Medaljerna är klara – och tung söndag för svensklag

Vi börjar närma oss upplösningen i damallsvenska 2018. Under helgen klarnade några saker. Numera vet vi att det blir Piteå, Rosengård, Göteborg och Kristianstad som tar medaljerna samt att det numera bara är tre lag som riskerar att följa med Kalmar ner i elitettan.

I toppen inträffade det för andra omgången i rad att alla de fyra topplagen tog tre poäng. Det kommer inte att inträffa någon mer gång, för i slutomgångarna är det inbördes möten mellan topplagen.

Jag hann kolla rätt mycket på söndagens matcher, och utifrån det ligger favoritskapet tungt på Rosengård inför måndagens seriefinal. Malmölaget imponerade nämligen när man vann hur säkert som helst i kluriga hemmamatchen mot Hammarby.

Två timmar tidigare hade Piteå däremot sett långt ifrån imponerande ut i Kalmar. Serieledarna tog en högst krampaktig 2–1-seger. Piteå hade väldigt svårt att få precision i passningarna, och det blev lite väl mycket långt på chans. Faktum var att lagets spel bara var marginellt bättre än damallsvenskan.tv:s kommentator – och han var tyvärr riktigt dålig.

Så utifrån helgens prestationer är alltså Rosengård storfavoriter på måndag. Men så enkelt är det ju inte. I Kalmar kunde Piteå i princip bara förlora. Allt annat än tre poäng hade varit ett fiasko. I Malmö kommer andra faktorer in i bilden.

Det blir verkligen en hyperintressant match på måndag. Men mer om den när vi kommer närmare avspark.

Redan på lördag möts de båda andra medaljörerna när Kristianstad tar emot Göteborg. Medan Göteborg fortfarande har en liten guldchans kvar kan KDFF som bäst sluta tvåa. Men i Kristianstad verkar redan en säkrad fjärdeplats vara lite som att ta guld.

Kristianstad visade styrka genom att vinna med 4–2 trots att man tidigt var i underläge med 2–0 mot LB07.

När LB gjorde två snabba samtidigt som Vittsjö kom i underläge på Stockholms stadion kände jag att Vittsjö var mer än halvvägs ner i elitettan. Men Kristianstads vändning räddade grannarna – åtminstone tillfälligt.

För om man i nuläget skall tippa vilket lag som följer med Kalmar ner i andradivisionen är det svårt att få förbi formsvaga Vittsjö.

Djurgårdens seger innebär att laget i praktiken har säkrat sitt kontrakt. Därmed är det bara Hammarby, Vittsjö och LB07 kvar i nedflyttningsstriden. För Bajen känns det lämpligt att vinna i Växjö på lördag – annars kan hemmamatchen mot Vittsjö i sista omgången bli en riktig ångestmatch.

Trots att Växjö föll med 4–0 mot Göteborg säkrade även nykomlingen i praktiken sitt kontrakt. Sex poäng och 16 mål skall ju inte LB kunna ta in på två omgångar.

I elitettan kan Örebro säkra sin damallsvenska återkomst på onsdag, när laget gästar AIK.

I natt fick vi två nya VM-lag. Som väntat vann USA och Kanada lätt sina semifinaler i det nordamerikanska mästerskapet. Kanada behövde i och för sig 43 minuter innan fantastiska Christine Sinclair kunde spräcka nollan på ett reservbetonat Panama.

Till slut vann kanadensiskorna med klara 7–0 – och Sinclair tog ytterligare två steg mot världsrekordet i landslagsmål. Hon är nu uppe i 177 – sju färre än Abby Wambach.

USA avgjorde tidigt mot Jamaica, och kunde byta ut nyckelspelare i paus. Amerikanskorna imponerar verkligen igen den här hösten. Efter några tunga år börjar Jill Ellis och Tony Gustavsson hitta rätt i sitt lagbygge.

Fortsätter amerikanskorna på den inslagna vägen samt slipper skador så blir de stora guldfavoriter i Frankrike nästa år. För det var länge sedan man såg USA så stabilt och bra som de varit i höst. Frågan är om laget ens var så här bra när man vann VM-guldet 2015.

Nästa spelare att nå upp till 100 landslagsmål lär bli Alex Morgan. Mot Jamaica gjorde hon sitt 95:e och 96:e. Hon har gjort dem på 150 landskamper – starkt.

På onsdag klockan 23.00 svensk tid gör Panama och Jamaica upp om den tredje nordamerikanska platsen. Panama valde alltså att vila nyckelspelare mot Kanada för att satsa allt på Jamaicamatchen. Vi får se om det var ett segerrecept?

Två lag som inte har funnit segerrecepten i höst är svensklagen Montpellier och Chelsea.

Montpellier föll igen, den här gången med 2–1 borta mot Lyon. Sofia Jakobsson var enda svenska spelare i startelvan, och hon byttes ut i 80:e minuten. Linda Sembrant ingick inte i matchtruppen, och Stina Blackstenius blev kvar på bänken hela matchen.

För Lyon gjorde Jess Fishlock sitt första mål i sin andra match i klubben.

För det andra svensklaget i D1 Feminine gick det bättre. I förra inlägget hade jag inte koll på vilka svenska spelare som fick speltid för PSG i 3–1-segern mot Metz. Nu vet jag att Hanna Glas spelade hela matchen, Annahita Zamanian hoppade in sista tolv minuterna och att Emma Berglund fick se matchen från läktaren.

I England åkte svensklaget Chelsea på en riktig stjärnsmäll i derbyt mot Arsenal. The Gunners – där Jessica Samuelsson spelade sista fyra minuterna – vann med förkrossande 5–0 efter två mål vardera av Jordan Nobbs och Vivianne Miedema, och ett från Kim Little.

Trots att Chelsea har en match mer spelad är man sex poäng bakom Arsenal. För Chelsea spelade Magdalena Eriksson hela matchen och Jonna Andersson de första 59 minuterna. Däremot satt Hedvig Lindahl på bänken hela matchen.

När Everton och Brighton spelade 3–3 fick Amanda Nildén göra sin WSL-debut. BP-produkten hoppade in i paus för Brighton.

Apropå BP tog de ett stort steg mot elitettan genom att vinna med 2–0 borta mot Rössö i Uddevalla. Även Morön står med ena benet i elitettan. Laget vann med 3–2 i Stockholm mot Bollstanäs, ett bra resultat att ha med sig till hemmareturen.

I Kina föll Beijing med 1–0 mot topplaget Jiangsu. Svensklaget har bara nio poäng på tolv omgångar och ligger på sjätte plats i tabellen.

