Etikettarkiv: Spelarstrejk

Tråkig skada, rejäl sågning och nordisk VM-ansökan

Publicerad den av
8

Lisa Dahlkvist

Under tisdagskvällen kom den tråkiga nyheten att Lisa Dahlkvist har dragit av hälsenan på träning, och blir borta länge.

Det positiva är ju att skadan kom efter avslutad serie, och att det brukar ta just över ett halvår att komma tillbaka från en sådan här skada.Vill det sig väl kan Dahlkvist vara tillbaka ganska tidigt in i nästa års damallsvenska.

Den 32-åriga OS-hjältinnan har för övrigt gjort en stark höst, och är en av många som ligger bakom Eskilstunas lyft ända upp på medaljplats.

Så till något annat.

Ni som följer den här bloggen noga vet att jag inte brukar vara sen med att ta fram sågen när det dyker upp priser eller nomineringar som jag inte håller med om. Ofta är jag stenhård när jag dömer ut olika juryer.

I helgen blev jag själv rejält sågad. Och med tanke på det ovanstående är det väl kanske inte mer än rätt…

Några av er kanske såg Aftonbladets ranking av damallsvenskans 25 bästa spelare 2019? Jag var med i juryn, och känner att mitt ord vägde tungt.

Listan publicerades inför avspark i den sista omgången. Dagen efter såg jag att guldtränaren Jonas Eidevall hade påtalat att det var minst ett fel på listan. Först trodde jag att det handlade om någon faktamässigt. Men det visade sig att vi i juryn hade missat en spelare.

Eidevall anser att det är obegripligt att inte Jelena Cankovic kom med. Han fick stöd från Växjöhåll, där utelämnandet av serbiskan beskrevs som en gigantisk blunder.

Spontant är det ju skönt att man inte anklagas för att göra gigantiska blunders varje dag.  Men hur kunde då Cankovic hamna utanför vårt topp 25?

Först låter ju 25 spelare som ett jättestort antal. Men det är det inte. Det är ju faktiskt bara två spelare per lag, eller drygt två spelare per position. Här kan noteras att vi inte tog med en enda ytterback, vilket jag i efterhand inte är helt nöjd med.

När jag tog fram mitt urval av spelare tänkte jag även på fördelning mellan klubbar. Årets damallsvenska har trots allt varit så jämn att det är svårt att motivera att bara ta med spelare från några få klubbar. Till slut kom ändå 13 av de 25 spelarna från de tre topplagen.

När jag bedömer spelare och lag lägger jag mycket stor vikt vid vad jag upptäcker när jag ser lagen på plats. Här kan man ju notera att jag har mycket bättre underlag kring Göteborg, som jag sett elva gånger i år, än på Rosengård, som jag bara har sett två gånger på plats.

När jag gick igenom Rosengårds spelare funderade jag lite kring Cankovic. Superassisten till Anna Anvegård:s kvittering mot Linköping fanns ju på näthinnan. Men jag kom fram till att andra spelare från Malmöklubben har sett bättre ut när jag kollat in laget.

Livematcherna jag sett är bortamötena med Göteborg och Kungsbacka. I Göteborg kom Cankovic in i paus och gjorde en bra halvlek. Men det gjorde många, och hon var inte inblandad i målen. Och det jag minns mest från matchen i Varberg är att hon missade en straff.

Och efter en koll på Cankovics statistik från säsongen på svenskfotboll.se kände jag att jag inte hade underlag för att lobba för henne. I den officiella statistiken är hon bokförd för två mål och fyra assist, vilket jag faktiskt tycker är rätt dåligt för en spelare som har tiarollen i ett mästarlag som har gjort 51 mål.

Som jämförelse gjorde Anvegård nio mål på nio matcher och 629 spelminuter för Rosengård. Cankovic satte två på 15 matcher och 1268 spelminuter.

Efter Eidevalls kritik har jag förstås kollat Cankovic ett varv till. Då noterar jag att hon är bokförd för sju assist i Jared Burzynski:s statistik – som ju är betydligt mer trovärdig än det haveri som förbundet ansvarar för.

Självklart kan man tycka att jag borde kollat Burzynskis siffror direkt med tanke på hur otillförlig förbundets statistik är. Men jag tänkte faktiskt inte på Burzynskis sida när jag gjorde min ranking. Jag skulle ju gå igenom alla spelare i serien, och då är svenskfotboll.se trots allt det bästa verktyget jag har att tillgå.

Sammanfattningsvis är sju assist en bra siffra. Och Eidevall har säkert rätt i att Cankovic borde ha varit med på topp 25. Men hans ”lätt topp tre” känns inte rimligt. Kanske att hon är topp tre i serien sett till potential, men knappast till vad hon uträttat under året. Hon ville ju exempelvis inte vara med alls under seriens första tredjedel.

Klart är att det här gör att jag kommer att kolla in Jelena Cankovic extra noga nästa år. Och även om man inte gillar att bli sågad är det ju kul att det man gör väcker engagemang.

Eidevall är för övrigt nominerad till priset årets tränare ihop med Göteborgs Marcus Lantz och Vittsjöduon Stefan Ekstrand/Thomas Mårtensson.

Vi får väl se om Eidevall får fira i Globen. Han och spelarna i FC Rosengård blev i alla fall firade på stadion i Malmö i går.

Här funderar man lite på om det kan ha varit sista gången som Rosengård hyllades på det här sättet av Malmö FF-supportrar. För vad händer om MFF har ett eget elitlag på damsidan nästa år?

Jag har för övrigt förgäves sökt information om hur det gick på LB07:s extra årsmöte i går. Någon som vet vad som beslutades?

På en lite annan nivå har politikerna i Nordiska rådet i dag ställt sig positiva till ett fotbolls-VM i Norden 2027. Därmed kan de nordiska fotbollsförbunden titta vidare på vilka städer i Sverige, Norge, Danmark, Färöarna, Island och Finland som kan tänka sig att satsa på att vara med som arrangörer i ett VM.

I går presenterade de regerande världsmästarna USA sin nya förbundskapten. Som väntat blev det den före detta Seattletränaren Vlatko Andonovski som fick uppdraget.

Andonovski debuterar med match mot Sverige den 8 november 01.30 svensk tid. Hittills har jag bara läst positiva kommentarer om den nya förbundskaptenen, det såväl från kollegor, spelare som experter. Vi får se om det håller i sig.

Som jag skrev för en vecka sedan har spelarna i den spanska ligan beslutat sig för att strejka i höst. Nu står det klart att strejken kommer att starta den 16 november – om inte parterna har kommit överens innan dess. Notera att lönesummorna i länkad TT-artikel handlar om årslön, inte månadslön.

I Sydamerika blev det Corinthians från Brasilien som vann Copa Libertadores. I finalen besegrades landsmaninnorna från Ferroviaria med 2–0.

 

Avslutningsvis kommer en tweet med ett par snygga frisparkar från den tyska ligan. Den första från Friburgs landslagsspelare Klara Bühl är fullständigt fantastisk – en kandidat till årets frispark alla kategorier.

Baksmälla, huvudskador, spansk strejk och nya klubbar

Publicerad den av
7

Inlägget uppdaterat med summan på Göteborg FC:s nya sponsorsavtal.

Det har hänt en del på nyhetsfronten under början av vecka. Sannolikt har det dock inte hänt så mycket hos svenska mästarinnorna FC Rosengård.

