Suverän assist, Eidevall och en konstig rallarsving

I skuggan av östgötsk guldfest och närkingsk nedflyttningsbesvikelse stod ju Kristianstad i helgen för två av säsongens allra mest spektakulära mål i damallsvenskan.

Först cyklade Therese Ivarsson in ledningsmålet – något som bör vara en het kandidat till årets mål.

Faith Ikidi med Amanda Edgren i ryggen

Sedan bjöd Amanda Edgren på ett fullständigt makalöst förarbete till 2–0-målet. Det måste väl vara årets assist? Jag kan i alla fall inte komma på någon spektakulärare framspelning.

Jag har försökt göra ett klipp av assisten, och dela på sociala medier. Men tyvärr funkar det inte. Ni som vill se både målet och assisten får istället kolla i de här höjdpunkterna från damallsvenskan.tv:

* Nu på eftermiddagen har FC Rosengård presenterat sin nye tränare. Och det blir en gammal bekanting, i form av tidigare guldtränaren Jonas Eidevall.

Det är en intressant lösning, med en mycket seriös tränare. Av det jag hört, samt om jag tolkat hans sociala medier rätt, har han på sistone jobbat mycket med att lära sig allt om hög press. Så kanske att vi får se ett Rosengård som kommer att sätta riktigt hård och hög press nästa år.

* Båda Eidevalls senaste 1,5 år i Rosengård slutade med guldfest. Apropå det bjöd svenska mästarlaget Linköpings FC på en riktig rallarsving mot damelitfotbollens samarbetsorganisation EFD under firandet.

LFC verkar alltså tycka att elitlagens egen samarbetsorganisation gör ett horribelt dåligt jobb som inte ordnat ett tv-avtal.

Jag tror faktiskt att det är någon dålig påläst som kastat ur sig den här tweeten utan att tänka först.

För sanningen är ju att väldigt få SM-guld ger några prispengar. Spontant kan jag inte komma på ett enda svenskt idrottsförbund som betalar ut några större prispengar till sina mästare. Det finns säkert några exempel, men inte i svensk fotboll. Och så vitt jag vet får inte heller det lag som tar SM-guld i ishockey på herrsidan någon prissumma för det. Det är istället upp till mästarklubbarna att göra pengar av sina guld.

Men stopp här, säger ni kanske nu. Malmö FF får ju 17 miljoner kronor för sin herrallsvenska seger. Så är det, och visst kan man kalla det för prispengar. Men de prispengarna har de herrallsvenska klubbarna skapat av sina egna tillgångar.

Om de damallsvenska klubbarna vill kan de ju också sätta ihop en prispott av sina egna pengar.

Malmö FF:s prispengar handlar ju nämligen om deras del av de tv-pengar som herrelitklubbarna har dragit in genom sin samarbetsorganisation Sef.

Herrelitklubbarna har valt en modell där man fördelar tv-pengarna efter placering i tabellen. I stället för att dela jämnt rakt över, och ge varje lag drygt 11 miljoner kronor per år har man en fallande skala där vinnaren får cirka 17 miljoner och de fyra sist placerade lagen i allsvenskan får 9,7 miljoner.

Damallsvenskan har som bekant inget tv-avtal. Om ett sådant hade funnits kunde man fixat liknande ”prispengar” även i damallsvenskan. Fast enligt minns jag rätt valde klubbarna att dela jämnt när man hade ett tv-avtal, man struntade alltså i att fördela efter placering och således skapa prispengar. Det ser för övrigt ut att gälla även nu.

Huruvida det här är horribelt eller rättvist kan man förstås ha olika uppfattningar om.

Min uppfattning är att det är rättvist. Upplägget följer principen att den som erbjuder den mest attraktiva produkten också tjänar mest. Eftersom herrallsvenskan och damallsvenskan själva har full frihet att sälja in sina respektive produkter borde ingen kunna gnälla. Det här är lika naturligt som att artister tjänar olika mycket på sina låtar eller att olika författare tjänar olika mycket på sina böcker.

Sedan är det klart att jag absolut hade unnat de damallsvenska klubbarna ett fett tv-avtal. Jag tillhör ju det fåtal som betalar för att se damallsvenskan.tv. Men det är en annan sak. Och så länge vi inte är fler som är beredda att betala för att se damallsvenskan får LFC och alla andra bittra acceptera den ekonomiska verkligheten.

* Till sist delar jag ”Gurras” hyllning av Örebrospelarna Emma Jansson och Michelle de Jongh. Deras uppoffrande hemjobb i de tunga slutminuterna mot Djurgården är värt en applåd.

Tankar om att Kif Örebro åker ur

Djurgården vann i kväll i Örebro med 3–0, ett resultat som innebär att stockholmarna har en god chans att sluta trea i årets serie.

Man är nu femma med två poäng upp till Eskilstuna och fyra mål upp till Piteå. För Djurgården återstår bortamatch mot Göteborg och hemmamatch mot just Piteå. Med tanke på att Eskilstuna har kvar en resa till Linköping kan sex Djurgårdspoäng räcka till litet silver.

Men ok då, huvudnyheten kring dagens resultat är förstås att Kif Örebro bara har damallsvensk status i ytterligare två matcher. Sedan blir det att bygga om truppen för elitettan.

Skall man ge en anledning till att den klubb som spelade i Champions League för två år sedan nu åker ner i elitettan är det just alla ombyggen.

Sarah Michael

I sista omgången 2014 säkrade Kif Örebro de stora silvermedaljerna via 2–0-seger hemma mot Eskilstuna. Närkingarnas startelva såg ut så här: Stephanie LabbéSusanna Lehtinen, Marina Pettersson Engström, Eve-Marie Nault, Elin MagnussonLucie Martinkova, Irena Martinkova, Annika Kukkonen, Ogonna ChukwudiSanna Talonen, Sarah Michael. Laget leddes av prisade tränaren Rickard Nilsson.

Hanna Folkesson

Redan till 2015 tappade man flera av spelarna i 2014 års startelva. Men på förhand såg ersättarna spännande ut. Tvillingarna Martinkova ersattes exempelvis av duon Hanna Folkesson och Lisa Dahlkvist. Men Folkesson drog av korsbandet inför seriestart, och gjorde inte en enda match för Örebro. Och Dahlkvist stack till PSG på sommaren.

När Kif Örebro på hösten spelade 1–1 hemma (5976 åskådare) och 0–0 borta mot just PSG i Champions League stod alltså lagets stora prestigevärvning på motsatt planhalva. Trots att laget var brandskattat blev det en femteplacering i damallsvenskan 2015.

Men fallet skulle fortsätta. Efter PSG-matcherna slutade tränare Nilsson, under vintern blev Kif även av med traditionsbärare som Elin Magnusson, Marina Pettersson Engström, Susanna Lehtinen och Sanna Talonen. Plus att Sarah Michael missade hela den damallsvenska säsongen 2016 till följd av en korsbandsskada.

Sanna Talonen

Följden av alla förändringar blev att laget var rejält indraget i nedflyttningsstriden under våren. Men trots att man var på uppgång, och tog åtta poäng på de fyra sista omgångarna innan OS-uppehållet, fick nye tränaren Giorgos Papachristou lämna under sommaren. I det läget hade Örebro 14 poäng, och låg fem poäng över nedflyttningsstrecket.

Officiellt uppgavs att det dels var ekonomiska skäl, dels en organisationsförändring som låg bakom. Dock hade klubben ekonomi nog att värva hem Lisa Dahlkvist igen dagarna innan tränarbytet.

Ny tränare blev Martin Skogman. Under hans ledning tog Örebro nio poäng på säsongens tio sista omgångar. Med totalt 23 poäng slutade man på åttondeplatsen, med god marginal ner till nedflyttningsstrecket.