Slutligen till Tyskland där Wolfsburg numera är enda laget med noll insläppta mål. Kristine Minde gjorde två mål när Werder Bremen besegrades med 3–0 på bortaplan. Nilla Fischer spelade hela matchen. Hon var enda svensk som spelade i tyska ligan i helgen, men Amanda Ilestedt satt åtminstone med på bänken när Potsdam föll med 3–2 borta mot Essen.

Lite av varje inför en spännande helg

Vi står inför en spännande helg i damallsvenskan. Men innan jag dyker ner i vår inhemska fotboll blir det några ord om det pågående VM-kvalet.

I nuläget är 15 av 24 VM-nationer klara. Natten mot måndag får vi två till, och natten mot torsdag ytterligare ett. Med allra största sannolikhet heter de nationer som kvalar in natten mot måndag USA och Kanada.

De lagen är precis så överlägsna i det Nordamerikanska mästerskapet som man kunde förvänta sig. USA har 18–0 på sin tre matcher och Kanada har 17–1.

För Kanada gjorde för övrigt Christine Sinclair i natt sitt 175:e landslagsmål. Därmed har den fantastiska kanadensiskan nio mål upp till att tangera Abby Wambach:s världsrekord. Om inte 35-åriga Sinclair drabbas av någon allvarlig skada bör hon ta över rekordet under nästa år.

Sinclairs mål nummer 175 kom när Costa Rica besegrades med 3–1, vilket gör att Las Ticas är borta från nästa års VM-slutspel. Faktum är att nattens resultat var sådana att Costa Rica inte hade tagit en semifinalplats ens om de fått kryss mot Jamaica i början av veckan.

Nu blir det USA–Jamaica och Kanada–Panama i semifinalerna. Vinnarna tar varsin VM-plats. Det gör även vinnaren av nästa veckas bronsmatch. Dessutom får förloraren ytterligare en chans via playoff mot Argentina i november.

Således har nu Panama och Jamaica tre chanser vardera att kvala in till VM. Samtidigt som det är kul att damfotbollen breddas och man gillar skrällag, så känns det väldigt tråkigt att nationer som just Panama och Jamaica skall gå vidare på Mexikos och Costa Ricas bekostnad.

För kollar man Panamas världsranking noteras att det här är ett landslag som bara återuppstår var fjärde år till de olika VM-kvalen. Mellan kvalen skiter Panama fullständigt i damfotboll. Samma sak gäller Jamaica. På så sätt hade det varit betydligt mycket bättre för damfotbollen att länder som faktiskt bryr sig, som Mexiko och Costa Rica hade fått spela VM.

Men vi får väl hoppas att den här chansen innebär att förbunden i Panama och Jamaica börjar bry sig om sina damlandslag.

Emma Berglund

Därmed är det dags att kolla lite på vad som väntar inom helgens klubbfotboll. Jag börjar i Frankrike, för i eftermiddag kom Radiosporten med den trevliga nyheten att Emma Berglund är uttagen i PSG:s matchtrupp till lördagens bortamöte med Metz.

Helgens match i D1 Feminine är annars söndagens match mellan Lyon och Montpellier – en match som är svensklagets allra sista chans att rädda säsongen.

I engelska WSL är det ett spännande svenskmöte och tillika Londonderby mellan Chelsea och serieledande Arsenal. Det är en match Chelsea absolut inte för förlora om de skall hänga med The Gunners i tabelltoppen.

I Tyskland kändes det lite som att luften gick ur Frauen-Bundesliga när Wolfsburg vann med 6–0 mot Bayern München i förra omgången. Wolfsburg och Freiburg har för övrigt inte släppt in mål ännu efter tre omgångar.

På söndag skall Nilla Fischer:s lag till Bremen för att möta Werder, medan tabelltvåan Freiburg tar emot Duisburg.

Luften har däremot inte på något sätt gått ur damallsvenskan, utan där lever ju spänningen i högsta grad både i toppen och botten.

Om vi börjar i botten är det söndagens möte mellan Djurgården och Vittsjö som är helgens riktiga ångestmöte. En match som känns öppen. Historiskt sett har Vittsjö 3–1 i inbördes segrar, men alla skånskornas viktorior har tagits på hemmaplan. På stadion har Vittsjö ännu så länge inga segrar.

Övriga bottenlag ställs mot topplag. LB07 skall till Kristianstad medan Hammarby skall till Malmö. LB har vaknat i elfte timman, men behöver sannolikt vinna två matcher till. I Kristianstad slår man ur underläge, Malmöklubben har inte vunnit mot KDFF någon gång i damallsvenskan, och hemmalaget har också varit formstarkt på sistone.

Hammarby är självklart inte heller favoriter mot Rosengård. Men jag tror ändå att det här är en match Malmöklubben är lite rädd för. Bajen har ju nämligen vunnit lagens tre senaste möten, alla med uddamålet. Hammarby har således varit Rosengårds så kallade boogieteam de senaste åren.

Och då Rosengårds match startar efter att Piteå har spelat klart i Kalmar kan pressen vara tung på hemmaspelarnas axlar.

För Piteå skall ju bara vinna på Gröndals IP. Och just det är väl det enda svåra med den här matchen, att alla förväntar sig att serieledarna skall åka till Småland och hämta tre enkla poäng.

Däremot är det väl ingen som tror att Göteborg bara kan åka till Småland och hämta hem en trea. Växjö är ju en betydligt mycket trixigare motståndare än Kalmar. Växjö är även ett väldigt ojämnt och svårtippat lag. Men eftersom de gjorde en svag insats senast är det väl inte omöjligt att Anna Anvegård med lagkamrater kommer att tvinga Göteborg att prestera på sin absoluta topp om Göteborgs guldhopp skall leva in i nästa vecka.

Lördagens enda damallsvenska match, Linköping–Eskilstuna, är så nära ett mittenmöte man kan komma i vår högsta serie. Det skriver jag trots att jag ju räknade in United i bottenstriden efter förra omgången. Då skrev jag att en poäng till kan räcka och att tre garanterat räcker.

De tre poängen kan komma på Linköping Arena. Där vann United i fjol med förkrossande 6–0. Jag skulle inte tippa på sådana siffror under lördagen, men bortaseger känns inte omöjligt. LFC kommer ju till spel utan ordinarie målvakten Stephanie Labbé, som ju är med Kanadas landslag, och korsbandsskadade Johanna Rasmussen.

På nyhetsfronten har mittbacken Taylor Leach förlängt sitt kontrakt med Göteborg så att det löper över säsongen 2019. En annan mittback som har förlängt sitt kontrakt är Glodis Perla Viggosdottir som blir kvar i Rosengård även över säsongen 2020.

En annan aktuell damallsvensk nyhet, fast med elitettantouch, är att Kalmar givit duon Martin Sjöstrand och Joakim Lindén Johansson uppdraget att leda laget tillbaka till högsta serien.

