18.30 är det dags för nästa svenska måstematch i OS-kvalet, eller Nations League som det också heter.

Här i Borås har vi vårt fokus hårt riktat mot herrfotboll, och den herrallsvenska guldstriden. Jag har jobbat rätt många dagar i rad, och jobbar även i kväll. Därmed kommer jag inte att hinna se Sverige–Italien live, utan den matchen får avnjutas i efterhand. Och jag hoppas verkligen att det kommer att gå att njuta av spelet.

Ännu så länge kan man bara njuta av den svenska startelvan. Den ser ut så här:

Sveriges andra halvlek var klart bättre än den första. Till slut blev det ändå en säker seger, i varje fall så långt som det går att kalla en 1–0-seger för säker.

Tyvärr för svensk del vann även Spanien med 1–0. Därmed känns det nästan klart att det kommer att bli vansinnigt svårt att ta gruppsegern. Det lär krävas tre raka svenska segrar, där landslaget måste vinna med minst två måls marginal i bortamatchen mot världsmästarna.

För ovanlighetens skull är jag inte på plats på Gamla Ullevi när landslaget spelar där. Jag har inte kunnat kolla på den första halvleken speciellt koncentrerat. Men utifrån det jag har sett har Sverige haft medstuds.

Det är svensk 1–0-ledning, men det rimliga hade väl i princip varit det omvända – alltså schweizisk ledning.

Det svenska målet var snyggt, med en fint slagen frispark från Kosovare Asllani och en lika fin nick från Magdalena Eriksson. Men möjligen hade Sverige tur med att det varken finns VAR eller SAOT (semi-automated offside technology) i Nations League. För jag kan inte säga att jag känner mig säker på att Eriksson var på rätt sida om offsidelinjen.

Vi står inför en rysaravslutning av damallsvenskan. Med två omgångar kvar att spela leder Häcken med tre poängs marginal före Hammarby. Men lagen skall mötas på Tele2 Arena och Bajen har dels bättre målskillnad, dels en på pappret enklare motståndare i sista omgången.

Vinner Häcken i Stockholm söndagen den 5 november är det ingen tvekan, då hamnar guldet på Hisingen. Men alla andra resultat öppnar för en spännande slutomgång då Bajen skall till Norrköping, medan Häcken tar emot Piteå.

Jag såg de båda guldkandidaterna lite så där halvkoncentrerat i helgen. I går var Uppsala–Häcken min huvudmatch, men ögonen vandrade rätt ofta över till Vittsjö–Rosengård.

Häcken öppnade väldigt bra, och såg ut som ett guldlag i sisådär 25 minuter. Sedan tappade man lite spets, och under matchens sista 65 minuter hade man bara två avslut mot mål – vilket inte är godkänt mot ett bottenlag.

Samtidigt har Häcken haft ett tufft program med damallsvenskan varvat med Champions Leagueplayoff. Och det viktiga för dem var förstås att det blev seger.

De sista 60 minuterna av Hammarbys match i lördags rullade på tv:n samtidigt som jag ägnade mig åt andra aktiviteter. Där hörde jag kommentatorerna prata om att Bajen hade kontroll. Jag kan inte säga att jag hade samma känsla.

Det var ju bara 1–0, och medan Bajen inte kom till ett enda avslut under sista dryga halvtimman var Linköping otroligt farligt från sin vänsterkant. När Alva Selerud fick lite utrymme skapade LFC 100-procentiga målchanser. Och både Yuka Momiki och Emma Lennartsson kunde ha varit målskyttar innan Momiki faktiskt satte dit kvitteringen.

Trots den sena utjämningen känns ändå krysset i skrivande stund som tyngre för LFC än för Hammarby. Men det där kan förstås skifta. Om Häcken kryssar i de två sista omgångarna kommer man kanske att säga att det var Momikis kvittering som gjorde att Bajen tappade guldchansen.

