God fortsättning. Och även om det är knappt tio timmar kvar på 2018 tar vi väl det direkt: Gott nytt VM-år.
Det var ett tag sedan förra inlägget. Nog för att jag hade tänkt ta det lite lugnare med bloggandet över jul. Men krasslighet nu i mellandagarna har gjort pausen blivit längre än vad den var tänkt att bli.
Det har även gjort att jag inte hunnit ta ta fram någon årskrönika, som jag ju brukar. Vi får se om det kanske kan finnas lite tid till en kortare, och försenad variant.
Det har hänt lite grand den här tiden. Utöver det som jag har uppdaterat på Silly Seasonsidan har bland annat Olivia Schough nobbat Göteborgs kontraktsförslag, Marija Banusic accepterat Montpelliers och FC Rosengård har ropat på hjälp för sin egen, men även alla andra damallsvenska klubbars räkning, via en debattartikel i Aftonbladet.
Förhoppningsvis kan det finnas lite tid under nyårsdagen att få till ett inlägg med lite kommentarer kring de här tre händelserna – och några till. Vi hörs 2019.
Jag har fått svar från Fifa angående VM:s spelschema. Svaret kom under tisdagen, och löd att det är det matchschema som gick ut på kvällen efter lottningen som gäller. Alltså det där vinnaren i Sveriges grupp ställs mot tvåan i grupp B i åttondelsfinal.
Som jag skrev i förra inlägget drog Fifa bort VM-reglerna från sin VM-sajt efter att de hade läst min fråga om vilken som var den korrekta av de två olika lottningar de hade på sin sajt.
I dag har Fifa lagt upp dokumentet med VM-reglerna igen. Och nu är de reviderade. Nu är det samma slutspelsträd i reglerna som det har varit på matchschemat sedan kvällen för lottningen.
Med tanke på hur ärendegången har varit känner jag mig rätt säker på att det är min fråga som har fått Fifa att göra ändringen. Man tycker att de borde ha haft koll på det här själva.
I och med att jag har fått svar på vad som gäller för slutspelet känner jag mig färdig med den här frågan.
Fast hade jag suttit på Sveriges eller USA:s fotbollsförbund hade jag vänt mig till Fifa och undrat över agerandet. Det är ju högst tveksamt att man ändrar sina officiella regler efter att lottningen är gjord.
Men det är inte det enda. Förutom att det är ett väldigt amatörmässigt slutspelsträd som Fifa fastnat vid – arrangörer för de allra flesta ungdomsturneringar brukar faktiskt hitta bättre upplägg – så missgynnas vinnaren av grupp F (Sveriges och USA:s grupp) ganska rejält i det schema som Fifa har valt.
Det slutspelsträd som ursprungligen fanns i reglerna var betydligt mer genomtänkt och rättvist. I det kunde inte lag som blivit etta och tvåa i samma grupp mötas igen förrän i final. I det hade alla gruppvinnare hemmaplan i åttondelsfinalen. I det skulle vinnaren i Sveriges grupp möta tvåan i grupp E. Det senare var rimligt eftersom just grupp E och F färdigspelas samma dag. Det skulle alltså bli lika många vilodagar för båda lagen.
Enligt det gamla upplägget skulle slutspelsträdet se ut så här (förutsatt att de lag som ligger högst på världsrankingen avancerar ur varje omgång):
Åttondelsfinaler:
2nd A v. 2nd C = Winner 1: Norge–Brasilien
1st D v. 3rd B/E/F = Winner 2: England–Nya Zeeland
1st B v. 3rd A/C/D = Winner 3: Tyskland–Sydkorea
1st F v. 2nd E = Winner 4: USA–Nederländerna
1st E v. 2nd D = Winner 5: Kanada–Japan
1st C v. 3rd A/B/F = Winner 6: Australien–Kina
2nd B v. 2nd F = Winner 7: Spanien–Sverige
1st A v. 3rd C/D/E = Winner 8: Frankrike–Italien
Kvartsfinaler:
Winner 1–2, Team A: Brasilien–England
Winner 3–4, Team B: Tyskland–USA
Winner 5–6, Team C: Kanada–Australien
Winner 7–8, Team D: Sverige–Frankrike
Semifinaler: (i Lyon)
A–B, England–USA
C–D, Kanada–Frankrike
Final: (i Lyon)
USA–Frankrike
Men glöm slutspelsträdet ovan – det är ju numera borta ur VM:s regelverk. I det slutspelsträd som Fifa nu i efterhand har skrivit in i VM-reglerna kan ettan och tvåan från grupp A mötas i den ena semifinalen och ettan och tvåan i grupp E i den andra. I det nya slutspelsträdet är fem gruppettor hemmalag i sina matcher, medan ettan i grupp F är uppsatt som bortalag. Inte för att hemma och borta spelar så stor roll i mästerskap, men nog är det konstigt att bara en gruppetta räknas som bortalag?
Det nya slutspelsträdet ser ut så här (även här förutsätts att de lag som ligger högst på världsrankingen avancerar ur varje omgång):
Åttondelsfinaler:
2nd A v. 2nd C = Winner 1: Norge–Brasilien
1st D v. 3rd B/E/F = Winner 2: England–Nya Zeeland
1st B v. 3rd A/C/D = Winner 3: Tyskland–Sydkorea
2nd F v. 2nd E = Winner 4: Sverige–Nederländerna
1st E v. 2nd D = Winner 5: Kanada–Japan
1st C v. 3rd A/B/F = Winner 6: Australien–Kina
2nd B v. 1st F = Winner 7: Spanien–USA
1st A v. 3rd C/D/E = Winner 8: Frankrike–Italien
Kvartsfinaler:
Winner 1–2, Team A: Brasilien–England
Winner 3–4, Team B: Tyskland–Nederländerna
Winner 5–6, Team C: Kanada–Australien
Winner 7–8, Team D: USA–Frankrike
Semifinaler: (i Lyon)
Team A–D: England–USA
Team C–B: Kanada–Tyskland
Final: (i Lyon)
USA–Tyskland
Den stora nackdelen för lagen i grupp F är att det är långt ifrån säkert att det är bäst att vinna gruppen. Både ettan och tvåan i grupp F ställs nämligen mot grupptvåor i åttondelsfinal. Tvåan i grupp F möter tvåan i grupp E, medan vinnaren av grupp F ställs mot tvåan i grupp B.
Grupp E och F färdigspelas alltså samma dag, den 20 juni. Båda lagen från grupp F har sina åttondelsfinaler den 24 juni. Grupp B däremot är klar redan den 17 juni.
Det lag som vinner grupp F får alltså möta en grupptvåa som har haft tre extra vilodagar inför åttondelen. Det lag som kommer tvåa i grupp F ställs däremot mot en grupptvåa som har haft lika många vilodagar.
Nu vet vi ju inte vilka motståndare som väntar i respektive åttondelsfinal, men på pappret är det i alla fall en fördel att komma tvåa. För de där tre extra vilodagarna är en i högsta grad viktig faktor.
Och faktum är att om vinnaren av grupp F går hela vägen till final kommer den att ha färre vilodagar än sina motståndare i såväl åttondels-, kvarts- som semifinal. Lika illa är det inte för tvåan i grupp F.
Om vi granskar det gällande slutspelsträdet med svenska glasögon noteras följande:
* Om vi vinner gruppen väntar:
Åttondelsfinal mot tvåan från gruppen med Tyskland, Spanien, Kina och Sydafrika.
Kvartsfinal, troligtvis mot vinnaren i gruppen med Frankrike, Norge, Sydkorea och Nigeria.
Alltså tänkbar åttondel mot Spanien eller Kina och kvartsfinal mot Frankrike.
* Om vi kommer tvåa i gruppen väntar:
Åttondelsfinal mot tvåan från gruppen med Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland och Kamerun.
Kvartsfinal, troligtvis mot vinnaren från gruppen med Tyskland, Spanien, Kina och Sydafrika.
Alltså tänkbar åttondel mot Kanada eller Nederländerna och kvartsfinal mot Tyskland.
I de här exemplen har jag räknat med att Tyskland vinner grupp B. Men skulle tyskorna i stället komma tvåa hamnar vi i ett spännande läge. Där är risken uppenbar att vinnaren mellan Sverige och USA i Le Havre den 20 juni ställs mot ett utvilat Tyskland i åttondel. För att sedan troligen få möta Frankrike om man går vidare till kvarten. Det skulle vara spännande att se hur Peter Gerhardsson och Jill Ellis matchade sina truppen i en sådan gruppfinal.