Under lördagen kan Kungsbacka DFF uppnå damallsvensk status. Det gör halläningarna om de tar poäng borta mot Västerås BK30 eller om Kvarnsveden tappar poäng i helgens toppmöte, hemma mot Kif Örebro. Det är för övrigt en match Kvarnsveden bara måste vinna om de skall ha kvar en rimlig chans att kunna återvända till damallsvenskan direkt.

Slutligen drar kvalet till elitettan igång i helgen. Under lördagen spelar Borgeby–Jitex och på söndag är det första mötena mellan Rössö–BP och Bollstanäs–Morön. Må bästa lag vinna. Fast egentligen tycker jag att det här kvalet inte borde finnas. Jag tycker att seriesegrare skall gå upp en division.

Det hindrar inte att jag håller en extra tumme för Jitex. Inte för att jag har något emot Borgeby, utan för att det är tredje året i rad som Mölndalsklubben har vunnit sin division I-serie. Det vore verkligen grymt om de inte går upp i år heller.

Bilder av en landslagsträning

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tidigare i dag tog jag en liten sväng ner till Göteborg för att kolla in landslagets träning och lyssna av vad spelarna hade att säga under presskonferensen.

Eftersom flera av spelarna hade matcher i helgen, och Peter Gerhardsson bara har tre träningspass på sig innan torsdagens viktiga hemmamatch mot Ukraina, var det flera spelare som ganska tidigt klev åt sidan och körde lågintensiv träning.

Utifrån den korta period man spelade elva mot elva gissar jag på att Gerhardsson kommer att köra med följande startelva mot Ukraina: Hedvig LindahlHanna Glas, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena ErikssonSofia Jakobsson, Elin Rubensson, Caroline Seger, Olivia SchoughKosovare AsllaniStina Blackstenius.

När Gerhardsson plockade in Julia Roddar istället för skadade Fridolina Rolfö anade jag att Gerhardsson planerade att spela Asllani som tia på torsdag. När jag träffade förbundskaptenen på Valhalla IP för några veckor sedan sa han att det är högst önskvärt att spelarna har samma position i sina klubblag och landslaget, speciellt när samlingarna är så korta att man inte har så mycket tid att ställa om.

Eftersom Asllani har spelat som tia i LFC på sistone känns det rimligt att hon även används som tia i gulblått.

I övrigt på träningen lade man en del tid på att träna på att spela sig förbi motståndarnas mittfält. Där noterade jag att instruktionerna i stort handlade om att sätta fart på passningen uppåt i planen, samt att det är väldigt viktigt att mottagaren har minst en fot som pekar framåt i planen.

Under det ena spelet fick Lina Hurtig en smäll mot högerknät. Spontant kändes det inte så bra, men efteråt förklarade läkaren Houman Ebrahimi att det bara var en smäll, och inget att oroa sig för.

Däremot kändes det högst tveksamt om Rolfö kan spela i Danmark på tisdag. Även om doktor Ebrahimi trodde att chansen finns låter det som kort tid att spela match bara cirka 1,5 vecka efter en listen bristning/sträckning.

De spelare som mötte media efter träningen var Sofia Jakobsson, Linda Sembrant och Nina Jakobsson. Man blev glad bara av att se den sistnämnda. Hon såg ut att njuta fullt ut av att få lite tid i rampljuset.

Nina Jakobsson

Piteforwarden fick frågan om vad det är som har gjort henne till landslagsspelare.

”Mycket min fysik och att jag kan ta ytor med boll. Jag känner mig mer trygg med boll, att jag kan få fast bollen eller vända upp. Det är där jag känner att jag har utvecklats.”

Sedan noterade hon att det är en dröm att få göra sin första A-landslagssamling.

”De äldre som Seger och Fischer har man ju sett på tv när man var ung, så klart det är häftigt att få spela ihop med dem nu.”

Ninas namne Sofia har betydligt mycket större vana av landslagssamlingar. Jag kollade med Montpellieranfallaren om hur hon bedömde sin matchform. Hon konstaterade att hon bara har spelat en hel match efter sommaren, men var ändå mer orolig för att ha glömt bort svenska ord än för matchformen.

”Man tappar vissa ord ibland, men det blir bra när man kommer hem till Sverige och får öva lite på svenskan. Formen är bra. Vi har haft försäsong i Frankrike och haft flera riktigt bra träningsmatcher och seriestart i helgen. Det känns bra, och jag kände mig pigg i dag på träningen, så det var kul.”

Hon berättade om att hon har fått spela en halvlek mot Chelsea, 20 minuter mot Arsenal, 90 minuter mot Bayern München, samt att hon gjorde ett inhopp i den andra halvleken mot Barcelona och fick 45 minuter i ligapremiären i lördags.

Jakobsson var imponerad av Ukraina senast.

”De har ett bra lag, med riktigt bra omställningsspel. De har ett par duktiga spelare, en mittfältare som jag tycker var jätteduktig – och så hade de snabba forwards. Så vi får se upp med deras omställningar, vara noggranna i vårt försvarsspel. Och när vi har bollen får vi ha tålamod.”

Det hindrar inte att hon har receptet på vad som behöver förbättras den här gången:

”Kvalitet på inspelen, löpningar in i box och sedan vara ordentliga när vi får chansen. Våga tro på det vi gör, och ha bättre inspel – och helt enkelt bara göra mål.”

Linda Sembrant

Även Linda Sembrant var imponerad av Ukrainas kontringsspel.

”De var snabba och tvekade inte, utan öste på med folk. De var väldigt orädda och tror på sin idé.”

Hon fick frågan om hur hon tycker att det fungerar med täta byten mellan tre- och fyrbackslinje.

”Jag tycker att det har varit väldigt kul med hur vi har kunnat mixa, hur vi känner oss bekväma och starka i de två olika sätten. Vi känner oss väldigt trygga med båda systemen. De är väldigt tydliga med vad de vill ha ut av oss, så det känns som att vi kan vara väldigt flexibla.”

Jag tog upp de fasta situationerna, en viktig detalj som funkade dåligt på den förra landslagssamlingen.

”Där behöver vi snäppa upp det ett snäpp. Vi vet att fasta brukar vara en väldigt stor styrka, så där skall vi vara målfarliga. Vi får se till att gå fullt ut i boxen och skapa situationer. Och gör vi inte det i förstaläget skall vi försöka få fast bollen, så kanske chanserna kommer i andra- eller tredjefas.”

Man körde några hörnor på träningen. De var dock inte speciellt lyckade, utan de ledde till kontring för det försvarande laget mer eller mindre varje gång. Vi får hoppas på bättre kvalitet på torsdag.