Två Häckenkryss skulle för övrigt vara lite av önskeläge för Linköping. Då skulle guldet hamna i Östergötland om laget dels tar sex poäng mot Kalmar och Kristianstad, dels att den totala segermarginalen i matcherna är minst åtta mål stor. Och Kalmar föll ju med 7–0 i går…

Vi har alltså två spännande slutomgångar framför oss. Men nu är det landslagsuppehåll, och vi ser fram emot en spännande fredag med fokuset riktat mot matcherna Sverige–Schweiz och Italien–Spanien.

Lottningen till Champions League är klar, och Viktoria Schnaderbeck och Nadine Kessler drog inte alls bollarna som vi svenskar hoppades.

Det fanns öppningar för svensk drömlottning. Men alla drömlotterna Slavia Prag, St Pölten och SK Brann placerades i grupp B tillsammans med Lyon. Som jag berättat många gånger tidigare slåss Sverige med bland annat Tjeckien och Österrike om viktiga placeringar på nationsrankingen. Och med den här lottningen får nu just de länderna en god möjlighet att samla viktiga rankingpoäng.

Faktum är ju att ett av (minst) ett av Slavia Prag, St Pölten och SK Brann kommer att få spela kvartsfinal, och dra in massor av sköna rankingpoäng till sig själva – och till sitt land.

För svensk del är däremot risken uppenbar att det inte kommer att trilla in en enda poäng till. Både Rosengård och Häcken hamnade nämligen i vansinnigt tuffa grupper.

Grupp A
FC Barcelona
FC Rosengård
Benfica
Eintracht Frankfurt

Grupp D
Chelsea
Real Madrid
Häcken
Paris FC

Så mycket sämre lottning kunde inte våra svenska lag ha fått. Som jag skrev inför så gällde det att undvika Chelsea. Och för Rosengårds del var även Barcelona en dålig lottning. Naturligtvis hamnade Häcken i Chelseas grupp och Rosengård drogs mot Barcelona…

Det är förstås kul att svensk publik får chansen att se många duktiga lag i vinter. Och otroligt kul att vi har med två svenska lag i gruppspelet.

Men ur rankingsynpunkt var det här en riktig mardröm. Förutsättningarna för svenska poäng är alltså mycket små. Så små att vi nog får räkna med att Sverige har två lag som tvingas in i miniturneringar från och med 2025 – förutsatt att det nuvarande upplägget för Champions League då ligger kvar.

Det svenska raset på nationsrankingen för klubbar har varit anmärkningsvärt stort på senare år.

När rankingen frystes inför årets turnering låg Sverige rankat som femma med 34,166 poäng. Då var det bara Frankrike, Spanien, Tyskland och England som var före.

Rankinglistan är även låst inför nästa års turnering, där har Sverige fallit till sjätte plats med 26,999 poäng. Det är Italien som gått förbi.

Inför turneringen som inleds sommaren 2025 är Sverige i nuläget på åttonde plats med 21,667 poäng. Vi måste alltså ta fler poäng om vi skall ta oss upp på den viktiga sjundeplatsen.

Så här ser upplägget ut beroende på var man ligger på rankingen:

Plats 4–6: Tre lag, både ettan och tvåan går direkt in i playoff, medan trean spelar miniturnering.
Plats 7: Två lag, båda går direkt in i playoff.
Plats 8–16: Två lag, båda måste spela miniturnering.

Nedan är en tweet med dagsfärsk ställning i rankingen. Som synes är Tjeckien och Österrike precis bakom Sverige, med bra chanser att gå om. Eftersom Slavia Prag och St Pölten skall mötas är det ju redan klart att minst ett av Tjeckien och Österrike kommer att passera de 21,667 poäng som Sverige har.

Det gäller alltså för Rosengård och Häcken att skrälla sig igenom vintern…

Nu när de 16 lagen till gruppspelet är klara har jag kikat lite på möjliga lottningar. Rosengård tar den åttonde och sista platsen i seedningsgrupp 2, vilket ger möjligheter till en riktigt bra lottning. Medan Häcken hamnar i tredje potten, och förvisso också har chans att få överkomligt motstånd.

