När jag har tittat på konkurrenssituationen bland forwards i landslaget har jag känt att Mimmi Larsson:s plats i VM-truppen suttit löst.
I dag visade Larsson att hon inte tänker ge sig utan kamp. Det Torsbyfostrade Linköpingsförvärvet gjorde nämligen tre mål när Sverige vann med säkra 4–1 mot Schweiz i första gruppmatchen i Algarve cup.
Jag har inte sett matchen speciellt koncentrerat. Men av det jag sett var det LFC-duon Larsson och Kosovare Asllani som stod för spetsen i det svenska anfallsspelet. Asllani gjorde ett mål och spelade fram till två innan hon blev utbytt. Och Larsson gjorde alltså de tre övriga.
Skönt för landslaget att göra fyra mål förstås, inte minst med tanke på att Sverige blev mållöst efter rätt statiskt anfallsspel senast mot Sydafrika. Det hör väl förvisso till saken att det var otroligt dåligt försvarsspel av Schweiz vid flera av målen, framför allt vid 3–1 och 4–1, men det såg inte speciellt vasst ut vid 1–0 heller.
Fast 1–0-målet kanske jag framför allt vill tillskriva ett precist inlägg från Asllani och både fin position och fint placerad nick från Larsson.
3–1 var snyggt inplacerat i bortre krysset av Asllani. Men hon borde egentligen inte ha fått bollen. En schweizisk back gjorde dock en jättemiss och gav Asllani läget. Vid 4–1 fick först Mia Carlsson stå ensam i straffområdet på en hörna och sedan lämnade man Larsson helt ensam mitt framför målet. Så generöst försvarsspel skall vi inte räkna med att ställas mot i VM.
Det snyggaste spelmålet gjorde ändå Schweiz. Ramona Bachmann stod för förarbetet när hon kom rättvänd och hittade in på ytan bakom Mia Carlsson. Sedan blev det sidledspassning så att Ana Maria Crnogorcevic kunde bredsida in 1–1-kvitteringen i tomt mål bakom en chanslös Hedvig Lindahl. I det läget såg man lite brister i den svenska backlinjen. Riktigt så lätt bör det inte vara att hitta in på ytorna bakom.
Men totalt sett var det en helt okej svensk insats. I den första halvleken hittade svenskorna ofta in till Asllani på ytan mellan Schweiz backlinje och mittfält.
Sverige spelade så här (4–2–3–1): Hedvig Lindahl – Hanna Glas (Nathalie Björn, 63), Linda Sembrant (Amanda Ilestedt, 76), Magdalena Eriksson, Mia Carlsson – Elin Rubensson, Caroline Seger (Hanna Folkesson, 63) – Madelen Janogy, Kosovare Asllani (Julia Zigiotti Olme, 63), Olivia Schough (Lina Hurtig, 63) – Mimmi Larsson (Sofia Jakobsson, 76).
De två andra gruppmatcher som färdigspelats i Algarve cup i dag har varit: Kanada–Island 0–0 och Norge–Danmark 2–1. I den fjärde och sista matchen leder Spanien med 1–0 mot Nederländerna med 30 minuter kvar att spela.
Jag är hemma igen, och har krupit ur skidbubblan. Kanske att det kan bli läge att följa upp några saker som hänt under den senaste dryga veckan. Men nu är det fokus på landslaget och Algarve cup.
17.45 är det avspark mot Schweiz, en match som sänds av TV12 och streamas av Cmore. Förbundskapten Peter Gerhardsson sa i TV4-sporten i måndags kväll att han tänker prova brett under gruppmatcherna, för att sedan spela något som liknar en VM-elva i placeringsmatchen.
Mot Schweiz startar Gerhardsson så här: Hedvig Lindahl – Hanna Glas, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Mia Carlsson – Elin Rubensson, Kosovare Asllani, Caroline Seger – Madelen Janogy, Mimmi Larsson, Olivia Schough.
Här är det ordinarie målvakt och mittfält, medan han blandar i backlinjen och kör en ”andrauppställning” på forwardssidan. Det blir framför allt väldigt spännande att se om Janogy kan flytta fram sina positioner ytterligare. Hon var ju det stora utropstecknet i Sydafrika tidigare i år.
När jag börjar skriva det här inlägget firar Spanien att man är tidernas första Europamästarinnor i futsal.
Spanjorskorna vann finalen mot Portugal i Portugal med 4–0. Hemmalaget var tydligt påverkat av stunden och den underbara stämningen i hallen i Gondomar i regionen Porto sjönk ganska tidigt. Ett par grova portugisiska misstag gav Spanien en tidig 3–0-ledning.
I den andra halvleken var det ett helt annat Portugal, och hemmalaget borde ha gjort ett par mål, vilket hade fått liv i finalen igen. Fast Spaniens målvakt Silvia Aguete storspelade och blev lite av matchhjälte.
I bronsmatchen vann Ryssland efter straffläggning mot Ukraina.
Apropå Spanien har det spelats semifinaler i Copa de la Reina i dag. Där visade Atletico Madrid att det inte är en tillfällighet att man leder ligan. Atletico vann nämligen med 2–0 mot Barcelona, vilket innebär att Barca riskerar att bli utan titel det här året. Båda Madridlagets mål gjordes av brasilianska forwarden Ludmila da Silva.
I finalen väntar Real Sociedad som vann sin semifinal mot Sevilla med 3–1. Den spelades inför fantastiska 18 731 åskådare. I kvartsfinalen var det ju Athletic Club från Bilbao som lockade jättepublik. Det är tydligt att stora matcher i Baskien drar mycket folk. Kul.
Därmed är jag färdig med nyheter från den Iberiska halvön, och gör ett svep genom övriga Europa. Det var på många sätt en bra svenskdag.
I Frankrike fanns både Emma Berglund och Hanna Glas med i PSG:s startelva när Parislaget vann med 4–0 i derbyt mot Fleury 91. Båda svenskorna spelade alla 90 minuter, för Berglund var det första matchen sedan i december. Kul.
PSG leder ligan med en poäng och en match mer spelad än Lyon. De båda möts i Lyon den 13 april i det som kan bli en helt avgörande seriefinal.
I England var det åttondelsfinaler i FA-cupen i helgen. Där blev Jonna Andersson dagens svenska spelare. Hon drog in det här kanonmålet när Chelsea vann med 3–0 i derbyt mot Arsenal.
På ljudet låter det som att Chelsea kör klippet på sänkt hastighet. Så det var helt klart en bomb med skön båge som Mjölbys stolthet skickade i väg till 2–0. Matchens första mål gjordes av Beth England.
Även i Tyskland fick vi svenska målskyttar. Både Nilla Fischer och inhoppande Fridolina Rolfö gjorde nämligen mål när Bayern München vann seriefinalen mot Wolfsburg med 4–2. Höjdpunkter finns på den här länken.
Fischer gjorde faktiskt mål både framåt och bakåt. Faktum var att två av Bayerns mål var självmål. Båda var dock oturliga, då både Sara Björk Gunnarsdottir och Fischer träffades av bollar och knappast kan lastas för baklängesmålen.
Manuela Zinsberger
Fischers mål framåt kom vid 0–3 och var starten på en Wolfsburgsanstormning som var nära att ge en poäng. För vid 2–3 hade Wolfsburg dels ett stolpskott, dels en dubbelchans som Bayernmålvakten Manuela Zinsberger gjorde två fantastiska räddningar på.
Rolfös mål betydde 4–2. Hon byttes in sista halvtimman och drog även upp anfallet som gav 3–0-målet.
Matchens sågs av 2155 åskådare, vilket är bra i München, men nog borde en sådan här match ha större publik än så?
Tittar vi på tabelltoppen har Bayern och Wolfsburg nu lika många poäng – Wolfsburg leder på målskillnad med nio måls marginal. För fyra omgångar sedan var Bayern sju poäng bakom, och det kändes som att guldstriden var avgjord. Nu lever den i högsta grad.
Däremot försvann nog Turbine Potsdams möjlighet att ta en Champions Leagueplats i dag. Laget tappade en 3–1-ledning till 3–3 borta mot Frankfurt – vilket innebär att Amanda Ilestedt:s lag nu är sju poäng bakom de båda topplagen. Ilestedt ingick för övrigt inte i matchtruppen den här veckan heller. Någon som vet vad det är med henne?
