Legendarerna som gett damfotbollen ett löjets skimmer

Mia Hamm, Maia Jackman, Sissi, Sun Wen, Nadine Kessler och Jacqui Shipanga.

Det är sex personer som gjort mycket nytta för damfotbollen. Så mycket att Fifa utsåg dem till att plocka ut tio kandidater till priset för världens bästa spelare säsongen 2016/17. Det var ett stort misstag.

Där visade det sig nämligen att nämnda personer inte höll måttet. Deras val av kandidater lägger nu ett löjets skimmer över damfotbollen. Redan när de tio kandidaterna presenterades reagerade jag starkt och skrev att juryn…

”återigen visat häpnadsväckande brist på kompetens vid nomineringen”

Framför allt var det två namn; Carli Lloyd och Deyna Castellanos, som inte ens borde ha varit nära att räknas in bland världens tio bästa spelare under det aktuella året.

Nu har just de två röstats fram till topp tre, av spelare, ledare, reportrar och supportrar. I ”finalen” möter de Lieke Martens – och jag hoppas verkligen att den nederländska stjärnan tar hem priset. Allt annat vore en megaskandal. För Martens är alltså den enda av de tre finalisterna i kampen om damfotbollens finaste pris som är värdig finalplatsen.

Carli Lloyd bad ju nästan om ursäkt redan när hon prisades som världens bästa spelare säsongen 2015/16. Det senaste året har hon hade det ännu tuffare.

Hennes 2017 har varit en riktig skitsäsong där hon bara har gjort ett mål på tio landskamper för ett USA som sett darrigt ut, och som har förlorat fler hemmamatcher än på evigheter. I NWSL har Lloyd bara spelat åtta matcher för Houston Dash, och gjort ett mål. Under sin korta sejour i Manchester City hann Lloyd med sex matcher och tre mål.

Lloyd lever på gamla meriter, vilket inte borde vara någon faktor när världens bästa spelare skall koras.

För Venezuelas 18-åriga supertalang Castellanos är det tvärtom, hon lever på hopp om framtida storhet. Men hon är däremot inte någon nutida storhet. Under det år som nomineringen gäller blev hon utnämnd till tredje bästa spelaren i F17-VM. Den bästa, Japans Fuka Nagano platsar inte i det japanska A-landslaget.

Enligt wikipedia har Castellanos totalt spelat fyra A-landskamper. Siffran kan stämma med tanke på att Venezuela bara har spelat två matcher i år. En av finalisterna till priset som världens bästa spelare har alltså aldrig visat upp sig på högsta seniornivå.

Radiosportens Richard Henriksson kallade nomineringarna för bisarra och skandalösa.

Även internationellt har nomineringarna sågats. Framför allt anser majoriteten att Sam Kerr och Pernille Harder har blivit rånade på välförtjänta finalplatser.

 

Fifagalan är ett av de tillfällen under året där damfotbollen får synas i det stora rampljuset. Tråkigt att sporten då får skämmas över hur saker och ting sköts.

Det om gårdagens snackis i damfotbollsvärlden. I dag återstartar damallsvenskan efter landslagsuppehållet. Jag har haft en körig vecka på jobbet och har inte hunnit sätta ihop någon sammanfattning av Kroatien–Sverige. Den kommer, men tyvärr var det ju rätt svårt att göra någon mer detaljerad analys av det nya spelsättet. Den analysen får vänta till slutet av oktober.

Damallsvenskan var det. Där är det ju fortfarande så många lag som är indragna i guld- eller nedflyttningsstriderna att i princip alla matcher känns viktiga.

I dag spelar Kvarnsveden–Eskilstuna och Djurgården–LB07. Där hamnar mitt fokus på matchen i Borlänge, där lillasyster Chawinga troligen gör debut. Det blir väldigt spännande att se vilken klass hon håller.

I morgon väntar Kif Örebro–Rosengård, Piteå–Hammarby, Göteborg–Kristianstad och Linköping–Vittsjö. Det borde ju bli segrar för de båda topplagen. Piteå är favoriter mot Hammarby, men där känner jag att de är lite skrällvarning.

Slutligen är ju Göteborg–Kristianstad riktigt intressant. Med seger är nästan skånskorna klara för damallsvenskt spel även 2018. Vid förlust kan man vara rejält indraget i nedflyttningsdiskussionen igen.

Det spelas även en väldigt spännande match i elitettan i dag. Eftersom Assi vann med 1–0 i Umeå i går behöver IFK Kalmar poäng hemma mot Växjö DFF i det glödheta Smålandsderbyt. Både Barometern och SMP direktsänder matchen till sina inloggade prenumeranter.