Klart är att Chelsea är den riktiga mardrömslottningen på fredag, både för Rosengård och Häcken. För de lag som lottas mot det engelska mästarlaget riskerar att även ställas mot ett franskt och ett tyskt/spanskt lag i gruppen.

För Rosengård är drömmen att lottas i samma grupp som Lyon eller Bayern München. Då ökar nämligen chansen att få bra motstånd från grupp 4, genom att man inte kan få den ena av nitlotterna Paris FC och Eintracht Frankfurt.

För Häcken är det bara att hoppas på att komma i Lyons grupp. Då slipper man mardrömslotten PSG, och har istället 50 procents chans att få drömlotten Slavia Prag från grupp 2. Man slipper dessutom Paris FC, och har en hyfsad möjlighet att ställas mot önskemotståndaren Brann.

Som ni numera vet är varje poäng viktig för den svenska rankingen. Eftersom rankingpoängen hänger med i fem år läggs här en grund för ganska lång tid framöver. Det är bara att hålla tummarna för att lottningskulorna rullar svensk väg på fredag.

Seedingsgrupp 1:
Barcelona
Lyon
Bayern München
Chelsea

Här gäller det att undvika Chelsea. För Rosengårds del är det inte heller bra att lottas mot Barcelona. Båda de lottningarna ökar risken för att man även skall ställas mot någon av den båda nitlotterna i seedningsgrupp 4.

Seedningsgrupp 2:
PSG
Slavia Prag
Real Madrid
FC Rosengård

Här drömmer förstås Häcken om att få möta Slavia Prag, vilket är ett 50/50-motstånd. PSG är den stora nitlotten, och Real Madrid den lilla.

Seedningsgrupp 3:
St Pölten
Benfica
Häcken
Roma

Här är givetvis St Pölten en drömlottning för Rosengård. Både Benfica och Roma är däremot starka lag på uppgång.

Seedningsgrupp 4:
Ajax
Paris FC
Eintracht Frankfurt
Brann

Här Paris och Frankfurt nitlotter, medan Brann är en drömmotståndare. Ajax är ungefär som Twente, alltså ett 50/50-motstånd.

På fredag lottas två svenska lag in i gruppspelet i Champions League. Rosengård körde över Spartak Subotica i dag. För Häcken blev det däremot en rysare, där man var i underläge i paus.

Men ett par gyllene minuter räckte för Häcken. Först spelade Felicia Schröder fram Anna Anvegård till kvitteringen. Och sedan betalade Anvegård tillbaka med en läcker frispelning av Schröder till segermålet.

Totalt 4–3 till Häcken, och svensk damfotboll på klubbsidan står nu inför ett par roliga månader med damallsvensk guldstrid och dubbla lag i Champions League. Kul.

Medan Rosengård och Häcken klarade kvalet så åkte Wolfsburg ut. Jättedödaren Paris FC följde upp skrällsegern mot Arsenal med att även skicka ut den tyska storklubben. Jag såg Paris i deras första match i Linköping, och imponerade av farten i deras omställningar. Inte minst visade nyförvärvet Julie Dufour sig vara otroligt snabb. Föga förvånande gjorde hon första målet i dagens 2–0-seger.

Vi är inne i den period på året där vinteridrotterna drar i gång samtidigt som fotbollen har sin slutspurt. Jag har en jobbhelg, och den enda damfotboll jag har hunnit avnjuta var en division 1-match mellan IFK Örby och IS Halmia.

Från den matchen noteras för övrigt att Söderettans skytteligaledare Sofie Rewucha stack ut. Hon borde kunna dyka upp i elitfotbollen framöver.

Elitfotbollen har jag bara följt på distans den här helgen, via resultatrapportering. Jag har därmed noterat att AIK är tillbaka i damallsvenskan – grattis.

I elitettan tappade Alingsås poäng, vilket gör att Trelleborgs FF står på tröskeln till högsta serien, medan Alingsås nog får inrikta sig på damallsvenskt kval.

I damallsvenskan vann både Häcken och Hammarby stora segrar. Bajens vinst borta mot Rosengård var oväntat stor, vilket fick mig att kolla in hur Malmöklubben ställde upp. Och det visade sig att Rosengård mönstrade ett rent B-lag från start.

Det kan man förstås ha många tankar om. För faktum är ju att den matchen kan bli avgörande i guldstriden. Medan Häcken tappade poäng mot ett ordinarie Rosengård för ett tag sedan så fick alltså Hammarby chansen att förbättra målskillnaden mot en massa bänkspelare.

Som jag ser det ligger inte problemet i första hand hos FC Rosengård. Jag förstår att de vilar folk inför veckans Champions Leagueretur. Det är många miljoner kronor som står på spel, och då är det inte orimligt att de väljer att lägga all kraft på matchen mot Spartak Subotica. Speciellt som de inte längre har kvar chansen att sluta topp tre i damallsvenskan.

Men för vår högsta serie är det förstås riktigt illa att lag att lag har intresse av att vaska matcher på det där sättet. Personligen tycker jag att både Häcken och Rosengård borde ha varit spellediga i helgen. Att EfD och förbundet borde göra allt för att hjälpa de lag som skall kvala till Champions League. Med ett sådant upplägg kanske vi hade sluppit att se Rosengård B i damallsvenskan.

FC Rosengård vann med 2–1 borta mot Spartak Subotica, vilket ger skåningarna ett bra utgångsläge inför returen på hemmaplan. För Häcken blev det nyss 2–2 hemma mot FC Twente. Totalt sett var det inte orättvist med kryss, men det är inget roligt att Häckens båda baklängesmål var bjudningar.

Faktum är att alla de tre svenska baklängesmålen i dag var bjudningar. Suboticas 1–1-kvittering var ett motlägg, som gick i mål. Och 2–1 var ett resultat i underkant. I slutminuterna sköt exempelvis Emilia Larsson högt över när hon hade öppet mål.

Men Rosengård kändes som klassen bättre än Subotica, och chanserna bör vara goda att vårt mästarlag kan säkra avancemanget hemma på Malmö IP:s konstgräs.

För Häcken väntar däremot en tuff utmaning i nederländska Enschede på onsdag. Ett skottvilligt Twente spelade en väldigt direkt fotboll, och det var alltså inte oförtjänt att kvällens match slutade med ett kryss. Men baklängesmålen svider – se målen här.

Vid 0–1 var det Anna Sandberg som serverade en motståndare öppet skottläge från precis utanför straffområdet. Sandberg kompenserade sitt misstag med att även servera Katariina Kosola en fin assist till Häckens ledningsmål till 2–1. Dock stod även Jennifer Falk för ett kostsamt misstag i matchen.

Landslagsmålvakten får inte släppa in det skott som betydde 2–2. Spontant kan jag inte komma på att jag sett Falk släppa in något mål av den typen tidigare. Jag tycker att hon brukar vara väldigt säker på skott. Hon får väl kompensera sitt misstag med att spika igen i returen…

För som jag var inne på igår, de här två matcherna är otroligt viktiga för svensk klubbfotboll. Det är sanslöst viktiga rankingpoäng som står på spel.

Sverige går en match mot Portugal, Danmark, Tjeckien och Österrike om de viktiga platserna som sjätte och sjunde land i Uefas nationsranking. I går tog österrikiska St Pölten ett jättesteg mot gruppspel. Och i dag har både portugisiska Benfica och tjeckiska Sparta Prag tagit varsin storseger. Två svenska lag till gruppspel skulle alltså vara guld värt.

