I dag har vi fått se två jätteskrällar i Champions League, där de båda svensklagen Arsenal och Juventus har slagits ut efter straffläggningar. De resultaten bör skapa glädje på Hisingen.
Inför veckans miniturneringar i Champions League-kvalet fanns det en minimal chans att Häcken skulle bli det femte och sista seedade laget när playoff-spelet lottas på fredag.
Förutsättningarna var enkla, varken Arsenal, Juventus eller Brøndby fick gå vidare till playoff. Personligen uppfattade jag chanserna att det skulle inträffa som så små att jag inte ens har sett det som en möjlighet.
Men nu är det verklighet. Först var det Eintracht Frankfurt som inför drygt 15000 hemmafans skickade ut Juventus ur Champions League. Ingen av de svenska spelarna fick starta för Juve. Men både Linda Sembrant och Paulina Nyström byttes in i förlängningen, och båda fick slå straffar.
Sembrant satte sin i grundomgången. Där hade Juventus matchbollar. Lineth Beerensteyn sköt för seger – men Frankfurts målvakt Stina Johannes räddade. I sjunde omgången blev Johannes matchhjälte genom sina andra straffräddning. Den gången var det Nyström som misslyckades med att göra mål.
Frankfurt var för övrigt så här nära att avgöra i förlängningen:
Några timmar senare var det dags för nästa skräll. Inför drygt 1000 åskådare i Linköping tog Paris FC ledningen mot Arsenal genom att göra två mål på drygt en minut i den andra halvleken. Fast min uppfattning är att Paris egentligen bara gjorde ett mål under ordinarie tid. För från de tv-bilder jag sett har jag väldigt svårt att tro att hela bollen var över linjen vid 1–0-målet.
Men domaren dömde mål, och minuten senare var det 2–0.
Arsenal reste sig. Alessia Russo reducerade och i sjätte tilläggsminuten nickade Jennifer Beattie in kvitteringen. Under förlängningen tog Paris återigen ledningen, men Russo pricksköt in kvitteringen med några minuter kvar att spela.
Jag skrev tidigare att jag uppfattade chanserna att både Juve och Arsenal skulle åka ut som minimala. Men det var innan jag såg Paris FC live.
Jag satt kvar i onsdags efter LFC–Arsenal och kikade på Paris seger mot ukrainska Kryvbas. Jag fick flytta fram några bänkrader på pressläktaren, för att Arsenals ledare satte sig på min plats.
Men jag noterade att Paris har flera riktigt snabba kontringsspelare i Julie Dufour, Mathilde Bourdieu och VM-spelaren Clara Mateo. Med tanke på att Arsenal hade det jobbigt med Linköpings kontringsspel kändes det som att Londonklubben kunde få det besvärligt med den franska ligatrean.
Att Arsenal bara haft några få träningspass ihop innan det här Champions Leaguekvalet förbättrade förstås inte för Jonas Eidevall och hans lag.
Arsenal var nära att gå till final i Champions League i våras. Nu tog det slut redan i den inledande kvalomgången. Utöver snabba anfallare hade nämligen Paris FC ett vapen till – utmärkta målvakten Chiamaka Nnadozie.
Jag hade med den nigerianska VM-målvakten i mitt allstarlag efter VM. Jag ser henne alltså som en av världens allra bästa målvakter, och jag var väldigt nyfiken på att se henne live i onsdags. Då gjorde hon en mindre bra insats, även om hon höll nollan.
Men i dag blev hon matchvinnare genom att rädda straffar från både Frida Maanum och Alessia Russo.
Det gjorde att Louna Ribadeira kunde rulla in Paris FC:s segermål.
Säsongen 2012/13 gick Juvisy till semifinal i Champions League. Sedan dess har den tidigare storklubben bytt skepnad, och gått upp i Paris FC. Men vissa saker är oförändrade. En av spelarna våre 2013 var nuvarande tränaren Sandrine Soubeyrand, en annan var dagens lagkapten Gaetane Thiney.
I kvartsfinal 2013 vann Juvisy mot Kopparbergs Göteborg FC. Om några veckor kan klubbarnas nya skepnader mötas i playoff.
