Kval till damallsvenskan 2012

Så har Svenska Fotbollförbundet meddelat hur det skall gå till när seriepyramiden görs om för damernas fotboll.

Alltså hur det skall gå till för att få en superetta och sex division I-serier. Den största nyheten är dock att det blir kval till allsvenskan nästa år. De båda ettorna i söder- respektive norrettan ställs mot tvåan från den andra serien i hemma- och bortamöte. Ett intressant, nytt grepp. Fast även om jag förstår att kvalet tillkommit eftersom norrettan har ansetts vara väldigt mycket bättre än sin södersyster de senaste åren så anser ju jag att en seriesegrare skall flyttas upp automatiskt. Kvalet ger mig således blandade känslor.

Som bekant skall ju damerna få sin egen motsvarighet till superettan: damettan. Om den och övriga upplägg i den nya seriepyramiden har jag tyckt till här.

Under 2012 skall ju lagen till damettan tas fram. De 14 lagen blir:
* Lag 11 och 12 från allsvenskan. (2 lag)
* De två förlorande lagen i det allsvenska kvalet. (2)
* Lag 3–6 i de båda division I-serierna. (8)
* Lag 7 i de båda division I-serierna kvalar i dubbelmöten om en plats. (1)
* De nio seriesegrarna i division II kvalar om en plats. (1)

Det blir alltså grymt svårt för division II-lag att ta sig till damettan 2013. Grymt.

Från division III kommer nio av 27 seriesegrande lag att kvala sig upp i den nya ettan. Tufft även det.

Här hittar du alla uppgifter för övergångssäsongen 2012.

Jaja. Övergångssäsonger brukar vara tuffa. Det var bra att det här upplägget blev offentliggjort, nu vill jag se nästa upplägg. För ännu har jag inte sett hur upp- och nedflyttning från damettan skall göras från och med 2013. Väntar med spänning på det beskedet.

Heather O’Reilly, Messi eller Zlatan – vem är snyggast?

Röstningen om vilket mål som skall vinna Fifa Puskas Award – priset till årets mål i världen – är i gång.

Nominerade är nio mål av herrar, och ett av en tjej. Den enda fullträffen från damfotbollen är Heather O’Reilly:s 1–0-bomb för USA mot Colombia i VM.
Och visst, det är ett bra skott. Men jag hade det inte bland mina fem favoritmål från turneringen. Och det vann ju inte pris som ”Goal of the Tournament” – för det gjorde ju Abby Wambach:s 2–2-kvittering för USA mot Brasilien i kvartsfinalen.

Jag hade alltså valt ett par andra mål från VM framför O’Reillys. Framför allt hade jag lätt chauvinistiskt förordat Marie Hammarström:s bronsbomb mot Frankrike.
Fast det finns ett svenskt bidrag, en vänsterslägga från Zlatan Ibrahimovic. Fast vinner gör nog till slut Lionel Messi med sitt läckra solomål.

Röstningen är öppen till den 5 december, då antalet kandidater skall minskas till tre. Här kan du se de tio målen.

När vi ändå återväcker minnena av sommarens VM och är i gång med att tänka snygga mål, så har jag inget emot att se den här kavalkaden igen

Många spelare ber för WPS – men Wambach tvekar till spel

Som jag redan berättat är den amerikanska ligan WPS i fara. Nu jobbas det hårt på twitter för att skapa opinion för en fortsättning.

Under de hashtagarna #WPS2012, #SaveWPS och #WPS på twitter kämpar många av WPS-spelarna för att skapa opinion för att ligan skall få leva vidare. Här följer några exempel på inlägg.

Först ett från tredjemålvakten i VM, Jillian ”Jill” Lloyden, som vaktade målet för Magic Jack i år efter Hope Solos skada:

”Någon i vår liga känner väl Oprah? Kanske kan hon hjälpa till att skapa support och medvetenhet kring WPS. Vi behöver en liga.”

Sedan landslagsmittfältaren Carli Lloyd, som spelade för Atlanta Beat i år. Hon tillhör de allra mest drivande på twitter, och har bland annat skrivit:

”Håll drömmen levande för de nuvarande och framtida spelarna inom damfotbollen. #WPS2012.”

Boston Breakers kapten Leslie Osborne är inne på samma spår:

”Jag är välsignad, glad och lycklig över att ha möjligheten att spela fotboll som proffs. Låt drömmarna och möjligheterna leva vidare. #WPS2012.”

Så ett inlägg från den tidigare Magic Jack-spelaren Ella Masar, som för tillfället spelar för PSG (Paris Saint-Germain) i Frankrike. Hon ber sitt förbund om barmhärtighet:

”Varje dag får någon offra något för att hålla någon annans dröm vid liv. Kom igen, låt miljoner drömmar leva vidare – låt WPS leva vidare.”

Faktum är att alla USA:s VM-spelare 2011 utom Frankfurtproffset Ali Krieger spelade i WPS under året.

Fast den största stjärnan av dem alla, Abby Wambach, funderar på att stå över 2012 års säsong – om det blir någon. Wambach har problem med sin ena hälsena, och har alltså tankar på att helt fokusera på OS – om USA klarar kvalet i januari. Hon skall ha sagt så här till US Soccers kommentatorer inför träningsmatchen mot Sverige härom veckan.

”Min högsta prioritet för tillfället är guldmedaljen.”

Wambach var ju skadad under OS 2008, och vill säkert inte missa ett mästerskap till på grund av skada. Och hon vill säkert vinna en internationell titel till, hennes senaste var ju OS-guldet 2004. Fast det innebär inte att superstjärnan vill lägga ner WPS. Så här skriver hon på sin twitter:

”Jag vill att alla kvinnor och män skall ha en chans att göra vad de älskar. I hoppas att WPS kan överleva för alla de tjejer som drömmer om att spela där.”