Apropå Tyskland skrev jag ju i ett inlägg nyligen om att jag satt och tittade på när Bibiana Steinhaus dömde Augsburg–Bayern München i herrarnas Bundesliga. Om jag hade suttit framför en tv i Iran hade jag inte fått se matchen till slut. Iransk tv bröt nämligen sin sändning eftersom det var en kvinna på planen. Tragiskt.
Iranian TV canceled the broadcast of Bayern's game against Augsburg because the referee was a woman (Bibiana Steinhaus) [Bild] pic.twitter.com/Z2buOvQFtI
Det spelades en toppmatch även i Italien i dag. Där gjorde Barbara Bonansea båda målen för Juventus, som vann med 2–0 mot Milan. Därmed tappar Milan mark i guldstriden. Juve leder nu en poäng före Fiorentina och fem före Milan. Petronella Ekroth satt för övrigt kvar på bänken under hela toppmatchen.
Det här blir sannolikt mitt sista inlägg på ett litet tag, jag skall nämligen en sväng till Seefeld för att bevaka Skid-VM. Och jag räknar inte med att ha så mycket bloggtid den närmaste dryga veckan.
Så vad passar bättre att avsluta det här inlägget än med en liten genomgång av läget i svenska cupen?
Där blev Piteå i dag i praktiken klart för semifinal. Inför slutomgången om tre veckor leder de svenska mästarinnorna sin grupp med tre poäng och nio måls marginal. Vem tror att Hammarby vinner mot Piteå? Och vem tror att AIK eller Hammarby kan ta in den skillnaden i målskillnad?
I den andra norrgruppen får vi däremot en ren gruppfinal mellan Eskilstuna och Djurgården, där Eskilstuna tar sig vidare på kryss. Det blir tre riktigt kul matcher där om tre veckor. Utöver nämnd match är det ju även gruppfinaler i söder i form av Göteborg–Linköping och Rosengård–Kristianstad. Jag känner att alla de tre matcherna är öppna på förhand.
Noterbart från dagens matcher är att Kif Örebro återigen föll med 4–0 mot damallsvenskt motstånd. Den här gången mot Djurgården. Närkingarna ser ut att få en jobbig comebacksäsong i högsta serien. Känslan har ju länge varit att det är de båda nykomlingarna samt LB07 som kommer att få kämpa för nytt kontrakt i år. Den känslan har inte förändrats.
Jag hann se lite grand av Stockholmsderbyt Hammarby–AIK. Där var publiksiffran på cirka 700 personer det mest glädjande för hemmalaget. AIK vann nämligen med 3–0, och det kändes helt i sin ordning. Om inte Bajen har mer att komma med lär laget få väldigt svårt att göra en snabb återkomst till damallsvenskan.
Emilia Brodin
Apropå Stockholmslagen hade jag missat den här poddintervjun med Emilia Brodin. Där framgår att hon som tidigast gör damallsvensk comeback i Djurgården i höst. För det är Djurgården hon tänker att spela för, trots att hon numera är kontraktslös.
Efter lördagens fem cupmatcher står det klart att det blir avgörande gruppfinaler i de båda södergrupperna. I den ena gruppen är det fördel Göteborg gentemot Linköping, och i den andra är det fördel Kristianstad mot Rosengård.
Gruppspelet avgörs om tre veckor. Då blir det något man kan kalla kvartsfinaler med förutsättningar i form av Göteborg–Linköping och Rosengård–Kristianstad. Förutsättningarna är att vinnarna går till semifinal, men att Göteborg och Kristianstad avancerar på kryss.
Jag har tillbringat eftermiddagen på Åbyvallen i Mölndal. Det var varmare än man är van vid i februari, men någon nerv blev det inte.
Göteborg avgjorde derbyt mot Jitex redan under de fem första minuterna genom två mål av Pauline Hammarlund. Trots att jag tyckte att Göteborg spelade rätt dåligt under de första 45 minuterna kunde fjolårets damallsvenska tvåa till slut vinna med förkrossande 13–0.
I den första halvleken spelade Göteborg kort och plottrigt, och kom inte till så många målchanser som man tycker att de borde mot division I-motstånd. Efter paus började Göteborgslaget ta till lite fler spelvändningar, och plötsligt radade man upp målchanserna.
Amanda Johnsson Haahr blev fyramålsskytt, precis som hon blev mot Rössö i veckan. Totalt har hon alltså gjort åtta mål under den här veckan mot två lag som kvalade mot elitettan i höstas.
Den Göteborgsspelare som hade det största leendet efter slutsignalen var dock högerbacken Emma Koivisto. Finländskan gjorde nämligen tre mål, och hade faktiskt på slutet ett öppet läge för att även göra ett fjärde – i så fall hade hon gjort ett äkta hattrick som ytterback.
I övrigt i dag vann Kristianstad med klara 3–0 mot LB07 och Rosengård gjorde 4–0 på IFK Kalmar. Båda var rätt väntade resultat. I Rosengårds match satt Caroline Seger kvar på bänken under hela matchen. I hennes ställe fick F17-landslagets lagkapten Hanna Bennison chansen från start. 16-åringen gjorde två av målen och tog till synes chansen. Kul.
I Göteborgs grupp blev det 1–1 mellan Linköping och Växjö. Kosovare Asllani fortsätter att visa målform. Hon gjorde sitt fjärde i cupen när hon gav LFC ledningen. På övertid gjorde Elin Karlsson Växjös första mål för året. Säkert skönt för småländskorna att få spräcka nollan, och ta poäng. Men kvitteringsmålet innebar inget för kampen om gruppsegern. Växjö är utslaget och LFC hade varit tvingat att vinna i Göteborg även vid en 1–0-seger.
I den enda norrgruppen gav sig Eskilstuna chansen att avancera efter att ha vänt 2–0-underläge till 4–2-seger i Uppsala. Sannolikt kommer det att räcka med kryss i avslutningsmatchen för United. Men förutsättningarna i de båda norrgrupperna blir inte klara förrän under söndagseftermiddagen.
I morgon tv-sänds för övrigt Stockholmsderbyt Hammarby–AIK klockan 13.00 av Sportkanalen. Och i slutomgången är det högintressanta Göteborg–Linköping som tv-sänds.
McCaskill nickade in 2–1 och sköt in 3–1 när Sydney vann med 4–2 mot Perth Glory i den mest målrika finalen hittills i W-leaguehistorien. Matchen sågs av 6127 åskådare på plats på Netstrata Jubilee Stadium i Sydney.
Det såg ut att kunna bli dramatiskt när Alyssa Mautz styrde in reduceringen efter hörna i 68:e minuten, men bara ett par minuter senare drog Chloe Logarzo in ett snyggt distansskott till 4–2.
Noterbart i Sydneys lag var att 19-åriga Princess Ibini hade förpassat veteranen Lisa De Vanna till bänken. 34-åringen fick dock hoppa in i 75:e minuten. I tv-sändningen från matchen diskuterades om De Vanna riskerade att ställas utanför Australiens VM-trupp. Kommentatorerna kom fram till att hon borde komma med eftersom hon fortfarande är en tillgång som inhoppare. Det lät som ett rimligt resonemang.
För övrigt har Australien ännu inte någon ny förbundskapten efter sparkade Alen Stajcic, och man skall spela turnering på hemmaplan redan om tio dagar.
Apropå veteraner verkar Japans förbundskapten Asako Takakura vara rätt bestämd i att hon inte skall ta tillbaka de båda världsmästarna Yuki Nagasato (31 år) och Nahomi Kawasumi (33 år) till landslaget. Båda gjorde stabila säsonger i NWSL i fjol, och Nagasato har även fått mycket beröm för sin insats i Australiens W-league i vinter. Men duon saknas i Japans trupp till Tournament of Nations som spelas i USA vid månadsskiftet.
Så till Portugal där söndagens historiska EM-final i futsal spelas mellan hemmalaget och Spanien. Sent i går kväll kikade jag på Portugals semifinal mot Ukraina och fick lära mig att Portugals stjärna heter Ana Sofia Gonçalves, och kallas Fifo. 18-åringen gjorde två av målen när Ukraina besegrades med 5–1.
Sverige åkte ur i andra kvalrundan, i den grupp som vanns av Ryssland. Vi spelade 2–2 mot det ryska lag som i går föll mot Spanien i den semifinal som vanns av Spanien med 5–0.
