Månadsarkiv: februari 2020

Rosenborg, Rosengård, Sandviken och en liten tv-guide

Publicerad den av
8

Inlägget uppdaterat med länkar till fler matcher, bland annat till Tacon–La Coruna.

Det har hänt en hel del sedan mitt förra internationella nyhetssvep, så det finns en del att gå igenom. Förra helgen var det tävlingspremiär i svensk damfotboll. Ändå tänker jag börja med en sväng till Norge.

För det som svenska herrfotbollssupportrar tycks anser vara förbjudet tycks funka i alla andra länder – även i Norge. Alltså att herrelitklubbar tar över damelitlag, och därmed slipper att harva i gärdsgårdsserier till ingen nytta för någon.

I måndags spelade det nya norska damelitlaget Rosenborg BK Kvinner sin första match. Man gjorde det mot Sandviken i spanska La Manga. Att det blev 1–0-förlust är väl på många sätt oväsentligt. Det väsentliga är att stora Rosenborg BK numera är en tvåkönad elitklubb.

Det är det forna storlaget på damsidan, SK Trondheims-Ørn som har gått upp i Rosenborg. Alltså ett samgående enligt den modell som Malmö FF och LB07 ville få till. I Malmö slog medlemmarna bakut, och stoppade samgåendet. I Trondheim hade Rosenborgs supportrar en annan inställning, de beslutade med stor majoritet om ett samgående.

Ni som följer den här bloggen vet att jag tycker att det är väldigt synd att det inte blev ett samgående mellan MFF och LB07. Således tycker jag att Rosenborgs supportrar har tagit ett klokt beslut – ett beslut som både gynnar klubbens nya damlag och norsk damfotboll i stort.

En följd av den norska sammanslagningen är för övrigt att Karen Espelund har klivit in i Rosenborgs klubbledning. Henne har herrelitklubben tydligen försökt knyta upp i tio år. Och att hon, som är en profilstark ledare, nu går in i Rosenborgs huvudstyrelsen tror jag blir en bonus både för klubbens herr- och damfotboll.

Rosenborg är ganska lätt att blanda ihop med Rosengård. Och det är i Malmö som jag börjar min lilla tillbakablick på förra helgens cupspel.

Efter att de svenska mästarinnorna besegrat division I-laget Västerås BK 30 med 5–0 hävdade guldtränare Jonas Eidevall i Kvällsposten/Expressen att det är konstigt att hans lag anses vara guldfavoriter i år.

”Denna match och uppladdningen till den är tydliga tecken på att, med den trupp vi har i dag, så är det konstigt att utmåla oss som en guldfavorit.”

Personligen uppfattade jag det uttalandet som så konstigt att det måste ligga något annat bakom. Det är ju liksom ganska solklart att ett stjärnspäckat mästarlag får räkna med favorittryck.

Men redan i nästa pratminus klarnade Eidevalls motiv. Han vill sätta press på sin klubb att bredda truppen ytterligare.

”Om klubben har ambitioner av att vilja vinna SM-guld och kunna gå vidare i Europa så måste man ta in fler spelare”

Det är en mittback man är ute efter. Och även om inte Eidevalls utspel får mig att omvärdera mitt guldtips så finns det absolut ett frågetecken för bredden på Rosengårds trupp. Man har bara 15 kontrakterade utespelare, vilket är lite. Men faktum är ju att det de damallsvenska klubbarna numera jobbar med tunna trupper. Standard tycks numera vara att man kör på 16 utespelare och två målvakter.

Jag jobbade förra helgen och hade därmed inte möjlighet att besöka någon av arenorna. Och tyvärr är ju både klubbar och förbund usla på att förse oss som är intresserade med tv-klipp från cupmatcherna. Därmed har jag bara sett bilder från två matcher.

Jag såg hela Stockholmsderbyt AIK–Djurgården i efterhand. Där var tyvärr den stora nyheten att Djurgårdens danska forwardsförvärv Maria Hovmark drog av korsbandet i ena knät. Tungt för Hovmark, och tungt för Djurgården.

Matchen vann man med 4–2 efter att Olivia Schough och pigga nyförvärvet Linda Motlhalo gjort två mål vardera. Schoughs andra mål var en riktig godbit.

Schoughs läckra skott i alla ära. Matchens riktiga höjdare var AIK:s fina 2–1-mål. AIK valde att hela tiden försöka spela sig fram. Ganska många gånger fastande man i Djurgårdens press, något jag tycker att det damallsvenska laget borde ha förmått skapa fler chanser på än man gjorde.

Men i 56:e minuten spelade sig AIK igenom pressen, och tog sig hela vägen. Det här är riktigt fotbollsgodis:

 

I övrigt är Kif Örebro föredömen både när det gäller uppdatering av sin hemsida och bilder från samtliga lagets matcher. Därför har jag sett ett matigt klipp från Örebros 4–1-seger borta mot Mallbacken. Från det ser det ut som att segern var helt i sin ordning, även om Mallbacken också skapade ganska mycket.

Om någon har sett klipp från övriga cupmatcher får ni gärna tipsar om dem i kommentarsfältet. Det hade varit kul att få se lite av de olika lagen.

Den enda av de övriga cupmatcherna som jag tänkte kommentera är Göteborg–Linköping 3–1. Det var ett högst väntat resultat, även om jag tror att LFC kommer att vara bättre i år än de var i fjol.

Däremot verkar LFC-ledningen numera bara prata guld på längre sikt. I dag läste jag hos Fotbollskanalen att Olof Unogård inte känner att det är rimligt att hans lagbygge skall ta guld i år.

Och i Corren ser jag att Nilla Fischer gärna hade varit med i Algarve cup:

”Klart att jag gärna hade velat vara med, men det är också ett beslut som jag inte kan argumentera emot. Bortsett från cupmatchen (mot Göteborg, 1–3) har jag inte gjort en tävlingsmatch sedan i augusti. Jag tänkte på det häromdagen… Det låter som man haft en allvarlig knäskada eller något sådant.”

Jag noterar också att LB07:s Amanda Kander är i Linköping för att försöka spela till sig ett kontrakt.

Utöver cupmatcherna var det träningsmatch i veckan mellan Kristianstad och Eskilstuna. Där vann det skånska laget med 3–1. Det kan man tolka som att KDFF ligger lite före United i sina förberedelser inom damallsvenskan.

Det om den senaste veckans matcher. Den största inhemska nyheten är förstås ändå att vi i dag har fått ett nytt lag i elitettan – klassiska Sandvikens IF.

Med klassiska tänker jag på att klubben har 21 herrallsvenska säsonger på meritlistan. Jernvallen var dessutom VM-arena i herr-VM 1958. På damsidan är däremot Sandvikens historia inte lika stolt. Seniorverksamheten låg nere under 19 år innan man gjorde en omstart 2016. Då vann man division III i stor stil.

Året efter kom man tvåa i division II efter Gefle IF. Det räckte dock till uppflyttning (friplats?) till ettan. Och nu har man kommit tvåa i division I norra Svealand bakom Bollstanäs två år i rad. Förra året tog man 56 av 66 poäng. Det räckte alltså till en friplats i näst högsta divisionen.

Innan jag går vidare med de internationella nyheterna tänkte jag bjuda på helgens korta TV-guide:

Fredag:
19.15 på Viaplay: Turbine Potsdam–SGS Essen i Frauen-Bundesliga.

Söndag:
14.00 på Viaplay: Duisburg-Bayern München i Frauen-Bundesliga.

Jag kan alltså bara hitta två matcher som sänds på svensk tv den här helgen. Det här är alltså lite av en mellanhelg.

Dock bjuder helgen på en godbit, och det är den engelska ligacupfinalen i morgon 18.30 mellan Chelsea och Arsenal. En match där svensklaget Chelsea känns som knapp favorit. Om jag hittar någon länk till matchen kommer den upp här. Det skall gå att se finalen på FA:s app. Se kommentar nedan.

På söndag kan morgonpigga se Melbourne City-Brisbane Roar i Australiens W-league 06.00. Mer om den matchen nedan.

Och på söndag 12.00 går det att se Tacon-La Coruna på Tacons Twitter-konto:

Och här kan man se Barcelona–Madrid CF. Även den med avspark söndag 12.00.

Utöver fredagskvällens match i Frauen-Bundesliga spelas fem matcher på söndag klockan 14.00. Då skall bland annat serieledande Wolfsburg till Jena. Vi får se om Madelen Janogy kan få göra sin debut i den matchen. Annars noterar jag att konkurrensen ökar för Janogy inför kommande säsong. Wolfsburg har nämligen i dag meddelat att man värvar formstarka Pauline Bremer från Manchester City.

I Frankrike verkar det vara vilohelg. Från veckan noteras att Paris FC har värvat Nigerias talangfulla landslagsmålvakt Chiamaka Nnadozie.

 

I Australien avslutas W-league, och där står kampen om den fjärde och sista slutspelsplatsen mellan Western Sydney Wanderers och Brisbane Roar. WSW har två poängs försprång och avslutar borta mot bottengänget Perth Glory.