I det läget skulle förloraren av gruppfinalen i Le Havre troligen få möta Kanada eller Nederländerna i åttondel och Spanien eller Kina i kvart. Raffinerat.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att Sverige hamnade i en förhållandevis lätt grupp. Men i slutspelet kommer vårt landslag knappast ha turen att ställas mot några lätta motståndare.
Det har gått 1,5 veckor sedan VM-lottningen. Jag har fortfarande inte fått klarhet i vilket slutspelsträd som är det korrekta. Men möjligen närmar jag mig svaret.
Efter att Fifa under flera dagar undvikit att svara på mina frågor via sociala medier vände jag mig till deras mediaavdelning i slutet av förra veckan. I kväll fick jag svar. Eller, jag fick inte svar om lottningen, utan jag fick svar om att jag snart skall få svar på min fråga.
Och jag noterade i dag att Fifa tog bort dokumentet med VM-reglerna från sin VM-sida. Reglerna har fram till och med i går legat som ett flera ”Official documents” under rubriken ”Organisation” på VM-hemsidan.
Det verkar som att det kanske händer saker.
För er som mot all förmodan har missat frågeställningen går den att läsa här.
Under torsdagen kunde vi även läsa att Loreta Kullashi stannar i Eskilstuna i minst ett år till. Det var bra nyheter för United förstås. De har ju tappat Mimmi Larsson och skulle inte må bra av att tappa fler offensiva hot.
Den största silly seasonnyheten de senaste dagarna hämtar vi dock från Vittsjö. Under fredagen meddelade den skånska klubben att kanadensiska målvakten Sabrina D’Angelo ansluter från NWSL-mästarinnorna North Carolina Courage.
Jag har sett D’Angelo på tv vid ett flertal tillfällen, och har imponerats av henne. Hon har förutsättningar att slåss om titeln som damallsvenskans bästa målvakt.
Överhuvud taget måste jag säga att målvaktsbesättningen i vår högsta serie ser väldigt stark ut inför kommande säsong. Exempelvis har ju kvartetten Växjö, Vittsjö, Göteborg och Linköping två högklassiga målvakter vardera. Ja LFC har ju till och med tre – om alla är friska och speldugliga.
Apropå målvakter blev jag glad av att läsa att Kristianstads Brett Maron är tillbaka i träning igen efter den otäcka smäll hon fick i höstas. Skönt.
En aktuell nyhet som man kan ha olika tankar om är att Göteborg kommer att ha fri entré under hela 2019. Klubben släppte ju in åskådarna gratis under hela hösten, och tyckte tydligen att det var ett bra upplägg.
Göteborgs besked – bjuder alla åskådare på gratis inträde hela säsongen: ”Slog väl ut under hösten”https://t.co/eC9hpPE3fH
Nu har man tydligen sponsorer som skall stå för en del av kakan, men personligen är jag ändå lite skeptisk. Visst är det skönt att spara 100 kronor varje gång jag åker ner till deras matcher, men nog sänder satsningen lite konstiga signaler?
För på ett sätt blir det ju som att man ger upp hoppet och säger att den produkt man erbjuder inte är attraktiv nog för att locka en betalande publik.
Vi får se vad det här ger för effekt på Göteborgs publiksnitt. I herrallsvenskan har jag för övrigt hört att man diskuterat två olika publikligor. En som räknar närvarande åskådare och en som räknar sålda biljetter. Om damallsvenskan kör samma upplägg kan vi redan nu slå fast att Göteborg kommer att stanna på 0 i den andra varianten.
Det om inhemska nyheter. Vi har nått fram till den sista helgen för året med spel i de stora europeiska ligorna. Engelska WSL har redan tagit jullov. Men i Frankrike och Tyskland är det matcher i dag och i morgon.
I Frankrike spelas årets sista stormatch på söndag 13.00 mellan Montpellier och Lyon. Frågan är om svenskklubben från sydkusten kan rädda sin svaga höst lite genom att sno poäng av de serieledande giganterna.
Noterbart när man kollar tabellen i D1 Feminine är att tvåan PSG har 32–6 i målskillnad och trean Montpellier har 32–13. Det skiljer alltså bara sju baklängesmål mellan lagen. Utifrån det är det svårt att förstå att det skiljer hela 14 poäng mellan lagen.
Den tyska omgången spelas rakt igenom på söndagen. Där är Wolfsburg–Essen årets sista toppmatch. Essen är ju årets överraskningslag. De ligger på fjärde plats på samma poäng som trean Potsdam, och har häng på en Champions Leagueplats. Som nämnts i ett tidigare inlägg är det dock Mönchengladbach–Freiburg som (avspark 11.00) som visas på DFB-tv.
Noterbart är att Frauen-Bundesliga i höst har haft ett publiksnitt på svaga 788 personer. Sämst är Mönchengladbach som i snitt har 255 åskådare på sina hemmamatcher. Men även topplaget Bayern München har anmärkningsvärt dåligt publikstöd. Deras snitt ligger på 371 åskådare. Senast sågs deras 8–0-seger mot Leverkusen bara av 293 personer.
Den tyska ligan har haft en vikande trend de senaste åren. Under de tre säsonger som slutade 2014–16 var snittet varje gång över 1000. Men sedan dess har det alltså sjunkit.
2018/19: 788 (drygt halva serien spelad)
2017/18: 846
2016/17: 942
2015/16: 1 076
Som jämförelse hade damallsvenskan i år ett snitt på 895. Då ingår ju dock ett gäng gratismatcher i den siffran. Den liga i världen som har överlägset högst snitt är NWSL i USA. Där stannade snittet i grundserien på fina 6 024 personer i år – vilket är ett nytt rekord. Som lägst har NWSL under sina sex säsonger haft ett publisnitt på 4 137 – och det var det andra året, 2014.
Apropå NWSL blir det nästa stopp för spanska Celia, som ju i höstas spelade för Rosengård. Direkt efter den damallsvenska säsongen stack hon över till USA för spel i Seattle Sounders. Nu värvas hon vidare till lokalkonkurrenten Seattle Reign.
.@ReignFC has signed Spanish international defender Celia Jiménez Delgado for the 2019 season.
Och när vi ändå är i Nordamerika konstateras att Kanadas bästa spelare 2018 heter Christine Sinclair. Det är 14:e gången hon koras till årets spelare i sitt hemland. Vad är väl Zlatan Ibrahimovics elva guldbollar mot det?
Christine Sinclair honoured with her 1⃣4⃣th Canadian Player of the Year award#CANWNT ⚽️🏆
Det mest omskrivna damfotbollslandslaget för tillfället är Afghanistans. Och tyvärr är det inte av positiva skäl. Utan det här är ett landslag som har kantats av skandaler den senaste tiden.
Kvinnor i Afghanistan är aktuella på flera sätt just nu. Och det är tydligt att det inte är lätt att vara kvinna i landet.
Äntligen blir det offentligt – jag har bott i AFGHANISTAN i tre månader och är nu inne på min fjärde månad.
Det jag har sett av kvinnors liv i det här landet är det mörkaste jag någonsin har upplevt.
Ett av de svåraste mötena i mitt liv. 60-åriga Ahmad är gift med 12-åriga Somalia. Båda grät under intervjun. Hon för att hon hellre vill dö än vara med honom. Han för att han blev kränkt och ville slå henne.
14:30-15:30 i dag sänder jag LIVE på Facebook från Afghanistan – ni ställer frågorna, jag svarar. Ni kan fråga om Afghanistan och hur mina tre månader här har varit. Vi kör första halvtimmen på min Facebook Page och andra halvtimmen på Expressens Facebook. Välkomna! pic.twitter.com/hhhRvS5ZOO
Och det är självklart ännu tuffare om man är kvinna som vill spela fotboll. Huvudsakligen består Afghanistans landslag av spelare som numera är baserade i andra länder. Bland annat tidigare lagkaptenen Shabnam Mobarez, som nyligen twittrade det här om att hon inte längre är med i landslaget eftersom hon vägrat skriva på ett kontrakt som tvingade henne och de andra landslagsspelarna att spela med heltäckande klädsel:
Danmarksbaserade Khalida Popal har haft ett slags lagledarroll i landslaget efter att hon avslutat sin spelarkarriär. Hon har nyligen berättat om sexuella övergrepp inom landslaget. Här är en artikel från New York Times i ämnet. Det fick i går Fifa att stänga av en av huvudledarna.