Vi är framme vid en helg där det internationella fokuset i första riktas mot Australien och Tyskland. I Australiens W-league är det stor final klockan 6.30 på lördagsmorgonen svensk tid, och i Tyskland är det stor seriefinal.
Men först till Australien där det är Sydney FC och Perth Glory som gör upp om årets mästartitel. De lagen kom trea och fyra i grundserien, båda på 19 poäng. De tog sig till slutspelet på bättre målskillnad än femman Melbourne City.
Sydney har en hemmabetonad trupp kryddad med fyra amerikanska spelare i målvakten Aubrey Bledsoe samt utespelarna Sofia Huerta, Danielle Colaprico och Savannah McCaskill. Men det är ändå bland hemmaspelarna lagets stjärnor finns.
Caitlin Foord
Snabba Caitlin Foord är lagets skyttedrottning med nio fullträffar. Hon prisades som bästa unga spelaren i VM 2011. Det är åtta år sedan, ändå har Foord bara hunnit bli 24 år. Hon flyttas runt ganska rejält i sina lag, jag skulle säga att hon lika ofta är ytterback, yttermittfältare och forward.
Andra Sydneyspelare som också är profiler i The Matildas är Alanna Kennedy, Chloe Logarzo, Princess Ibini och förstås rutinerade Lisa De Vanna.
I Perth är Samantha Kerr förstås lagets superstjärna. Hon är född och uppvuxen i just Perth och spelar alltså för sitt riktiga hemmalag. Kerr är 25 år och redan tidernas bästa målskytt både i W-league och i USA:s NWSL. Den här säsongen har det blivit 16 fullträffar på tolv matcher i Australiens högstaliga.
Även om Perths trupp liknar Sydneys så tillvida att man har fyra amerikanska spelare – Rachel Hill är väl den mest välkända av dem – så skulle jag säga att sett till namn är det Sydney som har bredden. Perth har Kerr, vilket inte är det sämsta.
Jag håller Sydney som favoriter, men hemmaplan har inte visat sig vara någon stor fördel när det gäller finaler i W-league. Tre av de fyra senaste har slutat med bortasegrar.
När jag hör namnen Foord och Kerr ihop kommer det upp en bild från ett hotell i tyska Augsburg i mitt huvud. Jag satt i lobbyn och skrev en text dagen efter att Sverige hade slagit ut Australien från VM 2011. Då kom tonåringarna Kerr, Foord och ytterligare någon och satte sig vid bordet bredvid. De hade sina samlaralbum framme, och diskuterade vilka bilder de saknade.
Jag tyckte att det där var så sött, och har ofta efteråt tänkt på att samlarbilderna på just Kerr och Foord har blivit betydligt mer åtråvärda för varje år som gått sedan 2011.
Apropå Augsburg hade jag på Bayernderbyt mellan just Augsburg och Bayern München i herrarnas Bundesliga på tv:n samtidigt som jag skrev det här inlägget. Den matchen dömdes av Bibiana Steinhaus, vilket förstås är kul.
Det antyder att hon inte dömer söndagens ”final” i Frauen-Bundesliga. För när den tyska ligan på allvar återstartar är det seriefinal direkt. Tabelltvåan Bayern München har tre poäng upp till serieledande Wolfsburg med nio omgångar kvar. Om Bayern skall kunna vinna ligan krävs nog seger hemma mot obesegrade Wölfinnen.
Även när man kollar in den tyska skytteligan är det mycket Bayern och Wolfsburg i toppen. Wolfsburgs Ewa Pajor leder på 15 mål. Hon jagas närmast av två Bayernspelare i Mandy Islacker på tolv och dagens födelsedagsbarn Sara Däbritz (24 år) på elva. På delad fjärdeplats med tio mål finns Wolfsburgs Pernille Harder och Essens Lea Schüller.
Det är inga toppmatcher i Frankrike den här helgen. Och i England är det FA-cuphelg. Där spelas det dock en riktigt spännande match, trots att cupen bara är framme i åttondelsfinal. Under söndagen väntar nämligen prestigederby mellan Chelsea och Arsenal.
Under helgen kommer vi även att få veta vilket lag som blir de historiskt första Europamästarinnorna i futsal. Tidernas första EM-slutspel pågår i Portugal. Spanien har säkrat en plats i söndagens final genom 5–0-seger mot Ryssland tidigare i kväll. Sent på fredagskvällen får vi veta om de ställs mot Portugal eller Ukraina i finalen. Den matchen visas här:
Apropå futsal var jag en kort sväng i Ulricehamn i söndags och tittade på lite USM-futsal. Där imponerades jag stort av F15-laget från skånska Södra Sandby. De hade rakt igenom bolltrygga spelare och hade faktiskt ett spel som jag inte ens sett några svenska seniorlag prestera. Kul.
Lite överraskad blev jag också när jag noterade att deras ena ledare var Otto Persson, alltså han som ledde LB07 i damallsvenskan i fjol. Det skall bli kul att följa Södra Sandbytjejernas framfart.
Genom futsalen landade vi alltså på hemmaplan. Här står det cupmatcher på schemat i helgen. Personligen har jag tänkt att göra en liten utflykt till Mölndal och Åbyvallen för att se derbyt mellan Jitex och Göteborg.
Fast egentligen tycker jag bara att en av helgens matcher känns riktigt het, sportsligt sett – och det är Linköping–Växjö. LFC har båda nyförvärven Julia Ashley och Stina Blackstenius spelklara, de ställs mot ett Växjö som borde vara lite stukat. Dels för att man inte gjort något mål ännu i år, dels för veckans nyhet om att Jelena Cankovic helst vill bort.
Vad gäller svenska cupens första gruppomgång blev tydligen det här långskottet från Ljusdals Matilda Wennberg omgångens mål:
OMGÅNGENS MÅL. Det gäller att passa på när målvakten är långt ute! Matilda Wennbergs mål från halva plan i Svenska Cupen! pic.twitter.com/yVYr6GQzoW
Det här målet från den senaste omgången av den spanska ligan sorterar vi också in under vinjetten fina långskott:
Just give the Goal of the Month Award to UDG Tenerife's @mjperezglez! ¡Qué golazo! Mari Jose scored twice tonight as her team beat Espanyol 2-1.pic.twitter.com/mpVZ7MVx9w
För övrigt rullar silly season vidare, fast numera i något lugnare takt. I dag har Kungsbacka presenterat ännu en finländsk värvning, i form av mittfältaren Linda Nyman från Honka.
Noterbart är att Kungsbacka den 30 december i fjol meddelade att man hade värvat finländska Sanna Porali. Den nyheten har man dock numera raderat, och hon finns inte med i truppförteckningen på klubbens hemsida. Sannolikt har det något hänt som man inte vill rapportera om.
Slutligen ett kul klipp. Har ni tid över i helgen är det bara att börja träna…
Onsdagens stora nyhet på hemmaplan var förstås att Rosengård värvar amerikanska forwarden Hailie Mace. 21-åringen har spelat en tävlingslandskamp för USA:s landslag, 5–0-vinsten mot Panama i höstens VM-kval.
Hennes senaste klubbadress var Melbourne City i Australien, där hon spelade två matcher och gjorde ett mål.
Mace är förstås en väldigt spännande värvning. Lite oroande dock att hon är på halvårskontrakt. Eftersom den damallsvenska vårsäsongen bara är sju matcher lång finns risken att vi inte hinner få se så mycket av Mace på svensk mark.
Även Linköpings amerikanska nytillskott Julia Ashley är värvad på halvårskontrakt, med möjlighet till förlängning. Båda var missnöjda med att väljas av New Jerseyklubben Sky Blue FC i NWSL-draften. Gissningsvis hoppas de på att hitta en ny amerikansk klubb till hösten.
Men för damallsvenskans, och Rosengårds och Linköpings skull hoppas man ju att båda blir kvar hela året. Det handlar om två spännande spelare.
När det gäller Rosengård har klubben nu fyra tunga kort vars kontrakt löper ut i sommar. Utöver Mace även Iva Landeka, Sanne Troelsgaard och Anja Mittag. Visst är det lättare att hitta nya spelare under sommaren, men det är även svårare att hinna bygga om sitt lag.
