I förra inlägget noterade jag först att Nigeria missade semifinal i det afrikanska OS-kvalet, och att förbundskapten Thomas Dennerby därför antagligen satt löst.
Det visade sig att jag var dåligt uppdaterad. Jag uppmärksammades i dag på att Dennerby inte var förbundskapten för Nigerias Super Falcons mot Elfenbenskusten.
Laget leddes istället av en interimscoach under kvartsfinalerna i OS-kvalet. Dennerby var kvar över åttondelsfinalerna mot Algeriet, men uppges ha lämnat Nigeria för några veckor sedan till följd av att han känner att han saknar rätt uppbackning.
Enligt länkad artikel skall Dennerby även ha blivit upprörd av att vissa spelare var med U20-landslaget och spelade Afrikanska spelen när OS-kvalet drog i gång.
Klart är att Super Falcons istället leddes av interimscoach Christopher Danjuma mot Elfenbenskusten. Hans första beslut var att byta lagkapten från Desiree Oparanozie till Asisat Oshoala, något som säkert kan ha påverkat lagets insatser i matcherna.
Inlägget korrigerat med uppgifter kring Thomas Dennerby.
I morgon 18.45 spelar Sverige mot Slovakien på Gamla Ullevi, och på TV12 samt Cmore Fotboll.
Det är en match där Sverige är klara favoriter, men där det kan bli knivigare än man kanske kan tänka sig.
Den svenska truppen är ju ganska skadedrabbad. Från Peter Gerhardsson:s VM-elva saknas Nilla Fischer, Caroline Seger och Elin Rubensson. Dessutom saknas Anna Anvegård, som sannolikt hade varit en startspelare om hon varit frisk.
Även en tredje av Rosengårds VM-spelare har lämnat truppen. Zecira Musovic har en muskelskada i ljumsken och har ersatts i truppen av Emma Holmgren.
Trots avbräcken är alltså Slovakien ett lag vi skall kunna vinna mot. Vi har mött dem fyra gånger tidigare, samtliga matcher har handlat om EM-kval och samtliga har blivit svenska segrar. Senaste mötet var på Gamla Ullevi i september 2016, och slutade med svensk 2–1-seger efter svenska mål av Emilia Brodin (hette då Appelqvist) och Pauline Hammarlund.
Det var Sveriges första hemmamatch efter OS-silvret i Brasilien, och 11 460 åskådare kom till Gamla Ullevi. Nu är Slovakien återigen Sveriges första hemmamotståndare efter en stor mästerskapsframgång. Slås publiksiffran från 2016 i morgon?
Slovakien är ett försvarsstarkt och ganska svårspelat lag, ett lag som sällan vinner mot toppnationer, men som oftast står upp väl. De spelar ganska rakt och är kontringsstarka.
Den spelare Sverige i första hand skall ha koll på är förstås Bayern Münchens löpstarka offensiva mittfältare/defensiva forward Dominika Skorvankova. 28-åringen är både snabb och har en enorm arbetskapacitet, hon springer över mycket stora ytor.
En annan viktig spelare i Slovakien är Friburgs ytterback/yttermittfältare Jana Vojtekova. Hon är utrustad med en mycket vass vänsterfot och slår frisparkar och hörnor med både längd och precision från många olika platser på planen. Hon gjorde för övrigt segermålet när slovakiskorna vann mot Lettland i fredags.
Det som oroar inför morgondagens möte är att Sverige inte imponerade spelmässigt mot Ungern i fredags. Jag har nu hunnit se matchen, och det jag fick se var ett otroligt effektivt Sverige.
Sverige gjorde mål på sina tre första heta målchanser och slutsiffrorna 5–0 (1–0) kändes alldeles för stora. Min räkning av målchanser slutade 7–4 (1–4), vilket ju indikerar att 2–1 hade varit ett rimligt segerresultat.
Sverige öppnade matchen med tio bra minuter, där man ägde spelet utan att komma till några riktigt bra målchanser. Det var därför inte helt ologiskt att Magdalena Eriksson nickade in ledningsmålet på en frispark från Kosovare Asllani i 13:e minuten. Men därifrån var den första halvleken ingen vacker, svensk historia.
Jag såg att Rainer på sin blogg skrev att Ungern är ett mediokert lag som troligtvis skulle få kämpa för att vinna över Umeå eller Hammarby i elitettan. Jag har varken sett Umeå eller Hammarby i år, men jag tror knappast att de skulle äga matchen mot landslaget som Ungern gjorde under stora delar av den första halvleken.
Det var ju faktiskt lite av en stöld att Sverige ledde med 1–0 i paus. Både Zsanett Jakabfi och meriterade Fanni Vago borde ju ha gjort mål i den första halvleken. Det före detta Islands- och Österrikeproffset Vago – som är spelande tränare i Ferencvaros – missade öppet mål och Jakabfi hade bland annat ett stolpskott.
Under de sista 30 minuterna av den första halvleken var det svenska passningsspelet svagt, och presspelet bet inte. Ungern hade det större bollinnehavet och bolltrygga speluppläggaren Henrietta Csiszár var planens bästa mittfältare.
Inför matchen hade Wolfsburgstjärnan Jakabi sagt att Ungern brukar tröttna efter 65 minuter. Den här gången hängde ungerskorna med sina huvuden redan efter 52 minuter.
Då hade nämligen Sveriges bästa spelare i fredags – Madelen Janogy – slagit till två gånger. Utöver sitt solomål till 2–0 och den fina nicken till 3–0 var det Janogy som fixade den frispark som ledde till 1–0.
Piteåforwarden kunde kliva av planen med högt huvud i 62:a minuten. Hon ersattes av Fridolina Rolfö, som inledningsvis kändes lite otajmad i sitt spel. Men på övertid fick Rolfö två assist. Först till Sofia Jakobsson:s 4–0-mål, sedan till inhoppare Loreta Kullashi:s första mål någonsin i en tävlingslandskamp.
Kullashi stod för övrigt för ett mycket bra inhopp. Hon kom in i 82:a minuten och låg först bakom 4–0-målet genom att spela loss Rolfö till vänster. Sedan drog Kullashi också upp det anfall hon själv avslutade till 5–0.
På sina 13 minuter på planen skapade Kullashi fler målchanser än vad Kosovare Asllani gjorde på sina 82. Dock skall det ju sägas att Ungern var både trött och uppgivet under Kullashis speltid.
Klart är dock att Kullashi stärkte sina aktier. Det gjorde alltså även Janogy – som jag räknar med startar även mot Slovakien.
På mittfältet fick Nathalie Björn och Julia Zigiotti Olme förtroendet på Segers och Rubenssons positioner. Den orutinerade duon hade det ganska tungt i den första halvleken, men var bättre efter paus. Men min uppfattning är att Sverige hade problem på centralt mittfält före paus.
Vi hade även problem på forwardsplats.För man lider ju verkligen med Stina Blackstenius som fortsätter att kämpa med självförtroendet. Hennes första halvlek i Ungern var nog det sämsta man sett i landslaget i år.
Blackstenius hade två bra bolltouchar de första 15 sekunderna. Sedan var det massivt mörker med undantag för en fin skarvnick till Sofia Jakobsson. Efter de första 15 sekunderna räknade jag till att Blackstenius hade tre offsidelöpningar och fem bollkontakter – alla gånger tappade hon bollen. Det blev lite bättre efter paus. Men Blackstenius är fortsatte enormt långt ifrån den form vi vill se henne i.
Man trodde ju att målen i VM skulle lyfta henne. Och det gjorde de ju – just då. Men jag tycker nog inte att Peter Gerhardsson bör starta Blackstenius i morgon. Det är bättre att satsa på Lina Hurtig eller Rebecka Blomqvist högst upp på topp.
Det om vårt svenska landslag. Det har spelat en hel hög landskamper runt om i världen i helgen. Det är ju Island som räknas som huvudmotståndare i vår EM-kvalgrupp. Frankrike visade i helgen hur man gör mål på isländskorna – man skjuter hårda skott i krysset…
Se Eugenie Le Sommer:s två fantastiska mål från den franska 4–0-segern här. Amel Majri gör för övrigt också ett drömmål:
Och söndagen var en riktigt bra dag för Asien. Först tog Japan en fin skalp när man krossade Kanada med hela 4–0. Kanske att Japan på allvar är på väg tillbaka till världstoppen?
Och i Jill Ellis avskedsmatch fick Sydkorea halv revansch på USA. Amerikanskorna vann ju det första mötet lagen emellan med 2–0 i fredags. Returen slutade 1–1 efter att Ji So-Yun givit Sydkorea ledningen.
I Afrika pågår OS-kvalet. Man är framme i kvartsfinaler, där Nigeria i dag mycket överraskande blev utslaget. Thomas Dennerby:s tidigare lag spelade 0–0 borta mot Elfenbenskusten i torsdags, och fick bara 1–1 i dagens hemmaretur. Därmed gick Elfenbenskusten vidare på fler bortamål.
I första upplagan av det här inlägget skrev jag felaktigt att Dennerby var kvar i Nigeria, men det visade sig att han har lämnat uppdraget, och att Super Falcons leddes av en interimscoach.
FT' in Agege: Nigeria 1-1 Cote d'Ivoire: @NGSuper_Falcons are out of the Tokyo 2020 Olympic qualifiers on away goal.
I de tre övriga kvartsfinalerna spelas returerna under tisdagen. De första mötena slutade så här:
Zambia–Botswana 1–0
Kamerun–DR Kongo 2–0
Ghana–Kenya 0–0
Även i Nordamerika är OS-kvalet i gång. Där handlar det om förkval i Karibien och i Centralamerika. Det är fem kvalgrupper som är igång.
I Karibien går Jamaica mot seger i en av de tre grupperna. De har nio poäng och 30–1 i målskillnad efter tre matcher. Trinidad och Tobago känns som favoriter i en grupp och i den tredje blir det gruppfinal mellan Haiti och Puerto Rico.
I Centralamerika har Costa Rica bra chans att vinna. I den andra blir det gruppfinal mellan Guatemala och Panama.
Slutligen tillbaka till svensk mark. Där noteras att vi fick se en av årets jobbigaste målvaktstavlor i kvalet till elitettan. Det var Dösjöbro som bjöd Jitex på ett 2–0-mål som gjordes på ett skott som absolut inte borde ha gått in.
I förra veckan kom en ny världsranking. Där är Sverige rankat som femma, en placering vi delar med England.
Noterbart är att Sverige spelat en landskamp sedan förra rankingen, och i den blev det seger. Ändå tappar vårt landslag en rankingpoäng från 2021 till 2020. Att bara vinna med tre måls marginal mot Lettland anses alltså inte vara så mycket värt…
I övrigt är det väldigt få ändringar på den nya rankingen. De enda på topp 20 är att Japan byter plats med Brasilien, och att Nadeshiko därmed tar plats på topp tio igen, medan Pia Sundhage:s lag är nere som elva, samt att Belgien passerar Schweiz på platserna 18 och 19.
Tittar vi längre ner på rankingen hittar man vissa konstigheter. Exempelvis är genomusla Papua Nya Guinea rankat på plats 47, mellan Kamerun och Slovakien. Jag vågar lova att både Kamerun och Slovakien hade vräkt in mål på Papua Nya Guinea – om lagen hade mötts.
Kamerun slog ju ut Nya Zeeland ur VM. Och i OS-kvalet 2016 vann just Nya Zeelands Ferns borta mot Papua Nya Guinea med 7–1, sedan lämnade PNG walkover i returen. Och i fjolårets oceaniska VM-kval åkte PNG ut i semifinal mot Fiji – samma Fiji som förlorade med 8–0 mot Nya Zeeland i finalen.
Hur PNG kan vara rankat på plats 47 är en gåta. Eller kanske snarare en bugg i rankingsystemet. Ett system där lagen från Afrika känns undervärderade, medan flera lag från Asien och Oceanien är övervärderade.
Från världsnivå till Göteborg. Där förväntas en fin publiksiffra på tisdagens EM-kvalmatch mot nämnda Slovakien. Beräkningen är att det skall komma cirka 12 000 åskådare till Gamla Ullevi. Vi får hoppas att den beräkningen är korrekt.
Däremot kan inte Göteborg FC räkna med att få gehör för sin överklagan av Beata Kollmats utvisning från i söndags. Dels för att förbundet i princip aldrig godkänner den här typen av överklaganden, dels för att Kollmats andra varning inte kan anses vara direkt felaktig.
Göteborg FC laddade upp ett klipp med situationen på sociala medier ”för att alla ska få bilda sig en egen uppfattning”. Men klippet är inte fullständigt, när det börjar har Göteborg redan tagit 15 sekunder på sig för första inkastet, och dessutom bytt kastare. Man hör domare Sara Persson:s ”skynda på-signal” i början av klippet.
Det är fullt möjligt att Kollmats inte avsåg att maska, men jag uppfattade det helt klart som maskning från läktaren. Och jag förstår att domare Persson också gjorde det.
Dessutom ser det ju ut som att tränare Marcus Lantz pekar på den boll han lägger ner på marken, och att Lantz därmed uppmanar Kollmats till det bollbyte som är upphov till varningen. Eller?
Apropå Göteborg noterade jag att klubben säkrat en semifinalplats i F19-allsvenskan. I sista omgången gjorde Molly Johansson hattrick för klubben. Den 17-åriga Falkenbergstjejen är lillasyster till 18-åriga Tilde Johansson, som är i Doha och skall hoppa längdhoppskval i Friidrotts-VM på lördag.
Molly Johansson ligger delad tvåa i skytteligan i södra F19-allsvenskan med 13 mål. Leder gör Växjös Ritah Kivumbi som har gjort 22 mål på åtta matcher, alltså nästan tre i snitt.
Från den norra serien blir det Umeå och Djurgården som spelar slutspel. Där är det Djurgårdens Wilma Sjöholm som briljerar i skytteligan. Finländskan har gjort 23 mål på tio matcher.
Trots att Kivumbi och Sjöholm dominerar i F19-allsvenskan har de bara fått sparsamt med tid i damallsvenskan. Sjöholm har bara spelat 59 minuter, medan Kivumbi startat fyra matcher och totalt kommit upp i 354 spelminuter.
Tre damallsvenska profiler har i dagarna förlängt med sina klubbar. Dels har Loreta Kullashi skrivit på för två nya år i Eskilstuna, dels har Vittsjö bundit upp Tove Almqvist och Michelle De Jongh för nästa år. Tre otroligt viktiga förlängningar. (För övrigt uppdateras fortfarande sommarens silly seasonsida)
Kullashi är ju nu i Ungern med landslaget och laddar inför fredagens EM-kvalmatch. I den kommer inteCaroline Seger till spel. Eftersom Elin Rubensson tvingades stå över den här samlingen till följd av den hjärnskakning hon fick i söndags mot Vittsjö, saknas alltså två av de tre mittfältare som Peter Gerhardsson hade i sin VM-elva.
Det skulle ju kunna öppna för Nathalie Björn och Julia Zigiotti Olme från start på fredag.
I veckans nyhetsflöde noteras att det händer saker kring damfotbollen i Norge. Sportsligt har vi kört förbi norskorna, men det hindrar inte att Norge ändå ligger före oss på många fronter.
Nu skall man lägga sig i framkant vad gäller forskning kring damfotboll. Nästan all den forskning kring fysträning inom fotbollen som finns bygger mest på män. Nu görs en satsning på närmare 50 miljoner svenska kronor på damfotbollsforskning. Projektet skall genomföras på Universitetet i Tromsø och vid Tromsø forskningsstiftelse.
