Tyskland vann den sena kvällsmatchen mot Italien med 2–1. Därmed kan vi slå fast att Italien kommer att sluta sist i grupp B.

Dessutom kan vi med 99,9 procents säkerhet slå fast att Sverige går vidare till kvartsfinal. Om jag har räknat rätt är Sverige nämligen 100 procent klara för slutspel även vid en uddamålsförlust mot Italien på tisdag.

För att Sverige skall missa avancemang krävs att Ryssland måste vinna mot Tyskland samtidigt som Italien vinner mot Sverige med minst två måls marginal.

Ja, ni inser ju. Det där kommer ju inte att hända – Pia Sundhage kan börja planera för kvartsfinal.

Sett till dagens match kan hon ju planera in en startelva som innehåller Magdalena Eriksson. Jag räknade till 12–0 i klara målchanser i svensk favör. Erikssons vänsterfot var inblandad i sex av de tolv chanserna.

Däremot har jag ingen notering om att någon av de båda ordinarie centrala mittfältarna, Caroline Seger eller Lisa Dahlkvist, var direkt inblandad in någon farlighet. Det kan man ju fundera lite över.

Sannolikt kan Sundhage även planera för att spela med Stina Blackstenius. Från kvällens i och för sig knapphändiga rapport om Montpellierforwarden, som handgripligen blev ryckt av planen av Sundhage, fick jag känslan av att hon är med och spelar redan på tisdag igen. Klarare besked i ärendet väntas under lördagsförmiddagen.

Däremot borde Olivia Schough nu ha spelat klart i EM. Hon var pigg i sex–sju minuter i dag, sedan hade hon inte många rätt. Och eftersom vi vet att Lotta Schelin skall spela 90 minuter i alla EM-matcherna kan det ju vara läge att fortsätta köra Schelin på högerkanten framför Jessica Samuelsson.

Sitter och väntar på den svenska presskonferensen. Det blev seger med 2–0 efter 12–0 i klara målchanser.

Stina Blackstenius gjorde det andra målet på urkraft. Det blev alltså två forwardsmål i samma match, det har inte hänt tidigare i år. Jag gissar att Pia Sundhage kommer att vara nöjd när hon strax dyker upp här i lokalen.

Sverige har 1–0 i paus mot Ryssland och Lotta Schelin har gjort målet – så långt allt bra. Eftersom Pia Sundhage har ett 100-procentigt förtroende för Schelin är det ju skönt att hon har fått göra målet.

Men sanningen är ju den att under de första 21 minuterna var Schelin Sveriges sämsta spelare. I den 22:a var sedan den ryska målvakten Tatyana Scherbak ute och hängde tvätt på en inläggsfrispark från Magdalena Eriksson – och Schelin blev målskytt.

Efter det har Schelin sett piggare ut. Däremot har Stina Blackstenius, som startade piggt helt försvunnit ur matchen under halvlekens andra halva.

Sveriges matchupptakt var för övrigt fantastiskt bra. Jag hade 4–0 i kvalificerade målchanser redan efter tio minuter. I paus är det 7–0 i den statistiken. På slutet, när Sverige tappade lite i tempo, var ryskorna framme några gånger, och var nära att späcka nollan i målchanskolumnen.

Så Sverige måste vrida upp tempot igen i andra halvleken, och helst döda matchen med ett par mål till. Personligen hade jag gärna sett ett byte på Olivia Schough, som var pigg första sex–sju minuterna, men sedan har tappat stinget.

Jag har efter många om och men kommit till rätta på pressläktaren på Stadion De Adelaarshorst i Deventer, normalt hemmaarena för Go Ahead Eagles i Eresdivisie.

Det är en liten och rätt mysig liten arena. Dock verkar inte Deventerborna tycka att vi främlingar skall kunna hitta hit. Det fanns nämligen inte en enda vägskylt till stadion, inte ens i sista korsningen, 100 meter från läktarna.

Och här inne är säkerhetspersonalen galen. Fotograferna, som skall stå inne i solen fick inte ta med sig vätska.

Jaja. Till de kul sakerna. En är att det var många gultröjade utanför arenan. En annan att jag råkade komma till arenan samtidigt som Peter Gerhardsson. Han hade varit med de damallsvenska tränarna på deras konferens några dagar. Och nu passade han på att se en match om dagen.

Nyss kom så startelvorna. Och Stina Blackstenius som häromdagen var den perfekta inhopparen har nu tydligen blivit en perfekt startspelare. För hon tar platsen bredvid Lotta Schelin. Dessutom går Magdalena Eriksson som väntat in som vänsterback istället för Jonna Andersson.

En mer överraskande sak är att Olivia Schough startar igen på vänsterkanten. Personligen tycker jag att det är en väldigt konstig uttagning. Hon fick en etta av mig i premiären, där jag knappt tyckte hon hade ett rätt. Men Schough fortsätter att ha Sundhages fulla förtroende.

Förvånande dock att inte Fridolina Rolfö får plats i elvan. Sundhage gick och pratade med henne under uppvärmningen på gårdagens träning. Undra om det var då beskedet lämnades.

Här är hela elvan: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson – Kosovare Asllani, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Olivia Schough – Lotta Schelin och Stina Blackstenius.

Och här är den ryska elvan, där man skall se upp för Elena Danilova, Ekaterina Sochneva och Elena Morozova: Tatyana Scherbak – Elvira Ziyastinova, Daria Makarenko, Anna Kozhnikova, Natalya Solodkaya – Elena Morozova – Ekaterina Sochneva, Anna Cholovyaga, Nadezhda Smirnova, Margarita Chernomyrdina – Elena Danilova.

I kväll spelar Sverige måstematch mot Ryssland i Deventer. Det är en match vårt landslag skall vinna, och det är även en typ av match Sverige brukar vara bra på att vinna.

För är det något landslaget varit riktigt bra på under senare år så är det att ta tre poäng i matcherna mot lägre rankade lag. Det är inte alltid vackert, och det blir alltmer sällan stora segrar, men det blir segrar.

Och det viktigaste i kväll är att vinna. Gör Sverige ett mål mer än Ryssland är det tillräckligt.

Samtidigt har Ryssland det sämsta försvaret Sverige kommer att stöta på under det här EM-slutspelet. Skall vårt lag hitta någon form av självförtroende i motståndarnas straffområde är det i kväll det skall ske.

I min krönika i Borås Tidning skrev jag i dag om att det är upp till bevis för Lotta Schelin. Det är i matcher som den här hon måste visa att hon kan leva upp till det 100-procentiga förtroende som hon får från Pia Sundhage.

Pia Sundhage och Lotta Schelin

Om inte Schelin gör en bra insats i kväll borde Sundhage ta en rejäl funderare kring användandet av som ena lagkapten. Fast det verkar ju i och för sig Sundhage redan har gjort. Att hon testat Schelin som kantspelare på träning är ju ett tecken på att funderingar pågår.

Och tanken att använda Schelin på kanten är inte så dum. Hon är duktig när hon kommer rättvänd, och från kanten blir hon det mer naturligt. Men det där handlar mer om matcher mot högt upptryckta försvar. I dag gissar jag att Ryssland kommer att ställa sig långt ner på egen planhalva.

Då blir inläggsspelet viktigt. Och då skulle jag personligen föredra att Sundhage startat med Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius som forwards och med Pauline Hammarlund som yttermittfältare. På så sätt skulle Sundhage ha inne alla de spelare som är bäst på inlöp i straffområdet, samt att hon hade haft de bästa huvudspelarna på planen.

Mitt förslag kommer ju inte att bli verklighet, för Sundhage kommer att spela Schelin. Men då gäller det att hitta ett spelsätt som passar Rosengårdsforwarden. För även om Schelin har blivit bättre på att nicka är hon inte en spelare man matar inlägg mot. Jag hoppas att Olivia Schough får vila mot Ryssland, hon är ju nämligen ännu sämre på att nicka. Och de båda är är dessutom dåliga på att tajma sina löpningar i straffområdet.

Nilla Fischer

Bristen på hot i spelet gör att fasta situationer i allmänhet och hörnor i synnerhet har blivit Sveriges enda riktigt bra anfallsvapen under Sundhages ledning. Jag skrev i ett tidigare inlägg att Nilla Fischer har varit första svenska målskytt i tre raka mästerskap. Det var fel, och har korrigerats. Hon har ju till och med varit första svenska målskytt i fyra raka mästerskap. Det säger ju en hel del om hur Sverige gör sina viktiga mål.

Om jag kort återvänder till punkten inlöp hoppas jag att Caroline Seger i kväll är lika kompromisslös i sina löpningar in i straffområdet som hon var mot Skottland – för där var Seger för en gångs skull ett bra svenskt offensivt vapen.

Det ryska laget är inte ofarligt, men gör Sverige sitt jobb skall det bli tre poäng. Men man får inte slarva. I det här mästerskapet har de mindre namnkunniga nationerna visat att de närmar sig de stora. Det har ju inte minst Norge fått känna på.

Därmed har vi hamnat i jämna grupp A. Det var på förhand den mest ovissa gruppen, och inför slutomgången har alla fyra lagen kvar möjligheten att gå vidare. Även om den norska chansen är rätt liten.

Men inte ens Nederländerna kan känna sig säkra på avancemang. Förlorar de exempelvis med 1–0 mot Belgien samtidigt som Danmark vinner med 2–0 mot Norge är värdnationen ute.

Faktum är att Belgien har ett rätt bra läge att gå vidare, även om man skulle förlora mot Nederländerna. För om Norge vinner mot Danmark med ett eller två måls marginal är Belgien vidare oavsett eget resultat i slutomgången. Och Norge lär ju vara väldigt motiverat att inte lämna mästerskapet mål- och segerlöst.

Men sett till de två första omgångarna är förstås Danmark klara favoriter mot norskorna.

Jag var ju i Rotterdam i går och såg Danmark förlora med 1–0 mot Nederländerna. Hemmalaget hade 20–8 i avslut, men min räkning över riktigt farliga målchanser vann Danmark med 6–4.

Under matchen var det så många spelare och så många saker jag ville studera i de båda lagen, att jag blev lätt splittrad. Den andra halvleken ägnades mest åt att kolla på den nederländska backlinjen, som jag tycker tappade flera nivåer i klass när Mandy van den Berg klev av i minut 54.

Den nederländska förbundskaptenen Sarina Wiegman-Glotzbach förklarade på presskonferensen att bytet gjordes för att Anouk Dekker och Stefanie van der Gragt är ett väldigt väl fungerande mittbackspar. Jag vet inte om jag håller med om det.

Jag tyckte att hemmalaget blev väldigt mycket fegare när van den Berg klev av. Backlinjen föll hela tiden, och man tappade därmed mycket i aggressivitet – vilket danskorna snabbt utnyttjade. Om Pernille Harder och framför allt Sanne Troelsgaard varit effektiva kunde det lika gärna blivit dansk seger.

På presskonferensen överraskade för övrigt den danske förbundskaptenen Niels Nielsen och sa att:

”Jag är glad att Nederländerna vann, för värdnationen behöver gå långt i det här mästerskapet.”

Jag förstår vad han menar. Men det låter ju lite konstigt att tränaren för det lag som just förlorat är glad över att det andra laget tog alla tre poängen.

Något som var väldigt långt ifrån klockrent i matchen var domarinsatsen. Tyska Riem Hussein var inte nära att hänga med i tempot. Dock var hon rätt ute när hon dömde straff till Danielle de Donk. Det ser man tydligt här på reprisbild två:

Jag sitter i blåsten på Sparta Stadion i Rotterdam och väntar på att kika på kvällens stormatch, Nederländerna–Danmark.

Efter att det var så varmt att man knappt kunna fungera i går känner jag nu att jag kanske borde ha tagit med mig en jacka till Holland – ja, den här matchen spelas faktiskt i just Holland. Men jackorna är kvar på hotellet.

Men den vind jag upplever är nog bara en barnlek av den storm som Martin Sjögren befinner sig i. För en stund sedan inträffade nämligen en av EM-historiens större skrällar.

Visst trodde jag att Belgien skulle skrälla till sig någon poäng i det här mästerskapet. Men att de skulle vinna med 2–0 mot Norge, och kanske skicka hem Martin Sjögren:s lag – det trodde jag inte. Speciellt inte efter att Norge spelat 1–1 mot Frankrike i genrepet.

För nu lever Norge ytterst farligt. Det är bara ett mirakel som kan rädda laget. Om jag räknat rätt skulle det miraklet innebära att Nederländerna vinner både här i kväll och mot Belgien samtidigt som Norge besegrar Danmark med minst tre måls marginal.

Det är alltså inte mycket som talar för Norge, inte minst med tanke på att norskorna hittills är mållösa i två matcher. Inte undra på att Sjögren såg väldigt gammal ut när han zoomades in i tv just efter 2–0-målet.

Det skall ju sägas direkt att Belgiens ledningsmål egentligen var offside. Men det gäller ju att ha marginalerna med sig i mästerskapet.

Nu skall jag njuta av den sköna inramningen här i Rotterdam. Vi får se om det blir något inlägg efter matchen, annars kommer det en rapport i morgon.