En notering angående Häcken är ju att Elin Rubensson tvingades av med skada i slutet av den första halvleken. Visst gjorde Häcken båda sina mål utan Rubensson på planen, men vi får väl hoppas att VM-stjärnan kan spela igen på onsdag.

Under onsdagen smäller det. 15.00 är det avspark mellan Spartak Subotica och FC Rosengård och 18.30 på Bravida Arena startar BK Häcken mot FC Twente. Båda matcherna sänds av Aftonbladet.

Som jag skrev i samband med lottningen har de båda svenska lagen bra chanser. Troligen lär det dröja innan svensk klubbfotboll har en så här bra möjlighet att få med två lag till gruppspelet i Champions League. Kanske att chansen aldrig mer kommer tillbaka.

Vid lottningen hade jag Rosengård som favorit till 70–30, medan jag satte 50–50 mellan Häcken och Twente. Tyvärr har inget av de båda svenska lagen imponerat den senaste månaden, vilket gör att jag nu känner att oddsen har försämrats. Rosengård är fortsatt knapp favorit mot Subotica, medan jag nu ser Twente som favorit mot Häcken.

Men chansen till dubbla segrar finns alltså. Och det är alltså en chans som svensk klubbfotboll måste ta. En chans att ta tillbaka lite av den mark som förlorats på senare år. Trenden har ju varit allt annat än positiv. Och nu talar allt för att vi tappar en plats i Champions League till den turnering som startar hösten 2025. Och risken finns att båda de svenska lagen i UWCL 2025/2026 tvingas starta sitt kval med att spela miniturnering.

Fast ett lyckat playoff i årets turnering skulle vara väldigt bra för den svenska rankingpoängen. Inte minst som en bra säsong hänger med i hela fem år. Så bra resultat idag ökar svenska lags chanser att nå gruppspelet under lång tid. Det rimliga är således att hela Damfotbollssverige håller tummarna för Rosengård och Häcken i deras playoffdrabbningar.

I dag har playoffspelet startat med fyra matcher. Tyska Eintracht Frankfurt och österrikiska St Pölten har vunnit varsin storseger, och i praktiken säkrat sina platser i gruppspelet. St Pöltens framgång är ingen bra nyhet för svensk del, då situationen är sådan att de svenska lagen måste prestera bättre än lagen från Portugal, Danmark, Tjeckien och Österrike i årets turnering för att Sverige även fortsatt skall få ha med tre lag i turneringen.

Dessutom har det blivit kryss mellan Paris FC och Wolfsburg samt mellan Manchester United och PSG. Jag hade på den sistnämnda matchen samtidigt som jag jobbade. Det blev alltså inget speciellt koncentrerat tittande, men bilden var att PSG var klart bättre i början, medan United var på hugget på slutet. Samt att 1–1 således inte var något orimligt resultat.

PSG får väl dock räknas som favorit att ta platsen i gruppspelet i och med att man har returen på hemmaplan. Wolfsburg har sin retur hemma mot Paris FC, och den tyska storklubben brukar ju ta sig långt i Champions League. Jag har inte sett något av dagens match, men noterade i Linköping att Paris FC är en otäck motståndare. Ett lag med väldigt hög fart i kontringarna. I dag blev det 3–3, och känslan är att Wolfsburg ändå kommer att få slita för sin plats i gruppspelet.

De senaste dagarna har jag inte haft jättemycket tid att lägga på internationell damfotboll. Men jag har ju förstås inte kunnat missa den sensationella nyheten tidigare i veckan, den att Elisabet Gunnarsdottir har bestämt sig för att lämna Kristianstad.

Om det går det att skriva hur mycket som helst. Man kan ju förstås inte veta var KDFF hade varit utan Beta. Men det känns inte troligt att man hållit till på damallsvenskans övre halva. Sannolikt hade man inte ens hållit till på elitnivå, om klubben ens funnits.

