Om Johan Rydén

Johan Rydén, sportjournalist som var på plats i Tyskland och bevakade VM i fotboll för damer 2011 för Borås Tidning. Finns även på twitter, @Johan_Ryden

En ovanligt otäck lottning

Dagens lottning av Champions Leagues sextondelsfinaler blev mer än nödvändigt dramatisk.

När Nadine Kessler precis skulle öppna den tredje sista lotten föll nämligen hennes kollega på podiet, Uefas Anne Vonnez ihop.

Vonnez hade agerat lite konstigt tidigare under lottningen, och Kessler hade flera gånger tittat oroligt mot Vonnez.

Som synes på klippet såg det obehagligt ut, och Uefas stream från lottningen bröts ganska snabbt. Det verkar dock som att det tack och lov slutade bra.

För Rosengård och Linköping slutade lottningen med resor österut. Rosengård, eller Rosegård som det stod på Uefas lott, ställs mot ryska Ryazan.

 

Ryazan är ett lag som bör besegras, även om den ryska laguppställningen innehåller ett antal starka namn.

De mest namnkunniga spelarna är de båda ryska veteranerna Elana Danilova och Elena Morozova, samt rutinerade ukrainska målvakten Kateryna Samson.

Elena Morozova

Resemässigt borde det inte behöva bli så jättedyrt, då Ryazan ligger ganska nära Moskva. För Linköping väntar resa till Kharkiv i östra Ukraina, inte långt ifrån de oroliga delarna av landet. Därifrån kommer nämligen laget FK Zhytlobud-1 som LFC lottades mot. Det låter som en rätt dyr och jobbig bortamatch.

Sportsligt bör det dock vara ett överkomligt motstånd. Men det kan vara värt att ändå utfärda en liten varning, för minns att Sverige nyligen föll mot Ukraina i VM-kvalet. Och matchhjälten från den matchen, Daryna Apanashchenko, är också Zhytlobuds storstjärna. Henne får LFC se till att ha koll på. Den snabba forwarden Olha Ovdiychuk var en annan Kharkivspelare som ställde till problem för vårt landslag tidigare i år.

Tittar vi på lottningen i övrigt blev det Manchester City som drog nitlotten och ställs mot det bästa oseedade laget, Atletico Madrid. Det blir förstås omgångens stormatch.

Det var dock norska Avaldsnes som drog den allra största nitlotten i form av Olympique Lyonnais. Det är andra gången på tre år som Lyon får åka till Avaldsnes i Champions Leagues första omgång.

Historisk Zamanian och bilder av Kungsbacka–Örebro

I kväll tog sig Frankrike och Göteborgsspelaren Annahita Zamanian till semifinal i U20-VM. Men besegrade Nordkorea med 1–0 i reprisen på 2016 års U20-VM-final.

Zamanian spelade hela matchen och hade en gyllene chans att punktera matchen i den andra halvleken. Men hennes skott täcktes.

Så vitt jag förstår är Zamanian den första svenskfostrade spelaren någonsin att nå semifinal i U20-VM. Hon har Qviding som moderklubb och har via Jitex och Göteborgs DFF hamnat i Kopparbergs Göteborg FC.

Den franska kvartsfinalsegern var rättvis, då laget totalt ägde den första halvleken i en ganska chansfattig match. Segermålet kom på en rätt billig straff, och min uppfattning är nog att värdnationen i alla fall inte missgynnades av domarinsatsen.

Men som sagt, totalt sett var ändå den franska segern i sin ordning, sett till matchbild. I dagens andra kvartsfinal vann Spanien med 2–1 mot Nigeria.

Därmed blir den första semifinalen en repris på fjolårets final i U19-EM, alltså Frankrike–Spanien. Då vann spanjorskorna, nu känns det rätt öppet. Båda lagen har imponerat så här långt i turneringen.

Det är ju för övrigt verkligen Europas turnering. Bland de sex lag som är kvar finns alla Europas fem representanter. I morgon spelar England–Nederländerna (16.00 på Eurosport 2) och Tyskland–Japan (19.30 på Eurosport 1).

I övrigt har det varit några dagar där det varit lugnt på nyhetsfronten. En sen damallsvensk övergång har vi fått ta del av. Det är Djurgården som säkrar upp på målvaktssidan genom att värva Jen Pelley från Älta.

Flera länder har ju sina sommarfönster öppna, så det sker fortfarande en del internationella övergångar. De senaste dagarna är nog Stabaeks värvning av Ingvild Isaksen från Juventus den mest intressanta.

I morgon (sänds 14.00 på Uefas hemsida) lottas sextondelsfinalerna i Champions League. Vi får alltså veta vilka som Rosengård och Linköping stöter på senare i höst. Den största sportsliga nitlotten är spanska mästarinnorna Atletico Madrid, medan litauiska Gintra känns som bästa möjliga lottning ur såväl sportslig som ekonomisk synvinkel.

I övrigt hade jag med mig kameran till Kungsbacka i lördags. Här är mina bilder därifrån. Först som bildspel:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ni som prenumererar på bloggen har sannolikt redan sett de här bilderna. Jag råkade publicera dem redan i går kväll. Så för er är det här en repris. Men här kommer även bilderna som mosaik:

Jakobsson nytt ansikte i väntad landslagstrupp

Nina Jakobsson

Alldeles nyss har Peter Gerhardsson presenterat sin trupp till de avgörande VM-kvalkamperna mot Ukraina och Danmark.

Det blev väl som jag gissade häromdagen, alltså att Gerhardsson väljer att satsa på i princip samma trupp som han gjorde senast, samt att han ger Nina Jakobsson chansen. Piteåforwarden är den enda helt nya spelaren i truppen.

Inte heller duon Jennifer Falk och Julia Karlernäs har spelat några A-landskamper, men båda har varit med på samlingar tidigare – bland annat den senaste.

Tittar vi igenom truppen är det samma tre målvakter som senast, alltså:

Hedvig Lindahl, Zecira Musovic och Falk.

Det är även samma åtta backar:

Hanna Glas, Anna Oskarsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jonna Andersson och Mia Carlsson.

På mittfältet finns det en förändring i form av att Julia Roddar får ge plats åt Karlernäs. Senast kom ju Piteåspelaren in i ett sent skede som reserv för skadade Caroline Seger.

Apropå Seger poängterade Gerhardsson på presskonferensen att det var viktigt att få tillbaka henne i spel, inte minst i rollen som ledare på planen.

När Gerhardsson gick igenom spelarna stannade han upp vid några, och motiverade uttagningen. Karlernäs var en sådan. Han sade sig vara imponerad av hennes spel, inte minst att hon gör mål från mittfältet. Men han konstaterade även att hon är bra i defensiven, både på huvudet och i presspelet.

Här är mittfältet i sin helhet:

Caroline Seger, Kosovare Asllani, Hanna Folkesson, Karlernäs, Elin Rubensson och Olivia Schough.

Bland forwards stannade Gerhardsson förstås till på Nina Jakobsson, som han beskrev som en formstark och fysiskt väldigt stark spelare. Han poängterade också att hon gjorde en väldigt bra U23-landskamp mot England, vilket är en väg in i A.truppen. Han sa att Jakobsson har funnits med i förbundskaptenernas tankar tidigare, men han hoppas att de prickat rätt tillfälle att ta ut henne.

I övrigt bland forwards tog man ut en 24:e spelare i Lina Hurtig. Det motiverades med att hon har gjort två intressanta inhopp i LFC, och att hon är en spelare med lite speciella egenskaper i sin snabbhet och speluppfattning.

Det innebär att truppen innehåller följande forwards:

Stina Blackstenius, Sofia JakobssonFridolina Rolfö, Anna Anvegård, Mimmi Larsson, Nina Jakobsson och Hurtig.

Noterbart bland forwards är att den som fått ge plats åt Nina Jakobsson i truppen är Loreta Kullashi. Eskilstunaspelaren har ju varit skadad ett tag, så det var rimligt att hon inte skulle komma med den här gången.

Lite förvånande dock att hon inte heller fanns med i U23-landslagets trupp till en fyrnationsturnering i Norge. Kullashi har ju trots allt suttit ombytt på bänken i Uniteds båda två senaste matcher.

Loreta Kullashi

För övrigt noterades från presskonferensen att Gerhardsson inte fick en enda fråga på podiet. Det är lite ovanligt.

Innan han presenterade sin trupp gjorde han en liten tillbakablick, där han totalt sett tycker att landslaget gjorde väldigt bra, prestationsmässigt sett i de tio landskamper han har lett.

Han konstaterade att han har en 100-procentigt proffsig omgivning när det gäller analytiker, och att han inte har något mer att önska på den fronten. Han sa:

”Det finns inget vi kan skylla på.”

Han gick även igenom de båda matcherna på den förra samlingen lite mer noga. Där konstaterade han att Kroatien inte hade ett enda bollinnehav i den så kallade ”sista tredjedelen”, något som är väldigt ovanligt. Eftersom långt över 99 procent av alla mål görs från just den sista tredjedelen är det svårt att vinna matcher om man aldrig kommer dit…

Förlusten mot Ukraina kallade han:

”Vår sämsta prestation under de tio landskamperna vi spelat.”

Där menade han att den stora orsaken till förlusten var att de svenska spelarna var för obeslutsamma i sista tredjedelen. Sverige hade bollen under kontroll där 67 gånger under matchen, medan Ukraina hade bollen i sin sista tredjedel vid 16 tillfällen.

Gerhardsson sa att Sverige hade åtta avslut i goalzone, vilket är det området där flest mål kommer till, medan Ukraina hade två. Han sa att:

”De lärdomar vi dragit av det här behöver vi visa nu på Gamla Ullevi.”

När jag gjorde min stora analys av förlusten i Ukraina fick jag det till 4–4 i farliga målchanser, och jag ansåg att alla Ukrainas fyra chanser var bättre än Sveriges bästa.

Jag skulle nog kalla det att Sverige hade både för dålig kvalitet och för dålig skärpa kring Ukrainas straffområde. Men visst, om jag hade pratat om mina egna spelare hade jag nog också kallat det för obeslutsamhet.

Men varken den 30 augusti på Ullevi eller den 4 september i Viborg finns det utrymme för liknande obeslutsamhet.

Det handlar ju nämligen om två otroligt viktiga matcher för svensk del. Som jag ser det är det här den viktigaste landslagssamlingen sedan OS för två år sedan. Alltså viktigare än fjolårets EM-slutspel.

Det är ju inte bara en VM-plats som står på spel, utan även chansen att kvala in till OS i Japan. Men två förluster är vi med största sannolikhet borta från både VM och OS.

* Det om landslaget. Nu blir det lite U20-VM. I går kikade jag från och till på Spanien–USA i sista gruppomgången. I den första halvleken rullade spanjorskorna ut amerikanskorna totalt. Även om USA hade bättre koll på spelet efter paus skapade de inget – och de var ju tvungna att vinna för att gå till kvartsfinal.

Fortfarande med mindre än tio minuter kvar ledde Spanien med säkra 2–0. Men de sista tio minuterna hände något, USA gjorde två mål och hade plötsligt chansen att trots allt ta sig vidare till kvartsfinalen.

Nu red Spanien ut stormen, men det kändes ändå lite som kvartsfinalen i U20-VM för två år sedan, då amerikanskorna var utspelade av Mexiko i 80 minuter. Men från inget vände USA 1–0-underläget till en spelmässigt sett totalt omotiverad 2–1-seger.

Jag har ju flera gånger påtalat att USA tappar mark på ungdomssidan, vilket på sikt också borde märkas bland seniorerna. Men just den där mentaliteten, att aldrig ge upp, gör att USA lär bli att räkna med långt framöver, även när de har lag med mindre talang än motståndarna. Amerikansk damfotboll gynnas också stort av landets collegeupplägg, som gör att få spelare slutar innan de är 23–24 år.

I stora delar av övriga världen minskar många talangfulla spelare redan innan de fyller 20, mycket eftersom det inte har gått att leva på fotbollen. Det här håller ju på att förändras i flera europeiska länder, något som ligger bakom de lyft som länder som Frankrike, Spanien och England har haft de senaste åren.

Apropå det så ser kvartsfinalerna i U20-VM ut så här:

Torsdag:
Spanien–Nigeria och Frankrike–Nordkorea

Fredag:
England–Nederländerna och Tyskland–Japan

Nigeria tog alltså den sista kvartsfinalplatsen. Man gjorde det på ett kinesiskt självmål på övertid.

Ett lättat Nigeria dansade sig fram i går kväll.

I förra inlägget skrev jag om Lauren Hemp:s udda mål mot Mexiko. Har ni inte sett det tycker jag att ni skall göra det. Och skall man tro målskytten var det ju tydligen meningen…

Allra sist noteras att det är lottning av sextondelsfinalerna i Champions League på fredag. Här är seedningen:

 

Rankning av damallsvenskans silly season

Sent i går kväll meddelade FC Rosengård att man hade två värvningsbomber, som skulle brisera klockan 12.00 i dag.

Det var väl två bomber som det inte small speciellt högt om, men den första handlade om spanska landslagsspelaren Celia Jimenez Delgado och den andra handlade om en comeback för Malin Levenstad.

Celia Jimenez och Olga Garcia

Malin Levenstad

Jimenez var med i Spaniens EM-trupp förra året och känns som ett väldigt intressant nyförvärv. Hon är en högerfotad kantspelare, yttermittfältare eller offensiv ytterback. 23-åringen var exempelvis just högerback i alla Spaniens tre VM-matcher i Kanada 2015. I det pågående VM-kvalet har hon gjort två inhopp.

Spanjorskan har tillbringat sina senaste år i USA, där hon har pluggat på college. Efter exampen draftades hon av Seattle Reign, och under våren spelade hon för Seattle Sounders i underligan WPSL. Där ledde Jimenez laget till totalseger i ligan, hon gjorde bland annat det matchavgörande 2–1-målet i ligafinalen. Den finalen spelades så sent som den 22 juli, så hon bör vara i god matchform.

Spanjorskan känns inte som en rak ersättare till Ali Riley, men Rosengård räknar kanske med att spela Nathalie Björn till vänster framöver.

Levenstads comeback var kanske en liten bomb. Men den snart 30-åriga mittbacken tillhör de spelare som man tycker slutade för tidigt. Hon spelade ju med Rosengård till och med 2013. Våren 2014 var hon utlånad till AIK, men sedan avslutades karriären i och med att hon flyttade till Paris för Caroline Seger:s skull.

Under slutet av 2016 var Levenstad tillbaka i Rosengård, fast som fystränare. I fjol inledde hon säsongen som assisterande tränare, men tog över huvudansvaret efter Jack Majgaard Jensen på hösten. Som huvudtränare gjorde hon ingen succé, men känslan är att hon kan vara en tillgång som spelande, assisterande tränare.

Levenstad är vältränad, känns som en pådrivare, och hon har ju i alla fall tidigare varit snabb – och Rosengård behöver ju snabbhet i backlinjen efter att Riley lämnat.

Kanske att vi i och med Rosengårds båda värvningar kan summera silly season, sommaren 2018.

Piteå och Kristianstad är de båda klubbar som hållit sina spelartrupper intakta, vilket på många sätt är att föredra. I övrigt kan man konstatera att det återigen är större profiler som har lämnat vår högstaserie än vad som har tillkommit.

På minuskontot finns ju spelare som Christen Press, Linda Sällström, Ali Riley, Natasha Dowie och Marija Banusic. Bland de som anslutit är det på målvaktssidan som de stora profilerna finns, nämligen Stephanie Labbé och Wang Fei.

Många av de nya spelarna är svårbedömda på förhand, och det är ju egentligen först om någon månad man kan bedöma hur bra de olika klubbarna värvat i sommar. Om jag ändå skall försöka mig på en ranking av silly season för de tio lag som varit aktiva ser den ut så här:

1) Göteborg FC
In: Karin Lundin (fw, Kungsbacka), Julia Zigiotti Olme (fw, Hammarby) och Emma Pennsäter (b, Bröndby).
Ut: Christen Press (fw, Utah Royals), Adelina Engman (mf/fw, Chelsea), Irvina Bajramovic (fw, Rössö) och Victoria Bergkvist (b, Rössö).

Har gjort förändringar som fått både laget och truppen att kännas mer välbalanserad.

2) Djurgårdens IF
In: Julia Spetsmark (fw/ymf, Manchester City), Sherifatu Sumaila (fw, LA Galaxy) och Maddie Bauer (b, Seattle Reign)
Ut: Petronella Ekroth (b, Juventus). Under våren lämnade även Jenna Hellstrom.

Bör ha värvat in bättre anfallskraft än den laget hade i våras.

3) Växjö DFF
In: Signe Holt Andersen (mf, Århus), Osinachi Ohale (b/mf, Vittsjö) och Simona Koren (fw, Sunderland). Sannolikt tillkommer även Jenna Hellstrom (fw/ymf, Djurgården).
Ut: Malin Fors (mf, slutar) och Elin Åkerman (fw, IFK Kalmar)

Även om Holt Andersen och Koren är oskrivna kort borde Växjö ha fått ett större offensivt djup.

4) LB07
In: Hanna Persson (fw, Bröndby) och Wang Fei (mv, Bayern München).
Ut: Saga Fredriksson (b, Sassuolo).

Wang Fei har gjort 80 landskamper för ett av lagen på världsrankingens topp 20. Kinesiskan bör kunna bidraga med större defensiv stabilitet.

5) Eskilstuna United
In: Tia Hälinen (mf, Sparta Prag) och Shannon Woeller (b, Jena).
Ut: Cornelia Ellefors (fw, BK30 Västerås) och Brianne Reed (b, Västerås BK30). Dessutom lämnade Molly Menchel under våren till följd av en korsbandsskada.

Eskilstuna är ytterligare ett lag som bör vara bättre i höst än i våras. Man har tappat bänkspelare och fyllt på med spelare som bör vara namn för startelvan.

6) Hammarby IF
In: Lotta Ökvist (b/ymf, Orlando Pride), Milica Mijatović (fw, Albi) och Lauren Kaskie (mf, Chicago Red Stars).
Ut: Julia Zigiotti Olme (fw, Göteborg) och Klara Folkesson (lån, Kungsbacka)

Förlusten av Zigiotti är tung, men nytillskotten är intressanta –  kanske att Bajen trots allt har en bättre trupp i höst än i våras.

7) FC Rosengård
In: Celia Jimenez Delgado (yb/ymf, Seattle Sounders) och Malin Levenstad (mb, comeback).
Ut: Ali Riley (b, Chelsea)

Jimenez Delgado är ett av de allra mest intressanta nyförvärven den här sommaren, men Riley är å andra sidan ett av de tyngre tappen.

8) Vittsjö GIK
In: Sofie Junge Pedersen (mf, Levante), Catherine ”CJ” Bott (b, Jena) och Tiffany Cameron (fw, USV Jena).
Ut: Linda Sällström (fw, Paris FC), Osinachi Ohale (b/mf, Växjö), Genessee Daughetee (b/mf, ?) och Lorena White (b/mf, ?).

Förlusten av Sällström är blytung, och huvudorsaken till den låga placeringen. Men samtliga tre nyförvärv är spelare för startelvan, så kanske att jag undervärderat Skåneklubbens arbete i sommar.

9) Linköpings FC
In: Emma Jones (fw, Oregon State University), Marie-Yasmine Alidou d’Anjou (fw, Olympique Marseille), Stephanie Labbé (mv) och Olof Unogård (tränare, klubblös). Sannolikt kommer även Dajan Hashemi (fw, BSF) att ansluta.
Ut: Marija Banusic (fw, Beijing BG Phoenix), Nicoline Sörensen (mf/fw, Bröndby) och Natasha Dowie (fw, ?) och Henrik Jensen (tränare, Midtjylland U-lag).

Har tappat etablerade offensiva krafter och ersatt med oskrivna kort. Jones, Alidou d’Anjou och Hashemi kan vara succévärvningar, men på förhand känns det högst oklart. Den riktigt tunga värvningen är Labbé, men det är ju en breddrekrytering – på målvaktssidan hade man redan ett starkt kort i Matilda Haglund.

10) IFK Kalmar
In: Elin Åkerman (fw, Växjö)
Ut: Aivi Luik (mf, Levante) och Ifeoma Dieke (b, ?)

Kalmar är det enda laget där det känns helt givet att man tappat i kraft i sommar. Övriga lag har värvat in oskrivna kort, som skulle kunna bidraga med lyft.

Skulle jag sätta betyg i nuläget blir det treor till Göteborg och Djurgården och en etta till Kalmar. Övriga sju lag skulle få en tvåa – vilket ju motsvarar godkänt.

Det hade varit intressant att få veta hur bra koll de olika klubbarna har på sina nyförvärv. De som värvats internt i damallsvenskan är förstås välscoutade, men när LB07 inte har koll på Wang Fei funderar man lite på mycket exempelvis Linköping vet om sina båda sista minuten-tillskott.

Tillagt i efterhand: Helt gick det visst inte att summera sommarens transferfönster. Enligt SMP har Växjö även värvat Jenna Hellstrom, senast i Djurgården. Den värvningen var inte inräknad när rankningen ovan gjordes, men spontant så stärker den bara Växjös bronsplats. Kanske att de även kommer upp i en trea i betyg. 

 

Landslagstankar, vändningar och LFC:s nya forwards

Nina Jakobsson

På tisdag skall Peter Gerhardsson presentera sin trupp till de båda avgörande matcherna i VM-kvalet. I dag var sista chansen för de damallsvenska spelarna att visa att de skall vara med.

I söndags satt jag bredvid Gerhardsson på Valhalla. Utan att vi egentligen pratade om henne fick jag en känsla av att Nina Jakobsson hade en chans att komma med. Hon känns som en bra backup till Fridolina Rolfö.

Jakobsson har varit väldigt bra hela säsongen, och hennes formkurva fortsätter att peka uppåt. I dagens seriefinal var hon inblandad i det mesta Piteå skapade framåt.

Jag pratade däremot en lite med Gerhardsson om Jessica Samuelsson. I helgen har Arsenalbacken gjort en efterlängtad comeback med några minuters inhopp i en träningsmatch.

Kul för Samuelsson, men det rimliga är ju att comebacken kommer för sent för att hon skall vara aktuell för den kommande landslagstruppen.

Annars är ju både det troliga och rimliga att Gerhardsson satsar på de spelare som han använt tidigare i kvalet. Det som blir lite intressant är att se vem som blir tredjemålvakt bakom Hedvig Lindahl och Zecira Musovic. Senast var det Jennifer Falk, men hon har ju inte fått spela så jättemycket i Göteborg på sistone.

Falk stod i dagens seriefinal. De tre sista målen var hon chanslös på. Det första såg ganska ”lätt” ut vid en första anblick. Men efter att ha sett det några gånger tror jag kanske att det tar på en försvarare och ändrar riktning. Fast säker är jag inte.

Efter dagens seriefinal funderade jag lite över hur vanligt i årets damallsvenska det är att lag vänder underlägen till seger. Vid en snabb genomgång noterades att hälften av lagen i serien har vänt underlägen till seger.

Piteå är värst, de har vunnit tre matcher där de legat under. Vittsjö och Göteborg har vänt två underlägen medan Hammarby, Kristianstad och Djurgården har vänt var sitt.

Av de tio vändningarna har tre varit från tvåmålsunderlägen. Utöver Piteås i dag är det Vittsjö som reste sig mot Linköping samt Göteborg som vände mot Växjö.

Lag som klarar av att vända underlägen visar på mental styrka. Att Piteå visat både sig själva och sina motståndare att man vid tre tillfällen klarat av att vända underlägen till seger stärker förstås lagets aktier i den damallsvenska slutspurten.

Faktum är att kollar vi de tre topplagen har Piteå och Göteborg kommit i underläge i sex matcher vardera hittills i år, medan Rosengård bara hamnat i underläge fem gånger.

Ändå har Rosengård sämst facit i de här matcherna. De har bara tagit två poäng på de där fem matcherna, ingen gång har de alltså lyckats vända till seger. Piteå har tagit nio poäng från underläge och Göteborg sex.

Eskilstuna har inte vänt några underlägen till segrar. Men laget har tagit poäng från tvåmålsunderläge och i dag kändes det säkert lite som en vändning. Kristianstad hade ju nämligen straff i början av den andra halvleken.

Sannolikt höll halva damallsvenskan sina tummar för Kristianstadsseger, men Emelie Lundberg räddade Rita Chikwelu:s straff. Och i slutminuterna tryckte Hanna Glas in det mål som tar sörmlänningarna över nedflyttningsstrecket.

Nu är det i stället LB07 som är nere på nedflyttningsplats. Man föll i dagens Malmöderby med 3–0 mot Rosengård. LB har dock inlett hösten med att möta de båda topplagen Piteå och Rosengård.

LB:s inbördes möten med övriga lag på den nedre halvan kommer i de sju sista omgångarna. Det är där laget måste visa klass.

I övrigt i dag har vi fått klart med två kvartsfinalpar i U20-VM. I grupp B vann England före Nordkorea. I paus ledde Mexiko med 1–0 mot England, men engelskorna vände och vann med hela 6–1. Englands sista mål är ett av de konstigaste man sett. Det gjorde Lauren Hemp med höften.

Nordkorea avgjorde sin match mot Brasilien på övertid. Just innan hade brasilianskorna ett ribbskott. Nordkorea tog sig alltså vidare med ett nödrop.

I grupp A säkrade Frankrike gruppsegern via 4–0-seger mot redan slutspelsklara Nederländerna. Hos fransyskorna var Annahita Zamanian bänkad. Hennes ersättare Amelie Delabre gjorde tre mål.

U20-VM är för övrigt en stor framgång för Europa. Fyra av fem europeiska lag är redan klara för kvartsfinal, och i morgon kan även Spanien säkra en slutspelsplats. Deras avgörande match mot USA sänds på Eurosport 2 klockan 13.30. 16.30 visas även mötet mellan Tyskland och Haiti. Tyskorna har ju dock redan säkrat sin kvartsfinalplats.

De båda kvartsfinaler som är klara är England–Nederländerna och Frankrike–Nordkorea.

Det kan bli så att bara europeiska och asiatiska lag tar sig vidare. Två kontintenter som tappat rejält de senaste tio åren är Afrika och Sydamerika. I Afrika finns inga ungdomsmästerskap på flicksidan. De lag som kvalat in till U20-VM har spelat en kvalturnering, men den innehöll ingen final.

Sydamerika har ungdomsmästerskap, men det är ändå synd att säga att de sydamerikanska nationerna satsar på sina damlag. Utöver Brasilien är det få A-landslag som spelar landskamper mellan mästerskapen.

Ett världsdelsförbund som kan bli utan kvartsfinalplatser trots att man satsar stort är Concacaf, alltså Nord- och Mellanamerika. Där spelas det F15-mästerskap sedan 2014. Det tredje är i gång just nu, i morgon är det final mellan USA och Mexiko. Utöver världsdelsförbundets egna lag har Portugal och Nordirland varit med.

Slutligen hade jag trott att det skulle presenteras ett gäng damallsvenska nyförvärv under dagen. Och till slut kom det några. Först meddelade Linköping att man till slut hittat två nya forwards i engelsk-walesiska Emma Jones från Oregon State University och kanadensiska Marie-Yasmine Alidou d’Anjou från Olympique Marseille.

Jag har inte sett någon av dem, och kan inte bedöma deras kvalitet. Jag noterar dock att Alidou d’Anjou gjorde tre mål på 16 matcher (11 från start) i D1 Feminine den senaste säsongen.

Däremot är inte danska Dajan Hashemi klar för LFC ännu. Men enligt LFC:s hemsida omfattas hon inte av transferfönstret, utan man har augusti månad på sig att göra klart med henne.

I övrigt i dag har Hammarby meddelat att man hann rekrytera amerikanska Lauren Kaskie från Chicago Red Stars innan fönstret stängde.

Vilken underbar seriefinal

Piteå firar

Piteå reste sig från 1–3 och vann seriefinalen mot Göteborg med 4–3.

När Elin Rubensson placerade in 3–1-målet noterade jag att ”Göteborg ser ut som ett guldlag.”

Men PIteå visade otrolig styrka. Först nickade Nina Jakobsson in 2–3 och sedan fixade hon straff genom att så ett inlägg/skjuta ett vänsterskott där Filippa Curmark visade orutin och stod för en otroligt onödig hands. Straffen placerade Julia Karlernäs in till 3–3, och i slutminuterna blev Karlernäs matchvinnare efter en snygg handbollsupprullning.

Så här efter slutsignalen är det ju istället Piteå som ser ut som ett guldlag.

Jag såg de första tio minuterna och hela den andra halvleken. De sista 45 minuterna bjöd verkligen på underhållning värdig en seriefinal.

Toppmålvakt till LB07, beröm till Kif Örebro och lite till

Det återstår mindre än 1,5 timmar av årets andra och sista svenska silly season. Under den här finaldagen har vi hittills bara nåtts av en övergångsnyhet, och det är LB07 som har presenterat en ny målvakt – kinesiska Wang Fei.

I en artikel i Sydsvenskan säger LB07:s sportchef Johan Andersson att:

”Helt ärligt talat så vet vi inte jättemycket om henne. Vi har fått gå på de rekommendationer som vi har fått och hon har fått goda omdömen. Det ska vara en stabil målvakt med många landskamper. Vi känner oss ändå trygga i den här värvningen eftersom vi litar på de som har rekommenderat henne.”

Och:

”Nu får vi se, vi har ju ändå inte sett henne live, vilket är att föredra och det är svårt att se hur en spelare är bara på olika youtube-klipp”

Tyvärr har ju våra elitklubbar ofta en närmast förbluffande svag scoutingverksamhet. Det är bra att sportchef Andersson är ärlig, men att ingen i LB07 har koll på Wang Fei är ju faktiskt just förbluffande.

För att påminna er så var hon ju en av de allra bästa målvakterna i VM 2015 i Kanada, vilket ju bara är tre år sedan. Just 2015 spelade Fei i Turbine Potsdam, där jag såg henne flera gånger. Då var hon en otroligt stabil målvakt, duktig i luftrummet och tog det hon skulle. I VM var Fei en av orsakerna till att Kina var väldigt svårt att göra mål på. Blivande mästarlaget USA behövde ju bland annat en straff för att slå ut kinesiskorna i åttondelsfinalen.

Efter VM hände något i det kinesiska landslaget. För när Bruno Bini tog över försvann Wang Fei ut truppen. Hon gick från klar etta till att inte var med bland topp tre. Hon fick exempelvis ingen plats i OS-truppen året efteråt. Den nya förstamålvakten var inte i närheten av lika stabil som Fei.

Sedan 2015 har jag knappt sett henne spela. Så om man vill ha besked om hennes dagsform har jag inga svar. Men som sagt, för tre år sedan höll hon världsklass. Och som backup känns det knappast som att LB kunde ha hittat ett bättre namn.

I övrigt har jag inte hittat några nyheter om nya spelare till de damallsvenska klubbarna. Linköping har inte ens meddelat huruvida man kontrakterat Dajan Hashemi. Har de?

Nu kan det ju vara så att det har genomförts ett antal övergångar de här sista dagarna. Problemet är ju tyvärr att huvuddelen av de damallsvenska klubbarna är dåliga på information och nyheter, både på sina hemsidor och via sina sociala medier. Så det kan fortfarande dyka upp nya spelare de kommande dagarna.

En klubb som ligger i framkant när det gäller informationsbiten är faktiskt Kif Örebro. På deras hemsida går det i kväll att hitta ett utmärkt klipp med höjdpunkter från dagens oavgjorda toppmöte i elitettan mot Kungsbacka.

Faktum är att det klippet är bättre och matigare än de som damallsvenskan.tv tillhandahåller oss intresserade efter de damallsvenska matcherna. Jag var för övrigt på plats på Kungsbacka sportcenter och såg hur kreativt man filmade matchen:

Är det så här en tv-buss ser ut?

A post shared by Johan Rydén (@johanryden80) on

Direkt när jag kom till Kungsbacka möttes jag av beskedet att Örebro kom till spel utan såväl Hanne Gråhns (okänd orsak), Adelisa Grabus (någon form av korsbandsskada – tråkigt) och Frida Svensson (avstängd). Det var självklart tre tunga avbräck. Jag fick även höra att Kungsbackas lån från Hammarby, Klara Folkesson, inte var spelklar.

Inför avspark var jag förstås nyfiken på att få se hur bra de båda topplagen i elitettan är.

Den första halvtimmen var jag imponerad av Kungsbacka. Laget spelade rejält i defensiven och hade fart och kvalitet i anfallen. Så långt var det klasskillnad. Det tog inte många minuter att se vilket lyft Emma Kullberg är för hemmalaget. Från sin position som släpande innermittfältare styrde hon hela Kungsbackas lag.

Efter hemmalagets 2–0-mål hände dock något. Plötsligt blev Kungsbacka lite mer passivt, lite mer tillbakadraget. Om det berodde på fysik eller på att man ville försöka spela på resultatet är oklart, men känslan var att hemmalaget bjöd in Örebro i matchen.

Kungsbackas passivitet följde med in i den andra halvleken. Jag kan inte säga att jag någon gång var imponerad av Örebro. Tvärtom kändes gästernas lag ganska grått och profillöst.

Men det är ingen tvekan utan att 3–3 till slut var ett högst rättvist resultat. Även om närkingarnas kvittering i 94:e minuten var en gigantisk målvaktstavla av Fanny Lund så hade Örebro förtjänat både målet och poängen. De vräkte på med folk framåt och skapade till slut så många målchanser att det hade känts lite konstigt om Kungsbacka vunnit.

Trots det logiska resultat hade jag med mig en konstig känsla från Kungsbacka. Konstig eftersom jag kände att hemmalaget inte visat sin fulla potential. Men även konstig eftersom man inte riktigt kunde bedöma ett brandskattat Örebro.

Jag hade först tänkt att snacka lite med folk från de båda lagen efter matchen. Men det blev inget med det. Ju blötare man blev i ösregnet desto mer avtog lusten att hänga kvar i Kungsbacka efter slutsignalen.

I och med att dagens omgång i elitettan även innehöll seger för Lidköping och förlust för Kvarnsveden har västgötarna nu tre poängs ledning i toppen, medan Kvarnsveden tappade mark.

I damallsvenskan tappade Linköping mark.

Jag har bara sett matchens fem första minuter, samt höjdpunkterna på damallsvenska.tv. Utifrån det noterar jag att en idiotisk hands på Filippa Angeldahl och ett svagt försvarsarbete av Lisa Lantz gjorde att Rita Kivumbi kunde ge Växjö ledningen redan på lagets första avslut.

Med tanke på hur jämnt det är i damallsvenskan i år, och hur svårt LFC har att göra mål, har de inte råd att ge bort så ”enkla” mål i en matchupptakt. Det blir extra kostsamt med tanke på att LFC inte har vunnit en enda match i år där man kommit i underläge.

Jag räknade bort mästarlaget ur guldstriden redan efter åtta omgångar. Sedan smög man sig närmare och fick lite kontakt med topplagen. Men nu måste det väl ändå guldhoppet vara borta. Eller?

För Växjö var det tre blytunga poäng, tre poäng som gör att laget numera bara är sju–åtta poäng ifrån säkrat kontrakt. Gissningen är ju nämligen att det kan krävas hela 24–25 poäng för att klara kontraktet i år.

Även Vittsjö tog tre steg närmare den summan. Laget inledde vårsäsongen med kryss följt av seger, alltså fyra poäng på de två första omgångarna. Nu har man gjort precis samma sak i höst. I våras följde dock fyra raka förluster, något Vittsjö nog bör undvika att kopiera om man vill hänga kvar.

I skrivande stund har dock laget skapat sig lite andrum i botten, mycket beroende på att Michelle De Jongh verkar ha hittat formen. Hon har gjort två mål och ett assist på de båda höstmatcherna, och kan kanske vara den som ser till att Linda Sällström trots allt inte blir så saknad hos den rödblå Skåneklubben.

Snart är det söndag. Då kanske vi kan få besked om det blev några fler värvningar. Dessutom har vi ju en seriefinal 14.00 att se fram emot.