Inlägget korrigerat med uppgifter kring Thomas Dennerby.
I morgon 18.45 spelar Sverige mot Slovakien på Gamla Ullevi, och på TV12 samt Cmore Fotboll.
Det är en match där Sverige är klara favoriter, men där det kan bli knivigare än man kanske kan tänka sig.
Den svenska truppen är ju ganska skadedrabbad. Från Peter Gerhardsson:s VM-elva saknas Nilla Fischer, Caroline Seger och Elin Rubensson. Dessutom saknas Anna Anvegård, som sannolikt hade varit en startspelare om hon varit frisk.
Även en tredje av Rosengårds VM-spelare har lämnat truppen. Zecira Musovic har en muskelskada i ljumsken och har ersatts i truppen av Emma Holmgren.
Trots avbräcken är alltså Slovakien ett lag vi skall kunna vinna mot. Vi har mött dem fyra gånger tidigare, samtliga matcher har handlat om EM-kval och samtliga har blivit svenska segrar. Senaste mötet var på Gamla Ullevi i september 2016, och slutade med svensk 2–1-seger efter svenska mål av Emilia Brodin (hette då Appelqvist) och Pauline Hammarlund.
Det var Sveriges första hemmamatch efter OS-silvret i Brasilien, och 11 460 åskådare kom till Gamla Ullevi. Nu är Slovakien återigen Sveriges första hemmamotståndare efter en stor mästerskapsframgång. Slås publiksiffran från 2016 i morgon?
Slovakien är ett försvarsstarkt och ganska svårspelat lag, ett lag som sällan vinner mot toppnationer, men som oftast står upp väl. De spelar ganska rakt och är kontringsstarka.
Den spelare Sverige i första hand skall ha koll på är förstås Bayern Münchens löpstarka offensiva mittfältare/defensiva forward Dominika Skorvankova. 28-åringen är både snabb och har en enorm arbetskapacitet, hon springer över mycket stora ytor.
En annan viktig spelare i Slovakien är Friburgs ytterback/yttermittfältare Jana Vojtekova. Hon är utrustad med en mycket vass vänsterfot och slår frisparkar och hörnor med både längd och precision från många olika platser på planen. Hon gjorde för övrigt segermålet när slovakiskorna vann mot Lettland i fredags.
Det som oroar inför morgondagens möte är att Sverige inte imponerade spelmässigt mot Ungern i fredags. Jag har nu hunnit se matchen, och det jag fick se var ett otroligt effektivt Sverige.
Sverige gjorde mål på sina tre första heta målchanser och slutsiffrorna 5–0 (1–0) kändes alldeles för stora. Min räkning av målchanser slutade 7–4 (1–4), vilket ju indikerar att 2–1 hade varit ett rimligt segerresultat.
Sverige öppnade matchen med tio bra minuter, där man ägde spelet utan att komma till några riktigt bra målchanser. Det var därför inte helt ologiskt att Magdalena Eriksson nickade in ledningsmålet på en frispark från Kosovare Asllani i 13:e minuten. Men därifrån var den första halvleken ingen vacker, svensk historia.
Jag såg att Rainer på sin blogg skrev att Ungern är ett mediokert lag som troligtvis skulle få kämpa för att vinna över Umeå eller Hammarby i elitettan. Jag har varken sett Umeå eller Hammarby i år, men jag tror knappast att de skulle äga matchen mot landslaget som Ungern gjorde under stora delar av den första halvleken.
Det var ju faktiskt lite av en stöld att Sverige ledde med 1–0 i paus. Både Zsanett Jakabfi och meriterade Fanni Vago borde ju ha gjort mål i den första halvleken. Det före detta Islands- och Österrikeproffset Vago – som är spelande tränare i Ferencvaros – missade öppet mål och Jakabfi hade bland annat ett stolpskott.
Under de sista 30 minuterna av den första halvleken var det svenska passningsspelet svagt, och presspelet bet inte. Ungern hade det större bollinnehavet och bolltrygga speluppläggaren Henrietta Csiszár var planens bästa mittfältare.
Inför matchen hade Wolfsburgstjärnan Jakabi sagt att Ungern brukar tröttna efter 65 minuter. Den här gången hängde ungerskorna med sina huvuden redan efter 52 minuter.
Då hade nämligen Sveriges bästa spelare i fredags – Madelen Janogy – slagit till två gånger. Utöver sitt solomål till 2–0 och den fina nicken till 3–0 var det Janogy som fixade den frispark som ledde till 1–0.
Piteåforwarden kunde kliva av planen med högt huvud i 62:a minuten. Hon ersattes av Fridolina Rolfö, som inledningsvis kändes lite otajmad i sitt spel. Men på övertid fick Rolfö två assist. Först till Sofia Jakobsson:s 4–0-mål, sedan till inhoppare Loreta Kullashi:s första mål någonsin i en tävlingslandskamp.
Kullashi stod för övrigt för ett mycket bra inhopp. Hon kom in i 82:a minuten och låg först bakom 4–0-målet genom att spela loss Rolfö till vänster. Sedan drog Kullashi också upp det anfall hon själv avslutade till 5–0.
På sina 13 minuter på planen skapade Kullashi fler målchanser än vad Kosovare Asllani gjorde på sina 82. Dock skall det ju sägas att Ungern var både trött och uppgivet under Kullashis speltid.
Klart är dock att Kullashi stärkte sina aktier. Det gjorde alltså även Janogy – som jag räknar med startar även mot Slovakien.
På mittfältet fick Nathalie Björn och Julia Zigiotti Olme förtroendet på Segers och Rubenssons positioner. Den orutinerade duon hade det ganska tungt i den första halvleken, men var bättre efter paus. Men min uppfattning är att Sverige hade problem på centralt mittfält före paus.
Vi hade även problem på forwardsplats.För man lider ju verkligen med Stina Blackstenius som fortsätter att kämpa med självförtroendet. Hennes första halvlek i Ungern var nog det sämsta man sett i landslaget i år.
Blackstenius hade två bra bolltouchar de första 15 sekunderna. Sedan var det massivt mörker med undantag för en fin skarvnick till Sofia Jakobsson. Efter de första 15 sekunderna räknade jag till att Blackstenius hade tre offsidelöpningar och fem bollkontakter – alla gånger tappade hon bollen. Det blev lite bättre efter paus. Men Blackstenius är fortsatte enormt långt ifrån den form vi vill se henne i.
Man trodde ju att målen i VM skulle lyfta henne. Och det gjorde de ju – just då. Men jag tycker nog inte att Peter Gerhardsson bör starta Blackstenius i morgon. Det är bättre att satsa på Lina Hurtig eller Rebecka Blomqvist högst upp på topp.
Det om vårt svenska landslag. Det har spelat en hel hög landskamper runt om i världen i helgen. Det är ju Island som räknas som huvudmotståndare i vår EM-kvalgrupp. Frankrike visade i helgen hur man gör mål på isländskorna – man skjuter hårda skott i krysset…
Se Eugenie Le Sommer:s två fantastiska mål från den franska 4–0-segern här. Amel Majri gör för övrigt också ett drömmål:
Och söndagen var en riktigt bra dag för Asien. Först tog Japan en fin skalp när man krossade Kanada med hela 4–0. Kanske att Japan på allvar är på väg tillbaka till världstoppen?
Och i Jill Ellis avskedsmatch fick Sydkorea halv revansch på USA. Amerikanskorna vann ju det första mötet lagen emellan med 2–0 i fredags. Returen slutade 1–1 efter att Ji So-Yun givit Sydkorea ledningen.
Här är för övrigt ett avskedsklipp med Ellis:
I Afrika pågår OS-kvalet. Man är framme i kvartsfinaler, där Nigeria i dag mycket överraskande blev utslaget. Thomas Dennerby:s tidigare lag spelade 0–0 borta mot Elfenbenskusten i torsdags, och fick bara 1–1 i dagens hemmaretur. Därmed gick Elfenbenskusten vidare på fler bortamål.
I första upplagan av det här inlägget skrev jag felaktigt att Dennerby var kvar i Nigeria, men det visade sig att han har lämnat uppdraget, och att Super Falcons leddes av en interimscoach.
I de tre övriga kvartsfinalerna spelas returerna under tisdagen. De första mötena slutade så här:
Zambia–Botswana 1–0
Kamerun–DR Kongo 2–0
Ghana–Kenya 0–0
Även i Nordamerika är OS-kvalet i gång. Där handlar det om förkval i Karibien och i Centralamerika. Det är fem kvalgrupper som är igång.
I Karibien går Jamaica mot seger i en av de tre grupperna. De har nio poäng och 30–1 i målskillnad efter tre matcher. Trinidad och Tobago känns som favoriter i en grupp och i den tredje blir det gruppfinal mellan Haiti och Puerto Rico.
I Centralamerika har Costa Rica bra chans att vinna. I den andra blir det gruppfinal mellan Guatemala och Panama.
Slutligen tillbaka till svensk mark. Där noteras att vi fick se en av årets jobbigaste målvaktstavlor i kvalet till elitettan. Det var Dösjöbro som bjöd Jitex på ett 2–0-mål som gjordes på ett skott som absolut inte borde ha gått in.
En blogg om internationell damfotboll 
Finns det någon aktuell uppgift om antal sålda biljetter? Förbundet har ju mer eller mindre lovat 12 000.
Såg nu att 9 200 biljetter är sålda. Det är bra, kan nog bli uppemot 10 000.
Trevligt med så stort intresse! Apropå sålda förköpsbiljetter och storpublik vet man ändå att ca tio procent av kalkylerad publiksiffra alltid faller bort i slutändan, tyvärr. Gäller så gott som alla lagidrotter.
Tio procent låter högt för bortfall? Och sedan kan vi väl tro att x procent köper biljett först på matchdagen.
Inte illa och det ser ju ut att bli uppehållsväder också, men tänk vad publiksiffran kunde blivit om landslaget spelat någon match i nära anslutning till hemkomsten från VM. Då satt SvFF och sov bakom skrivborden i Solna – eller så trodde de inte ens själva på medalj.
Gerhardsson är ute och flaggar för att det blir få mål och en svår match – så talar en VM-medaljör, eller? Hoppas bara att landslaget INTE har det avskyvärda TÅLAMOD, som ytterligare sänker förväntningarna på att något händer första timmen!
”För man lider ju verkligen med Stina Blackstenius som fortsätter att kämpa med självförtroendet.”————————————-vad var det som gör att du ”lider” med en spelare som spelar dåligt men aldrig gör du det med en spelare som blivit skadad?
För övrigt, Blackstenius problem ligger inte i dålig självförtroende. Hon , helt enkelt, vill för mycket men inte är utrustad för det hon vill göra..Det handlar om ett par saker, nämligen rörelsemönster samt tajmingen. Blackstenius varierar inte sin rörelse, den är ju likartad matchen igenom. Något tempoväxling existerar ju inte. Som konsekvens av detta är hon lättläst för motståndaren samtidigt oanvändbar för egen, låt säga, mittfältare, som ska leverera bollar till henne
Speluppfattning, tajming i rörelse där man förväntas göra saker..
Saken blir inte bättre för henne när omgivningen ”väntar” att hon hittar det hon egentligen har inget problem med.
Detta angående att lära sig något -i Sverige om fotboll.
Annars, hon borde kika hur Ada Hegerberg, gör det! Samma typ av spelare med kolossal skillnad
Angående Hegerberg och Norge, då hade du deklarerat att Sverige ”sportsligt” har sprungit över Norge, något tanke som förstås kan ändras över en natt med Hegerberg i laget, då blir Norge favorit i de matcher.
”På sina 13 minuter på planen skapade Kullashi fler målchanser än vad Kosovare Asllani gjorde på sina 82.”——————————————————————så du menar att den första inkvoterade invandrartjej i det svenska landslaget gjorde mycket mer än som förväntade det sig av den andre?
Kullashi gjorde på sin tid mer än Blackstenius, Jakobsson mf har lyckats med under längre tid på planen… Eller..
”Piteåforwarden kunde kliva av planen med högt huvud i 62:a minuten”————————————hur gick detta till med i resonemanget på svenska bänken? Något i still; ”ja, hon har redan gjort 2 mål, nu måste vi ta ut henne. Annars blir de övriga sura”..
En vinnande häst byter man inte, lider gammal ordspråk, som är mycket äldre än jantelagen, är jag säker på…
Du som läser den här bloggen löpande vet ju att det är rent trams att jag aldrig lider med skadade spelare. Tvärtom skriver jag ofta om hur tråkigt det är med alla långtidsskadade spelare, och hur kul det är när de äntligen är tillbaka på planen.
När det gäller Blackstenius står jag fast vid att det handlar om självförtroende. Visst har hon ganska stora brister i spelsinne och taktik, men det har hon tidigare klarat av att kompensera med andra egenskaper.
Däremot är inte Blackstenius och Ada Hegerberg samma spelartyp. Det är inte ens nära. Hegerberg är en utpräglad straffområdesspelare, medan Blackstenius har sin styrka i fysiken och djupledsspelet.
Till jämförelsen mellan Kullashi och Asllani. Eftersom Kullashi byttes in i Asllanis roll, samt att det är på den positionen som Eskilstunaforwarden i första hand konkurrerar, är det ju självklart att det är de två man jämför. Eller?
Jag kunde ha jämfört Kullashi med Jonna Andersson eller Hedvig Lindahl, men det är ju meningslöst.
Slutligen brukar du gång på gång upprepa att man inte skall slita ut spelare fysiskt. Samtidigt gnäller du på att man byter ut Madelen Janogy när matchen är avgjord. Tänk om man ville spara henne till kvällens match?
” Hegerberg är en utpräglad straffområdesspelare, medan Blackstenius har sin styrka i fysiken och djupledsspelet.”——————————–kanske problemet ligger då i synen på Blackstenius och hennes egenskaper. Djupledsspelet kännetecknar henne , påstår du. Hur kan man spela på den position med så dåligt bollteknik hon har? Då är t ex Kulashi bättre val. Eller Blomqvist. Möjligen även Larsson.
Att Blackstenius skulle vara fysiskt starkare än Hegerberg har jag mycket svårt att tro på
Med boll eller utan.
”Slutligen brukar du gång på gång upprepa att man inte skall slita ut spelare fysiskt.”—————————- man borde inte ta halvskadade spelare i truppen. Det finns flera av dem. Problemet med det är väl att tjejer får inte tacka nej i det läget, för att de kommer inte framöver kallas till landslaget.
Vidare så, om matchen är avgjort finns då inte behovet att slita ut sina spelare, man kan anpassa spelet rådande läget och inte slita ut, så, tycker jag att din resonemang håller inte