Det blir förstås otroligt spännande att se både hur Kristianstad klarar sig utan Beta, och vart hon tar vägen. Det kommer säkerligen att finnas anledning att skriva mer om henne under hösten.

Nu till kvällens damallsvenska matcher. Det spelades tre stycken, och alla var väldigt intressanta. Seriemakarna hade lagt alla klockan 18.00, vilket kändes lite onödigt. I varje fall gjorde det att det var väldigt svårt för oss som är intresserade av alla lag att få en överblick.

Som tur var hade Vittsjö strul med sin buss, vilket sköt fram avsparken på Bravida Arena en kvart, och gjorde att det ändå blev lite spridning på matcherna.

Mitt huvudfokus låg ändå på utmanarmatchen mellan Linköping och Piteå. Där vann LFC med 3–2, efter att man gjort 3–0 i en mycket stark första halvlek. Till slut hade nog ändå kryss varit det rimliga slutresultatet. Piteå hade ju nämligen tre bollar i ribban, den sista i femte övertidsminuten.

Jag var ju uppe på den där bilarenan i Östergötland för en månad sedan för att kolla in LFC i Champions League. Min slutsats då var att Linköping sticker ut i damallsvenskan både vad gäller kreativitet på mittfältet och tyngd i anfallet. Däremot har östgötarna brister vad gäller passningsskickligheten i backlinjen.

Den analysen förändrades inte på något sätt i dag. I den första halvleken fick vi se hur bra LFC är när Yuka Momiki, Saori Takarada och Cornelia Kapocs tillåts komma rättvända. Då fick vi se både kreativitet och offensiv tyngd. Vi fick även se ett lysande kantspel från Alva Selerud och Lisa Björk.

När jag såg Linköping var det Stina Lennartsson som spelade på högerkanten. Hon är både kraftfull och snabb, men har en rätt svag högerfot. Om hon skall få ut sin enorma potential måste hon nöta inlägg. I den grenen har Björk betydligt bättre precision. Det ledde till två mål i kvällens match.

Efter paus hände alltså något. Då lyckades Piteå betydligt bättre med sin press. Då fick inte LFC:s kreatörer de bollar de vill ha. I stället fick vi se backlinjens bristfälliga passningsspel. Nu hade alltså hemmalaget marginalerna med sig.

Men Piteå visade klass efter paus. Sådan klass att det ett tag faktiskt kändes som att de hade chans att vända. Så blev det inte, och med fyra omgångar kvar att spela skiljer det nu fem poäng mellan trean LFC och femman Piteå. Därmed känns det som att norrbottningarna kommer att få väldigt svårt att sluta topp tre.

För Linköping ser det betydligt mycket positivare ut. Där lever till och med gulddrömmen.

Jag hade alltså huvudfokus på matchen i Östergötland. Men jag försökte också kolla in formen på våra båda playofflag i Champions League. Det smäller ju i veckan som kommer.

Kvällens insatser av Häcken och Rosengård gav väl dock inte några känslor av svensk succé i veckan som kommer.

Häcken ägde större delen av matchen mot Vittsjö, men fick se gästernas målvakt Lainey Burdett flyga fram och nicka in kvitteringen på hörna på övertid.

Det är ingen skam att tappa poäng mot ett formstarkt Vittsjö. Men Häcken har rätt stora problem i offensiven. Man har gjort två mål på fem matcher, och från vad jag sett beror det på att man spelar rätt långsamt och omständigt.

Minns ni Kopparbergs Göteborg? Hur de spelade när de vann SM-guld 2020? Det var en fotboll jag älskade att se. Man anföll med få tillslag, det var uppspel, tillbakaspel, utspel på kanterna och sedan inlägg mot spelare som gjorde bestämda inlöp i straffområdet. Spelade man i sidled var det i backlinjen under uppspelsfas. Men när man väl attackerade gjorde man det med fart, med hjälp av distinkta passningar och rejäla löpningar.

Hösten på tredje året som Häcken är det effektiva KGFC-spelet i princip helt borta. Nu ser jag ett lag där spelarna trampar på bollen, tar flera tillslag och slår massor av långsamma sidledspassningar. Ett lag som i princip alltid möter ett samlat försvar, och som helst vill såga sig igenom med kortpassningar.

I dag var Aisha Masaka en frisk fläkt. Hon kom in med fart. Men annars tycker jag att Häcken kom till för få heta målchanser. På ett sätt gillar man ju att talangen Felicia Schröder får stort förtroende som nia. Men jag undrar om man inte borde köra Anna Anvegård i den positionen. Jag upplever Anvegård som en bättre straffområdesspelare än Schröder.

På onsdag kommer Twente till Bravida. Jag hade velat se ett bättre Häcken inför den matchen. På de fem damallsvenska omgångarna efter VM har man alltså bara gjort två mål. Häcken har dessutom bara tagit sex poäng. Det känns som att självförtroendet är lätt sargat.

Räkna däremot med att Twente kommer till Göteborg med gott självförtroende. Man vann ikväll med 2–0 borta mot Excelsior och har inlett ligan med tre raka segrar på totalt 12–1.

Precis som Häcken har FC Rosengård tagit sex poäng på de fem omgångarna efter VM. Rosengård–Djurgården 2–2 var den match jag såg minst av i kväll.

Det jag såg liknade mycket Häcken–Vittsjö. Alltså att Rosengård ägde spelet under större delen av matchen, men att man inte kom till så många heta målchanser som man vill när man har ett sådant spelövertag.

På onsdag väntar bortamatch mot Spartak Subotica. Spelare för spelare skall Rosengård vara bäst. Men jag börjar bli lite rädd för det här playoffmötet. Det serbiska mästarlaget har vunnit alla sina sju tävlingsmatcher den här hösten, och kan kanske bli en otrevlig bekantskap för ett Rosengård som fortsatt letar efter ett vägvinnande spel.

Slutligen var det ju premiär i den engelska ligan den gångna helgen. När jag såg att Arsenal föll med 1–0 mot Liverpool i premiären tänkte jag att: ”Oj då, nu är nog Jonas Eidevall:s jobb i fara.”

Så dålig som jag trodde var nog inte situationen för vår svenska Arsenaltränare. För i veckan skrev han på ett nytt flerårskontrakt.

I kväll var det nära att Arsenal förlorade igen. Den här gången var det prestigemöte borta mot Manchester United. Eidevall gjorde sex ändringar i sin startelva jämfört med ligapremiären.

Både Amanda Ilestedt och Stina Blackstenius startade i dag. Och det var Blackstenius som gjorde matchens första mål – ett riktigt klassmål:

United kvitterade dock före paus, och när Arsenal låg på för ett ledningsmål gjorde Manchesterlaget även 2–1 genom Melvine Malard. Vid det målet blev Ilestedt lite av syndabock när hon misslyckades med att hålla undan målskytten.

Men Arsenal räddades ett nytt klassmål, den här gången av Chloe Lacasse. Den kanadensiska inhopparen smällde upp bollen i krysset på övertid. 2–2 och en välkommen poäng för Londonlaget som kom till matchen med två raka förluster.

Mycket av fokus i kvällens match riktades förstås mot Alessia Russo, som ju Arsenal värvade från just United. Hon möttes av burop, men såg inte ut att bekommas så mycket. Det jag såg av matchen var hon pigg, och hade en boll i stolpen.

Det om dagens match i WSL. Men jag avslutar med en annan sak med Arsenalkoppling. I veckan kom spelarorganisationen Fifpro med spännande statistik. Den visade att just Stina Blackstenius är den elitspelare i världen som spelat flest matcher det senaste året. Jag kollade hennes speltid i Arsenal förra säsongen. På de 39 matcherna snittade hon drygt 72 minuters speltid, vilket faktiskt var lite mer än jag trodde.

.