Om det blir spel behöver ligan alla affischnamn den kan få. WPS har knappast råd att avvara Abby Wambach.

Eller för den delen Marta, som har en mängd anbud från Europa, eller Hope Solo, som också spelat för Magic Jack och därmed för tillfället står utan klubb.
Solo har varit med i USA:s version av Let’s Dance – Dancing With the Stars – i höst, och börjar nå stjärnstatus i ett land där fotbollen får stå rejält i skugga av baseball, basket och football. Här är ett klipp från tävlingen, och ett till. Och här ett från Solos besök i The Ellen Show.

Upprop för att rädda WPS proffsstatus

Den amerikanska proffsligan WPS måste hitta minst ett lag till under den närmaste veckan – annars riskerar den att tappa sin proffsstatus.
För att rädda WPS har det nu startats ett upprop, som du hittar här. Initiativtagare är Alexandra Sahlen, försvarsspelare och president för mästarlaget Western New York Flash. Och här är först ett youtubeklipp som gör reklam för uppropet. Och här är ett klipp till.

Den första som valt att lämna en kommentar till varför hon/han skrivit under listan är amerikanska landslagsbacken Becky Sauerbrunn. Hon skriver så här:

”För många av oss är WPS en scen att utföra det vi arbetat för under större delen av våra liv. WPS ger en möjlighet att uppfylla en dröm som annars skulle förbli ogenomförd.”

Varför är WPS hotat? Jo, det amerikanska fotbollförbundet US Soccer kräver egentligen att det skall vara minst åtta lag från minst tre olika tidszoner i en liga för att den skall få ha proffsstatus.

WPS (Women’s Professional Soccer) har hela tiden haft dispens för att genomföras med färre lag. 2009 och 2010 bestod ligan av sju lag, medan det under 2011 sjönk till sex.

Efter säsongen har WPS sparkat ut Floridalaget Magic Jack, där VM-stjärnor som Hope Solo, Abby Wambach, Christie Rampone, Shannon Boxx och Megan Rapinoe spelade i år. Magic Jacks ägare har i sin tur stämt ligan för att laget skall få tillbaka sin plats. Men i nuläget består dock WPS bara av fem lag, och alla är från samma tidszon på östkusten.

Förra söndagen gav förbundet WPS en 15 dagars frist att hitta minst ett lag till. Den fristen löper ut den 5 december. Det återstår alltså bara en vecka, och även om rykten pratar om att det kan bli ett nytt lag från delstaten Connecticut så är inget klart.

För damfotbollen i världen vore det ett rejält bakslag om WPS tappade sin proffsstatus. För det är ju självklart att ju fler starka ligor det finns i världen, desto högre kvalitet på sporten.

Ligaledningen säger att WPS kommer att spelas även om proffsstatusen försvinner. Men risken är då uppenbar att de största stjärnorna kommer att tvingas lämna. WPS slåss alltså för att få ha kvar sin proffsstatus, och hoppas kunna få dispens för en liga med bara fem lag. De menar att det är nya lag på väg in till säsongen 2013. Los Angeles Sol ser ut att kunna återuppstå: Connecticut är nämnt, men även Detroit, Long Island och tre–fyra MLS-klubbar i nordvästra USA funderar på att även starta damlag i WPS.

WPS startades 2009 och är det andra försöket att få igång en stabil proffsliga för damer i USA. Vid det första försöket kallades ligan WUSA och den överlevde tre säsonger i början av 2000-talet.

Mer om det prekära läget för WPS finns att läsa i den här artikeln från New York Times. Och i den här långa artikeln från ESPN W.

Två nya mål av skyttedrottning Schelin

Lotta Schelin fortsätter att vräka in mål i division 1 feminin. Den svenska diamantbollen-vinnaren gjorde två mål för Lyon i dagens bortamöte med Soyaux.

Obesegrade Lyon vann säkert med hela 8–0 mot tabelljumbon, och har målskillnaden 64–1 efter tio omgångar. Fast Schelins lag leder inte. Fyra tappade poäng till följd av två kryss är en för mycket.
Juvisy har nämligen bara tappat tre poäng, och leder därmed tabellen – trots att de ”bara” gjort 33 mål, och släppt in tio.

I skytteligan leder Schelin på 14 mål, tre före Eugenie Le Sommer och fem före Camille Abily. Alla tre från Lyon. Och på delad fjärdeplats finns en fjärde Lyonspelare, Elodie Thomis.

Appropå Lotta Schelin så har Eurosport i veckan gjort en utmärkt intervju med henne om tankar inför nästa års OS i London. Intervjun ingår i en serie som kallas Olympic Dreams och innehåller massor av härliga bilder från svenska landskamper de senaste åren. Här hittar du Eurosports intervju med Lotta Schelin.

Välkommen damettan, men seriepyramiden är inte bra

I går klubbade Svenska Fotbollförbundets representantsskap igenom förslaget om en superetta inom damfotbollen, damettan.

Jag har tidigare varit skeptisk till förslaget, av ekonomiska skäl. För jag tror att i princip alla föreningar (14 per år) i damettan kommer att få hysteriska problem med ekonomin.

Men sportsligt kan damettan vara bra för svensk damfotboll. Det erbjuds en serie till med elitfotboll, och fler föreningar tvingas börja driva sin damfotboll på elitbasis.
Sannolikt kommer det leda till att fler talanger får prova sina vingar – och att nykomlingarna i damallsvenskan kommer att vara bättre förberedda än tidigare.