Baksmälla i Malmö. Och tyvärr bakslag för Fridolina Rolfö. Jag missade först att hon fick kliva av skadad i Wolfsburgs senaste ligamatch. Hon skall ha undersökts under tisdagen, men ännu har jag inte sett någon rapport. Känslan man fått från rapporterna från Tyskland är att hon riskerar att vara borta någon månad igen. Hoppas att den känslan är felaktig.

Som väntat fick Glodis Perla Viggosdottir spela i Rosengårds guldmatch, trots att hon stod för ett oacceptabelt överfall på Mimmi Larsson förra helgen. Och domare Pernilla Larsson fick döma trots att hon inte ens gav en tillsägelse efter ett oacceptabelt överfall.

Men som jag tidigare skrivit nonchaleras huvudskador inom svensk fotboll. Innan jag fortsätter kritisera förbund, domare och medicinskt ansvariga skall jag dock konstatera att man på senare år skärp bedömningen av armbågar mot huvudet. Och det är bra.

Men totalt sett tar fotbollen fortfarande alldeles för litet avstånd från våld mot huvuden. I  den här länkade artiken från tidningen Forskning och Framsteg visade Magnus Forsblad, ordförande i Svenska fotbollförbundets medicinska kommitté, anmärkningsvärt ointresse för forskning om att till och med nickar kan skada hjärnan.

Den forskning som ligger till grund för artikeln har gjort att det amerikanska fotbollsförbundet US Soccer för tre år sedan införde ett totalt nickförbud för spelare yngre än elva år. I åldrarna elva till tolv får barn maximalt ägna en halvtimme per vecka åt nickträning, eller som mest 15–20 nickar.

I Sverige är det inte aktuellt eftersom Forsblad och hans vänner i den medicinska kommittén inte ser någon ”anledning att dra några slutsatser om huruvida nickar är skadliga utifrån endast denna uppmärksammade studie”.

Nu har det kommit en ny studie om hur hjärnan påverkas av fotboll. Den säger att proffsspelare löper 3,5 gånger högre risk för demens än övriga befolkningen. Vi får se om det får ansvariga inom svensk eller internationell fotboll att börja ta problemet med huvudskador på större allvar?

Apropå huvudskador har jag förstått att det var ett flertal sådana i lördagens match mellan Eskilstuna och Kristianstad. I halvtid fick både Julia Tunturi (som hann med att göra ett äkta hattrick i den första halvleken) och Alice Nilsson kliva av med huvudskador.

Nilsson har damallsvenskans längsta svit med matcher i rad från start. Hon missade matchen i andra omgången 2016. Sedan dess har hon startat i varje match – totalt 85 raka matcher. Bryts den sviten nu?

Apropå avstängningar noteras att Manchester Citys Kheira Walsh fick tre matchers avstängning i England för det här:

Som synes av Youtubelänken vann alltså Manchester United cupderbyt mot City med 2–0 i helgen. Det var förstås en stor skräll, och en stor prestigevinst för United. Dock är det gruppspel i cupen, så det troliga är att både City och United går vidare.

I Spanien noterar jag att det klagas på Kosovare Asllani:s defensiva arbete. Det finns en Real Madridsida som på engelska skriver ingående taktiska analyser av alla klubbens lag, plus det blivande damlaget i Tacon. I den senaste analysen får sig vår svenska storstjärna en rejäl känga för svag defensiv. Personligen tycker jag att hon blivit mycket bättre i defensiven, och känner inte igen problemet. Men jag har inte sett så mycket av Tacon att jag kan bedöma hennes insatser i klubblaget.

Risken är att Asllani inte får så många chanser framöver att förbättra sitt rykte i försvarsspelet. I dag har nämligen 189 ligaspelare varit på förhandling med klubbarna. Förhandlingarna strandade, och spelarna har beslutat sig för att gå i strejk.

Tydligen kommer helgens omgång att spelas, men det troliga är att ligan sedan avbryts.

Som synes av tweetsen ovan står parterna långt ifrån varandra. Spelarna vill få helproffsstatus och en minimilös på 16 000 euro per år, vilket motsvarar 170 000 kronor i dagens växlingskurs. Klubbarna vill bara erbjuda deltidskontrakt.

I damallsvenskan låg genomsnittslönen för 2018 på 11 319 kronor per månad, vilket motsvarar 136 000 kronor i årslön. Det innebär alltså att de spanska spelarna kräver betydligt högre löner än vad våra damallsvenska klubbar kan betala.

Det blir intressant att se vart den spanska konflikten tar vägen.

En ekonomisk nyhet i Sverige är att Göteborg FC har fått en ny storsponsor. Det är Prioritet som väljer att gå in i Champions Leagueklubben de kommande tre åren. Därmed borde väl Göteborg kunna bygga en bredare trupp till nästa år. Rosengård får se upp…

Enligt Göteborgs-Posten får KGFC 1,3 miljoner kronor per år under tre år, alltså nästan fyra miljoner kronor totalt.

Slutligen några nyheter om nystartade lag. I Sverige har Falkenbergs FF beslutat att starta damlag igen. Man hade det tidigare, men valde att gå ihop med Böljan inför säsongen 2013. Nu startar FFF alltså ett eget damlag igen.

På högre nivå meddelades i dag att NWSL får påfyllning de kommande säsongerna. 2020 ser Sacramento ut att ansluta och till 2021 är det klart att Louisville i Kentucky skall ha ett lag.

I övrigt diskuteras även lag från Cincinatti och Los Angeles.

Lite av varje från vecka 5

Publicerad den av
3

Det har gått en vecka sedan det förra inlägget. Det här blir lite av ett uppsamlingsheat av veckans nyheter.

Som tur är har Rainer och hans blogg Hattrick varit igång bra i veckan, och därmed stått för nyhetsrapporteringen. Det var ju en tråkig nyhet häromveckan när vi fick veta att bloggen Spelare 12 kommer att uppdateras mer sporadiskt framöver.

Det har varit bra när vi varit tre hyfsat aktiva bloggar, för då har vi kunnat turas om att leda nyhetsarbetet. Nu riskerar det att bli väldigt tunt i perioder. För det kommer fler veckor där jag inte hinner skriva något. Men vi får väl hoppas att Spelare 12 får mer bloggtid framöver igen. Eller att någon annan blogg kan kliva in och fylla tomrummet.

Vad har då hänt under den gångna veckan?

Danmark

Den stora nyheten är ju att den danska domen står kvar. Som ni redan vet tycker jag att det här är högst anmärkningsvärt och visar att Uefa inte tar damfotboll på allvar.

Jag tänker inte gå djupare in i frågan nu än att jag tycker att det är otroligt pinsamt för damfotbollen att man kan strunta i en match på landslagsnivå utan att få något straff. För nu kommer ju faktiskt Danmark undan utan att straffas.

Nu tänker säkert någon av er att ”de döms ju som förlorare”. Jo, det gör de. Men det är väl självklart att man förlorar en match man inte ställer upp i. Och att bötesbeloppet ligger på en nivå som troligen är lägre än vad det hade kostat att spela matchen.

Jag hoppas verkligen att Uefa kommer att se över straffet för walkover-matcher framöver. För det behöver skärpas rejält, så att vi slipper att se wo-matcher i framtiden.

Jag tyckte att det spred ett löjets skimmer över damfotbollen när Zimbabwe kunde spela OS 2016 trots att man hade lämnat walkover i det afrikanska kvalet. Nu kan vi alltså få ett liknande fall i Europa.

* Veckans näst största nyhet skulle ju kunna vara att bloggen årstakex.se under en vecka lyckades samla in hela 417 309 kronor till Hammarby damfotboll.