I vintras väntade nya ommöbleringar i truppen. Tanken var att Kif Örebro skulle spela helsvenskt under 2017. Så har det också varit, med ett undantag. I somras värvade man in amerikanska målvakten Nora Abolins som reserv till Carola Söberg. Abolins har spelat en halvlek i årets allsvenska.

Men trots att Örebro har använt hela nio spelare som var uttagna i landslagstrupper under Pia Sundhage har laget inte räckt till.

När nedflyttningsplatsen i kväll blev klar såg startelvan ut så här: Söberg – Hanne Gråhns, Emelie Andersson, Petterson Engström, Freja OlofssonJulia Spetsmark, Dahlkvist, Fanny Andersson, Michelle de JonghJenny Hjohlman, Emma Jansson.

Marie Hammarström

In byttes Frida Svensson och comebackande Marie Hammarström-Liljesson. Av de 13 som spelade i kväll fanns alltså bara Pettersson Engström kvar från startelvan i sista omgången för tre år sedan. Det är verkligen en otroligt stor omsättning på spelare.

En andra spelare från den där 2014-elvan ledde laget. I dag gjorde ju Elin Magnusson sin första match som damallsvensk tränare.

Martin Skogman fick som bekant lämna efter 6–1-förlusten mot Hammarby senast. Hans facit på på 29 damallsvenska omgångar som Örebrotränare blev 21 poäng.

Jag har förvånats över att han inte valde att ändra i sitt mittförsvar, för jag tycker att man tappat många poäng på brister i mittlåset. Jag noterar att Magnusson tycks hålla med, för hon testade ju ett nytt mittförsvar i dag. Sett till höjdpunkterna från damallsvenskan.tv blev det dock ingen förbättring.

I övrigt är jag inte man att säga hur mycket som hängt på tränaren och hur mycket som berott på spelarna. Men klart är att ett lag med så många landslagsaktuella spelare borde klara av att hänga kvar i damallsvenskan.

Spontant kan man nog hävda att Sundhage har övervärderat några av spelarna. Samtidigt tycker jag att Örebro har flera väldigt intressanta spelare i truppen. Spelare som borde kunna göra väldigt mycket bättre resultat än de gjort.

Lisa Dahlkvist

Personligen har jag exempelvis trott mycket på Michelle de Jongh, och jag hoppas fortfarande på henne. Men i år har det tyvärr inte lyft ett dugg för mittfältaren.

En annan spelare som haft det tungt är Dahlkvist. Jag hörde henne på radion för en stund sedan. Där gjorde hon klart att hon inte spelar i elitettan nästa år.

Det blir intressant att se var hon hamnar. Personligen tycker jag att hon borde kunna bli en bra mittback. Hon har en bra speluppfattning, och när hon får tid har hon väldigt bra spelvändningar. Och som mittback har man oftast lite mer tid med bollen än som central mittfältare.

Dahlkvist lär inte bli den enda som lämnar Örebro. De spelare som fortfarande drömmer om landslaget bör ju spela i damallsvenskan.

Under sina 15 raka säsonger i damallsvenskan har Kif Örebro byggt en damfotbollstradition i Närke. En tradition som bör vara en tillgång i det här läget. Å andra sidan finns en liknande tradition i Umeå, och som bekant blev UIK söndervärvat i vintras.

Örebro lär som sagt också få bygga om laget igen i vinter. Här gäller det för klubbledningen att både visa fingertoppskänsla och vara handlingskraftig, att snabbt visa att man har som mål att omgående återvända till hösta serien. I så fall kan sejouren i näst högsta serien bli kortvarig.

* I övrigt i dag har Rosengård förlängt kontraktet med Zecira Musovic fram till och med 2020. Enligt den här långa intervjun kommer både Erin McLeod och Ella Masar McLeod att lämna Malmöklubben. Den förstnämnda har inte erbjudits nytt kontrakt, medan Masar McLeod sägs välja att flytta till ny europeisk klubbadress.