Hege Jörgensen, som är vd för Toppfotball Kvinner – Norges motsvarighet till EfD – är lyrisk över satsningen, och tror att den kan göra att norskorna återigen flyttar fram sina positioner. Hon säger så här till Aftenposten:
”Norge kan være helt i front på kompetanse innen kvinnefotballen gjennom dette prosjektet. Det kan bli et stort konkurransefortrinn for Norge som fotballnasjon.”
Banebrytende nyhet 💥 I dag finnes det lite forskning på kvinnefotball på verdensbasis. Nå skal norske forskere gjøre noe med det ⚽️ https://t.co/tTmtJ8pv3P
I Norge noteras även att herrfotbollens storklubbar vill in i damfotbollen. 2000-talets norska dominanter Rosenborg vill ta över toppserielaget Trondheims Örn. Och i Ålesund har topplaget i tredjedivisionen FK Fortuna Ålesund haft ett extra årsmöte där man godkänt att gå upp i herrfotbollsklubben Ålesunds FK.
Som jag tidigare berättat finns det motstånd i Sverige bland herrfotbollsklubbarna till att ta över befintliga damelitklubbar. Det som är självklart i andra länder anses vara oanständigt bland fans i Sverige.
Senaste herrelitklubben att starta damlag är Örgryte IS. De skall börja i fyran och jobba sig upp, trots erbjudanden om samgående med föreningar högre upp i seriepyramiden. Eftersom klubben har ett juniorlag har jag viss förståelse att man startar i fyran. Men om Öis har ambitioner på damsidan är det här inget vidare.
För i princip är det ingen som vinner på att ha satsande elitklubbar i gärdsgårdsserierna. Det blir i regel ojämna matcher och stor genomströmning på spelarsidan.
Givetvis startar vi från division 4 som en anständig förening.
Trots att en mängd herrelitklubbarna har börjat sina satsningar är det klassiska damfotbollslag som på väg tillbaka upp i elitettan. När kvalet drar i gång på lördag är det klubbar med totalt 13 SM-guld på meritlistan som gör upp.
Sunnanå SK (två SM-guld), Älvsjö AIK (fem) och Jitex BK (sex) är ju tre av seriesegrarna i division I. I övrigt är Dösjöbro nya på den här nivån, det är även Alingsås FC United. Den senare är en klubb som gör sin andra säsong. I sin förra skepnad, Holmalunds IF, har man dock spelat i damallsvenskan.
Och det sista kvallaget, Bollstanäs SK, har gjort ett par säsonger i elitettan. De åkte för övrigt ur 2015, samtidigt som Jitex. Sedan dess har Mölndalsklubben vunnit sina division I-serier fyra år i rad, för att sedan falla i kvalet. Fjärde gången gillt nu?
På lördag spelas följande matcher: Sunnanå–Bollstanäs, Älvsjö–Alingsås och Jitex–Dösjöbro. Returerna går nästa helg.
Noterbart här är att Alingsås båda tränare tycks vara avstängda i bortamötet – de drog på sig avvisningar från en betydelselös bortamatch i helgen. Det känns ju verkligen extremt klantigt.
Både Mikael Prodér och hans assisterande tränare avvisades från bänken mot Frisco i lördags. Det betyder att ingen av dem får coacha laget i den första kvalmatchen på lördag. Utan att ha sett Friscomatchen verkar det ju lite klumpigt eftersom den för tabellen var betydelselös. pic.twitter.com/TPaQzddWcw
Det är ju faktiskt lite konstigt att kvalet drar i gång till helgen, samtidigt som det är landslagsuppehåll. Det hade ju inte varit helt omöjligt att något av lagen hade haft med någon spelare i exempelvis det F15-landslag som spelar nästa vecka.
F18-landslaget inledde sitt EM-kval i förmiddags. Man vann med 14–0 mot Armenien bland annat efter fem mål av Uppsalas Beata Olsson.
Ute i Europa gjorde det inga svenskmål i helgen som gick. Här är Fotbollskanalens senaste svenskkoll. Personligen noterade jag att Tacon gjorde en ny riktigt svag insats.
Laget har ett stort stöd på sociala medier, men presterar dåligt på planen. I hemmaderbyt mot Madrid CF var det 2–0-underläge redan efter fem minuter. Matchen slutade med Madridseger, 2–1. Därmed ligger nu Tacon på negativ kvalplats, bara en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Det känns som att det kan bli en jobbig säsong för Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson.
Till Colombia där ligan avslutas med slutspel. Där spelades den andra och avgörande finalmatchen natten mot i går, svensk tid. Där vann America de Cali mästerskapet med totalt 3–2 på två finalmatcher mot Independiente.
Det anmärkningsvärda var dock att Independiente lockade hela 28 263 åskådare till sin hemmafinal. Fantastiskt.
🏟️La gran Final – Vuelta de la #LigaAguilaFemenina 2019 nos regaló un grandioso espectáculo, el Atanasio Girardot se adorno con sus mejores galas y 28.263 almas vibraron con este grandioso encuentro🏟️
I det här landslagsfönstret spelas det viktiga landskamper på fler kontinenter än vår. I Afrika är man framme vid kvartsfinalerna i OS-kvalet. Där skall bland annat svenskledda Nigeria möta Elfenbenskusten.
Och i Nord- och Mellanamerika är det karibiska förkvalet till OS igång. Det startade med att Jamaica vann med hela 12–1 mot Kuba i första matchen. Där gjorde Cheyna Matthews fyra av målen. Jamaicas landslag tycks alltså ha löst den tvist med landets fotbollsförbund som startade efter VM. Noterbart är att förkvalet består av två femlagsgrupper och en med bara tre lag. Varken Dominica eller Grenada kommer nämligen till spel. Tråkigt.
I dag 17.30 inleds EM-kvalet med matcherna Israel–Italien och Litauen–Kroatien. Under kvällen spelas ytterligare tre matcher, bland annat Island–Ungern i Sveriges grupp.
EM 2021 spelas i England, och således är det Englands Lionesses som är enda laget som är klart för mästerskapet. Övriga 15 platser fördelas i kvalet, där 47 lag ställer upp. Noterbart är att Cypern för första gången ställer upp i ett stort mästerskap på seniornivå, samt att Kosovo gör sitt första EM-kval.
Noterbart också att det har varit förkval i de tre senaste EM-turneringarna. Det för att minska ner antalet blåbärsnationer och undvika alltför många storsegrar. I år har det dock inte varit något förkval, utan det är fler svaga lag med i det här kvalet än det har varit till turneringarna 2009, 2013 och 2017.
De 47 kvallagen är uppdelade på nio grupper där vinnarna och de tre bästa tvåorna tar direktplatser till slutspelet. Eftersom det är olika många lag i grupperna räknas bara matcherna mot gruppettan, -trean, -fyran och -femman när man jämför de olika grupptvåorna.
Då Sveriges grupp bara innehåller fem lag räknas således alla Sveriges matcher in, vilket gör att det kan vara viktigt att vräka in mål mot svaga Lettland på tisdag.
De sex sämsta grupptvåorna får spela playoff om de tre sista platserna i oktober nästa år.
Här är en genomgång av kvalet, grupp för grupp:
Holland
Grupp A
Nederländerna (regerande mästare – rankat 3 i världen), Ryssland (rankat 25 i världen), Slovenien (51), Turkiet (62), Kosovo (126) och Estland (99).
Den här gruppen skall VM-finalisten Nederländerna vinna enkelt. Det troliga är att man går rent, alltså utan poängförlust. Känslan är att man nog till och med kan klara sig utan insläppta mål.
Ryssland är näst högst rankat i gruppen och bör också ta andraplatsen. Ryskorna har dock tappat lite i slagstyrka de senaste åren, och mitt tips är att de kammar noll mot Nederländerna och att de också kan tappa någon poäng mot Slovenien. Därmed går de miste om att bli en av de tre bästa tvåorna, och tvingas således till playoff för att nå EM.
Slovenien är lite på uppgång, och har bland annat vunnit med 3–1 mot Ukraina i år – vilket ju är ett bra resultat. Men det rimliga tipset är att slovenskorna blir trea i gruppen.
De tre sista lagen i gruppen är riktigt svaga. Det skulle vara en skräll om Turkiet, Estland eller Kosovo tog poäng mot de tre andra lagen. De här tre gängen får i första hand kämpa om att undvika jumboplatsen i gruppen.
Danmark
Grupp B
Italien (14), Danmark (15), Bosnien-Hercegovina (67), Israel (64), Malta (102) och Georgien (112)
Den här gruppen är en av de på förhand mest ovissa. Har finns två riktigt starka segerkandidater i VM-kvartsfinalisterna Italien och EM-finalisterna Danmark. De ligger också på platserna bredvid varandra på världsrankingen.
Mitt tips är att Italien vinner gruppen, men att Danmark tar minst en poäng av italienskorna. Då de båda topplagen lär gå rent mot de övriga fyra lagen bör Danmark bli en av de grupptvåor som tar en direktplats till slutspelet.
För de fyra sista lagen i den här gruppen är riktigt svaga. Inget av dem har med kampen om EM-platser att göra.
Norge
Grupp C
Norge (12), Wales (32), Vitryssland (54), Nordirland (59), Färöarna (85).
Här är VM-kvartsfinalisterna från Norge klara gruppfavoriter. Martin Sjögren:s lag får dock se upp lite med ett allt starkare Wales.
Lagen möttes även i det förra EM-kvalet. Då vann norskorna gruppen, medan Wales kom trea. Norge vann då båda de inbördes matcherna.
Men sedan dess har Wales flyttat fram sina positioner. Laget förlorade bara en match i VM-kvalet. Bland annat fick man där fina 0–0 borta mot England. Ett stort avbräck för Wales är ju att lagets storstjärna Jessica Fishlock missar stora delar av kvalet eftersom hon drog av korsbandet i somras. Wales har dock flera andra spännande spelare, som exempelvis lagkaptenen Sophie Ingle från Chelsea och forwarden Natasha Harding från Reading.
Känslan är ändå att Wales som bäst blir tvåa i gruppen – samt att de kommer att tvingas till playoff för att nå en EM-plats. Både Vitryssland och Nordirland är nämligen lag som kan skrälla till ibland, framför allt på hemmaplan. Risken finns alltså att Wales tappar poäng mot något av de lagen.
Den här gruppen kommer Spanien att vinna. Troligen kommer man att göra det med full poäng. Det även om bortamatcherna i Tjeckien och Polen kan bli lite luriga.
Just tjeckiskor och polskor gör upp om andraplatsen. Båda lagen är på frammarsch, och deras kamp blir spännande. Jag håller Polen som mycket knapp favorit i kampen om andraplatsen.
Polskorna imponerade i Algarve cup där de vann både mot Spanien och Nederländerna. Låt vara att båda lagen ställde upp rätt B-betonat – det var ändå besked om att Polen är mer än bara Ewa Pajor. Polen spelade även oavgjort mot Italien i april. Men det går inte att räkna mot Tjeckien. Det senaste året har de vunnit mot lag som Ryssland, Sydafrika och Finland, samt spelat oavgjort borta mot Island.
Mitt tips är att det lag av Polen och Tjeckien som kniper andraplatsen tvingas till playoff.
Moldavien och Azerbajdzjan är bara utfyllnad. De gör upp inbördes om att slippa sistaplatsen.
Skottland
Grupp E
Skottland (22), Finland (31), Portugal (30), Albanien (78), Cypern (117)
Det här är den på pappret sämsta gruppen. Det är även en speciell grupp för svenska Anna Signeul. I förra EM-kvalet ledde hon Skottland till landets första stora mästerskap. Nu skall hon försöka ta Finland tillbaka till den stora scenen, delvis på skotskornas bekostnad.
Jag tror dock tyvärr för Signeul att det blir tufft att leda Finland till EM-slutspel igen. Mitt tips är nämligen att gruppsegern står mellan Skottland och Portugal.
Skotskorna var ju med i VM i somras. Där hade de knappast marginalerna med sig. De blev lurade på en straff i 2–1-förlusten mot Japan och vi minns ju hur målvakten Lee Alexander var någon millimeter framför mållinjen när hon räddade Argentinas straff i sista gruppmatchen. Om straffen inte hade fått skjutas om hade skotskorna fått spela slutspel.
Skottland får segertipset här, men det var nära att jag istället tog Portugal som favoriter. Vi minns ju hur portugisiskorna vann med 2–1 mot Sverige i Algarve cup i våras.
Då gjorde Claudia Neto segermålet på övertid. Det är också den före detta Linköpingsspelaren som bär det allt starkare portugisiska laget. Jag tippar att hon bär det till playoff.
Finland kommer att vinna matcherna mot svaga Albanien och Cypern, och finskorna kan även knipa någon poäng mot de båda topplagen. Men totalt sett tror jag alltså att Finland får nöja sig med en försmädlig tredjeplats. I det senaste EM-kvalet var det ju just Portugal som lurade Finland på en playoffplats.
Sverige
Grupp F
Sverige (6), Island (17), Ungern (45), Slovakien (47), Lettland (93).
Då var vi framme vid Sveriges grupp. På pappret är det den med flest bra lag. Ingen annan grupp innehåller nämligen fyra lag på världsrankingens topp 50. Lägger man ihop rankingen för alla lag i grupperna får dessutom den här gruppen ganska klart lägst totalsiffra.
VM-trean Sverige är expert på att klara kval, och vårt lag får således räknas som ganska klar favorit. Utgångstipset är att svenskorna går genom gruppen utan poängförlust.
Framför allt skall Sverige gå rent på hemmaplan. Däremot är det tre ganska tuffa bortamatcher. Framför allt är Island ett svårspelat motstånd. Och såväl Ungern som Slovakien har blivit allt bättre.
Island vann ju ena matchen mot Tyskland i VM-kvalet, och vi minns att Sverige bara vann med 2–1 mot Slovakien i förra EM-kvalet samt att Ungern höll emot länge i VM-kvalet förra året. Då vann i och för sig Sverige till slut med 4–1, men de sista målen kom i 87:e respektive 90:e minuten.
Bakom Sverige är Island favorit till andraplatsen. Jag tror dock inte att de tar så många poäng att de blir en av de tre bästa tvåorna, utan isländskorna får nog inrikta sig på playoff nästa höst.
Jag tror att Slovakien blir trea och Ungern fyra. Lettland däremot blir gruppens slagpåse. Mitt tips är att lettiskorna inte tar en enda poäng.
Österrikisk glädje
Grupp G
Frankrike (4), Österrike (21), Serbien (43), Kazakstan (73), Nordmakedonien (127).
Jag var på plats i Utrecht och såg Österrike ta en sensationell poäng mot Frankrike i EM-slutspelet för två år sedan. I den turneringen gick Österrike till slut ett steg längre än Frankrike.
I det här kvalet är dock Frankrike jättefavorit till att ta direktplatsen. Mitt tips är att laget går rent, samt att de gör det utan att släppa in mål. Tipset är också att Österrike tar 18 poäng och får en så bra målskillnad att laget också tar en direktplats till EM-slutspelet.
Det är Serbien som möjligen kan sno någon poäng från Österrike, och tvinga dem till playoff. Men att Frankrike blir etta och Österrike tvåa i den här gruppen känns klar.