Det är förstås otroligt välkomna pengar för laget. Samtidigt som man bör se till att verksamheten går runt utan den här typen av tillskott är det ju kul att se kraften hos Hammarbys supportrar.

Det hade varit intressant att få veta hur många av välgörarna som ställde upp för damfotbollen och hur många som ställde upp för klubben Hammarby. För damlagets publikstöd brukar ju tyvärr inte vara speciellt bra.

I fjol sågs Hammarbys elva hemmamatcher i damallsvenskan av totalt 7800 åskådare. Om Bajens publikintäkter följer snittet bör de ha legat kring 300 000 i fjol. För intäkten per åskådare i damallsvenskan 2016 låg på 38 kronor.

Det är alltså troligt att Årstakex fixade mer pengar till Hammarby Damfotboll än vad laget fick in totalt i biljettintäkter under hela fjolåret. Bra jobbat.

* I helgen har träningsmatchandet dragit igång på allvar. Jag har inte hunnit surfa runt och kolla laguppställningar, och utan att veta hur ordinarie olika lag har spelat är resultaten egentligen ganska ointressanta.

Klart är nog dock att IFK Kalmar kommer att slå rejält ur underläge i årets serie. Som det ser ut nu blir det svårt att inte tippa laget på den tolfte och sista platsen. För 1–8 mot Rosengård i första träningsmatchen skrämmer knappast slag på några av årets motståndare.

Här är några fler resultat från helgens matchande:

Djurgården–Linköping 1–1

Eskilstuna–Hammarby 2–1 – två mål av Loreta Kullashi.

Göteborg–Vålerenga 2–0

BSF–LB07 1–3 – två mål av Anna Welin.

Anna Welin

* I USA blev det helt klart att Boston Breakers drar sig ur ligan förra söndagen, och under veckan har övriga lag fått dela på Bostons spelartrupp.

I den specialdraft som genomfördes valdes Lotta Ökvist av Houston Dash, vilket innebär att hoppet om en säsong i NWSL lever vidare för Ökvist. Noterbart i övrigt var att Elizabeth Addo valdes av Seattle Reign. Det var lite överraskande för mig, för jag hade missat att hon var klar för Boston.

* I England höll nya förbundskaptenen Phil Neville sin första stora presskonferens i veckan. Och rapporterna därifrån säger att han imponerade, och att han den här gången sa rätt saker.

* En som lämnar England är norska Andrine Stolsmo Hegerberg. Norskan byter Birmingham mot PSG. Storasyster Stolsmo Hegerberg är en spelare jag inte blir riktigt klok på. Hon har grym känsla, och en jättehög högstanivå.

Men lägstanivå är låg, och när hon spelade i Göteborg tyckte jag att hon var väldigt ojämn. Den uppfattningen har inte ändrats av de norska landskamper jag såg i fjol. Alltså ibland lysande, ibland riktigt dålig.

Andrine Stolsmo Hegerberg

Hegerberg är inte nöjd med hur hon har behandlats av landslagsledningen efter EM-fiaskot. Martin Sjögren har ju nämligen inte tagit med henne i sin trupp någon gång efter mästerskapet i Nederländerna.

Rent fotbollsmässigt tycker man att Hegerberg den äldre borde ingå i en norsk landslagstrupp. Hon borde ju nämligen vara utmärkt att ha som joker att kasta in, för hon kan förändra matchbilder.

* I Tyskland har Sara Björk Gunnarsdottir förlängt sitt kontrakt med Wolfsburg. Det löper nu över 2020.

* Förra veckans hetaste ligamatch i Europa var förstås seriefinalen i engelska WSL mellan Chelsea och Manchester City. Det slutade 0–0, och utifrån höjdpunkterna nedan var Chelsea närmast segern.

Kul att Radiosporten rapporterade från den. De kunde berätta att Hedvig Lindahl och Magdalena Eriksson var de båda svenska spelare som fick speltid.

* Den här veckans match spelas i Frankrike redan under måndagskvällen (21.00). Då möts Lyon och Montpellier i ett toppmöte i D1 Feminine.

Montpellier är illa ute i kampen om en plats i höstens Champions League, och bör helst sno åt sig poäng i den här matchen. Men det lär inte bli lätt.

* Till Australien, där det numera är slutspelsklart i W-league. Det blir Brisbane Roar, Sydney FC, Newcastle Jets och Melbourne City som gör upp om mästerskapet kommande helger.

I Sydney spelar den före detta Eskilstunaspelaren Chloe Logarzo. Hon gjorde det här målet förra helgen:

Brisbane vann grundserien. Och skytteligan tog förstås glödheta Sam Kerr hem. Hon gjorde 13 mål på nio matcher för Perth Glory. Det innebär alltså att Kerr det senaste året har vunnit skyttligorna både i USA och Australien – och i båda fallen har hon spelat för klubbar som missat slutspelet. Det är verkligen otroligt starkt gjort.

Tvåa i skytteligan blev amerikanska Katie Stengel med tio mål för Newcastle. Norska Elise Thorsnes kom på delad femteplats med sex mål.

För 17-åriga Ellie Carpenter och Canberra United blir det inget slutspel. Men backtalangen som ju fick chansen för The Matildas redan i OS 2016 stod i alla fall för ett av årets finaste mål i W-league:

* Under veckan blev det även klart vilka 16 lag som spelar U20-VM i Frankrike senare i år. Redan vid förra inlägget hade Mexiko, USA och Haiti tagit platserna från Nord- och Mellanamerika. Dock var inte finalen spelad.

Där tippade jag att Mexiko skulle slå USA. Så blev det också, fast jag måste säga att jag tyckte USA i finalen gjorde sin bästa match i turneringen. Och att man sett till matchbilden nog borde ha vunnit.

Men det blev alltså Mexiko som drog längsta strået. Man gjorde det efter straffläggning.

I Mexikos lag utmärkte sig den nickstarka forwarden Katty Martinez, duktiga mittbacken Miriam Garcia samt snabba yttrarna Jacqueline (Lizbeth) Ovalle och Dayana Cazares. Dessutom hade man spelskickliga spelare på mittfältet. Känslan är att Mexiko kommer att flytta fram sina positioner framöver, mycket tack vare att man numera har en egen liga, vilket förstås gynnar unga talanger på uppgång.

I USA tyckte jag att de mest intressanta spelarna var mittfältspådrivaren Jaelin Howell – vars pappa tydligen har vunnit Super Bowl med Tampa, tekniska Sophia Smith, duktiga högerbacken Kiara Pickett, löpstarka mittfältaren Savannah DeMelo samt bolltrygga mittbacken Tierna Davidson. Däremot var affischnamnet Ashley Sanchez en stor besvikelse.

Eftersom matcherna låg på perfekt tid för mig, precis när jag slutade på jobbet, så såg jag många matcher. Något jag inte gillade var hur utbrett det var med tröjdragningar. Väldigt många spelare var riktigt duktiga på att hålla i motståndarnas tröjor. Tråkigt att det otyget är på väg in i damfotbollen.

De fyra sista lagen till U20-VM blev Ghana och Nigeria från Afrika samt Brasilien och Paraguay från Sydamerika.

Brasilien vann Sydamerikas U20-mästerskap i stor stil. Laget vann alla sina sju matcher och noterades för 30–1 i målskillnad. Kanske att Brasilien har något på gång igen?

Turneringens stora spelare var Brasiliens Geyse da Silva Ferieira, som gjorde tolv mål.