Enligt den här artikeln i Sydsvenskan är det även osäkert med Anita Asante:s framtid i Rosengård. Även om det är på en annan nivå än i Örebro krävs det nu fingertoppskänsla även från Rosengårds klubbledning. För två raka andraplatser utan att ens vara nära guldet är inte godkänt i Malmö.

 

Vad hände egentligen på Tunavallen?

Jag hann inte se speciellt mycket av de matcher som började sent i dag. Men jag noterade hur Eskilstuna rasade som ett korthus och föll med hela 5–1 mot Göteborg. Det känns definitivt som ett av årets allra mest konstiga resultat i damallsvenskan.

Jag såg att Eskilstuna hade 7–2 i avslut i slutet av den första halvleken, och noterade att de tog ledningen. Men vad hände egentligen under de sista 35 minuterna på Tunavallen?

Där släppte alltså United in fem mål – hemma mot nästjumbon.

Inför avspark hade Eskilstuna tillsammans med Linköping och Piteå släppt in minst mål i serien. När jag nu kollat igenom målen noterar jag att både 1–3 och 1–4 är bjudningar efter riktigt grova misstag i uppspelsfas. Göteborg tackade, tog emot – och svävade upp över nedflyttningsstrecket.

Däremot skakades det nog på ett och annat huvud över resultatet i Borlänge, Vittsjö, på Söder – och kanske framför allt i Örebro.

Redan inför omgången var ju Kif Örebros möjligheter till nytt kontrakt minimala. Nu är de näst intill obefintliga. De måste ju ta in nio poäng och tio mål på Göteborg på tre matcher.

Kvarnsveden är också väldigt illa ut. Man trillade ner på nedflyttningsplats trots att man tog en fin poäng mot Linköping.

Under de två minuter som Göteborg var i underläge kändes Kvarnsvedens läge ändå rätt ok. Men efter vändningen är situationen nu rejält prekär för Borlängeklubben. Det är uppenbar risk att inte ens fyra poäng på de två återstående matcherna (hemma mot Rosengård och borta mot Kristianstad) räcker till nytt kontrakt.

Både Vittsjö och Göteborg har ju kvar att möta ett Örebro som redan kan vara klart för nedflyttning.

I en annan del av tabellen är det fest i kväll:

Ain't no better feeling than winning❤️! #swedishchampions

A post shared by Kosovare Asllani (@asllani9) on

Inget kalas utan kras. Men Kristine Minde tog på sig ansvaret att städa i omklädningsrummet efteråt:

Fast Minde såg sig inte som städningsansvarig…

Det om damallsvenskan. I Tyskland blev två av fjolårets svenska mästare målskyttar i dag. Fridolina Rolfö gjorde 3–0-målet när Bayern München vann med hela 5–0 borta mot Jena.

Och precis som jag anade så fick Wolfsburg jobba hårt mot duktiga nykomlingen Werder Bremen. Men Pernille Harder klev fram och satte det matchavgörande 3–2-målet i den 82:a minuten. Det var Harders andra mål i matchen, och det var en läglig dag att bli matchhjälte. I dag har danskan nämligen släppt sin första bok:

Jeg er stolt af, at jeg i samarbejde med @turbine_forlaget udgiver min første bog. Bogen er en fan bog, hvor du kan læse og se billeder fra mine første boldberøringer til i dag. Er du vild med fodbold og mellem 10-15 år, eller vil du bare gerne vide endnu mere om mig, så er bogen lige noget for dig! Info omkring hvordan du får fingrene i bogen kommer snart 🙂 I'm proud to publish my first book in cooperation with @turbine_forlaget. It's a fan book, where you can read and watch privat photos from the start of my career, from the first touches of the ball until today. If you're crazy about football and in the ages 10-15, or you just want to know more about me, this book is definetely something for you! Info regarding where you can get your hands on the book will appear shortly. (The book is in Danish)

A post shared by Pernille Harder (@pharder10) on

I England vann tippade topptrion Chelsea, Manchester City och Arsenal sina matcher i dag. Chelsea och Man City toppar med full poäng efter fyra omgångar – Chelsea har dessutom en nolla i kolumnen för insläppta mål.

Magdalena Eriksson var enda svenska spelare som spelade i dag. Varken Hedvig Lindahl eller Jessica Samuelsson fanns med i sina lags laguppställningar. I Samuelssons fall antar jag att det är smällen på foten från tisdagens landskamp som ställer till det.

Vivianne Miedema:s 1–0-mål för Arsenal mot Everton var ett litet konstnummer. Starkt att få sådan kraft på avslutet från stillastående.

Grattis Linköping – svenska mästare 2017

Linköpings FC är svenska fotbollsmästarinnor för andra året i rad. Man har varit i tabelltopp sedan omgång 3 och är förstås högst värdiga vinnare.

Så ett stort grattis till LFC för en ny, mycket väl genomförd säsong.

LFC säkrade guldet av egen kraft. Men hade man förlorat skulle ändå Piteå ha fixat guldfest i Östergötland i kväll.

Det här har nämligen varit dagen då topplagen darrat lite. För både Kvarnsveden–Linköping och Rosengård–Piteå slutade 0–0. Dessutom föll Assi i elitettan med 2–0 mot Böljan.

Det blev således en otroligt viktig poäng för Kvarnsveden i nedflyttningsstriden. En poäng som sätter press på Göteborg, som har 0–0 i paus mot Eskilstuna.

Slutresultatet i den matchen får jag återkomma till senare.

En bakgrund till varför LFC tar hem guldet gav jag i det här inlägget för ett tag sedan.

Tur och otur mellan Vittsjö och Hammarby

Tidigare i dag slötittade jag på Vittsjö–Hammarby 0–0, en match där hemmalaget var bäst och borde ha vunnit. Men trots att den officiella statistiken visade 17–8 i avslut, varav 2–0 i målställningen (fast hade de inte egentligen tre ramträffar), hade Vittsjö tur.

För i matchens slutskede skulle den 18-åriga inhopparen Astrid Larsson haft straff. Så Vittsjö skall både vara besvikna och glada över den poäng som trillade in.

För övrigt har Vittsjö nu haft tur med domslut två gånger på sistone. Vid segermatchen mot LB07 fick Malmölaget ett till synes regelrätt mål bortdömt för offside vid ställningen 0–1. För som synes på skärmdumpen nedan är det inte offside i passningsögonblicket.

Ingen offside på bortdömt LB-mål

Med dagens uteblivna straff kan man kanske säga att den otur Vittsjö hade i början av september nu har jämnats ut. Hammarby var rätt uddlöst, men fortsätter att uppvisa ett fint försvarsspel.

Det oavgjorda resultatet innebär att Vittsjö nu har 22 poäng och Hammarby har 23. Inget lag har åkt ur damallsvenskan med så många poäng under de år där bara de två sista lagen flyttats ned. Dock kan de båda inte känna sig helt säkra på nytt kontrakt ännu. Både Kvarnsveden och Göteborg har ju fortfarande kontakt.

* Efter nomineringarna till Fotbollsgalan i går har det varit lite diskussioner i alla tre bloggarna om huruvida Lieke Martens borde vara nominerad, och om hon i så fall skall vara mittfältare eller forward.

Vad jag fått fram kan man nominera utländska spelare som spelat minst hälften av de damallsvenska matcherna. Det har Martens gjort, och jag tyckte definitivt att hon var en av vårens allra bästa spelare i serien, så sett känns nomineringen helt i sin ordning.

Jag tycker också att det är rätt att nominera henne som forward. Hon hade ju nämligen en tia-roll i Rosengård i våras, och tian ser jag som forward. Dessutom är det ju bra för juryn om Martens räknas som forward. Då kan man ju nämligen ge Kosovare Asllani både Diamantbollen och priset som Årets mittfältare, vilket ju ser snyggast ut.

De som kommer i kläm här blir i stället Claudia Neto och Tabitha Chawinga. Den senare kan kompenseras genom att prisas som damallsvenskans mest värdefulla spelare.

Neto är för övrigt knäskadad igen, och kommer inte att spela mer i damallsvenskan i år. Asllani får således ta på sig en stor roll i morgon när Linköping skall försöka säkra SM-guldet i Borlänge.

* I elitettan pallade inte AIK med trycket. Mina favoriter till att ta den andra damallsvenska platsen föll med 1–0 hemma mot Västerås BK 30. Därmed är det återigen fördel för IFK Kalmar i den där kampen. Kalmar vann med hela 7–1 mot Hovås Billdal och nu tre poäng före AIK, dessutom är man ikapp när det gäller målskillnad.

Nu är det således Kalmar och Assi som andraplatsen i egna händer. De båda möts i Kalmar den 12 november i något som skulle kunna bli en helt avgörande match om andraplatsen.

Klara seriesegrarna Växjö vann i dag med 4–0 mot Holmalund. Växjö behöver ta fyra poäng på de sista två omgångarna för att slå nytt poängrekord i elitettan. I dag stod Anna Anvegård för ett äkta hattrick under den första halvleken. Därmed är Anvegård uppe i 32 mål i årets serie.

* I Norge gjorde Marte Berget tre mål när klara mästarinnorna LSK vann mot Stabaek med 3–2, och därmed hjälpte Avaldsnes att säkra andraplatsen. Marte Berget är för övrigt storasyster till Malmö FF:s Jo Inge Berget.

* I Frankrike nickade Stina Blackstenius in ett viktigt mål för Montpellier i 2–1-segern borta mot Paris FC.

Målet betydde 1–1 i den andra halvleken, och strax efter gjorde Clarisse Le Bihan Montpelliers segermål.

Målet var Blackstenius sjunde för säsongen. Hon delar fjärdeplatsen i skytteligan med det. Leder gör Ada Stolsmo Hegerberg, som numera står på elva fullträffar. Norskan gjorde två i dag när Lyon vann med 6–0 mot Lille.

Får Asllani Diamantbollen 2017?

Kosovare Asllani

I dag har nomineringarna till Fotbollsgalan 2017 offentliggjorts. Och det är ju väldigt tydligt att vi har fått ett nytt tänk i juryn för dampriserna.

Det är ju nämligen 6–6 mellan svenska och utländska spelare i de fyra huvudkategorierna:

Årets målvakt: Hilda Carlén, Gudbjörg Gunnarsdottir och Hedvig Lindahl.

Året back: Faith Ikidi, Jessica Samuelsson och Linda Sembrant.

Årets mittfältare: Kosovare Asllani, Claudia Neto och Sanne Troelsgaard.

Årets forward: Stina Blackstenius, Tabitha Chawinga och Lieke Martens.

Både 2015 och 2016 har det varit nio svenska och bara tre utländska spelare i de här kategorierna. Och då tyckte ju jag att det fanns fler starka utländska spelare i damallsvenskan de säsongerna än det har gjort i år.

Det intressanta här är ju frågan om vem som skall få Diamantbollen. Det logiska är ju att vinnaren finns bland de sex svenska spelarna som är nominerade till de olika lagdelspriserna.

Av de sex har jag svårt att tro att Blackstenius eller någon av målvakterna skulle kunna få priset. Blackstenius var bra i EM – jag gav henne högst betyg av alla svenska spelare, men utöver det har hon haft ett ganska tungt 2017. Hedvig Lindahl har varit stabil, men inte lika lysande som 2015 och 2016, vilket borde diskvalificera henne. Och Carlén är ju bara andramålvakt, och då kan man ju i princip inte få Diamantbollen.

Kvar är alltså Jessica Samuelsson, Linda Sembrant och Kosovare Asllani. I våras hade jag definitivt gått för Samuelsson, närmast före Sembrant i den här trion.

Men Samuelsson lyckades inte fullt ut i EM, och har sedan inte känts lika vass som under våren. Sembrant inledde EM lysande, men avslutade med två riktigt jobbiga matcher. Det gör att jag kastat om ordningen.

Jag gav Asllani näst högst betyg av alla svenska spelare i EM. Och jag tycker att hon har gjort en stark höstsäsong, både i landslaget och i Linköping. Jag tror alltså att Asllani får priset – och jag tycker att det är välförtjänt.

Noterbart här är att vunna titlar tidigare har varit en viktig faktor vid nomineringar till den här typen av priser. Men de som har vunnit flest tunga titlar under 2017 är ju faktiskt inte med. Jag tänker på Caroline Seger, som vann Champions League, ligan och cupen med Lyon, samt Nilla Fischer, som vann ligan och cupen med Wolfsburg.

Fischer har ju faktiskt inte fått Diamantbollen, det trots att jag tyckte att hon borde ha varit högaktuell alla tre åren 2012–14. Framför allt 2014 kändes det som en stöld när priset av slentrian gick till Lotta Schelin, trots att Fischer hade klart bäst meriter från året.

Man kan ju få Diamantbollen utan att vara nominerad som bästa back eller mittfältare. Fast det är ju inte speciellt troligt.

När det gäller övriga priser på galan måste jag säga att jag är rätt förvånad över nomineringarna till damallsvenskans mest värdefulla spelare. Där återfinns trion Filippa Angeldahl, Tabitha Chawinga och Mia Persson. Chawinga känns ju självklar som kandidat, men de andra två hade jag nog inte prickat in och jag så hade fått 25 gissningar.

Framför allt för att jag i första hand hade letat bland topplagen efter nomineringarna. Men även för att jag tycker att Anna Welin varit LB:s bästa spelare när jag sett dem, och att Hammarby inte levt på individer utan mer varit ett stabilt lag.

Tittar vi på årets genombrott är den nominerade trion Filippa Angeldahl, Tove Almqvist och Loreta Kullashi. Angeldahl lär ju ligga väldigt bra till för det här priset, även om jag tycker att båda de andra kandidaterna också är väldigt starka.

Så till helgens matcher. I damallsvenskan är det fokus på söndagen, där Linköping säkrar guldet vid poäng borta mot Kvarnsveden.

Men en viktig match i bottenstriden spelas redan under lördagen, då Vittsjö tar emot formstarka Hammarby. Båda lagen behöver nog en trepoängare till för att kunna känna sig säkra på nytt kontrakt.

I övrigt i bottenstriden har alltså Kvarnsveden hemmamatch mot Linköping på söndag. Samma dag skall Göteborg till Eskilstuna, medan Örebro tar emot Djurgården på måndag. För Örebro är det bara tre segrar som gäller, men risken finns att inte ens det räcker för nytt kontrakt.

I elitettan har både AIK och IFK Kalmar möjligheten att passera Assi och gå upp på damallsvensk plats under lördagen. Båda spelar hemma. Kalmar tar emot nedflyttningsklara Hovås Billdal och AIK får besök av Västerås BK 30.

Assi spelar sin match i den här omgången på söndag, borta mot nedflyttningshotade Böljan i Falkenberg. En måstematch.

Inför de tre sista omgångarna ligger Holmalund ovanför nedflyttningsstrecket med fyra poängs marginal ner till Böljan och fem till Östersund. Dock har Alingsåslaget kvar att möta Växjö, Kalmar och AIK. Så möjligen kan det finnas en öppning för Böljan eller Östersund att smita förbi.

Växjö är ju redan klart för damallsvenskan. Jag kan inte läsa vad det står i den här artikeln, men det verkar som att klubben redan har brutit med sin amerikanska prestigevärvning Mana Shim. Eller om det är hon som har brutit med klubben.

Maleana Shim

Så en snabbgenomgång av helgens internationalla matcher. I Frankrike är mötet mellan Paris och Montpellier helgens intressantaste. Paris har ju varit lite av en besvikelser hittills. Vi får se hur de klarar sig mot Sofia Jakobsson och Stina Blackstenius.

