Kategoriarkiv: Fotboll

Nu är fokus på Nederländerna

Posted on by
Svara

Sverige förlorade mot Italien med 3–2. Det handlade om svensk genomklappning i den första halvleken, och om en okej uppryckning i den andra.

Vårt lag lider dock fortfarande av bristfällig effektivtet, vilket gjorde att i stället för att äntligen vända ett underläge till seger åkte vi återigen på en förlust efter att ha släppt in matchens första mål.

Som ni vet tyckte jag inför matchen att Pia Sundhage borde vila spelare mot Italien. Det gjorde hon också, och egentligen har jag inte någon större kritik mot coachningen. Det är väl egentligen bara det fortsatt gigantiska förtroendet för Olivia Schough som jag ställer mig frågande till.

Jag har som bekant även tyckt att Sundhage tidigare under året har testat för få spelare och för få kombinationer. Därför skall jag nu berömma henne för Italienmatchen. Jag tycker trots allt att hon gjorde smarta tester, och kloka byten. Även om hon tog på sig förlusten tycker jag inte att det var på coachningen Sverige föll.

Sverige föll på att flera spelare underpresterade rätt rejält. Jag har underkänt hela fem spelare i min betygsättning, och det var ytterligare några som fick godkänt med ett nödrop.

Rent resultatmässigt är faktiskt gårdagens match rätt ointressant. Det viktiga är att man avancerar ur gruppen, inte vilken placering man får. Så här i efterhand är det ju inte så många som gråter över att Portugals herrar gick vidare som grupptrea i fjolårets EM-slutspel, eller att Sveriges damer hade samma placering i sin OS-grupp.

Det är hur det går i utslagsmatcherna som räknas. Och till dem fick Sundhage med sig några viktiga svar från Italienmatchen, nämligen att:

1) Elin Rubensson tyvärr inte är ett alternativ som ytterback mot Nederländerna. Hon hade ingen bra dag, utan såg ut att lida både av allmän ringrostighet och av ovana på backplatsen.

2) Linda Sembrant och Magdalena Eriksson inte hittade någon trygghet ihop. Sembrant som enligt min uppfattning varit bäst totalt sett i de två första matcherna var sämst av alla mot Italien – i varje fall i den första halvleken.

3) Lisa Dahlkvist och Hanna Folkesson kompletterade varandra bra på centralt mittfält i den andra halvleken. De spelade dessutom bollen framåt. Caroline Seger däremot hade en riktigt dålig dag, hon var som man säger i Västergötland väldigt ”seger” med bollen.

4) Stina Blackstenius är Sveriges bästa forward för tillfället. Och hon är som allra bäst när hon spelar ihop med Fridolina Rolfö. När de båda fick chansen tillsammans hade vi plötsligt ett forwardspar som samarbetade. Det var länge sedan man såg det i landslaget.

5) Lotta Schelin funkar som yttermittfältare. Jag hoppas att Sundhage vågar köra Rolfö/Blackstenius på topp mot Nederländerna, och att Schelin får starta på kanten. Det tror nämligen jag är den starkaste uppställningen.

Med det här sagt kan vi lägga Italienmatchen åt sidan och istället börja fokusera på Nederländerna. Det kommer att bli en jättekul match, en match jag faktiskt har en rätt skön känsla kring. Men mer om det i kommande inlägg. Nu är det läggdags.

Svenska startelvan bekräftad

Posted on by
5

Alldeles nyss kom bekräftelsen, Pia Sundhage kör på den startelva som Fotbollskanalen avslöjade tidigare i dag.

Italien startar så här: Laura Giuliani – Alia Guagni, Elena Linari, Cecilia Salvai, Linda Tucceri Cimini – Aurora Galli, Daniela Stracchi, Martina Rosucci – Melania Gabbiadini, Daniela Sabatino, Barbara Bonansea.

Lena Goessling

I dagens andra match, där ju Tyskland måste ta poäng mot Ryssland för att avancera, där gör tyskorna flera ändringar i sin startelva. Där kommer bland annat Lena Goessling och Sara Doorsoun-Khajeh in. Goessling står uppsatt som mittback, men nog borde väl Kristin Demann flytta ner där och lämna plats på mittfältet för Goessling?

Hegerbergs tårar – Sjögrens huvudvärk

Posted on by
2

Jag var ju i Deventer i går och kollade in Norge–Danmark. Efteråt stannade på presskonferensen, och jag lyssnade även på några norska kommentarer i den mixade zonen.

När den norska storstjärnan Ada Stolsmo Hegerberg stod och pratade med en grupp norska journalister såg jag att hon hade nära till tårar. Hon har ju haft ett uselt EM på flera olika sätt. Norge lämnade ju mästerskapet både mål- och poänglöst. Och Hegerberg, som inför mästerskapet rankades som en av EM:s största stjärnor av NRK, var en av de spelare som underpresterade mest.

Efter att även ha lyssnat på lika förkrossade Martin Sjögren och Kristine Minde lämnade jag arenan exakt vid midnatt. Då såg jag hur Hegerberg stod med sin familj, och att hon inte längre kunde hålla tårarna tillbaka.

När jag kom tillbaka till hotellet och surfade runt lite för att läsa vad som skrivits om matchen insåg jag att Hegerbergs tårar lär bli Sjögrens huvudvärk.

Martin Sjögren

Direkt efter slutsignalen hade nämligen stjärnan i norska TV2 valt att inte svara på frågan om hon tycker att Sjögren skall få fortsätta som norsk förbundskapten. Det är inte bra för Sjögrens del.

Senast hon undvek att svara på ungefär samma sätt var förra hösten och frågan huruvida Roger Finfjord skulle få leda landslaget över EM. Och det fick han som bekant inte.

Även om Sjögren verkar ha stöd både från förbundsledning och från tränarna i toppserien är det förstås allvarligt att inte ha med den största stjärnan på båten. Här måste Sjögren snabbt se till att få spelarnas förtroende, annars blir han nog inte långvarig i Norge.

Utifrån vad jag såg i går har inte det norska laget spelarmaterial till att genomföra det spel Sjögren vill. Man hade dels ett för dåligt mittförsvar, dels bestod laget av alldeles för många svaga bollspelare. Alltså spelare som saknar den trygghet med bollen som krävs för att spela sig fram.

Nu hade det förstås även med att laget hade två raka förluster att göra, för även en normalt sett duktig bollspelare som Maren Mjelde agerade stundtals väldigt taffligt. Men ändå, Sjögren och spelarna måste nog gemensamt hitta ett spelsätt som alla känner sig trygga med. Och det fort. För tappar man omklädningsrummet som ledare är det kört.

Sundhage förbereder sig för Nederländerna

Posted on by
3

Fotbollskanalen har nyss presenterat det som sannolikt är kvällens svenska startelva. Den är intressant, det känns nämligen som att Pia Sundhage testar uppställning inför en trolig kvartsfinal mot Nederländerna.

Elvan mot Italien ser alltså ut så här enligt Fotbollskanalen: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jonna Andersson – Kosovare Asllani, Hanna Folkesson, Caroline Seger, Olivia Schough – Lotta Schelin och Stina Blackstenius.

Stämmer det här innebär det alltså att Jessica Samuelsson, Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist vilar jämfört med förra matchen. Jag hade ju som bekant gärna sett att Sundhage hade vilat så många spelare som möjligt i kväll. Men jag tycker ändå att det här känns som en väldigt smart lösning av vår förbundskapten. Jag tror nämligen att alla tre bytena är av taktisk karaktär, och inte i första hand för att nämnda spelare behöver vilas.

Om vi börjar på det centrala mittfältet har inte Dahlkvist och Seger fått till det i offensiven. Men det svenska spelet blev bättre när Folkesson kom in mot Ryssland. Eftersom Dahlkvist inte tillhör Sundhages heliga spelare tror jag att Rosengårdsmittfältaren nu ges en chans att sno åt sig platsen till slutspelet.

Nilla Fischer har varit stabil hittills, men inte lysande. Eftersom Sundhage garanterat gärna vill ha Magdalena Erikssons vänsterfot på planen görs här ett test av hur Sembrant och Eriksson skulle funka ihop.

Sedan tror jag att de båda ytterbackarna får tävla om vem som skall spela vänsterback i det troliga kvartsfinalmötet med Nederländerna. I den matchen kommer det att gå fort på kanterna, så då kommer det att krävas två snabba ytterbackar. Samuelsson är förstås given, den andra platsen lär gå till den som klarar sig bäst i kväll.

För som ni alla säkert vet vid det här laget blir det antingen Nederländerna eller Danmark i kvartsfinal för Sverige. Ja, jag vet att vi fortfarande kan åka ut, men den risken är så liten att jag bortser från den.

Eftersom Ryssland var väldigt svagt tror jag att Tyskland kommer att göra många fler mål än Sverige i kväll, vilket talar för en andraplats – och möte med Nederländerna i Doetinchem.

 

Pigga spelare är viktigare än gruppseger

Posted on by
11

Jag sitter på Stadion de Adelaarshorst i Deventer i kväll och kikar på Norge–Danmark. Intrycken från den här matchen är att Norge har väldigt många otroligt svaga bollspelare. Och att de har dåligt självförtroende.

Jag har exempelvis aldrig tidigare sett Maren Mjelde så här dålig. Danmark leder med 1–0 i paus, samma siffror har Nederländerna mot Belgien. Det innebär att det alltså med stor sannolikhet blir Nederländerna eller Danmark för Sverige i kvartsfinal.

Under förmiddagen var jag på Sportpark Hengelder och kikade på dagens svenska träning. De som trodde att de skulle få någon hint om morgondagens startelva lämnade anläggningen besvikna.

Det handlade nämligen om en lätt träning med uppvärmning, följt av lite skott och därefter spel i intervaller, fem mot fem, gamla mot unga. Uppfattade jag det rätt vann de gamla med 7–5.

I första skottövningen noterade jag att i den gruppen jag kollade på gick lite för många bollar över eller utanför målet. Det stämmer bra med den svenska statistiken hittills i EM. Totalt mot Tyskland och Ryssland har Sverige haft 33 avslut, fördelat på 10 respektive 23. Bara sju av de 33 har träffat inom ramen. Med så dålig träffbild är det svårt att bjuda på målkalas.

Räkna inte med någon målfest i morgon heller, alltså. När det gäller morgondagens match har alla de spelare och ledare jag lyssnat på sagt att de gärna vinner gruppen – för att det ger extra självförtroende. Det är ju korrekt, men jag tycker ändå inte att Pia Sundhage skall offra för mycket för den där gruppsegern.

För det är inte så stor skillnad på att möta Nederländerna eller Danmark. Och mästerskap handlar ju om att vinna rätt matcher, och om att lägga sin energi på rätt saker. Som jag ser det är det mycket viktigare att ha pigga spelare till kvartsfinalen än att vinna gruppen.

Och med tanke på att våra motståndare kommer att få en vilodag mer gäller det att Sundhage matchar sin trupp smart. Alltså att hon vilar de som känner sig lite slitna. Vid gårdagens pressträff pratade Lilie Persson lite om det här:

– Vi har resonerat väldigt mycket om startelvan utan att vara framme. Och det är ju tid kvar än. Det finns många olika scenarion, i alla lagdelar faktiskt. Och vi har ritat på många olika, det har vi gjort. Det vi pratar om är dels en belastningsfråga, matchen senast tog en del på några av spelarna. Dels en taktisk fråga förstås. Sedan är det alltid det här med hur många förändringar man vågar göra. De spelare som belastas väldigt hårt är ju ytterbackar eftersom vi har det spel vi har och mittfältsspelare sliter ju alltid hårt. Just de positionerna är slitsamma rent löpmässigt.

Hur många förändringar tror du att ni vågar göra?
– Det är en svår fråga. Men jag tror inte att det bara blir en förändring i alla fall, sedan är det svårt att säga hur många det blir eftersom vi är så långt ifrån ett färdigt beslut. När det gäller belastningen hoppas vi att det skall bli en lång turnering. Och vi visade i OS att även Sverige klarar av att göra förändringar i startelvorna i varje match, det är ju ett sätt också att visa att vi tror på alla spelare här.

Är det viktigt att vinna gruppen?
– Det tycker vi nog. Det är ju en självförtroendeboost. Och om någon säger att ”är det inte bättre att bli tvåa” – nej, det måste ju vara bättre att bli etta. Det är väl häftigt att bli etta.

Persson fick en fråga om Italiens svagheter, enligt scouten Thomas Dennerby är ett snabbt djupledsspel nyckeln till att göra mål på italienskorna eftersom de har långsamma mittbackar. Hon svarade:

– Nu har ju Italien råkat ut för några tråkiga skador, så det blir lite förändringar för dem. Annars tror jag att alla som såg matchen mot Tyskland såg att Italien lika gärna kunde fått med sig en poäng. Jag tror att Italien så klart vill avsluta den här sejouren med en seger. Det är ju förbundskaptenens (Antonio Cabrini) sista landskamp, det är Melania Gabbiadini:s sista landskamp – och hon är ju en häftig lirare, så jag tror att Italien går all in. Då gäller det att inte falla i den fällan, utan att vi gör de vi är bra på. Och vi är ganska bra på att spela snabbt i djupled, så det är väl ett utmärkt scenario. Det passar Sverige väldigt bra, vi tycker det är jobbigare när folk står lågt. Snabbhet i djupled är något som vi har på alla våra forwards. Även Frido (Fridolina Rolfö) pratar vi ofta om att hon är en skicklig targetspelare, men hon är oerhört snabb i djupled också. Det kanske inte ser ut att gå så snabbt, men hon är väldigt snabb. Vi har ju gps och hon är uppe i samma siffror som de andra.

Jessica Samuelsson

Utöver Persson lyssnade och pratade jag lite med Jessica Samuelsson och Hanna Folkesson. När det gäller Samuelsson var jag lite nyfiken på en sak hon pratade om i fjol, att hennes passningsspel hade förbättrats rejält eftersom hon hade tränat mycket på att orientera sig bättre på planen. Jag var lite nyfiken på hur hon tränade på det.

– Det handlar bara om att man påminner sig själv om att hela tiden kolla runt omkring innan man får bollen. Jag var väldigt dålig på det i unga år, så det är någonting jag fått jobba med. Dels har jag fått det från Anders Jacobsson som var assisterande i Linköping tidigare (nu är han i Norges landslag). Han jobbade mycket med det med mig. Ibland är det lätt att glömma att vrida på huvudet, men påminner man sig hela tiden blir det en vana, och till slut sitter det i ryggmärgen – och det är viktigt.

Är det här orsaken till att ditt passningsspel blivit så bra?
– Det är nog en stor del av det i alla fall. Vet man var motståndarna är, och har koll på medspelarna innan man får bollen, då ser man lite tryggare ut också. Sedan är det så klart några andra delar också, men det här är en stor del – tror jag.

Samuelsson utstrålar för övrigt trygghet och självförtroende även vid sidan av planen. Jag tycker alltid att hon tidigare varit väldigt försiktig i sina uttalanden. Nu vågar hon säga mycket mer.

Efter Rysslandsmatchen sa Samuelsson bland annat att hon löser defensiven på kanten själv, så det var inte några problem att ha en väldigt offensiv Lotta Schelin framför sig. Det är ju förstås sant, och inte speciellt kontroversiellt. Ändå tror jag inte att Samuelsson skulle ha sagt något liknande för ett eller två år sedan.

När jag frågade henne om det allt större trygghet sa hon:

– Det har väl med erfarenhet och självförtroende att göra. Jag känner att jag har en större roll och är mer bekväm och trygg – det speglar säkert av sig både på planen och här utanför.

Hanna Folkesson

Slutligen blev det även ett snack med Hanna Folkesson, som ju gjorde ett väldigt piggt inhopp mot Ryssland, och som där borde ha stärkt sina aktier för att få mer speltid i kommande matcher. Hon sa att:

– Jag känner mig redo om chansen kommer, då gäller det att ta den.

Det blev förstås snack om att hon äntligen hade fått göra sin mästerskapsdebut, efter att ha tvingats kasta in handduken på grund av skador i tre tidigare mästerskap. Det ämnet var framför allt Expressens Mats Bråstedt mycket ivrig att prata om. Det mesta som sades om det finns därför i den här artikeln.

Apropå det frågade jag om det inte var extra tufft att missa VM 2015, där hon var med i startelvan under våren.
– Så klart. 2013 var jag inte heller i startelvan, då skulle det mer vara mitt första år och en häftig upplevelse. Men så klart där inför VM 2015 så var det ju tufft. Jag hade ju startat de flesta landskamperna det året.

Är du på samma nivå nu som du var 2015?
– Ja, men jag tycker det. Det tar ett tag att ta sig tillbaka till den nivån man har varit på, framför allt saknar man matchträning. Men nu har jag varit i gång i ett helt år, och jag tycker att formen har tagit sig. Även i slutskedet av damallsvenskan har det blivit bättre och bättre.

Folkesson fick frågor om hur det var att åka ur med Umeå förra hösten, och om hur hon har påverkats som spelare av klubbytet till Rosengård:

– Eftersom jag hade siktet inställt på att jag ville tillbaka till landslagsmiljön och eventuellt spela det här mästerskapet fanns det ingen möjlighet att vara kvar i UIK. Det är tråkigt för Umefotbollen att de åkte ut, men för min egen utveckling var jag tvungen att flytta. Det är alltid speciellt att vara ny i en klubb, och det har tagit ett tag för mig under våren att hitta rätt i den här miljön. Men ju längre tiden har gått, desto mer har jag känt mig bekväm, och verkligen hittat rätt där också, vilket har gjort att jag har utvecklats som fotbollsspelare. Både att jag blivit mer trygg med bollen och då kan bidra mer i det offensiva spelet än jag kanske har gjort i tidigare klubblag.

Slutligen frågade jag henne om hennes favoritroll, alltså om hur hon skulle placera sig själv om hon fick leka förbundskapten och skräddarsy sin egen roll.

– Åh, det är svårt att säga, jag trivs att vara lite mer offensiv, samtidigt som jag har spelat lite mer defensiv hemma i Rosengård, och det har funkat bra nu på slutet. Men jag skulle nog säga lite mer en tvåvägsspelare, att både kunna vara delaktig i uppspelsfas, men även kunna få vara med framme i boxen. Att vi spelar med två tvåvägsspelare som delar på ansvaret både i defensiven och offensiven.

Är du främmande för att gå ut på kanten?
– Jag kanske inte ser mina bästa kvaliteter som kantspelare, men är det där de vill att jag skall spela gör man det bästa utav det. Då kanske mer en indragen yttermittfältare som får bollen på fötterna än en djupledsgående.

Sembrant är Sveriges bästa spelare

Posted on by
4

Det här med betygsättning på spelare är ju alltid lite spännande. Spelarna själva brukar säga att de inte läser betygen – ändå har de nästan alltid koll på när de fått ett lågt betyg. Konstigt.