Skulle WSW tappa poäng har de ändå god chans att ta fjärdeplatsen. Brisbane avslutar nämligen borta mot klara seriesegrarna Melbourne City.

Här har ni förresten en riktigt snygg frispark från förra helgens omgång i W-league. Skytt är Perths Morgan Andrews.

Från Italien noteras att Linda Sembrant har förlängt sitt kontrakt med Juventus med ett år.

Slutligen har jag tittat lite i veckan på det Nord- och Mellanamerikanska U20-mästerskapet. Där har man utökat startfältet rejält, vilket gör att det vimlar av rena skrattmatcher. Som den här mellan Haiti och Trinidad&Tobago.

Kanske att det här över tid kan leda till utveckling hos korplagen. Men i år har det ännu så länge mest lett till totalt ointressanta matcher.

En intressant har vi dock fått se. Där vann Jamaica med 3–1 mot Kanada, vilket gör att vi troligtvis får se klassikermötet Kanada–USA redan i kvartsfinal.

Dock var lottningen sådan att USA och Kanada ändå skulle mötas före finalen. Och då man tävlar om två platser till U20-VM var det redan inför turneringen klart att bara en av stormakterna skulle nå dit. De troliga semifinalerna blir nu USA–Jamaica och Mexiko–Haiti.

Just Haiti har för övrigt haft en makalös utveckling de senaste åren. Jag gissar att förbundet hoppas få se en liknande utveckling i fler av regionens länder. Innan jag sätter punkt kastar jag fram namnet Melchie Dumornay igen. Det blir otroligt spännande att se hur karriären utvecklas för Haitis stortalang. Hon briljerar just nu i det Nord- och Mellanamerikanska U20-mästerskapet.

Lite tankar om krisen i elitettan

Publicerad den av
13

Inlägget uppdaterat: Sandvikens IF har beslutat sig för att tacka ja till spel i elitettan.

Nu har vi på kort tid sett tre lag dra sig ur den näst högsta divisionen i svensk damfotboll – elitettan.

På ett sätt har urdragningarna varit ganska olika. Assi saknade lokal koppling och hade svårt att locka spelare till Kalix. LB07 föll efter att ha misslyckats med att få till ett samgående med Malmö FF, och i Kungsbacka blev det spelarflykt efter flera års ekonomisk misskötsel.

Gemensamt för alla tre urdragningar är kopplingen till ekonomi. Elitettan är en vansinnigt dyr serie – i fjol var det den dyraste i svensk fotboll. Ingen annan serie hade så långa resor under 2019.

Nu kan man ju i och för sig ha invändningen att både Kungsbacka och LB07 spelade i damallsvenskan i fjol. Så är det, men när man åker ur högsta serien är det nästan ofrånkomligt att sponsorsintäkterna kommer att minska. Intresset kring laget blir ju mindre i elitettan – serien som Gud glömde. När elitettan dessutom är en dyrare serie än damallsvenskan är det självklart att det kan uppstå problem.

Och att tre klubbar väljer att dra sig ur näst högsta serien samma år är en gigantisk varningssignal. En signal som borde framkalla rejäla reaktioner på fotbollförbundets kansli i Solna. Men ännu så länge är det väldigt tyst därifrån.

Jag kräver inte att Karl-Erik Nilsson skall ha en färdig lösning att presentera. Men en ledare som bryr sig om de högsta inhemska serierna hade i alla fall klivit fram och sagt något om hen ser på situationen. Och det hade hen gjort redan när LB07 drog sig ur för två veckor sedan. Men vi väntar ännu på att ordförande Nilsson skall uttala sig om krisen i elitettan.

Däremot noterar jag att förbundets hemsida, svenskfotboll.se, har vaknat till. När Assi drog sig ur nämndes det inte på hemsidan. När LB07 ersattes av Sunnanå vaknade man – det ganska direkt efter att jag här i bloggen hade efterfrågat en artikel. Den här gången kom det en artikel direkt. Det är ju trots allt en positiv utveckling.

Och det skall sägas att förbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand har uttalat sig om elitettan. Han gjorde det till SVT härom veckan. Beskedet var att förbundet inte kan göra så mycket för lagen i serien. Han sa:

”Det finns en utmaning i att bedriva verksamhet på elitnivå där föreningarna måste hantera sina förutsättningar, möjligheter men också sina begränsningar. Det är viktigt i det här sammanhanget.”

Sjöstrand sa också att förbundet de senaste åren har satsat sex miljoner kronor över tre år i ett projekt som kallas ”Världsklass” och 1,5 miljoner kronor i ett projekt som heter ”Semiprofessionell fotboll”. Det här är dock pengar som är riktade mot fler klubbar än bara de i elitettan.

Totalt sett känns det ganska klart att Sjöstrand anser att det i första hand är EFD:s bord att hantera den typ av ekonomiska problem som är kopplade till den dyra elitettan.

EFD har också varit lite mer synligt än förbundet i debatten den senaste tiden. Men bara lite. I samband med att LB07 drog sig ur såg jag bland annat på Fotbollskanalen att EFD:s generalsekreterare Tomas Hoszek sagt i Sydsvenskan att damfotbollens läge är bättre än någonsin:

”Samtidigt är damfotbollen på frammarsch och håller på att ta allt mer plats. Läget är bättre än någonsin och möjligheten att få in sponsorer för att driva en bra damverksamhet är god.”

Det är ju bra, för då borde ju Hozsek och EFD ganska enkelt kunna fixa fram de pengar som krävs för att hjälpa klubbarna i elitettan med verksamheten.

I dag säger EFD:s sportchef Stefan Alvén till Fotbollskanalen att EFD vill ha kvar elitettan som en serie. Både Hozsek och Alvén verkar se herrelitklubbarnas inmarsch som svensk damfotbolls räddning. Det är ett ämne jag tänker återkomma till i ett annat inlägg. Men kortfattat tror jag inte att det är klokt att vänta och se hur herrelitklubbarna utvecklar sina verksamheter.

Känslan är tyvärr att alltför många på ledande position tar lite för lätt på de problem som uppstått. Det är ju nämligen inte bra när en mängd klubbar på elitnivå rasar ihop. Visst kommer det alltid nya, men kontinuitet är väldigt bra för svensk fotboll som helhet. Klubbar som ges tid och möjlighet att bygga en stark organisation är de som gör störst nytta över tid.

Men mycket handlar förstås också om att klubbar och spelare har ansvar. Det går självklart inte att skylla allt på förbundet och på EFD.

Kungsbacka hade aldrig någon stark organisation. Och till slut tröttnade spelarna på eviga ekonomiska problem. Även de Kungsbackafostrade spelarna övergav klubben. Det ledde på många sätt till klubbens slutgiltiga fall. Ett fall som riskerar att drabba elitsatsande spelare från Kungsbacka under rätt lång tid framöver.

Och man undrar lite hur de spelare som lämnade Dösjöbro för Malmö FF i divsion IV tänker i dag. De hade kunnat spela i elitettan i år. I stället har de skrivit treårskontrakt med MFF, vilket innebär att de får vara kvar i fyran, trean och tvåan – sedan riskerar de att kastas ut.

Dösjöbro har alltså tackat nej till elitettan i dag. Nu går frågan till Sandvikens IF. Och vad jag förstått från flera olika håll så kommer de att tacka ja i morgon. Det ser alltså ut att bli 14 lag i elitettan i år – trots allt. Och det var ju ändå en glädjande nyhet i allt elände.

Tillagt i efterhand: Under fredagen har Sandviken meddelat att man tar platsen. Det får ju ändå sägas vara positivt att det finns klubbar som är beredda att ta vakanta platser med kort varsel. För några veckor sedan var jag personligen lite tveksam till om det skulle gå att fylla ut serien. Men det verkar ju faktiskt som att ganska många klubbar har varit beredda att ta reservplatser.

 

Bekräftat: Kungsbacka drar sig ur elitettan

Publicerad den av
7

Inlägget uppdaterat: När jag först skrev det här inlägget var det obekräftat. Men jag hade missat en text på klubbens hemsida, där beskedet gjordes officiellt.

För en stund sedan fick jag ett tips om att Kungsbacka DFF har givit upp hoppet om att spela i elitettan i år. Sedan såg jag den här tweeten:

Då saknade jag dock bekräftelse. Nu vet vi att klubben i kväll har valt att dra sig ur. På sin hemsida skriver man:

”Den största orsaken är att vi inte hittar tillräckligt många spelare som håller för elitettan samt rymmer inom ramen för vår budget. Det som har hänt de senaste tre dagarna är att vi tyvärr har tappat spelare istället för att få in fler vilket gör situationen ohållbar med tanke på att vi har seriepremiär om snart fem veckor. Därför har vi idag lämnat information till Svenska Fotbollsförbundet om att vi drar oss ur elitettan säsongen 2020.”