Kollar vi snabbt på det internationella utbudet så drar ju engelska WSL igång i helgen. Spelare 12 har gjort en genomgång av lagen. Och guldstriden där skall ju stå mellan Chelsea, Manchester City och Arsenal. Vi har ju svenskintresse i de båda Londonklubbarna.

I Tyskland visas Frankfurt–Sand på DFB-tv den här helgen (söndag 11.00). Synd att man inte visar helgens toppmatch Freiburg–Potsdam i stället. Båda de lagen har ju full poäng och kändes redan innan säsongen hetare än Frankfurt och Sand. Helgens franska toppmatch spelas i morgon 15.00 mellan Lyon och Paris FC (alltså tidigare Juvisy).

Sampson verkar ha gjort sin sista match

Alldeles nyss kom BBC med uppgifter om att Mark Sampson har gjort sin sista match som engelsk förbundskapten.

Fler uppgifter lär följa.

Sampsons sista match blev 6–0-segern i går mot Ryssland i VM-kvalet. En match där hans spelare, med Nikita Parris i spetsen, visade stöd för honom på följande sätt:

2–0 mot Kroatien – ett godkänt resultat

Det skall sägas direkt, jag har bara sett drygt 35 minuter av matchen. Det här blir alltså inte någon ger genomgripande analys.

Jag var tvungen att lämna tv:n i slutet av den första halvleken på grund av annan fotboll. Men den här gången lyckades jag inte undgå att få höra slutresultatet. Och det viktigaste i dag var förstås att Sverige tog tre poäng i VM-kvalpremiären.

Av de drygt 35 minuter jag såg tyckte jag att det såg väldigt lovande ut den första kvarten. Så långt gjorde Sverige skäl för det epitet som Pia Sundhage försökte lansera för några år sedan: ”det bolltrygga landslaget”.

Det var så långt ett väldigt bra passningsspel i uppbyggnadsfas. Det som däremot inte var av godkänd nivå var inlägg och inspel. För Sverige kom inte till ett enda avslut mot mål under den tid jag såg av matchen.

Och faktum var att det var farligare bakåt än framåt mellan minut 15 och 35. Vårt lag stod där för fyra bolltapp av den typ som man inte har råd med mot bra lag. Bolltapp som mycket väl kan leda till baklängesmål.

Det som var bra den första kvarten var att svenskorna hittade upp i mitten med sina passningar, och spelade sedan ut på kanterna. Efter en kvart började planen bli uppsprungen centralt, vilket gjorde det mer svårspelat. Samtidigt började kroatiskorna läsa de svenska uppspelen, vilket alltså gjorde att vårt lag plötsligt spelade med väldigt hög risk när de försökte spela in centralt.

Men under de 55 minuter jag ännu inte har sett blev det ju två svenska mål, och Peter Gerhardsson fick en trepoängare i sin debut. Min plan är att kolla klart matchen nu i kväll. Vi får se om det kan bli en längre analys i dag, eller om den får vänta lite.

Innan jag sätter punkt konstaterar jag att alla de högsta rankade lagen har vunnit, eller är på väg att vinna sina matcher i dag. Några matcher har fått jämnare resultat än väntat. Kroatien–Sverige 0–2 är förstås en sådan. Några andra är Rumänien–Italien 0–1, Schweiz–Polen 2–1 och Tjeckien–Tyskland 0–1. Både Italien och Tyskland vann för övrigt på självmål – ingen av Sveriges gruppmotståndare i EM lyckades alltså göra mål av egen kraft i dag.

Ett annat anmärkningsvärt resultat var Norge–Slovakien 6–1 (6–0). Framför allt måste ju Norge ha stått för en fantastisk första halvlek. Även Danmark vann med 6–1. Borta mot Ungern blev Sanne Troelsgaard tremålsskytt.

Carlsson – en bomb i Gerhardssons elva

Mia Carlsson

Den svenska startelvan har just släppts, och tio av de elva spelare jag gissade på i morse fanns med. Överraskningen var att Kristianstads Mia Carlsson tar platsen som vänsterback på Jonna Andersson:s bekostnad.

Även om Carlsson har lyfts fram i några tv-inslag under veckan har jag inte sett någon spekulation om att hon skulle vara förstaalternativet som vänsterback.

Det här valet innebär att Sverige kommer att ha ännu fler starka huvudspelare på planen. I princip är det bara Kosovare Asllani och i viss mån Jessica Samuelsson som inte är riktigt duktiga huvudspelare. Jag gissar att Peter Gerhardsson räknar med att det skall bli en hel del inlägg i kväll.