I övrigt i dag meddelade Hammarbys Helén Eke den tråkiga nyheten att hon är korsbandsskadad och har spelat klart för i år. Det är hennes andra korsbandsskada, men den första i det aktuella knät.

I de Asiatiska spelen blir det final mellan Japan och Kina. Japanskorna vann sin semifinal mot Sydkorea med 2–1. Segermålet var ett självmål i 86:e minuten.

Kina vann sin semifinal mot Taipei med 1–0, segerskytt blev Wang Shanshan.

På torsdag meddelar Uefa vem som skall prisas som Europas bästa spelare säsongen 2017/18. Klart är att det inte blir Ada Hegerberg. Hon har redan fått besked om att hon inte kommer att vinna. Det är ju faktiskt ett rätt konstigt agerande från Uefa.

Men kanske skönt för Hegerberg som slipper åka på gala. Vinnaren blir därmed antingen Amandine Henry eller Pernille Harder.

Slutligen hade jag med mig kameran till Kamratgården tidigare i dag. Här är mina bilder från landslagets träning:

Guide till slutspurten i VM-kvalet

I dag har landslaget samlats i Göteborg, och under kvällen har vi fått nyheten att Fridolina Rolfö har skadekänning och inte kommer att spela mot Ukraina på torsdag.

Det var en dålig nyhet, för vi behöver ha tillgång till så många som möjligt av våra forwards med toppvärden vad gäller speluppfattning och samarbetsförmåga. I den kategorien räknar jag in bland annat Rolfö och Lina Hurtig – två spelare som tyvärr inte är 100-procentiga i dagsläget.

I stället för Rolfö har Peter Gerhardsson kallat in Göteborg Julia Roddar.

Det om nyhetsläget. Det här inlägget skall dock mest handla om förutsättningar. Gruppspelet i det europeiska VM-kvalet har ju nått sitt slutskede. På tisdag avslutas det med 14 matcher, bland annat en direkt avgörande match om segern i den svenska gruppen.

Som uppladdning tänkte jag har gå igenom läget inför avgörandet. I nuläget är tre europeiska lag VM-klara:

* Spanien
* Italien
* Frankrike (arrangör)

Spanien

Det finns sex platser kvar att spela om, och 15 länder är fortfarande med i spelet. De sex VM-lagen vi skall få fram är fem gruppsegrare samt ett lag via playoff. Till playoff går de fyra bästa grupptvåorna. Vid rankingen av grupptvåorna räknas resultat mot gruppjumbon bort, vilket gör det lite besvärligt att få en god överblick i kampen mellan tvåorna. Mer om det senare.

Värt att veta också att inbördes möte räknas före målskillnad i grupperna. Här är läget grupp för grupp:

England

Grupp 1:

Här står det mellan Wales och England. Kampen om de båda lagen avgörs när de möts på Rodney Parade i walesiska Newport klockan 20.45 på fredag. Vinnaren går till VM.

Vid oavgjort är det stor fördel för England, trots att Wales leder med en poäng. Wales har dock en match mer spelad, men i slutomgången möter England bottenlaget Kazakstan, vilket bör innebära engelsk seger.

Noterbart är att Wales på sju matcher har den i sammanhanget mycket ovanliga målskillnaden 7–0. Man gör alltså sällan speciellt många mål, men man släpper inte heller in några. Enda gången man gjort fler än ett mål var senast mot Ryssland, då det blev 3–0. Alla övriga matcher har slutat 1–0 eller 0–0.

I den här gruppen är det inte heller klart vilka som blir gruppjumbo, det står mellan Kazakstan och Bosnien.

Schweiz

Grupp 2:

Även här står det mellan två lag, Schweiz och Skottland. Och även här möts de båda huvudkandidaterna i slutomgångarna.

På torsdag 20.35 på The Simple Digital Arena i skotska Paisley spelas gruppfinalen. Schweiz leder gruppen med tre poäng och har det klart bästa utgångsläget. Man vann också hemmamötet med 1–0 vilket innebär knappt försprång vad gäller inbördes möte.

I slutomgången väntar bortamatch i Polen för Schweiz, medan Skottland skall till Albanien. När det gäller den totala målskillnaden har Schweiz sju måls försprång. Således ligger Skottlands stora VM-chans i att vinna torsdagens inbördes möte med minst två måls marginal.

Inte heller här är det klart med vilket lag som blir gruppjumbo, men det troliga är att det blir Vitryssland.

Nederländerna

Grupp 3:

Precis som i grupp 1 och grupp 2 står det mellan två lag, och de båda har kvar att mötas inbördes. I det här fallet är huvudkombattanterna Nederländerna och Norge. Och de möts på Intility Arena i Oslo på tisdag 17.00. För att matchen skall bli avgörande krävs att Norge tar poäng i Slovakien på fredag.

I nuläget är Fotballjentene fyra poäng bakom Nederländerna. Men norsk seger i fredagens match i Senec innebär att norskorna bara skulle vara en poäng efter inför avgörandet.

Nederländerna vann med 1–0 i hemmamötet, ett resultat som bara får betydelse för avgörandet om Slovakien och Norge kryssar. Nederländerna är för övrigt ihop med Wales de enda länderna som gått igenom det här VM-kvalet utan att släppa in några mål.

Inte heller i den här gruppen vet vi vilket lag som blir jumbo. Det avgörs troligen först den 4 september i matchen Nordirland–Slovakien.

Sveriges EM-elva mot Italien

Grupp 4:

I Sveriges grupp har faktiskt tre lag kvar VM-chansen. Om Ukraina vinner sina två sista matcher samtidigt som Sverige tappar poäng i Viborg på tisdag så smiter ukrainskorna förbi Sverige och tar andraplatsen.

När det gäller gruppsegern står det mellan Sverige och Danmark. Och det kommer att avgöras på tisdag. Förutsatt att Danmark tar poäng hemma mot Kroatien så kommer vinnaren av gruppfinalen också att vinna gruppen.

Om Sverige och Danmark står på samma poäng inför gruppfinalen är det Sverige som tar hem VM-platsen på oavgjort.

För svensk del gäller alltså vi tar en direktplats till VM om:
* Vi vinner mot Danmark.
* Vi vinner mot Ukraina och tar poäng mot Danmark.

Grupp 5:

Även i den här gruppen lever VM-drömmen för tre lag. Klart är att det blir Island eller Tyskland som tar direktplatsen. Island leder med en poängs marginal före tyskorna, och de båda topplagen möts på Laugardalsvöllur i Reykjavik på lördag, den 1 september.

Vinner Island den matchen är laget klart för VM. Och Tyskland behöver bara en poäng borta mot Färöarna i slutomgången för att säkra andraplatsen. Således vill inte Tjeckien att isländskorna skall vinna på lördag.

Tjeckien gillar inte heller om det blir kryss i gruppfinalen. Då har nämligen Island säkrat minst en andraplats i gruppen. Och då avgörs gruppen i den sista omgången, där Island tar emot Tjeckien samtidigt som alltså Tyskland skall till Färöarna.

Om Tyskland vinner gruppfinalen vinner de med allra största sannolikhet gruppen, eftersom allt annat än tysk seger i Torshamn vore tidernas största skräll i damfotbollsvärlden. Det innebär att Island får koncentrera sig på att hålla Tjeckien bakom sig. Om tjeckiskorna motsvarar favoritskapet och vinner mot Slovenien på fredag (den 31 augusti) blir det då faktiskt en helt avgörande match om andraplatsen mellan Island och Tjeckien i sista omgången.

Risken är dock uppenbar att Tjeckien trots allt inte skulle ha så mycket för att bli tvåa. Mer om det nedan. Det är klart att Färöarna blir sist i den här gruppen.

Grupp 6:

Här är det redan klart vilka som hamnar på de viktiga placeringarna. Italien har säkrat gruppsegern och spelar således VM nästa år.

Belgien är klart som grupptvåa, men det är långt ifrån klart att belgiskorna får spela playoff. De lär behöva vinna de två avslutningsmatcherna för att ta sig in bland de fyra bästa tvåorna. Mer om det nedan. Det är Moldavien som blir gruppjumbo, vilket innebär att det är matcherna mot dem som kommer att räknas bort.

Österrike

Grupp 7:

Här är det också klart med såväl gruppsegrare och jumbo. Spanien har vunnit gruppen och är klart för VM-slutspel. Och Israel kommer att komma sist, vilket innebär att grupptvåan får räkna bort sina matcher mot israeliskorna.

Kampen om andraplatsen står mellan Österrike och Finland. Österrike tappade en tung poäng mot Serbien, vilket kan ha kostat en playoffplats. De kan som bäst komma upp på tio poäng i playoff-tabellen.

Finland har också kvar chansen, men för att bli tvåa krävs segrar mot Spanien och Österrike i de två avslutande omgångarna.

Apropå tänkbara grupptvåor har jag gjort en uppställning av läget mellan alla de lag som kan sluta tvåa i sina respektive grupper:

1. England              5   15–1  13          (om Kazakstan kommer sist i grupp 1)
1. Wales                 5     5–0   11         (om Bosnien kommer sist i grupp 1)
1. Wales                 5     5–0   11         (om Kazakstan kommer sist i grupp 1)
1. England              4   14–1  10         (om Bosnien kommer sist i grupp 1)
—–
2. Schweiz              4  11–1   12         (om Albanien kommer sist i grupp 2)
2. Schweiz              4   12–3   12        (om Vitryssland kommer sist i grupp 2)
2. Skottland            5  12–5   12         (om Albanien kommer sist i grupp 2)
2. Skottland            4   11–3     9        (om Vitryssland kommer sist i grupp 2)
—–
3. Nederländerna    5   15–0    13        (om Slovakien kommer sist i grupp 3)
3. Nederländerna    5     9–0    13       (om Nordirland kommer sist i grupp 3)
3. Norge                 5    10–2   12        (om Slovakien kommer sist i grupp 3)
3. Norge                 4      9–2     9        (om Nordirland kommer sist i grupp 3)
—–
4. Danmark            5   17–6    12        (om Kroatien kommer sist i grupp 4)
4. Sverige               4   12–2     9         (om Kroatien kommer sist i grupp 4)
4. Ukraina               4    3–6      6        (om Kroatien kommer sist i grupp 4)
4. Danmark             4   10–4    9         (om Ungern kommer sist i grupp 4)
4. Sverige               4     9–1     9        (om Ungern kommer sist i grupp 4)
4. Ukraina               5     6–7     7        (om Ungern kommer sist i grupp 4)
—–
5. Island                  4     8–3   10
5. Tyskland              5   17–3   12
5. Tjeckien               4     5–6     4
—–
6. Belgien                4     6–5     7
—–
7. Österrike              5    7–6     7
7. Finland                 4    3–4     6

Det här förstås är en ganska svårtolkad uppställning i nuläget. Men min analys är att det troliga är att det kommer att krävas tolv eller 13 poäng i ”grupptvåetabellen” för att få spela playoff. Det finns faktiskt risk att man bör ha bra målskillnad för att tolv poäng skall räcka.

Till tolv eller 13 poäng kommer troligen tvåorna i grupp 2 och 3 nå. Det är även sannolikt att tvåorna i grupperna 4 och 5 når minst tolv poäng. Ur grupp 5 kan ju fortfarande Tjeckien bli tvåa. De kan dock som mest komma upp i tio poäng, vilket sannolikt inte kommer att räcka. Den tjeckiska VM-chansen är på promillenivå.

Om England blir tvåa i grupp 1 ligger de väl framme för en playoffplats, däremot ser det värre ut för Wales, som nog behöver vinna gruppen för att kunna ta sig till VM.

När det gäller Sverige såg jag i dag uppgiften om att vi skulle säkra en playoffplats genom ta en poäng mot Ukraina på torsdag. Det är inte någon korrekt uppgift.

Korrekt är att vi säkrar andraplatsen i gruppen genom kryss på torsdag, men tio poäng räcker sannolikt inte till topp fyra i ”grupptvåetabellen”. Sverige måste således vinna mot Ukraina för att kunna känna sig hyfsat säkert på att minst få spela playoff.

Ukraina har faktiskt en rätt hyfsad chans att bli en av de fyra bästa grupptvåorna om de blir tvåa efter att ha vunnit sina två avslutningsmatcher, samtidigt som Kroatien blir gruppjumbo.

I grupp 6 har Belgien chansen att nå 13 poäng, de har kvar bortamöte med Rumänien och hemmamatch mot Italien. Full poäng i de båda matcherna innebär sannolikt playoff. Med någon poängförlust lär det däremot bli svårt att hamna bland de fyra bästa tvåorna.

Från grupp 7 är Österrike trolig grupptvåa, men deras poäng lär knappast räcka till playoff. Om Finland skräller och vinner både mot Spanien och Österrike får finskorna tolv poäng i grupptvåetabellen. Det kan räcka, men med tanke på Finlands svaga målskillnad är det inte säkert att ens två segrar räcker.

Mitt tips är att det blir tvåorna i grupperna 2–5 som spelar playoff.

Det var en lägesrapport från Europas VM-kval. Så här ser det ut i övriga världsdelar:

Afrika – tre platser.

De fördelas i Afrikanska mästerskapen i Ghana från den 17 november till den 1 december. De åtta lag som tagit sig dit är Algeriet, Ekvatorial-Guinea, Ghana, Kamerun, Mali, Nigeria, Sydafrika och Zambia. Lottningen har inte gjorts ännu.

Noterbart är att bara sju av de åtta lagen kan ta de tre VM-platserna. Ekvatorial-Guinea är nämligen avstängt från VM-spel av Fifa, och får inte spela VM i Frankrike nästa år.

Asien – fem platser.

Fördelades i de Asiatiska mästerskapen tidigare i år. Följande fem länder är VM-klara:

* Japan
* Australien
* Kina
* Thailand
* Sydkorea

Nordamerika – 3,5 platser.

Det nordamerikanska mästerskapet, som spelas i USA 4–17 oktober, fungerar som VM-kval. I mästerskapet fördelas tre direktplatser och en playoffplats.

Kanada, Mexiko och USA är klara för de nordamerikanska mästerskapet. Det kommer att få sällskap av två lag från Centralamerika och tre lag från Karibien.

I Centralamerika står slutkvalet mellan Costa Rica, El Salvador, Nicaragua och Panama. I Karibien är följande fem nationer klara för slutkval: Antigua och Barbuda, Bermuda, Jamaica, Kuba samt Trinidad och Tobago. De här båda slutkvalen spelas under det här landslagsfönstret, och är i gång. I det karibiska har Jamaica och Trinidad och Tobago inlett med segrar. Och i det centralamerikanska har Panama och Costa Rica startat med varsin trepoängare.

Oceanien – en plats.

Kommer att fördelas i Oceaniens mästerskap som inleds med en kvalturnering i Fiji som avslutas på torsdag. Då får vi veta om det blir Fiji, Salomonöarna eller Vanutu som blir åttonde laget i mästerskapsslutspelet. Det avgörs i Nya Kaledonien från den 18 november till och med den 1 december.

Sju lag är klara för slutspelet, och de har lottats så är:

Grupp A: Nya Kaledonien, Samoa, Papua Nya Guinea och Tahiti.
Grupp B: Tonga, Cook-öarna och Nya Zeeland. Vinnarna i kvalet hamnar också i den här gruppen.

Sydamerika – 2,5 platser.

Fördelades i Copa America tidigare i år. Följande två länder är VM-klara:

* Brasilien
* Chile

Dessutom är Argentina klart för playoff mot fyran i de Nordamerikanska mästerskapen. Det playoffspelet avgörs 5–13 november.

Jakobsson nytt ansikte i väntad landslagstrupp

Nina Jakobsson

Alldeles nyss har Peter Gerhardsson presenterat sin trupp till de avgörande VM-kvalkamperna mot Ukraina och Danmark.

Det blev väl som jag gissade häromdagen, alltså att Gerhardsson väljer att satsa på i princip samma trupp som han gjorde senast, samt att han ger Nina Jakobsson chansen. Piteåforwarden är den enda helt nya spelaren i truppen.

Inte heller duon Jennifer Falk och Julia Karlernäs har spelat några A-landskamper, men båda har varit med på samlingar tidigare – bland annat den senaste.

Tittar vi igenom truppen är det samma tre målvakter som senast, alltså:

Hedvig Lindahl, Zecira Musovic och Falk.

Det är även samma åtta backar:

Hanna Glas, Anna Oskarsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jonna Andersson och Mia Carlsson.

På mittfältet finns det en förändring i form av att Julia Roddar får ge plats åt Karlernäs. Senast kom ju Piteåspelaren in i ett sent skede som reserv för skadade Caroline Seger.

Apropå Seger poängterade Gerhardsson på presskonferensen att det var viktigt att få tillbaka henne i spel, inte minst i rollen som ledare på planen.

När Gerhardsson gick igenom spelarna stannade han upp vid några, och motiverade uttagningen. Karlernäs var en sådan. Han sade sig vara imponerad av hennes spel, inte minst att hon gör mål från mittfältet. Men han konstaterade även att hon är bra i defensiven, både på huvudet och i presspelet.

Här är mittfältet i sin helhet:

Caroline Seger, Kosovare Asllani, Hanna Folkesson, Karlernäs, Elin Rubensson och Olivia Schough.

Bland forwards stannade Gerhardsson förstås till på Nina Jakobsson, som han beskrev som en formstark och fysiskt väldigt stark spelare. Han poängterade också att hon gjorde en väldigt bra U23-landskamp mot England, vilket är en väg in i A.truppen. Han sa att Jakobsson har funnits med i förbundskaptenernas tankar tidigare, men han hoppas att de prickat rätt tillfälle att ta ut henne.

I övrigt bland forwards tog man ut en 24:e spelare i Lina Hurtig. Det motiverades med att hon har gjort två intressanta inhopp i LFC, och att hon är en spelare med lite speciella egenskaper i sin snabbhet och speluppfattning.

Det innebär att truppen innehåller följande forwards:

Stina Blackstenius, Sofia JakobssonFridolina Rolfö, Anna Anvegård, Mimmi Larsson, Nina Jakobsson och Hurtig.

Noterbart bland forwards är att den som fått ge plats åt Nina Jakobsson i truppen är Loreta Kullashi. Eskilstunaspelaren har ju varit skadad ett tag, så det var rimligt att hon inte skulle komma med den här gången.

Lite förvånande dock att hon inte heller fanns med i U23-landslagets trupp till en fyrnationsturnering i Norge. Kullashi har ju trots allt suttit ombytt på bänken i Uniteds båda två senaste matcher.

Loreta Kullashi

För övrigt noterades från presskonferensen att Gerhardsson inte fick en enda fråga på podiet. Det är lite ovanligt.

Innan han presenterade sin trupp gjorde han en liten tillbakablick, där han totalt sett tycker att landslaget gjorde väldigt bra, prestationsmässigt sett i de tio landskamper han har lett.

Han konstaterade att han har en 100-procentigt proffsig omgivning när det gäller analytiker, och att han inte har något mer att önska på den fronten. Han sa:

”Det finns inget vi kan skylla på.”

Han gick även igenom de båda matcherna på den förra samlingen lite mer noga. Där konstaterade han att Kroatien inte hade ett enda bollinnehav i den så kallade ”sista tredjedelen”, något som är väldigt ovanligt. Eftersom långt över 99 procent av alla mål görs från just den sista tredjedelen är det svårt att vinna matcher om man aldrig kommer dit…

Förlusten mot Ukraina kallade han:

”Vår sämsta prestation under de tio landskamperna vi spelat.”

Där menade han att den stora orsaken till förlusten var att de svenska spelarna var för obeslutsamma i sista tredjedelen. Sverige hade bollen under kontroll där 67 gånger under matchen, medan Ukraina hade bollen i sin sista tredjedel vid 16 tillfällen.