Det är viktigt att veta att betygsättningen ibland kan vara missvisande, framför allt gäller det för så kallade rollspelare. Det kan ju vara så att en ytterback har fått ordern att inte kliva med upp i anfallen, utan ligga kvar och säkra i defensiven. Den typen av taktisk order når sällan betygsättarna på pressläktaren, utan de riskerar istället att dra ner spelarens betyg – bara för att den gjorde sitt jobb.

För oss som sätter betygen är det alltid lite kul att jämföra med andra, och se om man sticker ut – eller om man ligger på medel. I och med att alltfler tidningar låser in sina betyg bakom betalväggar är det inte lika lätt att ta del av alla siffrorna.

Men jag har i alla fall hittat betyg från fem olika medier på de två första matcherna. Och räknar man ihop alla betyg visar det sig att Linda Sembrant har varit Sveriges bästa spelare hittills i EM. Det tycker jag personligen känns ganska rättvisande.

Linda Sembrant

Om någon av er har tillgång till spelarbetyg från ytterligare medier än de jag har med i listan nedan får ni gärna meddela de betygen, så kan genomgången bli ännu bättre.

För här har ni först alla betygen mot Tyskland. Det är mina från Borås Tidning som står först, sedan kommer i tur och ordning Expressen, Fotbollskanalen, Svenska Fans, Svenska Dagbladet samt totalbetyget från alla fem.

Noterbart är att dels Svenska Dagbladet har en sexgradig skala samt att Svenska Fans har en femgradig där 3 är godkänt, övriga har en femgradig skala där 2 är godkänt.

Hedvig Lindahl             4 – 4 – 3 – 5 – 5 – 21

Jessica Samuelsson    3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 16
Nilla Fischer                 2 – 4 – 4 – 3 – 4 – 17
Linda Sembrant           4 – 4 – 4 – 5 – 5 – 22
Jonna Andersson        3 – 2 – 3 – 3 – 3 – 14

Kosovare Asllani          3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 16
Lisa Dahlkvist              3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 16
Caroline Seger            3 – 2 – 3 – 3 – 4 – 15
Olivia Schough            1 – 2 – 2 – 4 – 2 – 11

Fridolina Rolfö             2 – 2 – 2 – 3 – 3 – 12
Lotta Schelin               3 – 2 – 3 – 4 – 3 – 15

Elin Rubensson           2 – 2 – 2 – 3 – 3 – 12
Stina Blackstenius       3 – 3 – 3 – 4 – 5 – 18

Kollar vi betygsättningen är alla i princip överens om betygsnivå på tolv av 13 spelare. Det är kring Olivia Schough det spretar rejält. Jag har en etta på henne, medan Svenska Fans alltså har en fyra.

Olivia Schough och Jonna Andersson

Här är så betygen från matchen mot Ryssland. Det är återigen samma ordning, alltså BT först, följt av: Expressen, Fotbollskanalen, Svenska Fans, Svenska Dagbladet samt totalbetyget.

Hedvig Lindahl             3 – 3 – 3 – 3 – 3 – 15

Jessica Samuelsson    2 – 3 – 3 – 3 – 4 – 15
Nilla Fischer                 2 – 3 – 3 – 4 – 4 – 16
Linda Sembrant           3 – 3 – 2 – 4 – 3 – 15
Magdalena Eriksson    3 – 4 – 3 – 4 – 4 – 18

Kosovare Asllani          4 – 3 – 4 – 3 – 5 – 19
Lisa Dahlkvist              2 – 3 – 2 – 3 – 3 – 13
Caroline Seger            2 – 3 – 3 – 4 – 4 – 16
Olivia Schough            2 – 3 – 2 – 2 – 3 – 12

Stina Blackstenius       3 – 3 – 3 – 4 – 4 – 17
Lotta Schelin               3 – 4 – 3 – 4 – 4 – 18

Fridolina Rolfö             3 – 2 – 2 – 4 – 3 – 14
Hanna Folkesson         x – x – x – 3 – 4
Pauline Hammarlund    x – x – x – 2 – 3

Totalt efter två matcher har vi därmed följande betygstopp:

37: Linda Sembrant.
36: Hedvig Lindahl.
35: Kosovare Asllani och Stina Blackstenius.
33: Lotta Schelin och Nilla Fischer.

Noterbart här är att ingen av de central mittfältarna finns med på topp sex. Inte heller någon ytterback. Fast Magdalena Eriksson fick 18 på sin enda match, vilket ju hade givit en topplacering om hon fått spela mot Tyskland – och gjort det lika bra.

Som sagt, betygen ger inte hela sanningen – men är ändå en bra indikation på vilka spelare som är formstarkast.

För övrigt försöker man förstås läsa/se/höra så mycket som möjligt från de andra journalisterna som är på plats här nere, och även från de som bevakar mästerskapet hemifrån. Ibland håller man med, ibland inte. Häromdagen höll jag exempelvis inte med annars klockrena Simon Bank på Aftonbladet. Han skrev i sin krönika efter Rysslandsmatchen:

”Men hur mycket handlar det egentligen om att Schelin blivit sämre?
Svaret är väl mest att hon blivit annorlunda, att hon inte är riktigt samma djupledsurkraft längre. Allt det andra finns kvar, hon är fortfarande den klokaste, spelskickligaste anfallare Sverige har.”

Det där om att Lotta Schelin skulle vara den klokaste och spelskickligaste anfallaren förstår jag mig inte på. Det är något som blivit en sanning. Bank har just kommit ner hit till Nederländerna och kan nu studera de svenska forwardsspelarna. Jag är övertygad om att han inte behöver många minuter för att se att Fridolina Rolfö är överlägsen Schelin både vad gäller klokskap och spelskicklighet. Däremot är Schelin fortfarande Sveriges klart bästa avslutare, kanske till och med den bästa avslutaren någonsin.

Med hjärtat i motståndarlägret

Posted on by
Svara

Under måndagen avslutas grupp A med matcherna Nederländerna–Belgien och Norge–Danmark.

Därmed är det läge att berätta historien om Jackie Groenen (uttalas Schroonen), den nederländska mittfältsstjärnan som ville spela för Belgien – men stoppades av Fifa.

Jackie Groenen

22-åriga Groenen är en idrottstalang lite utöver det vanliga. Redan som 17-åring värvades hon till Duisburg i Frauen–Bundesliga. Då valde hon att lägga ner den judokarriär som bland annat givit ett JEM-brons och en mängd nederländska mästerskapstitlar. Efter Duisburg har hon gjort en säsong i Chelsea och nu två i Frankfurt.

Groenen är född i Tilburg i Nederländerna, men uppvuxen i Poppel, som ligger i Belgien, precis vid gränsen mot Nederländerna. Trots att hon bodde i Belgien representerade hon Nederländerna på ungdomsnivå, både i fotboll och judo.

När hon blev senior ville dock Groenen byta landslag till Belgien. Det fanns bara ett krux, hon hade inget belgiskt pass. Och Fifa gjorde klart att de bara godkände nationsbytet om Groenen skaffade sig belgiskt medborgarskap.

När det stod klart att processen skulle ta flera år ångrade sig Groenen. Strax innan OS-kvalet förra våren förklarade den spelskickliga mittfältaren att hon trots allt ville spela för Nederländerna. Och nu är det alltså dags för Groenen att för första gången spela en tävlingsmatch för Nederländerna mot det lag hon helst vill representera, Belgien.

Mariann Gajhede Knudsen

Saken är att det finns en liknande historia i måndagskvällens andra match. Fast där handlar det om en ledare, och inte en spelare. Det är den före detta Linköpingsspelaren Mariann Gajhede Knudsen spelade den första halvan av EM-kvalet för Danmark. I vintras rekryterades hon som fystränare av Martin Sjögren och Norge.

Tillbaka till Groenen. Personligen tycker jag att hon är en av EM:s mest intressanta spelare så här långt. Hon var lysande i 90 minuter mot Norge och i 45 mot Danmark. Hon är exempelvis fantastiskt bra på att sticka in precisa passningar bakom motståndarnas backlinje, ofta till snabba Shanice van de Sanden.

Jag satt och studerade Groenen under den nederländska uppvärmningen och såg hur bra hon rör sig. Hon ville hela tiden ha bollen och såg alltid till att vara spelbar. Dessutom gör nog judoträningen att hon har en väldigt bra balans, trots att hon är liten och inte speciellt muskulös.

För Nederländerna gäller följande i kvällens match mot Belgien:
1) Tar man poäng vinner man gruppen.
2) Vid förlust blir man grupptvåa – om Norge samtidigt tar poäng av Danmark.
3) Om Nederländerna förlorar och Danmark samtidigt slår Norge riskerar däremot Nederländerna att åka ut. Då avgörs avancemanget på de inbördes resultaten mellan Nederländerna, Belgien och Danmark. Den tabellen ser just nu ut så här:

1) Nederländerna  1  1–0   3 (+1 mot Norge)
2) Danmark           2  1–1   3 (har inte mött Norge)
——
3) Belgien              1  0–1   0 (+2 mot Norge)

Men om Belgien vinner med två måls marginal faller Nederländerna ner i botten på tabellen. Skulle Belgien vinna med 1–0 hamnar alla tre lika. Då avgör resultatet mot Norge, och där ligger Nederländerna i alla fall bakom Belgien.

För Belgien gäller följande mot Nederländerna:
4) Laget går vidare om man vinner mot Nederländerna. Man gör det som gruppetta, om Danmark samtidigt tappar poäng.
5) Om man slår Nederländerna med 1–0 samtidigt som Danmark vinner mot Norge med 2–0 går Belgien och Danmark vidare, den inbördes placeringen avgörs av Fair play. Där ligger Danmark illa till med sju gula kort, mot Belgiens tre.
6) Belgien kan även gå vidare vid kryss, men då gäller att Norge samtidigt måste vinna mot Danmark.
7) Belgien kan även gå vidare vid förlust, men då måste Norge vinna med ett eller två måls marginal mot Danmark. I det läget blir det nämligen inbördes möte mellan Belgien, Danmark och Norge. Och den tabellen ser just nu ut så här:

1) Belgien     2    2–1   3
2) Danmark  1    1–0   3
——
3) Norge       1    0–2   3

För Danmark gäller följande mot Norge:
8) Tar man fler poäng än Belgien går man vidare som grupptvåa.
9) Blir det kryss i båda matcherna går Danmark också vidare som grupptvåa.
10) Om Belgien vinner sin match med uddamålet, och gör fler mål än ett (alltså 2–1, 3–2 och så vidare) är Danmark utslaget oavsett resultat mot Norge.
11) Om Danmark vinner, samtidigt som Belgien vinner med två mål eller fler mot Nederländerna är danskorna vidare som grupptvåa.
12) Om Danmark vinner med 1–0 mot Norge samtidigt som Belgien vinner med 1–0 mot Nederländerna är Belgien klara gruppsegrare. Vilka av Danmark och Nederländerna som blir tvåa avgörs av vilka som skött sig bäst i Fair Playligan. Där är det fördel Nederländerna, som bara har ett gult kort hittills, medan Danmark har sju.
13) Vinner Danmark med minst två måls marginal mot Norge samtidigt som Belgien vinner med 1–0 mot Nederländerna är Danmark vidare.
14) Danmark kan inte gå vidare vid förlust mot Norge.

Slutligen gäller följande för Norge:
15) Enda chansen att gå vidare är att vinna mot Danmark med minst tre måls marginal samtidigt som Belgien förlorar mot Nederländerna. Då blir det tabellen under punkt sju som gäller, och där måste alltså Norge upp på plusmålskillnad.

Jag kan ha missat något scenario, men tror att jag fick med de flesta. Båda matcherna spelas för övrigt 20.45.