Därmed finns det återigen en vakant plats i näst högsta serien. Om jag har rätt är turordningen för reservplatser nu: 1) Dösjöbro IF. De har ju dock tappat hela laget till Malmö FF, vilket bör tala för att de kommer att tacka nej. Därefter är det fjolårets serietvåor i division 1 som får frågan. Om jag har räknat rätt är turordningen där: 2) Sandvikens IF, 3) Notvikens IK, 4) IFK Norrköping, 5) IK Rössö Uddevalla, 6) Telge United, 7) Eskilsminne IF. En gissning är att IFK Norrköping skulle kunna vara intresserat. Det är mer oklart om något av de andra lagen är det.

De senaste dagarna har man ju anat att Kungsbacka haft det riktigt tufft med truppbygget. De där 14 spelarna som hade lovat att skriva på verkade bara vara fyra. En lägeskoll gavs av SVT i helgen.

Det blir intressant att se hur Kungsbacka DFF går vidare från det här. Om man går vidare. För ett tag sedan läste jag i GP att man kunde ha flyttat till Göteborg. Det upplägget förstår jag väl att man nobbade. Det var illa nog att spela matcher i Varberg i fjol. Kungsbacka DFF är en elitsatsning i norra Halland, och då känns det inte rimligt att flytta den till Göteborg.

I övrigt noterar jag att Hanna Marklund varje vecka skall komma med damfotbollsspaningar på Fotbollskanalen. I sin första konstaterade hon att förbundet nog bör se över seriesystemet om det blir tre avhopp från elitettan. Nu verkar vi vara där.

 

Här är helgens tv-guide

Publicerad den av
4

I morgon sparkas den svenska tävlingssäsongen i gång med Svenska cupens gruppspel. Det här är på många sätt den första riktigt heta damfotbollshelgen 2020. Utöver den svenska premiären får vi även njuta av ett par internationella godbitar. Här är helgens tv-guide:

Fredag:
19.15, Viasat Sport: Wolfsburg–Turbine Potsdam i Frauen-Bundesliga.

Lördag:
13.00, Viaplay: SGS Essen–Hoffenheim i Frauen-Bundesliga.
16.00, Sportkanalen: AIK–Djurgården i Svenska cupen.

Söndag:
14.00, Viaplay: Bayern München–SC Sand i Frauen-Bundesliga.
14.15, Viaplay:  Lyon–Montpellier i D1 Feminine.
15.00, Viasat Sport: Manchester City–Chelsea i WSL.

För egen del är jag i tjänst, vilket innebär att det inte lär bli speciellt mycket tid till att se de här matcherna på ett koncentrerat sätt.

Hade jag varit ledig hade jag gärna varit på Valhalla på söndag 15.00. För jag tycker att mötet Göteborg–Linköping ur svensk synpunkt är helgens klart hetaste. Och jag tycker att det är synd att det inte är den som tv-sänds.

Den tv-sända matchen AIK–Djurgården är förstås inte ointressant. Det är ju förstås ett derby, det är även ett möte mellan botten av damallsvenskan och toppen av elitettan. Dessutom känns AIK i alla fall på pappret som lite starkare än i fjol, medan Djurgården känns sämre. Men spontant är jag ändå minst lika nyfiken på resultaten i matcherna Eskilstuna–Umeå, Piteå–Uppsala, Växjö–Vittsjö och Mallbacken–Kif Örebro.

Utanför Sveriges gränser är det spännande matcher både i Frankrike och England. Tyvärr krockar ju delvis godbitarna Lyon–Montpellier och Manchester City–Chelsea på söndag. Och då är det rimligt att välja den engelska seriefinalen.

För det är mycket troligt att WSL avgörs på söndag. Vinnaren i mötet mellan Manchester City och Chelsea har i alla fall väldigt goda chanser att även ta hem ligaguldet. Det är sista inbördes mötet mellan de tre stora i WSL. Efter söndagens match har alltså City, Chelsea och Arsenal avverkat alla sina inbördes matcher.

City leder ligan med en poängs marginal för Chelsea. Men Manchesterklubben har en match mer spelad än konkurrenten. Så det är Chelsea som känns som den största vinnaren vid ett kryss.

Chelsea vann första mötet med 2–1, och svenskklubben kommer in i seriefinalen med nio raka segrar, varav fem i ligan. City har ”bara” tre raka segrar.

Apropå City kommer de att få möta Leicester City i FA-cupens kvartsfinal. Leicester är mittenlag i andradivisionen, och de stor för en liten skräll i går när de slog ut tabellfyran i WSL, Reading, efter förlängning.

Reading har en hel hög landslagsspelare i truppen, bland annat tre norska. Så man förstår glädjen hos Leicesters spelare efter slutsignalen.

I Frankrike är det i praktiken redan kört för Montpellier att ta en Champions Leagueplats. Men Marija Banusic:s gäng är ett av de lag som har potential att skaka suveräna Lyon. Så det franska toppmötet känns också spännande.

Montpellier har för övrigt nyligen gjort klart med den 17-åriga australiska talangen Mary Fowler. En spännande värvning.

Fokus på Bennison i Algarve

Publicerad den av
19

För några veckor sedan blev han Årets ledare i Sverige för 2019 – grattis. I dag har Peter Gerhardsson tagit ut sin första landslagstrupp för året. Det handlar om de spelare som skall åka till Algarve cup i början av mars.

Truppen består av 24 spelare, och det går knappast att prata om några skrällar. Jämfört med de 21 spelare som åkte till USA för fjolårets sista landskamp tillkommer Amanda Ilestedt, Rebecka Blomqvist, Mimmi Larsson, Fridolina Rolfö och Elin Rubensson. Det gör även Linda Sembrant och Caroline Seger, som båda lämnade sena återbud till USA-matchen.

Saknas från den truppen gör Anna Anvegård, Michelle De Jongh, Julia Karlernäs och Pauline Hammarlund. Anvegård blev tvåmålsskytt mot USA men ställs nu utanför truppen. Gerhardsson motiverar:

”I nuläget finns det andra som vi tycker är i bättre form, men hon kommer naturligtvis att vara högaktuell inför EM-kvalet i Ungern. Speltiden i Rosengård har inte varit optimal för Anna, men vi vet vad hon kan i sina bästa stunder.”

Noterbart är att Nilla Fischer fortsatt står utanför truppen. Även här handlar det om speltid.

”Vi har en dialog, men senast hon spelade 90 minuter var i augusti så hon håller på att trappa upp. Jag var och tittade i lördags när hon spelade 60 minuter mot Djurgården. Det går åt rätt håll.”

Inför presskonferensen hade förbundskapten Gerhardsson sagt att han skulle testa lite bredare i Algarve cup. Exakt vad det innebar kändes lite oklart. Nu vet vi att det inte innebär att han kommer att testa några nya spelare. Utan det är nog mer att de som normalt sitter längst ut på bänken kommer att få lite mer speltid.

Där är ju Hanna Bennison väldigt intressant. Känslan är att hon skulle kunna bli en joker i en OS-trupp. Så jag kommer att kolla in henne lite extra noga under de tre matcherna i Algarve. För vi skall kunna se de där matcherna på tv i Sverige. Det är SVT som har sändningsrätten, och de utlovar att sända alla de tre svenska matcherna.

I övrigt i veckan har Linköping breddat sin trupp med två forwards. Det är Sophie Sundqvist och Ebere Orji som ansluter till klubben. Kanske att LFC:s truppbygg därmed är klart. Till Corren slänger dock sportchef Olof Unogård in en brasklapp:

”Det finns några spelare i IFK Norrköping som har gjort det bra när de varit med oss på slutet. Inte helt omöjligt att vi kan registrera någon hos oss.”

Jag noterar också ett bakslag för Djurgården i deras försök att få färdigt sin trupp. Den kenyanska forwarden Mwanahalima Adam verkar inte få visum.

Slutligen spelade Chelsea åttondelsfinal i FA-cupen i måndags. Både Magdalena Eriksson och Jonna Andersson spelade hela matchen, som slutade med 1–0-seger mot Liverpool.

Segermålet gjorde av norska Guro Reiten, det gjordes på en volleyträff som hon lär njuta av länge.

Damallsvensk formbarometer, OS-kval och nytt utlandsproffs

Publicerad den av
11

Den senaste tiden har den här bloggen haft mycket av sitt fokus på dramatiken i elitettan. Och helt tycks den inte ha lagt sig. För det är inte bara Sunnanå som annonserar efter spelare på sociala medier. Även Kungsbacka har lagt ut en annons på hemsida och twitter.

Det sades att Kungsbacka hade muntliga löften från 14 spelare. Ännu så länge har man dock bara presenterat tre. Det är ganska långt ifrån en elitettantrupp.

Apopå elitettan har flera av er hjälpt till med små rapporter från helgens träningsmatcher med lag från serien. Kul. Läs de rapporterna i Forum Elitettan.

Det har ju även spelats en hel del fotboll den senaste veckan. Personligen har jag sett tre hela matcher koncentrerat och tre halva. Gårdagens träningsmatch Göteborg–Fortuna Hjørring 5–0 såg jag på plats på Valhalla IP.