We @AfghanistanWnt are making history by standing together as a unit 2 raise our #Voice4voiceless the amount of support we've recieved from amazing people arround the world has been incridbale. I am sure Afghanistan isn't the only country women n sport are facing these challanges https://t.co/qFHOaFkrCd
I Afghanistans landslag är boråsaren Wida Zemarai målvaktstränare. BT hade en längre intervju (plus) med henne i helgen. Där säger hon bland annat om anklagelserna om sexuella övergrepp:
”Det här måste redas ut och jag är glad att det kommer göras nu så vi kan börja om från början.”
Och om det kontrakt alla landslagsspelare behövde skriva på:
”Det handlar om att acceptera att spela med sjal och jag kan inte säga att det är fel. När vi från utlandet spelar i shorts och sen kommer tillbaka till Sverige, Danmark eller Holland är allt fine. Vi lever i frihet här, men de som bor i Afghanistan får ta skiten när de återvänder. Inte vi. De får skit för hur vi klär oss.”
I dag har biljetterna släppts till landskampen mot Tyskland på Friends Arena den 6 april. Kanske en tänkbar julklapp?
Vid en liten koll på vad som har hänt i damfotbollsvärlden den senaste tiden kan man väl kanske säga att Emma Berglund gav sig själv en tidig julklapp i helgen.
Hon var nämligen inte bara tillbaka i PSG:s startelva i söndags, utan hon spelade en hel match för första gången sedan i januari. Kul. Även Hanna Glas spelade hela derbyt mot Paris FC.
PSG vann med 3–1, men man hade allt lite tur. För nog är det anmärkningsvärt att lagets kvittering godkändes? En så klar offside måste ju bara domarna uppfatta.
I Paris FC spelar ju Linda Sällström. Henne kan man läsa om i den här intervjun, framför allt rekommenteras tv-klippet där 15-åriga Linda självsäkert målar upp sin framtid.
Apropå finländska spelare meddelades i dag att den före detta damallsvenska målvakten Minna Meriluoto lägger av. Hon var en högklassig målvakt som spelade sju säsonger i damallsvenskan för fyra klubbar: Umeå Södra, Hammarby, Jitex och Vittsjö.
Kiitos Minna ❤️ 64 A-maaottelua pelannut maalivahti Minna Meriluoto päättää uransa huippujalkapalloilijana. Olemme ylpeitä Minnan upeista futisvuosista ja toivotamme hänelle hurjasti onnea uusiin haasteisiin! #Helmarit#Respectpic.twitter.com/h7a29ecYvr
I går och i dag spelas det cupmatcher i England. När Chelsea vann med 5–0 mot Tottenham gjorde svenska Ali Riley sitt första mål för sin nya klubb. Det var svenskklubbens sista match för året. Även Magdalena Eriksson spelade matchen.
I söndags blev Eriksson målskytt när Brighton besegrades i ligan. Hon gjorde 1–0-målet i 4–0-segern. I den matchen spelade trion Eriksson, Hedvig Lindahl och Jonna Andersson hela matchen för Chelsea. Riley byttes in med 23 minuter kvar.
Erikssons mål var för övrigt en riktig kanonträff…
They can't all be overhead kicks by @MagdaEricsson, but they all count!
Den senaste tidens spelare i WSL har varit 19-åriga Gloria Stanway som fortsätter att bära sitt Manchester City i toppstriden. Mittfältaren med det vassa skottet gjorde matchens enda mål när Birmingham besegrades med 1–0 i söndags.
I helgens omgång i England bjöds det på flera riktigt läckra mål. Både Ella Rutherford och Courtney Sweetman-Kirk gjorde fina volleymål. Sweetman-Kirks har riktigt hög svårighetsgrad, kanske en kandidat till årets mål i WSL?
I Tyskland återstår nu en omgång innan man tar två månaders uppehåll i Frauen-Bundesliga. Den omgången spelas på söndag. Och det är Mönchengladbach–Freiburg (avspark 11.00) som visas på DFB-tv.
I helgens omgång vann Bayern München med 8–0 mot Leverkusen. Fridolina Rolfö byttes in i 59:e minuten, och gjorde det sista målet på övertid. Det var Rolfös tredje mål på sex ligamatcher den här säsongen.
Amanda Ilestedt var däremot fortsatt utanför Potsdams trupp vid 1–1-matchen mot Hoffenheim. Hon spelar sannolikt inte i Potsdam förrän i februari igen till följd av den skada hon drog på sig för några veckor sedan.
Nilla Fischer spelade hela matchen när Wolfsburg vann med 6–2 borta mot Frankfurt. Där gjorde Caroline Graham Hansen två mål och två assist. Plus ett hockeyassist. Norskan är het för tillfället.
En annan het spelare är spanska supertalangen Claudia Pina – 17-åringen som bar Spanien till guld i F17-VM i Uruguay. I söndags gjorde hon sitt första ligamål. Hemma mot Madrid byttes hon in i 52:a minuten, och i 70:e stötte hon in bollen från nära håll. Målet betydde 7–0 för Barca, vilket också blev slutresultatet.
Det har gått drygt två dygn sedan VM-lottningen, och röran kring upplägget för VM:s utslagsmatcher är inte över.
Ni som har följt den här bloggen vet att jag i fredags först uppmärksammade att slutspelsträdet på Fifas officiella VM-hemsida såg ut att vara riggat till fransk fördel. På den ena slutspelshalvan fanns bara två gruppsegrare, medan det var fyra på den andra. Och både ettan och tvåan i Frankrikes grupp var placerade på den ”lätta” halvan.
När jag under själva lottningen letade i VM-reglerna efter en mall för hur de fyra grupptreorna skulle fördelas vid olika scenarion blev jag osäker på om spelschemat på Fifas VM-hemsida verkligen var korrekt. I reglerna fanns det nämligen ett annat slutspelsträd.
Ett tag trodde jag att det var jag själv som hade läst fel, trots att jag hade kollat Fifas matchschema fyra gånger. Men det var inte jag som hade rört till det. Det var Fifa.
Redan på lördagskvällen lade de ut ett reviderat spelschema på sin VM-hemsida, där de hade bytt plats i slutspelsträdet på ettan och tvåan i Sveriges grupp – grupp F. Fifa skyller sitt misstag på ett tryckfel. Det var alltså Nisse – Tryckfelsnisse – som hade varit framme.
Skärmdump från Fifas VM-hemsida, gjord den 10 december 2018.
I det nya, uppdaterade matchschemat finns det tre gruppsegrare på vardera sidan av slutspelsträdet – vilket är rimligt. På så sätt är Frankrikes fördelar borta. Det nya trädet går att se på den här bilden från Wikipedia:
Det reviderade slutspelsträd som Fifa presenterade på kvällen den 8 december, alltså just efter VM-lottningen.
Ni som är uppmärksamma ser att det här trädet innehåller en anmärkningsvärd detalj – man har inte delat på alla ettor och tvåor. Grundregeln i internationella mästerskap är ju att de lag som spelat i samma grupp inte skall kunna stöta på varandra igen förrän i finalen, i varje fall inte ettan och tvåan.
Men enligt det här upplägget kan den ena semifinalen spelas mellan ettan och tvåan i grupp A och i den andra semifinalen kan ettan och tvåan i grupp E ställas mot varandra. Det är emot Fifas egna principer.
Men det här är inte det konstigaste med den här soppan.
Det konstigaste är att Tryckfelsnisse verkar ha varit framme och ställt till det för Fifa på fler ställen vad gäller spelschemat.
I det matchschema som nu ligger på Fifas VM-hemsida, och som även gick ut i en internationell pressrelease i lördags kväll, gäller följande:
Vinnaren i Sveriges grupp, grupp F spelar åttondelsfinal mot tvåan i grupp B. Och vinnaren i den matchen spelar kvartsfinal mot segraren i matchen mellan vinnaren i grupp A en grupptrea (C/D/E).
Det reviderade matchschemat på Fifas VM-hemsida. Skärmdump från natten efter lottningen.
Enligt det dokumentet ställs vinnaren i grupp F mot tvåan i grupp E i åttondelsfinal. Och det lag som vinner där får spela kvartsfinal mot segraren mellan vinnaren i grupp B och en grupptrea (A/C/D)
Skärmdump från Fifas officiella regeldokument över VM 2019. Paragraf 12:3–5.
Skärmdump från Fifas officiella regeldokument över VM 2019. Paragraf 12:7–8.
Personligen väljer jag att tro att det är det slutspelsträd som finns i regeldokumentet som är det som gäller. Det känns ju mest rimligt. Det slutspelsträdet är dessutom gjort efter de grundprinciper som brukar gälla vid internationella mästerskap. Jag tror alltså att Tryckfelsnisse återigen har varit framme och rört till det matchschema som ligger på VM-hemsidan.
Jag har skickat en fråga till Fifas officiella twitterkonto för VM kring det här. Dock utan att få svar. Så vi får vänta ytterligare en tid innan vi fullt ut kan analysera VM-lottningen.
Dagens nyhet är att Hanna Folkesson har skrivit på för Djurgården. Därmed har Stockholmsklubben till nästa år ett riktigt intressant centralt mittfält med Folkesson, Irma Helin, Malin Diaz och sannolikt även Emilia Brodin.
Emilia Brodin, tidigare Appelqvist
Inför årets serie såg jag Djurgården som ett av sju lag som hade potential att slåss om medaljer. Det visade sig ganska snart att så inte var fallet. Stockholmarna saknade Katrin Schmidt och Johanna Rytting Kaneryd lite mer än jag hade tänkt mig, dessutom åkte man på flera tunga skador.
I stället handlade säsongen mycket om kamp kring nedflyttningsstrecket – man säkrade inte kontraktet förrän i tredje omgången från slutet, där Vittsjö besegrades i en riktig streckmatch.
Men kanske att Djurgården kan få ihop ett riktigt starkt lag till 2019. Lyckas man även behålla Julia Spetsmark känns laget definitivt som en kandidat på topp fyra.
När det gäller Folkesson letade jag igenom bloggen efter en intervju jag gjorde med henne dagen efter hennes mästerskapsdebut i juli i fjol. Jag hittade inget, sannolikt skrev jag aldrig ut den. Däremot hade jag kvar en nio minuter lång inspelning i min mobiltelefon, som jag nyss lyssnade igenom.
Det mesta handlade förstås om EM och om hur underbart det var att få göra mästerskapsdebut. Men så var det även den fråga som jag egentligen letade efter, den där jag frågade henne vilken roll hon skulle ge sig själv om hon själv fick skräddarsy den:
”Det är svårt att säga. Jag trivs med att vara lite mer offensiv, samtidigt som jag har spelat lite mer defensivt i Rosengård – och det har funkat bra den senaste tiden. Men jag skulle nog säga, lite mer en tvåvägsspelare, att både kunna vara delaktig i uppspelsfasen, men även kunna vara med framme i boxen också.”
Vill du ha en sittande mittfältare bredvid dig som tar mer defensivt ansvar, och så får du köra?
”Nej, kanske mer att vi båda är tvåvägs, att vi delar på det.”
Är du främmande för att gå ut på kanten?
”Jag kanske inte ser mina bästa kvaliteter som en kantspelare. Men är det där jag får spela så gör man ju det bästa utav det. Och då kanske mer en indragen mittfältare som få bollen på fötterna än en djupledsgående.”
I Rosengård har hon huvudsakligen varit defensiv, det har inte blivit så många av de där löpningarna in i boxen som hon gärna vill göra. Ihop med Diaz och Helin känns det som att Folkesson även skulle få en defensiv roll i Djurgården. Fast med Brodin skulle det kanske kunna bli den delning av arbetsuppgifterna som Folkesson själv föredrar.
Tittar vi på Rosengård blir det intressant att se hur man nu agerar. Man har Caroline Seger, Nellie Lilja och Iva Landeka som central mittfältare. Jag är osäker på Ebba Wieder:s kontraktssituation, men eventuellt är även hon klar för nästa år. Dessutom kan Johanna Rytting Kaneryd spela i mitten.
Johanna Rytting Kaneryd
Kanske att Rosengård är nöjt med den uppsättningen centrala mittfältare, och väljer att lägga sina pengar på att istället hitta någon mer forward.
I övrigt i dag har Kif Örebro presenterat Sejde Abrahamsson som nyförvärv – och återvändare. 20-åringen är ju från Örebro, och har väl just Kif som moderklubb?
Spontant tyckte jag att det var ett kanonförvärv. Abrahamsson har spelat 20 damallsvenska matcher för Hammarby och är en högklassig mittback – precis vad Kif Örebro behöver. Men jag hade missat en sak.
Lördagen den 27 oktober var verkligen en otursdag för Abrahamsson. Först drog hon på sig den straff som gav Vittsjö ledningen, sedan fick hon kliva av ödesmatchen efter en halvtimme med en skada – och så åkte Hammarby ut.
Det jag hade missat var att eländet inte stannade där – det visade sig att knäskadan var ett avslitet korsband.
Därmed kommer Sejde Abrahamsson antagligen som tidigast vara aktuell för spel till hösten nästa år. Därav min lilla devalvering av värdet på värvningen. Vi får hoppas för Örebros del att laget inte har hamnat på efterkälken i det skedet.
Nu har jag skrivit ihop en krönika till BT, och hunnit kika lite mer på VM-lottningen.
Det blev lite stressigt att göra den rätta analysen eftersom det har förekommit flera olika slutspelsträd. Ett tag trodde jag att det var jag själv som hade rört ihop det, trots att jag kollade Fifas matchschema fyra gånger.
Men när nu Wikipedia kommit med ett tredje förslag till upplägg inser jag att det verkligen är rörigt kring slutspelsträdet – och att det sannolikt är Fifa som gått ut med olika uppgifter.
Med tanke på röran vill jag nu vänta med den riktigt djupgående analysen. Det som är klart är att Sverige har fått en riktig drömlottning sett till motstånd. Det lär krävas tre eller möjligen fyra poäng för att gå vidare ur gruppspelet – och det kommer vi att göra. För det bör bli sex poäng mot Chile och Thailand.
Men sett till slutspelet var det däremot inget vidare att hamna i grupp F. För en sak som är gemensam för alla olika varianter på slutspelsträd är att F är en av två grupper där både segraren och tvåan ställs mot grupptvåor i åttondelsfinal. Det behöver alltså inte vara någon fördel att vinna gruppen.
Men mer om det när Fifa har klargjort vilket slutspelsträd som gäller. Jag tror fortfarande att det trädet jag använde i det förra inlägget är det korrekta, men väntar ändå med en analys av eventuella motståndare i slutspelet.
Nu blir det i stället en kort genomgång av grupperna en och en:
Grupp A: Frankrike, Norge, Sydkorea och Nigeria.
Både Martin Sjögrens norska lag och Thomas Dennerbys nigerianska hamnade alltså i samma grupp som värdnationen. En grupp som på pappret är turneringens tuffaste. Risken är att det kan bli några oavgjorda matcher, vilket gör att trean riskerar att missa slutspelet.
Grupp B: Tyskland, Spanien, Kina och Sydafrika.
Det här är den grupp som i första hand konkurrerar om titeln turneringens tuffaste. Även här finns risk för att det kan bli en del kryss, och att lagen därmed kan slå ut varandra.
Grupp C: Australien, Brasilien, Italien och Jamaica.
Både i VM 2015 och OS 2016 möttes Australien och Brasilien i utslagsmatcher. Australien vann med 1–0 i Kanada, medan Brasilien vann efter straffar på hemmaplan. Nu möts de båda redan i gruppspelet. Man har dessutom fått tuffa Italien i gruppen. Men med tanke på att Jamaica sannolikt är turneringens sämsta lag bör alla de tre andra ha goda chanser att avancera.
Grupp D: England, Japan, Skottland och Argentina.
Japan slog ut England med 2–1 i en dramatisk VM-semifinal i det senaste VM:et. Nu stöter de på varandra igen. Dessutom blir det derby mellan England och Skottland. Men även här tror jag att de tre toppseedade lagen kan räkna med avancemang. Argentina är ju nämligen ett av turneringens allra svagaste lag. Och övriga tre bör kunna ta ganska säkra segrar mot sydamerikanskorna.
Grupp E: Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland och Kamerun.
Kanada, Nederländerna och Nya Zeeland var i samma grupp även i det senaste VM:et. Då åkte Nya Zeelands Football Ferns ut på två poäng, man gjorde det eftersom man föll med 1–0 just mot Nederländerna. Däremot skrällde sig Kamerun vidare till åttondelen då. Nu bör Kanada och Nederländerna ta de två topplaceringarna.