Det känns även klart att Serbien blir trea. De två sista lagen, Kazakstan och Nordmakedonien, är riktigt svaga, vilket ger förutsättningar till att topplagen kan få riktigt vass målskillnad.
Om Sveriges grupp är den med lägst totalranking är den här den med minst avstånd på rankingen mellan första och fjärde lag. Den här gruppen bör alltså kunna bli den jämnaste.
Jag tror också att det blir jämnt om gruppsegern, men bara mellan två lag. Det står mellan ett Schweiz på nedgång och ett Belgien på uppgång. Och jag tippar på belgisk gruppseger.
Lagen möttes i VM-playoff förra hösten. Då vann Schweiz med 3–3 och fler bortamål. Då var dock viktiga Lara Dickenmann med. Sedan drog hon först av korsbandet, och sedan tackade Wolfsburgspelaren för sig i landslaget efter 53 mål på 135 matcher. Ett tungt avbräck för ett Schweiz som backat sedan det förra EM-slutspelet.
2️⃣0️⃣0️⃣2️⃣ – 2️⃣0️⃣1️⃣8️⃣
1️⃣3️⃣5️⃣ Spiele / Matchs / Partite 5️⃣3️⃣ Tore / Buts / Gol 8️⃣ "Player of The Year" Awards
Lara Dickenmann tritt aus dem Nationalteam zurück Lara Dickenmann se retire de l'équipe nationale Lara Dickenmann si ritira dalla Nazionale
Belgien har däremot sakta men säkert flyttat fram sina positioner. Jag tror att Janice Cayman och Tessa Wullaert leder de röda flammorna (landslaget kallas Red Flames) till gruppseger – och EM.
Men jag tror också att Schweiz tar en direktplats till mästerskapet. Jag tror nämligen att de går rent mot de övriga tre lagen i gruppen. Och då kan det räcka med en poäng mot Belgien för att bli en av de bästa grupptvåorna.
Men Rumänien och Kroatien är absolut inte ofarliga. Det är två lag som framför allt är svårspelade på deras hemmaplaner. Minns att Sverige fick kämpa för 2–0-segern i Kroatien i Peter Gerhardsson:s debutlandskamp. I VM-kvalet snodde ju dessutom Kroatien poäng på bortaplan mot Danmark. Och Rumänien snodde en poäng av Portugal i VM-kvalet.
I det kvalet spelade för övrigt Belgien och Rumänien i samma grupp. Belgiskorna vann med 3–2 hemma och 1–0 borta. Så det blir ingen helt enkel resa mot EM-slutspel för Belgien.
Yana Kalinina (7), Daryna Apanaschenko (17) och Veronika Andrukhiv (5).
Grupp I
Tyskland (2), Ukraina (24), Irland (33), Grekland (65), Montenegro (98).
Den här gruppen kommer Tyskland att vinna i stor stil. Bortamatcherna i Ukraina och Irland är inte helt lätta, men jag tror ändå att tyskorna tar full poäng.
Just Ukraina och Irland slåss om andraplatsen medan Grekland och Montenegro är ren utfyllnad. Kampen om andraplatsen känns däremot vidöppen. Ukraina visade i VM-kvalet att de har kvaliteter, och Irland har varit svårspelat i flera år. Känslan är att det kan vara dags för irländskorna att få till en lite större framgång. Och den framgången blir att ta sig till playoff.
Men Ukraina lär inte ge sig utan kamp. Vi vet ju hur bra Daryna Apanaschenko kan vara när hon får utrymme. Hon ledde ju Ukraina till en sensationell seger mot Sverige i VM-kvalet.
Därmed är min genomgång av grupperna i EM-kvalet klar. Sammanfattningsvis tippar jag alltså att följande lag når slutspelet:
Som arrangör (klart): England
Som gruppsegrare: Holland, Italien, Norge, Spanien, Skottland, Sverige, Frankrike, Belgien och Tyskland.
Som bästa grupptvåor: Danmark, Österrike och Schweiz.
Dessutom tippar jag att följande sex lag får spela playoff om de sista tre platserna: Ryssland, Wales, Polen, Portugal, Island och Irland.
I Afrika är OS-kvalet i gång. I går spelade Hanna Boubezari:s Algeriet mot Thomas Dennerby:s Nigeria. Nigeria vann bortamatchen mot 2–0 och har således bra chans att gå vidare till nästa omgång.
Noterbart är att Dennerby fick spela med en elva som inte alls såg ut som hans VM-elva. Exempelvis saknades alla Sverigeproffsen.
Jag vet inte huruvida Boubezari fick debutera eller inte. Klart är att hon inte ingick i startelvan. Men jag har inte sett några uppgifter om Algeriets byten. Jag ser inte heller Boubezari i spel på någon av de här bilderna.
Det är för övrigt riktigt usel rapportering kring damlandskamper i Afrika. På det afrikanska fotbollsförbundet CAF:s hemsida går det exempelvis inte att hitta gårdagens slutresultat ännu. Svagt.
Stark lär däremot publiksiffran bli i USA, när laget tar emot Portugal i natt (avspark 01.00) på The Linc i Philadelphia. I går var det sålt 46 000 biljetter till matchen. Inte dåligt för en träningsmatch.
När finalen av de Sydostasiatiska mästerskapen spelades i Chonburi, Thailand var det däremot bara 550 åskådare. De fick se Vietnam vinna med 1–0 mot värdnationen efter förlängning. Segerskytt blev lagkapten Huynh Nhu, som blev så glad att hon drog av sig tröjan och sprang ut över löparbanorna. Det kostade henne en utvisning, för hon hade redan dragit på sig ett gult kort tidigare i matchen.
Bilderna nedan är rätt roliga, där Vietnam försöker slippa det röda kortet genom att byta ut målskytten. Något som är nära att lyckas.
Nhu kan nog ta sitt röda kort. Det blev ju seger, Vietnams tredje i mästerskapet. Thailand är bäst med fyra titlar. Sedan har Myanmar två, medan Japan och Australien har varsin seger. I år ställde dock varken Japan eller Australien upp.
#football#vietnamesegirl#proudVietnam I LOVE TEAM WOMEN'S FOOTBALL VietNam. ( Vietnam 1-0 Thailand) Very good team.We are proud team.Congratulation Win amazing for Female Finals Aff cup 2019 and now with wait Team Men's soccer at Seagame country Philippines December🇻🇳🎖⚽🏆 pic.twitter.com/iBzE50n3kX
Slutligen till en inhemsk nyhet. Örebrotränaren Stefan Ärnsved fick ju en hel del rubriker härom veckan.
Han anmäldes till disciplinnämnden efter att ha protesterat på ett olämpligt sätt mot ett domslut i matchen mot Göteborg. Ni minns kanske situationen där Heather Williams borde ha fått straff i duell med Jennifer Falk.
Precis som jag tyckte Ärnsved att det borde ha varit straff, vilket han berättade för domarna. Enligt tidigare rapportering skulle Örebrotränaren ha lagt handen på fjärdedomarens axel och kallat henne för ”lilla gumman”.
Nu har Ärnsved blivit friad av disciplinnämnden, och han ger sin beskrivning av situationen på klubbens hemsida. Där ber han om ursäkt för det inträffade, och hävdar med bestämdhet att han inte sa ”lilla gumman” utan ”lilla vän”.
Och lyssnar man noga på tv-sändningen från matchen hör man fjärdedomaren ropa något som avslutas med ”lilla vän”. Så Ärnsved har med stor sannolikhet rätt i att han aldrig sa ”lilla gumman”.
Sammanfattningsvis känns det rimligt att Ärnsved frias. Visst var hans uttalande olämpligt, men jag tycker inte att det var värt någon större bestraffning än den han redan fått genom tidigare medierapportering.
På måndag öppnar det första internationella fönstret efter VM. Som bekant spelar Sverige en EM-kvalmatch under fönstret, den går i Lettland först tisdagen den 3 september. Själva EM-kvalet inleds redan på torsdag med fem matcher, bland annat Island–Ungern i vår grupp.
Dagen innan kan en svensk spelare göra landslagsdebut i det afrikanska OS-kvalet. Då möts nämligen Algeriet och Nigeria i åttondelsfinal. Och i Algeriets trupp finns för första gången den Umeåbördiga Kungsbacka- och Jitexspelaren Hanna Boubezari.
Hon flög ner till Afrika i onsdags för att eventuellt få göra landslagsdebut i mötet med Thomas Dennerby:s meriterade landslag. Boubezari har varit på läger med det svenska flicklandslaget, men är vad jag kan se inte bokförd för någon landskamp.
Det kan alltså bli debut alla kategorier på onsdag. Afrika har bara en plats i nästa års OS-turnering, och kampen lär i första hand stå mellan VM-lagen Nigeria, Kamerun och Sydafrika. Möjliga utmanare är Ghana, Mali och Elfenbenskusten.
Algeriet känns inte som ett troligt OS-lag. Men algeriskorna var ett av åtta lag som nådde slutspelet i Afrikanska mästerskapen förra året. Då blev det noll poäng och 2–7 i målskillnad. Till nästa gång (2020) utökas för övrigt de Afrikanska mästerskapen från åtta till tolv lag, så kanske att Boubezari kan få spela i ett mästerskap framöver.
I år har hon spelat två matcher i damallsvenskan för Kungsbacka. Nu under hösten är hon utlånad till division I-klubben Jitex.
After 21 years, Caf expands African Women's Cup of Nations to 12 teams
Inför det stundande landslagsuppehållet har vi fått besked om att två rutinerade mittfältare slutar i sina respektive landslag. Det handlar dels om den 33-åriga tyska OS- och EM-mästarinnan Lena Goessling.
Wolfsburgspelaren har dessutom vunnit Champions League två gånger. Hennes bästa säsong hittills var 2013, då hon bland annat kom med i EM:s allstarlag samt prisades som världens bästa speluppläggare av den internationella statistikorganisationen IFFHS.
Goessling fick bara speltid i en match i årets VM-slutspel, och ingår sannolikt inte i förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg:s planer. Det var sannolikt därför rimligt att tacka för sig nu.
I övrigt vad gäller det tyska landslaget så har talangfulla 19-åringen Lena Lattwein tvingats lämna återbud till det stundande landslagslägret. Hon ersätts av Pauline Bremer, en spelare som jag trodde hårt på för några år sedan. Men den 23-åriga Manchester Cityspelaren har inte fått den utveckling hon spåddes. Inte ännu i alla fall.
Nachnominierung❗ Lena Lattwein fällt aufgrund einer Bänderverletzung im Sprunggelenk für die kommende Maßnahme aus – für sie rückt @pauline_bremer ins Team.
Den andra spelaren som tackar för sig är franska mittfältaren Elise Bussaglia. 33-åringen (fyller 34 i slutet av september) som numera spelar för Dijon i franska ligan var startspelare i VM. Hon spelade fyra av fem matcher, bland annat hela kvartsfinalen mot USA. Den matchen visade sig bli hennes sista landskamp.
Élise Bussaglia ends her international career🇫🇷 a massive thank you for your fantastic career with Les Bleues👏👏
Apropå Frankrike så drar ligan igång med fem matcher under lördagen. I fjol var Lyon, PSG, Montpellier, Bordeaux och Paris FC de fem högst placerade lagen. Känslan är att det kommer att se ut på ett liknande sätt i år.
Lyon är förstås megafavorit. Lagets senaste förlust i ligan kom mot PSG den 17 december 2016. Under de fem senaste säsongerna har Lyon på 110 ligamatcher tagit 103 segrar, 6 kryss – och bara en förlust.
Under sommaren tycker jag nog ändå att klubben har gjort några rätt konstiga värvningar. Det känns mer som att klubben breddar truppen än spetsar den. Det mest namnkunniga nytillskottet är Nikita Parris. Men man hade redan två högklassiga kantspelare till höger i Shanice van de Sanden och Delphine Cascarino.
Man får ju sannolikt klara sig utan korsbandsskadade Jessica Fishlock under hela säsongen. Men jag ser ingen riktig ersättare till henne bland nykomlingarna Alex Greenwood, Janice Cayman, Jessica Silva och den talangfulla finländska målvakten Katriina Talaslahti.
Dock har ju Lyon sedan tidigare en väldigt stabil stomme att luta sig mot. En intressant fråga blir ju om Ada Stolsmo Hegerberg kan återta kommandot i skytteligan. Norskan blev ligans bästa målskytt tre säsonger i rad 2016–18 (dock delat med kompisen Eugenie Le Sommer ett av åren). Den senaste säsongen fick dock Hegerberg nöja sig med andraplatsen bakom PSG:s Marie Antoinette Katoto.
Då tycker jag att första utmanaren PSG har gjort fler spännande värvningar. Man har bland annat toppat sin trupp med tyska Sara Däbritz, kanadensiska jättetalangen Jordyn Huitema och norska VM-spelaren Karina Saevik.
När PSG nyligen vann med 2–1 mot Bayern München i en träningsmatch hade Annahita Zamanian en större roll än tidigare. Det blir intressant att se om det även fortsatt kommer att se ut så för den svenskfostrade speluppläggaren.
I fjol hade vi fem svenskor plus Zamanian i D1 Feminine. I år är det nere i 2+1. I PSG finns ju även Hanna Glas, och i Montpellier har vi Marija Banusic.
I fjol var Montpellier tidigt borta ur striden om de två topplaceringarna. Till årets säsong har man gjort stora förändringar i sin spelartrupp. Bland annat har Linda Sembrant och Sofia Jakobsson lämnat. In har man fått tyska målvakten Lisa Schmitz, tidigare Rosengårdsmittfältaren Iva Landeka samt tyska landslagsforwarden Lena Petermann.
Iva Landeka
Montpellier har vunnit mot Chelsea och PSG (efter straffar) under försäsongen, och kan kanske utmana om andraplatsen i år.
Men man får se upp bakåt för ett alltmer intressant Bordeaux. Tittar man på FC Girondins trupp innehåller den en hel hög spännande spelare. Där finns bland annat nyazeeländska landslagsmålvakten Erin Nayler och brasilianska mittbacken Kathellen. I backlinjen finns även Estelle Cascarino, och på mittfältet landslagsmeriterade duon Charlotte Bilbault och Clarie Lavogez. Och forwardssidan är namnkunnig. Där finns Ouleymata Sarr, Viviane Asseyi och spännande jamaicanska nyförvärvet Khadija Shaw.
Till topplagen skall vi även räkna in före detta storklubben Juvisy, som ju sedan några år tillbaka spelar under namnet Paris FC. I Parisklubben hittar vi bland annat Sverigebekanta forwarden Linda Sällström.
Det är just på forwardssidan som PFC ser riktigt spännande ut. Utöver Sällström finns även anfallare som Gaetane Thiney, Camille Catala och Clara Mateo.
Juvisy har tagit sex ligaguld genom åren. Paris FC har ett berg att bestiga om man i år skall kunna ta första guldet i den nya konstellationen. Laget har just laddat för säsongen genom att bestiga berg.
Spelarna kämpade i sju timmar för att bestiga det 3173 meter höga Campbieil i Pyrenéerna.
Det om den franska ligan. Tittar vi på veckans silly season noteras att den före detta LFC-lagkaptenen Janni Arnth lämnar Arsenal för lagets motståndare i Champions League, italienska Fiorentina.