Göteborg imponerade framför allt genom stabilitet. Men i paus var jag lite frågande till hur jag skulle analysera det jag hade sett. Göteborg ställde upp 3–5–2 från start. I trebackslinjen spelade Filippa Curmark, Emma Kullberg och Beata Kollmats.

Göteborg saknade Elin Rubensson (säkerhetsåtgärd efter smäll mot huvudet) och Emma Berglund (fick en smäll mot ena knät i förra veckan, men skall vara tillbaka i full träning) i matchen. Under den första halvleken saknade jag även löpstarka kantspelarna Emma Koivisto och Natalia Kuikka.

De båda var med på planen, men de var inte med i matchen som man vande sig vid under förra året. Den första halvleken imponerade Göteborg mest genom att leda med 2–0 utan att ha spelat speciellt bra.

I den andra halvleken såg det mycket bättre ut. Göteborg spelade 3–5–2 i 80 minuter, sedan växlade man till 4–4–2. Nya tränaren Mats Gren sa till GP efteråt att tanken är att laget skall växla mellan de båda spelsystemen i år.

Natalia Kuikka vaknade till rejält efter paus. Hon gjorde två mål och hade en assist. Rebecka Blomqvist var pigg och gjorde också två mål. Hennes forwardskollega Pauline Hammarlund gjorde väl egentligen ingen vidare match. Men Hammarlund stod i alla fall för ett riktigt snyggt mål – en läcker språngskalle på ett fint inlägg från Kuikka.

Göteborgs 3–5–2 hade lite olika utseende i olika skeenden. Ibland var det 3–1–4–2 med Vilde Böe Risa som mittfältslibero, ibland 3–4–1–2 med Filippa Angeldahl som tia. Personligen tyckte jag att Böe Risa var planens gigant. Norskan har bara kontrakt till sommaren, och verkar vilja vidare ut i Europa. Sticker hon i sommar blir det en nöt att knäcka för Göteborg hur man skall kunna ersätta henne.

Till helgen drar den svenska tävlingssäsongen i gång. Inför den tänkte jag här bjuda på en damallsvensk formbarometer. Som det ser ut nu är FC Rosengård jättefavoriter att försvara guldet. I dag vann Malmöklubben med 1–0 mot Vittsjö efter ett fantastiskt mål av Hanna Bennison.

Rosengård är alltså storfavoriter. Bakom dem känns Göteborg som lika klar favorit till andraplatsen.

Övriga medaljörer finner man i en kvintett med Vittsjö, Linköping, Kristianstad, Eskilstuna och Piteå. I nuläget är det lite fördel Vittsjö bland de här fem. De har i princip kvar hela fjolårets lag, och kontinuitet är ju viktigt.

Övriga fyra känns som medaljkandidater, men alla omges av ett eller annat frågetecken. Linköping har ju exempelvis haft svårt att ens få ihop lag till att spela träningsmatcher. Så kan det gå när man lägger ner sitt F19-lag. LFC hade mått bra av att ha lite F19-spelare att fylla sin bänk med nu.

Det blir intressant att se hur många spelare Linköping får ihop till nästa helgs hyperintressanta bortamatch mot Göteborg. Klart är att LFC har en väldigt stark elva – om samtliga spelare är friska och tillgängliga.

På undre halvan är känslan just nu att Växjö är starkt nog att klara sig kvar utan att bli akut indraget i någon nedflyttningsstrid.

Däremot sätter jag lite frågetecken kring Kif Örebro och Djurgården. I nuläget känns det som att det är de två lagen samt nykomlingarna Uppsala och Umeå som kommer att göra upp i bottenstriden. Dock noteras att Örebro gjort bra resultat hittills i träningsmatcherna, samt att talangfulla Sara Lilja Vidlund har varit glödhet. Ett genombrott för henne skulle kunna göra Örebro till ett stabilt mittenlag.

I nuläget är det större frågetecken för Djurgården. De har mycket nytt, och det känns inte självklart vem eller vilka som skall göra målen för Stockholms stolthet. Det är nog viktigt för klubben att få behålla Mia Jalkerud.

Det är förstås väldigt tråkigt att tippa nykomlingarna i botten. Ännu så länge har jag dock inte sett varken värvningar eller resultat som gör att man kan lyfta Umeå eller Uppsala. Men det är ju drygt 1,5 månader till avspark, och något av de båda nykomlingslagen kanske kan visa hög kvalitet under den perioden.

Hos Uppsala noteras att skytteligatrea i elitettan (25 mål) verkar ha konserverat formen. Cassandra Korhonen gjorde nämligen alla lagets tre mål vid gårdagens 3–1-seger mot Bollstanäs. Korhonens målskytte lär bli väldigt viktigt för Uppsala i år.

Uppsala har en spännande värdemätare på söndag. Då skall laget nämligen till Piteå för bortamöte i cupen.

Apropå cupen har LB07 dragit sig ur även den. Det innebär att gruppen med Rosengård och Kristianstad kommer att ha två reservlag. Det ena är IS Halmia. Däremot har jag inte sett någon uppgift om vilket det andra är.

Rosengårds tränare Jonas Eidevall är för övrigt inte det minsta nöjd med upplägget för cupens gruppspel. Han vill slopa det geografiska upplägget.

”Jag hade mycket hellre haft en grupp med tre allsvenska lag. Det är helt obegripligt att två grupper kan vara så ojämna. Ska vi ha en nationell tävling tycker jag att det i slutspelet får vara rikstäckande om vi ska kalla det för Svenska cupen.”

Jag kan bara hålla med om att grupperna haltar. Det hade förstås varit mycket bättre om man hade gjort som i herrcupen. Där placeras lag 1–4 i varsin grupp. De ställs mot lag 5–8 i omvänd ordning, och sedan lottas övriga lag in i grupperna.

Även med det upplägget hade Rosengård förstås kunnat hamna i en grupp med två lag från lägre divisioner. Däremot hade vi inte kunnat få en grupp med Göteborg, Vittsjö, Linköping och Växjö.

Det om den inhemska fotbollen. Nu till landslagsnivån, och OS-kvalet. Numera är det bara 15 länder kvar som har chansen att vinna OS-guld i sommar. Ett av dem är Sverige.

Det är fortfarande bara åtta lag som har kvalat in. Nämligen:
Japan (värdnation)
Brasilien
Nya Zeeland
Sverige
Storbritannien
Nederländerna
Kanada
USA

Men nu är det bara sju lag kvar som kan ta de kvarvarande fyra platserna. Vilka det blir avgörs i fyra playoffmatcher under mars och april:

Sydkorea–Kina
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.

Australien–Vietnam
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.

Kamerun–Zambia
Dubbelmötet startar i Kamerun den 2 mars. Returen spelas i Zambia den 11 mars.

Chile–Kamerun/Zambia
Den tolfte och sista OS-platsen går till Afrika eller Sydamerika. De båda kontinenternas tvåor möts hemma och borta perioden 9–15 april.

Under veckan har jag sett två intressanta OS-kvalmatcher, nämligen USA–Kanada och Australien–Kina. Båda matcherna slutade med förväntat resultat, men var spelmässigt ganska intressanta.

Finalen i Nordamerikas OS-kval handlade mest om prestige, då både USA och Kanada redan var klara för OS inför avspark. USA valde att spela med ett halvt B-lag, de bytte sex utespelare från den avgörande matchen – semifinalen. Kanada däremot bytte bara två spelare.

Utöver de första fem–tio minuterna var Kanada det bättre laget i den första halvleken. De hade 56–44 i bollinnehav och hade också halvlekens bästa målchans i ett friläge för Christine Sinclair.

Så långt var jag väldigt imponerad av de kanadensiska spelet. USA hade inte så mycket spel, men är ju alltid farliga i djupled. Och man kunde tagit ledningen på det distansskott från Christen Press som tog i ribban. Däremot var Press avvinkad för offside på det friläge som finns med på klippet nedan.

Före paus spelade Kanada sig förbi den amerikanska pressen på ett elegant sätt. Efter paus bet den amerikanska pressen betydligt bättre. Om det berodde på trötta kanadensiskor eller på ett mer koncentrerat USA är oklart.

Klart är att USA till slut vann med solklara 3–0. Jag räknade till 8–2 i klara målchanser, så det var inget orimligt slutresultat. Min känsla efteråt var ändå att matchen gav mer till Kanada än till USA.

Noterbart är att USA fortsatt har väldigt svårt att hitta unga spelare att matcha in i sitt landslag. De yngsta spelarna i OS-kvaltruppen var Rose Lavelle och Andi Sullivan, som båda är födda 1995. I kvalfinalen hade Kanada sju spelare som var yngre än yngsta amerikanska.

Matchen Australien–Kina handlade om gruppseger, och om att få möta Vietnam i playoff. Australien vann gruppen på kryss, något som kan ha påverkat insatsen från The Matildas.