Vi fick drömlotten – vi fick Thailand. Det är det viktiga från kvällens lottning.
Men vi börjar mot Chile i Rennes den 11 juni. Ett chilenskt lag som har en väldigt bra målvakt i Tiane Endler och som lyckades skrälla borta mot Australien i en träningsmatch nyligen. Men som Sverige bör ha sisådär 92–6–2 mot.
Andra matchen går mot Thailand den 16 juni i Nice. Där ger jag Sverige 95–4–1 – alltså en väldigt bra chans att vinna.
Vi har alltså väldigt goda chanser att stå på sex poäng och redan vara klart för slutspel när vi möter världsettan USA i Le Havre den 20 juni. I den matchen är amerikanskorna förstås favoriter. Vad som väntar efter gruppspelet är lite oklart.
Precis innan lottningen drog igång upptäckte jag nämligen att det finns två olika uppgifter kring slutspelsträdet på Fifas officiella VM-hemsida. Jag tror numera att det spelschema som jag utgick ifrån i mitt tidigare inlägg är felaktigt.
För efter lite letande hittade jag det här officiella dokumentet, med reglerna för VM – och där ser slutspelsträdet annorlunda ut. Där är det tre gruppsegrare på vardera slutspelshalva, och där är det inte är tillrättalagt för Frankrike på det sätt som det såg ut. Jag hoppas och tror att det är det här slutspelsträdet som gäller.
Med det slutspelsträdet får vi följande slutspel, förutsatt att det högre rankade laget vinner i alla matcher:
Åttondelsfinaler:
2nd A v. 2nd C = Winner 1: Norge–Brasilien
1st D v. 3rd B/E/F = Winner 2: England–Nya Zeeland
1st B v. 3rd A/C/D = Winner 3: Tyskland–Sydkorea
1st F v. 2nd E = Winner 4: USA–Nederländerna
1st E v. 2nd D = Winner 5: Kanada–Japan
1st C v. 3rd A/B/F = Winner 6: Australien–Kina
2nd B v. 2nd F = Winner 7: Spanien–Sverige
1st A v. 3rd C/D/E = Winner 8: Frankrike–Italien
I går presenterade Piteå sitt första nyförvärv för året. Det var brasilianska mittfältaren Fernanda Da Silva från Assi.
25-åringen har gjort tio mål i elitettan både i år och i fjol och känns som ett väldigt spännande nytillskott. Jag har bara sett henne i aktion en gång, och min bild därifrån är att hon är en spelare som borde passa in i Piteå.
Jag uppfattade det som att hon hade lärt sig svenskt försvarsarbete, samtidigt som hon var skicklig med bollen. Kan bli spännande.
Jag är helt enig med Piteå-Tidningens Per Sandberg om att PIF nu har ett mycket spännande och starkt mittfält. Ett mittfält med väldigt hård konkurrens, för det blir trångt centralt med Julia Karlernäs, Ellen Löfqvist, Josefin Johansson och Da Silva.
Piteås värvning stärker de svenska mästarinnornas grepp om höstens silly season. För det har inte hänt något kring de andra toppklubbarna de senaste två veckorna.
Tittar vi på vår svenska silly season hade jag nog trott att vi skulle få läsa lite fler nyheter den senaste veckan.
Utan att ha jättestor inblick i kontraktsskrivning har jag trott att det varit kutym bland de damallsvenska klubbarna att skriva avtal som löper november månad ut. Det innebär således att en mängd spelare nu saknar lön.
Kollar vi på vilka toppspelare som har utgående kontrakt, och som ännu inte har förlängt, hittar jag fem spelare som spelat landskamper under året.
Hetast är damallsvenskans skytteligatvåa Anna Anvegård. I samband med Fotbollsgalan för en knapp månad sedan sa hon att hon skulle ta diskussionen med klubben när hon kom hem till Växjö. Sedan dess har jag inte läst något om Växjöforwarden. Men man börjar ju fråga sig om hon blir kvar i Småland?
Olivia Schough
I Göteborg gjorde Olivia Schough en stark säsong. Efter sista omgången i damallsvenskan sa hon att det lutar åt att hon blir kvar i Göteborg. Ännu så länge har hon dock inte skrivit på någon förlängning.
Julia Spetsmark gjorde succé i Djurgården i höst. Trots att hon bara spelade hälften av matcherna blev hon lagets bästa målskytt med sex fullträffar. Spetsmark var en avgörande anledning till att Stockholmsklubben hängde kvar. Hon skrev bara kontrakt för höstsäsongen.
Efter avslutad säsong har jag inte läst några nyheter om Spetsmark. Men nog borde hon väl vara glödhet på transfermarknaden?
För Loreta Kullashi startade 2018 med landslagssuccé. Sedan fick hon först en tränare som satte henne som yttermittfältare sedan kom skadeproblemen. Kullashi fick hösten helt förstörd, och 19-åringen som gjorde sex mål hösten 2017 stannade på ett damallsvenskt mål på elva matcher i år.
Efter säsongen har jag läst rubriken ”Loreta Kullashi: ‘Jag har fått många anbud’” i Eskilstuna-kuriren. Jag har däremot inte sett eller hört några uppgifter kring vad det är för anbud. Det finns en ledig forwardsplats i Eskilstuna efter att Mimmi Larsson flyttat 15 mil i sydvästlig riktning, till Linköping. Det känns väl inte speciellt säkert att Kullashi hugger på den?
Hanna Folkesson
Slutligen har Hanna Folkesson åkt in och ut ur landslagstruppen under året. Personligen är jag osäker på om det är bra varken för henne eller Rosengård att hon stannar i Malmöklubben. Inte heller när det gäller Folkesson har jag läst några artiklar sedan avslutat seriespel.
Det om vår inhemska damfotboll. I helgen börjar andra halvan av ligorna i Tyskland och England. I båda fallen åkte serieledarna på sina första poängförluster i förra omgången.
I England står Arsenal över helgens omgång vilket innebär att Manchester City under söndagen kan komma upp jämsides i tabellen. I Tyskland har Wolfsburg fortsatt en stabil serieledning. Det är för övrigt Wolfsburg som sänds på DFB-tv under söndagen. 11.00 är det avspark borta mot sexan Frankfurt.
Men inte i någon av de större ligorna är det tal om toppmöten i helgen. Det är tveklöst VM-lottningen som är helgens höjdare.
I Australien spelades det match i går. Då blev Ellie Carpenter:s ledningsmål mot tabelljumbon Western Sydney Wanderers omdebatterat.
Here's the goal that's sparking the debate, shoot or not?
Jag kan inte se att Carpenter gjorde något fel. Det är ju upp till domaren att avgöra om spelet skall avbrytas eller inte.
Matchen slutade för övrigt 2–2 – Sydneys första poäng. I den jämna, men haltande tabellen ligger Carpenters Canberra United just nu på fjärde och sista slutspelsplats med åtta poäng. Men både Brisbane och Newcastle kan passera om de vinner någon av sina hängmatcher.
Som vanligt under den här tiden på året brukar det presenteras ett antal listor med världens bästa spelare.
En har körts i helgen i engelska tidningen The Guardian. Enligt den listan, som innehåller 100 spelare och görs i samarbete med The Offside Rule Podcast, har Pernille Harder varit bäst i världen under 2018.
För svensk del har vi med fem spelare, med Nilla Fischer som den högst placerade spelaren på plats 26. Övriga fyra finns från plats 80 och neråt: Caroline Seger (80), Fridolina Rolfö (84), Stina Blackstenius (90) och Kosovare Asllani (95).
Dessutom är ju förstås fjortondeplacerade Marta svensk medborgare, även om hon inte räknas som svensk i landslagssammanhang.
Fem spelare som spelat i damallsvenskan under året finns med, nämligen Seger, Asllani, Anja Mittag (40), Christen Press (50) och Sanne Troelsgaard (77). Alltså tre spelare från seriens tredjeplacerade lag, men ingen från ettan.
Sex av de elva högst placerade kommer från Lyon. Noterbart i övrigt är att bara sex målvakter platsar på listan som har 39 mittfältare och 40 forwards. Den bäst placerade målvakten är Almuth Schult som nummer 47.
På tolfte plats återfinns amerikanska Lindsey Horan. Hon har skrivit en artikel om sin fotbollsbakgrund på Player’s Tribune Global, en artikel som jag tycker både är trevlig och läsvärd.