Gerhardsson sa att Sverige hade åtta avslut i goalzone, vilket är det området där flest mål kommer till, medan Ukraina hade två. Han sa att:

”De lärdomar vi dragit av det här behöver vi visa nu på Gamla Ullevi.”

När jag gjorde min stora analys av förlusten i Ukraina fick jag det till 4–4 i farliga målchanser, och jag ansåg att alla Ukrainas fyra chanser var bättre än Sveriges bästa.

Jag skulle nog kalla det att Sverige hade både för dålig kvalitet och för dålig skärpa kring Ukrainas straffområde. Men visst, om jag hade pratat om mina egna spelare hade jag nog också kallat det för obeslutsamhet.

Men varken den 30 augusti på Ullevi eller den 4 september i Viborg finns det utrymme för liknande obeslutsamhet.

Det handlar ju nämligen om två otroligt viktiga matcher för svensk del. Som jag ser det är det här den viktigaste landslagssamlingen sedan OS för två år sedan. Alltså viktigare än fjolårets EM-slutspel.

Det är ju inte bara en VM-plats som står på spel, utan även chansen att kvala in till OS i Japan. Men två förluster är vi med största sannolikhet borta från både VM och OS.

* Det om landslaget. Nu blir det lite U20-VM. I går kikade jag från och till på Spanien–USA i sista gruppomgången. I den första halvleken rullade spanjorskorna ut amerikanskorna totalt. Även om USA hade bättre koll på spelet efter paus skapade de inget – och de var ju tvungna att vinna för att gå till kvartsfinal.

Fortfarande med mindre än tio minuter kvar ledde Spanien med säkra 2–0. Men de sista tio minuterna hände något, USA gjorde två mål och hade plötsligt chansen att trots allt ta sig vidare till kvartsfinalen.

Nu red Spanien ut stormen, men det kändes ändå lite som kvartsfinalen i U20-VM för två år sedan, då amerikanskorna var utspelade av Mexiko i 80 minuter. Men från inget vände USA 1–0-underläget till en spelmässigt sett totalt omotiverad 2–1-seger.

Jag har ju flera gånger påtalat att USA tappar mark på ungdomssidan, vilket på sikt också borde märkas bland seniorerna. Men just den där mentaliteten, att aldrig ge upp, gör att USA lär bli att räkna med långt framöver, även när de har lag med mindre talang än motståndarna. Amerikansk damfotboll gynnas också stort av landets collegeupplägg, som gör att få spelare slutar innan de är 23–24 år.

I stora delar av övriga världen minskar många talangfulla spelare redan innan de fyller 20, mycket eftersom det inte har gått att leva på fotbollen. Det här håller ju på att förändras i flera europeiska länder, något som ligger bakom de lyft som länder som Frankrike, Spanien och England har haft de senaste åren.

Apropå det så ser kvartsfinalerna i U20-VM ut så här:

Torsdag:
Spanien–Nigeria och Frankrike–Nordkorea

Fredag:
England–Nederländerna och Tyskland–Japan

Nigeria tog alltså den sista kvartsfinalplatsen. Man gjorde det på ett kinesiskt självmål på övertid.

Ett lättat Nigeria dansade sig fram i går kväll.

I förra inlägget skrev jag om Lauren Hemp:s udda mål mot Mexiko. Har ni inte sett det tycker jag att ni skall göra det. Och skall man tro målskytten var det ju tydligen meningen…

Allra sist noteras att det är lottning av sextondelsfinalerna i Champions League på fredag. Här är seedningen:

 

USA vann, Australien fortsätter att imponera

USA besegrade Brasilien med 4–1 i natt, ett resultat som innebär att amerikanskorna stod som slutsegrare i Tournament of Nations på bättre målskillnad än tvåan Australien.

Den amerikanska damfotbollssidan The Equalizer konstaterar efter segern att USA nu har 19 raka landskamper utan förlust, och utropar laget som stor guldfavorit i nästa års VM-slutspel.

Visst, sedan 1–0-förlusten mot Australien i slutet av juli i fjol, en match som ingick i 2017 års Tournament of Nations, har USA 16 segrar och tre kryss. Det är förstås otroligt imponerande, och jag håller med om att USA i nuläget finns bland guldfavoriterna till nästa års VM-slutspel.

Innan jag fortsätter mina funderingar har skall jag berätta att det var länge sedan jag såg USA spela. Deras landskamper avgörs ofta mitt i natten svensk tid, så även de tre matcherna i den senaste veckans turnering.

Därav har jag ingen bild av hur USA:s spel ser ut för tillfället. Dock har man ju förstått att de hittat defensiv stabilitet genom att spela stabila Julie Ertz som defensiv mittfältare framför ett mittbackspar med spelskickliga Becky Sauerbrunn och talangfulla Tierna Davidson.

Dessutom har man höjt den offensiva kreativiteten rejält när man kunnat spela Lindsey Horan på centralt mittfält och både Megan Rapinoe och Tobin Heath på kanterna. Framför allt verkar Heath inte bara vara frisk, hon verkar även vara i toppform.

Det är bra för internationell damfotboll med ett starkt USA eftersom det är ett stort land där damfotbollen har hög status.

Det som gör att jag ändå vill avvakta med att ropa ut att USA är klara VM-favoriter är ju att 18 av de här 19 matcherna har spelats i USA, inför en stor hemmapublik, Huvuddelen av motståndarna har inte bara haft bortaplan, utan även tidsomställning att ta hänsyn till.

Den enda bortamatchen USA haft det senaste året spelades mot Kanada i Vancouver, och slutade 1–1. De andra kryssen har varit mot Frankrike och Australien, två lag jag ser som ungefär lika stora guldfavoriter i VM som amerikanskorna.

Klart är att USA är tillbaka på banan igen, vilket är kul. Ett annat lag som är på banan är nämnda Australien. The Matildas har jag sett i nästan tre halvlekar under den senaste veckans turnering.

Jag såg dem försvara sin ledning mot Brasilien i första matchen och jag såg dem vinna mot ett trubbigt Japan med 2–0 i natt. Även om Japan faktiskt vann mot Australien i finalen av de Asiatiska mästerskapen tidigare i år skulle jag säga att förbundskapten Asako Takakura har problem, anfallsproblem.

Australien–Japan var nämligen en match där japanskorna var klart bättre i spelet fram till mitten av motståndarnas planhalva. Så långt har Japan har ett väldigt bra passningsspel. Däremot saknas både djupledshot och spelare som kan slå en öppnande passning med hög kvalitet. Japan har helt enkelt inga nycklar att ta sig igenom starka försvar.

Därför förlorade Japan alla sina tre matcher i Tournament of Nations. Därför tror jag att japanskorna får det väldigt svårt att ta sig till en tredje raka VM-final nästa år. Det framgångsrika laget under Norio Sasaki hade snabbhet på kanterna i Shinobu Ohno och Nahomi Kawasumi och man hade kanske världens bästa passningsspelare och tia i Homare Sawa. I OS 2012 hade man dessutom en toppforward av högsta världsklass i Yuki Nagasato.

Även om Kawasumi var med i veckans trupp, och Nagasato börjar komma upp ur en lång formsvacka, känns alltså dagens Japan väldigt trubbigt. Det blir intressant att se hur förbundskapten Takakura kommer att agera under det närmaste året för att lösa sina anfallsproblem.

Alanna Kennedy

Australien har däremot inga anfallsproblem. Genom segern kommer man att passera Japan på världsrankingen, och återigen vara Asiens bästa lag.

The Matildas är lite av Japans motsats. De har lite problem med uppspelen, även om Alanna Kennedy nog är en av världens tre–fyra bästa mittbackar. Däremot har man inga offensiva problem. När man väl kommer till anfall har man sylvassa Sam Kerr längst fram och extremt hög fart på en hel hög spelare, inte minst på ytterbacksplatserna med Hayley Raso och Ellie Carpenter.

Hayley Raso

För mig var just 18-åriga Carpenter det stora utropstecknet hos The Matildas. Tidigare har jag tyckt att hon varit med mer för att hon är ett ungt framtidsnamn än för att hon är redo för A-landslaget. Så var det inte nu, Carpenter har vuxit in i den internationella seniorfotbollen och är redan en internationell toppspelare. Får hon fortsätta att vara skadefri finns inga gränser för hur bra hon kan bli.

Carpenter är född 2000. Under turneringen fick även Amy Sayer (född 2001) och Mary Fowler (född 2002) göra sina debuter i A-landslagssammanhang. Det finns förstås faror med att släppa fram sina talanger i väldigt tidig ålder. Skulle de stanna i utvecklingen är det risk att den tidiga debuten mer blir ett hinder än en uppmuntran, att spelarna knäcks mentalt.

Men Australien har goda erfarenheter av att släppa fram spelare tidigt. Och om Sayer och Fowler får samma utveckling som Carpenter och Kerr (båda debuterade som 15-åringar) och Caitlin Foord (debuterade som 16-åring) är framtiden riktigt ljus för The Matildas.

Caitlin Foord

Nämnda Foord har varit skadad en längre period, och missade bland annat Asiatiska mästerskapen. Under Tournament of Nations gjorde hon tre korta inhopp. Det längsta var 22 minuter i natt mot Japan, och jag tyckte allt att hon ser ut att vara på väg tillbaka till toppformen igen – och då lyfter Australien ytterligare.

Min känsla är att Australien definitivt blir att räkna med i VM nästa år. Den spets laget besitter gör dem till en minst lika stor guldfavorit som USA. I varje fall för mig.

Slutligen några övergångar. PSG:s trupp kändes tunn i International Champions Cup, där laget kom sist. I dag har man gjort klart med Kinas duktiga mittfältare Wang Shuang.

I engelska WSL håller nykomlingen West Ham på att bygga ett spännande lag. Senast att ansluta är Nya Zeelands duktiga ytterback Ria Percival. Sedan tidigare har man knutit upp spelare som Jane Ross, Julia Simic, Claire Rafferty och Gilly Flaherty.

Vem ersätter sjuk Glas?

Hanna Glas

Tidigare under dagen meddelade förbundet via sin hemsida att Hanna Glas är sjuk och därmed inte flög med till Ukraina tidigare i dag.

Det innebär att Peter Gerhardsson tvingas till en förändring i sin startelva. Den naturliga ersättaren till Glas är ju den andra högerbacken i truppen, alltså Anna Oskarsson. Mot Kroatien var hon placerad på läktaren.

Personligen tycker jag inte att Oskarsson är redo för A-landslagsspel ännu. Min uppfattning är att hon är alldeles för slarvig i sitt passningsspel. Hon liksom stressar i väg passningarna och får på så sätt bristfällig precision. Bollarna slås ofta mot, men inte till den som skall ha passningen. Det bromsar anfallen på ett sätt man inte har råd med mot bra motstånd.

Linköpingsspelarens energi och arbetskapacitet håller däremot internationell klass. Så om hon kan lära sig att slå passningar och inlägg med högre kvalitet kan hon vara ett framtida alternativ som högerback i landslaget. Men nu känns hon alltså inte redo. Fast skall jag gissa tror jag ändå att det blir hon som spelar från start i morgon.

Alternativen känns i första hand som Mia Carlsson och Olivia Schough. Men kanske, kanske att även Elin Rubensson skulle kunna vara aktuell. Hittills har Gerhardsson använt Göteborgskaptenen i offensiva roller. Men kanske att kantspelare mot Ukraina skulle kunna ses som en sådan, offensiv uppgift.

Oavsett vem som spelar skall Sverige vinna med något måls marginal i Ukraina. Vårt landslag har varit bra på att vinna de här ”måstematcherna” mot svagare motstånd i kvalen, och den vanan får gärna fortsätta.

Matchen mot Ukraina startar för övrigt 18.00 i morgon, tisdag. Och den sänds på TV12.

Glodis Perla Viggosdottir

I dag har det spelats en VM-kvalmatch i Europa. Där blev Glodis Perla Viggosdottir stor matchvinnare för Island mot Slovenien. Isländskorna vann med 2–0, och Rosengårdsbacken gjorde båda målen.

Därmed har Island fortsatt greppet om grupp 5. Med två omgångar kvar att spela leder man med en poäng före Tyskland. Island avslutar med hemmamatcher mot tvåan Tyskland och trean Tjeckien i september. Det blir två riktiga nagelbitare för Viggosdottir och de övriga.

I Afrika tog Nigeria som väntat den åttonde och sista platsen i Afrikanska mästerskapen. Man vann hemma mot Gambia i dag med förkrossande 6–0. Desire Oparanozie gjorde fyra av målen, Asisat Oshoala de två övriga. Vad jag kan se spelade fyra damallsvenska spelare från start i Nigerias lag.

I det nordamerikanska U17-mästerskapet blir det USA som möter Mexiko i finalen. De båda lagen är således också klara för U17-VM. Kanada och Haiti gör upp om den tredje VM-platsen.

USA besegrade Haiti med 3–2 i nattens semifinal. Haitis skickliga innermittfältare Melchie Dumornay gjorde för övrigt båda sitt lags mål. Hon hade dessutom ett skott från åtta meter in på egen planhalva som gick över USA:s målvakt, men en halvmeter utanför.

Slutligen har Hammarby förlängt kontraktet med Elise Kellond-Knight att gälla över hela säsongen. Även om man ännu inte har tagit poäng med australiskan i laget känns det som en bra förlängning.