För när hyperintressanta teknikern Tang Jiali gav Kina ledningen i 86:e minuten var det hur rättvist som helst. Kina låg rätt i positioner och stängde på så sätt ut Sam Kerr från spelet. Australien kändes både fantasi- och uddlöst. Trots att hemmalaget hade 70–30 i bollinnehav var det 7–3 till gästerna i avslut mot mål.

Kina däremot har jag inte sett så bra sedan VM 2015 – då jag trodde att de var på gång att ta sig tillbaka till den yppersta världseliten igen. Kinesiskorna hade flera kreativa spelare, och bjöd på flera fina anfall. Dock tyckte jag att det kändes som att de höll igen lite i sina offensiva löpningar. Om fler kinesiska spelare hade gått för det i kontringarna tror jag att de kunde ha skapat betydligt fler klara målchanser.

Och Australien skulle få sista ordet. Precis när klockan tickade in på den 93:e minuten slog Emily van Egmond in det som kändes som segermålet. Australien vann med 1–1 och får möta Vietnam i playoff. Kina förlorade med 1–1 och ställs mot Sydkorea.

Det är alltså oklart hur Australiens insats påverkades av det faktum att de hade råd att spela 0–0. Men känslan är alltså ändå att Kina har något spännande på gång. Och jag håller kinesiskorna som favoriter i deras playoffmöte med Sydkorea.

Kina ställde för övrigt upp på följande sätt: Peng Shimeng – Luo Guiping, Wu Haiyan (kapten), Lin Yuping, Zhai Qingwei – Zhang Xin, Yao Lingwei, Ma Jun, Li Ying – Wang Shanshan och Tang Jiali. Det är sex nya spelare jämfört med den elva som Kina mönstrade mot Italien i åttondelsfinalen i VM förra året. Flera av de nya spelarna kändes alltså väldigt intressanta.

Intressant tänkte jag även att fredagens tyska seriefinal mellan Hoffenheim och Wolfsburg skulle vara. Men när jag kom hem och slog på tv:n var det redan avgjort. Matchen hade pågått i en halvtimma, och Wolfsburg ledde med 3–0. Fridolina Rolfö hade visat vägen genom att göra första målet. Wolfsburg vann med 5–2 och Rolfö blev utbytt i 65:e minuten. Noterbart är att Madelen Janogy inte fick någon speltid.

Wolfsburg leder nu tabellen med sex poängs marginal. Kampen under våren lär stå om andraplatsen. I dag vann Bayern München med 3–0 mot Leverkusen. Bayern hade behövt göra två mål till för att passera Hoffenheim.

Apropå Bayern skrev jag i förra inlägget om Lea Schüller:s övergång från Essen till Bayern München. Jag hade dock missförstått det lite. Schüller byter inte klubb förrän i sommar. I dag gjorde hon två av målen när Essen vann med 4–0 i derbyt mot Duisburg.

Under den senaste tiden har antalet svenska utlandsproffs vuxit. I min lista här ovan har jag nu hittat 35 svenska spelare som tillhör klubbar i olika högstaligor utanför Sverige. Och då räknar jag inte med svenska medborgare som spelar sin landslagsfotboll för andra länder.

Den liga som har flest svenska spelare är Italiens Serie A femminile. Där har vi nu sju spelare i sju olika klubbar. Senaste svenska att skriva på för en Serie A-klubb är Emelie Helmvall. Hon debuterade för Pink Bari i helgens möte med Florentia. Det var dock en annan svenska som stal showen i den matchen. Sara Nilsson blev nämligen tvåmålsskytt när hennes lag vann med 4–1.

Utöver Nilsson blev även Linda Sembrant målskytt i den italienska ligan den här helgen. Sembrant gjorde sitt andra ligamål för säsongen när Juventus vann mot Inter med 5–1.

Den svenska skytteligan i Italien toppas av Jenny Hjohlman som gjort tre mål. Sembrant och Nilsson står på två, medan Julia Molin och Annahita Zamanian har gjort varsitt.

I Spanien tog svensklaget Tacon en viktig poäng hemma mot Valenica. Matchen slutade 0–0, vilket innebär att Valencia ligger på 15:e plats och alltså är under nedflyttningsstrecket. De föll ner under strecket i lördags när Betis vann sin match. Tacon ligger på nionde plats med 23 poäng.

Jag såg den andra halvleken av matchen. Och det var verkligen gräsligt dålig spelkvalitet. Jag tror faktiskt inte att något av lagen lyckades slå fler än tre passningar till rätt adress en enda gång i den andra halvleken. Det gjorde faktiskt lite ont att se Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson i en så dålig fotbollsmatch.

I tabelltoppen har Barcelona fortsatt nio poängs ledning till tvåan Atletico Madrid. Barca vann helgens match med 7–0 mot Huelva. Där blev Jennifer Hermoso och Asisat Oshoala tvåmålsskyttar.

Slutligen tillbaka till Australien. Där ser det ut att bli rakt igenom Sydney och Melbourne i slutspelet. Brisbane Roar föll nämligen mot bottenlaget Perth Glory i söndagens möte. Därmed försämrades Roars chanser att slå sig in topp fyra ganska rejält. Med två omgångar kvar är det bara fem lag kvar i slutspelsstriden. Tabelltoppen ser ut så här:

Melbourne City                      20–3    28
Sydney FC                            19–8    22
Western Sydney Wanderers  21–14  19
Melbourne Victory                 14–13  17
———————————————–
Brisbane Roar                       16–16  14

Tillagt i efterhand: Här är en liten cupgenomgång. Det bör ju förstås först uppmärksammas att Julia Spetsmark gjorde tre mål på 70 minuters speltid när Benfica vann med hela 11–2 mot Amora FC i portugisiska cupens kvartsfinal. Målen går att se här. Framför allt gillar jag Spetsmarks löpning innan hennes tredje och sista mål.

Och när Slavia Prag blev klart för semifinal i tjeckiska cupen gjorde Mia Persson ett av lagets mål. Slavia vann kvarten med förkrossande 11–0 mot Hradec Kralove.

Maja Göthberg gjorde inget mål, men hon var i alla fall med och tog Kups till semifinal i finska cupen. Man slog ut HJK med 4–3 i kvartsfinal. I Frankrike spelade Hanna Glas hela matchen när PSG gick till cupsemi via 3–1 borta mot Arras. Däremot ingick inte Marija Banusic i Montpelliers trupp när laget föll på straffar mot Bordeaux.

Umeå och Sunnanå i samarbete – återstart i Tyskland

Publicerad den av
9

I mitt förra inlägg frågade jag mig om elitettans färskaste nykomling, Sunnanå SK, har ekonomi och spelartrupp för näst högsta serien.

Svaret ser ut att vara att klubben inte har en trupp som räcker till. För knappt hade Skellefteklubben tackat ja till spel i elitettan förrän tränare Annika Kukkonen började annonsera efter spelare på twitter…

Kanske att räddningen finns knappt 15 mil söderut. I dag meddelar nämligen Umeå IK att de inleder ett samarbete med Sunnanå. UIK kan varje match låna ut totalt fem spelare (en målvakt och fyra utespelare) som är födda 1998 eller senare.

Det här är förstås bra både för Umeå och Sunnanå. UIK har en bred trupp, och behöver bra matchning för sina truppspelare. Och Sunnanå ser ju ut att behöva bredda sin trupp.

Umeå IK FF och Sunnanå SK inleder samarbete

Klassiska Sunnanå SK har två SM-guld på meritlistan och ligger på en fin tredjeplats i den maratontabell för högsta serien som räknas från 1978. Men nu hjälper inte gamla meriter, klubben har bara sju veckor på sig att få ihop ett slagkraftigt lag. Det känns som att laget får räkna med att tippas på nedflyttningsplats ihop med Älvsjö AIK och Kungsbacka DFF.

(Stycket uppdaterat) Här stod det först att Sunnanå kanske inte skulle få någon chockökning på kostnadssidan eftersom norrlagen har långa och dyra resor vilken division de än spelar i. Det var dock inte korrekt, för i årets division I Norrland hade Sunnanå haft sju motståndare inom 15 mils radie. I elitettan har de tolv bortaresor som alla överstiger 70 mil. Dock har ju Sunnanå själva fått välja serie, så de måste ju ha gjort bedömningen att de klarar ekonomin.

Jag noterade för övrigt att det inte jublades överallt när Sunnanå tackade ja till platsen.

Det har varit mycket elitettan här i bloggen på sistone. På förbundets sida hittar jag däremot inte en rad om serien sedan början av november. Vad jag kan se har de inte ens uppmärksammat att Assi och LB07 dragit sig ur samt att Älvsjö och Sunnanå fått varsin friplats.

Jag tror inte att Tommy Nyberg i IFK Kalmar eller någon annan ledare i elitettan skall förvänta sig hjälp från Svenska fotbollförbundet, för förbundet verkar inte ens veta om att elitettan existerar.

Det om inhemsk damfotboll. Nu till Tyskland, där det i kväll är återstart i Frauen-Bundesliga. Och vi bjuds på en riktig toppmatch direkt. Klockan 19.15, direktsänt på Viasat Sport, får vi se tabelltvåan Hoffenheim ta emot serieledande Wolfsburg i en tidig seriefinal.

Hoffenheim är tre poäng bakom Wolfsburg och tre före trean Bayern München. Hemmaseger för uppstickarna i kväll skapar riktig spänning i den tyska guldstriden. Utöver den spänningen känns det ur svensk synvinkel väldigt intressant att få se hur Madelen Janogy kommer att matchas i sin nya klubb.

Det är cuphelg i Frankrike och England, vilket gör att det ”bara” är tyska matcher på svensk tv den här helgen. Den andra spelas på söndag klockan 14.00 och är ett svenskmöte mellan Leverkusen och Bayern München. Den visas dock inte på någon tv-kanal, utan bara på viaplay.

Apropå Bayern München har de under uppehållet spetsat till sin trupp genom att värva landslagsforwarden Lea Schüller från Essen.

Schüller ligger fyra i seriens skytteliga med elva mål. Även i skytteligan är det Wolfsburg i topp och Hoffenheim på andra plats. Det är Pernille Harder som leder på 18 mål, fyra fler än Nicole Billa.

En match som man sannolikt kommer att kunna se under helgen är spanska ligamatchen mellan svensklaget Tacon och Valencia på söndag 17.00. Tacon brukar sända sina hemmamatcher via sina sociala medier. Jag har sett ett par av matcherna på twitter.

Det är en match som känns ganska avgörande för hur Tacons säsong skall sluta. Vid seger behöver Madridklubben sannolikt inte fundera över nedflyttningsstrid något mer. Vid förlust är det plötsligt bara fyra–fem poäng ner igen.

Slutligen noteras ytterligare en svensk spelare i Italien. Det är Patrycja ”Pato” Jerzak som i veckan presenterats som nyförvärv hos serieledarna i andraligan, Napoli. 22-åringen från Stallarholmen har gjort damallsvenska inhopp för Djurgården.

Kanske kan hon nu få vara med om att spela upp storklubben Napoli i serie A. Hennes debut kan bli på söndag, då Napoli spelar tidig seriefinal i serie B borta mot tabelltvåan Lazio. Två lag går upp, och inför den 14:e omgången leder Napoli på 30 poäng. De har två poäng ner till Lazio och fyra ner till trean San Marino Academy.

Ancora due acquisti dall’estero, domenica in casa della Lazio

Sunnanå tackar ja

Publicerad den av
3

Instagrambilden ovan är tillagd i efterhand, men den bekräftar ju ytterligare att det är klart.

I kväll har man kunnat läsa i lokaltidningen i Skellefteå, Norran, att Sunnanå SK tackar ja till spel i elitettan i år.

Jag kan inte läsa artikeln, men länken heter ”Sunnanå tackar ja till spel i elitettan” och av artikelns googlelänk framgår att någon bärande representant för klubben säger:

”Vi tog det trevliga beslutet att tacka ja”

Så det känns klart att vi trots alla avhopp får 14 lag i serien – kul. Frågan är bara om Sunnanå är redo för näst högsta serien. I mitt öppningsinlägg i ”Forum Elitettan” skrev jag så här om den klassiska Skellefteklubben:

”Personligen har jag lite svårt att se varför Skelleftelaget som tränas av Annika Kukkonen skulle tacka ja. Det är mindre än två månader till seriestart, och man måste ju känna att man både har ekonomi och spelartrupp för elitettan. Att ta en friplats för att bara åka direkt ur lär skada mer än det gör nytta.”

Sedan kvalet mot Bollstanäs i höstas har man tappat sina båda målskyttar från första matchen, talangerna Ellen Schampi och Villemo Dahlqvist. Båda går till lokalkonkurrenten Morön.

Och någon timma innan vi fick veta att Sunnanå skall spela i elitettan presenterades Wilma Andersson, lagkapten i den där första kvalmatchen, som nyförvärv av Kungsbacka DFF. Det känns förstås lite oroande.

Men jag har inte koll på vilka nyförvärv klubben räknat in. Och vi får ju hoppas att Sunnanå har både ekonomi och spelartrupp för det här. Och visst blir det lite kul med derbyn mot Morön i näst högsta serien? Man måste ju ändå imponeras av att Skellefteå med drygt 70 000 invånare kan ha två elitlag i fotboll.

 

Aftonbladet sänder damallsvenskan i tre år

Publicerad den av
23

Under förmiddagen har nyheten kommit att Aftonbladet har köpt exklusiva sändningsrättigheter till damallsvenskan för tre år.

På Aftonbladet kan man läsa om det här, här och här. Av texterna framgår att samtliga 132 matcher skall sändas på nya Aftonbladet Play. Vad det kommer att kosta hittar jag däremot inga uppgifter om.

Jag hittar inte heller några uppgifter om vad tidningen har betalat för de här rättigheterna. Men det verkar i alla fall som att de har betalat – vilket förstås är glädjande för de damallsvenska klubbarna. De senaste åren har ju tv-upplägget inte givit några intäkter till klubbarna.

Flera av frågetecknen kring tv-sändningarna lär säkert rätas ut ganska snart. Det är ju inte så långt kvar till avspark.

Medan det är goda nyheter för damallsvenskan i dag händer det mindre roliga saker på nivån under. I går kväll blev det klart att LB07 drar sig ur elitettan. Om jag fattat saken rätt saknades det tre miljoner kronor för att klara säsongen.

Det här ställer förstås till det för LB:s spelare. Klart är redan att Andrea Thorisson skrivit på för IFK Kalmar.

I stället för en sammanslagning på elitnivå kommer LB07 nu istället göra Malmö FF sällskap i division IV.

Det är förstås otroligt tråkigt att två lag nu känt tvingats till att dra sig ur elitettan. Jag skulle säga att det här helt enkelt är en historiskt stor kris för svensk damfotboll.

Jag har sett EDF:s generalsekreterare Tomas Hoszek uttala sig till Radiosporten. Men jag har inte sett en enda representant för förbundet säga något om en av de största kriserna svensk damfotboll någonsin drabbats av. När vaknar Karl-Erik Nilsson och de andra i förbundsledningen?

Jag såg att IFK Kalmars sportchef Tommy Nyberg också efterlyste aktion från förbundet. Till Barometern sa Nyberg så här:

”I en tid när damfotbollen tar enorma kliv i Europa lägger elitlag ner i Sverige, det är ren sorg att se och höra. Utifrån ett strukturellt plan: De som borde ta sig en riktig jävla funderare är Svenska fotbollförbundet. Föreningarna får för lite stöd, samtidigt som svensk fotboll blomstrar. De måste rannsaka sig själva ordentligt.”

Nyberg får frågan om det inte förs någon dialog med förbundet om de här frågorna. Svaret:

”När det gäller förutsättningar för elitfotboll: Nej, det är var och en för sig själv. Man borde ha en dialog, vill man att svensk fotboll ska överleva, måste det pumpas in pengar. Signalerna det här skickar till allmänheten, fans och näringslivet är att damfotbollen inte har en framtid.”

I nuläget består alltså elitettan av 13 lag. Frågan går nu till Sunnanå om att ersätta LB07. Tackar Skellefteklubben nej är det Dösjöbro som är tvåa i turordningen. Därefter är det fjolårets serietvåor i division 1 som får frågan. Om jag har räknat rätt är turordningen där: 3) Sandviken, 4) Notviken, 5) IFK Norrköping, 6) Rössö, 7) Telge United, 8 ) Eskilsminne.

Apropå elitettan noterar jag att Kungsbacka DFF nu börjat fylla på sin spelartrupp. Junioren Elin Flakberg blev första spelare att skriva A-kontrakt med klubben, och nyförvärvet Bupe Okeowo blev den andra. Det ljusnar i alla fall något i Kungsbacka.

 

Trots allt lite positivt i Kungsbacka

Publicerad den av
2

Situationen har ljusnat något för Kungsbacka DFF efter dagens extra årsmöte. Känslan nu är att klubben inte bara lever vidare, utan även att de kommer att komma till spel i elitettan.

Till tidningen Norra Halland (länken ovan) säger kanslichefen Christer Björkroth att man har vänt det ekonomiska läget, samt att det finns hopp. Han säger också så här om att spela kvar i näst högsta divisionen:

”Jag vet att utmaningen är brutal. Anledningen till att vi gör det är för att behålla serieplatsen och sedan växla över till en regional prägel 2021.”

Fortsättning lär följa.

USA och Kanada till Tokyo

Publicerad den av
Svara

Tillagt i efterhand: Även tv-matchen Manchester United–Chelsea är uppskjuten.

I går utökades OS-startfältet med två lag. Som väntat var det Kanada och USA som tog de sjunde och åttonde platserna. Därmed är nu följande lag klara för sommarens turnering:

Japan (värdnation)
Brasilien
Nya Zeeland
Sverige
Storbritannien
Nederländerna
Kanada
USA

Det återstår nu att fördela fyra platser. Och bara nio nationer har kvar chansen att kvala in. Här är förutsättningarna för de fyra playoffmatcher som skall spelas i mars eller april:

Asien – plats 1:
Sydkorea ställs mot tvåan i den grupp som består av Australien, Kina, Taiwan och Thailand. Där har lagen spelat en eller två matcher, men det troliga är att Sydkorea ställs mot Australien eller Kina.
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.

Asien – plats 2:
Vietnam möter vinnaren i gruppen med Australien, Kina, Taiwan och Thailand.
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.

Afrikas plats:
Kamerun och Zambia möts hemma och borta. Dubbelmötet startar i Kamerun den 2 mars. Returen spelas i Zambia den 11 mars.

Interkontinental playoff:
Den tolfte och sista OS-platsen går till Afrika eller Sydamerika. De båda kontinenternas tvåor möts hemma och borta perioden 9–15 april.
Sydamerikas tvåa är Chile. De ställs alltså mot antingen Kamerun eller Zambia.

Här ser ni Chiles stjärnmålvakt Tiane Endler snacka upp det dubbelmötet:

Vid midnatt spelar Kanada och USA final i den nord- och mellanamerikanska kvalturneringen. Båda lagen är alltså klara för OS-turneringen, så man spelar bara om äran.

Det kan ju dock ändå bli en riktigt kul match. Den går att se här:

Det var ju semifinalerna som var de viktigaste matcherna i kvalet. Och det märktes på det kanadensiska laget i deras möte med Costa Rica att det var mycket som stod på spel.

Kanada fick inte alls något flyt i sitt spel. Costa Rica gav inte bort något. Laget var disciplinerat och jobbade stenhårt i defensiven. Sannolikt hoppades man på att storstjärnorna Raquel Rodriguez och Shirley Cruz skulle kunna göra något i offensiven.

Så blev det inte. Faktum är att jag bara räknade in en enda 100-procentig målchans i matchen. Den kom efter drygt 70 minuter, och på den sköt Jordyn Huitema mycket turligt sitt Kanada till OS.

Kanadensiskorna hade lite gummiben i den andra halvleken, och Huitemas avslut mot öppet mål var riktigt dåligt. Hon hade dock flytet att mer eller mindre träffas av stolpreturen.

Det slutade 1–0 till Kanada och därmed får lagets assisterande förbundskapten Andrée Jeglertz uppleva ett olympiskt spel.

Det gick betydligt mycket lättare för USA mot Mexiko. Rose Lavelle gav världsmästarna ledningen redan i femte minuten. Och nio minuter senare gjorde Sam Mewis 2–0.

Jag har bara sett fragment från matchen. Men från det jag sett upplever jag det som att Mexiko gick in i matchen med en vansinnig taktik. Alla borde veta att USA rivstartar sina matcher genom att sätta en extrem press. Ändå slog mexikanskornas backlinje redan från start chanspassningar upp i mitten.

USA tackade, tog emot – och vann med 4–0. För att kunna vinna mot USA krävs det nog att man spelar med väldigt liten risktagning i matchupptakten. Vi får se hur Kanada möter amerikanskorna i natt.

Noterbart kring USA är att förbundskapten Vlatko Andonovski valde att starta Carli Lloyd som forward, samt att Sam Mewis gick före formstarka Lindsey Horan på centralt mittfält.

I övrigt i dag noteras att det Londonderby i engelska WSL mellan Arsenal och Tottenham som skulle ha tv-sänts i Sverige med start 15.00 är uppskjutet. Orsaken är dåligt väder.

I en tidigare upplaga skrev jag att Manchester United–Chelsea 17.30 skulle bli dagens enda tv-match från WSL. Men även den matchen är alltså uppskjuten. Faktum är att alla dagens WSL-matcher nu har skjutits upp, även West Ham–Manchester City.

I City har landslagsmittfältare Keira Walsh förlängt sitt kontrakt med tre nya år. I England är annars helgens mest spännande läsning den här intervjun med förbundskapten Phil Neville:s fru Julie Neville. Den ger en ny bild av förbundskaptenen.

Slutligen noteras att Kungsbacka DFF har dragit sig ur Svenska cupen. Deras plats tas av IS Halmia. Efter det årsmöte där Kungsbackas medlemmar beslutade att driva vidare föreningen hoppade totalt sex styrelsemedlemmar av.

Enligt den här artikeln skall klubben välja en ny styrelse i dag. Det verkar även som att man trots allt har för avsikt att försöka komma till spel i elitettan. Nye tränaren Per-Arne Lundkvist verkar ha dragit ett tungt lass för att få ihop en trupp.

Sinclair är tidernas målskytt

Publicerad den av
Svara

I natt kommer vi att få två nya OS-lag. Då avgörs nämligen Nordamerikas kval. Även om det är också skall spelas en final vid midnatt på söndag är det semifinalerna som är den här turneringens huvudmatcher.

Vinnarna i semifinalerna spelar ju nämligen OS-fotboll i Japan i sommar. Nattens semifinaler går att se på Concacafs Youtubekanal – länkar nedan. Matcherna spelas enligt följande:

01.00: Kanada–Costa Rica.

Här är Kanada förstås superfavoriter. Under kvalet har fantastiska Christine Sinclair äntligen slagit världsrekordet i landslagsmål.

Hon har ju länge haft Abby Wambach:s notering på 184 inom räckhåll, och jag undrade varför inte Kanadas fotbollförbund satte ihop några matcher mot svagt motstånd under hösten för att ge Sinclair chansen att slå rekordet inför storpublik på hemmaplan. Nu blev det istället världsrekord inför 820 åskådare i en stad som heter Edinburg i Texas.

Den dåliga publiksiffran försämrar förstås inte Sinclairs prestation. Hon gjorde sitt första landslagsmål som 16-åring 2000. 20 år senare är hon alltså världsrekordhållare. För ingen fotbollsspelare, man eller kvinna, har gjort fler landslagsmål än Kanadas storstjärna.

En av många som har hyllat Sinclair de senaste dagarna är den tidigare världsrekordhållaren Abby Wambach:

Här är några hyllningar till:

Spelarna i de nordamerikanska storlagen gynnas förstås av att de ställs mot många blåbärsnationer i OS- och VM-kvalen. På så sätt får spelare som Wambach och Sinclair många ”bonusmål” i jämförelse med exempelvis europeiska spelare.

Men Sinclair gör inte bara mål som betyder 3–0 eller 8–0. Tvärtom gör Kanadas superstjärna ofta matchavgörande mål, för att sedan bytas ut i slutet av matcherna. I det pågående OS-kvalet har hon gjort 1–0-målet i de två matcher hon spelat. Det senaste var hennes mål nummer 186 och kom i gruppfinalen mot Mexiko:

I natt väntar alltså kvalets viktigaste match, semifinalen mot Costa Rica. Jag skulle inte bli det minst förvånad om det är Sinclair som skjuter Kanada till OS. En längre artikel om henne finns här.

Efter det oväntade krysset mot Haiti i genrepet har Kanada, som har svenske Andrée Jeglertz som assisterande förbundskapten, imponerat i det här OS-kvalet. Laget har gjort 11–0 mot St Kitts och Nevis, 9–0 mot VM-laget Jamaica och 2–0 mot Mexiko. Sinclairs arvtagerska Jordyn Huitema är lagets bästa målskytt med sex mål – hon gjorde fem av dem mot Jamaica.

Det har överhuvud taget varit ett väldigt ojämnt OS-kval i Nordamerika. De enda riktigt jämna matcherna har varit de som handlat om andraplatserna i de båda grupperna. Mexiko vann mot Jamaica med 1–0 och Costa Rica tog sin semifinalplats via en 2–0-seger mot Haiti.

Två mål i den andra halvleken från Raquel Rodriguez avgjorde i Costa Ricas favör mot uppstickarna Haiti.

Haiti är annars det lag i Nord- och mellanamerika som har snabbast och bäst utveckling för tillfället. Jag tror att Haitis unga lag kan bli en seriös utmanare om en VM-plats till 2023.

Huruvida Costa Rica kan utmana de två senaste OS-turneringarnas bronsmedaljörer Kanada om en plats i Tokyo får vi alltså se i kväll.

Efter att laget hade säkrat sin semifinalplats vilade Costa Ricas förbundskapten Amelia Valverde större delen av sin startelva mot USA, bland annat stjärnorna Rodriguez och Shirley Cruz. Då blev det 6–0-förlust. Så stora siffror tror jag inte att vi får se i natt. En bra dag kan Costa Ricas Las Ticas skaka Kanada. Men tipset är ändå 95–5 i kanadensisk favör.

Matchen ser du här:

04.00: USA–Mexiko

I den andra semifinalen är USA favoriter till 98–2 mot Mexiko. Amerikanskorna har hittills haft en lugn reda i kvalet och man har vunnit sina matcher med 4–0 (Haiti), 8–0 (Panama) och 6–0 (Costa Rica).

Nye förbundskaptenen Vlatko Andonovski har rullat på folk, och det känns som att det är först i natt vi får se hur han verkligen tänkt sig sin förstaelva.

På ungdomssidan har Mexiko i princip kommit ikapp USA och passerat Kanada. Men på seniornivå väntar vi fortfarande på genombrottet för det landslag som kallas El Tri. Tyvärr för mexikansk damfotboll är det inte mycket som talar för ett genombrott i natt heller.

Mexiko får nog sikta in sig på att ha ett slagkraftigt lag till kvalet mot VM 2023. Nattens avgörande OS-kvalmatch ser du här:

Även Asiens OS-kval är numera i gång. Det har som jag tidigare berättat varit ett kval som kantats av mycket strul. Först drog sig Nordkorea på vaga grunder ur den grupp som spelas i Sydkorea. Sedan tvingades man flytta matcherna i den andra gruppen från Kina till Australien.

I det här steget av kvalet skall vi få fram de fyra lag som i början av mars spelar playoff om två OS-platser. Det är redan klart att Sydkorea och Vietnam tar sig vidare från trelagsgruppen i Sydkorea. De båda lagen har kvar att göra upp om gruppsegern.

Den andra gruppen är lite försenad. Orsaken är att Kinas lag på grund av coronaviruset placerades i karantän när det kom till Australien. Kinesiskorna har därför fått ladda för första kvalmatchen genom att träna i en hotellkorridor.

I morse gick Kina in i kvalet. Och trots den tveksamma uppladdningen vann laget lätt med 6–1 mot Thailand. Även Australien gick in i kvalet i dag. The Matildas vann med 7–0 mot Taiwan. Där stod Caitlin Foord för tre av målen.

Noterbart i övrigt från det där kvalet är att Taiwan vann mot Thailand med 1–0 tidigare i veckan. Känslan är alltså att Thailand håller på att tappa mark. Thailändskorna har ju under ganska många år varit Asiens sjätte bästa lag bakom Japan, Australien, Kina, Nordkorea och Sydkora.

Där lämnar jag landslagsfotbollen, och går istället över på några riktigt tråkiga nyheter. Den senaste tiden har både Ada Hegerberg och Sara Däbritz drabbats av korsbandsskador.

Båda har opererats och därmed också inlett jobbet med att ta sig tillbaka till fotbollsplanen. Det rimliga är att vi tidigast får se de båda toppspelarna från Lyon och PSG på planen igen i september.

När jag ändå är inne på korsbandsskador fick WSL-klubben Bristol City två sådana i samma match. Både Meaghan Sargeant och Elise Hughes skadades i bottenmötet med Liverpool härom veckan.

Som om det inte räckte med skadeeländet så föll Bristol med 1–0 vilket gör att Liverpool passerade i tabellen. Bristol City ligger nu på nedflyttningsplats på sämre målskillnad än Liverpool.

I England har det på sistone kommit upp en debatt om dåliga domare. Bland annat tycker meriterade Fara Williams att domarnivån i WSL är alldeles för dålig.

Williams fick frågan om domarstandarden efter att hon kvitterat för sitt Reading till 1–1 mot Manchester United i söndags. Williams mål kom på en galet dömd straff. Domaren ansåg nämligen att Uniteds Katie Zelem tog med hands här:

Fara Williams konstaterade i intervjun att hennes lag fick en straff de inte borde ha fått, och tillade:

”Jag kommer inte att gå fram till domaren och säga: ‘Det där var inte hands.'”

Det är inte första gången den här säsongen som domarstandarden i WSL har kritiserats. Manchester Uniteds manager Casey Stoney var väldigt kritisk redan i november.

Apropå United kan man se dem på svensk tv på söndag. Då sänder nämligen Viasat Sport först Londonderbyt Arsenal–Tottenham 15.00, och 17.30 visar man sedan även spännande matchen Manchester United–Chelsea.

I Sverige har förstås situationen i elitettan varit veckans snackis. Men även en krönika i Aftonbladet från Johanna Frändén har skapat en del diskussion. Frändén högg på det faktum att det blir allt svårare för media att göra intervjuer med damfotbollsspelare. Hon skriver bland annat så här om damfotbollens utveckling:

”Vid sidan av publikfester, transferrekord och nya stjärnbyggen håller en annan kultur på att odlas också här: En idiotisk silenzio stampa som sporten verkligen inte är betjänt av.”

Slutligen så fortsätter portugisiska Benfica att värva spännande spelare. Nyligen skrev ju Julia Spetsmark på för storklubben från Lissabon. Nu är det klart att Spetsmark bland annat får konkurrera om speltiden med Sydafrikas spännande forward Thembi Kgatlana. Benfica tycks ha något riktigt spännande på gång.

LB07 på gång att dra sig ur elitettan

Publicerad den av
14

I fjol spelade Kungsbacka DFF och LB07 i damallsvenskan. Det finns risk att båda klubbarna rasar till botten av seriepyramiden. För i kväll kom den överraskande nyheten att LB07 planerar att lägga ner sitt elitlag.

Kungsbackas läge har jag berättat om flera gånger tidigare. Klubben saknar såväl spelare, engagerade medlemmar som pengar. Ändå beslöt man nyligen, mot klubbledningens vilja, att driva vidare klubben. Hur man skall klara av att driva elitverksamhet under 2020 verkar ingen veta.

LB07 hoppades slå ihop sin verksamhet med Malmö FF. MFF:s medlemmar satte dock stopp för det tänkta samarbetet, och i kväll skriver Sydsvenskan om att LB:s styrelse har tagit ett inriktningsbeslut om att dra sig ur elitettan. Ordförande Robert Lenir säger till tidningen att skälen är ekonomiska:

”Vi hade en budget i balans i december. Men detta har förändrats alldeles nyligen. Ett par stora sponsorer som varit med på resan hoppade av.”

Det slutgiltiga beslutet skall fattas på ett styrelsemöte i nästa vecka. Eftersom jag inte kan läsa mer än inledningen av Sydsvenskans artiklar länkar jag även till Expressen. Via den länken noterar jag att ordförande Lenir fortfarande är väldigt besviken över att det inte blev något samgående med Malmö FF. Han är kritisk till hur MFF:s ledning sålde in förslaget till sina medlemmar.

”Det var deras jobb. Det kunde de hanterat bättre, men de var väldigt tysta. Vi hade gjort vår läxa väl. Vi såg en stor vinst i vår förening att våra tjejer skulle få syssla med fotboll som yrke. Det kunde vi inte ge dem.”

Assi har redan dragit sig ur. Nu riskerar ytterligare två klubbar dra sig ur vår näst högsta serie. På många sätt skulle jag nog säga att det här är den största kris svensk damfotboll stått inför på många år. Kanske någonsin. Men från förbundshåll är det pinsamt tyst. Verkligen pinsamt tyst.

 

Hur skall det sluta för Kungsbacka DFF?

Publicerad den av
5

I förra veckan hade Kungsbacka DFF extra årsmöte. Där fattade medlemmarna beslutet att föreningen skall leva vidare. Enligt länkad artikel var 14 medlemmar närvarande, och åtta av dem röstade för fortsättning. Fem var för en nedläggning och en röstade blankt.

Direkt efter mötet valde ordförande Johan Johqvist och vice ordförande Evelina Hedberg att avgå. Därmed lämnade två av de tre personer som jobbat hårdast i föreningen den senaste tiden. Till tidningen Norra Halland säger Johqvist:

”Jag tror inte på projektet längre.”

Därmed står Kungsbacka DFF nu utan både drivande personer i styrelsen och utan ett lag. I nuläget finns en tränare och en kontrakterad spelare. Totalt uppges att man även har 14 spelare som är redo att skriva på. Men bara om de garanteras betalning, och det fattas drygt en halv miljon kronor.

Kungsbacka DFF skall spela sin första tävlingsmatch för året redan den 22 februari. Då kommer Kristianstads DFF till Tingbergsvallen för första gruppomgången i Svenska cupen.

Man undrar ju hur det skall gå. Det är ju faktiskt väldigt många frågor som omger klubben för tillfället.

Apropå Svenska cupen är det ju först när den drar igång som vi verkligen börjar få lite värdemätare på de olika damallsvenska lagen. Klart är att Rosengård har inlett försäsongen mästerligt. I helgen vann man med hela 5–1 mot danska topplaget Fortuna Hjörring.

Fjolårets tvåa Göteborg var i Norge och spelade två matcher. Det blev seger med 2–0 mot Vålerenga och 1–0-förlust mot LSK Kvinner. I den senare matchen spelade Emma Berglund en halvlek. Börjar mittbacken äntligen se ljuset i slutet av den långa skadetunneln?

I övrigt noteras två damallsvenska möten i helgen. Linköping vann med 2–1 mot Växjö och Kif Örebro besegrade Eskilstuna med samma siffror. Det går dock inte dra några större växlar på de siffrorna, för ännu så länge rullar lagen på väldigt mycket folk i matcherna, vilket gör resultaten svåranalyserade.