Sportsligt är jag alltså positiv till själva damettan, och hälsar den välkommen.
Fast det innebär inte att jag tycker att gårdagens beslut var bra. Svagheten finns på nivån under damettan, som inte känns ett dugg genom-, eller färdigtänkt. Där skall det finnas sex så kallade division I-serier med vardera tolv lag.
Det innebär att det blir ett jättesteg mellan ettan och damettan.

Tyvärr är det obefintlig information från förbund och EFD (Elitföreningen Damfotboll) kring hur upp- och nedflyttning mellan divisionerna skall se ut. I varje fall har jag inte lyckats hitta någon.
Men jag har snappat upp att seriesegrarna i ettan inte kommer att flyttas upp i damettan automatiskt, utan att det blir ett tufft kval. Och att inte heller seriesegrarna i tvåan (högsta distriktsserierna) kommer att flyttas upp automatiskt, utan att det blir kval även där.
Det är en stor försämring mot nuvarande serieupplägg. Speciellt om det är så att bara tre av sex seriesegrare i ettan går upp i damettan.

Jag tycker att seriesegrare alltid skall flyttas upp. Och helst skall serietvåor få chansen att kvala. Jag tycker därmed att den nya seriepyramiden för damerna är usel.
Jag stödjer i stället de sju Norrlandsförbund som ville ha en nivå till – nämligen tre division I-serier mellan damettan och de nio division II-serierna.

Tillbaka till själva damettan, och ekonomin. Jag tror att klubbarna i det närmaste måste ha allsvenska budgetar för att klara resor, och för att kunna ställa upp med ett hyfsat slagkraftigt lag.
Jag är därmed inte ett dugg avundsjuk på kassörerna i damettans klubbar, inte ett dugg. I damallsvenskan har klubbarna drygt 1,5 miljoner kronor i EFD-stöd, ändå har flera lag varit på ruinens brant de senaste åren. Exempel är Umeå, Djurgården och Kristianstad.
Klubbarna i damettan kommer bara att få kaffepengar i bidrag, och måste dra in hela budgeten själva. En utmaning.
Jag är rädd att många klubbledare kommer att sitta och hålla tummarna för att deras lag kommer att missa i kvalet mot damettan, eftersom en uppflyttning kommer att kosta mer än den smakar för många.

På twitter har jag haft lite kontakt med EFD:s generalsekreterare Linda Wijkström. Hon högg på mitt inlägg om att ”damettan blir en förödande serie för klubbarnas kassakistor”.
Så här svarade Wijkström:

”Jag tror precis tvärtom. En dametta har alla möjligheter till stärka damfotbollen och föreningarna. Serien får högre status och arbetet kan göras på att skapa ett varumärke som gör att större intäkter kan tas in samt men naturligt hårt arbete.”

Jag hoppas hon får rätt. Men med tanke på att förbundet och EFD inte lyckats få upp statusen på sitt landslag till den nivån att alla medier rapporterar från deras matcher, så är jag högst tveksam till att de skall lyckas lyfta statusen på damettan.
Och trots om herrarnas superetta får allt högre status i media med tv-sända matcher, så slåss klubbarna där för sin ekonomiska existens. Örgryte gick i konkurs i våras. Ängelholm och Ljungskile samt nykomlingen Varberg är på ruinens brant. Hammarby och ett par klubbar till är också illa ute.

Jag tror inte att damettan kommer att synas mer i riksmedia än herrarnas division I. Det vill säga att damettan i princip inte kommer att synas alls.
För vilken tv-kanal kommer att vilja sända IFK Kalmar–Bollstanäs?

Den nya seriepyramiden kommer att gälla redan från och med 2013. Om jag fattat rätt innebär det att sex lag från varje division I-serie kommer att åka ut i år. Och att troligtvis bara två av nio seriesegrare i division II-kommer att flyttas upp. 2012 blir ett tufft år för lagen i ettan.

Här är mer aktuell info om nya serieupplägget.

Spanien skrällde mot Tyskland i EM-kvalet

Har just sett sista 25 minuterna av EM-kvalkampen mellan de båda obesegrade lagen Spanien och Tyskland. Där kom spanjorskorna ikapp från 0–2 och tog en riktig skrällpoäng.

Spanien visade sig vara ett riktigt bollskickligt lag, som med stormsteg är på väg mot världseliten. Även om Tyskland är inne i en generationsväxling – Birgit Prinz har slutat helt och Kerstin Garefrekes har lagt av i landslaget – har man fem raka EM-guld, och att ta poäng av tyskorna är grymt svårt.

Senaste gången tyskorna klev av en EM-match efter 90 minuter utan att ha vunnit var EM-finalen mot Sverige i juli 2001. Då blev det 0-0 under ordinarie tid, men Martina Müller fixade tyskt guld genom ett golden goal åtta minuter in i förlängningen.
Nu var det alltså Spaniens tur att sno poäng av tyskorna. Spanien har superstjärnan Veronica ”Vero” Boquete på topp, och mot hennes gäng går ingen säker i framtiden. Hon gjorde ett riktigt läckert 1–2-mål.

Matchen Spanien–Tyskland var årets sista kvalkamp mot EM i Sverige 2013. Nu är det julstängt, och efter de senaste två spelomgångarna står mitt tips från den 27 oktober fast, med ett undantag. Efter förlusten på Nordirland tvekar jag om Norge verkligen kommer att vinna grupp 3. Nordirlands seger var en lika stor skräll som Spaniens poäng. För det nordirländska laget spelade 17-åringar (Simone Magill och Kirsty McGuinness). Under kvalet har ytterligare en 17-åring (Alexandra Hurst) och en 18-åring (Aoife Lennon) spelat.