Den svenska startelvan ser alltså ut så här: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Mia CarlssonFridolina Rolfö, Kosovare Asllani, Caroline Seger, Lina HurtigMarija Banusic, Stina Blackstenius. I varje fall är det de här spelarna. Vilken formation de har återstår att se…

En glödhet damfotbollshelg väntar

Fredag har just blivit lördag och vi är inne i en otroligt intressant helg i svensk klubbfotboll. Det återstår sju omgångar i damallsvenskan efter helgen, så det är väl kanske lite för tidigt att säga att något avgörs nu, men vi kommer i alla fall att få en klar hint om vartåt olika saker lutar.

I dag är det bottenlagen som gör upp i tre inbördes matcher. LB07–Göteborg, Kristianstad–Örebro och Hammarby–Kvarnsveden är tre matcher med otroligt mycket laddning.

Spontant skulle jag säga att Göteborg, Kristianstad och Hammarby är favoriter i sina respektive matcher sett till dagsform. Men med tanke på hur svängig vår högsta serie har varit kan det lite gärna sluta med segrar för de tre andra lagen.

Klart är att Örebro är i stort behov av en seger. Skulle de förlora samtidigt som Göteborg och Kvarnsveden vinner, då är avståndet till fast mark plötsligt hela fem poäng.

I morgon, söndag, väntar sedan tre toppmöten. Fokus kommer förstås att ligga på seriefinalen mellan Rosengård och Linköping, med avspark 16.00 (sänds i SVT1). Även där känns osvuret bäst. I cupfinalen räknade jag till 3–1 i riktigt klara målchanser till Rosengård. Känslan är att det kan bli lika tillknäppt och chansfattigt i söndagens match.

Värt att tänka på är att det vid avspark är klar fördel för Linköping. Laget leder tabellen med fyra poäng, och efter seriefinalen återstår sju omgångar. Jag har svårt att tro att Rosengård kommer att kunna ta in mer än fyra pinnar på de sista sju omgångarna. Alltså får inte Malmölaget förlora.

Men även fyra poäng kan bli svårt att ta in för den skadedrabbade Malmötruppen, så egentligen är seger det enda resultat som Rosengård kan vara helt nöjt med. Det blir för övrigt väldigt intressant att se vilka spelare som är i speldugligt skick i hemmalaget. Rosengård har ju nästan fått använda hela truppen de senaste veckorna.

Bortastarka Linköping har 16 segrar och två kryss på 18 damallsvenska bortamatcher under 2016 och 2017. Klarar sig förlustnollan över morgondagen ser det alltså väldigt bra ut för LFC i guldstriden.

Hos gästerna blir det intressant att se vad Marija Banusic kan göra mot toppmotstånd. Landslagsforwarden är ju faktiskt ett relativt oprövat kort i tuffa matcher mot toppförsvar. Och det hon visade i cupfinalen var direkt svagt, jag gissar att hon är revanschsugen och vill visa bättre kvaliteter den här gången.

I övrigt i morgon är det Eskilstuna–Djurgården och Vittsjö–Piteå. Två spännande matcher i kampen om de två sista medaljerna.

Även i vår näst högsta serie spelas det ett par högintressanta matcher under helgen. Toppmötet Växjö–AIK i dag är ju förstås den allra hetaste. Hur klarar anfallsinriktade Växjö ett defensivt disciplinerat AIK?

På söndag spelas det också en streckmatch i bottenstriden med stor laddning. Då tar Östersund emot Mallbacken i något som närmast känns som en måstematch för hemmalaget.

* Utanför Sveriges gränser är det inte lika hett den här helgen. Den mest intressanta matchen är nog Bayern München–Freiburg i Frauen-Bundsliga. Den har avspark 13.00 i dag och direktsänds på DFB-tv.

I övrigt är det inga glödheta matcher varken i Tyskland eller Frankrike.

Däremot var det en både glödhet och dramatisk match i NWSL häromdagen när Orlando Pride och Seattle Reign, på varsin sida av slutspelsstrecket, gjorde upp i en riktig nyckelmatch.

Vid seger skulle Orlando säkra sin plats bland de fyra. Därför jublades det vilt när Alex Morgan gjorde 1–0 för Pride på övertid. Men innan domaren blåste av matchen lyckades Jess Fishlock kvittera. Wales storstjärna slog till i sin 100:e match i NWSL och räddade kvar Seattle i slutspelsstriden.