When @Lindseyhoran11 was 14 years old, she told her coach that her dream was to play for the USWNT.
Apropå bakgrund ser inte nigerianska stjärnan Asisat Oshoala:s barndomshem speciellt trevligt ut. Elinstallationerna ser inte ut att klara svenska kontroller…
Tillagt i efterhand: OBS: Det här inlägget är inte längre aktuellt. Det bygger på ett felaktigt spelschema. Fifa hade misslyckats med att få matcherna rätt på sitt första spelschema. Man korrigerade efter lottningen.
I förra inlägget skrev jag om att lottningen till VM 2015 var riggad. Då lottade man inte de toppseedade lagen, utan man placerade ut dem på ett sätt som gjorde att värdnationen Kanada fick lättast möjliga väg mot final.
Det blev precis som Kanada ville. Alla de sex toppseedade lagen vann sina grupper. I slutspelet hamnade sedan världsettan USA, -tvåan Tyskland och -trean Frankrike på ena halvan medan värdnationen Kanada hamnade på den andra. Dock var ju Kanada trots fördelarna till slut för dåligt för att avancera längre än kvartsfinal.
I kväll har jag förberett mig inför morgondagens VM-lottning. Och gissa vad? Jodå, slutspelsträdet i nästa års VM är förstås tillrättalagt för värdnationen Frankrike.
På sin hemsida har inte Fifa lagt upp något slutspelsträd, så jag har fått lägga pussel utifrån den här bilden. Men efter att ha både dubbel- och trippelkollat kan jag slå fast att Frankrike kommer att få en klart smidig väg mot finalen.
Det anmärkningsvärda med slutspelsträdet i VM 2019 är att Fifa bara har placerat två gruppsegrare på den ena halvan och fyra på den andra. Så snedvridet var inte ens upplägget i VM i Kanada.
Den enda saken som är klar inför morgondagens lottning är att Frankrike kommer att spela i grupp A. Och gissa vad. Jo, både ettan och tvåan från grupp A hamnar på den slutspelshalva som bara innehåller två gruppsegrare. Snacka om tillrättalagt.
En annan följd av det snedvridna slutspelsträdet är att det kan bli en kan vara bättre att komma tvåa än att vinna sin grupp. I varje fall om man hamnar i grupp F.
Vinnaren av grupp F ställs nämligen mot en grupptvåa i åttondelsfinal. Och på samma halva finns ytterligare tre gruppsegrare.
Tvåan av grupp F ställs också mot en grupptvåa i åttondelsfinal. Men tvåan har bara två gruppsegrare på sin halva. Således är det på förhand bättre att komma tvåan än att vinna gruppen.
Nu hoppas man ju verkligen att de fem övriga toppseedade lagen verkligen lottas in i grupperna, så man inte gör som inför VM 2014 och placerar ut topplagen. För i så fall kan man ju handplocka vilket av topplagen som Frankrike skall få på sin slutspelshalva. Då skulle man garanterat sätta Kanada och Australien i grupperna C och D.
Det är således alltså även viktigt vilken grupp man hamnar i under lördagens lottning. Grupp E är den riktiga nitlotten. Där hamnar både ettan och tvåan på den svåra halvan. Ettan är dessutom en av två gruppsegrare som som ställs mot en grupptvåa. Plus att tvåan ställs mot en gruppsegrare.
Egentligen är väl grupp A drömlotten. Kan man vinna grupp D är det också väldigt bra.
Så här har jag för övrigt räknat ut att slutspelsträdet ser ut:
Nu på förmiddagen har den nya, uppdaterade världsrankingen släppts. Den största förändringen på den är att Nederländerna avancerar tre platser från tionde till sjunde och Brasilien tappar två från åttonde till tionde. Däremellan återfinns Sverige, som ligger kvar på plats nio.
Samtidigt släpptes även seedningsgrupperna till morgondagens VM-lottning. Och det visade sig att Fifa den här gången väljer att följa världsrankingen till 100 procent. Det tycker jag är bra, för det luktade väldigt mycket mygel över upplägget inför det förra världsmästerskapet.
Dels dribblades Sverige bort i seedningsförfarandet (jag skrev lite om det här och här), sedan riggade man lottningen för Kanadas skull. Riggningen bestod av att man placerade ut ettan USA, tvåan Tyskland och trean Frankrike på samma sida i slutspelsträdet.
Jag har förstås kollat in de olika seedningsgrupperna och kommit fram till att det finns en riktig drömlott i morgon. Och som rubriken berättar står det Thailand på den. För Thailand är i särklass sämst i seedningsgrupp 3. De lag som hamnar i Thailands grupp har således väldigt stor chans att ta sig igenom gruppspelet.
Det är ju ettan och tvåan i alla de sex grupperna samt de fyra bästa grupptreorna som avancerar. Det är således fullt möjligt att ta sig vidare på tre poäng. I VM 2015 avancerade ju Sverige som grupptrea med tre poäng och nollmålskillnad.
Här är mina tankar om lottningen:
* Förutsättningarna är sådana att två lag från samma världsdel inte kan hamna i samma grupp. Europa är undantaget från den regeln eftersom det är nio europeiska lag och bara sex grupper. Men det kan inte bli tre europeiska lag i samma grupp, utan max två.
* Seedningsgrupp 1: USA (1), Tyskland (2), Frankrike (3), England (4), Kanada (5) och Australien (6).
Här finns det förstås ingen lätt lottning. Men jag ser gärna att Sverige undviker att hamna i Australiens grupp, trots att The Matildas har lägst ranking. Skulle vi lottas mot Australien kan vi nämligen inte få Thailand i vår grupp.
Jag pratade med TT om lottningen i går. Då uttryckte jag Kanada som den bästa lottningen här. Jag har inte heller något emot att få ett nervöst Frankrike i en öppningsmatch. Det hade varit otroligt kul. England känns också okej.
Utöver Australien undviker man ju gärna Tyskland av historiska skäl – även om vi tog poäng av dem senast i EM. USA är bäst och bör på så sätt undvikas. Samtidigt känns amerikanskorna inte så otroligt bra att det är omöjligt att ta poäng av dem.
* Seedningsgrupp 2: Nederländerna (7), Japan (8), Sverige (9), Brasilien (10), Spanien (12) och Norge (13).
Det här är Sveriges grupp, vi kan alltså inte ställas mot något av de här lagen. Noterbart att varken Nederländernas lyft eller Brasiliens fall påverkade något inom seedningsgrupperna. Båda lagen ligger kvar i den här gruppen.
Noterbart också att den här gruppen innehåller tre regerande världsdelsmästare. I de andra tre grupperna finns bara en världsdelsmästare vardera.
* Seedningsgrupp 3: Sydkorea (14), Kina (15), Italien (16), Nya Zeeland (19), Skottland (20) och Thailand (29).
Här är alltså Thailand avsevärd mycket sämre än övriga fem lag. Thailand är ett lag som jag upplever att Sverige har ungefär 95–4–1 mot. Eftersom Japan och Thailand inte kan hamna i samma grupp ökar vår chans att få drömlottningen.
Men det finns ingen anledning att vara direkt rätt för något av de övriga lagen i den här gruppen. Dock är det inte heller lag som Sverige besegrar med vänsterhanden, utan kompetenta motståndare.
Det finns ingen solklar mardrömslottning i den här gruppen. Men med tanke på att vi nu har två raka förluster mot Italien vore det kanske skönt att slippa dem.
* Seedningsgrupp 4: Argentina (37), Nigeria (38), Chile (39), Kamerun (49), Sydafrika (50) och Jamaica (64).
Den här gruppen består av sex lag som Sverige bör besegra. Samtidigt vet vi att de afrikanska lagen kan vara lite luriga. Det satt ju hårt åt mot Sydafrika i OS för två år sedan – då vann vi med 1–0 efter ett relativt sent mål av Nilla Fischer. Och vi tappade ju poäng mot Nigeria i det senaste världsmästerskapet.
Men vilket lag vi än får härifrån kommer Sverige att räknas som klara favoriter i aktuell match. Noterbart här är att Jamaica inte kan hamna i samma grupp som USA eller Kanada. Samt att Chile och Argentina inte kan hamna ihop med Brasilien.