De mest intressanta matcherna den senaste veckan har varit just skrällarna av Nordirland och Spanien.
De mest ointressanta matcherna har varit Tyskland–Kazakstan 17–0 och DanmarkArmenien 11–0. Sådana resultat gör att man känner att det är dags för ett förkval.
Jag gick alltså igenom grupperna för en månad sedan. Då gick jag även igenom förutsättningarna för EM-kvalet. Läs dem här.

Här är en uppdatering av kvalet, grupp för grupp:

Grupp 1
Italien före Ryssland är tipset som definitivt står fast. Italienskorna har 19–0 och 15 poäng efter fem kvalmatcher – imponerande.

Grupp 2
Tipset är Tyskland före Spanien, med Schweiz som utmanare om andraplatsen. Det står fast trots Spaniens skrällpoäng i kväll mot Tyskland.
Dagens poäng stärker Spaniens ställning i gruppen. Men jag varnar åter för Schweiz som ju redan har klarat av sina bortamatcher med just tyskorna och spanjorskorna. Schweiz har en riktigt stark offensiv trio i Ramona Bachmann (LdB Malmö), Lara Dickenmann (Lyon) och Ana Maria Crnogorčević (FFC Frankfurt) som alla tre kommer att spela kvartsfinal i Champions League till våren.

Grupp 3
Jag trodde på norsk gruppseger, och att Island skulle ta sig till playoff. Men nu är det dags att ändra på det tipset, för allt talar just nu för att Island tar direktplatsen. Men jag tror verkligen att Norge når playoff. Dock kommer de att få en tuff väg dit, utmanade av både Belgien och Nordirland.

Grupp 4
Frankrike vinner lätt. Målmaskinen Julie Fleeting ser till att Skottland tar andraplatsen i kamp med Irland – där Kvarnsvedens forward Fiona O’Sullivan spelar på topp. Det är ett tips jag inte har någon anledning att ändra på. I varje fall inte före den 31 mars – då Frankrike tar emot Skottland i ett intressant toppmöte.

Grupp 5
Slovakien leder närmast före Vitryssland. I den svårtippade gruppen har jag siat att Finland skall vinna med Ukraina som tvåa. Det tipset står fast, men känns långt ifrån säkert. Slovakien verkar starkt, och Vitryssland följde upp sitt kryss mot Finland med att de vinna med 1–0 borta mot Ukraina i dag.
Till våren rivstartar den här gruppen med täta dubbelmöten mellan Slovakien och Finland. De möts den 31 mars och den 5 april, och efter de båda matcherna bör utgången i gruppen ha klarnat något.

Grupp 6
2009 års EM-tvåa England vann med 2–0 mot Serbien i går, vilket gör att mitt tips om engelsk gruppseger känns högaktuellt.
Som tvåa tippar jag 2009 års EM-trea Holland. Känner inte heller att jag behöver omvärdera det tipset – trots att Holland leder gruppen över jul, utan insläppta mål.
Serbien är bäst på Balkan, och blir trea – fast långt efter de båda topplagen.
Som det ser ut nu kommer troligen bästa grupptvåan att komma från grupp 2, 4 – eller den här gruppen. Alltså hyfsad chans för direktplats till både England och Holland.

Grupp 7
Danmark har 22–0 på fyra matcher och infriar gott och väl mitt favorittips. Tipset säger också att Tjeckien tar andraplatsen, närmast före Österrike. Och så ser det ut att bli.

Trots ändringen av tipset av vinnaren i grupp 3 är mina tolv EM-lag oförändrade. Jag tror nämligen att Norge vinner ett playoff. Här är mina tolv EM-lag:
Värd: Sverige.
Gruppsegrare: Italien, Tyskland, Island, Frankrike, Finland, England och Danmark.
Bästa tvåa: Holland.
Från playoff: Ryssland, Spanien och Norge.
Det innebär att Skottland, Ukraina och Tjeckien åker ut i playoffspelet.

Se Landströms volleymål mot Kanada

Så har jag äntligen hittat tv-bilder från Sveriges förlustmatch mot Kanada i går. Det är Kanadas fotbollförbund som står för bilderna, som inte håller högsta klass, men i alla fall visar målen.

Så för er som längtat efter att få se Jessica Landström:s volleymål, här är länken med matchens höjdpunkter. De bästa texterna från matchen finns att läsa på Svenska Fotbollförbundets hemsida och på Uefas.

Enligt texten på Svff:s hemsida hävdar Nilla Fischer att hon skall ha blivit nedriven i samband med 2–1-målet. Bilderna här ovan visar något annat. Fischers utspel är nog ett försök att skylla ifrån sig en förlorad nickduell. För som jag ser det vinner Dalsjöfors kanadensiska mittback Emily Zurrer duellen klockrent, helt utan att göra något otillåtet.

Appropå Dalsjöfors så räddar Boråslagets stjärnmålvakt Erin McLeod den kanadensiska segern när hon räddar ett friläge från Lotta Schelin på övertid.

Det om Kanadamatchen. Missade du Sveriges 1–1-möte med USA i helgen så går den matchen att se i sin helhet på USA:s fotbollsförbunds hemsida. Här är länken till första halvlek, och den här länken visar den andra halvleken.

Det bästa som är skrivet från den matchen är nog hyllade Umeådebutanten Emma Berglund:s blogginlägg om hur det är att debutera i landslaget. Jag har läst Berglunds blogg lite då och då, och tycker att hon helt klart är en väldigt duktig bloggare. Väl värd att följa.

Sveriges förlustmatch mot Kanada gick bara att följa på twitter

Sverige föll med 2–1 mot Kanada i kväll, efter att storstjärnan Christine Sinclair gjort det kanadensiska segermålet på övertid.

Att jag vet det beror på att jag följt Kanadas fotbollsförbunds rapportering på twitter. Det var nämligen det enda sättet att följa landskampen, om man inte var på plats på arenan i Phoenix, USA.

Jag har tidigare kritiserat Svenska fotbollförbundet för att damlandslagets landskamper läggs så att de får minimal uppmärksamhet. Läs det inlägget här.

Dagens match tog ändå priset. Att möta Kanada i USA ger verkligen minimal mediabevakning. Nu en halvtimme efter slutsignalen finns inte heller resultatet att hitta på varken Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets, Expressens eller Aftonbladets nätsidor.

Det är både en måttstock på intresset från landets stora medier – och på hur dåligt förbundet är på att marknadsföra sitt klart bästa seniorlandslag.

Från Kanadas twitterrapportering har jag i alla fall snappat upp att Jessica Landström gav Sverige ledningen på volley efter hörna i första halvlekens slutminut. Och att inhopparen Chelsea Buckland kvitterade till 1–1 på en stolpretur i 74:a minuten. Då hade hon varit på planen i en minut.

Segermålet gjorde alltså Sinclair, efter att Dalsjöforsbacken Emily Zurrer nickat fram bollen. Zurrer gjorde för övrigt sin 50:e landskamp. Grattis. Dalsjöfors andra bidrag till Kanadas landslag, målvakten Erin McLeod stod i andra halvlek – och höll nollan trots att Lotta Schelin hade ett kanonläge att kvittera.

Sverige ställde upp med ett lag där framför allt fyrbackslinjen var helt annorlunda mot den som spelade i VM i somras. Så här såg laget ut enligt Svenska Fotbollförbundets hemsida: Hedvig LindahlMarina Pettersson-Engström, Emma Berglund, Linda Sembrant, Jessica Samuelsson (Sara Thunebro, 54) – Susanne Moberg (Johanna Almgren, 63), Nilla Fischer, Lisa Dahlkvist (Emmelie Konradsson, 63), Sofia Jakobsson – Jessica Landström, Lotta Schelin.
På bänken (ej inbytta): Kristin HammarströmAnnica Svensson och Sara Larsson.

Förresten, direktrapporterade i sanningens namn också Svenska Fotbollförbundet från matchen på sin facebook-sida. Men den som skrev där kopierade bara det som Kanadas förbund twittrade ut. Det var alltså nästan uteslutande andrahandsmaterial. Precis som det här blogginlägget alltså. Jag fick ju inte chans att se några tv-bilder…

De svenska lagen slår ur underläge i Champions League

När det börjar hetta till på allvar i Champions League ställs LdB Malmö mot tyska topplaget FFC Frankfurt och Göteborgs FC får ta sig an Englands stolthet Arsenal.

Jag skrev inför åttondelsfinalerna att det var då det började bli intressant. Det var en sanning med väldigt stor modifikation. För när Turbine Potsdam kör över Glasgow City med totalt 17–0 och Lyon kan vila folk och ända slå ut Sparta Prag med totalt 12–0 så är inte intressant det ord som bäst beskriver matcherna.

Klart är att damernas mästarcup definitivt hade mått bättre av ett system som liknar herrarnas, där de bästa nationerna kan ha upp till fyra deltagande lag. Då hade Sverige, Tyskland, Frankrike, Ryssland, Danmark och några länder till fått med fler starka lag, och omgångarna fram till kvartsfinal hade inte blivit samma transportsträcka som i år.

För mästarlaget Lyon blir troligtvis även kvartsfinalen mot danska Bröndby en transportsträcka – förutsatt att Lotta Schelin fortsätter att vara frisk och i form. Franska Lyon har i och för sig många bra spelare vid sidan av vår strålande Lotta, som Sonia Bompastor, Louisa Necib, Camille Abily och Lara Dickenman. Men det är när Schelin sätter fart som laget lyfter. Och det lär man göra minst till semifinal.

Där väntar med stor sannolikhet de två senaste årens finalmotståndare, de regerande tyska mästarinnorna Turbine Potsdam, anförda av Anja Mittag och Afrikas bästa spelare, Ekvatorial-Guineas Genoveva Anonma. Och ledda för 41:a säsongen i rad – troligen världsrekord – av tränaren Bernd Schröder. Han firade 40-årsjubileum som Potsdamtränare tidigare i år. Schröders lag skall vara en klass bättre än deras ryska kvartsfinalmotståndare, Rossiyanka. Det skulle således vara en megaskräll om inte Antonia Göransson når semifinal på landslagskompisen Sofia Jakobssons bekostnad.
Noterbart är också att damallsvenska skyttedrottningen Margret Lara Vidarsdottir (isländskan delade ju segern med Manon Melis) är spelklar för Potsdam till kvartsfinalen.

Det lag av Lyon och Potsdam som vinner den semifinalen har bra chans att till slut även få lyfta pokalen i München den 17 maj. För den andra finalhalvan ser lite svagare ut. Och där finns Sveriges båda representanter.

Göteborgs FC ställs mot engelska mästarinnorna Arsenal LFC. Med flera engelska VM-spelare (exempelvis Faye WhiteStephanie Houghton, Rachel Yankey och Ellen White) samt den skotska måldrottningen Julie Fleeting, och stor vana vid Champions League-slutspel så är Arsenal mycket knappa favoriter. Men det är nästan 50-50-läge. Och skulle Göteborg byta flyktade Lisa Dahlkvist mot Marta – som dagens något osannolika rykte säger – så väger det helt klart över i svensk favör.

Hur som är båda de svenska representanterna lite svårbedömda just nu eftersom vi är mitt inne i silly season, och det rör på sig rejält i allsvenskan.

Svenska mästarinnorna LdB Malmö ställs mot Sara Thunebro och Jessica Landströms klubb, FFC Frankfurt. Att tyskorna har ett starkt lag kan man slå fast genom att konstatera att de båda svenska VM-bronsvinnarna på sistone har haft svårt att slå sig in i startelvan. I storsatsande Frankfurt vimlar det ju av världsstjärnor. Några exempel är Nadine Angerer, Ali Krieger, Saki Kumagai, Kerstin GarefrekesFatmire Bajramaj och den nu skadade Kim Kulig, som dock borde vara frisk i mars.

Frankfurt går alltid långt i Champions League, och även om det tyska storlaget i skrivande stund bara ligger trea i Frauen-Bundesliga så måste de trefaldiga CL-segrarna gälla som favoriter med typ 65-35 mot Malmö. Framför allt eftersom de svenska mästarinnorna hade problem med försvarsspelet under hösten. Men även för att man har tappat trion Caroline Seger, Nilla Fischer och Manon Melis. Visst är Ramona Bachmann förstås ett toppförvärv, men Malmö behöver krydda laget med något eller några toppnamn ytterligare för att komma upp på Frankfurtnivå.

Kvartsfinalerna spelas 14/15 och 21/22 mars nästa år. Malmö, Lyon, Potsdam och Arsenal inleder på hemmaplan.
Semifinalerna avgörs 14/15 respektive 21/22 april. Där börjar vinnarna av Lyon/Bröndby och Arsenal/Göteborg på hemmaplan.
Finalen spelas som nämnts i München den 17 maj.

Vet du förresten vilka som vunnit damernas Champions League – eller Womens cup som det tidigare hette – under de tio säsonger turneringen spelats? Här kommer svaren:
2011: Lyon (2–0 mot Turbine Potsdam i finalen)
2010: Turbine Potsdam (7–6 efter straffar mot Lyon)
2009: Duisburg (totalt 7–0 mot ryska Zvezda 2005 Perm)
2008: FFC Frankfurt (totalt 4–3 mot Umeå IK)
2007: Arsenal LFC (totalt 1–0 mot Umeå IK)
2006: FFC Frankfurt (totalt 7–2 mot Turbine Potsdam)
2005: Turbine Potsdam (totalt 5–1 mot Djurgården/Älvsjö)
2004: Umeå IK (totalt 8–0 mot FFC Frankfurt)
2003: Umeå IK (totalt 7–1 mot Fortuna Hjörring)
2002: FFC Frankfurt (2–0 mot Umeå IK)
Notera att 2002 samt 2010 och 2011 avgjordes finalen i en match. Åren 2003–09 var det dubbelmöte som gällde.

Nej, Guillou var inte fel ute om damfotboll

För en tid sedan fick Jan Guillou stora delar av Damfotbollssverige på sig efter uttalanden i Aftonbladet om att tjejer borde ha mindre boll, mindre plan och mindre mål.
Och SVT:s krönikör Jonas Karlsson fick löpa gatlopp när han kom med liknande idéer 2006.

Jag vet att jag nu kommer att dra på mig irritation. För vi män skall inte tycka till om tjejernas fotboll. I varje fall inte kritisera den.
Men det tänker jag göra. Jag tycker nämligen att Guillou och Karlsson i stora drag har helt rätt. Men snälla, innan ni hugger huvudet av mig så ge mig i alla fall en chans att argumentera för min sak.

För nej, jag tycker inte att damfotbollen är dålig på toppnivån. Långt ifrån. Matcherna i Tysklands-VM höll genomgående mycket hög klass, och många allsvenska matcher är utmärkt underhållning.
Och jag anser inte att damfotbollen måste vara en exakt kopia av herrfotbollen.
Men efter att ha tränat ett lag i femman i tre av de fyra senaste åren vet jag att spelet har stora brister. Brister som drabbar tjejerna själva.

Jag brukar använda friidrottens grenar för att jämföra män och kvinnor fysiskt. Där noterar man att kvinnornas världselit ligger på samma nivå som 14–15-åriga män.
Erfarenhetsmässigt, när man ser träningsmatcher mellan herr- och damlag, gäller den noteringen även för fotbollen. Damlagen motsvarar alltså 14-/15-årslag för killar. Och det måste man tänka på när man diskuterar herr- kontra damfotboll.

Handboll och basket har anpassats för att passa tjejerna bättre, genom att de spelar med mindre boll än killarna. Det är logiskt eftersom tjejerna har mindre händer, och därför har svårare att behandla en stor boll.
Och ja, tjejer har även mindre fötter än killar, så damfotbollen skulle garanterat bli mer teknisk med mindre boll.

Om bollen väger mindre skulle dessutom fler kunna flytta den på ett bättre sätt. Nu händer det ofta att mitt division V-lag spelar matcher där bara enstaka spelare på planen kan slå en hörna som når in i målområdet, utan att studsa först.
Och hur roligt är det för tjejerna själva, att inte kunna slå en långboll i luften?

Dessutom undrar jag inte om de många knäskadorna inom damfotbollen delvis kan bero på att bollen är betydligt mycket tyngre för tjejerna än killarna, relativt sett. Fast sambandet knäskador och bollens storlek har jag inga vetenskapliga belägg för – det är bara en egen hypotes.

Jag förespråkar alltså att tjejer skall spela med en mindre boll. Och jag gör det för deras egen skull.

I volleyboll har man sänkt nätet för tjejer, eftersom de både är kortare och har sämre spänst än män, och därmed svårare att nå upp. I fotboll ligger ribban på samma höjd för män och kvinnor.
Måtten på dagens fotbollsmål är anpassade efter västerländska män. Och för dem är medellängden cirka 180 centimeter. Västerländska kvinnor är cirka 165 centimeter långa i snitt.
I Filippinerna och Indien är motsvarande siffror 163 för män och 152 för kvinnor. I Mexico och Peru är det 163 och 151. Det är inte bara längden som påverkar, spänsten är nästan lika viktig – och där är män cirka 20 procent bättre än kvinnor.
Jag tycker att det är självklart att fotbollsmål på 7,32 x 2,44 meter är för stora för kvinnor. Och jag tror mig ha stöd från alla kvinnor i Peru, Kina och Indien…

För väldigt få dammålvakter är långa nog, och har tillräcklig spänst för att ha en rimlig chans att kunna vakta sitt mål. Jag minns att Japan i OS 2008 (eller möjligen VM 2007) hade en målvakt som inte nådde upp till ribban ens när hon hoppade. Hur skall hon kunna rädda höga skott?
På så hög nivå som Sveriges division I och II har jag sett alldeles för många mål komma till genom att någon har skjutit ett högt skott – inte ett bra skott.
Det tycker jag är tråkigt, inte minst för att det sänker damfotbollens status. För de där målen ser så billiga ut.
Jag förespråkar alltså att tjejerna skall ha mindre mål. Och jag gör det för deras egen skull.

När Guillou fick igång debatten i september så skrev min twitter-kompis Alva Nilsson så här på FI:s hemsida.
Jag tycker att hon rasar mot fel saker. Men rubriken ”Låt inte herrfotbollen vara norm” är klockren.
För hur är det nu? Jo, herrfotbollen är norm till 100 procent. Alla fotbollens regler och mått är beslutade av män – för män.

Jag är övertygad om att tjejerna hade spelat med mindre boll, och mindre mål om fotbollens regler var beslutade av kvinnor för kvinnor.
Så ni tjejer som har något att säga till om: släpp prestigen, och anpassa reglerna efter er själva.

Till sist ett väldigt bra blogginlägg i ämnet.

Här är fler världsstjärnor på twitter

Vem skall man följa på twitter? Jag har i ett par blogginlägg försökt att leda in alla rådvilla på rätt spår. Nyligen presenterade jag här den stora guiden till damfotboll på twitter.

Förra helgen följde jag upp med ett stort twitter-reportage i Borås Tidning. Där erbjöd jag tips på hur man kan följa spännande idrottare inom en mängd olika sporter.

Här är länken till min lista över idrottens mest välkända twittrare. Där finns Cristiano Ronaldo, Dirk Nowitski, Lewis Hamilton, Emma Johansson, Pia Sundhage, Usain Bolt, Isabelle Gulldén, Malin Baryard-Johnsson, Anja Pärson, Caroline Wozniacki med fler.

Och här är själva reportaget, som bland annat innehåller en intervju med Dalsjöfors kanadensiska VM-spelare Emily Zurrer och deras amerikanska lagkapten Alex Singer.

När det gäller twittrande fotbollstjejer rekommenderar jag gärna roliga Olivia Schough i Göteborgs FC.
Dessutom konstaterar jag nöjt att två av mina favoritspelare nu äntligen finns att följa på twitter, nämligen Lisa Dahlkvist och Johanna Almgren.

Fem döda matcher i Champions League

På onsdag och torsdag avgörs åttondelsfinalerna i Champions League. Avgörs och avgörs förresten. Fem av dem känns redan avgjorda.

Torsdagens möte på Valhalla mellan Göteborgs FC och danska Fortuna Hjörring tillhör de tre som känns riktigt intressanta. Fast kunde Göteborg vinna med 1–0 (mål av Jane Törnqvist) borta på gräs talar det mesta för att de följer upp med ny seger hemma på konstgräset.
Inte minst då danskornas bidrag till VM:s Världslag i somras, den australiska stjärnan Elise Kellond-Knight skadade korsbandet senast, och troligen är borta från fotboll i minst ett halvår.

De andra två riktigt levande matcherna är BröndbyTorres och Rayo VallecanoArsenal.
Bröndby vann med 2–1 hemma mot italienskorna, och behöver nog göra mål på bortaplan för att hålla undan.
Arsenal fick 1–1 i Spanien, och är förstås favoriter i hemmareturen.

De övriga fem matcherna känns avgjorda, bland dem Ldb Malmö mot österrikiska Neulengbach, där Malmö har med sig 3–1 till hemmamötet. Sofia Jakobsson gjorde tre mål när hennes Rossiyanka vann med 4–0 borta mot Voronezh. Och Lotta Schelin gjorde två när Lyon vann med 6–0 i Prag.

Så här spelas returerna:
Onsdag:
Arsenal–Rayo Vallecano (Står 1–1)
Rossiyanka–Voronezh (4–0)
Lyon–Sparta Prag (6–0)
Torres–Bröndby (1–2)
Paris Saint-GermainFrankfurt (0–3)

Torsdag
Ldb Malmö–Neulengbach (3–1)
Göteborgs FC–Fortuna Hjörring (1–0)
Glasgow CityTurbine Potsdam (0–10)

Leende Lotta – en given galadrottning

Det hade förstås varit en skandal om inte underbara Lotta Schelin hade fått diamantbollen i år.
Hon är bara bäst – på alla sätt. Det var verkligen ett rent nöje att bevaka damlandslaget i Tyskland i somras. En stor del av nöjet var den alltid leende Lotta, som jämt fick mig på gott humör. Både för hennes grymma fotbollsform, och för hennes sätt att möta oss i världspressen. Lotta är verkligen en fantastisk representant för Sverige – och en värdig vinnare.

Synd däremot att folket hemma i sofforna inte är redo att ha en gemensam omröstning om årets mål med både mål från herr- och damfotboll. För nog skulle Marie Hammarström ha haft det priset?
Att göra sitt livs första landslagsmål, på ett så otroligt vackert sätt i ett så avgörande och utsatt läge – klart det borde ha prisats med mer än bara ett VM-brons. Synd.
Här är det i alla fall.

Annars var det inga skrällar på fotbollsgalan i kväll. Här är damernas övriga vinnare:

Årets målvakt: Kristin Hammarström, Göteborgs FC
Hon var favorit, och vann. Ett bra val. Hammarström har varit stabil hela säsongen. Hon spelade 22 allsvenska matcher, höll 12 nollor – och släppte bara in 13 mål. Men precis som jag tidigare nämnt så saknade jag allsvenskans bästa målvakt Erin McLeod bland kandidaterna. Kanadas VM-målvakt toppade damallsvenskans målvaktsliga på samma räddningsprocent som Hammarström och Caroline Jönsson – trots att McLeod spelade i seriens sämsta lag, Dalsjöfors. En bragd.

Årets back: Charlotte Rohlin, Linköpings FC
Det här var också en favoritseger. Jag har inget att invända, för jag gav Lotta Rohlin högst snittbetyg i den svenska backlinjen under VM. Sara Larsson kändes som främsta utmanaren.

Årets mittfältare: Ramona Bachmann, Umeå IK
Eftersom jag tidigare kallat Mona Bachmann för damallsvenskans bästa spelare så går det inte protestera mot den här utnämningen heller, även om jag ju gärna hade sett att Lisa Dahlkvist hade fått det här priset.

Årets forward: Lotta Schelin, Lyon
Den mest självklara vinnaren av alla. Klart att Super-Lotta skulle ha det här priset.

Årets allsvenska spelare: Ramona Bachmann, Umeå IK
Se årets mittfältare.

Årets genombrott: Sofia Jakobsson, Umeå IK/Rossiyanka
Ny favoritseger. Jakobsson var favorit, och han visade sig vara en högst värdig vinnare genom att han gjorde hattrick i Champions League senast.

Årets tränare: Torbjörn Nilsson, Göteborgs FC
Även här favoritseger. Torbjörn var förstås ett lysande bra val. Fast visst hade man helst sett en kvinnlig segrare.

Mer allmänt kan man konstatera att tjejerna var flera klasser bättre än herrarna i kategorin tacktal. Lotta Schelins passning till Zlatan Ibrahimovic om vem av dem som vunnit Champions League var bäst. Zlatans kontring om att han har några fler guld- än Lotta har diamantbollar var ett bra försök, men höll inte Schelinklass…

Mest spännande var annars att få höra schweiziska Ramona Bachmann tacka på god svenska med mer skön västerbottnisk accent än schweizertysk brytning. Jag har lyckats missa att Bachmann pratar så bra svenska. Men hon har ju varit här i fyra säsonger nu, så jag borde inte vara förvånad.
Hon blir ett lysande nyförvärv i Ldb Malmö som ersätter Caroline Seger och Nilla Fischer med Bachmann – och blir minst lika starkt 2012.

Är du sugen på att läsa fler hyllningar av Lotta Schelin? Här är länken till min krönika efter bronsmatchen mot Frankrike.

Varför är Sara Lindén så långt ifrån landslaget?

I dag presenterade Thomas Dennerby sin trupp till matcherna mot USA och Kanada 19 respektive 22 november.
Johanna Almgren fanns med, men vår andra boråsare, Sara Lindén är i frysboxen. Lindén var med i EM-truppen 2009, men har inte funnits med i någon trupp sedan förra sommaren.
Göteborgs andra forward, Linnea Liljegärd, har haft ett tungt år. Hon har ”bara” gjort 12 mål i allsvenskan. Men Liljegärd har trots det fått chansen att visa upp sig i landslaget i år.

Jag tycker nog att framför allt smarta Lindén borde vara ett bra komplement till vår superstjärna Lotta Schelin. För Jessica Landström och Madelaine Edlund har inte fått spelet att lyfta i landslagströjan på länge.

Jag roade mig med att räkna ut hur den damallsvenska skytteligan för svenska spelare totalt de fyra senaste säsongerna (2008–11) ser ut. I den är Lindén och Liljegärd i särklass. Göteborgsduon är de enda spelarna som nått tvåsiffrig notering varje år. Så här ser den listan ut:

62 mål: Linnea Liljegärd
57: Sara Lindén
48: Madeleine Edlund
28: Kosovare Asllani
27: Susanne Moberg och Victoria Sandell Svensson (2 säsonger)
26: Nazanin Vaseghpanah (3 säsonger)
25: Josefine Öqvist (3 säsonger)
24: Therese Sjögran
23: Jessica Landström (2 säsonger)
21: Linda Fransson (3 säsonger)
20: Sofia Jakobsson, Maria Nordbrandt och Lisa Dahlkvist.

Annars var den största skrällen i Dennerbys trupp att bronshjältinnan Marie Hammarström saknades. Från VM saknas också den skadade trion Linda Forsberg, Öqvist och Sofia Lundgren.

De båda så kallade skrällarna var Jessica Samuelsson och Louise Fors. Båda är unga, och har potential. Så det är inte fel att släppa fram dem.