Och plötsligt lever Häckens chanser att ta sig till Champions League. För genom att göteborgarna blir seedade är det inte längre omöjligt motstånd som väntar i playoff. Det är fortsatt svåra lag, men det är lag som det går att tävla mot.
I fredagens lottning kommer Häcken att tilldelas ett av följande motstånd:
- Eintracht Frankfurt
- Paris FC
- FC Twente
- Manchester United
- Vålerenga
Mot tre av de här motståndarna slår Häcken ur underläge. Mot Twente känns det som 50/50, medan Hisingens stolthet får räknas som favorit om man lottas mot Vålerenga.
I dag har vi även fått veta vilka lag FC Rosengård kan ställas mot i sitt playoff. Här är de sju alternativen:
- Ajax
- Spartak Subotica
- Vorskla Poltava
- Apollon Ladies
- Valur
- Olympia Cluj
- Brann
Här är Ajax den riktiga nitlotten. Där slår Rosengård ur underläge. Brann är näst sämsta lottningen, där känns det som 50/50. Övriga fem lag skall Rosengård bara vinna mot.
För Häcken är det förstås ett orosmoment att Elin Rubensson återigen kopplas till Arsenal. Jag förstår Londonklubbens intresse. Men man byggde förstås en trupp för att klara fyra turneringar. Nu kan man lugna sig lite – det blir ju bara tre…
För svenska utlandsproffs var det är en riktigt dålig dag. Vi har ju tre spelare vardera i Juventus och Arsenal. Även Levante med Emma Holmgren och Paok med Emelie Helmvall slogs ut.
Men i dagens bästa straffläggning blev det seger för ett svensklag. Norska Vålerenga hade Linn Vickius och Mimmi Löfwenius Veum i startelvan mot Celtic och Felicia Rogic byttes in.
Det slutade med straffar, där de 21 första gick i mål. Löfwenius slog norskornas fjärde straff, Vickius den sjunde och Rogic den elfte och sista. Den som missade sin straff var Celtics målvakt, den tidigare Djurgårdsspelaren Kelsey Daugherty.
Ytterligare två svenska vinnare var Johanna Renmark och Anna Oskarsson. Renmark byttes in när det norska mästarlaget Brann tog sig till playoff via seger mot Anderlecht. Oskarsson satt på bänken hela matchen när Glasgow City slog ut litauiska Gintra.
Och för klubbarna var det alltså en bra svensk dag. Att Häcken plötsligt har en chans att kvala in till Champions League var ju en fantastiskt bra nyhet. Och Linköping gjorde sitt jobb mot Kryvbas, vann med 3–0 och tog de rankingpoäng man kunde förvänta sig.
Linköping ser för övrigt bra ut. Även om det är svårt att jämföra matcher så har LFC visat bäst kvaliteter av de tre svenska Champions Leaguerepresentanterna när jag sett dem live i veckan.
Det känns som att Linköping just nu har störst tyngd i offensiven, och bäst kreativitet på mittfältet av de tre. Däremot har östgötarna sämst passningsfötter i backlinjen.
Innan jag sätter punkt för det här inlägget noterar jag att kaoset fortsätter i spansk damfotboll. Alla spelare strejkar från ligaspel den här och nästa vecka.
Och känslan är alltmer att det inte blir någon match i Nations League på Gamla Ullevi om två veckor. Tydligen har det spanska förbundet missat att inom deadline skicka ut en begäran till klubbarna om att släppa spelarna för Nations League. Det försvårar ytterligare för nya förbundskaptenen Montse Tomé att få ihop ett lag.
En blogg om internationell damfotboll 
Just passningsspelet från Linköpings backlinje skulle jag säga fått sig ett lyft med norska nyförvärvet Brenn och Australiensisk-filippinska Beard då de båda tyvärr känns säkrare i den aspekten än de svenskor de konkurrerar med, varför känns det som att svenska försvarsspelare generellt har en svaghet i just passningsspelet jämfört med spelare från andra länder ?