På svensk mark spelades för övrigt en träningsmatch under tisdagskvällen. Marcus Lantz försöker träna sina spelare i Göteborg FC både mentalt och fysiskt på att ha veckomatcher. Allt för att vara förberedda på höstens Champions Leaguespel. Men i 11–0-segern mot Rössö handlade det nog mest om att träna målskytte.
Både Pauline Hammarlund och Amanda Johnsson Haahr blev fyramålsskyttar, och båda inkluderade äkta hattrick i sina målfyrverkerier. Hammarlunds hattrick gjordes på fem minuter, Johnsson Haahrs på 16. Övriga tre Göteborgsmål gjordes av Karin Lundin.
Internationellt var dagens huvudnyhet att Pernille Harder förlänger med Wolfsburg så att kontraktet nu löper fram till sommaren 2021.
Det spelade också ligaomgång i Spanien under onsdagen. En omgång som kan visa sig bli avgörande för guldstriden. För medan serieledande Atletico Madrid vann med klara 3–0 i bortaderbyt mot Madrid CF föll tvåan Barcelona.
Mittenlaget Sporting de Huelva vann på bortaplan med 3–2, vilket innebär att Barca nu är sex poäng bakom Atletico. Det återstår i och för sig nio omgångar, men hittills har bara Madridklubben tappat tre poäng, så det kan bli svårt för Barca att ta sig förbi.
Noterbart i Barcelona är att Kinalånet Asisat Oshoala gjorde båda lagets mål i dag. Hon står på tre mål på två matcher, vilket är att beteckna som en succéstart – trots dagens förlust.
Allra sist tillbaka till Sverige, där F19-landslagstruppen till ett matchläger i La Manga i dag presenterades. Noterbart att den innehåller tre spelare vardera från Uppsala, Linköping och AIK.
Växjö DFF har inlett försäsongen med tre mållösa matcher. Nu kommer lokaltidningen i Växjö, Smålandsposten, med uppgifter om att lagets serbiska mittfältsstjärna Jelena Cankovic vill bryta sitt kontrakt och gå till FC Rosengård.
Cankovic själv känner inte för att ge några kommentarer i artikeln i SMP, men tidningen har två olika källor som uppger att serbiskan anser att hon har ett muntligt löfte om att kunna bryta kontraktet om hon får ett erbjudande från en damallsvensk klubb. Cankovic anslöt ju till Växjö när klubben spelade i elitettan.
Enligt SMP:s källor är det FC Rosengård som nu erbjudit den spelskickliga mittfältaren ett kontrakt. Cankovic har kontrakt med Växjö i ytterligare två år, men har ännu inte spelat under den här försäsongen på grund av skador i ljumske och baksida lår.
Växjös sportchef Frida Andersson säger i SMP-artikeln att hon inte känner till att Cankovic skulle ha fått något muntligt löfte. Andersson säger:
”I hennes kontrakt finns ingen klausul som gör att hon får byta förening.”
Och
”Vi ser det som att hon skall spela för oss när hon blir frisk och kan börja spela.”
Man förstår ju att Rosengård är intresserat av Cankovic, som var nominerade i kategorien årets mittfältare vid fotbollsgalan i höstas. Serbiskan är precis den kreativa innermittfältare som Malmöklubben behöver.
Man förstås också att Växjö gör allt för att behålla henne. Hon är otroligt viktig för klubbens anfallsspel. Det kan man ju se på att laget ännu så länge inte har gjort något mål den här försäsongen. Låt vara att man har spelat mot Rosengård (0–1), Kristianstad (0–2) och Göteborg (0–1), alltså tre medaljlag från fjolårets damallsvenska.
Samtidigt är det förstås inte bra att ha missnöjda stjärnor i sin trupp. Det kan dra ner stämningen i hela laget. Så känslan är allt att det här kan ställa till det för Växjö.
När jag ändå är i gång och skriver tänkte jag göra en liten genomgång av söndagens aktiviteter runt om i världen. Först till Australien där finalen i W-league spelas på lördag morgon svensk tid mellan Sydney FC och Perth Glory – alltså trean och fyran i grundserien.
Sydney vann med 2–1 borta mot Brisbane efter mål av Caitlin Foord och Sofia Huerta.
Det klipp från matchen som jag tittat mest på är det här. Kolla hur Brisbanes mur jobbar för att få skickliga frisparksskytten Alanna Kennedy helt ur balans. Kennedy fick dock skratta sist – hon spelar ju final på lördag.
Perth tog sig till finalen genom 4–2-seger efter förlängning borta mot seriesegrande Melbourne Victory. En viss Sam Kerr (intervju nedan) blev historisk (igen) genom att bli första spelare någonsin att göra tre mål i en slutspelsmatch i W-league. Hennes sinnesnärvaro och kroppskontroll vid 1–1-målet är för övrigt grymt imponerande.
Melbourne spelade för övrigt de sista 22 minuterna av förlängningen med en spelare kort efter att ha drabbats av ett rött kort.
Slutligen publiksiffrorna, som båda var mycket bra. 8599 var på plats i Melbourne och 4271 i Brisbane. W-league har för övrigt väldigt bra publiksiffror. Det är bara USA:s NWSL som ligger högre i hela världen.
I den nyss avslutade grundserien låg snittet på 1528, och ingen match sågs av färre än 500 åskådare.
Apropå publiksiffror finns det nu inga sittplatser kvar till Champions Leaguereturen mellan Wolfsburg och Lyon den 27 mars. Redan 1,5 månader innan avspark är sittplatsbiljetterna slut.
No more seats available for @VfL_Wolfsburg's @UWCL quarterfinal second leg clash with @OLfeminin on 27th March. The AOK Stadion has never been sold out before for a women's game. I have a feeling this will be the first time… tickets still available for standing place (N1 + N2). pic.twitter.com/v3wqwSl9lL
I England är det numera bara Arsenal som har ligaguldet i egna händer. Efter att Manchester City tappat 2–0 till 2–2 mot Chelsea är det inte säkert att det räcker om City vinner alla återstående matcher, laget måste ha hjälp för att kunna vinna titeln.
City leder dock tabellen med två poäng före Arsenal. Men Londonklubben har spelat två matcher färre. I söndagens toppmöte började det alltså bra för City. Man gjorde två mål på Hedvig Lindahl redan i den första halvleken.
Chelsea reste sig efter paus, och räddade en poäng genom två mål från Ji So-Jun. Chelseas chanser att ta ligaguldet är dock numera närmast obefintliga, och laget får troligen även svårt att ta en Champions Leagueplats.
Det känns faktiskt som större chans att Chelsea kvalar in till höstens Champions League genom att vinna den pågående turneringen än genom att ta en plats via ligaspelet.
Utöver Lindahl spelade Magdalena Eriksson och Jonna Andersson från start för Chelsea. Trots två insläppta mål verkar Lindahl vara i god form. Vid den ena räddningen nedan fick hon dessutom bra hjälp av Eriksson med att få bort returen.
Apropå Chelsea har det gått rykten på sistone om att Lindahls konkurrent om målvaktsposten, Carly Telford, skulle lämna för Manchester United. Det visade sig dock inte stämma, för alldeles nyss kom nyheten att Telford förlänger med Chelsea fram till 2021.
I Frankrike spelas cupsemifinalerna mellan Paris FC och Lille samt mellan division II-laget Grenoble och Lyon. Det känns som att Linda Sällström bör ha stor chans att få avsluta säsongen med att spela cupfinal.
I Tyskland vann Frankfurt mot Hoffenheim med 1–0 och Potsdam mot Sand med 3–2 när Frauen-Bundesliga tjuvstartade med två matcher som var uppskjutna från i höstas. Amanda Ilestedt ingick inte i Potsdams trupp, men eftersom hon togs ut i landslaget i går antar jag att det inte är någon fara med mittbacken.
Vi avslutar väl på hemmaplan, där svenska mästarinnorna från Piteå gjorde processen kort med AIK i första cupomgången. Landslagsuttagna Madelen Janogy satte tre mål och Cecilia Edlund två när Piteå vann med 5–1. Piteå hade 2–0 efter en kvart och visar att man vill vara med från start i år.
Dessutom noterar jag att när Kosovare Asllani gjorde hattrick i lördags var två av målen hörnor som gick rakt i mål. Kanske kan det vara läge att ge Asllani jobbet som hörnläggare från vänster även i landslaget, eller så bör Jitex jobba på sitt försvarsspel vid fasta situationer.