Med två omgångar kvar för båda lagen har i och för sig Orlando fem poängs försprång. Men man har svåra matcher kvar, mot ettan North Carolina och tvåan Portland Thorns. Seattle har däremot bottenlaget Washington och sjuan Kansas City kvar. Det kan alltså visa sig att Fishlocks sena kvittering blir otroligt värdefull.

Danska silverlaget tar strid

Torsdagens huvudnyhet inom damfotbollsvärlden var att de danska landslagsspelarna hotar att strejka från träningslandskampen mot Nederländerna i Horsens den 15 september.

Orsaken är att spelarna vill ha bättre betalt när de spelar med landslaget. Hur mycket de får i nuläget går att läsa i den här artikeln.

Det framgår att grundbetalningen är 2500 danska kronor för en kvalmatch, vilket i aktuell växlingskurs motsvarar ungefär 3200 svenska kronor. Ersättningen är mindre för träningsmatcher, vilket det ju handlar om nästa fredag.

Tydligen har inte spelarna fått ut sin EM-bonus. Det gör knappast förhandingsläget bättre för förbundet.

Matchen mot Nederländerna är utsåld, vilket innebär att  9 400 biljetter är sålda. Och de är verkligen sålda den här gången. Tidigare har det danska förbundet inte ens tagit betalt för damlandslagets matcher, utan bjudit på fri entré. Men den här gången kunde förbundet stolt konstatera att det var utsålt nästan en hel månad innan avspark.

Det skulle ju vara lite lätt pinsamt för förbundet om det nu inte blev någon match eftersom spelarna bara erbjuds kaffepengar i ersättning.

* Veckans snackis i svensk damfotboll har ju varit domarkritik och domarnivån. I Tyskland är kvinnliga domare också i fokus, men av helt andra skäl.

På söndag debuterar nämligen domaren Bibiana Steinhaus i herrarnas Bundesliga. Det blir intressant att följa.

* Premiären för Italiens Serie A Femminile dröjer ytterligare drygt tre veckor.

Storsatsande nykomlingen Juventus håller fortfarande på att förstärka sitt lag. Senaste nytillskottet kommer från Finland och heter Sanni Franssi.

Att få spela i Juventuströjan har varit en dröm för många unga tjejer. Landslagsspelaren Martina Rosucci har varit en av dem.

Här är förresten ett litet klipp om hur det såg ut när Juventus nya damlag checkade in för en månad sedan:

Berglund och Rubensson in i landslagstruppen

Magdalena Eriksson och Petra Andersson har tvingats lämna återbud till VM-kvalmatchen mot Kroatien. Ersättare blir Emma Berglund och Elin Rubensson.

Elin Rubensson

Det mest intressanta med det är väl att Rubensson alltså ligger före Lisa Dahlkvist i Peter Gerhardsson:s turordning.

Jag anade för övrigt att Andersson skulle tvingas lämna återbud när hon inte fanns med i Eskilstunas startelva mot LB07. I samband med den matchen gjorde damallsvenskan.tv:s kommentator Marcus Bühlund två informativa intervjuer.

Först fick vi veta att Malin Diaz inte längre har dörren stängd till landslaget, utan är sugen på att vara med igen. Sedan fick vi även veta att Loreta Kullashi har fått frågan både från Albanien och Kosovo om att representera de länderna. Hon är ju dessutom född i Finland, vilket ger henne fyra olika val.

Kullashi väljer dock Sverige. Hon fick frågan om varför, och svaret var klockrent:

”Jo, för att jag är ju svensk… Och det är ju ett bra landslag.”

Apropå spelare med flera nationaliteter kan väl Göteborgs talang Annahita Zamanian åtminstone välja mellan tre olika landslag – om hon skulle bli uttagen; Sverige, Frankrike och Iran.

Varken Kullashi eller Zamanian känns ju redo för det svenska landslaget ännu. Men de kan kanske bli framöver.

Det kan även spelarna i det F15/02-landslag som spelar sin första match någonsin just när det här skrivs. När jag kollade truppen hajade jag till. Jag vet inte vad det säger om mig, men jag hade aldrig tidigare sett eller hört förnamnet Villemo. Och det anmärkningsvärda i F02-landslagstruppen är att två spelare där heter så, målvakten Villemo Sahlén från Härnösand och utespelaren Villemo Dahlqvist från Sunnanå.

Man får väl hoppas att man kommer att få höra namnet Villemo många gånger framöver.

Slutligen till en spelare som gjort sin sista landskamp. Den engelska veteranbacken Alex Scott tackade nämligen för sig i lördags på det här sättet: