FC Rosengård föll i dag med 3–1 hemma mot Benfica. Därmed är fiaskot ett faktum. Damallsvenskan kommer att rasa som ett sänke på den europeiska ligarankingen.

Jag har varit otroligt naiv och trott att damallsvenskan skulle kunna ligga kvar topp sex–sju i Europa i flera år till. Men det är bara att inse att jag överskattat våra lag och spelare ganska rejält. För raset går i racerhastighet. Om två år är risken att damallsvenskan inte längre är rankat på topp 15 i Europa. Så dåliga resultat gör våra lag i Champions League.

I fjol var det Häcken som blev förnedrat i gruppspelet. I år är det Rosengård som blir överkört. I dag föll Malmöklubben med 3–1 hemma mot Portugals mästarlag.

Det skall sägas att jag bara såg de första 45 minuterna av matchen Rosengård–Benfica. Men det jag såg var klasskillnad. När Rosengård gjorde fem–sju bra minuter i mitten av halvleken, och turligt lyckades ta ledningen var det en stöld. Benfica hade varit bättre på det mesta, och att portugisiskorna vände före paus var helt logiskt sett till matchbilden.

Vid båda målen utnyttjade Benfica skoningslöst att Rosengård saknade den snabbhet i mittförsvaret som man måste ha på internationell nivå.

Från den andra halvleken har jag bara sett höjdpunkterna nedan. Men det började ju riktigt uselt för Rosengård med en vansinnespass från Fiona Brown rakt in i mitten som bäddade för Benficas 3–1-mål. Man kan även se att portugiserna blev bestulna på ett korrekt 4–1-mål.

Efter förra omgången skrev Zecira Musovic en krönika på Fotbollskanalen om att svensk klubbfotboll halkar efter. Hon avslutade med att konstatera att man nog måste förlika sig med att svenska klubblag inte längre har något att hämta i Europaspelet utan att man får nöja sig med att vara ett skyltfönster och jobba med utveckling.

Och på många sätt är det ju så. På tio år har damallsvenskan på många sätt gått från en allvarlig utmanare till titeln världens bästa liga till en dussinserie. Vi är många som sett utvecklingen komma, även om den alltså gått fortare än jag hade trott.

Varken förbundet eller EFD har brytt sig. Någon som hört Karl-Erik Nilsson säga ett enda ord om hur man kan bromsa fallet för de svenska damfotbollsklubbarna? Jag har då inte hört det.

Och jag har inte sett en enda slagkraftig åtgärd från Svff eller EFD för att stärka klubbfotbollen på damsidan under de här tio åren. Så det är nog som Musovic är inne på – redan för sent.

Medan övriga Europa flyttar fram sina positioner i expressfart backar damallsvenskan. Lagen i vår högsta serie är sämre i dag än de var för fem år sedan.

Och de usla resultaten i Champions League gör att det troliga bara tar något år innan Sverige har tappat två av de tre platser vi nu har.

Chansen att Rosengård skall ta några poäng mot Bayern München och Barcelona är närmast obefintlig. Det gör att Sverige i år får in 1,833 rankingpoäng. Det gör det här till den sämsta säsongen hittills.

Faktum är ju att det har gjort ont att se hur otillräckliga Häcken och Rosengård varit i Europaspelet de senaste åren. Men som sagt, förbund och EFD verkar inte bry sig.

Den inhemska svenska tävlingssäsongen är över. BP vann kvalet mot IK Uppsala Fotboll med totalt 4–1. Det innebar att talangfabriken BP spelar i allsvenskan både för herrar och damer nästa år. Starkt jobbat.

Inför säsongen tippade jag att BP skulle komma sist i damallsvenskan, och jag var orolig att man bara skulle ta enstaka poäng och att man tidigt skulle hakas av i nedflyttningsstriden. BP har varit en av årets positiva överraskningar.

Man klarade kontraktet för att man hade gjorde starka insatser i de avgörande matcherna. Man klarade kvalplatsen på målskillnad, mycket för att man tog fyra poäng vardera mot de båda nedflyttningslagen AIK och Umeå. Och man vann båda kvalmatcherna mot Uppsala.

Framför allt blev vändningen borta mot Umeå i näst sista omgången avgörande. Där kom BP i 1–0-underläge tidigt i den andra halvleken. Men man kunde vända och vinna med 2–1.

I kvalet var det aldrig något större snack. Jag missade den första matchen. Men vad jag förstått var BP:s 1–0-seger i underkant. I dagens retur kopplade stockholmarna ett tidigt järngrepp om sin damallsvenska plats.

Det var fasta situationer som avgjorde. Segermålet på Studenternas var en inläggsfrispark. Och precis när matchklockan tickat in i den femte matchminuten i dag drog Alice Ahlberg först in en stenhård frispark rakt i mål. Och fyra minuter senare nickade Mathilda Johansson Prakt in 2–0-målet på en inläggsfrispark från Frida Boriero.

Vid båda målen satte jag frågetecken för ingripandena från målvakt Caroline Forsgren. Ahlbergs skott var i och för sig väldigt hårt. Men det gick mitt i målet, och skall man vinna kvalmatcher måste man rädda sådana. Och det andra målet är en jättetavla. Där kom Forsgren ut helt snett.

Det var alltså totalt 3–0 till BP redan efter nio minuter. Uppsala var chockat och ett fysiskt starkare BP anfört av spelskickliga Boriero hade full kontroll under den första halvleken. Uppsala lyfte spelet lite efter paus. Man fick också en reducering när ett långt inspel från Andrea Thorisson studsade in i mål bakom Lovisa Koss i minut 62.

Det hann dock aldrig komma in några nerver i BP-lägret, för bara minuten senare slog Jennifer Sjösten in ett inlägg till Klara Andrup, som vi ribban gjorde 3–1 bakom en chanslös Forsgren. Totalt 4–1 – och det kändes avgjort.

Uppsala försökte, men det blev totalt 4–1 – och BP behåller alltså den damallsvenska platsen. Det blir spännande att se hur BP nu satsar vidare. Som går att se på bloggens silly seasonsida har man en hel del att göra med truppbygget.

Klart är att Vaila Barsley slutar. Hon gjorde karriärens sista match i dag, och fick välförtjänta kramar när hon byttes ut i slutminuterna. Annars har ju BP-spelarna nu fått ett års damallsvensk vana. Och får man behålla stommen samtidigt som man kan krydda med rätt nyförvärv så kanske man kan titta lite högre i tabellen till nästa år? Det finns kanske några spelare att hämta i nedflyttade AIK?

För Uppsala är det här förstås otroligt tungt. Laget föll på målsnöret i fjol, när man tappade en damallsvensk plats i sista omgången. Jag tyckte att lagbygget inför årets säsong såg bra ut, och tippade att laget skulle ta en av de två direktplatserna till damallsvenskan. Man hade också länge greppet om en direktuppflyttning. Fortfarande med tre omgångar kvar låg man topp två.

Men kryss mot Bromölla och Mallbacken i omgångarna 24 och 25 förstörde drömmen om damallsvensk direktuppflyttning. Och i kvalet var man alltså aldrig nära.

Det här att flera gånger komma nära, men inte nå fram skapar ingen vidare vinnarkultur. Om Uppsala satsar vidare kommer man att få bära favoritskap tillsammans med i första hand AIK och Umeå i nästa års upplaga av elitettan. Apropå elitettan finns nu ett nytt Forum Elitettan här på bloggen, tänkt för silly season och träningsmatcher.

I och med att kvalet är över är också alltså den inhemska fotbollssäsongen 2022 över. Dock återstår två Champions Leaguematcher på svensk mark. FC Rosengård skall spela hemma mot Benfica och Bayern München den 7 respektive 15 december.

Rosengård har dessutom bortamatch mot Barcelona den 21 december. Ett skadedrabbat mästarlag får inte många dagars semester den här vintern.

Internationellt noterar jag att 20 417 åskådare kom till Weserstadion i går för att se Werder Bremens damlag ta den stora arenan i besittning för första gången. Det började bra för hemmalaget, och hemmapubliken fick jubla rejält över ett riktigt snyggt ledningsmål.

Dock vände Freiburg och vann med 2–1, så några fler jubel från storpubliken blev det inte.

FC Rosengård inkasserade en blytung förlust i kväll i Lissabon. Benfica var det klart bättre laget och vann med 1–0. Portugisiskorna vann totala avsluten med 23–5 och avsluten mot mål med 6–1.

Jag kollade inte matchen speciellt koncentrerat. Men det jag såg var inte roligt för vårt svenska mästarlag. Stundtals var det kaos i försvaret, och Teagan Micah tvingades till flera fina räddningar.

Benfica har vuxit ut till ett lag har helt okej europeisk nivå. Men om svenska lag tänker tävla på internationell nivå måste man vinna mot lag som Benfica.

Dock är det väl bara att inse att våra topplag inte längre är tillräckligt bra för att just tävla i Europa. Utfallet av de nio gruppspelsmatcher som våra damallsvenska klubbar spelat i Champions League är en seger och åtta förluster. Totala målskillnaden är 5–25. Det är en riktigt dyster läsning.

Visst kan Rosengård skylla på tunga skador i backlinjen, och på att laget inte spelat en match på tre veckor. Men det ger ju tyvärr inga fler poäng.

I all uppgivenhet får vi väl ändå glädjas åt att vi har ett svenskt lag i gruppspel för andra året i rad. Det lär vi inte vara bortskämda med framöver. Mycket talar för att Sverige bara har två platser i turneringen inom två år. Och risken finns även att de båda lagen blir oseedade, vilket minskar chansen till gruppspel enormt.

Tidigare i kväll slängde jag även sporadiska blickar på den andra matchen i gruppen, den som Barcelona vann med 3–0 mot Bayern München. Från det lilla jag såg gav Fridolina Rolfö ett fint intryck. Och Barca såg både stabilt och vasst ut.

Målskillnaden 16–1 efter en match vardera mot Bayern, Benfica och Rosengård är på alla sätt imponerande. Barca och Chelsea är de enda lagen med full poäng när halva gruppspelet är avklarat. Noterbart att de båda franska storlagen Lyon och PSG står på fyra poäng vardera.

I går vann Linköping med 4–1 mot Kristianstad, vilket innebar att LFC och Häcken är klara för kval mot Champions League nästa år.

Inför den här veckan hade LFC haft tufft mot lagen på medaljplats, medan man galant klarat matcherna mot övriga tio lag. Den här veckan har det varit tvärtom. Först tappade man poäng mot bottenlaget IFK Kalmar, sedan blev det säker seger mot troliga bronsmedaljören Kristianstads DFF.

Den spänning som återstår i toppen är nu vilka av Häcken och LFC som skall ta det stora respektive lilla silvret. Tvåan får gå in direkt i Champions Leagues playoffomgång, medan trean får gå in redan i första kvalomgången.

I botten såg det under några minuter i dag ut att bli klart vilka två lag som åker ut. För i början av den andra halvleken gjorde Villemo Dahlqvist 1–0 för Umeå mot BP. I det skedet hade UIK tillräcklig marginal ner till BP och AIK för att skicka ner de båda Stockholmslagen i elitettan.

Men BP vände och vann med 2–1. Därmed föll Umeå ner på nedflyttningsplats inför slutomgången med sju måls sämre målskillnad än BP. BP avslutar hemma mot Rosengård medan Umeå skall till Kristianstad. Det är således klar fördel BP i kampen om kvalplatsen.

Dagens resultat framkallade säkert ett litet jubel i Kalmar. Småländskorna är nu i riktigt bra läge att hålla sig kvar utan kval.

I dag har Peter Gerhardsson tagit ut en ny landslagstrupp. Rubrikerna handlade om att Fridolina Rolfö inte var med. Personligen hade jag väntat mig att någon eller några toppspelare skulle ställas utanför truppen. Gissningsvis jublar ju inte spelarnas klubbar över en träningslandskamp på andra sidan jordklotet.

Det jag tyckte var mest spännande var uppsättningen målvakter. Varken Jennifer Falk eller Emma Holmgren fanns med, utan Gerhardsson åker till Australien med trion Zecira Musovic, Emma Lind och Cajsa Andersson.

Noterbart var ju att Holmgren uttryckte besvikelse under den senaste samlingen.

”Tidigare har de velat att jag ska spela fler matcher hemma i klubben. Nu har jag spelat fler matcher hemma i klubben och tyvärr har de inte kollat på matcherna och det tycker jag är tråkigt när man kommer hit. Att de inte har koll på en fullt ut.”

Förbundskapten Gerhardsson hävdade att landslagsledningen visst hade koll på Holmgrens matcher. Och vad jag kan se ha hon bara spelat en tävlingsmatch den här säsongen, vilket inte är så mycket att komma med. Och det blir ingen landslagsdebut för henne i år, för Holmgren är alltså inte med i den kommande truppen.

Däremot har Hanna Lundkvist och Sofia Jakobsson tillkommit jämfört med truppen till den fina 3–0-segern mot Frankrike. Atletico Madrids ytterback var med i truppen en gång tidigt förra året, men fick inte debutera.

Den gången var för övrigt också Rosa Kafaji med. Häckentalangen gjorde comeback på planen i september. Men det blev inte mer än tolv minuter i damallsvenskan och 52 i svenska cupen. Under oktober har inte 19-åringen varit med i någon av Häckens matchtrupper. Jag mötte henne i samband med matchen mot Häcken i söndags. Då sa hon att hon var okej, men inte mer än så. Vi får väl hoppas att hon snart kan vara tillbaka i spel på allvar igen.

En som ännu inte testats av Gerhardsson, men som snart är värd en koll är Freja Olofsson. Jag kollade in henne lite extra noga när jag såg första halvleken av Real Madrids 0–0-match mot PSG i Champions League.

24-åriga Olofsson spelade som sittande innermittfältare, det som oftast kallas sexa. Det är en position där Gerhardsson inte har något överflöd av spelare. I Caroline Seger:s frånvaro har Nathalie Björn, Elin Rubensson och Filippa Angeldahl alla spelat som sexa i landslaget under det senaste halvåret. Ingen av dem har positionen som sitt förstaval.

Olofsson skulle alltså kunna vara en kandidat. Örebrotjejen är väldigt bra när hon är rättvänd. Slår då väldigt konstruktiva och fina passningar. Däremot tyckte jag att hon såg lite darrig ut när hon fick bollen felvänd på centrala ytor. Det behöver hon nog jobba upp lite. Men kan man spela 90 minuter för Real i Champions League måste man helt klart vara med i diskussionen om en plats i landslagstruppen.

Freja Olofsson var en av väldigt många svenska spelare som fått speltid i den andra gruppomgången av Champions League. Här är fler:

Amanda Ilestedt, 90 minuter för PSG.
Zecira Musovic, 90 minuter för Chelsea – höll nollan.
Magdalena Eriksson, 90 minuter för Chelsea – gjorde ett mål.
Johanna Rytting Kaneryd, 78 minuter för Chelsea.
Beata Kollmats, 1 minut för Roma.
Rebecka Blomqvist, 13 minuter för Wolfsburg.
Linda Sembrant, 90 minuter för Juventus.
Amanda Nildén, 13 minuter för Juventus.
Fridolina Rolfö, 90 minuter för Barcelona.
Jessica Wik, 90 minuter för Rosengård.
Atthina Persson Lundgren, 83 minuter för Rosengård.
Mia Persson, 90 minuter för Rosengård.
Olivia Schough, 90 minuter för Rosengård.
Mimmi Larsson, 66 minuter för Rosengård.
Karin Lundin, 76 minuter för Rosengård.
Loreta Kullashi, 24 minuter för Rosengård.
Lina Hurtig, 90 minuter för Arsenal – gjorde två mål.
Stina Blackstenius, 15 minuter för Arsenal.

Totalt 19 svenska spelare på planen i veckans UWCL-spel alltså. Det är förstås både kul och bra för landslaget.

För Rosengård slutade det med en andra raka förlust. Barcelona vann med 4–1. Jag har tyvärr inte sett matchen, men på förhand kändes en tremålsförlust som rätt rimliga siffror. Och utifrån att det var 4–35 i avslut, och utifrån alla Barcas chanser i klippet med höjdpunkter, verkar det vara ett resultat som Rosengård skall vara nöjt med.

Noterbart från dagens spel att Lyon tappade poäng mot Juventus – matchen i Turin slutade 1–1. De franska lagen har haft en riktigt svag start på turneringen. Både PSG och Lyon står på en poäng efter två matcher, klart sämre än förväntat. Däremot har lagen från England och Tyskland full poäng.

För Bayern München satt det dock otroligt långt inne. Benfica ledde med 2–0, och hade straff vid 2–2. Men Georgia Stanway avgjorde för Bayern i åttonde övertidsminuten.

Så till lite ungdomsfotboll. Jag noterar att F16/06-landslaget hade det kämpigt i EM-kvalets första runda. Efter förlustet mot Portugal (1–0) och Nederländerna (5–1) vände man 0–1 till 3–1-seger mot Skottland och gick trots allt vidare till nästa runda.

I F17-VM är det nu finalklart. Det blir uppstickaren Colombia som ställs mot regerande mästarlaget Spanien på söndag klockan 15.30 svensk tid. Just Spanien och Colombia möttes i den första gruppspelsomgången. Då vann Spanien med 1–0 efter ett sent segermål.

Finalklart är det även i amerikanska NWSL. Klockan 02.00 natten mot söndag ställs Portland Thorns mot Kansas City Current. Det kan säkert bli en riktigt kul match. Att det blir välfyllda läktare på Audi Field i Washington tar jag för givet. För engagemanget för damfotboll är faktiskt större i USA än i något annat land i världen.

Se bara på lyckan när Crystal Dunn sköt Portland till final:

Eller på lyckan i Kansas City när deras lag säkrade sin finalplats.

xxx

Kalmar lyckades få med sig en poäng från Linköping Arena. Därmed är det klart att SM-guldet även i år hamnar i Malmö. Stort grattis till FC Rosengård som naturligtvis är en väldigt värdig vinnare.

Om man säkrar guldet redan med två omgångar kvar att spela är det ju liksom ingen diskussion.

Trots tunga skador på bärande spelare har Rosengård varit ostoppbart i årets seriespel. Under de fem första omgångarna ledde man inte tabellen, men laget hade hela tiden samma poäng som serieledarna. Efter omgång 6 var Rosengård högst upp i tabelltoppen. Och där har man legat kvar sedan dess.

I kväll har AIK gjort sin bästa match på väldigt länge. Trots det kom man väldigt mycket närmare nedflyttning till elitettan. Hammarby vann nämligen Stockholmsderbyt med ett nödrop med 1–0.

Jag såg inte hela matchen. Men det jag såg tyckte jag att AIK hade varit förtjänt av en poäng. Laget slet enormt, vann närkamper och var inte heller helt ofarligt. Hammarbys trupp har dock väldigt många fler kvalitetsspelare, och det blev till slut avgörande.

I och med att Umeå vann mot Djurgården under söndagen är nu AIK fyra poäng från kvalplatsen med tre omgångar kvar att spela. Troligen behöver Solnalaget ta sex poäng mot Vittsjö (b), Häcken (b) och IFK Kalmar (h). Med tanke på att AIK bara har tagit två poäng på de tio senaste omgångarna är det inte mycket som talar för Gnaget.

Nedflyttningen är nära, vilket ju inte verkar bekymra AIK:s klubbledning. Sedan i somras har ju den signalerat att den inte är intresserad av att satsa på att ha ett damallsvenskt lag, utan att man vill ner i elitettan. Det senaste på det temat var när matchcoachen Nebojsa Novakovic med ledningens goda minne för två veckor sedan valde bort damernas match för att titta på herrlaget. Knappast rätt inställning.

I övrigt i helgens omgång så föll Kristianstad oväntat mot ojämna Kif Örebro med 3–2. Därmed försämrades KDFF:s möjligheter betänkligt att ta en Champions League-plats för tredje året i rad. Samtidigt vann ju nämligen Linköping med 1–0 i Piteå. Det var blott andra hemmaförlusten för norrbottningarna. LFC har verkligen varit imponerande bra på att vinna mot alla lag utanför medaljstriden.

Mot lag fem och neråt har LFC vunnit alla matcher utom en – och det var ett kryss mot Vittsjö i premiären. Sedan dess har man alltså 17 raka segrar mot lagen från längre ner i tabellen.

Mindre positivt för LFC är ju att de ännu inte tagit en enda poäng mot de andra medaljlagen. Man har kvar en chans mot Kristianstad.

Det om damallsvenskan. Om vi gör en snabb internationell utblick noteras att Stina Blackstenius blev matchvinnare för Arsenal under söndagen. Hon gjorde matchens enda mål när Reading besegrades med 1–0 i WSL. Manchester United och just Arsenal är de enda fullpoängarna i ligan.

I Italien blev Amanda Nildén omgångens svensk. Hon gjorde två mål och ett assist när Juventus vann med 4–0 mot Sampdoria. Noterbart här är att Juve bara ligger på fjärde plats efter fyra omgångar. Storlaget har noterats för fyra segrar och två kryss.

I skytteligan är Kosovare Asllani bästa svensk med fyra mål, vilket räcker till delad fjärdeplats.

Helgens utlandssvensk var kanske ändå Sofia Jakobsson. Det är ju slutspel i NWSL nu. San Diego Wave låg under med 1–0 i kvartsfinalen mot Chicago Red Stars i paus när Jakobsson byttes in. Yuki Nagasato gav Chicago ledningen efter att San Diegomålvakten Kailen Sheridan slagit en riktigt grov felpassning.

Jakobssons inhopp skulle dock komma att vända matchen. Först tog hon sig runt på kanten och slog inlägget inför Emily van Egmond:s kvittering. Och i förlängningen var det Jakobsson som petade fram bollen till Alex Morgan, som satte segermålet ur dålig vinkel.

Semifinalerna spelas kommande helg mellan Portland Thorns och San Diego Wave samt OL Reign och Kansas City Current.

Publiksiffrorna från kvartsfinalerna var verkligen imponerande. Houston Dash–Kansas City sågs av 21 284 personer. Och San Diego–Chicago lockade hela 26 215.

Det pratas mycket om intresset i Europa. Men USA är på alla sätt fortfarande storasyster när det gäller publikintresse. Snittet i NWSL:s grundserie den här säsongen har legat på fina 7 917.

Bäst snitt hade Angel City FC med hela 19 105. Med den är den nya Los Angelesklubben klart bäst i världen på att locka publik. Näst bäst är för övrigt den tidigare tvåan Portland Thorns med fina 15 543.

Noterbart är att det lag som hade sämst snitt i NWSL var Orlando Pride. De hade ett snitt på 4 385 åskådare. En siffra som i princip alla lag i de europeiska ligorna bara kan drömma om.

Det är kvalhelg runtom i Damfotbolls-Sverige. Själv var jag på Borås Arena och såg den andra halvleken när Örgryte IS tog ett stort steg mot division 1 genom att vinna med 3–0 mot IF Elfsborg. På torsdag möts de båda lagen igen, då på klassisk damfotbollsmark i form av Valhalla IP.

Kvalet till division 1 genomförs för övrigt på två olika nivåer. Dels kvalar de lag som hamnade på sjätteplatsen i de sex division 1-serierna för att hålla sig kvar. Där har vi fått följande resultat:

Alnö IF–Kvarnsvedens IK 0–0
Karlbergs IK–Lödöse-Nygård IK 1–2

Under söndagen spelar Mariebo IK mot IS Halmia. Och på lördag är det returmatcher i alla tre dubbelmötena. De tre segrarlagen spelar kvar i division 1 även nästa år.

Dels finns det ett kval till division 1 som spelas mellan seriesegrare i division 2. Där har vi följande resultat:

Norrdistrikten startade sitt kval förra helgen.
Ope IF–Team Hudik 1–4, totalt 2–7 – Team Hudik klart för ettan.
Sandviks IF–Assi IF avgörs under söndagen. Där leder Sandvik med 5–1 efter första matchen.

Åhus IF–Malmö FF 0–6
Elfsborg–Örgryte 0–3
IF Viken–IFK Göteborg 0–2

I det kvalet spelar Växjö BK mot BK Kenty i morgon. Returmatcher huvudsakligen nästa helg. Men Öis–Elfsborg spelar alltså på torsdag.

Tittar vi en nivå högre upp har även kvalet till elitettan dragits igång. Där har vi fått följande resultat:

Sunnanå SK–Bollstanäs SK 1–3
BK Häcken–Trelleborgs FF 0–2
Boo FF–IK Rössö Uddevalla 1–2

Returer i Bollstanäs och Uddevalla på lördag och i Trelleborg på söndag.

Det var en liten blick på lag och serier jag oftast inte skriver om i den här bloggen. Men det är ju lite intressant att se hur det går för de klassiska herrfotbollsklubbar som nu vandrar genom seriesystemet. Det ser ju onekligen ut som att Elfsborgs frammarsch är på väg att bromsas. Och det tror jag är bra. Varken spelare eller klubbledning känns redo att gå upp i nya division 1.

Det är även intressant att Trelleborg har greppet om Häckens andralag. Eller skall vi kalla det BK Häckens riktiga lag. Det Häckenlag som spelar i damallsvenskan ligger ju fortsatt i en separat dotterförening, vilket möjliggör för klubben att ha två lag i elitfotbollen.

Utan att ha jättebra inblick intalar jag mig att Trelleborg har en del spelare som Malmö FF är intresserat av. Vad innebär det om TFF nu går upp i elitettan?

De senaste månaderna har jag för övrigt haft lite fokus på den riktiga myllan i svensk fotboll. Jag har besökt 24 fotbollsplaner runt om i Boråsområdet där det inte längre spelas seniorfotboll. Planer där det har spelats seriefotboll på 2000-talet, men på de flesta har den definitiva slutsignalen ljudit.

Flera av de där planerna sköts fortfarande, trots att de står tomma. Någon har vuxit igen, någon har sålts och på några lever hoppet i och med att några av klubbarna fortfarande har någon form av ungdomsverksamhet.

Mitt stora reportage finns här – det kan läsas av er som har abonnemang på någon av Gota Medias tidningar. Och här finns en uppföljningstext om en klubb som både har en suverän anläggning och en halv miljon kronor på banken, men inget lag som spelar elvamannafotboll.

Den här rundresan har både varit kul och vemodig. Kul för att man kommit till ställen man inte besöker annars. Och vemodig för att den fått mig att fundera på vad som håller på att hända med fotbollen i glesbygd. Känslan är tyvärr att byfotbollen är utrotningshotad, att utvecklingen ganska snabbt går mot att vi snart bara har fotbollslag på större orter.

Min gamla kollega på Borås Tidning Jan Hansson skrev så här för några år efter att han hade åkt förbi ett par igenvuxna fotbollsplaner:

”Fotbollsplanerna ligger där som övergivna begravningsplatser. Under halvmeterhögt gräs finns döda drömmar om nya poäng, minnen av hårda skott i krysset och om en nedgrävd klubbanda. Dramaturgin i små byar brukar vara gemensam i hela landet. Först stänger affären, sedan skolan och bensinmacken. Till slut går det inte heller att hålla igång fotbollslaget. Trots att klubbens eldsjäl sliter ideellt dygnet runt om det behövs.”

Ännu så länge finns det fantastiska bylag som Mallbacken och Vittsjö. Men hur länge?

Det var en liten utvikning från den här bloggens huvudämne. Men utan bredd blir ju inte eliten lika bra. Så ibland kan det vara bra att dyka ner i myllan.

Om vi istället tittar mot eliten så pågår just nu VM för F17-landslag. På förhand skulle jag säga att Colombias Linda Caicedo är turneringens största stjärna. Colombia är med i den jämnaste gruppen, den där alla fyra lag har vunnit varsin match efter två omgångar. Utöver Colombia är Kina, Spanien och Mexiko med i gruppen.

På svensk mark vann FC Rosengård mot Eskilstuna under fredagskvällen. Därmed tog Malmöklubben ett stort steg mot försvarat SM-guld. De satte dessutom hård press på konkurrenterna inför söndagens matcher. Där har exempelvis Linköping en tuff bortamatch i Piteå.

I elitettan är Växjö nu bara två poäng ifrån serieseger och omedelbar återkomst till damallsvenskan. Kampen om andraplatsen står mellan Uppsala och Norrköping, med Alingsås som utmanare. Men Alingsås har nu fyra raka kryss – och alltmer lutar åt att alingsåsarna kommer att sluta på den försmädliga fjärdeplatsen.

I botten klättrade Bergdalen i dag upp över nedflyttningsstrecket. Bergdalen har haft en makalös höst där man sparkade tränare Linnea Liljegärd för att tolv dagar ta tillbaka henne. Och nu finns det en liten chans att hon leder laget till nytt kontrakt.

Det är dock fortsatt bara en liten chans. För Bergdalen har kvar att möta i tur och ordning Växjö, Norrköping och Uppsala. Det troliga är att boråsarna inte tar någon mer poäng. Och Team TG är bara en poäng bakom – och har hemmamatch mot ett nedflyttningsklart Älvsjö i nästa omgång. Det känns som att det är stor chans/risk att Team TG slutar över strecket och Bergdalen under.