Alldeles nyss presenterade Peter Gerhardsson de 24 spelare han tar med sig till Algarve cup. Noterbart där var att Madelen Janogy fick nytt förtroende efter sin fina insats senast i Sydafrika. Samt att Hanna Folkesson är tillbaka bland mittfältarna på Julia Karlernäs bekostnad.
Noterbart också att Hedvig Lindahl och Nilla Fischer som väntat var tillbaka, medan man låter Fridolina Rolfö vara kvar hemma i München. Samt att man kommer att testa brett under samlingen, finns nämligen även sex överåriga spelare i det U23-landslag som samtidigt är i Marbella (Spanien) för två landskamper mot A-landslagsmotstånd. De möter Ryssland i den ena matchen. Mer om det strax.
Backar (9): Hanna Glas, Nathalie Björn, Jonna Andersson, Mia Carlsson, Fischer, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson och Sandra Adolfsson.
Mittfältare (6): Caroline Seger, Folkesson, Elin Rubensson, Julia Zigiotti Olme, Olivia Schough och Lina Hurtig.
Forwards (6): Kosovare Asllani, Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius, Mimmi Larsson, Anna Anvegård och Madelen Janogy.
Den här truppen möter Schweiz den 27 februari och Portugal den 1 mars. Dessutom väntar placeringsmatch den 6 mars.
Julia Karlernäs
Vad gäller U23-landslagets trupp finns det med sex överåriga spelare i den. Det handlar om de båda målvakterna Emma Lind och Jennifer Falk, samt utespelarna Nellie Karlsson, Julia Karlernäs, Nina Jakobsson och Pauline Hammarlund. Det är ju en signal om att Lind och Karlsson är två spelare som står och bankar på dörren till A-landslagstruppen.
I övrigt noterade jag att två tänkbara jokrar i VM-truppen ingick i form av Johanna Rytting Kaneryd och Loreta Kullashi. Båda de två har stått högt på Gerhardssons lista tidigare, men har varit ute ur räkningen på grund av skador, och de måste förstås göra en kanonvår om de skall komma med till Frankrike i sommar.
Tanken med att ta med de överåriga är förstås att så många spelare som möjligt skall få chansen att visa upp sig nu inför VM. Gerhardsson vill ju ha U23 som en inkörsport i A-landslaget, och då är det bra om de som står på gränsen kan få spela i U23, som ju i det här fallet mer blir som ett B-landslag.
I ytterligare en av U23-landslagets samlingar under våren kommer man att ha med överåriga spelare.
Så till vad som konkret sades på presskonferensen. Peter Gerhardsson inledde som vanligt med att prata lite om den senaste landslagssamlingen. Där var han väldigt nöjd med försvarsspelet. Han konstaterade att landslaget i fjolårets möten med Sydafrika släppte till rena frilägen, men att det i år var i stort sett stängt. Och att det var bra gjort med tanke på att Sydafrika har en blixtsnabb spelare i Thembi Kgatlana, som ju prisades som Afrikas bästa spelare 2018.
Offensivt var inte vår förbundskapten lika nöjd. Han tyckte inte att löpningarna satt så bra, efterfrågade bättre kvalitet i inspelssituationer och noterade att vissa spelare spelade mer bakåt än de brukar. Men han förklarade det svaga anfallsspelet med att vi är tidigt på säsongen och att spelarna inte har hittat rätt tajming ännu.
Angående Algarve cup konstaterade han att han är nöjd med att det numera bara är tre tre matcher i turneringen. Samtidigt känner han att han behöver en bred trupp då det är tätt mellan de två första matcherna, och att han där kommer att matcha väldigt många spelare.
Han fick en fråga om hur viktigt det är att testa spelare kontra börja spela ihop ett lag. Hans svar var att man oftast pratar om att spela ihop en startelva, men att man behöver jobba bredare, för man kan ju få skador, och då är det bra att många har fått testa att spela ihop.
Sedan pratade han om relationer och exemplifierade han med att Jonna Andersson inte slog en enda passning till Hanna Glas mot Sydafrika, och menade att det kanske inte är så viktigt att de spelar samtidigt i alla matcher. Vad gäller Algarve cup är förstås belastningsbiten en viktig faktor, men utöver det skulle relationer vara en faktor i laguttagningarna.
”Det kan vara viktigt att de här spelarna får spela ihop.”
Slutligen konstaterade Gerhardsson att vi börjar närma oss något som liknar en VM-trupp. Vad gäller spelare som inte är med i vare sig A- eller U23-landslaget kommenterade han Fridolina Rolfö. Han sa att man förstås gärna vill ha med henne, och att hon hade spelat 30 minuter för Bayern i helgen, men att man låter henne träna upp sig istället för att spela Algarve.
”Vi bedömer att hon behöver ha mer speltid, och hoppas att hon kan vara tillbaka till matcherna mot Tyskland och Österrike så mycket att hon kan spela 60–90 minuter då.”
Fridolina Rolfö
De spelare som gjorde A-landskamper i fjol, men som inte är uttagna till den här samlingen är Anna Oskarsson, Jessica Samuelsson, Julia Roddar, Amanda Edgren och Marija Banusic. I fler av fallen är det skador som sätter stopp.
I övrigt på presskonferensen berättade Marika Domanski Lyfors lite om vägen fram till VM. Truppen kommer att presenteras den 16 maj. Åtta dagar senare börjar VM-uppladdningen med läger i Båstad.
Perioden 30 maj till den 2 juni flyttar man sedan till Göteborg, där det blir en landskamp den 31 maj. Samma lag som man möter den 31 maj kommer man eventuellt även att möta i en stängd match den 28 maj. Avresan till Frankrike sker från Stockholm den 5 juni.
Slutligen i det här inlägget, men först på presskonferensen, berättade förbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand att spelarnas avtal för mästerskapet är underskrivna och klara. Samt att alla är nöjda och glada.
Efter sju av åtta matcher i första gruppomgången av svenska cupen har vi fått rakt igenom väntade resultat. Det blev segrar för de fem lag på fjolårets topp sex som var i farten, nämligen Rosengård, Linköping, Göteborg, Kristianstad och Eskilstuna.
Dessutom vann de båda Stockholmslagen Hammarby och Djurgården. Uppsala var närmast en skräll hemma mot Djurgården. Men där slog stockholmarnas nyförvärv från just Uppsala, Ariam Berhane Gebreyohannes, till på övertid och fixade bortaseger med 2–1.
Lördagens namn var Kosovare Asllani och Svava Ros Gudmundsdottir. Båda blev tremålsskyttar, och Asllani stod dessutom före ett tvättäkta hattrick.
Jag hann inte se speciellt mycket av Malmöderbyt. Det jag såg var det en ganska ensidig matchbild med spel på LB07:s planhalva. Positivt för LB var att laget tycks vara medvetet om att de måste bygga bakifrån i år, och att deras försvar i 5–4–1-uppställning är något att bygga ifrån.
I Frankrike vann Lyon cupkvartsfinalen mot PSG med 1–0 inför 10 217 åskådare. Jessica Fishlock forcerade in segermålet efter att bollen agerat flipperkula i PSG:s straffområde.
Ingen svensk spelare fick speltid i matchen. Hanna Glas satt kvar på bänken i 90 minuter, och varken Emma Berglund eller Annahita Zamanian ingick i PSG:s matchtrupp.
I den andra kvartsfinalen som spelades under lördagen vann division II-laget Grenoble med 5–4 efter straffläggning borta mot Dijon. Det var mållöst efter full tid och förlängning.
I Italien tappade Juventus poäng borta mot Atalanta (0–0). Därmed tajtade det till sig i tabelltoppen. Vinner Milan mot Verona under söndagen ligger Juventus, Fiorentina och Milan inom två poäng.
Det är lördag, och i dag drar den svenska tävlingssäsongen igång med sju cupmatcher. För egen del jobbar jag och har ingen möjlighet att ta mig till någon av arenorna. Framför allt svider det lite att man inte kan ta sig till Valhalla för intressanta mötet Göteborg–Växjö.
Kanske att jag kan se en stund av derbyt Rosengård–LB07, som sänds på Sportkanalen från 13.00. Den matchen är också intressant, även om Rosengård känns som klar favorit. I nuläget tillhör ju de båda Malmöklubbarna de mycket få lag i damallsvenskan som känns svagare nu än för ett år sedan.
