Månadsarkiv: maj 2017

Den stora guiden till Champions Leaguefinalen 2017

Publicerad den av
2

I morgon 20.45 är det dags för årets största match i klubbsammanhang, finalen av Champions League. Här är min stora guide till det franska gigantmötet:

Final i UEFA Women’s Champions League 2016/17
Torsdag den 1 juni 20.45:
Olympique Lyonnais–Paris Saint-Germain

Plats: Cardiff City Stadium, Cardiff, Wales
Domare: Bibiana Steinhaus, Tyskland. Assisterande domare: Katrin Rafalski och Christina Biehl, båda Tyskland. Fjärdedomare: Riem Hussein, Tyskland.

Bibiana Steinhaus

TV: Eurosport 1 20.45, kommentatorer Marcus Bühlund och Sara Thunebro.
Tips: 65–35
Lagens tio senaste möten i tävlingssammanhang:
19/5 2017, cupfinal (neutral plan): Lyon–PSG 1–1, Lyon vann efter straffläggning.
13/5 2017, ligan: Lyon–PSG 3–0
17/12 2016, ligan: PSG–Lyon 1–0
2/5 2016, Champions League: PSG–Lyon 0–1
24/4 2016, Champions League: Lyon–PSG 7–0
5/2 2016, ligan: PSG–Lyon 0–0
27/9 2015, ligan: Lyon–PSG 5–0
21/2 2015, ligan: PSG–Lyon 0–4
12/11 2014, Champions League: Lyon–PSG 0–1
8/11 2014, Champions League: PSG–Lyon 1–1
Totalt: Lyon sex segrar (varav en efter straffäggning), PSG två segrar och två oavgjorda matcher. Målskillnad (utan straffar) 24–4 till Lyon.

Troliga startelvor:
Lyon: 16 Sarah Bouhaddi – 29 Griedge Mbock Bathy, 3 Wendie Renard (kapten), 21 Kadeisha Buchanan – 5 Saki Kumagai – 8 Jessica Houara d’Hommeaux, 10 Dzsenifer Marozsán, 23 Camille Abily, 7 Amel Majri – 13 Ada Stolsmo Hegerberg, 9 Eugénie Le Sommer. Tränare: Gérard Prêcheur.

PSG: 1 Katarzyna Kiedrzynek – 5 Sabrina Delannoy, 4 Laura Georges, 14 Irene Paredes – 12 Ashley Lawrence, 24 Formiga, 26 Grace Geyoro, 28 Shirley Cruz Traña (kapten), 17 Eve Perisset – 18 Marie-Laure Delie, 10 Cristiane. Tränare: Patrice Lair.

Kommentar: Fransk damfotboll är glödhet. Sedan Olivier Echouafni tog över som förbundskapten i september har Frankrike varit världens bästa lag. Man har inte förlorat en enda landskamp under Echouafni, och då har man ändå mött lag som Tyskland, USA, England (två gånger), Spanien, Nederländerna och Brasilien.

Dessutom kommer alltså båda lagen i Champions Leaguefinalen för första gången från Frankrike. Det är andra gången två lag från samma land ställs mot varandra. 2006 möttes tyska storklubbarna Frankfurt och Potsdam.

För 2010-talets europeiska suveräner Lyon är det här den sjätte finalen. Man har chansen att ta sin fjärde titel och därmed tangera Frankfurt i flest antal segrar.

Lyon har alltså totalt sett varit världens bästa klubblag under 2010-talet – och är det troligtvis fortfarande. Svensklaget är således storfavoriter i den här finalen. Lyon har både historiken och formen på sin sida, dessutom har man den bästa spelartruppen. Man har ju bland annat alla tre forwardsen från Fifpros världslag.

Lyon har även ett fantastiskt kantspel, världens bästa försvarsspelare i Wendie Renard och ett par otroligt passningsskickliga centrala mittfältare i Saki Kumagai, Camille Abily och Dzsenifer Marozsan.

Det mesta talar alltså för att man försvarar sin titel. Svensklaget har ju alltså 24–4 på PSG i lagens tio senaste möten. På de 14 senaste har man 30–5.

Ändå vill jag kasta in en liten varning för PSG. Det är andra gången Parisklubben är i en Champions Leaguefinal. De har ett bättre lag den här gången än de hade 2015, då man föll mot Frankfurt. I höstas var ju faktiskt PSG Frankrikes bästa lag, de vann mot Lyon i höstmötet och ledde ligan utan poängförlust vid juluppehållet.

Men under trettondehelgen kom nyheten som sänkte PSG i ligan. Det visade sig att laget missat att skriva upp en spelare i laguppställningen vid 4–0-segern mot Albi. Där förlorade PSG fyra poäng, och i förlängningen också en plats i höstens Champions League.

PSG måste alltså vinna finalen för att få spela i Champions League till hösten. På så sätt är det tung press på Parisklubben. Även om Lyon har den större vinnarkulturen har PSG flera rutinerade och meriterade spelare som Laura Georges, Shirley Cruz samt brasilianska duon Formiga och Cristiane.

PSG var starkt i cupfinalen härom veckan, där gjorde för övrigt Cristiane ett fantastiskt mål. Jag har lagt upp det här klippet förr, men det går att se om många gånger:

Cristiane känns för övrigt som det stora hotet mot Lyon. Hon är fortfarande en av världens allra bästa forwards. Minns hur Brasilien tappade i kvalitet i fjolårets OS när Cristiane sträckte sig, och inte längre klarade av att spela 90 minuter.

Spelar Lyon på sin toppnivå vinner man finalen med flera måls marginal. Men faktum är att Lyon hittills aldrig spelat på sin toppnivå i en UWCL-final. Och utöver alla styrkor har man förstås även några svagheter.

En svaghet är att det brukar kunna se lite spänt ut i stora finaler. En annan är att målvakt Sarah Bouhaddi ibland kan göra rätt grova missbedömningar. Och en tredje är att den kanadensiska mittbacken Kadeisha Buchanan ibland satsar lite vårdslöst i sina tacklingar, och därmed drar på sig rätt många fasta situationer i och kring straffområdet.

De troliga startelvor jag tagit ut ovan bygger på hur lagen ställde upp i den franska cupfinalen härom veckan. Möjligen kan Veronica Boquete vara aktuell för att starta i PSG, annars tror jag inte på så många förändringar i Parislagets elva från cupfinalen.