* Sammanfattningsvis bör Sverige ha goda chanser att klara gruppspelet oavsett hur lottningen faller ut i morgon. Det är ju 16 av
Men här är i alla fall två riktigt bra lottningar:
* Kanada, Sverige, Thailand och Argentina
* Frankrike, Sverige, Thailand och Jamaica
Och här är ett exempel på en mindre bra:
* USA, Sverige, Italien och Sydafrika
Lottningen startar 18.00 i morgon och sänds av TV12.
I går kom även nyheten att damfotbollen i Europa har skrivit ett sponsorsavtal med Visa fram till och med 2025.
Det är förstås bra att damfotbollen har hittat en huvudsponsor. Egna sponsorer är den allra bästa vägen framåt för sporten. Bland alla fina ord i pressmeddelandet saknar jag dock en viktig uppgift – nämligen hur mycket pengar damfotbollen får genom det här sjuårsavtalet.
I förra inlägget skrev jag att jag sammanfattade alla färska nyheter. Det var ju en formulering som var dömd att gå fel. Och mycket riktigt hade jag glömt att kommentera lottningen av svenska cupen.
Då var Svenska Cupens gruppspel lottat. Vilka lag kniper slutspelsplatserna tro? pic.twitter.com/vP0sSjDK2K
Det var en lottning som sannolikt framkallar jubel i Piteå. Det är ju geografisk lottning i gruppspelet, och de svenska mästarinnorna lyckades helt slippa damallsvenskt motstånd. I grupp 3 ställs Piteå nämligen mot Hammarby, AIK och Ljusdal.
Redan från början var det klart sämre konkurrens i de båda norra grupperna. Såväl tvåan, trean, fyran som femman från damallsvenskan återfinns ju i södra Sverige. Således var det sexan Eskilstuna som var det andra seedade lag i norr. Och deras nyförvärv Fanny Andersson fick en egen drömlottning.
Det brukar sägas att släkten är värst… Ser ut att bli succé för mig i svenska cupen nästa år. pic.twitter.com/d0oQRl8ZcA
Just det, Andersson ställs mot alla sina tidigare elitklubbar i Sverige. Jackpot. Den gruppen bör för övrigt stå mellan Anderssons senaste klubb Djurgården och hennes nya, Eskilstuna.
För lagen från söder blir det tuffare. Lotten ordnade repriser från i våras vad gäller de fyra högst rankade lagen, det blir alltså Göteborg–Linköping och Rosengård–Kristianstad. I Göteborgs grupp hamnade även Växjö och Jitex, medan LB07 och IFK Kalmar får spela i Skånegruppen.
Vad gäller silly season fortsätter Örebro att värva. Senaste tillskottet är kanadensiska Jenna Hellstrom, som presenteras som en erfaren damallsvensk spelare.
Det där kan man ju faktiskt diskutera. Örebro blir hennes fjärde damallsvenska klubb på lite drygt ett år, vilket ju är bra jobbat. Men så många matcher har det inte blivit – bara åtta från start plus fyra inhopp. Och under våren i Djurgården spelade hon faktiskt inte en enda minut i högsta serien. Dock gjorde hon tre mål på sex matcher för Växjö under hösten, och kan hon hålla det målsnittet i Örebro blir hon ett bra tillskott.
I veckan har även Kungsbacka presenterat sina fyra första spelare. Därmed är LB07 nere på jumboplats under silly season. Vad jag sett har Malmöklubben inte presenterat en enda spelare till nästa säsong.
Apropå Malmö så var Caroline Seger gäst i Olof Lundh:s podd den här veckan. Där framgår att vår landslagslagkapten har kontrakt med Rosengård över nästa säsong. Där framgår också att hon uppskattar Peter Gerhardsson:s ledarskap, och det arbetssätt man har för den mentala biten i det nuvarande landslaget, klart bättre än Pia Sundhage:s upplägg.
Från Seger är steget inte jättelångt till Lotta Schelin. Tidernas svenska skyttedrottning har fått ett nytt jobb – som ambassadör för Frölunda Hockey.
Kul för Lotta, och bra för Frölunda. Men borde inte svensk damfotboll ha rekryterat Schelin?
Under onsdagskvällen har det varit full omgång i tyska Frauen-Bundesliga. Jag hade på toppmötet Potsdam–Wolfsburg under tiden jag jobbade med annat. Under en rätt lång period radade Wolfsburg upp 100-procentiga målchanser.
Ändå gjorde man bara ett mål. Och på slutet kvitterade Potsdam med en riktig drömträff från Viktoria Schwalm. Det blev 1–1 och därmed har inget lag längre full poäng i någon av de stora europeiska ligorna.
Nilla Fischer spelade för övrigt hela matchen för Wolfsburg, medan Amanda Ilestedt tydligen har en liten bristning som stoppar henne från spel. Inte heller Fridolina Rolfö spelade något under onsdagen. Hennes Bayern München klarade sig utmärkt ändå. Laget vann med 9–0 mot Mönchengladbach.
Med halva serien spelad leder Wolfsburg med fem poäng före Bayern, åtta före Potsdam och tio före Essen. I skytteligan leder Ewa Pajor på 14 mål. Polskan är fem före Pernille Harder.
Det har hänt väldigt mycket i damfotbollsvärlden sedan mitt förra inlägg. Här är en genomgång av alla nyheter:
* Förra inlägget handlade delvis om lördagens VM-lottning och seedningen inför den. Efter inlägget har jag fått information om att världsrankingen kommer att uppdateras på fredag, och att seedningen kommer att baseras på rankingen. Dock framgår inte om seedningen kommer att baseras fullt ut på rankingen eller om man kommer att göra några justeringar för att hålla ihop lagen geografiskt.
* Apropå VM blev det klart i dag att Sverige inte får med någon huvuddomare till Frankrike nästa år. Sara Persson hade chansen, men lär inte ha gjort tillräckligt bra ifrån sig i F17-VM i Uruguay eftersom hon inte platsade på listan.
Väldigt tråkigt för Persson förstås. Men personligen är jag inte överraskad, jag tycker nämligen inte att vi har haft någon kvinnlig huvuddomare av hög internationell klass sedan Jenny Palmqvist lade av.
Sara Persson och Pernille Harder
Julia Magnusson får däremot åka till Frankrike. Hon ingår bland de 48 som är uttagna som assisterande domare.
* I lördags eftermiddag blev Thomas Dennerby och Jörgen Petersson Afrikanska mästare. Nigeria vann finalen mot Sydafrika med 4–3 efter straffläggning. Bland målskyttarna i straffläggningen fanns Kristianstads Rita Chikwelu.
Hela fem Sverigebaserade spelare ingick i den nigerianska finalelvan; Osinachi Ohale, Josephine Chukwunonye, Chikwelu, Sonia Okobi och Halimatu Ayinde.
Noterbart var att Nigeria vann mästerskapet trots att man inte gjorde ett enda mål på de tre matcherna mot Sydafrika och Kamerun. Det första mötet med Banyana Banyana förlorade man ju med 1–0. Och de båda slutspelsmatcherna slutade båda 0–0 och vanns efter straffläggning.
I finalen hade Nigeria ett gyllene läge att avgöra under ordinarie tid. Men Asisat Oshoala brände en straff i 75:e minuten. Efteråt pratade hon om att man vann turneringen trots att man hade dåliga förberedelser.
Segern var Nigerias nionde av elva möjliga i Afrikanska mästerskapen. De två övriga turneringarna har vunnits av Ekvatorialguinea. För Sydafrika var det fjärde finalförlusten. Men det var första gången man kvalade in till en VM-turnering. Något som firades vid hemkomsten.
Crowd welcoming Banyana Banyana from Ghana at ORTambo International Airport on Sunday, 2 December 2018 pic.twitter.com/KKi1CgodXx
Sydafrikas Thembi Kgatlana utsågs till turneringens bästa spelare. Hon gjorde fem mål och prisades som matchens lirare i tre av Sydafrikas fem matcher.
Thembi Kgatlana has been voted Woman Player of the Tournament after scoring 5 goals in the 2018 Women's AFCON in Ghana for @Banyana_Banyana she won 3 consecutive Woman of the Match awards. Was nominated for the @CAF_Online Female Footballer for 2018 @SAFA_net@SasolSApic.twitter.com/r0aG32AJgD
* Så till Uruguay där det blev Spanien som vann VM för F17-lag. Spanjorskorna vann finalen mot Mexiko med 2–1 efter att Claudia Pina gjort båda målen – ett med vardera fot.