I Rosengård påtalade ju nyligen tränare Jonas Eidevall att man försvagats. Nu gör Caroline Seger samma sak på förbundets hemsida. Jag kan ha missat något, men väntar man inte på besked från klubbledningen kring hur de ser på situationen?
Det är även ett tredje damallsvenskt möte under lördagen, ”halvderbyt” mellan Eskilstuna och Örebro. Där blir det intressant att se hur nykomlingen står sig. Det är ju väldigt mycket nytt i Kif i år.
I övrigt i helgen är det ju semifinaler i Australiens W-league. Under söndagen spelas matcherna Melbourne Victory–Perth Glory och Brisbane Roar–Sydney FC.
Helgens riktiga höjdarmatch spelas dock i franska cupen. Där har nämligen topplagen Lyon och PSG lottats mot varandra redan i kvartsfinal. Den godbiten avgörs med start 15.45 i dag.
Även i England är det toppmatch. Där möts i morgon (avspark 14.00) Manchester City och Chelsea för andra gången den här veckan. I onsdags var det cupsemifinal, en match City som bekant vann med 2–0. Bland annat efter det här straffmålet av Nikita Parris:
Nu är det ligamöte, och en absolut måstematch för Chelsea. Allt annat än seger innebär sannolikt att de regerande mästarinnorna är borta från chansen att sluta som etta eller tvåa.
Apropå England blir det Arsenal som ställs mot Manchester City i cupfinalen. Arsenal vann med 2–1 mot Manchester United i sin semifinal. Båda målen gjordes av en viss Vivianne Miedema.
Under söndagen tjuvstartar för övrigt även Frauen-Bundesliga igen. Det är två tidigare uppskjutna matcher som spelas, Hoffenheim–Frankfurt och SC Sand–Potsdam. Den egentliga återstarten sker annars nästa helg.
I veckan har jag för övrigt noterat att vi får F17/02-landslagets EM-kval till min hemstad, Borås. I slutet av mars ställs Sverige mot Polen, Spanien och Slovakien i den andra kvalomgången. Det låter som en väldigt svår lottning. Spanien vann ju som bekant F17-VM i december, och har minst sju–åtta spelare från guldtruppen som fortfarande håller åldern. Och Polen förlorade vårt F17-landslag mot så sent som häromdagen.
Nyligen var det en liten debatt om hårdträning i den här bloggens kommentatorsfält. Ämnet fotboll och hård träning är intressant, inte minst när man hör om hur tufft Malmö FF:s herrlag drivs den här våren. En läsvärd artikel på temat finns här. En aptitretare är det här citatet:
”Fotbollen har bestämt sig för att hårt arbetet betyder skador. Det är lite frustrerande för skador är en så komplicerad process. Bara för att någon blir skadad och du har jobbat hårt, så betyder inte det nödvändigtvis att det var det hårda arbetet orsakade skadan.”
Finländska mästarinnorna PK-35 Vantaa får inte elitlicens och flyttas ner i andradivisionen. Fast konstigt nog får de behålla sin plats i Champions League.
PK-35 ersätts i högsta ligan av Kuopion Palloseura, känt som KuPS. KuPS kom sist i ligan förra året, och skulle alltså egentligen ha flyttats ner.
Har jag fattat saken rätt stod egentligen ett annat PK-35 före KuPS i kön, nämligen PK-35 från Helsingfors. Men de valde att inte ansöka om ligaplatsen. Därmed blir det vad jag kan förstå två lag med namnet PK-35 i näst högsta finska ligan i år.
När vi ändå är inne på nordiska nyheter läste jag i går att Danmark verkar sikta på att få arrangera EM-slutspelet 2025.
According to TV2 Sport, DBU's board is aiming for Denmark to host the UEFA Women's Euro in 2025. A working group will in 2019 look into the possibilities and if all goes according to plan an official bid will be made https://t.co/sA5nfapo4U
På hemmaplan hade Corren under onsdagen tre uppföljningsartiklar kring LFC:s nedläggning av sitt F19-lag. I en av artiklarna får klubbens ordförande Paul Lindvall utrymme att förklara åtgärden lite djupare. Men jag måste säga att jag inte blir klokare av det, jag kan fortfarande hitta någon rimlig anledning till nedläggningen. Lindvall hävdar ju med bestämdhet att det inte finns några ekonomiska skäl. Han säger:
”Det finns som sagt ingen besparing i det här utan det finns snarare en risk för att det blir en kostnad. Vi har varit i kontakt med vissa sponsorer som uttryckt en besvikelse. Vi hoppas såklart att de sponsorer som är med nu förstår varför vi tagit det här beslutet och vill fortsätta vara med och sponsra.”
Onsdagens internationella toppmatch spelades i England, där Chelsea och Manchester City möttes i semifinal i WSL cup. Det blir City som får spela final på Wembley efter en 2–0-seger mot svensklaget från London.
Nikita Parris gjorde båda målen, varav det första på straff. Chelseas mål vaktades av Hedvig Lindahl, som alltså släppte in två mål i samma match. Har jag rätt info hade vår landslagsmålvakt tidigare bara släppt in två mål totalt på hela säsongen 2018/19 – inklusive landskamper. I övrigt startade svenskduon Magdalena Eriksson och Ali Riley för Chelsea. Riley byttes ut mitt i den andra halvleken, några minuter senare byttes Jonna Andersson in.
I morgon avgörs vilket lag som blir Citys finalmotståndare. Då möts Arsenal och Manchester United i den andra semifinalen. En intressant drabbning mellan topplag från Englands båda högsta divisioner.
Apropå Arsenal släppte laget i helgen fram 16-åriga debutanten Ruby Grant i lagets bortamatch mot Crawley Wasps i FA-cupen. Arsenal vann med 4–0 och Grant tackade för förtroendet genom att göra tre av målen.
I USA har Seattle Reign brutit kontraktet med den före detta Kvarnsvedenmittfältaren Elizabeth Addo. Jag gillade Addo när hon spelade i damallsvenskan, vågar man hoppas på att hon är på gång tillbaka?
Together with Seattle Reign FC we've mutually agreed to part ways.I want to thank de Club,de Predmore Family,Technical staff,Teammates,de Fans for de Love and care you'll always be in my heart.thank you @ReignFC Wishing you all a very successful season🙇💙💙 pic.twitter.com/cbaroxwxDw
Vi måste prata mer om Linköpings fiasko med F19-laget. Även om det inte borde komma som någon chock att LFC nonchalerar talangutveckling så var det just en liten chock när jag såg att klubben upplöser sitt juniorlag och numera bara har ett A-lag.
Faktum är att jag tycker att det här är så anmärkningsvärt att det går att kalla för en skandal, samt att LFC borde skämmas.
När LFC bildades var det möjligt att skapa en elitförening helt utan ungdomsverksamhet i Sverige. Men med bland annat LFC och Göteborg FC som ”skräckexempel” har förbundet sedan cirka tio år tillbaka förbjudit nybildande av elitföreningar utan ungdomslag.
Linköpings FC anno 2019 är alltså en typ av förening som förbundet helst slipper att se. Jag förstår förbundet. För man tycker ju att elitklubbarna bör dela med sig av sin kompetens även inom spelarutvecklingen.
Det här är dessutom lite av ekonomisk doping*. Jag har ingen exakt summa på vad de olika damallsvenska klubbarna lägger på sin ungdomsverksamhet, det framgår inte av den ekonomiska analys som årligen görs av de damallsvenska klubbarna. Men det lär ju handla om fler hundra tusen kronor per år.
Talangutveckling inom damfotbollen är i stor utsträckning en kostnad, då man sällan får några större inkomster från den. Den kostnaden slipper nu LFC, de kan istället lägga sina pengar på löner till elitspelare.
Jag vet inte om det går att bestraffa LFC, men går det tycker jag definitivt att klubben skall straffas. Exempelvis tycker jag att EFD borde överväga att dra in sitt bidrag till LFC. Om det inte går tycker jag att man i alla fall bör skriva om reglerna så att klubbarna framöver bara får elitbidragen om de har talangverksamhet.
På så sätt sätter man blåslampa i baken på klubbar som exempelvis har svårt att hitta tränare till sina talanger.