Hos Lyon gissar jag på fler ändringar. I varje fall tror jag att Méline Gérard, som vaktade målet i cupfinalen, och Elodie Thomis får ge plats i startelvan för Sarah Bouhaddi och Jessica Houara d’Hommeaux. Men även Pauline Bremer och Alex Morgan skulle kunna vara tänkbara för spel från start. I Morgans fall är hon tillbaka i truppen efter sin skada (bristning i baksida lår på vänsterbenet). Om hon hade varit frisk under någon vecka tror jag att hon hade startat, trots att hon gjort förhållandevis få mål i Lyontröjan – exempelvis ”bara” fem på åtta matcher i ligan.

När det gäller Caroline Seger är hon inte riktigt nära startelvan. Kanske, kanske att det kan bli aktuellt med ett inhopp.

* På svensk mark fick vi en skräll i dag när Djurgården vann med 1–0 mot Eskilstuna i damallsvenskan. Jag kan inte säga att jag kollade matchen speciellt koncentrerat. Men av det jag såg kunde det ha gått hursomhelst. Båda lagen hade chanser att vinna.

Resultatet innebär att en redan jämn tabell blir ännu jämnare. I helgen kan det bli ännu mer rafflande. Det är ju nämligen tre matcher där bottenlag ställs mot lag i mitten. Vinner bottenlagen Kvarnsveden (mot LB07), Kif Örebro (mot Vittsjö) och Hammarby (mot Göteborg) kommer väldigt många lag vara indragna i nedflyttningsstriden.

Om Rosengård reser sig och slår Kristianstad kan laget plötsligt ha riktig kontakt i guldstriden igen, för Linköping har en tuff bortamatch i Piteå på söndag. Även om LFC är favoriter i matchen utesluter jag inte ett kryss där.

* Jag hade helt tappat bort cupsemifinalerna i mitt förra inlägg. Där gick det som förväntat, alltså med segrar för just Linköping och Rosengård. Det blir en kul cupfinal i höst.

* Ovan har jag nämnt Frankrike och deras landslag. I går presenterades deras EM-trupp. Den ser ut så här:

Det är förstås en grymt stark trupp. På pappret har fransyskorna det bästa laget. Det är som vanligt deras bristfälliga vinnarkultur som talar emot dem. Frankrike har ju som bekant aldrig tagit medalj i ett stort mästerskap på seniornivå ännu.

* I går presenterades även vinnaren i BBC:s pris till årets bästa spelare i världen. Det gick till Ada Hegerberg. Jag hade kanske inte valt norskan just nu, men nog är man bra när man vinner den franska skytteligan även när man har en lite sämre säsong.

* I England pågår vårserien, en serie som jag egentligen inte förstår vad den är bra för. Såvitt jag förstått är det mest en träningsserie i väntan på EM.

Jämnt är det i alla fall. Med en omgång kvar ligger fyra lag inom en poäng. Arsenal vann med 1–0 mot Manchester City i helgen. Där stod Jordan Nobbs för ett snyggt frisparksmål:

Det spelades en full omgång i dag. Där vann de tre topplagen Chelsea, Man City och Arsenal sina matcher. Chelsea leder tabellen inför slutomgången på bättre målskillnad än Man City.

* Slutligen till USA där helgens TV-match i Houston väckte känslor. Redan innan avspark fick matchtiden kritik, eftersom det ansågs vara för varmt i Texas mitt på dagen under den här årstiden.

Kritikerna fick vatten på sin kvarn när engelska Rachel Daly kollapsade just efter slutsignalen.

Det gjordes även snygga mål i NWSL i helgen. Inte minst det här frisparksmålet av Debinha:

Harder och Anvegård förlängde sviterna

Publicerad den av
2

Linköpingsförvärvet Pernille Harder avslutade sin succévår i Wolfsburg med en ny succé. Danskan gjorde båda målen när Wolfsburg vann cupfinalen mot SC Sand med 2–1.

Tyvärr visade den länk jag hade hittat sig vara geoblockad, så jag har inte sett matchen. Men här är ett klipp på Harders första mål:

Även det andra målet skall ha varit en nick. Utöver Harder har även norska Caroline Graham Hansen gjort en stark vår. Det är hon som slår hörnan ovan.

Det var tredje året i rad Wolfsburgs lagkapten Nilla Fischer fick höja cuppokalen – en imponerande svit som inte blir mindre imponerande av att det var lagets fjärde vinst på fem år.

En annan imponerande svit hålls av Växjö DFF. I och med dagens 2–1-seger mot Kalmar har elitettans serieledare nu 25 raka seriematcher utan förlust. Fast dagens seger satt hårt åt. Lagets skyttedrottning Anna Anvegård gjorde iskallt segermålet i 91:a minuten. Se målen på den här länken:

Jag såg matchens sista 65 minuter. Och där kan jag inte säga att jag blev speciellt imponerad av Växjö. Jag tyckte nog att de hade tagit mig lite väl mycket på orden och joggade för mycket i anfallsspelet, medan Kalmar hade högre fart.

Fram till Anvegårds snygga segermål var min uppfattning att Kalmar borde ha vunnit. Visst hade Växjö mycket boll, men de skapade inte mycket. Däremot gav Kalmars snabba kontringar flera 100-procentiga målchanser.

Dagens resultat innebär att Växjö och Assi nu har sju poäng ner till strecket. De ”jagas” närmast av just Kalmar.

Nyheter av diverse olika slag

Publicerad den av
2

* I går förmiddag kom nyheten om att SVT skall gå in och sända åtta damallsvenska matcher. Det är förstås väldigt positivt för svensk damfotboll att seriens toppmatcher får bättre spridning. Förhoppningsvis kan klubbarna göra lite pengar på det också.

* Strax efter den trevliga nyheten kom en betydligt tråkigare, nämligen att Skottlands storstjärna Kim Little är korsbandsskadad. Det var verkligen det värsta som kunde hända för det skotska laget. Dessutom innebär det att EM-turneringen blir av med en av de allra största profilerna.

I länken ovan finns för övrigt en genomgång av skotska korsbandsskador. Bland annat framgår det att Eskilstunas Fiona Brown redan har drabbats av två stycken.

Little spelar ju numera för Arsenal. Samma dag som skotskan drog av sitt korsband fick hon en vass lagkompis, då Vivianne Miedema skrev på för Londonklubben. Tyvärr lär det dröja till 2018 innan de båda världsstjärnorna får spela ihop.

* Apropå Eskilstuna har Olivia Schough nu stått för fantastiska mål två damallsvenska matcher i rad. Den här frisparken är ju nämligen högklassig:

Det blir hårt i kampen om Årets mål 2017. För även Örebros Emma Jansson har stått för två drömmål, och så har vi Tabitha Chawinga:s fantastiska solomål mot Vittsjö.