32-åringen gjorde mål i sin debut för Londonklubben. Men sedan blev det inte någon succé för Arnth i Arsenal. Hon fick bara spela totalt 254 minuter i WSL, och det är därmed rimligt att hon flyttar på sig.
I övrigt noteras att Australiens landslagsforward Emily Gielnik är nästa spelare att ansluta till Bayern München. Amanda Ilestedt:s lag spelar för övrigt i kväll mot Frankfurt, en match som visas på tyska Europsport, men som inte går att se gratis i Sverige.
I höst är det inte längre möjligt att se matcher från Frauen-Bundesliga eller NWSL gratis i Sverige. Det skriver bloggen Hattrick om här. Det är förstås tråkigt för oss som är intresserade, för det finns ju gränser för hur många kanaler man har råd att betala för. Samtidigt får vi hoppas att det innebär fina intäkter till klubbar och spelare.
I NWSL spelar ju bara amerikanska lag. I en bra intervju med Kanadas superstjärna Christine Sinclair beklagar hon bristen på proffslag i landet. Kanada är ju det högst rankade landet i världen utan att ha någon högklassig liga. Inom herrfotbollen spelar ju kanadensiska lag i MLS. Nog borde väl det kunna finnas intresse även för ett kanadensiskt lag i NWSL? Exempelvis är det ju inte jättelångt mellan Vancouver och Seattle.
I på seneftermiddagen har Umeå återtagit ledningen i elitettan. Laget vann med 2–0 borta mot Lidköping. Lova Lundin visade vägen genom två tidiga mål. Lundin inledde säsongen som inhoppare och har bara spelat sju hela matcher. Men ju längre säsongen har gått, desto större roll har hon tagit i laget. Nu är den 20-åriga powerforwarden uppe på tolv mål. Och vad jag kan se har hon gjort mål i nio av de tio senaste tävlingsmatcherna.
Matchen i Lidköping hade för övrigt avspark redan 16.30, vilket ju är en mycket konstig avsparkstid. Jag antar att det handlar om att Umeå skall kunna åka hem under kvällen, vilket ju är bra för dem. Spontant känns det ju rent publikmässigt som att man ger upp på förhand om man lägger matcher så tidigt en vardagskväll.
Samtidigt noterar jag att publiksiffran blev 190, vilket är ganska exakt var Lidköping brukar ha. Så kanske att det inte spelade någon roll.
Slutligen en snabbtitt på helgens damallsvenska omgång. Klart inför omgången är att toppduon Rosengård och Göteborg kommer att ligga topp två även under landslagsuppehållet. Frågan är vilka som kommer att vara i ledning, samt vilket avstånd de båda lagen kommer att ha neråt.
Om Göteborg och Rosengård vinner hemma mot Linköping respektive borta mot Piteå kommer de båda topplagen att ha en lucka neråt på minst tre poäng plus målskillnad. Men om LFC och Piteå skulle vinna skulle vi återigen ha en extremt tajt toppstrid.
För övriga topplag väntar hemmamatcher. Kif Örebro tar emot LB07 och Vittsjö tar emot Växjö. Matchen Kristianstad–Djurgården blev lite extra intressant i dag när stockholmarna bytte tränare. Hur väljer Pierre Fondin att matcha Djurgården? Blir det exempelvis tre eller fyra backar?
Om ni gör det minns ni kanske att det inleddes med att Tyskland vann med tre måls marginal mot det sista laget in i slutspelet. Precis samma sak upprepades i årets VM.
För fyra år sedan var det Sverige som stod för motståndet, och slutsiffrorna blev 4–1. Den här gången var det svenskledda Nigeria som var sista laget in i slutspelet. Och de föll med 3–0 mot tyskorna.
Nigeria var rejält brandskattat. Utöver att viktigaste backen (Faith Ikidi) och viktigaste mittfältaren (Rita Chikwelu) saknades på grund av skada respektive avstängning tvingades Thomas Dennerby också att spela utan sitt viktigaste offensiva vapen – Barcelonas Asisat Oshoala. Jag antar att det var den fotskada hon drog på sig tidigare i turneringen som spökade.
Nigeria inledde bra och höll hyfsat jämna steg med tyskorna i drygt en kvart. Sedan kom ett par olyckliga minuter som förstörde dagen. Först tappade ett zonande och bolltittande nigerianskt försvar bort Alexandra Popp på en hörna. Det kan man inte göra. Är det någon tysk spelare man bör ha koll på vid fasta situationer är det ju just Popp.
För ett år sedan hade sannolikt inte Popps 1–0-mål godkänts. För Svenja Huth befann sig i en offsideposition, och störde helt klart Nigerias målvakt Chiamaka Nnadozie. Men numera får man ju påverka spelet från offsideposition – bara man inte tar bollen.
Några minuter efter 1–0 fick Tyskland en VAR-straff. Det var tredje gången i VM som VAR-rummet gick in och dömde straff efter att en försvarare först fått en liten träff på bollen, och sedan en rejäl träff på motståndaren. Straffen satte Sara Däbritz säkert – och matchen var avgjord.
På slutet gjorde Lea Schüller 3–0, och Tyskland blev Europas första lag i kvartsfinal – precis som 2015.
Då i Kanada spelade Norge åttondelsfinal mot ett engelskspråkigt lag. En veteran (Solveig Gulbrandsen) gav gjorde matchens första mål, och Norge var totalt sett det bättre laget över 90 minuter. Trots det förlorade man – och åkte ut.
Då var det England som stod för motståndet, och vann med 2–1. Nu var det Australien. Återigen var Norge det bättre laget, och återigen tog norskorna ledningen genom en veteran. Den här gången var det Isabell Herlovsen.
Och återigen tappade man ledningen. Australien kvitterade på en hörna från Elise Kellond-Knight, och känslan var att historien kanske skulle upprepa sig fullt ut. Australien gick ju som bekant till kvartsfinal via uddamålsseger för fyra år sedan.
Men vid 1–1 upphörde likheterna med mästerskapet i Kanada. I slutet av ordinarie matchtid var matchens suverän – Caroline Graham Hansen – någon millimeter ifrån att avgöra. Och förlängningen blev en enda lång norsk press. Graham Hansen var flera gånger när att bli matchvinnare, men närmast kom Vilde Böe Risa, som lobbsköt i ribban.
Noterbart var att Australien hade lite oflyt med domsluten. De tilldömdes en straff, som sedan ströks. För övrigt var norska mittbacken Maria Thorisdottir inblandad i tre straffsituationer som granskades från VAR-rummet. Alla gånger friades hon. Där tycker jag att domsluten blev korrekta.
Däremot kändes det felaktigt att döma målchansutvisning på Australiens mittback Alanna Kennedy. Visst drog hon i tröjan på norskan, så frispark och gult kort hade varit i sin ordning. Men faktum var ju att det aldrig var någon målchans. Den norska anfallaren – tror det var Lisa Marie Utland – hade aldrig hunnit upp bollen. Utvisningen bidrog till att förlängningen blev en enda lång norsk anstormning.
När Australien lyckades hålla ut till straffläggning var känslan att The Matildas borde vara det lag som jublade mest. Och därmed det lag som hade mest att vinna. Men det blev en straffläggning som australiensiskorna sannolikt snabbt vill glömma.
Medan norskorna säkert satte straff efter straff började storstjärnan Sam Kerr med att skicka upp sin straff på övre läktar-etaget. Och sedan räddade Ingrid Hjelmseth Australiens andra straff, den som slogs av Emily Gielnik. Matchen var över redan efter sju straffar.
Jag såg att Australiens förbundskapten Ante Milicic fick frågan på presskonferensen om Kerrs missriktade straff. Hans svar var bra:
”Bara stora spelare kan missa straffar, för små spelare kliver aldrig fram och tar någon.”
Känslan är att Australien gav bort det här världsmästerskapet redan i vintras, när de bytte förbundskapten. Tråkigt att The Matildas gyllene generation blivit så misshandlad av sitt eget förbund.
För Norge ser det däremot väldigt bra ut. Det är ett väldigt bra lag som Martin Sjögren leder från sidan och duon Maren Mjelde och Caroline Graham Hansen leder från planen. Inför VM skrev jag om att Norge har blivit bättre sedan storstjärnan Ada Hegerberg tackade för sig. Jag skrev också att:
”Jag skulle inte vara chockad om laget smyger sig fram till medaljmatcher.”
Nu står sannolikt bara England mellan norska medaljmatcher. Norge slår ur underläge mot engelskorna, men är absolut inte chanslösa. Det kan bli en rysare.
En rysare lär även det europeiska OS-kvalet bli. Första slutspelsdagen gick två europeiska lag vidare till kvartsfinal. Jag räknar med att det blir ytterligare fyra eller fem.
Uefa gjorde som bekant ett riktigt fiaskojobb när OS-platserna fördelades. Tre europeiska platser är ju närmast patetiskt. När OS-turneringen avgörs i Japan nästa år kommer flera tänkbara guldkandidater inte ens att få vara med. Däremot kommer fyra–fem utfyllnadslag från andra kontinenter att ta plats.
Går man efter världsrankingen är sex av de tolv bäst placerade lagen från Europa. Och nu i VM var åtta av de tolv bästa lagen i gruppspelet europeiska. Men i OS har vi alltså bara tre av tolv platser.
På midsommardagen drar åttondelsfinalerna i VM i gång. Det är alltså nu som turneringen startar på allvar för de stora lagen.
Värt att observera är ju att VM också fungerar som OS-kval för Europa. Tre OS-platser skall fördelas, och det enda europeiska lag som är utslaget är Skottland – det lag som inte ingick i OS-kvalet.
Inget av de åtta återstående lagen möts i åttondelsfinal, det innebär att vi i teorin kan få åtta europeiska lag i kvartsfinal. I så fall krävs det medalj för att få spela OS-fotboll i Japan nästa år. Noterbart är att det enda europeiska land som deltagit i alla OS- och VM-turneringar hittills är Sverige. Nu kommer det att bli väldigt tufft att upprätthålla den sviten. Jag håller fem europeiska lag som favoriter i sina åttondelsfinaler – och Sverige är inte ett av dem.
Här är mina funderingar kring åttondelsfinalerna, match för match. Notera att oddsen gäller vilket lag som går vidare – alltså inte ställning efter 90 minuter:
Midsommardagen
17.30: Tyskland–Nigeria
Odds: 92–8
Thomas Dennerby:s Nigeria har överträffat förväntningarna bara genom att ta sig vidare ur gruppspelet. Senast mot Frankrike gjorde man en utmärkt match, försvarsmässigt sett – vilket är väldigt positivt. Starkt att göra det utan skadade Faith Ikidi. Det var ju bara på en omdiskuterad straff som fransyskorna lyckades göra mål.
Tidigare har Nigeria läckt ganska rejält i defensiven. Det var ju just Frankrike som stod för motståndet i Dennerbys debut som nigeriansk förbundskapten i april 2018. Då blev det hela 8–0. Snacka om förbättring…
Trots den positiva defensiva utvecklingen är det troliga att Nigeria åker hem efter åttondelsfinalen. Man gynnas ju inte direkt av att viktiga Rita Chikwelu är avstängd. Noterbart i Nigeria är att laget känns väldigt mycket stabilare sedan man bytte målvakt från 32-åriga Tochukwo Oluehi till 18-åriga talangen Chiamaka Nnadozie.
Även om Tyskland har storstjärnan Dzsenifer Marozsan på skadelistan skall alltså det tyska laget vara minst en klass bättre här. Man har en överlägsen bredd, och har visat god stabilitet genom att hålla nollan genom gruppspelet.
Allt talar för att det är Tyskland som väntar i kvartsfinalen för segraren mellan Kanada och Sverige. I kvartsfinalen får tyskorna (eller nigerianskorna, om de vinner) en fin fördel genom två fler vilodagar än sin motståndare.
21.00: Norge–Australien
Odds: 49–51
Det här är verkligen en vidöppen drabbning, den på förhand klart mest ovissa åttondelsfinalen. Jag tippar seger för The Matildas mest eftersom de har traditionen att nå kvartsfinal i världsmästerskap. De har varit bland de åtta bästa i de tre senaste VM:en – och på pappret är årets lag bättre än de tidigare upplagorna.
På planen har Australien jobbat sig in i mästerskapet efter en jobbig övertidsförlust mot Italien i öppningsmatchen. Och det var förstås otroligt viktigt för laget att måldrottningen Sam Kerr fick sätta fyra mål senast. Kerr är ju en matchvinnare, en spelare som kan vara droppen som får bägaren att rinna över i australiensisk favör.
Jag såg varken Australiens eller Norges matcher i den sista gruppomgången. Men mot Nigeria och Frankrike imponerade norskorna. Spelmässigt skulle jag nog ändå säga att de sett bättre ut än Australien så här långt.
Det är en väldig styrka att ha en kreatör på varje kant, som Norge har. Både Guro Reiten och Caroline Graham Hansen har ju kapacitet att skapa målchanser på högsta världsnivå.
Hansen skadade foten senast, men rapporterna från Norge säger att hon skall kunna spela. Det är förstås otroligt viktigt att hon är 100-procentig. För det är ju inte så svårt för en motståndare att stänga en kant. Men det är vansinnigt svårt att stoppa ett lag som har kreatörer på båda kanterna.
Utgångstipset är alltså Australien. Men det här är en match som bör helgarderas. Det kan således både bli förlängning och straffar. Vinnaren här ställs för övrigt mot England eller Kamerun i kvartsfinal.
Söndag
17.30: England–Kamerun
Odds: 95–5
För andra världsmästerskapet i rad har Kamerun tagit sig till utslagningsmatcherna. Man tog sig vidare genom ett segermål mot Nya Zeeland från Ajara Nchout i 95:e minuten. Stor glädje då. Fast nu lär det vara färdigskrällt från de otämjbara lejoninnorna.
England är såpass stabilt att man skall ta hem den här matchen. Har de bara lite koll på duktiga Gabrielle Onguene bör det här bli en stabil seger. Faktum är att England fått smyga under radarn hittills i mästerskapet. När man hör folk nämna tänkbara världsmästarlag nämns USA, Frankrike och möjligen Tyskland och Nederländerna. Phil Neville:s gäng får däremot inte så många guldtips.
Jag hade England på bronsplats inför mästerskapet, och som slutspelsträdet ser ut har laget absolut en semifinalplats inom räckhåll. Och väl där kan allt hända.
Ett frågetecken har ju funnits för vem som skall göra målen för England. Där har Ellen White klivit fram. Den 30-åriga Birminghamanfallaren gjorde två senast mot Japan och har därmed stått för tre mål på två spelade VM-matcher.
Förbundskapten Neville brukar röra runt mycket i sin startelva – men känslan är att han kommer att satsa på White som toppforward framöver i turneringen. Fast osvuret är bäst – Jodie Taylor gjorde ju också mål i sin senaste match.
21.00: Frankrike–Brasilien
Odds: 75–25
Det här är en riktigt otäck match för värdnationen. Alla förväntar sig att vi skall få se en kvartsfinal mellan USA och Frankrike – det som blir ett slags moralisk VM-final. Men Brasilien har kapacitet att lura oss på godbiten.
Även om brasiliansk damfotboll är på tillbakagång är laget inte ofarligt i enstaka matcher. Och Brasiliens största tillgång i den här matchen är ju det faktum att alla kräver fransk seger.
Faktum är ju att Frankrike inte har imponerat jättemycket i de två senaste matcherna. Både mot Norge och Nigeria har man vunnit på omdiskuterade VAR-straffar. I båda matcherna har man haft ganska svårt att skapa klara målchanser.
I åttondelsfinalen behöver nog fransyskorna få ordning på anfallsspelet. Annars är risken stor att drömmen om mästerskapsmedalj fortsatt bara kommer att vara en dröm.
I Brasilien återkommer Formiga efter avstängning, något som är väldigt viktigt. 41-åringen defensiva jobb på mittfältet är extra viktigt i en match där Brasilien förväntas försvara och ligga på kontring.
Just det där att spela på kontring borde ju faktiskt passa Brasilien väldigt bra. Kvicka Debinha har imponerat spelmässigt hittills i VM. Men hon har inte gjort något mål ännu. Kommer det mot Frankrike?
Personligen tycker jag att hon var värd att göra det på den här underbara klackskarven:
Faktum är att Brasiliens samtliga sex mål har gjorts av rutinerade Marta och Cristiane. Martas två har kommit från straffpunkten, medan Cristiane gjort fyra spelmål. Klarar trotjänarna av att bära laget vidare till kvartsfinal?
Brasilien var ju skadedrabbat redan innan turneringen. Under VM har viktiga Barcelonaspelaren Andressa Alves dragit på sig en lårskada, som gör att hon har spelat klart i mästerskapet.
För övrigt har Frankrike och Brasilien mötts fyra gånger de senaste fem åren. Det har blivit två franska segrar (2–1 och 3–1) samt två kryss. Så det skulle inte vara någon skräll om det här blir en riktigt jämn historia.
Måndag
18.00: USA–Spanien Odds: 90–10
Spanien är ett bollskickligt lag, som gillar att kontra. Däremot har man väldiga problem att slå hål på uppställda försvar. Mot USA kommer spanjorskorna att få ligga på kontring. Ändå tror jag att det blir en alldeles för svår uppgift. Inte minst eftersom Spanien brukar behöva ganska många målchanser för att göra mål.
Spaniens chans här är att man är effektivt. Samt att laget kan hålla emot den amerikanska anstormningen. Hamnar man i underläge är det sannolikt kört.
Lagen möttes i Alicante i januari – då vann USA med 1–0 efter ett solomål av Christen Press. Som synes av klippet var det USA som hade det mesta och bästa i den matchen:
I USA är det ett litet frågetecken för Julie Ertz, som vilade mot Sverige. Hon är det defensiva navet på mittfältet, hon är dessutom en riktig pådrivare – och ett hyperfarligt vapen på fasta situationer. Det är även ett litet frågetecken för skyttedrottningen Alex Morgan, som klev av i halvtid mot Sverige.
I övrigt gäller det för de spanska backarna att hålla koll på Tobin Heath. Den kvicka bolltrollaren på den amerikanska högerkanten är i toppform – något Jonna Andersson fick känna av i torsdags.
21.00: Sverige–Kanada Odds: 45–55
Det här är en ganska svårtippad match, där Kanada måste räknas som knapp favorit. Laget är rankat som femma i världen, medan Sverige är på nionde plats. Dessutom var Kanada det bättre laget i vårens möte i Algarve. Det var för övrigt en match jag gjorde en väldigt genomgripande genomgång av.
Noterbart är att det förväntas bli otroligt varmt i Paris på måndag, kring 35 grader. Vilka som gynnas mest av det är något oklart.
Det brukar vara jämnt mellan Kanada och Sverige. Men klart är att Kanada totalt sett varit det bättre laget under det här året. Kanada har bara släppt in tre mål på elva landskamper. Två av de baklängesmålen kom i torsdags mot ett hypereffektivt Nederländerna. Sverige har som jämförelse släppt in åtta mål på årets tio landskamper.
Jag såg en halvlek av Kanada–Nederländerna, och tyckte att kanadensiskorna trots förlusten såg ganska bra ut. Inte minst var det viktigt för dem att Christine Sinclair fick göra mål igen. Tidigare i VM hade hon haft ett par ramträffar, nu gjorde hon mål, och blev därmed den andra bredvid Marta att göra mål i fem raka VM-slutspel.
Sinclair är hjärnan bakom Kanadas spel. Men hon är inte den enda toppspelaren i laget. Personliga favoriter är den defensiva innermittfältaren Desiree Scott, eleganta backen/kantspelaren Ashley Lawrence och tian Jessie Fleming. Naturligtvis skall även försvarsgeneralen Kadeisha Buchanan nämnas. Hon har en fantastisk högstanivå, fast ibland är hon lite slarvig. Och det är nog slarvigheten som gör att hon inte fått så mycket speltid i Lyon.
Kanada är alltså starkt. Hur bra Sverige är just nu kan jag däremot inte bedöma. Jag såg att Expressens Emelie Zaar Ölander uttryckte att det svenska medaljhoppet har ökat efter matchen mot USA. Ärligt talat förstår jag inte vad hon bygger det på. Vi har ju inte fått se Sverige spela på riktigt ännu.
Visst, vårt reservbetonad lag gjorde en bra prestation mot USA. Men faktum är ändå att vi var chanslösa i matchen. Amerikanskorna gjorde vad de behövde, och var aldrig pressade. Mot Kanada får vi se om det var ett genidrag av Peter Gerhardsson att vila spelare. Vi får även äntligen en riktig värdemätare på vårt lag. Måtte det inte bli den sista i VM.
Värt att notera inför matchen är att både Sverige och Kanada varierar sitt spelsätt mellan det jag kallar 4–4–1–1, men ibland snarare är 4–2–3–1, och en uppställning med tre mittbackar. När Kanada spelar med tre mittbackar flyttar man ner mittfältaren Sophie Schmidt i backlinjen, medan Sverige brukar välja att spela med fem backar.
Tidigare har Peter Gerhardsson valt att spela med tre mittbackar i den här typen av matcher. Fast han gjorde faktiskt ett spännande undantag i just mötet med Kanada i Algarve cup. Då spelade faktiskt Gerhardsson med fyra mittbackar. Han formerade en fyrbackslinje där Amanda Ilestedt och Magdalena Eriksson spelade på kanterna. Blir det repris på det?
En annan tänkbar lösning är att ta in Ilestedt som en av de tre mittbackar, och spela Eriksson som kantspelare. Hennes inlägg håller ju hög klass. Och Ilestedt imponerade mot USA. I det svenska lägret är det ett litet frågetecken för Kosovare Asllani, som haltade efter torsdagens match.
En parentes från USA-matchen är att jag har läst om att Sverige hade tre–fem mästerskapsdebutanter i matchen. Jag hittar bara två, Nathalie Björn och Julia Zigiotti Olme. Alla övriga har såvitt jag kan minnas spelat i mästerskapsmatcher tidigare.
Det var en parentes. Tillbaka till Sverige–Kanada. Den svenska startelvan känns alltså oklar. Den kanadensiska däremot känns klar till tio elftedelar. Det lär bli Stepanie Labbé i mål. Lawrence, Buchanan, Shelina Zadorsky och Allysha Chapman lär spela i backlinjen, möjligen i sällskap med Schmidt. Annars spelar Schmidt på det centrala mittfältet ihop med Scott och Fleming. På ena kanten kommer Janine Beckie att spela och längst fram blir det Sinclair.
I de två första matcherna har snabba Nichelle Prince varit elfte kugge. Men mot Nederländerna satsade man på nickstarka talangen Jordyn Huitema. Det troligaste känns att man satsar på fart – och Prince – mot Sverige.
Räkna med att den kanadensiska lagledningen har 100-procentig koll på Sverige. Som assisterande förbundskapten sitter ju svenske Andrée Jeglertz.
Det lär bli fler spekulationer kring den här matchen innan måndag. Det mesta talar för en het, jämn och målfattig match, som kan gå hela vägen till straffläggning. Vågar man tro på nya svenska framgångar på Zlatan Ibrahimovic:s gamla hemmaplan, Parc de Princes?
Tisdag
18.00: Italien–Kina Odds: 60–40
Båda lagen är positiva överraskningar hittills i turneringen. Jag trodde absolut att Italien skulle gå vidare – men att de skulle vinna gruppen följde inte mitt tips. Och Kina har visat att laget återigen är på rätt väg. Man har hittat tillbaka till sin defensiva stabilitet, och har spännande kombinationer i omställningsspelet.
Just omställningar är annars Italiens specialitet. Och det är på grund av italienskornas snabba och precisa kontringar som jag håller laget som favorit i den här matchen. Framför allt har ju Barbara Bonansea visat hög klass. Men även spelare som Cristiana Girelli, Aurora Galli och ytterligare några är duktiga i kontringsspelet.
Noterbart är att båda lagen har målvakter som har utmärkt sig. Både Laura Giuliani och Peng Shimeng har överträffat mina förväntningar så här långt i turneringen. Det kan bli avgörande vem av dem som har den bästa dagen.
Hos Kina förvånas man lite av att lagets båda affischnamn Wang Shuang och Wang Shanshan har matchats så lite hittills. Sannolikt måste de båda hitta rätt om Kina skall få igång något målskytte.
Laget har målskillnaden 1–1 i turneringen, och mycket talar för att det här blir ytterligare en målfattig match. Utgångstipset är 1–0 till Italien. Men det här kan sluta hur som helst. Det vore inte överraskande om det går till straffläggning.
21.00: Nederländerna–Japan Odds: 80–20
Europamästarinnorna ställs mot de asiatiska mästarinnorna redan i åttondelsfinal. Där tror jag på en ganska klar seger för Nederländerna.
De orange lejoninnorna har i och för sig inte imponerat så mycket rent spelmässigt. Bland annat har viktiga mittfältstjärnan Lieke Martens inte alls fått spelet att stämma, vilket förstås påverkar hela laget. Och defensivt har det stundtals sett ganska darrigt ut.
Laget har dock vägt upp bristerna med en mäktig effektivitet. Mot Kanada senast förlorade man avsluten med 12–8, men vann matchen med 2–1. I den andra halvleken hade man bara två målchanser – och gjorde mål på båda. Det är en styrka. Effektiviteten talar för att holländsk seger. Med tanke på lottningen har ju laget faktiskt nu en semifinalplats inom klart räckhåll.
Vinnaren i den här matchen ställs ju mot vinnaren mellan Italien och Kina – vilket känns som en kanonlottning i en VM-kvartsfinal.
Faktum är att även Japan känns som en drömlottning för Nederländerna. Japanskorna har nämligen vägt väldigt lätt i den här turneringen. Laget är bollskicklig, men saknar den nederländska effektiviteten. De saknar överhuvud taget effektivitet.
Japan var mållöst både mot England och Argentina. Orsaken till att man gått vidare är att man hade flyt med domsluten i 2–1-segern mot Skottland. Dels fick japanskorna dels en väldigt billig straff, dels struntade VAR-rummet i att rapportera en fullständigt solklar hands i eget straffområde på japanska Risa Shimizu.
Jag tror således att det här är Japans sista VM-match för den här gången. Till nästa års OS på hemmaplan måste man addera offensiv tyngd till truppen. Varför inte ta tillbaka Yuki Nagasato?
Den halva svenska B-uppställningen gjorde en helt okej match mot USA. 2–0-förlusten är inget att skämmas över.
Det där 2–0-målet tycker jag borde ha varit bortdömt. Men den nya offsidebedömningen är tydligen sådan att man får påverka spelet från offsideposition, bara man inte tar bollen. Precis som Carli Lloyd ju gjorde.
Svenska spelare som utmärkte sig var Julia Zigiotti och Kosovare Asllani. I första halvleken tyckte jag även att Sofia Jakobsson var bra. I USA var Tobin Heath fantastisk, vilket Jonna Andersson fick känna på.
För Sverige väntar nu Kanada i åttondelen, en match där vi slår ur underläge, typ 45–55.
I den andra kvällsmatchen vann Chile med 2–0 mot Thailand. Chile behövde vinna med tre mål för att gå vidare, och hade en straff på slutet. Den slog Fransisca Lara i ribban, vilket innebär att Nigeria går vidare till åttondelsfinal. Grattis till Thomas Dennerby, Jörgen Petersson, Rita Chikwelu och övriga i det nigerianska laget. Surt dock för Chikwelu att vara avstängd i åttondelen.
Det här inlägget skrivs under en tågresa mellan Nice och Paris, närmare bestämt på sträckan Toulon–Marseille.
I går kväll satt jag på en av restauranggatorna i Nice och kollade in Frankrikes sista gruppmatch. Det visade sig att den restaurang jag valt visade en stream som låg ett par minuter efter många andra restauranger i området. Därav gick jag miste om lite av spänningen. Ljudet från omgivningen avslöjade ju när det blev mål – och när det inte blev.
Jag var ute för att ta temperaturen på den franska VM-feber som tydligen existerar.
8,8 miljoner franska tv-tittare följde Frankrikes tredje gruppmatch mot Nigeria på kanalen TF1 igår (dessutom såg nästan 800 000 matchen på Canal Plus). Det är alltså fler än de 8.7 miljoner som såg de franska herrarnas tredje gruppmatch i VM förra sommaren. VM-feber. https://t.co/JzbIeCcn3k
Antagligen valde jag fel stad, och fel område. För visst såg jag en handfull franska landslagströjor, och några flaggor. Men feber – nej det var det verkligen inte. En högst ovetenskaplig uppskattning gjorde gällande att det var betydligt fler svenskar som var intresserade av matchen än det var fransmän.
Vart man än gick före och efter matchen hörde jag det pratas svenska, bland annat satt tre Göteborgstjejer vid bordet bredvid. Och det där ljudet från omgivande restauranger som jag berättade om var knappast av det slag att det hade givit utslag på Richterskalan.
Inte så mycket VM-feber att tala om alltså. Däremot är det återigen läge att tala om VAR. För andra matchen i rad gav VAR-rummet Frankrike segern i en match där hemmafavoriterna hade väldigt svårt att skapa något på egen hand.
Jag kanske är överdrivet konspiratorisk, men jag tror ju aldrig att Norge hade fått den straff fransyskorna fick i andra matchen. Och jag tror inte heller att Nigeria hade fått den straff som Frankrike fick i går. Den var av typen man verkligen måste leta efter för att hitta.
Och som jag ser det har VAR-domarna letat mer noga efter franska straffar än efter straffar till andra nationer.
Snackisen i dag är dock inte själva straffsituationen, utan det faktum att Wendie Renard fick två chanser. Här har jag lärt mig saker i dag. Så här är det:
När hon slog straffen första gången visade det sig att Nigerias målvakt Chiamaka Nnadozie var någon centimeter framför mållinjen. Och då skall straffen slås om.
Chiamaka Nnadozie was indeed off her line by an inch. But french players are in the box before the ball was kicked and that should mean pk canceled and not to be retaken. She didn't gain unfair advantage, she didn't save d pk. Well done girls, we're proud of you#NGAFRA#FIFAWWCpic.twitter.com/ULTMMM8v61
Att två franska utespelare hade trampat in i straffområdet med mycket större marginal innan straffen slogs skall inte påverka domslutet. Det är övertramp från målvakten, och det korrekta då är att straffen ska slås om – och målvakten skall varnas. Således gjorde domaren rätt här.
Thoughts on how none of the French players were penalized for being in the box? pic.twitter.com/ilw0F5i3dV
När Renard fick sin andra chans från straffpunkten blev det mål. Även den gången var det en fransk spelare som trampade över – Amandine Henry.
#NGAFRA The keeper stepped off her line (both feet), but France also made a violation; a player stepping into the box before the penalty kick. I hope this is not RACISM, Very Annoying Racist – VAR. pic.twitter.com/zALGFUIb47
Trots övertrampet godkändes målet. Och det är tydligen korrekt, för utespelares övertramp skall inte granskas med VAR.
Personligen tycker jag att det här är lätt absurt. Och jag lider verkligen med Nigerias Super Falcons och deras svenska förbundskaptener. En poäng hade ju inneburit att avancemanget till åttondelsfinal hade varit klart. Men 1–0-förlusten efter den här straffsoppan gör att Thomas Dennerby:s lag lever riktigt farligt.
Noterbart i övrigt var att straffsåpan tog jättelång tid.
72.06. fransk spelare blir fälld. 74.06 Frankrike får straff efter VAR-granskning. Nigeria får rött kort. 75.53 Fra. missar straffen men 76,53 får Fra. slå om den efter VAR-granskning pga tusendelar och millimetrar. 78.53 slår Fra. slår in straffen. 80.00 matchen fortsätter.
Visst längtar man till när det blir straffläggningar längre fram i turneringen, där varje straff skall VAR-granskas på det här sättet?
I grupp A vann Norge med 2–1 mot Sydkorea, vilket innebär att norskorna tar andraplatsen, medan koreanskorna får resa hem. Noterbart att båda de norska målen kom på straffar – och att det var straffar som domaren tog spontant, utan VAR.
Grupp B vanns som väntat av Tyskland. Laget vann avslutningsmatchen mot Sydafrika med 4–0 och har därmed hållit nollan genom gruppspelet. Sydafrika däremot har spelat klart.
Jag valde bort den tyska matchen och kollade istället det mållösa mötet mellan Kina och Spanien, mest eftersom det handlade om två lag som kan vara Sverige motståndare i åttondelsfinalen. Resultatet innebär ju att Spanien väntar för segraren i Sveriges grupp. Resultatet innebär också att både Spanien och Kina säkrade slutspelsplatser.
Det blev alltså 0–0, och det var en riktig 0–0-match. Spanien har haft svårt att skapa målchanser mot tillbakadragna försvar i turneringen. Jag såg inte matchen mot Tyskland, men klippet med höjdpunkter antyder att det nästan var i den matchen som spanjorskorna hade flest 100-procentiga chanser.
Det var ändå Spanien som var närmast segern. Patri Guijarri hade två bra skott som den kinesiska målvakten Peng Shimeng gjorde fina räddningar på. Spanien är ett bra lag, men det är långt ifrån oslagbart.
Innan jag sätter punkt är det läge att kolla in hur slutspelsträdet ser ut i skrivande stund. Det kursiverade är klart:
2nd A v. 2nd C = Winner 1: Norge–Brasilien
1st D v. 3rd B/E/F = Winner 2: England–Grupptrea
2nd B v. 1st F = Winner 7: Spanien–USA
1st A v. 3rd C/D/E = Winner 8: Frankrike–Grupptrea
1st B v. 3rd A/C/D = Winner 3: Tyskland–Grupptrea
2nd F v. 2nd E = Winner 4: Sverige–Kanada
1st E v. 2nd D = Winner 5: Nederländerna–Japan
1st C v. 3rd A/B/F = Winner 6: Italien–Grupptrea
Av grupptreorna är Kina klart för slutspel. Först när alla grupper är klara vet vi i vilken match de sorteras in.
I kväll 21.00 färdigspelas intressanta grupp C. Som jag konstaterade i går är det fortfarande tre lag som har rimlig chans att ta hem gruppsegern där.
Under lördagskvällen var det två matchen mellan europeiska och afrikanska lag. Båda spelade med europeisk seger, fast efter helt skilda matchbilder.
Norge visade makalös effektivitet i 3–0-segern mot Nigeria. I den första halvleken gjorde norskorna fler mål än de hade avslut mot mål. I nuläget är bara ett av Norges tre mål bokfört som självmål, men kanske att det skall vara två. Jag har inte sett någon repris ur klockren vinkel, men kanske att även att målskytten för 1–0-målet kommer att ändras från Guro Reiten till självmål.
Just de norska kantspelarna Reiten och Caroline Graham Hansen var fantastiska ihop. Båda klev in från sina kanter, och när de kombinerade med varandra var Norge farligt.
Jag hade 6–3 i målchanser till Norge, som gjorde mål på sina tre första. Då tyckte man synd om Nigeria, som ändå startade ganska hyfsat, rent spelmässigt. För Nigeria var det en väldigt tung förlust. Utöver slutsiffrorna 0–3 fick man även Faith Ikidi utburen på bår.
Jag upplevde att Rita Chikwelu och Francisca Ordega var Nigerias två bästa spelare. Med lite flyt hade även någon av dem kunnat bli målskytt.
För Nigeria väntar närmast Sydkorea i något som känns som en måstematch. I VM 2015 var Sverige sista lag till åttondelsfinal på tre poäng och nollmålskillnad. Det är inte orimligt att det kommer att krävas något liknande den här gången. Därmed kan det vara så att Nigeria först måste vinna mot Sydkorea, och sedan ta poäng mot Frankrike i sista gruppmatchen för att kunna nå avancemang.
För Norge ser det däremot positivt ut inför gruppfinalen mot fransyskorna på onsdag. Efter diverse problem ser det även positivt ut för Spanien.
Medan Norge gick rakt mot mål när man närmade sig motståndarnas straffområde verkade spanjorskorna periodvis ha något förbud mot att avsluta. Spanien passade runt, runt och runt mot Sydafrika.
Banyana Banyana spelade däremot närmast extrem kontringsfotboll. De gjorde 1–0 genom blixtsnabba Thembi Kgatlana mitt i den första halvleken. Och elva minuter in i den andra var samma spelare mycket nära att göra 2–0. I det skedet var Spanien illa ute.
Men med hjälp av två straffmål från Jennifer Hermoso vände spanjorskorna matchen. Den första straffen var inte mycket att snacka om. Sydafrikanska backen Janine van Wyk hade armarna i en slarvig position när hon stoppade bollen.
Den andra straffen var tyngre för Sydafrika. När situationen inträffade hade jag ingen som helst tanke på att det kunde bli straff. Men när VAR-domaren kallade på uppmärksamheten såg man hur dubbarna från Nothando Vilakazi träffade inhopparen Lucia Garcia.
Det var nog inte med vilje, men det var klantigt. Samtidigt som jag tycker att domslutet med straff och varning – vilket innebar rött kort för Vilakazi – var hårt, så förstår jag domaren. Vilakazi har sträckt ben och träffar spanjorskan högt upp på låret.
Grymt för Sydafrika, och enormt skönt för Spanien. Trots stort övertag i bollinnehav tycktes nämligen inte spanjorskorna ha kapacitet att skapa målchanser. Man letade hela tiden passningar istället för att gå på avslut. I matchens slutskede kunde dock till slut Spanien även göra ett spelmål.
Det kom efter otroligt klantigt försvarsspel av Leandra Smeda. Vittsjöspelaren hamnade helt fel och upphävde offsiden på Lucia Garcia med många meter. Fri med målvakten kunde Garcia enkelt gör 3–1.
På onsdag spelar Spanien och Tyskland gruppfinal, och dagen efter drabbar Sydafrika och Kina samman. Känslan är att det fortsatt är öppet i grupp B. Alla lagen visade spännande kvaliteter i öppningsrundan.
I morgon fortsätter VM med tre matcher. De spelas enligt följande:
13.00: Australien–Italien
I sista stund har mittbacken Laura Allewaystrukits ut Australiens VM-trupp på grund av skada. Hon ersätts i VM av Karly Roestbakken.
Vi är mindre än ett dygn ifrån VM-premiären. Det har således blivit hög tid att komma med en VM-guide. Eftersom jag redan både har betygsatt lagen och tippat utgången i Aftonbladets bilaga väljer jag en annan form än jag brukar för årets guide. Den här gången går jag igenom lagen grupp för grupp.
Och självklart börjar jag med grupp A.
Frankrike
Frankrike
Världsranking: 4
Guldchans: 15–20 procent
Nyckelspelare: Kadidiatou Diani eller Valerie Gauvin. Frankrike har länge haft problem att hitta en riktigt vass toppforward. Den av Diani och Guavin som får förtroendet måste prestera om det skall kunna bli guld.
Spelare med Sverigekoppling: Ingen.
Startelva i genrepet: Sarah Bouhaddi – Marion Torrent, Griedge Mbock Bathy, Wendie Renard, Eve Perisset – Charlotte Bilbault, Elise Bussaglia – Delphine Cascarino, Gaetane Thiney, Kadidiatou Diani – Valerie Gauvin.
Kommentar: Frankrike har hemmaplan och den högsta högstanivån av alla lag. Men har man nerverna?
Frankrike har ju som bekant aldrig tagit någon mästerskapsmedalj ännu. Men man har varit nära alla gånger sedan EM 2009.
Om hemmapubliken upplevs som stöd, och inte press, kan det äntligen vara dags för den franska fullträffen. Formen är utmärkt. Frankrike är ju direktkvalat och har inte spelat någon tävlingsmatch sedan man åkte ut mot England i kvartsfinal i EM 2017.
Men laget har spelat massor av träningsmatcher. Och på de 14 senaste har förbundskapten Corinne Diacre:s lag 13 segrar och en förlust. Förlusten kom mot Tyskland i februari.
Det senaste året har man bland annat besegrat USA, Australien, Japan och Brasilien. Även om grupp A är en av de tuffare grupperna skall Frankrike självklart ta sig vidare till slutspel. Segern mot USA kom för övrigt i Le Havre – samma plats som Sverige skall möta USA på. Amerikanskorna vet alltså redan hur det känns att förlora där…
Noterbart där är att det kan bli supermöte redan i kvartsfinalen. För om både Frankrike och USA vinner sina grupper går de mot varandra i kvartsfinal. Det skulle faktiskt kunna vara den moraliska finalen.
Tittar vi på den franska truppen var det mycket uppmärksammat att PSG:s Marie-Antoinette Katoto lämnades utanför. Katoto vann skytteligan i Frankrike den senaste säsongen, och var även bästa franska målskytt säsongen 2017/18. Hon misslyckades dock totalt i fjolårets U20-VM, så bedömningen är kanske att hon inte klarar pressen.
Kadidiatou Diani
Sannolikt får istället Katotos lagkompis i PSG, Kadidiatou Diani, eller Montpelliers Valerie Gauvin ikläda sig nyckelrollen som toppforward. Det är just den där spelaren högst upp på topp som varit lite av Frankrikes akilleshäl under den tioårsperiod där laget hållit högsta världsklass.
Men kanske att det blir ändring nu. 24-åriga Diani har imponerat i rollen under våren. Med åtta på mål elva landskamper det senaste året tror jag att hon får förtroendet. Å andra sidan har 23-åriga Gauvin gjort fem mål på sin fem senaste landskamper, så osvuret är bäst.
Klart är att Frankrike nu har två riktigt bra kandidater till den där viktiga forwardsrollen. För bakom i planen vimlar det av klasspelare. Inte minst i de defensiva rollerna.
Målvakten Sarah Bouhaddi är en av världens tre bästa, och snabba mittbacksparet med trygga Wendie Renard och spelskickliga Griedge Mbock Bathy är definitivt världens bästa.
I genrepet mot Kina (2–1-seger) vilades ytterligare en trio som kvalar in på topp tre i världen på sina positioner, nämligen Amandine Henry, Amel Majri och Eugenie Le Sommer. De tre kommer förstås att vara ordinarie i VM. Tekniska och kreativa Le Sommer har en offensiv nyckelroll, där hon sannolikt utgår från vänsterkanten och drar sig inåt i planen. Det är hon som skall hitta öppningar i motståndarnas backlinjer för snabba kantspelarna Majri och Delphine Cascarino.
Båda de missade EM i Nederländerna på grund av skador. Majri och Cascarino är verkligen två fantastiska tillskott. För 22-åringa Cascarino tror jag att hemma-VM kan bli det stora genombrottet. Motståndarnas vänsterbackar får hålla i hatten när den blixtsnabba teknikern får bollen.
Eugenie Le Sommer
Eugenie Le Sommer har potential att bli hela VM:s drottning. Jag älskar både hennes bollbehandling och hennes spelsinne. Men faktum är att hon i princip är sin egen värsta motståndare. Le Sommer har nämligen en tendens att börja hänga med huvudet när hon inte lyckas med sina tekniska konstnummer.
Och stjärnor med hängande huvuden har inte Frankrike råd med om laget äntligen skall bryta den medaljförbannelse som följt laget genom åren.
Jag tror att Frankrike vinner grupp, och sin åttondelsfinal. Sedan väntar USA i kvartsfinal. Det är en vidöppen match där mitt tips går till USA, mest av historiska skäl. Klart är att vinnaren av den matchen har goda möjligheter att gå hela vägen.
Norge
Norge
Världsranking: 12
Guldchans: 1–5 procent
Nyckelspelare: Caroline Graham Hansen – en av världens bästa kantspelare, skrev nyligen på för Barcelona, och blev då första norrman någonsin i den spanska storklubben.
Spelare med Sverigekoppling: Vilde Böe Risa (Göteborg), Frida Leonardsen Maanum (Linköping) och Lisa Marie Utland (Rosengård) spelar i damallsvenskan. Tidigare har även Maren Mjelde (Göteborg), Kristine Minde (Linköping) och Caroline Graham Hansen (Tyresö) spelat för svenska klubbar.
Startelva i genrepet: Ingrid Hjelmseth – Ingrid Moe Wold, Maren Mjelde, Stine Hovland, Kristine Minde – Caroline Graham Hansen, Vilde Böe Risa, Ingrid Syrstad Engen, Guro Reiten – Isabell Herlovsen och Lisa Marie Utland.
Martin Sjögren:s Norge nämns sällan bland favoriterna i den stundande VM-turneringen. Det enda man hör om Norge är att storstjärnan Ada Hegerberg inte är med.
Och visst hade det varit kul för VM-turneringen om Hegerberg hade spelat. Fast frågan är om det hade varit kul för Norge. Känslan när skyttedrottningen tackade för sig i landslaget var att hon mer bidrog med frustration och negativ energi än med viktiga mål.
Onsdagens intervju i norska fotbollsmagasinet Josimar stärker den bilden. Hegerberg mådde inte bra i landslaget, och landslaget mådde inte bra av Hegerberg. Man måste ju för övrigt hålla med herrlandslagets Martin Ödegård och VG:s krönikör om att Hegerberg visar noll respekt genom tajmingen att gå ut med fördjupade tankar om sin landslagsbojkott. Så agerar inte lagspelare – bara egoister.
Faktum är ju att Norge har utvecklats väldigt positivt utan Hegerberg. Laget har kunnat smyga sig genom VM-kvalet. Ett kval där man vann sin grupp före Europamästarinnorna från Nederländerna. Man gjorde det efter segrar i alla matcher utom en – en sen uddamålsförlust borta mot just Nederländerna.
Det norska lag som kommer till Frankrike har massor av rutin i de bakre leden. 39-åriga Ingrid Hjelmseth är en pålitlig målvakt. Och framför sig har hon en backlinje som innehåller allroundspelarna Maren Mjelde och Kristine Minde. Båda kan i princip användas i alla utespelarroller.
Mittfältet är ganska orutinerat, men enormt talangfullt. När Sverige vann med 2–1 mot norskorna i höstas imponerades jag enormt av Norges spelskickliga mittfältare. Men jag är inte ensam, för tre av spelarna har redan gjort klart med internationella storklubbar inför nästa säsong.
Storstjärnan Caroline Graham Hansen skrev nyligen på för Barcelona. Tekniska Graham Hansen är bra på att vinna en-mot-en-situationer och noterades för 25 assist i Frauen-Bundesliga den senaste säsongen. En fantastisk siffra. Gissa om motståndarna kommer att ha lite extra koll på Hansen på högerkanten?
Problemet är att Norge även har en väldigt skicklig spelare på sin vänsterkant. Guro Reiten har dominerat i toppserien i flera år, och man har bara väntat på att hon skall gå till någon internationell toppklubb. Det blev Chelsea som i förra veckan lyckades locka över Reiten. Det blir väldigt spännande att se vad den tekniska och spelskickliga kantspelaren kan göra, både i England och i VM.
Ingrid Syrstad Engen skrev på för Wolfsburg redan i vintras. Den passningskickliga innermittfältaren har dock spelat kvar i LSK under våren. Även hon har kapacitet att bli en attraktion i VM.
Det är en hård kamp om vem som skall ta den fjärde mittfältsplatsen, den bredvid Engen. Den kampen står mellan två av damallsvenskans allra bästa spelare den här våren. Gissningsvis kommer förbundskapten Sjögren i första hand att ge förtroendet till Göteborgs Vilde Böe Risa. Hon har bättre defensiva kvaliteter än Linköpings Frida Maanum.
Att Maanum sannolikt måste börja på bänken visar på nivån på det norska laget. Som jag ser det har norskan totalt sett under våren varit bättre än LFC:s fyra svenska VM-spelare.
Längst fram har Norge duon Isabelle Herlovsen och Lisa-Marie Utland. De båda visade god målform i genrepet mot Sydafrika. De gjorde tre respektive två mål och lade grunden för en imponerande 7–2-seger.
I VM tror jag att Norge tar sig vidare som grupptvåa. Sedan väntar Australien, Brasilien eller Italien i åttondelsfinal, och troligen England i kvarten. Norskorna kommer inte att vara favoriter i de här matcherna. Men jag skulle inte vara chockad om laget smyger sig fram till medaljmatcher.
Faith Ikidi
Nigeria
Världsranking: 38
Guldchans: Promillenivå
Nyckelspelare: Asisat Oshoala – den snabba forwarden skrev nyligen på för Barcelona.
Spelare med Sverigekoppling: Faith Ikidi Michael (Piteå IF) och Rita Chikwelu (Kristianstads DFF) är båda svenska medborgare. Dessutom har man svensk förbundskapten i Thomas Dennerby samt damallsvenska spelare i Osinachi Ohale (Växjö), Ngozi Okobi och Halimatu Ayinde (båda Eskilstuna), Ogonna Chukwudi (Djurgården) och Anam Imo (Rosengård). Dessutom har duon Onome Ebi och Francisca Ordega tidigare spelat i damallsvenskan för Piteå.
Förbundskapten Thomas Dennerby sätter sitt hopp till en hel hög damallsvenska profiler. Det är så mycket svenskt i Nigeria att man nästan kan kalla laget för ”Lilla Sverige”.
Dennerby tog över ett misshandlat landslag. Nigeria spelade inte en enda landskamp under 2017 till följd av spelarmissnöje. I fjol hackade sig laget fram till seger i de Afrikanska mästerskapen. Man gjorde det via straffläggningar i både semi- och final.
Sedan Dennerby tog över har Nigeria fått bättre ordning rent organisatoriskt. Inför tidigare mästerskap har laget bara laddat på hemmaplan. Den här gången har man kunnat åka på turneringar samt ett längre uppladdningsläger i Europa. Förbundet har givit damerna en liknande budget som herrarna brukar ha.
Därmed finns ett visst tryck på landslaget att äntligen gå vidare ur gruppspelet igen. Det har ”The Super Falcons” gjort en gång – 1999. Då blev det förlust efter förlängning i en tät kvartsfinal mot Brasilien.
Den här gången kommer mycket att hänga på försvarsspelet, där svenska Faith Ikidi har en nyckelroll som mittback. Offensivt har man flera duktiga spelare med Asisat Oshoala i spetsen. Hon blev nyligen den första afrikanska spelare att göra mål i en Champions Leaguefinal. Oshoala var utlånad till Barcelona under våren. Nu har Barca köpt loss henne från kinesiska Dalian Quanjian.
Barcelona has made Asisat Oshoala's loan move a permanent one, until June 30, 2022, following a transfer agreement with Chinese club, Dalian Quanjian. In 11 appearances, the @NGSuper_Falcons star scored eight goals, including Femeni's first ever Champions league final goal. pic.twitter.com/eAIlCK8oCD
Men Oshoala är långt ifrån den enda talangfulla forwarden som Thomas Dennerby har i sin trupp. Tvärtom har svensken valt en närmast extremt framtung trupp. Han har med sig hela nio forwards – och bara fem backar.
Trots de många anfallarna skall vi inte räkna med att Nigeria spelar 2–3–5 i VM. Det blir nog 4–2–3–1 eller kanske ett mer traditionellt 4–4–2.
Bland anfallarna är det värt att lyfta fram starka och målfarliga Desiree Oparanozie och spelskickliga Francisca Ordega. Dessutom måste jag säga att jag har imponerats stort av unga Anam Imo under den korta tid hon varit i Rosengård. Imo har förutsättningar att bli en internationell toppspelare.
Historiskt sett är Nigeria Afrikas bästa landslag. Trots tuff lottning bedömer jag att man också har den största chansen av de tre afrikanska lagen att ta sig vidare ur gruppspelet. För det kan räcka med seger mot Sydkorea för att gå vidare som grupptrea – och det är en match som på förhand känns som 50–50.
Det kan alltså bli åttondelsfinal. Skulle laget ta sig längre än så är det en jätteskräll.
Sydkorea
Sydkorea
Världsranking: 14
Guldchans: Promillenivå
Nyckelspelare: Ji Soyun – en av de allra mest bollskickliga spelarna i världen.
Spelare med Sverigekoppling: –
Startelva i genrepet (4–4–1–1): Kim Jung-Mi – Kim Hye-Ri, Hwang Bo-Ram, Kim Do-Yeon, Jang Sel-Gi – Kang Yu-Mi, Lee Young-Ju, Cho So-Hyun, Lee Geum-Min – Ji So-Yun – Jung Seol-Min.
Sydkorea höll nollan i Asiatiska mästerskapens slutspel i fjol. Trots det missade man semifinalen.
Asiatiska mästerskapen fungerar ju som Asiens VM-kval. Sydkorea tvingades kvala till mästerskapet. Inklusive kvalet spelade man åtta matcher och hade målskillnaden 30–1. På de siffrorna låter det ju som att Sydkorea både är vasst framåt och stabilt bakåt.
Fast ibland kan statistik luras.
På de där åtta matcherna spelade man tre mot lag på världsrankingens topp 20. Mot dem blev det följande resultat:
* Nordkorea 1–1
* Japan 0–0
* Australien 0–0
Även om det är tre starka resultat som borde göra att förbundskapten Yoon Deuk-Yeo:s lag kommer till Frankrike med gott självförtroende noteras att man bara lyckades göra ett mål framåt. Och den offensiva spetsen har länge varit Sydkoreas akilleshäl. Laget har vägt för lätt i motståndarnas straffområde.
Och under våren har man även fått målvaktsproblem. Förstamålvakten det senaste året, Yoon Young-Geul, åkte på en knäskada i våras och missar VM. Då fick veteranen Kim Jung-Mi chansen att åter bli förstamålvakt. Men hon skadade hälsenan, och är också borta från VM-spel.
I genrepet på Gamla Ullevi fick Kim Jung-Mi förtroendet. Och jag skulle ljuga om jag tyckte att hon kändes stabil. Det är högst oroväckande. För Sydkorea behöver ha en stabil målvakt, inte minst med tanke på att laget har längdunderläge mot de flesta motståndarna vid fasta situationer.
Kim Jung-Mi
Det senaste året har Sydkorea oftast spelat 4–1–4–1 med Lee Young-Ju som balansspelare. Mot Sverige bytte man till ett 4–4–1–1 med storstjärnan Ji So-Yun som tia. Sannolikt för att få ett bättre anfallsspel.
Det är nämnda Ji So-Yun som skall göra det för Sydkorea. Hennes är underbart bolltrygg och passningssäker. Dessutom är hon en bra frisparksskytt. Passa på att njuta av Jis bollbehandling under Sydkoreas matcher.
Ett annat offensivt vapen är vänsterkantens Lee Geum-Min, en företagsam spelare som visade fin form på Gamla Ullevi.
När lottningen kom höll jag Sydkorea som favoriter att ta tredjeplatsen i grupp A. Men vårens målvaktsproblem gör mig osäker. Jag tror inte att de lyckas ta poäng i öppningsmatchen mot Frankrike eller i sista gruppomgången mot Norge. Och då måste det bli en trepoängare i andra matchen, den mot Nigeria, för att det skall kunna bli avancemang. Och den matchen känns alltså vidöppen. Risken finns att det blir kryss, och att båda lagen spelar bort varandra.
Men trots allt, Sydkorea har chansen att gå till åttondelsfinal – vilket man också gjorde 2015. Men längre än så tror jag inte att det här laget förmår att ta sig.
Den VM-nation som har mest svenskkoppling utöver Sverige är Nigeria. Inte nog med att nigerianskorna har en svensk förbundskapten i Thomas Dennerby, man har även en hel hög spelare med svenska klubbadresser. Bland dem är dessutom mittbacken Faith IkidiMichael och mittfältaren Rita Chikwelu svenska medborgare. Så Nigeria har alltså även två svenska spelare.
Faith Ikidi
Dennerby håller lite till på den definitiva 23-manntruppen, men har nu minskat urvalet till 27 spelare. De 27 spelarna tar han med sig till ett uppladdningsläger i Österrike. Bland dem finns utöver Ikidi Michael och Chikwelu ytterligare sex Sverigebaserade spelare.
Bland dem noteras att Josephine Chukwunonye står skriven i Kungsbacka DFF. Övriga spelare med svenska klubbar är Osinachi Ohale, Ngozi Okobi, Ogonna Chukwudi, Halimatu Ayinde och Anam Imo.
Det är inte ofta man kan avslöja saker. Men när Linköping mötte Kungsbacka satt Nigerianskan Josephine Chiwendu Chukwunonye på läktaren. Hon berättade att hon skrivit på för Kungsbacka. English: Josephine Chukwunonye, Nigeria, about her new team and the #FIFAWWC@FIFAWWCpic.twitter.com/m6ibJIlJV2
Tidigare har även Onome Ebi och Francisca Ordega spelat i damallsvenskan, båda spelade för Piteå. Utöver de åtta Sverigebaserade spelarna innehåller 27-mannatruppen även åtta hemmabaserade spelare. Övriga elva är spridda över världen.
Lagets stora affischnamn är forwarden/yttermittfältaren Asisat Oshoala, som skall spela Champions Leaguefinal med Barcelona på lördag 17.30. Den matchen tv-sänds för övrigt i Sverige av TV6.
Forwards: Desire Oparanozie (En Avant Guingamp, Frankrike), Anam Imo (FC Rosengård), Asisat Oshoala (FC Barcelona, Spanien), Chinaza Uchendu (SC Braga, Portugal), Uchenna Kanu (Southeastern University, USA), Rasheedat Ajibade (Alvadsnes, Norge), Francisca Ordega (Shanghai W. FC, Kina), Ini-Abasi Umotong (Brighton, England) samt Alice Ogebe (Rivers Angels).
Nigeria har lottats in i den på förhand allra tuffaste gruppen – grupp A. Där ställs man i tur och ordning mot Norge, Sydkorea och Frankrike. Nigeria slår ur underläge, men bör inte vara chanslöst på avancemang till åttondelsfinal.
Under onsdagen har Marija Banusic:s övergång till Montpellier blivit klar. Hon kan komma att debutera redan på söndag när klubben ställs mot Linda Sällström:s Paris FC i franska cupen.
Nästa ligaomgång spelar svenskklubben den tolfte januari, hemma mot Soyaux.
✍️ Marija Banušić rejoint la section féminine du MHSC ! 🗣 « Je suis très heureuse… » 🇸🇪 Välkommen Marija ! ➡️ https://t.co/texzkXD4E3
Och i Afrika är två damfotbollsmål nominerade till priset för Årets mål 2018 på kontinenten. Det är dels ett mål från sydafrikanska Thembi Kgatlana, dels ett från Kameruns Gabrielle Onguene.
Den stora galan CAF Awards där Afrikas bästa spelare under 2018 skall prisas hålls på tisdag, den 8 januari. Kgatlana är även en av de tre finalisterna i kategorien Afrikas bästa damfotbollsspelare 2018. De andra två är båda från Nigeria, nämligen Asisat Oshoala och den före detta Piteåspelaren Francisca Ordega.
Apropå Afrika värvade norska Avaldsnes under julhelgen en av kontinentens allra mest spännande spelare. Man skrev nämligen tvåårskontrakt med nigerianska talangen Rasheedat Ajibade, som var en av de stora stjärnorna i fjolårets U20-VM.
Slutligen har två danska spelare med bakgrund i damallsvenskan fått nya klubbar i dagarna. I dag meddelades att Katrine Veje byter Montpellier mot engelska serieledarna Arsenal.
Nu på förmiddagen har den nya, uppdaterade världsrankingen släppts. Den största förändringen på den är att Nederländerna avancerar tre platser från tionde till sjunde och Brasilien tappar två från åttonde till tionde. Däremellan återfinns Sverige, som ligger kvar på plats nio.
Samtidigt släpptes även seedningsgrupperna till morgondagens VM-lottning. Och det visade sig att Fifa den här gången väljer att följa världsrankingen till 100 procent. Det tycker jag är bra, för det luktade väldigt mycket mygel över upplägget inför det förra världsmästerskapet.
Dels dribblades Sverige bort i seedningsförfarandet (jag skrev lite om det här och här), sedan riggade man lottningen för Kanadas skull. Riggningen bestod av att man placerade ut ettan USA, tvåan Tyskland och trean Frankrike på samma sida i slutspelsträdet.
Jag har förstås kollat in de olika seedningsgrupperna och kommit fram till att det finns en riktig drömlott i morgon. Och som rubriken berättar står det Thailand på den. För Thailand är i särklass sämst i seedningsgrupp 3. De lag som hamnar i Thailands grupp har således väldigt stor chans att ta sig igenom gruppspelet.
Det är ju ettan och tvåan i alla de sex grupperna samt de fyra bästa grupptreorna som avancerar. Det är således fullt möjligt att ta sig vidare på tre poäng. I VM 2015 avancerade ju Sverige som grupptrea med tre poäng och nollmålskillnad.
Här är mina tankar om lottningen:
* Förutsättningarna är sådana att två lag från samma världsdel inte kan hamna i samma grupp. Europa är undantaget från den regeln eftersom det är nio europeiska lag och bara sex grupper. Men det kan inte bli tre europeiska lag i samma grupp, utan max två.
* Seedningsgrupp 1: USA (1), Tyskland (2), Frankrike (3), England (4), Kanada (5) och Australien (6).
Här finns det förstås ingen lätt lottning. Men jag ser gärna att Sverige undviker att hamna i Australiens grupp, trots att The Matildas har lägst ranking. Skulle vi lottas mot Australien kan vi nämligen inte få Thailand i vår grupp.
Jag pratade med TT om lottningen i går. Då uttryckte jag Kanada som den bästa lottningen här. Jag har inte heller något emot att få ett nervöst Frankrike i en öppningsmatch. Det hade varit otroligt kul. England känns också okej.
Utöver Australien undviker man ju gärna Tyskland av historiska skäl – även om vi tog poäng av dem senast i EM. USA är bäst och bör på så sätt undvikas. Samtidigt känns amerikanskorna inte så otroligt bra att det är omöjligt att ta poäng av dem.
* Seedningsgrupp 2: Nederländerna (7), Japan (8), Sverige (9), Brasilien (10), Spanien (12) och Norge (13).
Det här är Sveriges grupp, vi kan alltså inte ställas mot något av de här lagen. Noterbart att varken Nederländernas lyft eller Brasiliens fall påverkade något inom seedningsgrupperna. Båda lagen ligger kvar i den här gruppen.
Noterbart också att den här gruppen innehåller tre regerande världsdelsmästare. I de andra tre grupperna finns bara en världsdelsmästare vardera.
* Seedningsgrupp 3: Sydkorea (14), Kina (15), Italien (16), Nya Zeeland (19), Skottland (20) och Thailand (29).
Här är alltså Thailand avsevärd mycket sämre än övriga fem lag. Thailand är ett lag som jag upplever att Sverige har ungefär 95–4–1 mot. Eftersom Japan och Thailand inte kan hamna i samma grupp ökar vår chans att få drömlottningen.
Men det finns ingen anledning att vara direkt rätt för något av de övriga lagen i den här gruppen. Dock är det inte heller lag som Sverige besegrar med vänsterhanden, utan kompetenta motståndare.
Det finns ingen solklar mardrömslottning i den här gruppen. Men med tanke på att vi nu har två raka förluster mot Italien vore det kanske skönt att slippa dem.
* Seedningsgrupp 4: Argentina (37), Nigeria (38), Chile (39), Kamerun (49), Sydafrika (50) och Jamaica (64).
Den här gruppen består av sex lag som Sverige bör besegra. Samtidigt vet vi att de afrikanska lagen kan vara lite luriga. Det satt ju hårt åt mot Sydafrika i OS för två år sedan – då vann vi med 1–0 efter ett relativt sent mål av Nilla Fischer. Och vi tappade ju poäng mot Nigeria i det senaste världsmästerskapet.
Men vilket lag vi än får härifrån kommer Sverige att räknas som klara favoriter i aktuell match. Noterbart här är att Jamaica inte kan hamna i samma grupp som USA eller Kanada. Samt att Chile och Argentina inte kan hamna ihop med Brasilien.
* Sammanfattningsvis bör Sverige ha goda chanser att klara gruppspelet oavsett hur lottningen faller ut i morgon. Det är ju 16 av
Men här är i alla fall två riktigt bra lottningar:
* Kanada, Sverige, Thailand och Argentina
* Frankrike, Sverige, Thailand och Jamaica
Och här är ett exempel på en mindre bra:
* USA, Sverige, Italien och Sydafrika
Lottningen startar 18.00 i morgon och sänds av TV12.
I går kom även nyheten att damfotbollen i Europa har skrivit ett sponsorsavtal med Visa fram till och med 2025.
Det är förstås bra att damfotbollen har hittat en huvudsponsor. Egna sponsorer är den allra bästa vägen framåt för sporten. Bland alla fina ord i pressmeddelandet saknar jag dock en viktig uppgift – nämligen hur mycket pengar damfotbollen får genom det här sjuårsavtalet.
Det har hänt väldigt mycket i damfotbollsvärlden sedan mitt förra inlägg. Här är en genomgång av alla nyheter:
* Förra inlägget handlade delvis om lördagens VM-lottning och seedningen inför den. Efter inlägget har jag fått information om att världsrankingen kommer att uppdateras på fredag, och att seedningen kommer att baseras på rankingen. Dock framgår inte om seedningen kommer att baseras fullt ut på rankingen eller om man kommer att göra några justeringar för att hålla ihop lagen geografiskt.
* Apropå VM blev det klart i dag att Sverige inte får med någon huvuddomare till Frankrike nästa år. Sara Persson hade chansen, men lär inte ha gjort tillräckligt bra ifrån sig i F17-VM i Uruguay eftersom hon inte platsade på listan.
Väldigt tråkigt för Persson förstås. Men personligen är jag inte överraskad, jag tycker nämligen inte att vi har haft någon kvinnlig huvuddomare av hög internationell klass sedan Jenny Palmqvist lade av.
Sara Persson och Pernille Harder
Julia Magnusson får däremot åka till Frankrike. Hon ingår bland de 48 som är uttagna som assisterande domare.
* I lördags eftermiddag blev Thomas Dennerby och Jörgen Petersson Afrikanska mästare. Nigeria vann finalen mot Sydafrika med 4–3 efter straffläggning. Bland målskyttarna i straffläggningen fanns Kristianstads Rita Chikwelu.
Hela fem Sverigebaserade spelare ingick i den nigerianska finalelvan; Osinachi Ohale, Josephine Chukwunonye, Chikwelu, Sonia Okobi och Halimatu Ayinde.
Noterbart var att Nigeria vann mästerskapet trots att man inte gjorde ett enda mål på de tre matcherna mot Sydafrika och Kamerun. Det första mötet med Banyana Banyana förlorade man ju med 1–0. Och de båda slutspelsmatcherna slutade båda 0–0 och vanns efter straffläggning.
I finalen hade Nigeria ett gyllene läge att avgöra under ordinarie tid. Men Asisat Oshoala brände en straff i 75:e minuten. Efteråt pratade hon om att man vann turneringen trots att man hade dåliga förberedelser.
Segern var Nigerias nionde av elva möjliga i Afrikanska mästerskapen. De två övriga turneringarna har vunnits av Ekvatorialguinea. För Sydafrika var det fjärde finalförlusten. Men det var första gången man kvalade in till en VM-turnering. Något som firades vid hemkomsten.
Crowd welcoming Banyana Banyana from Ghana at ORTambo International Airport on Sunday, 2 December 2018 pic.twitter.com/KKi1CgodXx
Sydafrikas Thembi Kgatlana utsågs till turneringens bästa spelare. Hon gjorde fem mål och prisades som matchens lirare i tre av Sydafrikas fem matcher.
Thembi Kgatlana has been voted Woman Player of the Tournament after scoring 5 goals in the 2018 Women's AFCON in Ghana for @Banyana_Banyana she won 3 consecutive Woman of the Match awards. Was nominated for the @CAF_Online Female Footballer for 2018 @SAFA_net@SasolSApic.twitter.com/r0aG32AJgD
* Så till Uruguay där det blev Spanien som vann VM för F17-lag. Spanjorskorna vann finalen mot Mexiko med 2–1 efter att Claudia Pina gjort båda målen – ett med vardera fot.
Bronset gick oväntat till Nya Zeeland. Laget fick greppet om bronsmatchen direkt vid avspark, när Kanadas annars skickliga målvakt Anna Karpenko stod för en grov miss.
Man kan säga att Kanada fick lida för den nya mer passningsorienterade spelstil som landets lanslag håller på att ta sig an. Jag tycker kanske att man tar det lite för långt i vissa lägen. I semifinalen mot Mexiko satt jag och väntade på att man skulle börja lyfta in bollar mot sina nickstarka forwards. Men det hände aldrig, utan kanadensiskorna försökte passa sig fram längs marken hela vägen.
Tillbaka till världsmästarna Spanien. De har varit bra på ungdomsnivå länge, men tidigare har deras spelare inte haft någon framtid i fotbollen efter att de gått ur gymnasiet.
Utvecklingen av Primera División Femenina, eller Liga Iberdrola som den också kallas, har dock gjort att jag tror att det bara är en tidsfråga innan spanjorskorna blir en riktig maktfaktor även på seniornivå.
📺 ¡YA ESTÁN AQUÍ! ¡NUESTRAS #CAMPEONÍSIMAS! A las 13h. les rendimos homenaje en la @RFEF y podrás seguirlo por streaming.
— Selección Española Femenina de Fútbol (@SeFutbolFem) December 3, 2018
Klart är i alla fall att det är Spanien, och Barcelona, som för tillfället har de största talangerna i Europa. I F20-VM tidigare i år föll spanjorskorna i finalen mot Japan. Men det var Barcas Patricia ”Patri” Guijarro som både vann skytteligan och utsågs till turneringens bästa spelare.
Nu i F17-VM var det nämnda Claudia Pinas tur att briljera. Med sina sju mål i turneringen blev hon ”bara” tvåa bakom Ghanas Mukarama Abdulai, som gjorde lika många mål, men vann på fler assist. Men Pina utsågs till turneringens bästa spelare, och det är lätt att förstå varför.
Pina är mycket mer än bara en målskytt. Hon har en fantastisk teknik, kolla bara det här klippet:
Pina var med i Spaniens lag redan i F17-VM för två år sedan, och är absolut en spelare att hålla koll på. Ännu så länge har 17-åringen bara fått göra två korta inhopp i Barcelonas A-lag. Men ge henne två–tre år så tippar jag att hon kommer att nämnas med respekt även på seniornivå.
Man minns ju vilka forwardsproblem Spanien hade i fjolårets EM-slutspel. Pina är spelaren som skall lösa de problemen.
* Om tre–fyra år kanske Claudia Pina är en av kandidaterna till Ballon d’Or. Under måndagskvällen delades det priset för första gången officiellt ut även till en kvinna. Den historiska vinnaren blev Ada Hegerberg.
Eftersnacket har mest handlat om en plump fråga till Hegerberg på galan. Sif Atladottir kommenterade den saken så här:
I’m sorry, but I just can’t anymore. Every time I think we have taken a step forward we go back ten. Respect the person, respect the work and don’t be a f****** asshole! #nomorefuckstogivehttps://t.co/NuGk51hZvY
* Under måndagen tilldelades England EM-slutspelet 2021 – ett bra val. England är ett land där damfotbollen snabbt håller på att flytta fram sina positioner.
Ett EM-slutspel på hemmaplan kan hjälpa till att göra sporten ännu populärare.
* Även om engelsk damfotboll får allt bättre förutsättningar har man en bit kvar att vandra. De här bilderna från söndagens match i WSL2 mellan Lewes och Manchester United andas inte direkt glamour…
När vi ändå är i England så spelades det ju en seriefinal i WSL i helgen. Där såg jättetalangen Gloria Stanway till att hålla spänningen i tabelltoppen vid liv.
19-åringen gjorde båda målen när Manchester City vann med 2–0 hemma mot Arsenal. Det andra fixade hon verkligen helt på egen hand.
⚡️ A solo Stanway effort means @ManCityWomen now lead 2-0 against league leaders Arsenal
— The Barclays FA Women's Super League (@FAWSL) December 2, 2018
I och med Manchester Citys seger är laget nu det enda obesegrade i WSL. Man är dock fortsatt bara tabelltvåa, tre poäng bakom Arsenal.
För svensk del spelade trion Hedvig Lindahl, Jonna Andersson och Magdalena Eriksson hela matchen när Chelsea vann med 1–0 mot Reading. Chelsea ligger på fjärde plats i ligan, fem poäng bakom Manchester City och åtta bakom Arsenal.
* Vi fortsätter på de brittiska öarna. För två månader sedan skrev jag om att Storbritannien hade beslutat sig för att ställa upp med ett gemensamt lag i OS 2020 – om England kvalar in.
Under måndagen kom uppgifter om att Skottland kanske kommer att stoppa de planerna. Saken verkar avgöras vid ett möte på torsdag.
* I Sydamerika blev det colombianska Atletico Huila som vann årets upplaga av Copa Libertadores. I finalen besegrades Brasiliens Santos efter straffläggning.
På landslagsnivå var Colombia tvåa i Sydamerika 2010–16, men misslyckades ju i Sydamerikanska mästerskapen tidigare i år. Den här titeln var kanske lite tröst för spelarna över att de missar nästa års VM.
#LoÚltimo Así será el recibimiento a las jugadoras del @AHuilaFemenino tras ganar la Copa Libertadores Femenina. El cuadro opita llegará el próximo miércoles a Neiva.
* I Sverige har det varit lugnt på silly seasonfronten de senaste dagarna. De enda som gått ut med nyheter på sistone är Kif Örebro, som presenterade två målvakter under måndagen: Mimmi Paulsson-Febo och Danielle Rice.
Medan Örebro jobbar på väntar man fortfarande på att att den andra nykomlingen, Kungsbacka, skall presentera något på spelarfronten. Vad jag vet har de ännu så länge inte en enda kontrakterad spelare.
Däremot kom en positiv nyhet för Kungsbacka under måndagen. Laget kanske får spela några matcher i högsta serien på hemmaplan trots allt. Tingbergsvallen kan vara anpassad till damallsvensk standard till höstsäsongen.
* I Tyskland har det varit väldigt många storsegrar den här säsongen. Den här helgen vann Essen med 6–0 och Potsdam med 8–1.
Wolfsburg vann ”bara” med 3–1 mot Hoffenheim. men laget ångar ändå på i toppen. Nilla Fischer spelade hela matchen. Wolfsburg har tio raka segrar och 48–2 i målskillnad. De leder med sju poängs marginal och det känns redan klart att de skall vinna ligan.
Kampen om andraplatsen är tätare. Där ligger Bayern München en poäng före Turbine Potsdam. Dock skall Potsdam ta emot Wolfsburg i elfte omgången. Den matchen spelas på onsdagskvällen, med avspark 19.00. Den går att se live på DFB-tv.
Varken Amanda Ilestedt eller Fridolina Rolfö spelade för övrigt i helgen. Rolfö satt kvar på bänken i hela Bayerns 2–1-seger borta mot Freiburg, medan Ilestedt inte ingick i Potsdams matchtrupp till bortamötet med Duisburg.
* Helgens svenska målskytt hittar vi i Frankrike. Och lite oväntat handlar det om Hanna Glas. Hon blev stor matchhjälte genom att göra 1–0-målet i andra halvleken hemma mot Soxaux på ett smart inspel med vänsterfoten.
Även om många storlag i Europa verkar ta sina damlag på hyfsat allvar lockar man ingen vidare publik till sina ligamatcher. PSG hade exempelvis bara 683 åskådare i lördags. Som synes på klippet ovan var det väldigt tomt på arenan.
Glas spelade hela matchen. Annahita Zamanian startade, men byttes ut efter 60 minuter.
När Montpellier vann med 3–1 mot Fleury var Stina Blackstenius tillbaka på planen. Hon bytte av Sofia Jakobsson i 76:e minuten. Linda Sembrant spelade hela matchen.
Lyon leder ligan med två poäng före PSG efter 7–0-seger mot Guingamp i söndags. Ada Hegerberg gjorde två av målen, hennes elfte och tolfte för säsongen. Den norska Ballon d’Or-vinnaren är nu uppe i delad skytteligaledning med Marie-Antoinette Katoto.
Noterbart från Lyons match var att Wendie Renard numera är den spelare som gjort flest matcher för den franska storklubben – 327 stycken.
En blogg om internationell damfotboll 