Sedan tror jag också Linköping skulle få ett bättre passningsspel från backlinjen om man började variera mer, det blir väldigt lätt för motståndarna att aggressivt trycka upp och pressa när man envisas med att hela tiden rulla igång spelet från målvakten och sen slå för många passningar på egen planhalva innan man lyfter upp spelet. Här tycker jag Häcken är de stora förebilderna med ett väldigt ‘effektivt’ passningsspel där bollen relativt snabbt går upp på offensiv planhalva och därför minimerar risken för jobbiga misstag och spelvändningar.
Det man tränar på blir man bra på. Tränar man på att spela sig ur situationerna i backlinjen blir backarna duktiga passningsspelare. Men det kanske är så att många svenska ungdomsledare uppmanar sina backar till rensningar och riskminimering?
Om det inte blir någon match i Nations League på Gamla Ullevi om två veckor pga. att Spanien inte ställer upp, vad händer då? Vinner Sverige på walk over?
Hemkommen från Linköping efter två riktigt fina fotbollsdagar med bra fotboll och fint väder. Konstaterar att Linköping stod upp riktigt bra mot Arsenal och att Linköpings publiken inte har glömt bort Stina Blackstenius och Lina Hurtig. Att Arsenal inte kunde komma till Linköping och jogga hem gruppen. Att Ukrainska Krybas inte var ett blåbärs lag som förlorade två siffrigt. Ett Paris FC som verkligen överraskade med snabba kontringar och bra bollkontroll, lade särskilt märke till nyförvärvet från Bordeaux Julie Dufour som gjorde hattrick på Krybas.
Paris FC vann välförtjänt mot Arsenal alldeles oavsett om det första målet var inne eller inte. Man hade total kontroll på matchen fram tills att det numera undermåliga underlaget på Bilbörsen Arena ställde till det för deras duktiga försvarare (23:an) som fastnade i gräset och tappade bollen som Russo då kunde slå in. På tal om Russo så tror jag Ejdevall kommer få brutal kritik av engelsk media då han valde Blackstenius framför henne i startelvan och då hon började skapa oreda i Paris försvar nästan direkt när hon kom in.
Att Linköping stod upp bra känns glädjande nog nästan som en understatement, fram tills 0-2 målet hade man ungefär lika många skarpa chanser som det mer namnkunniga motståndet där framförallt Takaradas läge mitt i boxen hade förtjänat ett bättre öde. Sen så blev jag personligen väldigt besviken att löpstarka Abam satt kvar på bänken matchen igenom när man såg hur mycket problem Paris djupledslöpningar skapade för Arsenal. Nu blev det rätt så lätt för Arsenal att försvara när det bara var Tandberg att hålla reda på i det momentet, Kapocs är en bra anfallare men hon är inte vindsnabb och jag tror Abam hade varit det bättre alternativet med den matchbild det blev.
LFC gjorde en utmärkt match mot Arsenal. Men speciellt jämnt var det ju inte. Arsenal hade totalkontroll under de första 65 minuterna. Så långt hade jag 9–2 i klara målchanser till det engelska topplaget, och det var bara en storspelande Cajsa Andersson som gjorde att matchen levde. Visst hade LFC haft Takaradas fina chans. Men Arsenal hade haft en straff och ett stolpskott.
Men sedan hade LFC 15 väldigt bra minuter där man fick motståndarna att se lite darriga ut. När 0–2 föll hade jag 9–5 i målchanser. Och under det sista tio minuterna var det återigen Arsenaldominans. Så Arsenal ägde 75 minuter, LFC 15. Och min räkning av målchanser slutade 11–5. Den skillnaden stämmer väl med Uefas officiella avslutsstatistik, som blev 18–8, varav 10–5 var avslut mot mål.
Twentes 2-1 mål mot Levante är märkligt. Holländskorna bryter alltså mot ”gentleman’s agreement” och ger inte tillbaka bollen till Levante som spelat ut den när en av lagets spelare blev liggandes.
Emma Holmgren kan inte lastas för något av målen. Bör få chansen i Nations League-truppen som tredjemålvakt bakom Mušović och Falk.
Ja, verkligen ett mycket märkligt mål. Twente ger väl först tillbaka bollen. Men när ingen Levantespelare tar den gör Twente mål. Man ser att någon av Twentespelarna är osäker på om hon skall fira eller inte.