I veckans omgång blev det hattrick i de tre första matcherna. Mimmi Larsson, Maja Kildemoes och Linda Sällström såg alla till att avancera rejält i skytteligan.

Linda Sällström

Nu är i princip en tredjedel av serien spelad. Som jag ser det hittar vi både seriens flipp och flopp i Malmö.

Flippen är LB07 som med sina tio poäng har tagit plats på tabellens övre halva. LB är en sportslig flipp, deras publiksiffror är däremot ingen rolig läsning. De har haft seriens tre sämsta hittills.

Damallsvenskans flopp så här långt är de flestas stora guldfavorit FC Rosengård, som redan har tappat åtta poäng och halkat efter i guldstriden. Framför allt överraskas man av sättet Rosengård har tappat.
I nuläget ligger Hammarby och Örebro under nedflyttningsstrecket. På sina möten med de båda bottenlagen har Rosengård tagit totalt en poäng. Däremot har det blivit storsegrar mot tippade topplag som Göteborg och Linköping.

Senast hade Rosengård tur mot Örebro. Deras 1–1-kvittering där Ella Masar McLeod hoppar med ryggen före in i Carola Söberg borde aldrig ha godkänts. Å andra sidan har ju Rosengård fått ett liknande mål emot sig också – borta mot Eskilstuna. Så man kan ju säga att det jämnat ut sig för Rosengård.

I Kvällsposten noterar krönikör Jan Peter Andersson att matchen Rosengård–Örebro dömdes av en domare från Malmö, Tess Olofsson. Förr i tiden undvek man att tillsätta domare från det ena lagets stad. Det har luckrats, troligtvis delvis av ekonomiska skäl. Men det känns tveksamt, inte minst ur domarens synvinkel. Den löper rätt stor risk att bli kallad hemmadomare.

När det gäller Rosengård behöver de få tillbaka Anja Mittag till forna tiders form. Med Mittag på förväntad nivå skall laget inte behöva tappa många poäng.

Anja Mittag

I övrigt efter sju omgångar noteras att tre lag har 8–14 i målskillnad. Deras placeringar är sex (LB07), tio (Djurgården) och tolv (Örebro).

Jag noterar också att vi har Stockholmslagen i botten, samt att Göteborg har fallit ner på undre halvan efter en poäng på fyra matcher, laget behöver få tillbaka Jennifer Falk. Gissningsvis kommer dock Göteborg att avancera framöver. De har ju nämligen nu avverkat alla sina vårmatcher mot de fyra topplagen. Jag gissar att Göteborg är fyra när serien vänder.

Nuvarande fyran Piteå har ju däremot kvar att möta alla de tre lag som ligger före i tabellen i de fyra omgångar som återstår till halvtid. Även femman Vittsjö har ett rätt tufft program den kommande tiden.

I botten har Örebro och Hammarby ett på pappret något lättare schema än Djurgården i de kommande fyra matcherna. För Djurgården väntar närmast Eskilstuna innan derbyt mot Hammarby den 18 juni.

Allra tuffast schema av lagen på undre halvan har Kristianstad. För dem återstår att möta Rosengård, Göteborg och Eskilstuna innan man avslutar vårsäsongen borta mot Kvarnsveden.

Slutligen då till guldstriden. Där är Eskilstuna den stora överraskningen. Jag gjorde ju mitt damallsvenska tips efter premiäromgången. Där placerade jag laget som trea, med följande invändning:

”Efter premiäromgången vacklar jag dock i det här tipset. Det Eskilstuna visade upp i går var inte högklassigt. Laget kändes besvärande uddlöst i premiären.”

Sedan har vassa Mimmi Larsson kommit tillbaka. Och så länge hon håller sig frisk och hel kan nog laget hänga med där uppe. Men känslan är att lagets guldhopp står och faller med Larsson.

Här måste man förstås även nämna Malin Diaz, som gjort en kanonvår. Efter några rätt bleka säsonger har hon blommat ut när hon blivit forward. Att flytta upp henne var verkligen ett genidrag av tränare Viktor Eriksson.

Diaz har för övrigt nu uttalat sig om sitt nej tack till landslaget. Undrar om svaret rymmer hela sanningen.

Jag hade Linköping som guldfavorit, och LFC har startat bra – trots massor av skador. Dock måste det ju kännas tryggt att truppen rymmer flera backar som kan agera skyttedrottningar om de flyttas fram i planen.

Både Jessica Samuelsson och Maja Kildemoes har ju gjort succé som högerforwards. Det är dock skadorna som känns som det stora hotet mot LFC. Där är smärtgränsen absolut nådd.

Det blir för övrigt väldigt viktigt att Samuelsson matchas smart de kommande veckorna, för hon kommer att behövas i EM.

* Så till elitettan där vi har en riktig skräll i topp. Serien leds numera av Assi IF från Risögrund i Kalix. Hemma på Billerud Korsnäs Arena stod man för en stark vändning mot Umeå IK i torsdags. När det blev 0–1 trodde jag att Assis svit skulle spricka. Men nykomlingen verkar urstark. 2–1-segern var imponerande, och sju segrar av sju möjliga är ännu mer imponerande.

I dag 14.00 möts de båda andra topplagen, Växjö–Kalmar i ett spännande Smålandsderby, se den matchen här. Efter toppmötet vet vi om Assi kommer vara ensamma i topp efter sju omgångar, alltså drygt en fjärdedel av serien.

* I Frankrike är ligan nu färdigspelad. Lite överraskande åkte Saint-Etienne ut. Bordeaux tog en poäng vardera mot Juvisy och PSG i de två sista omgångarna, vilket räckte till att passera Saint-Etienne med en poängs marginal i botten.

I skytteligan delade Eugenie Le Sommer och Ada Stolsmo Hegerberg på segern med 20 mål. De var fyra mål före trean Marie-Laure Delie och sex före fyran Sofia Jakobsson. Det är ju bara spekulation, men om inte Jakobsson hade dragit av korsbandet hade hon nog vunnit.

Övriga svenska placeringar i den franska skytteligan: 16) Stina Blackstenius 7 mål, 71) Linda Sembrant 1 mål. Caroline Seger blev mållös.

* Det är en helg där det spelas sparsamt med toppmatcher. De damallsvenska matcherna gick tidigare i veckan, likaså den sista omgången i Frankrike.