Colombias Angie Castaneda gjorde tio mål och blev tvåa i skytteligan. Turneringens stora namn på förhand var ju Venezuelas Deyna Castellanos. Ni minns väl att Fifa nominerade henne som en av världens tre bästa spelare alla kategorier förra året? Hon gjorde fyra mål i Sydamerikas U20-mästerskap. Det hindrar inte att fjärdeplacerade Venezuela var turneringens stora besvikelse.

Man vann bara två av sju matcher, och var aldrig nära en VM-plats. Med tanke på att Venezuela har kommit på fjärde plats i två raka U17-VM trodde man väl att landet skulle ha tillräckligt med talang för att kvala in till U20-VM.

Arrangemanget i Ecuador väckte ett och annat frågetecken. Bland annat lär den här hunden ha avbrutit matchen mellan Ecuador och Paraguay vid fyra tillfällen…

* Apropå Sydamerika har ju Colombia varit kontinentens tvåa bakom Brasilien på seniornivå under 2010-talet.

Satsningen i Colombia på landets damlandslag är dock långt ifrån helhjärtad. Det är tyvärr egentligen bara Brasilien som spelar vänskapsmatcher av de sydamerikanska lagen.

Men Colombia gjorde dock nyligen en ovanlig start utanför mästerskapen i en fyrnationsturnering i Kina. Där blev det kryss mot Thailand, seger mot Vietnam och slutligen förlust med 2–0 mot värdnationen i den avslutande matchen:

Kina vann turneringen på full poäng. Thailand blev tvåa på fyra poäng och bättre målskillnad än Thailand, medan Vietnam blev poänglös jumbo. Bland annat vann Kina med 4–0 mot Vietnam i öppningsmatchen:

 

Sverige överklagar Danmarksdomen

Publicerad den av
Svara

Just nu pågår den presskonferens där Peter Gerhardsson presenterar sin trupp till träningslandskampen mot Sydafrika i januari.

Vid den presskonferensen har förbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand meddelat att Sverige har överklagat Uefas dom mot Danmark.

Det tycker jag är ett korrekt beslut från förbundet. Jag skrev ju min uppfattning om domen i det här inlägget.

Lite funderingar kring den danska domen

Publicerad den av
8

Det har snart gått en vecka sedan Danmarks fotbollsförbund, DBU, fick domen för att deras damlandslag lämnade walkover mot Sverige.

Danmarks dom

Jag har funderat rätt mycket över det här under de senaste dagarna. Och ju mer jag tänker på det desto mer solklart känns det att domen är vansinnigt ogenomtänkt. Att det är en dom som visar att Uefa inte tar damfotboll på allvar.

Det enda rimliga straffet hade ju varit att utesluta Danmark ur VM-kvalet.

Det är ju nämligen så att inga andra domslut kan anses vara rättvisa mot alla inblandade motståndare. Rättvisa mot de lag som vill vara med i VM-kvalet fullt ut.

Av kommentarerna som kommit efter domen vet jag att många av er tycker att jag har helt fel, att Danmark skall bedömas snällt eftersom spelarna slogs för en bra sak och eftersom de svenska spelarna gav dem sitt stöd. Så må det vara. Men det tycker jag inte borde spela någon roll. Jag tycker faktiskt att omständigheterna borde vara helt ointressanta för Uefa i deras dom, och jag tycker inte att det påverka vilka spelare som är kompisar med vilka.

Det enda intressanta är att Danmark aktivt valde att inte tävla. Då borde de inte heller tillåtas vara med i resten av tävlingen.

Att lämna walkover strider mot idrottens principer, det är högst osportsligt. Det går att straffa det lag som lämnar walkover på ett sätt så att man förlorar på walkovern, men det går inte att få till rättvisa för de andra lagen i tävlingen.

Mer om det strax.

Först tänkte jag bara påtala att VM är en tävling mellan fotbollsförbund. En VM-kvalmatch mellan Sverige och Danmark är alltså egentligen en match mellan SvFF (Svenska Fotbollförbundet) och det danska, DBU. Eftersom DBU inte kom till spel på Gamla Ullevi är det således DBU som lämnade walkover.

Det är således just DBU som Uefas dom gäller.

I sitt beslut tog Uefa ställning till om det var rimligt av DBU att lämna walkover. Sett till hur straffet blev tyckte ju tydligen Uefa att det var en rimlig walkover. Jag har inte sett eller hört några motiveringar eller domskäl, men sett till mildheten i straffet verkade ju Uefa närmast tycka synd om DBU.

Som synes på skärmdumpen ovan dömdes Danmark till 3–0-förlust, vilket är det vanliga straffet när ett lag ”ofrivilligt” brutit mot någon av fotbollens regler. De dömdes också till ett bötesstraff på 20 000 euro – just under 200 000 kronor i dagens växlingskurs, vilket ju faktiskt kan vara en mindre summa än vad det hade kostat för Danmark att åka till Göteborg och genomföra matchen.

Dessutom fick man en villkorlig dom som säger att om man lämnar en walkover till under de närmaste fyra åren blir man utkastade ur den då pågående tävlingen.

Det är verkligen ett otroligt billigt straff för ett brott mot idrottens principer.

Tillbaka till problemen med att få till rättvisa för alla lag i en tävling där något lämnat walkover.

Jag inser att det kan vara rimligt att tillåta lag att lämna en walkover på allra lägsta gärdsgårdsnivå, där lag kämpar med tunna trupper och en influensavåg kan ställa till det. Men det är inte oproblematiskt ens på den nivån.

Som jag ser det ska det inte på något sätt gå att vinna på att lämna walkover. Och det skall helst inte heller gå att förlora på att en motståndare lämnar walkover. Därmed blir det enda riktigt rättvisa på elitnivå att det lag som lämnat walkover utesluts.

För det är när man låter laget spela vidare som problemen dyker upp.

Visst är det rimligt att tro att Sverige i normala fall inte hade vunnit med så stora siffror som 3–0 mot Danmark. Men i idrottshistorien har det hänt väldigt mycket konstigare saker än exempelvis en svensk 4–0- eller 5–1-seger. Det är alltså inte omöjligt att Danmark faktiskt har vunnit på att lämna walkover, och Sverige således förlorat både sportsligt och ekonomiskt på att inte få spela matchen.

För dansk del kan fördelen förintas genom ett poängavdrag på en eller några poäng.  Personligen tycker jag alltid att lag som lämnar walkover även borde drabbas av poängavdrag. Då kan man aldrig dra egen nytta av en walkover.

Däremot är det väldigt mycket svårare att skapa rättvisa för det vinnande laget. Hur skall det kunna kompenseras för att eventuellt ha gått miste om fem måls målskillnad?

Man kan ju faktiskt i slutändan förlora mot ett tredje lag för att man aldrig fick chansen att spela den där matchen. Det är just påverkan på tredje part som gör att jag tycker att uteslutning är det enda rimliga straffet.

Nu kanske någon kommer med invändningen att i det aktuella fallet är det ju ändå bara mellan Sverige och Danmark som kampen om VM-platsen i grupp D står.

Jovisst, men det måste väl ändå råda likhet inför lagen? Uefa kan väl inte döma ut olika straff beroende på om det är bra eller dåliga lag som lämnar walkover?

Och i VM-kvalet är det ju dessutom så att bara de fyra bästa grupptvåorna får chansen att spela playoff. Det kan ju vara så att Sverige blir grupptvåa, och tar en av de där playoffplatserna på grund av Danmarks walkover. Då är det tre andra, ”oskyldiga” lag som drabbas på grund av att DBU brutit mot idrottens principer.

Som jag ser det har Uefa dömt DBU utan att tänka på framtida konsekvenser.