Jag hoppas verkligen att Linköpings FC vaknar till och tar tag i sin verksamhet. Att ha ungdomsverksamhet skapar ett engagemang kring klubben. Men LFC har konstant sedan man bröt sig loss från BK Kenty struntat i ungdomsverksamhet. Man har aldrig haft några flicklag, och nu har man alltså inte ens ett juniorlag – ett F19-lag.
Det som är anmärkningsvärt i Linköping är att framgångar på elitnivå inom en sport normalt innebär en boost bland ungdomar på den egna orten. Således har Tärnaby ett överskott av skidstjärnor, Alingsås av handbollsspelare och så vidare.
Linköping har haft damfotbollslag i Sverigeeliten i över 20 år. Men klubbens svaga ungdomsverksamhet har inneburit att vi inte fått se någon damfotbollsboost i kommunen. Inga Linköpingstjejer har på allvar slagit sig in i damallsvenskan under den här tiden**. Jag tror inte bara att det hänger på bristande talangunderlag. Inte alls.
Det finns således massor av skäl att vara kritisk mot Linköpings FC. Dessutom undrar man lite om man inte genom det här dessutom ställer till det för sin A-trupp. För var skall unga spelare som Linn Bogren, Wilma Thörnqvist och Alva Selerud få sin matchning? Och vad händer om man som förra hösten får två skadade målvakter?
* Tillagt i efterhand. På LFC:s Facebooksida skriver ordförande Paul Lindvall så här om den ekonomiska aspekten:
”Detta har ingenting alls att göra med ekonomin. I så fall hade vi berättat det. F19 genererar lika mycket intäkter som verksamheten kostar. Det finns ingen ekonomisk vinning av att inte ha ett F19-lag. Vi kan inte i år säkerställa att verksamheten håller en tillräckligt bra klass. Vi kan inte bedriva en verksamhet som inte lever upp till spelarnas, föräldrarnas och andras berättigade förväntningar.”
Det är ju i sig intressant, för det innebär ju att LFC har ännu färre skäl att lägga ner F19-laget.
** Korrigering. Under tiden elitklubben hette Kenty slog sig ett antal Linköpingstjejer in på högsta elitnivå. Korrekt är att inga Linköpingstjejer har etablerat sig i damallsvenskan sedan LFC bildades för 15 år sedan.
De senaste två helgerna har de damallsvenska lagen börjat spela träningsmatcher. Matcher som är svårbedömda, det är ju som bekant inte nu i början av februari man vinner SM-guld. Och när man kollar resultaten från de här matcherna bör man betänka att lagen är inne i hårda träningsperioder samt att det ofta testas rätt rejält.
För att kunna värdera resultat från träningsmatcher måste man kunna se respektive lags laguppställning, och byten. Och här är tyvärr majoriteten av de damallsvenska lagens hemsidor genomusla. När ett elitlag har spelat match tycker jag att det är minimikrav att man på klubbens hemsida kan läsa resultat, målskyttar och laguppställning – inklusive byten. Den informationen tycker jag att det är givet att klubbens supportrar skall tillhandahållas.
Men tyvärr är alltså många av våra damallsvenska klubbar långt ifrån elitklass på information. Några håller dock hög klass. Bäst är nog Göteborg, deras hemsida är väldigt pålitlig. Nykomlingen Kif Örebro har också en hemsida väl värd att framhålla – även om de inte lyckats få med laguppställning och byten från helgens 2–0-förlust mot BP.
Lite överraskande är att FC Rosengård tillhör botten i den här kategorien. Jag kan faktiskt inte hitta någon information alls på klubbens hemsida om att man faktiskt har spelat två träningsmatcher den senaste veckan. Klickar man på rubriken ”Match” på hemsidan hamnar man i en annons för Champions Leaguemötet med Slavia Prag, en match som ju spelades för mer än tre månader sedan.
Kanske att Rosengård helst vill att ingen skall se resultatet från söndagens möte med Vittsjö? Men tisdagens 1–0-vinst i Växjö har man väl inget behov av att tysta ner?
I söndagens match vann Vittsjö med 2–1 på Malmö IP efter två mål av Clara Markstedt och ett av Anja Mittag.
Vad jag kan hitta har Vittsjö spelat 18 tävlingsmöten mot Rosengård (och dess föregångare). De 18 matcherna har slutat med 15 segrar för Rosengård och tre kryss. Någon statistik över träningsmatcher lagen emellan hittar jag inte, men jag såg att klubbchef Erika Nilsson skrev på twitter att det var första gången någonsin som Vittsjö vann mot Rosengård.
Kul för Vittsjö att få en sådan bra start på året. Jag har ju flera gånger noterat att jag tycker att Vittsjös trupp ser väldigt spännande ut. Men med tanke på att man har ganska mycket nytt i laget trodde jag kanske att det skulle ta ett tag innan man fick ihop det.
Apropå Vittsjö har laget en ny kampsång signerad Peps Persson:
I Rosengård har jag noterat glädjande nyheter i veckan i form av att både Johanna Rytting Kaneryd och Malin Levenstad har gjort comeback efter långtidsskador. I Levenstad handlar det ju om mer än bara skadeuppehåll, men det där vet ni väl redan.
För Rosengård är det väldigt viktigt att ha friska spelare, för i sin nuvarande A-trupp har man ju bara 14 utespelare. Jag antar att man skall ta in några till, och kanske att det blir lättare nu när transferfönstret är stängt för de flesta större ligorna. I Sydsvenskan läser jag att tränare Jonas Eidevall säger så här:
”Om vi vill vara ett guldlag behöver vi förstärka truppen. Utan tvivel är det så. Det är bara att titta på vem som har lämnat.”
Han säger även att han inte tror att det finns någon rekryteringsplan för ytterligare backar. Det framgår däremot inte om det finns en plan för rekrytering av offensiva spelare.
Om man får drömma lite är kanadensiska stortalangen Jordyn Huitema en spelare man gärna hade velat se i damallsvenskan. Hon ser ut att välja bort college för en proffskarriär, och hon tycks föredra Europa före NWSL. Men hon har ju tid att vänta till nästa transferfönster, och känslan är att hon hamnar i PSG där hon provspelat ett par gånger.
Oavsett väntar man verkligen med spänning på vad som skall hända i Rosengård. I nuläget känns det som att klubben tappat mark mot flera av huvudkonkurrenterna.
Jag bedömer att såväl Piteå, Göteborg, Linköping som Kristianstad har starkare trupper 2019 än de hade för ett år sedan. Rosengård känns däremot sämre, framför allt i defensiven.
Svenska mästarinnorna Piteå har spelat tre träningsmatcher, alla på skotsk mark. Det har blivit två förluster och en seger. Men i alla de där matcherna har det gjorts strömbyten, vilket gör resultaten svårbedömda.
Göteborg har varit i Oslo, där man mött norska suveränerna LSK i två matcher, med en seger och en förlust som facit. Det mest spännande här är att Göteborg inleder försäongen med att försöka spela in ett nytt 3–5–2-system. Offensivt känns det som att truppen är välbyggd för ett sådant upplägg, men frågetecknet finns väl kring bredden på mittbackssidan.
Linköping fick hem Stina Blackstenius i veckan. Hon startade i helgens 2–1-seger mot Djurgården. Exakt hur mycket hon spelade har jag inte funnit några uppgifter om. LFC:s hemsida imponerar inte heller när det gäller rapporter kring träningsmatcher. Inte heller förra helgens 1–1-match på 2×30 minuter mot Eskilstuna är avhandlad på LFC:s hemsida.
Där hittar jag däremot den här beklagansvärda nyheten om att klubben dragit ur sitt F19-lag ur seriespel. Elitklubbarna har ett stort ansvar när det gäller talangutveckling, men tyvärr lever inte LFC upp till vad som förväntas på den här fronten. På hemsidan betonar klubbens ordförande Paul Lindvall att man dragit ur laget eftersom man inte hittat en tillräckligt kompetent tränare. Tyvärr får man ganska snabbt tanken på att det här är en smidig besparing för en klubb med darrig ekonomi. Hoppas verkligen inte den tanken är korrekt.
För Djurgården har försäsongen startat med två förluster. Först med 1–0 borta mot Åland United, sedan då 2–1 borta mot Linköping. Djurgården har bra matchrapporter på sin hemsida, även om fakta saknas från Ålandsmatchen. Från helgens match har man däremot fakta av högsta klass.
På lördag drar Svenska cupens gruppspel i gång. Då skall Växjö till Göteborg. Under föregående vecka spelade Växjö två hemmamatcher utan att göra mål. Det var i och för sig mot bra motstånd i form av fjolårets trea och fyra i damallsvenskan, alltså Rosengård (0–1) och Kristianstad (0–2). Växjö spelade båda matcherna utan viktiga Jelena Cankovic. Gissningsvis behöver man få tillbaka henne om man skall kunna skaka Göteborg på lördag.
I sin startelva hade Växjö även en provspelare, amerikanska Patricia George. Hon fick 60 minuter, om hennes insats räckte för att spela till sig ett kontrakt är oklart.
Tolkar jag kommentarerna från Kristianstad rätt gjorde klubbens båda nya isländska spelare en riktigt bra debut. Det blir spännande att följa KDFF i år. Redan nu kommande månad skall man ju mäta sig med bland annat Rosengård i Svenska cupen – vilket känns intressant.
Redan på lördag är det Malmöderby i cupen. LB07 har inlett försäsongen ojämnt. Först föll man med hela 6–1 borta mot Bröndby, då gjorde finländska landslagsspelaren Ria Öling tre mål för det danska storlaget. I den matchen testades en fransk mittfältare av LB. Hur det föll ut vet jag inte. LB är nämligen väldigt dåliga på information. På sociala medier länkar de ofta till Sydsvenskan, som huvudsakligen har låsta artiklar.
Nu i helgen vann i alla fall sin match mot Borgeby med 2–1. Man gjorde det efter mål av Malin Winberg och Andrea Thorisson.
Känslan man har haft under silly season om att den damallsvenska bottenstriden kommer att stå mellan LB och de båda nykomlingarna har inte försvunnit några veckor in på försäsongen.
Det är ju ett tag sedan min sista internationella genomgång. Det är alltså hög till för en sådan. Det känns rimligt att börja i Italien där Petronella Ekroth blev första svenska målskytt i årets serie A. Hon blev det på en snygg volley, som kanske går att se på det här Instagramklippet:
Jag skriver kanske för jag är inte säker på om det är offentligt…
Ekroth och Juventus leder ligan efter 15 omgångar med fyra poäng till Milan och sex till Fiorentina. De sistnämnda har dock en match mindre spelad och kan knappa in i morgon, då man spelar hemma mot nästjumbon Bari.
Så till England där Chelsea numera måste anses vara helt borta från guldet. Mästarinnorna har kvar chansen att nå Champions League – men då måste de nog vinna alla de sex återstående ligamatcherna.
Det var förra helgen man föll med 3–2 hemma mot Birmingham, ett resultat som gör att man nu är sex poäng bakom Manchester City och fem bakom Arsenal. Arsenal har dessutom en match mindre spelad.
Utan att ha sett annat än statistik undrar jag om inte Chelsea faller på sitt system att rulla på målvaktssidan. I ligan har Hedvig Lindahl och Carly Telford stått sju matcher vardera, och utfallet är ganska olika.
Av de totalt nio mål Chelsea har släppt in den här säsongen har Lindahl bara släppt in ett. Telford har således släppt in åtta. Noterbart är att Telford stod hemma mot Arsenal och Birmingham och släppte in fem respektive tre mål. Lindahl stod i båda bortamatcherna och släppte in ett. På bortaplan tog Chelsea fyra poäng mot aktuella motståndare, på hemmaplan kammade man noll.
Nu är känslan att det kan bli en ren guldfinal i sista omgången mellan Manchester City och Arsenal. Då båda lagen har även seriens bästa målgörare. Arsenals Vivianne Miedema satte nytt ligarekord förra helgen, när hon kom upp i 16 mål. Men hon gör bäst i att fortsätta hitta målet, för annars är det inte säkert att hon har kvar rekordet så länge. Manchester Citys Nikita Parris står nämligen på 14 fullträffar.
Så till Australien där det nu är slutspelsklart i W-league. Söndagens semifinaler kommer att spelas mellan Melbourne Victory och Perth Glory samt Brisbane Roar och Sydney FC. Det efter att det blivit en målskillnadsaffär om den sista slutspelsplatsen.
Melbourne City missade slutspel med tre måls marginal, och Adelaide United med en poäng och tio mål.
Grundseriens skytteliga vanns förstås av Sam Kerr, som slutade på 13 mål. Tre spelare delade på andraplatsen med nio fullträffar, bland dem var fjolårets Linköpingsforward Natasha Dowie.
Apropå Australien har man fortfarande inte fått någon klarhet kring varför förbundet sparkade förbundskapten Alen Stajcic. Den här artikeln av Lucy Zelic för ett bra resonemang kring många av de konspirationsteorier som flödar.
Tillbaka till Europa, och i det här fallet Frankrike. Där körde PSG över säsongens stora besvikelse, Montpellier. Slutsiffrorna blev hela 4–0 efter att Paris haft 3–0 redan efter 20 minuter. Kinesiska Wang Shuang visade vägen med ett kanonskott redan i första minuten.
Ingen svensk startade för Paris. Emma Berglund satt kvar på bänken hela matchen, medan Hanna Glas byttes in i 80:e minuten. För Montpellier spelade Linda Sembrant och Sofia Jakobsson hela matchen, och så fick Marija Banusic debutera genom ett inhopp i minut 82. Sett till klippet ovan var Jakobsson pigg, och hade bland annat ett ribbskott vid 2–0-underläge.
Vädret ställde till det en hel del runt om i Europa i helgen, med uppskjutna matcher som följd. Det drabbade bland annat matchen Paris FC–Lyon. Det innebär att PSG nu leder ligan med en poängs marginal till Lyon – PSG har dock en match mer spelad.
Montpellier ligger fyra, man har även Bordeaux (med en match mindre spelad) före sig. Bordeaux ligger faktiskt trea med minusmålskillnad – något som är högst anmärkningsvärt.
Så till Spanien där veckans snackis var publiksiffran i kvartsfinalen av spanska cupen mellan Athletic Club och Atletico Madrid. Damfotbollspubliken i Bilbao är inte speciellt pålitlig i vardagen, men när det händer något anmärkningsvärt går folket man ur huse.
Cupkvartsfinalen drog fantastiska 48 121 till herrarnas stadion, San Mames. Man undrar ju om den totala siffran för alla matcher i svenska cupen ens når upp till en femtedel…
Athletic vs Atletico, copa femenina. Algo diferentes ya somos.48000 y subiendo! Aupa Athletic pic.twitter.com/4xoTdP1hPt
För övrigt vann gästande Atletico med 2–0, och är klart för semifinal tillsammans med Barcelona, Valencia och Real Socidad.
Atletico leder även ligan efter 19 omgångar, man har tre poäng ner till obesegrade tvåan Barcelona. De båda lagen möts för övrigt i Madrid den 17 mars.
Jag avslutar ligagenomgången med ett riktigt snyggt mål från den mexikanska ligan. Det är Americas Casandra Cuevas som suger in bollen snyggt och avslutar lika läckert.
Allra sist några ord om det internationella övergångsfönstret som stängde i de flesta ligorna ute i Europa vid månadsskiftet. De mest spännande sena övergångarna rörde afrikanska spelare som flyttar till Spanien.
Noterbart var att ex-allsvenska Gaelle Enganamouit bytte norska Avaldsnes mot spanska Malaga. Och att nigerianska affischnamnet Asisat Oshoala lånas in av Barcelona. Det blir intressant att se om Oshoala äntligen kan få ett lyft i en europeisk klubb. I Kina har hon lyckats bättre. Hon vann skytteligan i den kinesiska superligan 2017 på 13 mål. I fjol vann hon guld med Dalian Quanjian, men blev ”bara” tvåa i skytteligan på tio fullträffar.
Noterbart för övrigt att det var en viss Tabitha Chawinga som vann den kinesiska skytteligan 2018 på 17 mål. Hon förde även sitt Jiangsu Suning FC till seger i kinesiska FA-cupen och utnämndes till den kinesiska ligans bästa spelare. Chawinga förekommer aldrig högt upp på några listor över världens bästa spelare. Men jag har svårt att tro att det finns något lag där hon inte hade varit storstjärna.
Femma i den kinesiska skytteligan kom för övrigt argentinska Sole Jaimes, som ju nyligen skrev på för Lyon. Vilken europeisk storklubb köper över Chawinga?
En blogg om internationell damfotboll 