Helgens höjdpunkt är den tyska cupfinalen mellan SC Sand och Wolfsburg som spelas i dag, lördag 16.15. På den här länken skall det gå att se matchen.

Klart är att Wolfsburg är jättefavoriter, även om de avslutade ligaspelet blekt med förlust i Freiburg och kryss hemma mot Jena. Men det troliga är att Nilla Fischer lyfter pokalen någon gång strax efter 18.00 i kväll.

Saknade frågor kring landslaget

Publicerad den av
11

Mediebevakningen av landslaget blir hela tiden alltmer sparsam. Det innebär tyvärr samtidigt att den blir allt sämre.

I nuläget finns det i princip inte någon reporter på de stora rikstidningarna som ställer Pia Sundhage till svars. Man kan tycka mycket om Mats Bråstedt, men klart är att han och hans obekväma frågor är saknade på presskonferenserna.

Det känns extra tydligt i dag.

Jag har kollat vad som har skrivits i olika medier efter gårdagens presskonferens. Och det är genomgående exakt det som Sundhage vill att det skall stå, det verkar exempelvis inte ha ställts en enda fråga om varför damallsvenskans två hetaste spelare under våren, Marija Banusic och Malin Diaz, inte finns med i truppen.

Inte ens lokaltidningarna i Eskilstuna och Linköping uppmärksammar avsaknaden av nämnda spelare. Konstigt.

Vi är många som undrar varför duon inte platsar. Sundhage kanske har några logiska svar som innefattar saker vi som ser det utifrån inte känner till. När det gäller Diaz sprids det dessutom alltmer frekvent rykten om att hon skulle ha tackat nej till landslaget så länge Sundhage sitter kvar. Stämmer det?

Nu är det i bloggarna som frågan om Banusic och Diaz väckts. Och lite oväntat även på twitter av Elisabet Gunnarsdottir:

Av den journalistik som faktiskt gjordes från presentationen av landslagstruppen är Aftonbladets genomgång av alla spelare som används på ”fel” position i sina klubblag den mest intressanta. Där svarar Sundhage på några relevanta frågor, bland annat om uttagningen av Hanna Glas.

* När jag klickade mig genom de olika tidningarnas hemsidor hamnade jag på en intressant artikel från mötet Linköping–Rosengård, nämligen den här om att LFC är dåligt på att hantera stor publiktillströmning.

Det är ju ytterst tråkig läsning, för risken är ju uppenbar att marginalåskådare inte kommer tillbaka om de tvingas stå i långa köer på grund av dåligt arrangemang. Det är förståeligt om sånt här händer en gång. Men det verkar ju tyvärr vara alltför vanligt vid publikmatcher på Linköping Arena.

* På sin blogg har Zecira Musovic i två delar (här och här) erbjudit intressanta tankar om tjejer med utländsk bakgrund inom svensk idrott. Jag var inne på det här ämnet för några år sedan (här och här), mycket eftersom damfotbollen är extremt dålig på att lyfta fram spelare med utländsk bakgrund.

Tyvärr är ju Pia Sundhage en totalkatastrof på området. Det står ”Svenssons först” stämplat med mycket stora bokstäver på i princip alla hennes trupper. Det ser ju nu ut som att Kosovare Asllani blir enda spelaren med utländsk bakgrund i EM. Det kunde ha varit fyra till, men Musovic, Diaz, Banusic och Katrin Schmidt ser ju ut att väljas bort bort.

* Slutligen en nyhet från elitettan. Där har Kungsbackas tränare Nicklas Karlström valt att hoppa av tränarjobbet. Hans ersättare skall presenteras under dagen.

 

Andersson – en mycket överraskande uttagning

Publicerad den av
4

Pia Sundhage har nyss tagit ut truppen till landskamperna mot USA och Skottland. I den saknas vårens hetaste spelare Marija Banusic. Däremot har Örebros Fanny Andersson fått plats.

Uttagningen av Andersson var en jätteskräll. Att Sundhage tar ut två centrala mittfältare från det lag som ligger tabelljumbo i damallsvenskan är ju faktiskt anmärkningsvärt.

När det gäller Andersson skall det direkt sägas att jag inte sett henne tillräckligt för att göra en riktig analys. Jag har sett henne på tv, då har jag tyckt att hon är en ok spelare – men inte mer än så.

Det är första gången någonsin Fanny Andersson ingår i landslagstruppen. Bland de 24 spelarna finns det ytterligare två som ännu inte spelat någon A-landskamp, det handlar om Emelie Lundberg och Tove Almqvist.

Uttagningen av Almqvist gillar jag. Hon är en spelare som kan göra skillnad i matcher, alltså perfekt att ha som inhoppare. Att Lundberg är tillbaka är inte oväntat eftersom Zecira Musovic har darrat lite under våren. Jag hade förstås hellre sett Jennifer Falk, men vet inte hur illa det är med hennes hjärnskakning. Eftersom redan Hedvig Lindahl är satt ur spel hade det kanske inte varit så smart att ta ut ytterligare en målvakt som riskerade att inte kunna spela.

Utöver Musovic har för övrigt även Katrin Schmidt fått lämna från Kanadatruppen.

I övrigt noteras att Sundhage inte har någon stor förkärlek till dagsform. Glödheta duon Malin Diaz och Marija Banusic har inte fått förbundskaptenens förtroende. Det tycker jag utan tvekan att de borde ha fått.

Däremot finns den i Eskilstuna bänkade Hanna Glas fortsatt med. Jag har skrivit det förr, och gör det igen, jag tycker att Elin Rubensson borde vara det självskrivna alternativet till Jessica Samuelsson på högerbacken.

Det som förvånar mig lite är att det nu finns en hel hög rätt jämna och till spelstilen liknande centrala mittfältare i truppen. Jag tänker på Lisa Dahlkvist, Fanny Andersson, Petra Andersson, Josefin Johansson och Hanna Folkesson. Jag tycker nog att Sundhage borde ha nöjt sig med två eller tre av nämnda fem för att göra plats för Banusic och Diaz.

Tillagt i efterhand: Ser nu i GP att Elin Rubensson trots allt verkar vara uttagen som ytterback och inte mittfältare. Det är alltså nio backar i truppen.

Det om landslaget.

I damallsvenskan händer det grejer. Vi har nu Eskilstuna United i topp, vilket är väldigt kul av flera skäl. Bland annat för att United har störst publikstöd i serien och för att det alltid är roligt när det inträffar positiva skrällar.

I nuläget känns det faktiskt som att Eskilstuna kan hänga med i toppen ett bra tag. I varje fall våren ut. Man har ju nämligen hittat bra balans i laget.