Det känns nästan som att man har dömt DBU till mildast möjliga straff eftersom man tycker synd om DBU som har så uppstudsiga spelare.

För sanningen är ju att det danska förbundet kommer undan helt i och med den här domen. Det låga bötesbeloppet visar ju med all önskvärt tydlighet att Uefa inte tycker att DBU skall straffas för det inträffade. Om Uefa hade stöttat spelarna och velat ge förbundspamparna en knäpp på näsan borde man ju visat det genom att döma förbundet till kännbara böter. Nu är det bara de danska spelarna som straffas med en 3–0-förlust.

Om vi ändå skall snudda vid omständigheterna i det här fallet så visste både DBU och de danska spelarna om att en walkover sannolikt skulle innebära uteslutning. Ändå valde spelarna att genomföra en bojkott, och förbundet undvek att försöka ordna upp allt.

Nu kanske någon säger att: ”Men spelarna måste väl få kämpa för bättre förhållanden?”

Absolut. Men om spelarna samtidigt vill deltaga i en tävling bör de välja att strejka mot allt annat än just den tävlingen.

En faktor som sällan nämns bland de som tycker synd om de danska spelarna är ju att Danmark trots allt tillhör de 15–20 landslag som har det bäst förspänt i världen.

Tycker man att det är okej att Danmark lämnar walkover i en tävlingsmatch på grund av dåliga förutsättningar måste det även vara okej om ganska många andra landslag gör det. Vem vill se den utvecklingen?

Slutligen några ord om ett inlägg från bloggkollega Rainer Fussgänger där han skriver lite om mig. Han skriver att jag i mitt förra inlägg om domen ”hellre sett att Danmark straffats hårdare eftersom han (jag) befarar att andra lag nu kan börja bojkotta matcher och på så sätt ‘vinna’ genom att endast förlora 0–3”.

Det där stämmer inte. Jag har inte skrivit att jag tror att Danmarks walkover är början på en trend där lag av taktiska skäl kommer att lämna walkover. Jag har bara skrivit att domen öppnar för fler wo-matcher framöver. Och det gör den.

Jag hade hellre sett att framtida strejkande spelare eller fattiga förbund avskräckts från att se walkover som ett alternativ. Men tyvärr har Uefa nu gjort ett brott mot en av idrottens grundprinciper hyfsat legitimt. Det går ju att komma ju undan med en villkorlig dom.

Rainer själv tyckte för övrigt att det var en väldigt bra dom, och han irriterades över att SvFF:s landslagschef Marika Domanski Lyfors kallade det för:

”Ett högst förvånande beslut”

Han tycker att Domanski Lyfors borde ha hållit tyst. Det tycker inte jag. Jag tycker tvärtom att det var utmärkt att landslagschefen markerade sin och Sveriges åsikt. Dessutom tycker jag att hon har rätt, Uefa tog ju ett högst förvånande beslut.

 

Och där var konflikten över

Publicerad den av
6

Parterna har enats, damlandslaget har ett nytt fyraårigt avtal.

Alla är glada och nöjda, men inget talar om vad avtalet innehåller. Och det är sannolikt något damlandslaget förlorar på.

Jag förstår inte varför alla vi som verkar inom svensk fotboll accepterar att löner och ersättningar hålls hemliga. Förbundet är ju svensk fotboll, och inom svensk fotboll borde det råda öppenhet kring löner och den här typen av avtal.

Svårare att störa herrspelare på Hamréns tid

Publicerad den av
Svara

Herrlandslaget under Janne Andersson har verkligen gjort bra resultat. Däremot verkar det nya landslaget lättstört. Väldigt mycket mer lättstört än exempelvis Erik Hamrén:s gäng.

I varje fall om man skall tro förbundsledningen. Det var Johanna Frändén som på Twitter påminde om hur det var när den största stjärnan i Hamréns landslag meddelade sitt avslut. Det gjorde han dagen innan den avgörande EM-matchen mot Belgien i fjol.

Men det beskedet verkade inte ha stört någon av spelarna. Inte ett dugg.

För är det någon som minns att Lasse Richt rasade mot att ett sådant energikrävande utspel kom dagen innan en otroligt viktig match? Någon som hörde Håkan Sjöstrand berätta efter förlusten mot Belgien om hur den store stjärnan störde och kanske förstörde för alla andra i laget?

Den store stjärnan, som dessutom trampat på damlandslaget flera gånger utan att någon förbundspamp agerat, stod alltså för ett välplanerat utspel.

Damlandslaget har däremot inte gjort något utspel. Uppgiften om att landslaget hade hotat bojkotta Fotbollsgalan hade läckt från förhandlingarna, och nått Olof Lundh. Caroline Seger bekräftade bara de läckta uppgifterna när hon konfronterades med dem.

Det rimliga här är ju att Richt och Sjöstrand gör varsin pudel över sina löjeväckande uttalanden, som för övrigt dessutom motsägs av förbundskapten Andersson:

Nog verkar det som att några av herrarna i förbundstoppen är lite nervösa inför onsdagens förhandlingsmöte med spelarföreningen?

Lite funderingar kring bojkott, avtal och respekt

Publicerad den av
12

Låt oss fundera lite kring landslagets hot om att bojkotta Fotbollsgalan. Egentligen tycker jag inte om att ta till stridsåtgärder eller hot, det skapar bara förlorare. Man bör alltid sträva efter att lösa saker genom samtal.

Den spontana känslan när bojkotthotet kom var att det kändes onödigt. Men eftersom vi inte får någon inblick i diskussionerna är det omöjligt att bedöma huruvida förhandlingen verkligen befinner sig i en sådan situation att det är relevant att ta till stridsåtgärder utifrån den.

Börjar man med det ekonomiska känns det ju rimligt att man hittar ett nytt upplägg. I varje fall om det stämmer att damerna bara får traktamenten, medan herrarna har ersättningar efter resultat, plus bonusar på publiksiffror. Det är ju högst rimligt att båda landslagen har avtal som ser likadana ut.

Efter mycket funderande i den här frågan har jag kommit fram till att det känns bäst att både herrar och damer har en låg grundersättning per samling, en ersättning de sedan kan höja genom att få procent på de intäkter som förbundet får till följd av aktuellt landslag. Det är rättvist såtillvida att det innebär att båda landslagen premieras om de når sportsliga framgångar och höga publiksiffror.

Men jag tycker varken att herrar eller damer skall kunna dra in storkovan på landslagsspel. Jag vet att generalsekreterare Håkan Sjöstrand har fått kritik för sitt uttalande i Fotbollskanalen i söndags, där han konstaterade att man kan avstå landslaget:

”I grunden är min övertygelse att om man representerar Sverige, oavsett om man är tjej eller kille, gör man det inte för de stora pengarna. I så fall för att det kan vara vägen till de stora pengarna och ligorna. Vi måste se till vår ekonomi, vad kan vi tillåta? Vi kan bara utgå ifrån våra förutsättningar. Vill man inte representera Sverige utifrån det här, då är man fri att avstå. Man behöver inte spela för landslaget om man inte vill.”

Men är det här så konstigt? Jag tycker inte alls som LFC-basen Christer Mård att själva uttalandet är snudd på skadalöst. Däremot bygger ju allt på att damer och herrar får likadana avtal. Det är inte rimligt att avtalen ser helt olika ut.

Sedan finns det ju en annan fråga i det här där det lär bli mycket svårare att nå fram. I den här artikeln i Fotbollskanalen i söndags sa Caroline Seger:

”Vi vill bli respekterade för det arbete vi gör. Vi har inte lyckats med det.”

Tyvärr lär det dröja länge innan damlandslaget eller damfotbollen i stort blir respekterad. För bristen i respekt finns i alla led inom svensk fotboll, inte minst i högsta förbundstoppen.

Det är ju inte vad man säger som räknas, utan vad man gör. Fina ord spelar ingen roll om man inte efterföljer dem.

Här räcker det ju med att se hur galet förbundsfolket har tänkt kring just Fotbollsgalan de senaste åren. Eller snarare hur man inte har tänkt. Det har ju funnits anledning att rasa kring jämställdhetsfrågor var och varannan gala.

Jag tror inte att förbundsledningen medvetet trampar på damfotbollen för att vara elaka. Jag tror att de gör det eftersom de inte ens tänker damfotboll i sin vardag, de tänker herrfotboll.

Förbundsbasen Karl-Erik Nilsson är ett bra exempel här. Han har ju blivit påtvingad damfotbollen, den är inget han ägnat sig åt av egenintresse. Det märkte man tydligt under hans ordförandedebut inom damfotbollen, en debut som ju tyvärr var direkt pinsam.

Han har utåt försökt verka både insatt och intresserad. Och hösten 2014 skulle han ju göra en jorden runt-resa och kolla in de länder i världen som jobbar bättre för damfotbollen än Sverige. Han skrev i ett blogginlägg att:

”Jag uppmanar alla inom damfotbollen att för mig tala om vilka länder i världen som är bättre för tjejer att spela fotboll i. Jag kommer personligen att resa dit för att lära och vi kommer att slita vidare, för vi vill vara i absolut världsklass i detta avseende!”

Jag vet inte om det här inlägget fortfarande gäller, för i så fall finns det ett antal resor att göra.

På hans blogg på förbundets hemsida märks att vår förbundsbas inte bryr sig om damlandslaget mer än han måste. I bloggen, som tyvärr oftast är dödstråkig och sällan speciellt läsvärd, kan man då och då i inlägg om herrfotboll även få läsa några inkastade meningar om damfotboll.

Medan han i höst har tagit sig tid att skriva om herrarnas viktiga matcher hittar jag inte ett ord om vad han tyckte om sommarens EM-slutspel. Det finns inte heller någon sammanfattning av Pia Sundhage:s tid som förbundskapten. Det enda Nilsson skrivit om damfotboll i höst är det här:

”Nu laddar vi för tjejernas två kommande kvalmatcher. Vi fick en fin start för Peter Gerhardsson och hans tjejer nere i Kroatien i september. Nu väntar Danmark fredagen den 20 oktober på Gamla Ullevi och sedan Ungern den 24 oktober på Borås Arena. Vi hejar fram tjejerna och håller tummarna för sex poäng ytterligare. Svårt och tufft, men inte omöjligt!”

Och det kunde ju lika gärna kvitta… Överhuvud taget skriver Nilsson i princip alltid mer engagerat om herrfotboll än om damfotboll. Det kan man bland annat se i hans inlägg från förbundets årsmöte i våras. Det skall dock sägas att just det inlägget faktiskt inleddes med damfotboll, och ett bekant OS-silver:

”Vi börjar med OS: damlandslaget bärgade sin första OS-medalj någonsin efter en sällsynt dramatisk turnering i Brasilien. Straffdrama mot såväl USA som Brasilien ledde till final mot Tyskland. Finalen blev turneringens bästa match och vanns av Tyskland. Men Sverige VANN verkligen ett OS-silver!”

En bit ner kom följande rader om U21-landslaget, som hade klarat ett kval:

”Vårt U21-landslag klarade på ett bragdliknande sätt att kvala in till EM i Polen 2017 genom att obesegrade vinna en kvalgrupp bestående av bland annat Spanien och Kroatien. Respekten för våra landslag, äldre som yngre, och vårt sätt att förädla talanger är mycket stor i Europa och ett bevis på att bredd och elit, klubbfotbollen fungerar bra och lirar gott ihop med våra landslag. Den svenska modellen fungerar fint! Tack alla företrädare för svensk fotboll som gör detta möjligt.”

Ni ser väl skillnaden i uttryckssätt? Den är tyvärr talande. Men allt är inte nattsvart, någonstans verkar Karl-Erik Nilsson i varje fall anstränga sig lite. Det här gick att läsa i ett inlägg från slutet av september i fjol:

”Damlandslaget blev helt klara för EM efter folkfesten på Gamla Ullevi där Slovakien besegrades med 2–1. Jag sitter nu i Danmark och väntar på att resa till matcharenan för officiell lunch inför matchen. Då träffar jag min danske kollega, Jesper Möller. Jag har varit på plats och sett damlandslagets samtliga EM-kval, utom Moldavien borta och den enda gången jag har träffat en kollega var när vi mötte Danmark hemma i Göteborg. Då var Jesper också på plats. Det finns en stor förbättringspotential hos mina kollegor när det gäller synen på damfotboll! Danmark tar för övrigt idag initiativ till en satsning på att rekrytera fler tjejer till fotbollen och jag ska vara inledningstalare på den kick-off som sker inför dagens match. Intressant att se deras satsning och den ger oss förstås också inspiration.”

Han har självklart rätt i att det finns stor förändringspotential hos konkurrenterna. Men han kanske skulle börja se om sitt eget hus?

Karl-Erik Nilsson är ju inte ensam på förbundet. Jag har känt att generalsekreterare Sjöstrand har haft ett större intresse och engagemang för damfotbollen än hans företrädare, alltså att det hänt saker i positiv riktning under Sjöstrand. Men i sitt senaste uttalande om att spelarna i herrlandslaget blev störda av damförhandlingen gjorde väl ändå Sjöstrand ett fett självmål?

Sjöstrand kanske skall fundera över varför han och hans medhjälpare dels inte har gjort klart damernas förhandling tidigare. Han kanske även skall fundera över valet att lägga förhandlingar under just den här veckan. Damerna hade nog kunnat tänka sig att diskutera både förra och förrförra veckan. Eller varför inte redan i våras?

Och med tanke på den bristfälliga respekten från förbundsledningen kan jag faktiskt, trots min tveksamhet till stridsåtgärder, tycka att det är rimligt att hota om bojkott av Fotbollsgalan. Det är ju faktiskt ett för spelarna smärtfritt sätt att väcka herrarna på förbundet.

Som avslutning tänkte jag här lägga upp en länk till en artikel som inte handlar om damfotboll, men om förhållanden för landslagsidrottare i Finland. Artikeln rekommenderas, den är både tänk- och läsvärd.

Uppmaningen: Bojkotta Fotbollsgalan

Publicerad den av
20

Caroline Seger

Diverse olika medier berättar i dag om, som jag uppfattar det, att de spelare som sköter förhandlingen med förbundet genom Caroline Seger uppmanar kompisarna i landslaget att bojkotta Fotbollsgalan. Orsaken är att man inte fått till stånd något avtal med Svenska Fotbollförbundet.

Till Fotbollskanalen säger hon:

”Vi kommer inte att gå på Fotbollsgalan. Vi har inte haft ett avtal på hela året och vi vill få till ett avtal.”

Jag har ingen inblick i förhandlingarna, och är som jag tidigare skrivit högst splittrad i frågan om vad man skall tjäna när man representerar sitt land i landslagssammanhang. I grunden är det ju ett ärofyllt uppdrag, och således inget man skall bli rik på. Förbundens pengar bör ju i första hand användas till att utveckla sin specifika idrott.