Bronset gick oväntat till Nya Zeeland. Laget fick greppet om bronsmatchen direkt vid avspark, när Kanadas annars skickliga målvakt Anna Karpenko stod för en grov miss.
Man kan säga att Kanada fick lida för den nya mer passningsorienterade spelstil som landets lanslag håller på att ta sig an. Jag tycker kanske att man tar det lite för långt i vissa lägen. I semifinalen mot Mexiko satt jag och väntade på att man skulle börja lyfta in bollar mot sina nickstarka forwards. Men det hände aldrig, utan kanadensiskorna försökte passa sig fram längs marken hela vägen.
Tillbaka till världsmästarna Spanien. De har varit bra på ungdomsnivå länge, men tidigare har deras spelare inte haft någon framtid i fotbollen efter att de gått ur gymnasiet.
Utvecklingen av Primera División Femenina, eller Liga Iberdrola som den också kallas, har dock gjort att jag tror att det bara är en tidsfråga innan spanjorskorna blir en riktig maktfaktor även på seniornivå.
📺 ¡YA ESTÁN AQUÍ! ¡NUESTRAS #CAMPEONÍSIMAS! A las 13h. les rendimos homenaje en la @RFEF y podrás seguirlo por streaming.
— Selección Española Femenina de Fútbol (@SeFutbolFem) December 3, 2018
Klart är i alla fall att det är Spanien, och Barcelona, som för tillfället har de största talangerna i Europa. I F20-VM tidigare i år föll spanjorskorna i finalen mot Japan. Men det var Barcas Patricia ”Patri” Guijarro som både vann skytteligan och utsågs till turneringens bästa spelare.
Nu i F17-VM var det nämnda Claudia Pinas tur att briljera. Med sina sju mål i turneringen blev hon ”bara” tvåa bakom Ghanas Mukarama Abdulai, som gjorde lika många mål, men vann på fler assist. Men Pina utsågs till turneringens bästa spelare, och det är lätt att förstå varför.
Pina är mycket mer än bara en målskytt. Hon har en fantastisk teknik, kolla bara det här klippet:
Pina var med i Spaniens lag redan i F17-VM för två år sedan, och är absolut en spelare att hålla koll på. Ännu så länge har 17-åringen bara fått göra två korta inhopp i Barcelonas A-lag. Men ge henne två–tre år så tippar jag att hon kommer att nämnas med respekt även på seniornivå.
Man minns ju vilka forwardsproblem Spanien hade i fjolårets EM-slutspel. Pina är spelaren som skall lösa de problemen.
* Om tre–fyra år kanske Claudia Pina är en av kandidaterna till Ballon d’Or. Under måndagskvällen delades det priset för första gången officiellt ut även till en kvinna. Den historiska vinnaren blev Ada Hegerberg.
Eftersnacket har mest handlat om en plump fråga till Hegerberg på galan. Sif Atladottir kommenterade den saken så här:
I’m sorry, but I just can’t anymore. Every time I think we have taken a step forward we go back ten. Respect the person, respect the work and don’t be a f****** asshole! #nomorefuckstogivehttps://t.co/NuGk51hZvY
* Under måndagen tilldelades England EM-slutspelet 2021 – ett bra val. England är ett land där damfotbollen snabbt håller på att flytta fram sina positioner.
Ett EM-slutspel på hemmaplan kan hjälpa till att göra sporten ännu populärare.
* Även om engelsk damfotboll får allt bättre förutsättningar har man en bit kvar att vandra. De här bilderna från söndagens match i WSL2 mellan Lewes och Manchester United andas inte direkt glamour…
När vi ändå är i England så spelades det ju en seriefinal i WSL i helgen. Där såg jättetalangen Gloria Stanway till att hålla spänningen i tabelltoppen vid liv.
19-åringen gjorde båda målen när Manchester City vann med 2–0 hemma mot Arsenal. Det andra fixade hon verkligen helt på egen hand.
⚡️ A solo Stanway effort means @ManCityWomen now lead 2-0 against league leaders Arsenal
— The Barclays FA Women's Super League (@FAWSL) December 2, 2018
I och med Manchester Citys seger är laget nu det enda obesegrade i WSL. Man är dock fortsatt bara tabelltvåa, tre poäng bakom Arsenal.
För svensk del spelade trion Hedvig Lindahl, Jonna Andersson och Magdalena Eriksson hela matchen när Chelsea vann med 1–0 mot Reading. Chelsea ligger på fjärde plats i ligan, fem poäng bakom Manchester City och åtta bakom Arsenal.
* Vi fortsätter på de brittiska öarna. För två månader sedan skrev jag om att Storbritannien hade beslutat sig för att ställa upp med ett gemensamt lag i OS 2020 – om England kvalar in.
Under måndagen kom uppgifter om att Skottland kanske kommer att stoppa de planerna. Saken verkar avgöras vid ett möte på torsdag.
* I Sydamerika blev det colombianska Atletico Huila som vann årets upplaga av Copa Libertadores. I finalen besegrades Brasiliens Santos efter straffläggning.
På landslagsnivå var Colombia tvåa i Sydamerika 2010–16, men misslyckades ju i Sydamerikanska mästerskapen tidigare i år. Den här titeln var kanske lite tröst för spelarna över att de missar nästa års VM.
#LoÚltimo Así será el recibimiento a las jugadoras del @AHuilaFemenino tras ganar la Copa Libertadores Femenina. El cuadro opita llegará el próximo miércoles a Neiva.
* I Sverige har det varit lugnt på silly seasonfronten de senaste dagarna. De enda som gått ut med nyheter på sistone är Kif Örebro, som presenterade två målvakter under måndagen: Mimmi Paulsson-Febo och Danielle Rice.
Medan Örebro jobbar på väntar man fortfarande på att att den andra nykomlingen, Kungsbacka, skall presentera något på spelarfronten. Vad jag vet har de ännu så länge inte en enda kontrakterad spelare.
Däremot kom en positiv nyhet för Kungsbacka under måndagen. Laget kanske får spela några matcher i högsta serien på hemmaplan trots allt. Tingbergsvallen kan vara anpassad till damallsvensk standard till höstsäsongen.
* I Tyskland har det varit väldigt många storsegrar den här säsongen. Den här helgen vann Essen med 6–0 och Potsdam med 8–1.
Wolfsburg vann ”bara” med 3–1 mot Hoffenheim. men laget ångar ändå på i toppen. Nilla Fischer spelade hela matchen. Wolfsburg har tio raka segrar och 48–2 i målskillnad. De leder med sju poängs marginal och det känns redan klart att de skall vinna ligan.
Kampen om andraplatsen är tätare. Där ligger Bayern München en poäng före Turbine Potsdam. Dock skall Potsdam ta emot Wolfsburg i elfte omgången. Den matchen spelas på onsdagskvällen, med avspark 19.00. Den går att se live på DFB-tv.
Varken Amanda Ilestedt eller Fridolina Rolfö spelade för övrigt i helgen. Rolfö satt kvar på bänken i hela Bayerns 2–1-seger borta mot Freiburg, medan Ilestedt inte ingick i Potsdams matchtrupp till bortamötet med Duisburg.
* Helgens svenska målskytt hittar vi i Frankrike. Och lite oväntat handlar det om Hanna Glas. Hon blev stor matchhjälte genom att göra 1–0-målet i andra halvleken hemma mot Soxaux på ett smart inspel med vänsterfoten.
Även om många storlag i Europa verkar ta sina damlag på hyfsat allvar lockar man ingen vidare publik till sina ligamatcher. PSG hade exempelvis bara 683 åskådare i lördags. Som synes på klippet ovan var det väldigt tomt på arenan.
Glas spelade hela matchen. Annahita Zamanian startade, men byttes ut efter 60 minuter.
När Montpellier vann med 3–1 mot Fleury var Stina Blackstenius tillbaka på planen. Hon bytte av Sofia Jakobsson i 76:e minuten. Linda Sembrant spelade hela matchen.
Lyon leder ligan med två poäng före PSG efter 7–0-seger mot Guingamp i söndags. Ada Hegerberg gjorde två av målen, hennes elfte och tolfte för säsongen. Den norska Ballon d’Or-vinnaren är nu uppe i delad skytteligaledning med Marie-Antoinette Katoto.
Noterbart från Lyons match var att Wendie Renard numera är den spelare som gjort flest matcher för den franska storklubben – 327 stycken.
En blogg om internationell damfotboll 