Eskilstuna är för övrigt även väldigt bra på att fira segrar. Så här firade de helgens seger i Göteborg:

När jag ändå är inne på firande är det lätt att glida över på matchen Linköping–Rosengård. Där gav Malmölaget snabbt alla tvivlare svar på tal. Jag hade inte tid att kolla speciellt koncentrerat på matchen.

Men den känslan jag fick var att Linköping aldrig var riktigt nära, utan att Rosengård var bättre på det mesta i lördags.

När Ella Masar McLeod publicerade ett klipp från Rosengårds firande passade hon på att kommentera artikeln i Dagens Nyheter om missnöjet med tränare Jack Majgaard Jensen.

I övrigt i damallsvenskan fortsätter Tabitha Chawinga att bära Kvarnsveden. Man har ju hört att toppklubbar i Frankrike och Tyskland ligger på hårt för att få köpa loss den damallsvenska skytteligaledaren. Det är lätt att förstå varför när man ser Chawinga springa rakt igenom de damallsvenska försvaren.

Kollar man in tabellen är känslan att trion Eskilstuna, Linköping och Rosengård kommer att glida ifrån, och lägga beslag på de tre topplaceringarna. Sedan är Piteå ganska klar fyra och Göteborg lika klar femma.

Just nu ligger Vittsjö på sjätte plats, och där tror jag nu att de även kommer att sluta. De har ett bra försvarsspel, flera blixtsnabba kontringsspelare plus några bra passningsfötter som kan sätta upp kontringarna. Jag tror att Vittsjö slipper undan nedflyttningsstrid i höst.

Fast säker kan man ju inte vara. Alla lag från femman Göteborg känns ju faktiskt just nu indragna i den jämna bottenstriden.

Av lagen på undre halvan visade LB07 kvalitet när man vann mot Djurgården trots en ganska lång skadelista. Starkt.

Innan jag lämnar Sverige konstateras att Växjö DFF fortsätter att imponera stort i elitettan. Anna Anvegård gjorde alla tre målen när AIK bortabesegrades med 3–1. Vinner Växjö även Smålandsderbyt mot Kalmar på lördag gör nog klubbledningen bäst i att börja dra upp planerna för damallsvenskan nu direkt.

Bredvid Växjö gör även Assi en fantastisk vår. Sex raka segrar och 18–3 i målskillnad är otroligt imponerande av en nykomling. I de kommande sex omgångarna sätts Assi på prov på riktigt. Där väntar i tur och ordning Umeå, Mallbacken, Kungsbacka, AIK, Kalmar och Växjö. Det skall bli väldigt spännande att se hur Assi tar sig genom den tuffa perioden.

Så en liten kort utlandsgenomgång. I Frankrike vann alltså Lyon cupfinalen efter straffläggning. Se alla straffarna här:

Jag vet inte om det var någon större tröst, men PSG och Cristiane gjorde i alla fall matchens klart läckraste mål:

Apropå Frankrike har Lyon nu presenterat sin nya manager. Det blir Reynald Pedros som tar över i sommar.

Så till Tyskland, där Bayern München tog andraplatsen och därmed får spela i Champions League till hösten.

I övrigt noteras i sluttabellen att Potsdam och Freiburg var årets stora skrällar. Trean Potsdam ledde ju vintertabellen, men tappade på våren. Fyran Freiburg har helt klart närmat sig storlagen. Man har en ung och intressant trupp och kan kanske till och med utmana om titeln framöver.

Besvikelsen var väl klassiska Frankfurt, som slutade femma. De hade 17 poäng upp till segrande Wolfsburg och hela tio poäng till Freiburg på fjärdeplatsen.

I skytteligan vann dock Frankfurt. Mandy Islacker var med sina 19 mål överlägset bäst. Tvåa med 14 mål, kom Bayerns Vivianne Miedema, som för övrigt aviserat att hon skall ha ny klubb i höst. Som trea och fyra slutade Freiburgduon Hasret Kayikci (12) och Lina Magull (11).

I Spanien blev gick Atletico Madrid igenom ligan utan förlust. Eftersom Barcelona föll mot Levante i sista omgången vann Madrid guldet med tre poängs marginal. De firades av en härligt stor hemmapublik i helgen. Jag får faktiskt ståpäls av den underbara inramning som är kring matchen. Kolla själva:

Slutligen till Island, där Icelandair har tagit fram en läcker reklamfilm inför sommarens EM-slutspel. Den är väl värd att titta på.

Tidig ödesmatch för Rosengård

Publicerad den av
2

I morgon lördag klockan 15.00 är det damallsvenskt gigantmöte mellan Linköping och Rosengård. Det är förstås en match som borde ha varit tv-sänd. Men tyvärr har ingen kanal nappat på möjligheten att sända stjärnspäckade Rosengårds ödesmatch.

För även om det bara är sjätte omgången är det ju faktiskt lite av en ödesmatch för Malmölaget. Vid förlust är ju nämligen chansen till SM-guld plötsligt minimal. Då får det nästan bli 19 raka segrar under resten av serien.

LFC har ju visat styrka och jämnhet. Dessutom har man visat att man klarar av att vinna matcher även när man har flera nyckelspelare skadade. Senast besegrades ju Örebro utan forwardsessen Marija Banusic och Kristine Minde. I morgon är Banusic tillbaka, medan Minde fortfarande finns på skadelistan.

I Rosengård börjar formsvaga Anja Mittag på bänken. Annars är det mest intressanta att det blåser kring tränare Jack Majgaard Jensen igen. Marta riktade hård kritik mot honom när hon lämnade för en månad sedan. Enligt DN skall det nu finnas en djup spricka mellan tränaren och spelarna. Det blir spännande att se vart det här tar vägen.

Personligen jobbar jag i morgon, vilket gör att jag inte kommer att kunna se några matcher speciellt koncentrerat. Det innebär också att jag återigen missar Eskilstuna United när de är på besök på Västkusten. Jag har inte lyckats se Eskilstuna en enda gång sedan de gick upp i allsvenskan. Det grämer mig. Vi får se om det kan bli en utflykt till någon av deras matcher längre fram i sommar.

Det spelas ju nämligen flera intressanta matcher i morgon. Kristianstad–Hammarby är ytterligare en. Det blir spännande att se vilken reaktion Bajen får på sin skrällseger i förra omgången.