Sedan finns det en mängd invändningar i just den här fallet. Invändningar om att man inte heller skall behöva gå back, om att herrarna får betydligt mer, om att vissa länder har anställda landslagsspelare och så vidare.

Det kommer garanterat att finnas anledning att återkomma till ämnet. Men nu har den sista omgången i damallsvenskan just startat.

Uefa har satt upp matchen som inställd

Publicerad den av
2

Nu har matchen Sverige–Danmark märkts som ”cancelled” på Uefas hemsida. Därmed borde det vara klart att Sverige vinner på walkover. För nu finns det väl inga fler öppningar?

För det verkade ju annars tidigare i dag som att det kanske trots allt skulle kunna bli en vändning i frågan.

Men nu ser det alltså ut att vara fastställt. Och vi får ju verkligen hoppas att de danska spelarna i slutändan får ut något positivt från det här.

Som jag skrivit om i tidigare inlägg blir Sverige ofrivilliga vinnare på den danska konflikten. Under förmiddagen gick Caroline Seger ut på Instagram och gav sitt stöd till det danska laget. Det är förstås snyggt gjort.

Samtidigt blir det lite konstigt eftersom just Sverige alltså är en av få vinnare på att det danska förbundet och spelarföreningen inte kan komma överens.

Utöver den danska konflikten var damfotbollsvärldens blickar i går även riktade mot England, där förbundsledningen kom med en ursäkt till Eniola Aluko och Drew Spence för rasistiska uttalanden från förre förbundskaptenen Mark Sampson.

Aluko var nöjd med den utredning som gjorts…

…men inte med hur kvinnliga spelare behandlas i engelsk fotboll:

Slutligen lite sport också. 15.30 i dag spelar Ungern mot Kroatien i Sveriges VM-kvalgrupp. Om Danmark nu utesluts är det vidöppet mellan nämnda två lag och Ukraina om vilka som skall ta andraplatsen bakom storfavoriten Sverige.

Det verkar som att jag uppfattade kommentatorn på DFB-tv rätt i söndags, för i den ungerska matchtruppen saknas storstjärnan Zsanett Jakabfi. Tråkigt.

Det pågår även EM-kval både för Sveriges F18 och F16. I F18 blev det 7–0-seger i går mot Bulgarien, medan F16 vann med 1–0 mot Israel härom dagen. För F16 är det match mot Kroatien i kväll klockan 18.00. Den sänds av fotbollförbundet på den här länken.

Plötsligt är VM väldigt nära – men vem orkar jubla?

Publicerad den av
3

Vi kommer allt närmare en otroligt tråkig VM-kvalseger. Under kvällen fick ju nämligen Svenska fotbollförbundet en skriftlig bekräftelse på att det inte blir någon match på fredag.

Fast 100-procentigt klart är det väl ändå inte förrän Uefa förklarar matchen för inställd. I samma ögonblick skulle Sverige ta ett jättesteg mot VM-slutspelet 2019.

I min stora VM-kvalguide gav jag Sverige 45 procents chans att vinna gruppen. Den chansen ökar till till långt över 90 procent vid en fastställd wo-seger. Och skulle danskorna bli uteslutna kan vi nästan redan börja boka biljetterna. Trots det känner man ju inte minsta glädje. Det var ju inte så här Sverige skulle ta det största steget mot VM.

Jag har ägnat mitt arbetspass i kväll åt att försöka sätta mig in i den danska konflikten. Jag har noterat att de flesta som skriver eller säger något här i Sverige till 100 procent tar spelarnas parti. Och visst känner även jag överlägset störst sympati med spelarna.

Ändå kan jag inte riktigt förstå varför Spelarföreningen känner sig tvungen att ställa ultimatum. Varför kunde de inte halat ut på förhandlingen lite till? Det är ju trots allt inte jättemycket som skiljer mellan parterna, och nu blir spelarna de stora förlorarna – inte förbundet.

Flera av spelarna går ju miste om chansen att få spela ett VM-slutspel under sin karriärs bästa år. Exempelvis är ju Pernille Harder 27 år 2019 – alltså den ålder där fotbollsspelare brukar ha sin sportsliga topp.

Jag såg att förre förbundskaptenen Niels Nielsen anser att parterna väljer att offra ”det oviktiga” damlandslaget inför de förhandlingar som kommer om herrlandslagets kollektivavtal. Han säger så här till Jyllands-Posten (min översättning):

”Damlandslaget är ju inte viktigt för någon av parterna. Både DBU och Spillerforeningen är beredda att offra damlandslaget för en större sak. Problemet är att spelarna inte har förstått att det skulle kunna gå så här. Att man närmast stänger landslaget i fyra år. För det tror jag inte att spelarna ville.”

Det är ju otroligt tråkigt om Nielsen har rätt i att damerna använts som ett slagträ. Och det är minst lika tråkigt om han har rätt i att det blir fyra års avstängning.

Straffskalan är en annan sak jag kollat under kvällen. VM är ju Fifas tävling, men det europeiska kvalet sköts av Uefa – vilket innebär att det är Uefa som bestämmer straffet.

Till den danska nyhetsbyrån Ritzau hänvisade Uefa i ett mejl till artikel 24 i tävlingsreglerna. I den artikeln är dock skrivningarna mycket oprecisa. Det verkar vara helt upp till Uefas etiska och disciplinära enhet att ta det beslut de tycker är rimligt.

För dansk del fruktar jag att enheten vill statuera exempel som avskräcker andra landslag från att göra samma sak. Alltså ligger uteslutning väldigt nära till hands.

De danska spelarna verkar inte ha givit upp hoppet

Publicerad den av
Svara

Det danska fotbollsförbundet har meddelat att fredagens VM-kvalmatch är avblåst. Men nu på eftermiddagen verkar de danska spelarna förbereda sig för match. Det kan nog bli fler svängningar i den här frågan innan deadline.

För övrigt har jag uppdaterat det förra inlägget. Bland annat med en faktakoll kring det där Wales-exemplet som använts, och som tyvärr jag tillhör de som spridit vidare. Det straff som nämnts i det fallet verkar inte stämma.

Sensationella beskedet: Danmark ser ut att lämna walkover

Publicerad den av
5

Danmark

Danmark kommer inte till spel på fredag, det sensationella beskedet kom nu vid lunchtid.

Det var ju sagt att det danska förbundet skulle meddela det svenska ett besked vid 10.00. Då skulle också dagens danska landslagsträning starta. Men inte heller i dag dök det upp några spelare. Vid 11-tiden kom obekräftade uppgifter om att parterna förde samtal igen. I samma länk framgår att det svenska förbundet då fortsatt räknade med match.

Men strax innan 12.00 meddelade generalsekreterare Håkan Sjöstrand via SVT att danskarna lämnat besked om att det inte blir någon match. Ännu så länge har jag inte sett någon kommentar från den danska spelarföreningen eller från enskilda spelare.

Jag är ingen expert på arbetsmarknadspolitik och de stridsåtgärder som finns där. Men nog är väl tanken att någon av parterna skall vinna på en strejk?

Följden av att Danmark nu ser ut att lämna walkover upplever jag bli att både landslaget och förbundet står som förlorare. Däremot är Sverige vinnare, för vårt landslag är plötsligt väldigt nära VM 2019.

Lämnar man walkover är man alltid mycket illa ute. Wo är ju mot idrottens principer, vilket innebär att Fifa/Uefa lär döma ut ett mycket kännbart straff. Det enda europeiska landslag som skall ha lämnat walkover i ett mästerskapskval var Wales damer i kvalet mot EM 2005. Det uppgifter som spridits, och bland annat jag har trott på, kommer från det danska förbundets generalsekreterare och säger att Wales dömdes till böter och uteslöts dels ur det pågående EM-kvalet, dels från det nästkommande VM-kvalet. Men det här verkar stämma dåligt, se faktakoll nedan.