I tyska Frauen-Bundesliga visar DFB-tv klassikermötet Potsdam–Frankfurt på måndag klockan 18.00. En annan intressant match i den ligan går på söndag mellan serieledande Wolfsburg och den överraskande starka nykomlingen Werder Bremen. Wolfsburg är självklart storfavorit, men kanske, kanske att Bremen kan ordna en ny skräll.

I engelska WSL ställs de båda svensklagen Chelsea och Arsenal mot varsin nollpoängare i Yeovil och Everton. Medan Chelsea har inlett med full poäng efter tre matcher har Arsenal bara tagit fyra. Arsenal har för övrigt bytt tränare i veckan. Pedro Martinez Losa lämnar efter tre år, och ersätts tillfälligt av Ismael Garcia. Frågan är vad det innebär för Jessica Samuelsson.

Noterbart i övrigt är att Australiens W-league drog igång natten mot fredag, svensk tid. Som vanligt består lagen huvudsakligen av australiska och amerikanska spelare. I de två matcher som spelats (Perth–Melbourne City 4–1 och Sydney–Brisbane 1–3) noteras målskyttar som Sam Kerr, Katrina Gorry, Kyah Simon och Emily Sonnett.

I år går W-league att se via samma streamningtjänst som damallsvenskan, Oz. De första 30 dagarna skall det vara gratis. Så ni som är uppe 7.30 lördag morgon skall kunna se matchen Canberra United–Melbourne Victory på den här länken.

Liten uppsamling efter VM-kvalet

I väntan på en lite längre analys av Sverige–Ungern 5–0 tänkte jag dela med mig av min numera upplåsta BT-krönika från matchen.

Vi vara för övrigt fyra reportrar på plats, och vår betygsättning blev fyror på Kosovare Asllani och Lina Hurtig, treor på Hedvig Lindahl, Nilla Fischer, Mia Carlsson, Fridolina Rolfö och Caroline Seger, samt tvåor på övriga fem.

Jag har hunnit se om den första halvleken, och utifrån det känns den betygsättningen ok. Man kan väl tänka sig någon höjning och någon sänkning, men totalt sett är jag nöjd med våra bedömningar.

I övrigt i svensk damfotboll de senaste dagarna har det funnits uppgifter om att Jonas Björkgren blir kvar i damallsvenskan hur det än går för Kvarnsveden. Han skall vara högaktuell för att ta över Eskilstuna.

Så tillbaka till VM-kvalet. Tisdagens stora match var ju Nederländerna–Norge. Den hade den utmärkta publiksiffran 22 000 åskådare i Groningen.

Kollar man in klippet med höjdpunkter ser man att hemmalaget inte hade speciellt många klara målchanser, medan Norge missade straff. Jag har i bakhuvudet flera missade norska straffar på sistone. Det där har man inte råd med i jämna matcher.

Man har inte heller råd med den typen av målvaktstavla som Ingrid Hjelmseth gjorde på övertid. Hemmalagets segermål är ju väldigt dråpligt. Vivianne Miedema blir målskytt på ett inlägg, slaget mot Jackie Groenen. Den senare blir nedriven, och verkar ta för givet att Hjelmseth skall rädda bollen.

Groenen blir därför riktigt irritaterad över att inte få straff. Det tar ganska många sekunder innan hon fattar att det blivit mål istället.

Ytterligare ett klipp från VM-kvalet kommer från Skottlands 5–0-seger mot Albanien. Det skotska 1–0-målet är en av de konstigaste målvaktstavlorna man sett. Jag har sett det flera gånger, men förstår fortfarande inte hur bollen kan studsa in.

Bland de skotska målskyttarna fanns för övrigt Eskilstunas Fiona Brown. Hon satte 2–0-målet:

Sverige har nu fått träna anfallsspel i två raka matcher. Nästa match kommer att bli en bra test på hur det nya landslaget klarar av att försvara sig. Då väntar ju nämligen Frankrike för Peter Gerhardsson:s landslag. Fransyskorna hade en skrattmatch mot Ghana i tisdags: