Vi måste prata mer om Linköpings fiasko med F19-laget. Även om det inte borde komma som någon chock att LFC nonchalerar talangutveckling så var det just en liten chock när jag såg att klubben upplöser sitt juniorlag och numera bara har ett A-lag.
Faktum är att jag tycker att det här är så anmärkningsvärt att det går att kalla för en skandal, samt att LFC borde skämmas.
När LFC bildades var det möjligt att skapa en elitförening helt utan ungdomsverksamhet i Sverige. Men med bland annat LFC och Göteborg FC som ”skräckexempel” har förbundet sedan cirka tio år tillbaka förbjudit nybildande av elitföreningar utan ungdomslag.
Linköpings FC anno 2019 är alltså en typ av förening som förbundet helst slipper att se. Jag förstår förbundet. För man tycker ju att elitklubbarna bör dela med sig av sin kompetens även inom spelarutvecklingen.
Det här är dessutom lite av ekonomisk doping*. Jag har ingen exakt summa på vad de olika damallsvenska klubbarna lägger på sin ungdomsverksamhet, det framgår inte av den ekonomiska analys som årligen görs av de damallsvenska klubbarna. Men det lär ju handla om fler hundra tusen kronor per år.
Talangutveckling inom damfotbollen är i stor utsträckning en kostnad, då man sällan får några större inkomster från den. Den kostnaden slipper nu LFC, de kan istället lägga sina pengar på löner till elitspelare.
Jag vet inte om det går att bestraffa LFC, men går det tycker jag definitivt att klubben skall straffas. Exempelvis tycker jag att EFD borde överväga att dra in sitt bidrag till LFC. Om det inte går tycker jag att man i alla fall bör skriva om reglerna så att klubbarna framöver bara får elitbidragen om de har talangverksamhet.
På så sätt sätter man blåslampa i baken på klubbar som exempelvis har svårt att hitta tränare till sina talanger.
Jag hoppas verkligen att Linköpings FC vaknar till och tar tag i sin verksamhet. Att ha ungdomsverksamhet skapar ett engagemang kring klubben. Men LFC har konstant sedan man bröt sig loss från BK Kenty struntat i ungdomsverksamhet. Man har aldrig haft några flicklag, och nu har man alltså inte ens ett juniorlag – ett F19-lag.
Det som är anmärkningsvärt i Linköping är att framgångar på elitnivå inom en sport normalt innebär en boost bland ungdomar på den egna orten. Således har Tärnaby ett överskott av skidstjärnor, Alingsås av handbollsspelare och så vidare.
Linköping har haft damfotbollslag i Sverigeeliten i över 20 år. Men klubbens svaga ungdomsverksamhet har inneburit att vi inte fått se någon damfotbollsboost i kommunen. Inga Linköpingstjejer har på allvar slagit sig in i damallsvenskan under den här tiden**. Jag tror inte bara att det hänger på bristande talangunderlag. Inte alls.
Det finns således massor av skäl att vara kritisk mot Linköpings FC. Dessutom undrar man lite om man inte genom det här dessutom ställer till det för sin A-trupp. För var skall unga spelare som Linn Bogren, Wilma Thörnqvist och Alva Selerud få sin matchning? Och vad händer om man som förra hösten får två skadade målvakter?
* Tillagt i efterhand. På LFC:s Facebooksida skriver ordförande Paul Lindvall så här om den ekonomiska aspekten:
”Detta har ingenting alls att göra med ekonomin. I så fall hade vi berättat det. F19 genererar lika mycket intäkter som verksamheten kostar. Det finns ingen ekonomisk vinning av att inte ha ett F19-lag. Vi kan inte i år säkerställa att verksamheten håller en tillräckligt bra klass. Vi kan inte bedriva en verksamhet som inte lever upp till spelarnas, föräldrarnas och andras berättigade förväntningar.”
Det är ju i sig intressant, för det innebär ju att LFC har ännu färre skäl att lägga ner F19-laget.
** Korrigering. Under tiden elitklubben hette Kenty slog sig ett antal Linköpingstjejer in på högsta elitnivå. Korrekt är att inga Linköpingstjejer har etablerat sig i damallsvenskan sedan LFC bildades för 15 år sedan.
Hoppsan Johan, det är inte ofta du slår på stora trumman numera. Du framstod som mer radikal och betydligt mindre försiktigt när du startade bloggen, bland annat som en reaktion på att du upplevde att damfotboll.com var alltför okritisk. Men nu fick och tog du chansen att återkomma till en av dina favoriter – kritik mot de som inte har egen ungdomsverksamhet. Apropå att ”svinga vilt” som du uttryckte saken i en tidigare kommentar, så är det väl just det du gör. Never check a good story? Ett mantra så gott som något, men det kanske tillhörde ”den svarta pedagogiken” när du gick journalisthögskolan. I sakfrågan finns naturligtvis mer att säga, bortom dina svingar. Kanske läge att återkomma.
Jo, jag ”svingar vilt” mot elitklubbar som inte har, eller som missköter sin, ungdomsverksamhet. Och det kommer jag att fortsätta med.
Jag är nyfiken på vad det är som du tycker att jag borde ha kollat upp? Du får gärna komma in med ny fakta, om du har någon.
Den som föreligger på LFC:s hemsida, och i Corren känns inte så smickrande för klubben: ”Enligt uppgifter till Sporten finns ett starkt missnöje från spelare och föräldrar för hur frågan har hanterats. Nedläggningen har varit på gång under en tid, det har varit ont om folk på träningarna och till slut ansåg inte klubben att det fanns någon annan utväg.”
Jodå, det finns nog mer att säga, både om din artikel och om sakfrågan. Jag återkommer sannolikt, men jag gissar att det kan finnas andra som är angelägna (-re). Du minns väl att vi haft en ordväxling om sakfrågan – egen ungdomsverksamhet eller inte – tidigare, för något halvår sedan.
Är det inte billigare locka en ”färdig produkt” än själv satsa att utveckla en?
Logik som man är bekant med annars övrigt i samhälle
Jag håller dock med dig Rydén principiellt. Tänkte bl a på den klubbkultur som borde odlas hos unga spelare, särskilt i damfotbollen, som egentligen kännetecknas i få DA lag… LFC är bland de sämsta ex på att förmedla denna kultur
Kanske Blackstenius ankomst krävde en kalkyl från LFC sidan, även om hon inte kan kosta de priserna som råder på internationell marknad.
Vilken insyn har du i olika klubbars kultur? Vad består denna ”klubbkultur” av? Vilka andra klubbar tillhör ”de sämsta”? Vilka tillhör de bästa?
Nej, jag förväntar mig inget svar och framför allt, inget begripligt svar. Hittills har du inte lyckats svara på något, utan bara fortsatt klaga, anklaga och som i kommentaren ovan – fantisera. Därför skriver jag egentligen inte till dig ”axel”. Det var faktiskt rätt länge sedan jag slutade med det. Jag skriver om det skulle råka vara någon annan som läser.
Börjar censuren nu Johan, eller väntar du lite till? Och som sagt – du får gärna nappa på mitt förslag att skriva ut CENSURERAT där det genomförts, även retroaktivt. Ärligt, öppet och tydligt! Det tycker jag alla läsare förtjänar att få reda på.
Du upprepar dig ”The Observer” i din hatiska inlägg på kommentarer du inte gillar.
I en sak har du rätt i; jag skriver inte mina kommentarer för att du ska ”kräva” svar för. Det måste klargöras för dig, om och om igen. Det verkar att du har svårt att fatta det så länge, men det finns tid att utbildas och bredda ut sina vyer
Hoppas att det är inte försent för dig.
Rydén, ett påhopp kräver sitt svar, även om du håller hans sida
Jag strävar efter att tillåta svar på påhopp. Era debatter, axel och The Observer, tenderar tyvärr allt oftare att spåra ut. Som info försöker jag att ge er sista ordet varannan gång. Den här gången var det axels tur.
För nu stryper jag det här meningsubytet.
Finns det inte möjlighet att ha ett samarbetsavtal med ett visst antal namngivna yngre spelare och en annan klubb, utan karens, eller är det olika i olika distriktsförbund??
Kan inte reglerna exakt. De ändras så ofta. Men det stämmer att det de senaste åren har funnits ett upplägg där elitlag kan låna ut spelare till klubbar i lägre divisioner, och få tillbaka dem utan karens.
Bakgrunden är väl att den tilltänkte huvudtränaren som LFC gjorde klart med i november är sjukskriven och att man inte hittat någon ersättare.
Frågan man kan ställa är ju hur mycket energi LFC verkligen har lagt på att hitta ny tränare. Även om det blev knappt med tid så borde det ju inte vara omöjligt att hitta någon, om man bara vill.
Det jag finner mest intressant är dock följande kommentar angående ekonomin och nedläggningen från ordförande Lindvall på klubbens facebooksida:
”Detta har ingenting alls att göra med ekonomin. I så fall hade vi berättat det. F19 genererar lika mycket intäkter som verksamheten kostar. Det finns ingen ekonomisk vinning av att inte ha ett F19-lag.”
Personligen tycker jag att det låter väldigt konstigt, men antingen så stämmer det ju, eller så ljuger han rakt ut.
Har nu läst ikapp även på LFC:s Facebook. Intressant om ekonomin. Det kanske är så att bidrag från Tipselit och så vidare innebär att det går ihop att ha ett F19-lag. För så mycket sponsring lär man väl knappast dra in på ett F19-lag. Men det förbättrar ju inte så mycket för grundfrågan kring LFC:s agerande om det ekonomiska motivet faller.
Jag håller helt med dig i det märkliga i situationen. Men givetvis är ungdomslag även en ”inkomstkälla” i så måtto att man erhåller kommunala bidrag och annat. Och kanske stämmer det, att F19 i princip varit ett nollsummespel rent ekonomiskt.
Bra frågeställning av dig.
Håller helt med bloggaren!
Vill vidga ”kommunen” till hela Östergötland. Var finns framtiden för länets bästa juniorer?
Div 1 i Norrköping?
Hur ska man ta hand om tjejerna på Fotobllsgymnasiet – som ju håller till i Linköping Arena.
Trist!
Att lägga ner F19-laget är väl nästan en tradition. Hovås/Billdal la ner sitt mitt under säsongen 2017, IF Böljan la ner sitt mitt under säsongen 2018. Men det är klart att en allsvensk klubb lägger ner F19 är ju anmärkningsvärt och ytterst förvånande.
Dock stämmer det väl inte helt att de inte satsar på ungdomar. De har en väl fungerande fadderverksamhet som, vad jag förstår, samtliga breddklubbar i närområdet är anslutna till.
EFD och Svenska Spel ansåg 2018 att de var såpas bra att vid certifiering av spelarutvecklingen 9-19 år, hamnade LFC på nivå 4 av 5. För det får de ett ekonomiskt bidrag, vilket självklart försvinner om F19 försvinner…
Personligen anser jag att det kan vara bra att spelarna är kvar i sina moderklubbar så länge som möjligt. När man går över till elitföreningen så kommer man inte återvända om man misslyckas och vi ser alltför många unga spelare som inte platsar i elitklubben och därför lägger ner fotbollen.
Om en elitförening går in och startar ungdomsverksamhet så kommer dessutom breddklubbarna se dem som ett hot som ”bara vill ha våra bästa spelare” och det blir då kontraproduktivt för spelarutvecklingen. Då är det mycket bättre att göra som LFC och vara med ute i moderklubbarna och utbilda spelarna där, tills det blir ett naturligt steg att flytta även till F19-laget i LFC, som nu inte finns då… ja, hur tänkte de där…
För övrigt, tack för en grym blogg!
Om jag inte är helt fel ute var det väl så i fallen med Hovås och Böljan att nedläggningarna berodde på att F19-spelarna spelade i A-laget? I så fall fanns det ju något positivt i nedläggningen. I LFC-fallet hittar jag däremot inte så mycket positivt.
LFC:s fadderupplägg är säkert bra på många sätt. Men några elitspelare har det inte genererat. Sedan LFC bildades har det väl faktiskt inte kommit fram en enda damallsvensk spelare med moderklubb i Linköpings kommun.
Frågan om hur länge talanger skall spela i sin moderklubb har diskuterats i evigheter. Inom damfotbollen är det ett problem att de bästa 16–17-åringarna måste ganska högt upp i divisionerna för att få vettigt sportsligt motstånd.
Men det är inte heller oproblematiskt med elitklubbar som värvar sönder närområdets flicklag till sina juniorlag, för att sedan sparka ut spelarna något eller några år senare. Den typen av upplägg riskerar att förstöra rätt mycket för klubbarna i närområdet. Personligen föredrar jag elitklubbar som har verksamhet hela vägen från fotbollsskola och uppåt. Känslan är också att just de klubbarna har bäst utdelning på sin ungdoms- och talangverksamhet.
Vad gäller den tillfälliga nedläggningen så är den tragisk av flera anledningar men som du redan fått höra så ska det inte handlat om ekonomiska orsaker då F19-laget hade egna sponsorer som. Det jag personligen tycker är mest trist är att man hade en handfull riktigt bra spelare i den senaste upplagan av vilka några utan tvekan hade varit truppspelare i A-laget några år senare om de fått möjlighet att utvecklas vidare.
Jag väljer ändå att se något positivt i att man från klubbens nu får chansen att tänka till angående ungdomsverksamheten och vad man egentligen vill få ut av det hela. Faktumet att det varit nya ledare varje år och stor spelaromsättning har milt uttryckt pekat på att något varit fel en längre tid och kanske är en omstart med möjlighet att få till något bättre ändå det minst dåliga alternativet jämfört med att låta en halvt dysfunktionell verksamhet hacka vidare för syns skull.
Vad gäller att det inte skulle ha kommit fram någon damallsvensk spelare från Linköpings kommun under tiden LFC existerat så stämmer det helt enkelt inte. Jag kan på rak arm ge två exempel i form av Linn Bogren (Tallboda IF) som du själv nämner samt Emilia Larsson (Östria Lambohov) som numera återfinns i Hammarby i Elitettan. Men du kan ju ha syftat på ‘etablerade’ spelare och då kan det tyvärr stämma även om jag har dålig koll på resten av de damallsvenska lagens nuvarande eller tidigare trupper.
Klubben har väl ändå haft chansen att tänka till kring ungdomsverksamheten under rätt många år. Jag jobbade med Elfsborgs juniorlag under sex år. Varje år under den perioden hade vi långa diskussioner om hur verksamheten kunde förbättras. Det krävs ingen nedläggning för att jobba på förbättringar.
Visst, både Bogren och Larsson har spelat i damallsvenskan, och kan således kallas för damallsvenska spelare. Jag formulerade mig dåligt. För jag har egentligen lite högre krav. Jag kallar inte någon för landslagsspelare bara för att den gjort något inhopp, utan jag tycker att det krävs att man har etablerat sig i landslaget för att kallas för landslagsspelare. På samma sätt tycker jag att det krävs mer än inhopp för att en spelare skall kallas damallsvensk.
Både Bogren och Larsson har spelat i damallsvenskan, men ingen av dem har startat någon damallsvensk match, och totalt ligger de på just över 100 spelminuter vardera i högsta serien. Så ännu kallar jag inte någon av dem för damallsvensk, för att de har som du konstaterar inte etablerat sig i högsta serien. Men båda är unga och har fortfarande chansen att ta steget och etablera sig i högsta serien.
Linn Bogren är från Tallboda. Räknas hon?
Självklart räknas hon. Jag uttryckte mig slarvigt i svaret till Varbergsbo. Se svaret till Martin.
Funderingar:
1) Vad är anledningen till att LFC har haft ganska många tränare hos sitt F17/F19-lag genom åren? Bara otur eller fanns/finns det personer inom LFC som dessa tränare inte gillade? Ingen inom LFC bryr sig egentligen om det här F19-laget? Allt handlar om att göra a-laget starkt. Varför ska jag då vara kvar som tränare?
2) Är Östergötland och speciellt Linköping nere i en formsvacka när det gäller att hitta bra talanger från länet som skulle kunna spela i F19-laget? Idag finns det 1 spelare från Linköping i truppen. Uselt är ordet. Bristen på engagemang hos LFC för sitt F19-lag gav effekten att de talanger som trots allt finns inte plockades upp av klubben?
3) Ingen i LFC vill säga det men pengarna som klubben fick betala till de båda tränarna som satt på kontrakt under 2018 trots att de inte var kvar i klubben, de hade bland annat kunnat gå till att stärka F19-laget istället. Nu måste de få slantar som är kvar gå till a-laget.
Linköpings FC har en hel del att jobba med framöver. Det är inte bara nedläggningen av F19-laget som är ett problem/en störning. Det är dåligt med pengar efter fjolårets alla fadäser med tränare och flera spelare som floppade – får de elitlicens 2020?, en uselt uppdaterad hemsida för ett lag i högsta serien (för 8-10 år sedan var LFC:s hemsida bäst i damallsvenskan) och dåligt med publik på matcherna. Är Linköping Sveriges absolut sämsta idrottsstad när det gäller publik för damidrott på lagsidan? Det är inte bara LFC som har problem med publik på matcherna i stan.
Är det en icke beviljad elitlicens för 2020 som får LFC att vakna till ordentligt? Inget F19-lag och inget a-lag i högsta serien. Intressant att se om någon som bestämmer i klubben bryr sig då.
Är det så att nyhetens behag och intresset för LFC i Linköping är slut nu? Både bland de som styr i klubben och den konstiga ”medgångssupporterliknande” publiken i Linköping. Det är inget roligt längre. Vem bryr sig när det inte kommer publik på matcherna och det finns ingen vidare Linköpingsanknytning i a-laget längre.
På gräset 2019 är den stora ovissheten försvarsspelet. Det såg bra ut mot Djurgården i en träningsmatch, men hur blir det i skarpt läge senare under året?
Det var alltså inte pengabristen som fällde LFC F19, som klubbens ordförande Paul Lindvall uttrycker det på ett lite märkligt, bakvänt sätt. Så är han också en gammal slipad kommunpolitiker…
Enligt lokalpressen blåser det rejält kring nerläggningsbeslutet. Föräldrar rasar medan spelare gråter eller undrar över framtiden. Det är förståeligt, men mitt i allt detta ska vi komma ihåg att tanken bakom projektet var mycket god. Anders Mäki, LFC:s förste klubbdirektör, hade stora visioner: han ville ha en komplett fotbollsakademi i samarbete med ett fotbollsgymnasium och Linköpings skolor, med kompetenta tränare och instruktörer. På sikt skulle detta leda till att man parallellt med F19-laget också hade lag både på F17- och F15-nivå. Bra idéer som givetvis kunde ses som utopiska med tanke på resursbristen, det insåg också Mäki.
En rad duktiga och ambitiösa tränare har passerat i laget under de fem år som det funnits till. Tyvärr har ingen blivit långvarig nog för att hinna utveckla sina ambitioner. Orsakerna till rekryteringsproblemen och den organisatoriska röran kan vi lämna därhän. ”And the rest is silence…” Nej, kanske finns det en ljusstrimma på horisonten. Ovannämnde LFC-ordförande antyder att det finns planer på en nystart/omstart om ett och annat år. Vi får se hur det blir med det. Under tiden – vad händer med de unga talangerna som slängs ut i ovisshetens mörker? Ja, några kommer att sugas upp i andra klubbar, kanske får en och annan chansen att få spela i satsande, framgångsrika lag, på högre nivå.
Man kommer osökt att tänka på den svunna tid då allsvenska och andra klubbar, både inom fotboll och bandy, kunde hålla sig med egna reservlag, eller B-lag, som det hette. Det finns knappast några intentioner inom SvFF för att väcka reservlagssystemet till liv, av många förståeliga skäl. Det finns mer att kommentera kring Linköpings beslut om F19, men denna text är redan för övermättad. Återkommer kanske.
Reservlagssystemet lever, fast det har fått finare klädsel. Det kallas inte längre reservserier, utan utvecklingsserier. Och herrelitklubbarnas B-lag heter numera U21-lag.
Jo, jag känner till detta. Men jag tänkte mig närmast en slags ”U21-serie” enkom för klubbarna i OBOS Damallsvenskan och Elitettan. Utopiskt, sa Bill. Ja, utopiskt, sa Bull. 🙂
Damernas F19 fungerar ju ungefär som herrarnas U21. En stor orsak till att damerna inte har någon U21-serie är ju att klubbarna inte har råd att ha så breda trupper som herrklubbarna. En annan är att spelarna i damallsvenskan oftast är yngre än de i herrallsvenskan.
Lite mer angående Linköpings ”F19-gate”. Det anknyter på sätt och vis också till diskussionen om rekryteringen av målvakter till elitdivisionerna och, i slutändan, till fotbollslandslaget.
Läget på målvaktssidan i Linköpings FC bör vara ett gnagande bekymmer för klubbledningen när nu tävlingsmatchandet drar igång. I representationslaget saknas f.n. tre rutinerade målvakter: två är sjukskrivna medan en tredje är mammaledig. Vad som finns att tillgå inför matcherna i Svenska Cupen är två yngre talanger från det skrotade F19-laget. I och för sig inte fy skam att ha en reserv med så fina fysiska och mentala egenskaper som Julia Nyström. Men, men… Så sent som före jul kontrakterades målvakten Sofia Hjern från Norrköpingsklubben Lindö FF. Otvivelaktigt ”a coming star” om hon får spela i bra och rätt miljö. Hon har redan meriter från F16- och F17-landslagen. Djupt besviken har Sofia återvänt till hemstaden och skrivit på för IFK Norrköpings damlag.
Inom parentes undrar man, okunnigt och en smula elakt, varför fotbollsmålvakter skadas när de ju rör sig så lite. Kanske är det just detta som är orsaken… Långa inaktiva perioder, kalla muskler och leder och blixtsnabba ingripanden.
Till sist: Du skriver, Johan, att vissa klubbar tycker att du på din blogg ska puffa för deras verksamhet, vara en slags megafon och gratis pr-funktion. Märkligt, rent horribelt. Uppgiften för sportjournalistiken i förhållande till klubbarna ska vara: varken hjälpa eller stjälpa, men informera och kommentera. (Fyndigt formulerat, va?) Keep up the good work, bäste bloggare!
Jag synar LFC:s förklaring om att det inte rör sig om ekonomi. Jag vet med bestämdhet att bidragen från EFD och Svenska Spel inte räcker för att täcka kostnaderna för att driva ett F 19-lag och att de ska ha några ytterligare stora intäktskällor som är direkt riktade mot F 19-laget tror jag inte på.
Jag har också hört att ersättningen INTE täcker kostnaden. Tycker att det är väldigt konstigt att en så etablerad klubb som Lfc inte kan hitta en F19 tränare, kan det bero på bristande intresse ifrån styrelsen att leta? Om det nu inte är en dålig lögn att F19 laget har egna sponsorer så kan man ju fundera på om inte styrelsen vill försöka flytta dessa ”sponsorer” till elitverksamheten istället. Det skulle ju förklara varför man inte har ”hittat” en ny tränare.
Naturligtvis högst märkligt och beklagligt att man lägger mer sitt F19 lag och liksom flertalet här köper jag inte heller att det enbart skulle vara att man inte kunde hitta en ersättare till tränaren. Borde man kunna fixa tycker jag bara man anstränger sig tillräckligt. Tråkigt för spelarna och inte bra att man inte har ett ungdomslag som man kan ha som en pool där man flyttar upp spelare och fyller på med underifrån.
@Johan Ojojoj – hela Linköping ska skämmas! Inte bara LFC alltså….man kanske skulle pallra sig dit för att kolla skammens rodnad på befolkningen. Kanske alla är blodröda i fejan? Den följande kommentaren blir nog rätt lång, så greppa kaffekoppen om du tänkt hänga med hela vägen.
Att du har en klar uppfattning om hur du vill hade det med ”stegen” upp till dameliten är ingen nyhet. Bland annat du och jag har, som sagt, tidigare diskuterat frågan i detta forum. Till slut var vi kanske överens om att vi inte var överens. Dina förstärkningsord (som fiasko, skämmas, nonchalerar, skandal och skräckexempel) och din glödande pamflett understryker din uppfattning kring ”stegen” och LFC:s beslut om nedläggning av F19-laget.
Att LFC varit/är klantiga (välj annat passande ord den som vill) i en rad avseenden både de senaste åren, men även tidigare, tycker jag är tydligt. Innan (och efter) Sjögren kom in och skapade stabilitet har klubben haft i snitt minst en tränare per säsong. Att misslyckas flera gånger i rad med tränarrekryteringar är en annan sak. Att släppa målvakt Andersson var ännu ett misstag. Att ta in Labbé var knappast en succé och troligen en dyr lösning. Att förre ordföranden dessutom officiellt sa att de inte ser Haglund (som visat sig hålla väl i DA när hon fått chansen) som förstemålvakt är überklantigt. Jag kan nog hålla på en stund till och räkna upp klantigheter, men det kanske räcker som exempel för tillfället. Jag är dock inte lika säker som du på att LFC bör skämmas just kring F19.
Det finns en del tänkvärda synpunkter i kommentarerna efter din artikel. Man kan också, precis som du själv konstaterat efteråt hitta en del på sociala medier, i papperstidningar och så vidare. Detta utan överdriven ansträngning. Utifrån detta ska jag försöka ge en delvis annan bild än den du målat upp.
Om jag åker buss och tittar ut genom fönstret ser jag två barn och en vuxen gå på gångvägen i jämnhöjd med varandra. En minut senare, vilket jag inte ser, skiljs deras vägar åt, utan att de sagt något alls till varandra. Det var inte som det verkade – en förälder med sina barn. Att koppla ihop två i tid simultana eller näraliggande händelser är mycket mänskligt och praktiskt, men det kan också leda till att vi missförstår och drar felaktiga slutsatser. På samma sätt kan det vara med LFC:s nedläggning av F19 och klubbens ekonomiska trångomål eller spelarrekryteringar. Det behöver inte alls hänga ihop och att det ena påverkat det andra. Att du i efterhand gjort en nykter notering i artikeln är bra, men det visar också på hur lätt det är att söka efter saker som stämmer in på den egna övertygelsen, snarare än att ifrågasätta och hitta saker som kan tala emot och därmed nyansera bilden. Det du nu lagt till var uppgifter som fanns tillgängliga även när du skrev artikeln.
LFC har tydligt redan från starten deklarerat att de är en utpräglad elitförening och dessutom fanns då möjlighet att skriva ”farmaravtal” med en klubb i lägre division. I det avseendet har de knappast ”seglat under falsk flagg”. Att de sedan först startade ett F17- och därefter ett F19-lag är kanske mer förvånande än självklart. Motiven var möjligen blandade, men gissningsvis handlade det till stor del om att på sikt tillföra A-laget spelare. Utifrån perspektivet att det är få i LFC från Linköping och i landslaget gjorde de kanske ett misstag att inte vara tydliga med att de bara ville ha spelare från Linköping i F17/19. För så har väl alla andra klubbar med F19-lag gjort Johan? Det är geografin som är det viktiga och ska styra både tanke och praktik, snarare än ett rimligt upptagningsområde och möjliga talanger i detta. Det fattade tydligen inte LFC. Kanske har jag själv fortfarande inte fattat, vilket snart visar sig.
Apropå geografi så roade jag mig med att titta på den senaste A-landslagstruppen till Sydafrika. Inte spelarnas moderklubbar eller var de spelar nu, utan var de spelade i 17-19-års åldern, det vill säga i ”F19-ålder”. Det visar sig att av 31 aktuella spelare var det en överväldigande majoritet som spelade i mindre föreningar och/eller på mindre orter (läs här mindre än Linköping och större städer). Rätt få spelade då i etablerade elitklubbar i DA och någon i Elitettan (Söder/Norrettan). Av dessa spelade de flesta i klubbens vanliga A-lag och inte i något juniorlag.
Några saker sticker ut apropå elitlags ansvar och ”stegen”. Rubensson som då spelade i LdB FC och FC Rosengård togs så väl om hand av dessa lag, med egen flick- och ungdomsverksamhet, att hon lämnade. Nathalie Persson och Emma Pennsäter är två andra spelare som i eller strax efter ”F19-åldern” lämnade eller inte återvände till FC Rosengård. Visst finns det exempel på motsatsen också – Ilestedt är ett och Wieder har efter många års kämpande nästan blivit en självklar startspelare, nöden har kanske ingen lag ens i Rosengård. Det är inte heller några mängder spelare från de egna leden i FC Rosengård som kan ses som damallsvenska, enligt din definition att inhopp inte räcker. I LFC, utan egen flick- och ungdomsverksamhet, bortsett från F17/F19, spelade i ”F19-åldern” Asllani, Blackstenius och Andersson i A-laget och motsvarade det förtroendet. Av de 31 Sydafrikaaktuella spelarna har tio spelat eller spelar i LFC (om Fischer och Lindahl varit med tolv).
Du skriver att inga spelare från Linköping slagit sig in i Damallsvenskan under den 20-årsperiod Linköping haft lag i Sverigeeliten. Efter lite grävande i ett bibliotek hittade jag en bok om LFC. Nu har jag visserligen förstått att en Linköpingsspelare enligt dig helst ska vara född högst hundra meter från domkyrkan för att räknas som sådan, annars hade namn som Rohlin, Maria Aronsson (en mil utanför) och Maria Karlsson (en mil utanför) med sammanlagt över hundra A-landskamper kunnat platsa. Vidgar vi något finns Samuelsson och Heimersson år Norrköpingshållet och ytterligare en handfull spelare som var etablerade hos LFC i DA när de gjorde A-landslagsdebut. Så var hittade du dina uppgifter om den här 20-årsperioden Johan? Något gör LFC kanske rätt, trots all klantighet. Det finns alltså genom detta och de två föregående styckena fog för att fråga sig om just geografi och större städer samt större/mer etablerade elitklubbar i 17-19-årsåldern och F19-lag är en självklar kungsväg till spelarutveckling mot en startelva i klubblag eller till A-landslaget.
Vad jag kunnat få fram så har LFC alltså tillbakavisat att nedläggningen av F19 skulle ha ekonomiska orsaker, utan att det istället handlat om tränarfrågan samt till viss del spelarbrist och att de inte kan erbjuda en bra verksamhet under nuvarande förutsättningar. De har också erbjudit spelare att hjälpa till att hitta nya klubbadresser. Att spelare och föräldrar är upprörda är inte förvånande. Det hade varit mer förvånande om de varit likgiltiga. I så fall kunde det tolkas som att verksamheten inte varit bra eller de haft låga förväntningar och att en nedläggning var självklar. LFC hävdar också att de hoppas kunna starta verksamheten igen. I så fall får de nog räkna med betydande skepsis kring den återlanseringen. Det finns antagligen mer kring frågan som inte offentliggörs, men exakt vad det är och vilken betydelse det haft för beslutet om nedläggning är oklart. En riktigt konspiratorisk tanke är att de låter ”stormen” lägga sig och med tid + glömska inte återupplivar F19-verksamheten utan hittar nya former. Jag gissar också att den ”rekonstruktion” som LFC genomgått nyligen efter tränarturbulensen i A-laget kan ha spelat in i beslutet. På hemsidan och sociala medier framgår att det nu är ny ordförande, ny klubbdirektör, ny kansliansvarig och dessutom relativt ny tränare och assisterande samt nytt medicinskt team, förutom en handfull nya spelare. Det är alltså långt ifrån såväl Piteås som Rosengårds kontinuitet, för att ta några exempel.
Gissningsvis fattar LFC att nedläggningen är en goodwillförlust. Med den känslighet som skapats i dagens kommunikationssamhälle är det inget att negligera, så nedläggningen kan knappast ha gjorts lättvindigt. Därför blir nog andra aktiviteter som samarrangemanget Winning ground för flicklag och den egna Fadderakademin för flicklag desto viktigare att hålla igång med kvalitet.
Några ord ytterligare om din artikel. Du framför tanken på att LFC borde straffas för sitt tilltag. Det är intressant att du vill frångå en etablerad rättsordning och förutsägbara spelregler för klubbar. Jag tycker mest det visar magnituden av din upprördhet och kanske finns det en nyktrare reflektion kring vad det skulle innebära efter ett tag. Men menar du allvar tycker jag absolut du ska driva opinion i lämpliga organ. Du har väl i och för sig redan börjat, då du tidigare nämnt att du vet att bloggen läses av folk i SvFF. Men om nu SvFF tycker så illa om ”denna typ av förening”, varför har de då inte agerat under tio års tid? Eller är det inte så stor sak för dem som du låter påskina? De kanske tycker det fungerar rätt bra överlag i alla fall och trots att ett fåtal klubbar inte har egen ungdomsverksamhet. Du hävdar också att det inte skett någon ”boost” i damfotbollen i kommunen. LFC hävdar själva efter mätningar att det skett en ökning av flicklag med cirka 25 procent sedan de började med sin fadderverksamhet för några år sedan. Lögn eller sanning? Missade du den siffran när du skrev din artikel? Men analogt med vad jag skrev inledningsvis behöver två saker inte nödvändigtvis hänga samman, ökningen kanske har helt andra förklaringar som inte har det minsta med LFC-spelarnas insatser bland flicklag och klubbar att göra. Kanske är det lika slumpartat och svårstyrt som var i landet talanger dyker upp och utvecklas. Nej, jag tror inte heller att det är talangbrist. Se på alla utmärkta mindre föreningar med flick- och ungdomsverksamhet i fotboll som LFC har samarbete med. Och se på alla talanger som väljer en annan bollsport i Linköping, som innebandy och volleyboll.
Du skriver också att LFC nonchalerar talangutveckling. Kanske det med din definition och med din enda vägens politik. LFC liksom andra klubbar tar naturligtvis i första hand ansvar för den egna huvudverksamheten och övrigt genom frivilliga överenskommelser och olika incitament. Det kanske till och med är så att nedläggningen av F19-laget var ett sätt att ta ansvar, inte att undvika det? Jag förstår om tanken svindlar.
Sammantaget är jag alltså inte lika övertygad som du Johan att LFC borde skämmas, i alla fall inte för just nedläggningen. Detta lika lite som du borde skämmas över din ovanligt agitatoriska pamflett där främst dina starka värderingar tycks ha väglett dig. Du skriver ju trots allt som privatpersonen Johan på din egen blogg och inte som sportjournalist Johan Rydén i Borås tidning. I det senare fallet tror jag det sett annorlunda ut, även i krönikeform. Ändå är jag inte övertygad om att ditt betydande och välförtjänta kunskapsgrundade förtroendekapital stärkts av just den här artikeln med efterföljande kommentarer.
I helgen tänkte jag se lite damfotboll live, får se vad det blir. Önskar dig samma upplevelse Johan!
Hundratals meningar att förklara regelbrott
Att förstå samt att hålla med.
Ett grovt regelbrott.
Svff borde dra elitlicensen sedan de LFC pajaser kan hålla på med i all evighet att hitta en tränare, eller spelare, eller publik..lol
Kul att du slår följe med Johan. Han är säkert mycket nöjd med sin nya kompanjon. Ni kan säkert hetsa upp varandra till nya höjder!
The Observer! Jag brukar normalt sett inte ha så väldigt många synpunkter på dina åsikter som ofta kan vara riktigt vettiga (till skillnad från ”axels”). Men där gick du för långt. Varför inte helt enkelt acceptera att du och Johan står en bit ifrån varandra i den här frågan – och ingen måste ju nödvändigtvis få rätt. Se Johans inlägg som ett debattinlägg. Som du f ö redan har bemött. Så varför då slå under bältet?
Du verkar vara arg….”The Observer”
Sakerna borde du se mer pragmatisk än hypotetiskt. Det handlade om regelbrott. Tycker du inte det?
Sedan tar du Rydéns och min jakt efter ”hetsen”…. undrar bara på vad?
Att ha olika uppfattningar om saker samt stenhårt hålla på med sina argument, är väl önskvärd scenario i en meningsutbyte. …tycker du inte det
Måste vi alla ha överens om allt och alla?
Därmed simpel fråga ”The Observer”; borde LFC straffas eller inte?
@Gert Moi? Vettiga synpunkter, minsann. Gått för långt? Menar du kommentaren till ”axel”? Eller menar du mitt längre svar till Johan? Vem har sagt att jag inte sett Johans artikel som ett debattinlägg? Det var just det jag gjorde. För övrigt tror jag Johan är fullt kapabel att svara för egen del och inte behöver några ”ambulanser” som rycker ut med pekpinnar. Dessutom har han ju själv valt att publicera, eller hur? ”Bältet” sitter mycket mycket längre ner…..
@axel Jag är inte det minsta arg. Det var länge sedan jag slutade vara arg, särskilt efter att ha läst vad du skriver. Visst ska jag svara på din fråga. Nej, det var inget regelbrott. Hade det varit det hade det troligen inte hänt och Johan hade inte skrivit som han gjorde. Då hade saker hanterats av idrottsdisciplinära organ. Sedan är det ju lite extra kul att just du fantiserar om ilska och regelbrott….lol ”axel”
Fantiserar och fantiserar…..en sak är sakerna sätta på sin spets, helt andra att ha uppfattning på vilket sätt ska man skriva om det, såsom ofta du har
Så du hade fog, efter mina kommentarer, att vara arg, men slutade vara det..
Det var roligt att höra, kanske du inriktar dig på det jag skriver om, istället på vilket språkbruk jag använder..Jag läser gärna på dina motargument men svarar aldrig på de dumma frågor..
@axel För att komma med motargument måste det finnas argument till att börja med. Jag letar febrilt ”axel”. Vad du än tror är jag kanske en av få som fortfarande hoppas och tror att du har något att komma med. Att du får få eller inga svar från andra beror nog varken på att de förstår vad du skriver eller håller med dig. Tyvärr verkar det snarare att de avfärdar dina kommentarer, till och med utan att läsa. Så ser det ut när dina kommentarer nämns av andra, men inte till dig. Vill du ha det så. är det bara att fortsätta som nu.
Eftersom vi redan vet var vi har varandra i frågan om hur man bäst bedriver talangutveckling tänker jag inte gå in så mycket på det. Men här är ändå några kommentarer till ditt långa inlägg.
Först noterar jag efter att ha läst kommentarerna här och på LFC:s Facebooksida att du är den enda som försvarar klubbens agerande. Och du tycks göra det fullt ut. Vet du något som vi andra inte känner till?
Du skriver att jag ”i efterhand gjort en nykter notering i artikeln”, apropå att jag lade till ett citat från ordförande Lindvall. Med det tycks du kräva att man skall läsa alla kommentarer i sociala medier innan man får skriva om ett ämne. Jag håller med om att det förstås är bra om man kan ha så mycket på fötterna som bara är möjligt. Men jag tycker nog att det bör räcka med att läsa klubbens officiella budskap på deras hemsida. Jag tycker inte att man skall behöva leta runt efter ordförandekommentarer på sociala medier. LFC har hanterat det här dåligt på rätt många sätt.
Det här med att värva in unga spelare innan jul för att skicka av dem några månader senare kan väl inte ens du tycka är ok?
Du nämner en trio Linköpingstjejer som nådde A-landslaget. Det är korrekt, och det är väl de tre senaste etablerade elitspelarna från stan. Minns du när de tre nådde elitfotbollen? Just det, innan LFC bildades. Det var BK Kenty som gjorde dem till elitspelare. Men minns jag rätt är väl Kenty och LFC två helt olika saker?
Du nämner Samuelsson och Heimersson som spelare som LFC fostrat. Rätta mig om jag har fel, men båda gick väl rakt in i A-laget i Linköping när de värvades? Jag har många gånger berömt LFC för att vara bra på att förädla supertalanger. Där har klubben på senare år varit bäst i landet. Men diamanterna har genomgående skapats på annat håll. Min kritik mot LFC handlar om att klubben inte tar något ansvar för att skapa diamanter. För om man är bäst på att förädla borde man även vara framgångsrik på att skapa. Håller du inte med?
Vilken rättsordning menar du att jag vill frångå?
Din fråga om SvFF får du ställa till dem. Jag noterar bara det jag skrev i inlägget, att man reglerat bort möjligheterna till nybildande av den typ av förening som LFC nu åter är, alltså en elitförening utan ungdomslag.
Varför tror du förresten att en tidningskrönika hade sett annorlunda ut? Vad tror du att jag hade varit rädd för att skriva?
Jo, vi vet nog var vi har varandra till stor del. Skillnaden mellan mig och dig i den här frågan är dock att du ser en eftersträvansvärd väg, medan jag pekar på att det kan finnas andra sätt att bidra till utveckling. Därmed inte sagt, den här gången heller, att din önskvärda ”stege” mot eliten är fel eller förkastlig.
Det du kallar försvar för klubbens agerande och ”fullt ut” är inte det. Däremot är det ett sätt att försöka etablera en annan tankegång och ett annat perspektiv på frågan om nedläggning, men även att just ett F19-lag eller egen ungdomsverksamhet inte rimligen kan vara de enda sätten att bidra till utveckling. Det var också det jag avsåg att belysa med resonemanget kring var de nuvarande landslagsaktuella spelarna spelare i åldern 17-19 år. Det var i allt väsentligt inte i ett juniorelitlag och en serie liknande F19, utan i A-lag. Det var inte heller, med några undantag, i de då främsta etablerade klubbarna i de största städerna. Det var oftast inte heller i de klubbar varifrån de gjorde A-landslagsdebut. Och det har ju tydligen gått ganska bra för dem i alla fall, eller tycker du inte det? Med det menar jag att en ”stege” inom en och samma klubb – från flickspelare till elitspelare och A-landslagsspelare mer är ett ideal du förespråkar än hur det i själva verket ser ut. Och visst borde det finnas ett värde också för en yngre spelare att någon eller några gånger byta klubb och därmed kunna utöka sin repertoar både spelmässigt och socialt, eller tycker du inte det?
Jag har ingen anledning att försvara varken LFC eller de klantigheter jag inledningsvis nämnde. Om jag i det här fallet skulle råka vara den ende som inte ylade i samma väderstreck som de andra vargarna i flocken, desto bättre att jag vände mig i en annan riktning. Det borde fler göra i liknande fall.
När det gäller de Linköpingsspelare jag nämnde – Rohlin, Aronsson och Karlsson – så tog jag dem som exempel bara för att motbevisa ditt påstående att ingen Linköpingsspelare slagit sig in i damallsvenskan de senaste 20 åren. Det var du, inte jag, som valde ”Linköpingsspelare” och den tidsramen som inbegriper både Kenty och LFC. I linje med hur du annars ser på kriterier för att kallas elitspelare, så kanske varken Aronsson eller Karlsson kunde ses som etablerade elitspelare vid LFC:s bildande. Båda födda 1983 hade de just lämnat ”F19-åldern”. Det var i LFC de tog steget upp i A-landslaget. Och visst är Kenty och LFC olika klubbar, det har du tydligen uppfattat att jag ser det som. Precis som att Malmö FF, Malmö FF Dam, Ldb FC och FC Rosengård är och var olika klubbar, men då blir det tydligen värre för dig. Du tycker ju det är helt rimligt att FC Rosengård damlag hävdar att de tagit tio SM-guld. Fantastiskt eftersom FC Rosengård bara spelat i DA sedan 2013 och inte vunnit varken 2016, 2017 (det var visst LFC tror jag) eller 2018. För man ska väl inte behöva gå längre än att läsa på klubbens officiella hemsida för korrekt information, eller tycker du inte det? FC Rosengård borde skämmas över guldlögnen, ett tips till nästa pamflett Johan?
Nej, du har alldeles rätt – LFC ”skapar” inte egna ”diamanter”, utan förädlar dem. Och det är just det som är poängen – det finns andra klubbar som uppenbarligen har god kapacitet att ”skapa” diamanterna, som Heimersson och Samuelsson, men kanske inte förädla upp till landslagsnivå. Klubbarna med flick- och ungdomsverksamhet är så att säga ”vårdcentralerna”, medan elitklubbarna, med eller utan F19-lag, är ”specialistsjukhusen” Så verkar det fungera i många fall och inte bara för LFC. Bland de 31 spelare i Sydafrikatruppen jag scannade hittade jag ingen som följt din idealväg och stege Johan. Däremot hade de flesta bytt klubb, inte en eller två, utan ännu fler gånger och många är ju inte heller lastgamla.
Nej, ”man” ska kanske inte behöva läsa allt för att skriva. Men kontrasten mot hur du brukar skriva och vara noga med fakta och statistik jämfört med din nu aktuella artikel var anmärkningsvärd. Jag tyckte bara att det inte alls krävdes så mycket grävande för att få fram lite fler sakuppgifter som den du la till i efterhand. Sedan tycker jag att det kan vara en poäng och styrka i att bemöda sig lite extra vid vissa tillfällen – ju skarpare text, eller som nu frontalangrepp, desto mer research. Men du håller kanske inte med?
När jag läste och läste igen om dina propåer om bestraffning av LFC tyckte jag det var snubblande nära en retroaktiv rättsskipning och en Lex LFC. Samtidigt skriver du faktiskt ”om” det går att bestraffa, så här backar jag en smula. Att EFD skulle dra in bidrag till en av sina egna medlemmar verkar rätt långsökt och bisarrt. Du hävdar ju inte att det skett ett formellt regelbrott, trots allt. Nej, jag tänker inte ställa frågan till SvFF. Eftersom du skrev att du förstod förbundet tänkte jag att du kanske hade svar på frågan varför de inte agerat.
Nej, ”inte ens jag” (fint exempel på demonisering) tycker det är bra att värva och sedan göra tvärtom. Jag har heller aldrig påstått att det som hänt är något föredömligt, däremot att det kunde varit ännu värre att vänta. Nu på försäsongen finns ju ändå möjligheter att komma in ”rätt” i tidigare eller nya klubbar för F19-spelarna.
Jaha, så den pamflett du publicerade på bloggen skulle alltså ograverad ha kunnat publiceras i BT? Även om det handlat om en lika brännande fråga för Elfsborg? Då blir jag mäkta imponerad. Kanske har du en extremt stark ställning på BT efter tjugo år, så att både språkbruk och innehåll hade passerat. Min erfarenhet av sportkrönikor och liknande i lokalpress är att de vill kittla läsaren lite lagom, men inte på allvar riskera den symbios som finns mellan elitlagen och tidningen. Men så är det kanske inte på BT då?
Tio i tre i vinternatten – pigg som en lärka! Natti!
Självklart kan man bidraga till utveckling på många sätt. När jag kollar utvecklingen av damfotbollen i Linköping har LFC etablerat sig som ett topplag. Man har gjort det med spelare från övriga delar av landet.
När LFC bildades bars laget av Linköpingstjejer. Nu finns det en Linköpingstjej i LFC:s trupp. Och trots att LFC (och du) menar att det finns en damfotbollsboost i Linköping så noterar jag att kommunens näst bästa klubb återfinns i fjärdedivisionen, division II. Så jag undrar var ”boostspelarna” håller till.
Sedan har du helt rätt i att idealklubben för en tonårstalang med A-landslagsambitioner inte är en storklubb, utan snarare en klubb i toppen av elitettan eller botten av damallsvenskan, ungefär som Kenty var. Där är det lättare för talangerna att få rejält med speltid.
Men det innebär inte att damfotbollen som helhet vinner på att toppklubbarna struntar i att ha egen ungdomsverksamhet. Jag tror seriöst att LFC:s talangpolicy är orsaken till att Linköping har så få elitspelare. Om Linköpingstjejer hade känt att de verkligen hade chansen att bli elitfotbollsspelare tror jag att de skulle välja fotbollen framför innebandy och volleyboll.
Om Linköpingstjejer hade känt att de verkligen hade chansen att bli elitfotbollsspelare kanske Linköping även hade haft lag i division I och i elitettan, vilket hade underlättat talangutvecklingen i distriktet.
Du vill gärna jämföra med Rosengård, och även om det är ungefär lika svårt för unga talanger att slå sig fram i FCR som i LFC är det lättare för unga talanger att slå sig fram i Malmöområdet, där det finns klubbar på alla nivåer, än det är i Östergötland. Och jag tror alltså att Rosengårds upplägg har bidragit till att miljön är bättre i Malmö. Det trots att Elin Rubensson fick flytta till Göteborg för att ta det sista steget.
Sedan var det felaktigt av mig att ingen Linköpingsspelare på allvar har slagit sig in i damallsvenskan de senaste 20 åren. Korrekt är att ingen har gjort det sedan LFC bildades, alltså de senaste 15 åren. För trion Aronsson, Karlsson och Rohlin var bärande i Kenty i damallsvenskan redan 2002. Och de två förstnämnda debuterade i A-landslaget under LFC:s första säsong. Knappast namnbytets förtjänst. Eller?
Som reporter är jag misstänksam mot den typen av officiell information som LFC kom med i F19-frågan. När informationen väcker fler frågor än den ger svar drar jag öronen till mig. Ta exempelvis uppgiften om att det här inte har med ekonomi att göra. I fjol klarade LFC av att hitta flera kvalificerade tränare mitt under pågående säsong. Hur kommer det sig att man inte klarade det nu?
Slutligen symbiosen mellan BT och toppklubbarna i Boråsområdet. Du kan väl slå en signal till Elfsborg och kolla vad de tycker om BT-sporten.
Klargörande att du nu skriver att man kan bidra till utveckling på många sätt. Det har nämligen inte alls framgått av din argumentation tidigare – tvärtom fanns där bara ett sätt – din ideala ”stege” med svagt eller obefintligt stöd i hur det sett ut och ser ut. Men att spelare som Blackstenius och Asllani från LFC i F19-ålder tog steget in i A-landslaget kanske inte har något med talangutveckling att göra?
LFC:s etablering som ett stabilt elitlag började redan 2004 (i detta stycke lutar jag mig mot den bok om LFC som jag hittade), då spelare som Rantanen från Finland, Runesson från Umeå samt en viss Lindahl (hon fick inte speltid i Malmö FF, du vet de som var med och tjänade ihop till FC Rosengårds tio påstådda SM-guld) hämtades in, men även spelare från AIK och Mallbacken. Detta följdes redan året därpå med Sara Larsson, Seger, Westermark och Öqvist. Inslaget av Linköpingsspelare trappades då ner. Huvudmotivet till spelaromsättningen var att slippa åka hiss mellan DA och dåvarande Söderettan och på några års sikt etablera sig i toppen av DA. Med medalj 11 av 15 år, tre SM-guld och fem segrar i Svenska cupen verkar det ha funkat rätt bra.
Såvitt jag kunnat se har LFC, när de redovisat en ökning av flicklag utifrån sin Fadderakademi, inte kallat det en ”damfotbollsboost” som du gör. Det har inte heller jag. Det blir ju ingen ”damfotbollsboost” av spelare i tio-årsåldern, lika lite som i din ”stege”. ”Boostspelarna” håller till i framtiden, med lika ovisst elitutfall som i din ”stege”.
Ja, om det nu är så, som du skriver och jag tidigare framfört, att yngre spelare och talanger får utrymme och speltid i mindre klubbar och i lägre divisioner, varför tycks du ändå så starkt hålla fast vid din värdering om de större klubbarnas överlägsna roll som talangutvecklare redan från flickålder och uppåt? Är det inte att indirekt underkänna alla de klubbar varifrån huvuddelen av våra nuvarande landslagsspelare tagit språng ifrån? Dessa klubbar har, precis som LFC, incitament att ta hand om sina talanger, oavsett ålder. Självfallet vill de ha ett så bra lag som möjligt i sin serie. Dessa lag är medvetna om att de har en viss plats i ”näringskedjan”, men de är också stolta över de tidigare spelare som nått Sverigeelit. Så har det ju varit länge på herrsidan, med skillnaden att damlagen inte får utbildningspengar. I en större klubb som rimligen, åtminstone så småningom, börjar gallra mot eliten (en omdiskuterad sak som vi vet), kan det kanske bli smått chockartat för en tidigare flickspelare, att märka att man inte längre duger. Och det i den klubb som kanske varit ett andra hem i flera år.
Ett ord som återkommer när du skriver är ”tror” och jag betvivlar verkligen inte att du ”tror seriöst”. Det är sympatiskt på många sätt i och med att du lämnar utrymme för att det inte är en oomkullrunkelig sanning som levereras. Samtidigt är tro och vetande olika saker, både i religion och fotboll. I vanliga fall tycker jag du lutar betydligt mer åt vetande och kunnande än tro, men i det här fallet blev det närmast tvärtom, även om du såklart har rationella argument också i det du skriver.
Du använder olika slags geografi och därmed befolkningsunderlag när du talar om hur många spelare som kommer från olika platser – Malmö, regionen, distriktet, Linköping, Östergötland, Malmöområdet och så vidare. Jag tror det vore lättare att köra mer konsekvent med två hyggligt jämförbara storheter befolkningsmässigt, om nu just geografin anses viktigt. I så fall ligger det nog närmast att tala om Malmö och Östergötland, men då faller förstås ett mer ensidigt fokus på Linköping, LFC och Linköpingsspelare. Jag är som sagt inte övertygad att varken geografi eller befolkningsunderlag är den viktigaste faktorn i fråga om talangutveckling.
Det kan mycket väl finnas ”en hund begraven”, eller en hel kennel, kring nedläggningen av LFC:s F19-lag. Som jag skrev i min första längre kommentar finns det nästan alltid saker som klubbar inte vill offentliggöra. Men det påverkar nog inte så mycket vad jag uppfattar som den viktigaste kärnfrågan och det som fick dig att skruva upp tonläget rejält – nedläggningen och olika sätt att se på talangutveckling och ”ansvarstagande”.
Hänger Elfsborg med på noterna om jag hör av mig till dem med denna fråga? Du verkar ju veta ungefär vad svaret blir, så jag tänkte jag kunde höra det från dig. Då gissar jag att symbiosen mellan BT och Elfsborg (eller andra elitlag) i varje fall inte inbegriper sponsring av dem. Det gör det ju mellan Corren och LFC och mellan Sydsvenskan och Rosengård. Då kanske tongångarna blir lite annorlunda.
Självklart skriver jag tror när det handlar om talangutveckling. Det finns nämligen ingen standardmall som man med säkerhet vet funkar när det handlar om att skapa elitspelare i fotboll.
Men jag har jobbat med det under sex år i Elfsborg, och varit med och fostrat flera landslagsspelare och drygt tio allsvenska spelare. Dessutom har jag varit med och skrivit en bok om barn- och ungdomsträning. Så jag tror att min tro i frågan kan väga ganska tungt.
En sak man kan vara säker på är att Linköpings FC:s variant – att inte ens försöka – är det allra sämsta alternativet.
En annan sak som är säker är att det kommer fram flest talanger från miljöer där spelarna kan erbjudas en stege med maximalt antal trappsteg. Alltså en miljö där barn/ungdomar kan drömma om att nå elitnivå, men samtidigt utvecklas i sin egen takt. Det där kan vara svårt att göra i en och samma förening, väldigt få världsspelare har spelat hela sin karriär i samma klubb. Men ju fler trappsteg en förening kan erbjuda, desto större chans att få fram egna produkter med god kvalitet.
När det gäller LFC har de valt att strunta i det jag kallar talangutveckling, de har i princip bara värvat färdiga spelare. Jag vet att det finns undantag under de senaste åren, men de är inte så många. Du nämner Kosovare Asllani och Stina Blackstenius som två exempel. Båda var unga när de kom till LFC, men Vimmerby respektive Vadstena hade gjort ett så bra jobb att båda gick rakt in i damallsvenskan. Deras talang var alltså redan utvecklad när de kom till LFC.
Jag vet inte varifrån du fått din tolkning att jag underkänner småklubbar som jobbar med ungdomsidrott. Det är ju tvärtom, jag hyllar alla klubbar som jobbar med ungdomsidrott. Däremot underkänner jag klubbar som inte ens försöker utveckla ungdomar från grunden, däribland LFC och Göteborg.
Menar du förresten det där om att LFC har incitament att ta hand om sina talanger, oavsett ålder? Har inte klubben tydligt visat den senaste tiden att de anser att den typen av incitament saknas?
Så till geografin, där du har fastnat. Och visst, jämförelsen mellan Malmö och Linköping kan anses halta sett till befolkningsunderlag. Då gör vi en annan jämförelse.
1) Linköping. En kommun med drygt 100 000 invånare. Har en av Sveriges allra bästa damfotbollsklubbar.
2) Norrköping. En kommun med cirka 140 000 invåndare. Har ingen damfotbollsklubb som satsar.
3) Falköping. En kommun med drygt 16 000 invånare. Har sin bästa damfotbollsklubb i division II.
Linköping har i år en spelare i damallsvenskan eller högre, Linn Bogren. Från Norrköping kommer Jessica Samuelsson, Emma Lennartsson och Alva Selerud, samt kanske någon till. Från Falköping (samma flicklag) kommer Madelen Janogy och Sabina Ravnell.
Har du något svar på varför det kommer fram fler elitspelare i Norrköping och Falköping än i Linköping? Samt om det borde vara så? Och svara inte slumpen, för det är fel svar.
Slutligen, BT sponsrar Elfsborg och flera andra elitlag i Boråsområdet. Fast det hindrar inte att exempelvis Anders Svensson hade en nästan tre år lång bojkott av tidningen.
Tänkte bara precisera att jag uppfattar att när man inom idrotten använder begreppet talangutveckling avses den del av utbildningen där klubbar utvecklar barn/ungdomar till att klara steget till senioridrotten. Alltså den verksamhet som en klubb gör med unga spelare (upp till och med juniorålder) utanför sin seniortrupp.
Jo du Johan….det var ju inget ”namnbyte” när LFC bildades. Det var en ny klubb med nya och egna stadgar. De hade ett ”farmaravtal” med Kenty och man har väl inte avtal med sig själv, eller? För övrigt precis som att Malmö FF, Malmö FF Dam, LdB FC och FC Rosengård inte är samma klubb eller lag även om guldlögnen tyder på det.
Ibland behövs lite nyktra kommentarer i efterhand…
Genom dina två första stycken verkar du ha vandrat en rätt lång väg från den sinnesstämning som från början fick dig att skriva din svavelosande pamflett. Att du nu skriver att det inte finns någon standardmall är ju bra, men samtidigt mycket självmotsägande då hela din argumentation gått ut på att det just finns en ”stege” mot himmelriket, eller i varje fall eliten.
Jaha, så nu är du alltså inte ens själv så övertygad om att din egna förordade ”stege” är den kungsväg till eliten som du inledningsvis beskrev den som. Nu är ”tror” det starkaste du vill ta till. Det är ju bra, men varför dröja så länge? Och om du nu ”tror” hur kan du då veta att LFC förtjänar den galla du hällt över dem, bara på grundval av din ”tro” och dina bakomliggande värderingar? Dessutom att du inte kunnat leda dina egna trossatser i bevis eller ens i närheten av indicier. Hur kan du veta att den väg LFC valt med ”förädling” av spelare i kombination med ett mycket gott föregående arbete i mindre klubbar är förkastligt? För det är väl inte så att du ”tror” att du ”vet”? Däremot är det bra att du vet att du tror, en betydligt mer hälsosam inställning.
Du skriver att det är säkert att det kommer fram flest talanger i föreningar med maximalt antal nivåer. OK, bevis Johan! Och vad är ”maximalt antal nivåer”? Vad är det som säger att yngre spelare inte kan drömma och utvecklas i en klubb och gå vidare i sin utveckling i en annan. Den som kanske inte ansågs som en ”talang” i en klubb, kanske blommar ut i en annan. Att stanna kvar i en och samma klubb med din ”stege” med maximalt antal steg kanske för vissa bara är hämmande.
Nej, precis – spelare når inte hela vägen till yttersta eliten i en klubb. Samtidigt är det ju precis det du har argumenterat för i både din artikel och ett antal kommentarer. Jag har hela tiden hävdat att det inte är något problem, utan kanske snarare en fördel att klubbar gör det de är bra på och att spelare förstår och tar nästa steg i en ny klubb. Din avslutande mening avslöjar, vad som verkar vara ytterligare en av dina bakomliggande värderingar, nämligen med ”egna produkter”. Det kanske här skon klämmer rejält. LFC ska klandras för att de inte har ”egna produkter”. Så, återigen, bevis Johan, vilka damfotbollsklubbar i Sverige har ”egna produkter” hela vägen upp till elitnivå? Är det inte ”egna produkter” är det inte fint nog – tydligen.
Att du näst intill underkänner mindre och mindre rika och elitsatsande klubbar är bara en logisk förlängning av ditt resonemang. Det arbete de gör där med spelare duger inte åt dig. De kan ju knappast ha så många ”steg” som du önskar, men de är bra på de få steg de har. Framför allt har de inte det ”maximala antalet steg” du önskar, vad det nu är. Din ”steg”-resonemang framstår allt mer som hämtat från herrfotbollen. Där finns kanske de förutsättningar du eftersöker.
Alla klubbar har självfallet incitament att ta hand om sina talanger och alla spelare utifrån den ambitionsnivå de valt. De vill ha det bästa laget och vinna matcher och serier, oavsett om det är i division tre eller DA. Därmed har mindre klubbar lika starka incitament som större. Konstigare än så var det inte.
Nej, jag har inte alls fastnat i geografin. Det är du som själv gjort detta till en diskussion och inte bara i den här ordväxlingen. Men varför vill du då inte göra jämförelsen mellan Malmö (kommun) och Östergötland? Ja, delvis har du redan svarat på det i din haltande jämförelse mellan Linköping (kolla gärna dina siffror), Norrköping och Falköping. Fantastiskt att du VET att slumpen är fel svar! Jag skulle nog beskriva det som att hur många som kommer upp i elitnivå från ett visst geografiskt område är ett samspel mellan en rad olika och komplexa faktorer. Framför allt går det inte att på förhand utesluta slumpfaktorer och variationer över tid. Med de enskilda exempel du tar går det alltid att verifiera nästa vad som helst. Det finns också något märkligt i att framställa det som att det är ett problem att det kommer fram olika antal elitspelare på olika ställen. Ser du, utöver dina andra värderingar, något ”utsmetningsideal” eller antal elitspelare per capita? Det är väl rätt självklart att det kommer fram fler elitskidåkare i Norrland än i Ulricehamn som i sin tur ligger långt före Malmö.
Med de exempel jag tagit i form av Blackstenius och Asllani är jag inte ute efter att bekräfta något, utan istället att, återigen, peka på möjligheten att det finns flera vägar att gå i talangutveckling. Du har själv skrivit att LFC inte skapar ”diamanter”, men väl förädlar dem. Samtidigt gör du en ansträngning för att rädda ditt resonemang genom att göra en luftig definition av talang och talangutveckling. Detta ska också ställas i relation till ditt hätska utfall mot LFC:s nedläggning av F19-laget. När Asllani och Blackstenius kom till LFC som 17-åringar, alltså i början av F19-åldern, var de enligt din defintion inte längre ”talanger” och kunde därmed inte heller åtnjuta ”talangutveckling”. När Irma Helin debuterade i Djurgårdens A-lag som 15-åring var hon alltså inte längre ”talang”, utan ”utvecklad”. Ja, närmast färdigutvecklad. Här fanns inget mer att hämta – dessa spelare hade ju gått direkt in i DA. Jag har svårt att tro att dessa eller andra spelare skulle acceptera att de inte längre utvecklar sin talang. Ja, självklart hade Vadstena och Vimmerby gjort ett bra jobb, men hade Blackstenius och Asllani gått in i A-landslaget från dessa klubbar i denna ålder? Varför skulle Blackstenius och Asllani vara närmast färdigutvecklade som 17-åringar när de spelare du ömmar för i F19-laget, som i en del fall är äldre, har råkat ut för en sådan katastrof? Jag vill nog påstå att spelare, nästan oavsett ålder och erfarenhet, aktivt kan söka sig till eller ”hamna” i vad som ibland kallas för en utvecklingszon – där finns det möjligheter att utvecklas i samspel med andra, yngre, äldre, mer och mindre erfarna, med eller utan internationell rutin och så vidare. Här är det inte längre frågan om att gå i en trappa med ”maximalt antal steg” utan att sömlöst och under kvalificerad guidning nå nya höjder.
Jaha, det var Anders Svenssons bojkott av BT som var pudelns kärna. Så vad var det då som gjorde att han bojkottade? Vad var det som gjorde att bojkotten slutade? Bojkottade hela Elfsborgs elitlag och ledning BT under samma tid? Hur påverkade denna bojkott riskbenägenheten hos BT när det gäller texter? Var Svenssons bojkott snarare en merit än ett problem för BT?
Som du själv är inne på väcker vissa svar fler frågor. Du skriver att du drar öronen åt dig när officiella uttalanden ger fler frågor än svar. Det låter klokt. Själv drar jag öronen åt mig när någon, i nästan vilket sammanhang som helst, lämnar de rationella argumenten därhän och istället satsar på att övertyga med sina meriter. För mig är det oftast en indikation på att de rationella argumenten tryter – det börjar bli tomt bland guldmynten på kistbotten, så att säga. Jag gissar att vi i vår ordväxling närmat oss, eller har nått, vad som ibland benämns som ”lagen om avtagande avkastning” – i det här fallet i betydelsen att för varje ny kommentar framkommer allt mindre, möjligen inget, nytt. Det blir mer av samma och kanske som bäst variationer på ett tema. Kanske håller du med, i alla fall om det?
Nu orkar jag inte föra den här diskussionen längre. Vi vet att vi inte är överens i frågan, det visste vi från början. Jag ser ner på elitklubbar som bara bryr sig om sitt A-lag. Du däremot tycker att 100-procentigt fokus på A-laget är det bästa sättet att bedriva elitverksamhet. Det är två oförenliga åsikter. Hur länge vi än för den här diskussionen kommer vi inte att komma närmare varandra.
Jag ser det inte som att vi nödvändigtvis måste komma varandra närmare genom meningsutbytet. Jag ser det mer som att redovisa och pröva argument för olika ståndpunkter. Min uppfattning är att det ändå framkommit en del intressant. En sak är att du nu ser ner på LFC, om du inte gjorde det tidigare. Hur du ser på att läsare för med sig den bilden i fortsättningen vet jag inte. Själv ser jag inte ner på någon klubb, så länge de satsar i linje med sina uttalade ambitioner, oavsett om det div 3 eller Damallsvenskan. I bästa fall har mina kommentarer fungerat som ”djävulens advokat” i kontrast mot vad som varit eller framställts som en majoritetsuppfattning. Alltid något.
Tror du verkligen att folk har orkat läsa alla de här långa utläggningarna? Och det faktum att jag är stark kritisk till hur LFC, Göteborg och några klubbar till ser på ungdomsverksamhet är väl knappast något nytt?
Ingen aning vad ”folk” orkat eller inte. Jag skriver mer för den principiella möjligheten att NÅGON läser, inte antalet. Dessutom behöver man kanske inte läsa allt för att bilda sig en egen uppfattning om sakfrågorna. Ditt ordval har olika valörer, så håll nu fast vid ditt svavelosande skämmas, bestraffas, ser ner på och så vidare. Det finns ingen anledning att nu späda ut det med ”starkt kritisk” och blanda in fler klubbar med eller utan namn. Det var LFC som fick ta emot din pamflett och ditt frontalangrepp, andra fanns långt långt ut i periferin. Och jo, det var nog en nyhet för eventuella läsare att du ser ner på en av damfotbollssveriges framgångsrikaste klubbar så starkt och tydligt. Om eller att läsare läser fortsättningsvis med den vetskapen behöver ju inte vara ett problem, varken för dig eller dem. Du kanske istället skaffat dig fler läsare till bloggen. Alltid något i så fall.
Kan bara hålla med Johan, skulle Piteå ta bort vårat F-19 lag skulle jag skämmas över Piteå..Sedan om det är tränarproblem eller ekonomi saknar betydelse, för talanger och även spelare ur form/skadad har matchande varit varit bra i detta lag.Tycker man kan skämmas över dåliga beslut och saker man gör i livet, huvudsaken är väl ändå att man lär sig något av det, och gör det bättre nästa gång. Nu hoppar jag på skotern och åker till matchen Pif vs AIK..😂😂/P-o
En sista gång. Ja, jag står för att jag tycker att det är så anmärkningsvärt att LFC upplöser sitt F19-lag att det går att kalla för en skandal, samt att LFC borde skämmas. Att omständigheterna är luddiga, och att man ännu inte presenterat någon rimlig förklaring till åtgärden gör inte saken bättre.
Däremot skulle jag inte allmänt använda orden skandal eller skam om klubbar som inte har en ungdomssektion. Jag är ”bara” starkt kritisk till de som väljer ett sådant upplägg.
Lite till orkade du alltså, så så trött kan du väl inte vara då. Om du nu tyckt det varit för mycket och/eller för långt hade du ju kunnat sluta när som helst. Det var ju inte bara jag som stod för ordväxlingen eller hur? It takes two to tango. Självklart ska du hålla fast vid ditt värderingsgrundade ställningstagande, något annat hade jag inte väntat mig. Du kanske skulle starta, inte en Hall of fame i damfotboll, utan en Wall och shame – det ska i så fall bli intressant att se vilka andra du vill spika upp där. För det är väl inte bara detta enda som upprört dig under alla dessa år, eller? Japp minsann – Rydéns Wall of shame!
Det är naturligtvis beklagligt att LFC lägger ned sitt F19-lag. Samtidigt känns det som att nyheten får oproportionell uppmärksamhet: det ingår i och för sig säkert i någon sorts medielogik. ”Linköping borde skämmas”, ”Föräldrar rasar” (Corren). Det negativa (det ”skandalösa”) får i allmänhet väldigt mycket mer uppmärksamhet än det positiva. Troligen för att vi alla förstås klickar på nyheter av den här typen. Alla LFC-hatare får också vatten på sin kvarn: äntligen något riktigt ”juicy” att slå ned på hos den där klubben som ju knappt är en riktig klubb.
Hur menar du att nyheten får oproportionellt mycket uppmärksamhet?
Kollar du Corren har de exempelvis lika många texter på sin hemsida om den senaste träningsmatchen som de har om nedläggningen av F19-laget.
I papperscorren var det mkt länge sen det var ett helt mittuppslag om LFC. Mig veterligt aldrig när det gällt en bortamatch tex. Mkt möjligt att det ser annorlunda ut på webben.
När kommer ett lika långt inlägg och lika många kommentarer med rubriken Vittsjö borde skämmas? Ytterligare ett lag som inte har F19. Är det skillnad på att inte ha ett F19-lag och att lägga ner ett F19-lag?
Vittsjö har ett farmarlag samt ett par ungdomslag. Skillnad.
The Observer. Din kommentar till ”axel” var lika mycket ett magsurt påhopp på bloggaren. Jag är alldeles övertygad om att han kan svara för sig själv, men det är väl inte förbjudet att ha en åsikt om ditt inlägg? Som var både löjligt och onödigt.
Jaha, ser du det så så gör du väl det. Självfallet får du ha en åsikt om min kommentar, även om den var både magsur, löjlig och onödig. Men det kanske var allt du hade att tillföra i den här tråden, så – fine!
Ja, det var faktiskt allt. Kan bara tillägga att jag respekterar de åsikter – även om jag inte fullt ut delar dem – du för fram i dina långa inlägg. Håll dig gärna ifrån rena personangrepp i fortsättningen så blir det säkert bra.
Tack och detsamma Gert! Jag ska med nöje läsa nästa gång (som alltid) när du skriver om Vittsjö – en fin klubb. Så hoppas jag förstås att du också har synpunkter på alla andra eventuella ”personangrepp”.
Mycket bra skrivet Johan. Bra att du skriver detta inlägg! Håller med till 100%.
Stort jobb för hela ledningen. Kanske läge med namnbyte, nya idéer, ny vision, osv.
samverka med regionala klubbar gällande LFC:s F19-lag som ska användas som en möjlighet för länets talanger att matchas mot motstånd på rätt nivå.
samverka med skolor i Linköping och regionen för att stötta olika utvecklings- och utbildningsprogram där fotboll för tjejer finns på programmet.
samarbete med de gymnasieskolor där våra spelare väljer att gå för att stärka spelarnas möjligheter att satsa på både skola och fotboll.
sprida goda värderingar i vårt samhälle genom ett positivt engagemang och ett arbete som utvecklar glädje för individens och fotbollens bästa.
hela tiden utveckla vår fotbollsmiljö och våra samarbeten så att Linköping och regionen blir Damfotbollens Huvudstad från minsta tjej till översta landslagselit.
Säga vad man vill och oavsett vad man tycker i sakfrågor, men den som ”petar in en pinne i brasan” kring LFC får många att reagera. Det finns tydligen engagemang både för och emot just den klubben och inte bara i F19-frågan. Undrar om LFC själva läser bloggarna?
Peta in en pinne i brasan, eller kasta in en dynamitgubbe? 😉
Sorry, Johan, men du har nog inte stenkoll på befolkningsstatistiken. Linköpings kommun har ca 160 000 invånare, varav tätorten (själva staden) har drygt 110 000. Vad nu än detta har för betydelse för denna ”infekterade” debatt… 😉
Ajdå. Och tack för hjälpen. Blev lite fundersam över att Norrköping var större än Linköping, men ser nu att jag gjort en svag googling.
Nå, Norrköping är ändå vida överlägset Linköping när det handlar om fina fotbollstraditioner. Det finns givetvis en viss rivalitet – på flera områden – mellan de jämnstora östgötametropolerna. Vi kan kanske våga påstå att de i viss mån kompletterar varandra när det gäller lagsporter. Norrköping har ett allsvensk fotbollslag i allra högsta klass, IFK Norrköping (”Kamraterna”) och topplag i basket på både dam- och herrsidan. Däremot hacker det som vanligt för representationslaget i ishockey, Vita Hästen, och damfotbollen är ett sorgebarn med tre, eller rentav fyra klubbar som slåss om talangerna och sponsorerna. Nu tycks det ändå som om IFK (för vilken gång i ordningen?) vaknat till för att äntligen satsa på de försummade damerna, just nu i division 1.
Linköping har sitt LHC med elitlag i SHL och SDHL. Herrarna har ännu inte vunnit det eftertraktade SM-guldet, en svår frustration, medan damerna burit sina guldhjälmar efter två SM-finaler. Och ingen som tar del av denna blogg har väl kunnat undgå att det finns ett damfotbollslag kallat Linköpings FC… Stadens herrfotboll hade en kort blomstringstid för 40-50 år sedan, med deltagande i Allsvenskan t.o.m., men därefter har den varit ett mer eller mindre dåligt skämt. Här kanske det blir en ändring med satsningen Linköping City.
Jag tackar för möjligheten att få hålla denna korta lektion i östgötsk idrott!
Nu blev det sura miner hos Linköpings volleybollkrigare, LVC. Dess herrlag har ju plockat hem hela tre SM-guld, om jag inte minns alldeles fel.
Bra och informerat skrivit U. Vem tror du tar hem damallsvenskan? Jag tippar Piteå. Har ju Stellan C och Casja A . Måste vara lika bra i år tycker man.
Hej, Hans! Tack för berömmet! 😉 Nä… jag är ingen expert, inte synsk och har ingen ofelbar fingertoppskänsla. Gissar att det kommer att stå mellan regerande mästar(innor)na Piteå, Göteborg och Rosengård. Det kommer kanske att bli något av ”de fyras gäng” och där är också Linköpings FC inblandat . Mitt hjärta bultar mest för nämnda lag och jag skulle naturligtvis inte ha något emot om nya LFC-lagkaptenen Emma Lennartsson fick höja kronprinsessan Victorias pokal i höst, men då krävs en stark uppryckning jämfört med 2018. Hursomhelst – Piteå IF kommer att bli jäkligt tuffa att tas med i år också!
Pingback: Tankar om talangutveckling | En blogg om internationell damfotboll
Pingback: Damallsvensk formbarometer, OS-kval och nytt utlandsproffs | En blogg om internationell damfotboll