Även i elitettan är det ett intressant toppmöte i morgon 15.00. Då tar nämligen fyran AIK emot serieledande Växjö. Där får vi ytterligare en indikation på om Växjö kan jogga sig upp i allsvenskan, eller om de kommer att få jobba för det…

Innan det är läggdags några ord om helgens internationella matcher.

Den mest intressanta tog just slut. Lyon vann franska cupen efter straffläggning i finalen mot PSG. Det är en indikation på att det kanske kan bli en jämn historia i Champions Leaguefinalen. Det krävdes för övrigt åtta straffomgångar för att skilja lagen åt. Jag har inte sett matchen, och av vad jag sett på sociala medier blev det ingen speltid för Caroline Seger.

I Spanien avgörs guldstriden vid lunchtid i dag. 12.00 svensk tid är det nämligen avspark för Levante–Barcelona och Atletico Madrid–Real Sociedad. Barca måste ta fler poäng än Atletico för att vinna guldet.

På söndag 14.00 avslutas Frauen-Bundesliga. Där är den enda intressanta frågan om Bayern München klarar av att försvara andraplatsen. Man möter Essen på hemmaplan och borde kunna fixa den trepoängare som krävs.

Kanske dock att det kan vara lite oro i Bayerns trupp. Man aviserade ju nämligen i går att hela åtta spelare kommer att lämna. Känslan är att det kanske inte var helt taktiskt med en viktig match kvar på programmet.

 

Oj, vilken knall Hammarby fixade

Publicerad den av
1

I dag stack jag ner till Göteborg och kollade på matchen om bronsmedaljerna mellan Göteborg FC och Piteå.

Det var en ok match, där Piteå var det bättre laget och låg närmast segern. Gästerna hade två ribbskott och dessutom 5–4 i avslut mot mål. Göteborg var blekt i drygt 60 minuter, men blixtrade till några gånger på slutet och fixade en poäng. Men känslan av matchen är att Piteå är seriens fjärde bästa lag, medan Göteborg är femma.

I den första halvleken råkade jag hamna bredvid Peter Gerhardsson, som var där privat med sin snart fyraårige son. Det var spännande att höra hur vår pappalediga blivande förbundskapten kämpade med att förklara för sonen varför han inte hejade på något av lagen.

Sonen hejade inledningsvis på de svarta, men blev frustrerad över att det bara var de röda som gjorde mål i den första halvleken. Sonen var också frustrerad över att pappa inte ville gå och köpa popcorn när spelet pågick.

Jag bytte några ord med Gerhardsson, som berättade att han sett många matcher under våren, mycket för att få koll på hur lagen spelar. Han hade noterat att spelsätten varierar rätt rejält i damallsvenskan. Ännu så länge har han inte rest runt utomlands, utan nöjt sig med att kolla spelarna på hemmaplan.

På förhand kändes matchen i Göteborg som dagens klart mest intressanta. Men när det kom upp att Hammarby hade vunnit med 1–0 mot Rosengård hade man ju gärna sett den knallen. För det var förstås årets skräll i damallsvenskan, kanske till och med årtiondets. Spontant kan jag inte komma på någon större knall från de senaste säsongerna.

Jag har bara sett höjdpunkterna från matchen, och stämmer de skapade ju knappt Rosengård några riktigt vassa målchanser alls. I matchen mot Eskilstuna för två veckor sedan såg jag ett höglöst Malmölag som inte såg ut att vara berett att ta några blåmärken. Det låter som att det kan ha varit en liknande match i dag.

Faktum är ju att Rosengård efter två förluster på de fem första omgångarna börjar ha förbrukat sina marginaler i den här serien. Om LFC vinner i morgon är LFC sex poäng före FCR inför lagens inbördes möte i Linköping på lördag.

Där skulle ju faktiskt Linköping kunna haka av Rosengård från den damallsvenska guldstriden redan på ett mycket tidigt stadium i serien.

I dagens tredje match vann Djurgården med 2–1 mot Kristianstad i vad som verkar ha varit en jämn match. Det lär bli väldigt många täta matcher i årets serie, för framför allt på den undre halvan är lagen otroligt jämna.

I övrigt i dag kan vi gratulera Nilla Fischer till segern i Frauen-Bundesliga. Trots att Wolfsburg föll med 2–0 i Freiburg säkrade Fischers lag titeln. De gjorde det eftersom Bayern München med Fridolina Rolfö i startelvan (utbytt efter 72 minuter) vann med hela 4–0 mot tidigare tabelltvåan Potsdam.

Fridolina Rolfö

Det senare resultatet innebär att Bayern passerar Potsdam och sannolikt tar den andra Champions Leagueplatsen. Det är för övrigt bara kampen om andraplatsen som lever i ligan inför den sista omgången.

Wolfsburg har alltså säkrat guldet, det är även klart att Leverkusen och Mönchengladbach åker ut samt att Mandy Islacker vinner skytteligan. Frankfurts landslagsforward leder nämligen med åtta måls marginal inför slutomgången. Hon har gjort 19 mål medan trion Hasret Kayikci, Vivianne Miedema och Lina Magull delar andraplatsen på elva.

Mandy Islacker

Apropå Tyskland vann landet F17-EM efter finalseger via straffläggning mot Spanien i dag. Det var en final som spelmässigt slutade 0–0, efter att spelet förstörts av en vattensjuk plan.

Slutligen tillbaka till svensk mark. Jag hade alltså den blivande förbundskaptenen till höger om mig under den första halvleken på Valhalla. På den andra sidan satt Piteå-Tidningens utsände, som uppmärksammade mig på vilken fantastisk svit Assi har.

Laget från Risö Bruk i utkanten av Kalix vann i dag med klara 5–0 mot Hovås Billdal. Därmed har Assi full poäng efter fem omgångar i elitettan. Tydligen har det aldrig förut hänt att en nykomling i damallsvenskan eller elitettan vunnit sina fyra första matcher. Nu har Assi vunnit fem.

Men sviten är mycket längre än så. I fjol vann Assi 21 matcher och hade en oavgjord i division 1 Norrland. I kvalet blev det en seger och ett kryss. Man får backa till den 19 september 2015 för att hitta en förlust i serie- eller kvalsammanhang för Assi. Då föll man mot Alvik. Sedan dess har man totalt 31 raka matcher utan förlust, 29 segrar och två kryss. Hur det än slutar för Assi måste man vara imponerad av lagets framfart så här långt.

I och med att Kalmar och AIK spelade oavgjort i dag har fullpoängarna Växjö och Assi nu fått en fyrapoängslucka ner till det tredjeplacerade laget.

Nästan lika anmärkningsvärd som Assis fina start är Mallbackens fiaskoöppning. I dag blev det femte raka förlusten för det lag jag trodde skulle kunna slåss om omedelbar återkomst till damallsvenskan. Efter att ha förlorat i Falkenberg får Mallbacken rikta in sig på att hänga kvar. Det är redan fem poäng upp till säker mark för värmländskorna.

 

Händelserika veckor där Eskilstuna fått ett lyft

Publicerad den av
2

Det har hänt rätt mycket under de drygt två veckor jag varit i bloggdvala. Innan jag tänkte göra en liten genomgång av en del av allt som hänt så måste jag ju passa på att tacka för alla krya på dig-hälsningar.

Månadsskiftet april/maj brukar alltid vara en jobbig period, men totalt sett har det ändå gått bra i år. Och jag har sett rätt mycket damfotboll på olika nivåer de senaste veckorna.

Jag har även noterat att damfotboll.com har dragit igång i tysthet. Konstigt att de inte försökt göra någon större reklam för sin återstart. Jag antar att det är samma folk som står bakom sidan som tidigare. Men jag är inte säker, för deras redaktionsruta har vissa luckor…

Redaktionsruta för damfotboll.com

Kul ändå att rapporteringen om damfotboll blir bredare. Det behövs.

Tyvärr har rapporteringen innehållit några tunga skaderapporter de senaste dagarna. Både Kvarnsvedens målvakt Lina Lundqvist och Eskilstunas ytterback Annica Svensson har drabbats av korsbandsskador och har spelat färdigt för i år.

Det är självklart tråkigt för båda spelarna och deras klubbar. Värst är det ändå för Kvarnsveden som redan tidigare drabbats av en tung korsbandsskada i defensiven, lagkaptenen och mittbacken Denise Sundberg drabbades ju innan seriestarten.

Jag noterar att det är krisrubriker i lokaltidningen i Borlänge. Artiklarna om krisen är dock plus-låsta, så jag kan inte se exakt vad som sägs.

På skadefronten har även vår landslagsmålvakt Hedvig Lindahl dragit på sig en fingerskada som håller henne borta ett tag. Det är bara att hålla tummarna för att det inte är något som gör att Lindahl kommer till EM med begränsad matchvana.

Kollar vi på tabellen i damallsvenskan börjar den ”ordna till sig”. När alla lag hade spelat fyra matcher började det se ut som jag tippade inför seriestart. De sex lag jag tippade på övre halvan låg just på övre halvan.

I toppen hackar storfavoriterna Rosengård något. Även Linköping har hackat, men har ändå lyckats krångla sig ur problemen och står på full poäng. Topplagen hackar dock inte lika mycket som damallsvenskan.tv, som startat med högst varierad kvalitet. Bland annat fick inte vi som inte kunde ta oss till Kristianstad i lördags fick se den andra halvleken. Inte ens på höjdpunkterna framgår det hur dramat avgjordes.

Känslan från det jag sett av LFC är att laget är väldigt beroende av att ha Marija Banusic på planen. Utan henne saknas rätt mycket spets.

Banusic bör vara en av flera svenska forwards som ställer till problem för Pia Sundhage för tillfället. Jag skriver bör, för vi vet ju att vår förbundskapten oftast prioriterar erfarenhet och kontinuitet framför stark form.

Men Sundhage borde ha blivit rätt fundersam när hon satt på Tunavallens läktare för två veckor sedan. Då fick hon se hur Eskilstunas tränare Viktor Eriksson petade landslagsspelarna Hanna Glas och Olivia Schough till förmån för andra svenska spelare, samt hur även Rosengårds landslagsduo Hanna Folkesson och Lotta Schelin började på bänken.

Dessutom fick Sundhage se Zecira Musovic darra en aning. Sedan Musovic blev landslagsspelare har hon haft det rätt jobbigt. Det var logiskt att världsmålvakten Erin McLeod vaktade Rosengårds mål mot Göteborg förra helgen. För Musovic var det förstås inte jättebra att McLeod höll Malmölagets första nolla för säsongen.

Matchen Eskilstuna–Rosengård var förresten väldigt intressant. Jag tyckte att Eskilstuna såg rätt svaga ut i de två första omgångarna. Men mot Rosengård föll bitarna på plats, tränare Eriksson hittade sitt lag. Sedan var segern lätt tursam, för det andra målet borde nog ha dömts bort för knuff. Jag lämnar en liten brasklapp eftersom det inte går att se hur Mimmi Larsson hamnar i ryggen på Musovic.

Intressant annars att Eskilstunas aggressiva press avslöjade brister i Rosengårds backlinje. När Rosengårdsbackarna var satta under press hackade lagets spel rätt rejält. Jag rekommenderar att fler lag satsar på att pressa backlinjen när de möter Rosengård.

För Malmölagets styrka ligger högre upp i planen. Och ger man Rosengård tid i speluppbyggnaden, som Göteborg gjorde förra helgen, har Malmölaget fantastiska kvaliteter. Även på Tunavallen skapade Rosengård gott och väl lägen för att göra fyra–fem mål. Ändå kändes det inte riktigt farligt.

Skillnaden låg i offerviljan. Eskilstuna var berett att offra rätt mycket för att vinna matchen, medan Rosengård var rätt håglöst, och inte såg ut att vara berett att ta några blåmärken. Om Eskilstuna fortsätter att hitta den intensitet och aggressivitet som man hade mot Rosengård kan man faktiskt hänga med i toppen länge.

Tillbaka till Sundhage och hennes dilemman. Forwardssidan känns ju hyperintressant för tillfället. Lotta Schelin har fortsatt se rapp ut efter sin skadefrånvaro. Under lördagen gjorde Stina Blackstenius fyra mål i den franska ligan, och Olivia Schough blev tvåmålsskytt när Eskilstuna vann borta mot LB07. Dessutom är Fridolina Rolfö tillbaka i spel i Tyskland.

Sedan har vi Banusic som leder skytteligan i damallsvenskan med fem gjorda mål på drygt två spelade matcher och i Göteborg fortsätter Pauline Hammarlund att producera.

Lägg till de två som varit allra hetast de senaste 14 dagarna, Eskilstunas Malin Diaz och Mimmi Larsson. Larsson är grymt stark för tillfället. Det känns lite som att hon bara springer rakt igenom motståndarlagen, och att hon nästan skapar sina chanser på egen hand.

Och vad skall man säga om Diaz? Sedan Diaz blev forward har hon gjort ett jättelyft. Just nu tycker jag att hon är seriens bästa spelare. Det lilla jag såg av lördagens match ägde hon planen. Det blir inte lätt för Sundhage att välja två forwards till de kommande matcherna…

Men det finns fler intressanta spelare i Eskilstuna. En är Nathalie Björn – en spelare jag faktiskt inte sett live sedan 2014.

Nathalie Björn

Jag har försökt närstudera Björn under de senaste matcherna, för jag ser henne som en tänkbar svensk vänsterback i EM. Hon fyllde 20 för någon vecka sedan – grattis. Därmed borde hon kunna vara aktuell för spel i Pia Sundhage:s landslag, där det ju finns en oskriven 20-årsgräns.

Jämför man Björn med Jonna Andersson är Eskilstunaspelaren en klart bättre fotbollsspelare. Med det menar jag att hon är tryggare med bollen och har ett bättre passningsspel. Så om Sverige skall kunna föra matcher i EM måste nog Björn starta.

Hoppas Björn får chansen att visa upp sig i någon av matcherna i juni. Då får vi även se hur hon klarar defensiven, för där sätter jag fortfarande ett frågetecken. Det ser ut som att hon blir lite passiv ibland.

Tillbaka till damallsvenskan. Bakom LFC, Eskilstuna och Rosengård spelas under söndagen ”matchen om fjärde plats” mellan Göteborg och Piteå. I Göteborg älskade jag att Stefan Rehn visade modet och lät Felicia De Feo starta mot Vittsjö häromveckan.

Felicia De Feo

De Feo är född 2001 och fyllde nyligen 16 år. Där har vi en härligt respektlös talang.

Innan det är dags för en liten internationell koll noteras att Växjö fortsätter att jogga sig igenom elitettan. De har fem raka segrar nu. De kommer sannolikt att slåss om de damallsvenska platserna i första hand med IFK Kalmar och AIK. Möjligen kan Umeå och kanske, kanske även Assi blanda sig i striden.

I botten tog Hovås Billdal nyligen en efterlängtad poäng. Och under lördagen såg jag Sundsvall ta sin första poäng genom 2–2 borta mot Holmalund. Därmed är Mallbacken numera seriens enda nollpoängare. I dagens match i Alingsås hade Sundsvall lite otur. Det var inte orättvist med oavgjort, men det hade inte heller varit orättvist om gästerna tagit alla poängen.

Därmed dags att gå utomlands. Jag börjar på Wembley där det hade sålts över 30 000 biljetter till FA-cupfinalen mellan Manchester City och Birmingham redan för två veckor sedan.

I dag spelades matchen inför 35 271 åskådare, och Kosovare Asllani blev cupmästarinna i kavaj. Hon ingick nämligen inte i matchtruppen när City vann med 4–1 i en match som i praktiken var avgjord redan före paus. Här ser vi Carli Lloyd nicka in 3–0-målet när Birminghams tyska målvakt Ann-Katrin Berger var ute och hängde tvätt:

I Frankrike var det toppmöte i dag, där klara ligamästarinnorna Lyon vann med 3–0 mot PSG efter ett mål vardera av Lyons tre forwardsstjärnor Ada Hegerberg, Eugenie Le Sommer och Alex Morgan. Resultatet innebär att PSG måste vinna Champions League för att spela i turneringen till hösten.

Svensklaget Montpellier vann nämligen samtidigt med 10–0 mot Soyauex och säkrade därmed andraplatsen i franska ligan. Som nämnts gjorde Stina Blackstenius fyra av målen.

I Italien säkrade Fiorentina och Stephanie Öhrström ligatiteln förra helgen. Grattis.

Till Tyskland. Där kan Wolfsburg i dag säkra ligatiteln i den näst sista omgången via poäng borta mot Freiburg. Det är en match som sänds på DFB-tv klockan 14.00. Den senaste matchen jag försökte se på DFB-tv var geoblockad. Jag vet inte om det är något nytt, eller om det var ett misstag. Men möjligen går det att se Nilla Fischer bli ligamästare på länken ovan.

Guldstriden är ju dock redan i praktiken avgjord. Så den match som egentligen är mest intressant i dag 14.00 är ju matchen om andraplatsen mellan Potsdam och Bayern München. Där har Potsdam en poängs försprång inför den inbördes matchen.

Apropå Tyskland spelar deras F17-lag EM-final mot Spanien i dag 18.15. Den matchen sänds av Eurosport 1. I Spaniens liga var det toppmöte mellan Barcelona och Athletico Madrid under lördagen.

6 268 åskådare såg lagen spela 1–1, ett resultat som innebär att båda klubbarna står på 75 poäng inför sista omgången. Obesegrade Athletico har dock guldet i sin hand, då de leder tabellen på inbördes möte.

Apropå Barcelona offentliggjorde de härom dagen att de skall starta ett lag i USA:s liga NWSL. Kul.

Orlando spelar redan i NWSL. Marta gjorde sitt första mål för dem förra helgen. Det såg ut så här:

Tyvärr kommer jag att avsluta det här inlägget med något tråkigt – en riktig skandal i Asien. Där röstades Australiens Moya Dodd under udda omständigheter bort från sin plats i Fifas ledning.

Varje världsdel måste rösta in en kvinna, och Asiens plats går nu till Mahfuza Kiron från Bangladesh – en kvinna med högst begränsad kunskap om damfotboll. Kiron verkar exempelvis inte veta vilka som är världsmästare:

Reaktionerna lät inte vänta på sig:

Så här kommenterade Dodd själv det anmärkningsvärda valet:

Ett litet livstecken

Publicerad den av
6

Det har gått ett tag sedan förra inlägget. Det finns flera skäl till det, ett viktigt är kraftlöshet på grund av björkpollen.

Jag har inte ork att sätta ihop något längre inlägg nu heller. Men klart är att jag fått hålla mig inomhus den den senaste tiden och därmed kunnat se det mesta som har gått att se på damallsvenskan.tv. Och jag har gjort några spaningar som jag tänker utveckla närmare framöver. Ett smakprov är att jag just nu tycker att Eskilstuna har Sveriges bästa forwardspar.

Överhuvud taget borde forwardsfrågan ge Pia Sundhage huvudvärk för tillfället. För om vår förbundskapten tog hänsyn till dagsform borde pånyttfödda Malin Diaz samt Mimmi Larsson och Marija Banusic stå väldigt högt upp på listan.

Jag återkommer till det ämnet och många fler när björkpollenhalterna börjar minska, vilket borde vara ganska snart. Vi hörs.