Om dagens besked blir verklighet innebär det alltså sannolikt att Danmark kan uteslutas ur VM-kvalet, vilket automatiskt innebär att man inte kan nå OS.

Jag har mycket svårt att tro att Fifa/Uefa (det är Uefas kval till Fifas turnering) skulle vara snällt och låta danskorna spela kvar i VM-kvalet. Men säg att de är snälla, och att Danmark får spela kvar trots en walkover.

Då har ändå Sverige fått ett drömläge i VM-kvalgruppen. Det är ju nämligen inbördes möten som räknas, vilket innebär att Sverige skulle ha med sig 3–0-ledning till nästa års bortamatch i Danmark. Minns jag rätt från när Elfsborg dömdes till en 3–0-förlust på grund av att ha använt en oregistrerad spelare så räknas dessutom utdömda 3–0-segrar som starkare än sportsliga 3–0-segrar, vilket innebär att Danmark skulle vara tvunget att vinna med fyra måls marginal för att få inbördes fördel på Sverige.

Dessutom är det ju troligt att danskorna tilldöms ett poängstraff, vilket ytterligare skulle öka Sveriges VM-chanser.

Under förmiddagen har jag funderat lite över dels varför den danska spelarföreningen lät herrarnas U21-landslag spela sina EM-kvalmatcher för två veckor sedan – de ingår ju i samma förhandling som damerna? Dels om vad som skulle hända om övriga nationer inom europeisk damfotboll går ut i en stor stödstrejk? Fast de funderingarna orkar jag inte fördjupa mig i nu.

Däremot tycker jag fortsatt att damfotbollen borde bryta sig loss från herrfotbollen och starta egna förbund. Det skulle inte innebära att fördelningsfrågorna ströks från dagordningen, men de skulle bli av en annan art.

För övrigt håller det svenska landslaget på att träna just nu. De har sin pressträff efter träningen, med start 13.05. Blir intressant att höra reaktionerna därifrån. Tyvärr är jag inte på plats i dag.

Tillagt i efterhand: Ser här att Danmark alltså ännu har drygt ett dygn på sig att trots allt hitta en lösning, samt att Sverige jobbar utifrån att så blir fallet. Fortsättning lär alltså följa.

Tillagt i efterhand, faktakoll: Jag har försökt kolla upp det där exemplet med Wales från EM-kvalet 2005. Först hittar jag faktiskt ingen uppgift om att laget faktiskt lämnade walkover till någon match, på Wikipedia står det ”bara” att man drog sig ur. På Uefas hemsida är Wales bara struket ut tabellen. Så jag hittar inte någon källa kring om Wales blev uteslutet eller om man drog sig ur på eget initiativ. Om någon av er hittar bättre uppgifter tveka inte att dela med er av dem.

När det gäller uppgiften om att Wales stängdes av från det kommande VM-kvalet (mot VM 2007) ser den ut att vara felaktig. Både enligt Fifa och Wikipedia spelade man i det VM-kvalet. På den tiden var ju dock de europeiska kvalen uppdelade efter klass, och Wales ingick i den lägre divisionen, där man var utan chans att nå VM.

En rimlig slutsats av det här är väl att den risk som jag först skrev om, den att Danmark vid wo även skulle kunna uteslutas från kvalet mot EM 2021 känns väldigt, väldigt liten.

Tiden håller på att rinna ut för Danmark

Publicerad den av
4

Obs. Inlägget är uppdaterat med de senaste turerna. Se botten. 

Senast klockan 12.00 i dag måste det danska fotbollsförbundet meddela vilka spelare som skall spela mot Ungern i morgon. Läs mer om det i den här artikeln.

Enligt länken är det uppenbar risk att Danmark, om man inte får ihop något lag, utesluts från VM-kvalet som ju även är OS-kval. Men de riskerar även att bli portade från nästa EM-kval. Det skulle innebära att nästa tänkbara mästerskapsslutspel för danskorna skulle vara 2023. Det låter som ett väldigt dyrt utfall av den pågående strejken.

Ekonomiskt verkar parterna vara hyfsat överens. Spelarna fick ju dessutom i går stöd av det danska herrlandslaget som är berett att avstå delar av sin ersättning. Nu är stötestenen huruvida spelarna skall anses vara anställda av förbundet under landslagssamlingarna eller inte.

Det är en viktig fråga, men inte så viktig att man bör ge upp tre mästerskap. Personligen tycker jag att det danska landslaget borde frysa konflikten för att spela matchen mot Ungern, för att sedan återuppta förhandlingarna.

Den danska strejken får för övrigt stöd från allt fler spelare från andra länder. De senaste dagarna har bland annat starka personligheter från USA:s landslag ställt upp bakom danskorna.

Uppdaterat 12.40: Enligt den ungerska förbundskaptenen skall Danmark komma till spel i morgon. Läs mer här. Ännu finns inga uppgifter från det danska förbundet om vilka spelare det handlar om.

Uppdaterat 12.55: Och där kom även bekräftelsen från spelarhåll att det blir match i morgon med ordinarie landslag. Det blev som jag föreslog ovan, att förhandlingarna återupptas efter matchen.

Danska förhandlingarna har strandat

Publicerad den av
6

Det danska fotbollsförbundet och spelarföreningen har suttit i förhandlingar i dag. Men enligt färska uppgifter från Danmark har förhandlingarna strandat.

Därmed ser det väldigt mörkt ut för att några av EM-spelarna skall medverka i VM-kvalmatchen mot Ungern på tisdag. Det var sagt att parterna var tvungna att vara överens före 13.00 i dag för att ett ordinarie landslag skulle spela i Ungern.

Jag har sett uppgifter om att förbundet hoppas kunna ställa ett veteranlandslag på benen i den matchen. Om det blir så återstår att se.

Pernille Harder har för övrigt förklarat på sociala medier varför landslaget strejkar.

View this post on Instagram

Of course I’m very sad that I have to make this video, that it has gone so far, and you may wonder why we are taking this battle. We take this battle for the former national team players who started this battle, we take it for ourselves, and then we take it, first and foremost, for the young players who are the future of the national team. And what battle is it that we take? What is it that we demand from DBU? What we are demanding is only some prerequisites so we can become better football players. It’s not about becoming rich, it’s not about huge amounts of money. It’s about us not being forced to have a job, full time or part-time, or a study. If we didn’t have all these things to think of and could focus 100% on football, what could that potential we showed at the Euros in the Netherlands then lead to? We want good frames when we are with the national team. I wish that my association will live up to the values of the Danish society. Unfortunately, it’s not what I have seen in the negotiations, yet, but I hope it will come. There are always possibilities for change. Parts of DBU have indicated some ambitions. Jesper Møller tells when we are in Viborg about some very good and high ambitions for the national team that we, the national team players, share. But again, the actions that I have seen in the negotiations do not live up to those ambitions. I just want to say that we are ready to give everything on the pitch. We are ready to give everything to achieve those ambitions. The question is, if you are ready DBU? I hope so 🙂 Watch the whole video on my Facebook page. #unity #sammenhold

A post shared by Pernille Harder (@pharder10) on

Samtidigt som damlandslaget kämpar vidare för bättre betalning strömmar nu stöd in på sociala medier, bland annat från det danska herrlandslaget, och från spelare i andra damlandslag. Här är några exempel: