Krisen i damallsvenskan fortsätter att vara högst påtaglig. Som bekant är risken uppenbar att klubbarna nästa år inte får en enda krona från EfD från sponsring och tv-avtal.

I fjol stod de centrala medlen för 27,5 miljoner kronor, vilket var tolv procent av klubbarnas totala intäkter – se sidan 10 på den här länken. Att gå miste om intäkter på den nivån är förstås en rejäl smäll för alla klubbar. Och då ska man ju veta att de damallsvenska klubbarna ändå gjorde ett historiskt svagt resultat i fjol. Totalt redovisade klubbarna ett minus på 110 miljoner kronor.

Extra tuff är smällen för de klubbar som inte har herrlag som drar in storkovan. En sådan är Vittsjö GIK. Under söndagskvällen gick klubben från den lilla orten i nordöstra Skåne ut med att man behöver få in 1,5 miljoner kronor innan den 9 december.

Klubben skriver i sitt meddelande att pengarna behövs för att ”skapa en säkrare grund att stå på inför vår 16:e raka säsong i damallsvenskan.” Vad som händer om man inte får in pengarna framgår inte.

Men klart är att det riskerar att ropas på hjälp från många olika håll de kommande veckorna. Det är ju redan klart att IK Uppsala Fotboll väljer att lägga ner helt. Och att Växjö DFF tvingas skära ner sin satsning. Men det kan nog både bli minskade trupper och sänkta löner på flera ställen.

Nämnda IK Uppsala spelade sin tredje sista match under söndagen. Det blev förlust med 7–0 mot Hammarby. Den lilla rubriken från den matchen var att Mathilde Janzen gjorde hattrick. Den stora rubriken var tyvärr att Fanny Peterson blev liggande med smärta i vänster knä efter 19 minuter.

Det är alltid oroande när någon skadar ett knä. Oron förstärktes av att 17-åringen var tårögd och såg ut att ha väldigt ont.

Dock lugnades jag lite när jag såg att hon reste sig och själv hoppade av planen. Det är ju svårt att från tv-bilder dra slutsatser om vad medicinska teamets undersökningar på planen ger. Men min känsla var ändå lite positiv. De två som var ute hos Fannydona på planen drog och böjde knät rätt mycket. Och jag tolkade situationen som att knäet i alla fall var stabilt. Hoppas verkligen att den tolkningen är riktig, och att Fanny Peterson snart är tillbaka i spel igen.

För Evelyn Ijeh är däremot säsongen över. Nyss blev det klart att hennes och Mak Linds North Carolina Courage missar slutspelet i NWSL. I den sista och avgörande omgången började anfallaren från Göteborg på bänken för första gången sedan maj månad. Petningen var väl inte oväntad, för Ijeh gick mållös både genom september och oktober.

I dag byttes hon in i matchens slutskede. Hon lämnade även mötet med Denver Summit mållös. Men hon var i alla fall inne på planen på tilläggstid när North Carolina avgjorde på ett självmål. 1–0-segern hjälpte dock inte eftersom Seattle Reign samtidigt vann med 1–0 mot Orlando.

Det innebär att Seattle tog den åttonde och sista slutspelsplatsen. North Carolina Courage kom på den försmädliga niondeplatsen för andra året i följd. I fjol var man en poäng från slutspel. I år fattades det två pinnar för Lind och Ijeh.

Gotham FC vann grundserien tre poäng före Jonas Eidevalls San Diego Wave. Slutspelet börjar redan på fredag, och trädet ser ut så hår:

Gotham FC – Seattle Reign FC
Kansas City Current – Angel City FC

San Diego Wave FC – Utah Royals
Washington Spirit – Portland Thorns FC

Tar vi bort den första bokstaven från NWSL hamnar vi i Englands liga. Där gjorde Chelsea och Manchester City ett litet ryck under söndagen. City vann ju nämligen toppmötet borta mot London City Lionesses med 2–1. Därmed har de båda topplagen nu sex poäng ner till trean, som är just London City. Och det är ytterligare tre poäng till fyran Tottenham.

Svensklaget Manchester United är tio poäng efter, och Arsenal har tolv poäng upp till tätduon. Arsenal kryssade mot Aston Villa (1–1) och har faktiskt minusmålskillnad efter åtta omgångar. Det är anmärkningsvärt. Det är också anmärkningsvärt att det tippade topplaget bara har gjort åtta mål så här långt.

Chansen till ligaguldet lär redan vara borta för Gunners. Frågan är om de orkar ta sig upp topp tre? Just nu är det inte mycket som talar för det. Men säsongen är ju lång, och det är ”bara” sex poäng upp till London City. De båda lagen möts den 15 november. Det känns som en av många måstematcher för Arsenal framöver.

Slutligen till Marocko och F17-VM. Där spelade kvartsfinalerna under söndagen. Efter dem är det klart att Asien får ett finallag. Semifinalerna spelas nämligen så här:

Japan – Nordkorea
Brasilien – Nigeria

Jag valde Norrby–Värnamo i superettan för herrar idag. Men jag har kikat sporadiskt på dagens damallsvenska matcher.

Jag såg delar av den första halvleken av Piteå–Eskilstuna 0–1. Från det jag såg var bortasegern helt i sin ordning. Utan att totaldominera var United hela tiden det bättre laget, medan Piteå kändes uddlöst.

Norrbottningarna har kvar en hemmamatch mot Malmö FF och ett bortamöte med Häcken. Sett till dagens insats är det inte mycket som talar för att Piteå tar några fler poäng. Det finns faktisk en hyfsat realistisk risk att man både passeras av Norrköping och Rosengård i de här två omgångarna. Och i så fall blir det kval för Piteå.

Eskilstuna säkrade kontraktet i förra omgången. Och nu klättrade man upp på övre halvan igen. Man gjorde det efter att ha hållit nollan för nionde gången i årets damallsvenska. Monica Wilhelm har stått för åtta av nollorna, vilket gör amerikanskan till tvåa i damallsvenskan bakom Zecira Musovic. Här ska förstås nämnas att Häcken och Hammarby har tolv respektive 13 nollor. Men de har fördelat sina nollor rätt jämnt mellan två respektive tre målvakter.

Oavsett har Eskilstuna byggt sin närmast succéartade nykomlingssäsong på en utmärkt målvakt och ett genomgående stabilt försvarsspel.

Jag hann även se lite grand av Djurgården–Vittsjö. Det var 0–0 när jag släppte matchen för att bege mig till Borås Arena. Men det var hemmalaget som var klart piggast, och jag blev inte det minsta förvånad över att Djurgården vann med 2–0. Segern innebär att stockholmarna nu kan andas ut. För även om det fortsatt finns en teoretisk risk att de kan få kvala så är den risken bara teoretisk. Det kommer liksom inte hända att de passeras av såväl Piteå, Rosengård och Norrköping.

Vittsjö har däremot rasat ihop. Man var ju lite av höstens lag fram tills jag påtalade det. Sedan har det blivit tre raka 2–0-förluster och rätt energilösa prestationer. Utöver min jinx kan ju tränare Mladen Blagojevics besked om att han slutat vara en faktor till skåningarnas ras. Innan hans besked var Vittsjö superstabilt. Efter är laget jobbigt blekt.

Parallellt med den matchen vann AIK derbyt mot BP med stabila 5–2. Gnaget kopplar därmed ett järmgrepp om SM-bronset. För det fjärdeplacerade laget i damallsvenskan får ju som bekant bronsmedaljer.

Parallellt med den superettanmatch jag såg live spelades dagens huvudmatch, ångestmötet mellan FC Rosengård och Växjö DFF. Den matchen vann Rosengård med 1–1.

Jag lät matchen rulla på mobilen, och kikade ner när det var pauser i matchen i Borås. Från vad jag såg hade ett uddlöst Rosengård klart mest boll. Men de skapade inte speciellt många bra målchanser. Däremot var Växjö farligt när man kom fram. Moa Edrud blev lite av matchhjälte med flera riktigt vassa räddningar.

Den viktigaste kom väl på övertid, när plötsligt Vera Andersson fick fritt läge från bara fyra–fem meter. Edrud räddade med högerknät, och ordnade med det en poäng till sitt lag. Vid förlust hade Rosengård i högsta grad varit nedflyttningshotat. Nu ser det istället väldigt mörkt ut för Växjö.

Och det var genom seger i målvaktsmatchen som Rosengård vann med 1–1. För skåningarnas mål var en stor miss från Växjös annars duktiga målvakt Maja Bay Østergaard. Hon slog ett felpass i eget straffområde. Det fanns jobb kvar för Bryleeh Henry att göra. Och det gjorde den australiska anfallaren med den äran. När chansen dök upp lobbade hon snyggt in Malmöklubbens ledningsmål.

Rosengårds ledning stod sig ända till slutminuterna. Då kvitterade först Tilda Sandén genom att sätta ett behärskat skott vid Edruds högerstolpe. Och sedan fick alltså Vera Andersson det där superläget att avgöra.

Förlusten innebär att Växjös enda chans att klara en kvalplats är att ta sex poäng på de två sista omgångarna. För fyra lär inte räcka.

I elitettan öppnades dörren till damallsvenskan ytterligare för IFK Göteborg den här omgången. Igår spelade Elfsborg i drygt 40 minuter i numerärt överläge hemma mot Alingsås. Trots det lyckades inte serieledarna spräcka nollan. Boråsarna hade rätt svårt att skapa målchanser. Om när man gjorde det var Alingsås svenskamerikanska målvakt Sarah Melén glödhet.

Krysset förbättrade Alingsås chanser till nytt kontrakt. Men idag satte alingsåsarna det jublet i halsen. För Gusk vann med 2–0 på Behrn Arena och passerade i tabellen. Efter att ha vunnit fem raka matcher föll alltså närkingarna hemma mot ett bottenlag.

Samtidigt vann IFK Göteborg säkert mot Häcken. Därmed byter Kif och Blåvitt plats i tabellen. Med två omgångar kvar är Elfsborg en poäng före Göteborg och två före Örebro. Det är sex poäng som gäller för topplagen. Elfsborg har kvar Jitex (b) och Husqvarna (h). Återstående matcher för Blåvitt är Gusk (b) och Umeå (h), och Kif ska möta Linköping (h) och Häcken (b).

I botten klättrade Gusk upp över nedflyttningsstrecket, och skickade ner Alingsås i träsket. Men det skiljer bara ett mål mellan lagen, så det kan bli riktigt dramatiskt i de sista två omgångarna. Dessutom är numera både Enskede och Örebro SK i farozonen för nedflyttning. De möts dock i sista omgången, och skulle där kunna spela kvar varandra.

Enskede 24 –10 26
ÖSK 23 –13 26
Gusk 24 –10 23
––––––––––––––––––
Alingsås 24 –11 26

Här är återstående schema för de fyra lagen:

Enskede: Sandviken (b), Örebro SK (h).
Örebro SK: Umeå (b), Trelleborg (h), Enskede (b).
Gusk: IFK Göteborg (h), Linköping (b).
Alingsås: Umeå (b), Sandviken (h).

Det är verkligen en högst oviss bottenstrid. Känslan är väl ändå att det blir antingen Gusk eller Alingsås som åker ur. För de båda har tuffa matcher i nästa omgång. Sett till tabellen har Alingsås sedan en klart lättare match i sista omgången. Men Linköping verkar ju ha rasat ihop totalt. Man har bara tagit en poäng på de fem senaste omgångarna, och då har man ju ändå mött bottenlag som ÖSK och Sandviken. Så kanske att Gusk ändå har det bättre schemat?

I fjärde och sista tilläggsminuten placerade Anna Anvegård in BK Häcken FF:s första mål i höstens Champions League. Målet betydde kvittering till 1–1 och innebar samtidigt göteborgarnas första poäng i ligafasen.

En skön poäng eftersom Häcken annars innan var nere på sista plats i turneringen. Nu passerade man Roma och OH Leuven, och har samma poäng och målskillnad som Austria Wien. Häckens chanser att gå vidare är ju mikroskopiska. Men varje poäng – och rankingpoäng är väldigt viktig. Dessutom hade det ju inte varit speciellt snyggt att komma sist som enda lag utan poäng.

För man får väl säga att det är lite anmärkningsvärt att samtliga 18 lag har tagit poäng under de tre första omgångarna.

Jag jobbar i kväll, och har inte haft möjlighet att se Häckens match. Eller. Jag har hunnit kika på fragment av den. Bland annat såg jag de två första minuterna. Under den perioden kom Häcken i underläge. Paris FC utnyttjade att Laney Ogbuka slog en väldigt svår passning på egen planhalva.

Det var inget katastrofalt bolltapp. Utan den typen har Häcken oftast råd med i allsvenskan. Men i Champions League krävs det lite andra säkerhetsmarginaler. Det fick amerikanskan bittert erfara.

Men i 94:e minuten agerade Anvegård kallt när hon med höger yttersida placerade in kvitteringen. Resultatet innebär att vi har haft två fina svenska dagar i Europaspelet. Sverige drog in 1,67 rankingpoäng på tre matcher, vilket är väldigt bra.

Det innebär att vi tar in på sexan Portugal och samtidigt förstärker vår sjundeplats i Europa genom att dra ifrån både Nederländerna och Norge. Om Hammarby och Malmö FF även vinner sina hemmareturer har vi klart med ytterligare 3,67 nationspoäng, vilket skulle kunna innebära att vi kan vara väldigt nära Portugal efter den här säsongen.

Vi bör i alla fall inte tappa mark i kampen om sjätteplatsen. Och eftersom Portugal har väldigt många fler poäng att försvara än Sverige lever drömmen om en svensk direktplats i Champions Leagues ligafas inför framtiden. Kul.

Mindre kul var Europas facit i F17-VM. Alla de fyra europeiska lag som var framme i åttondelsfinal slogs ut. Tyskland föll med 1–0 mot Venezuela, Spanien med 2–1 mot USA och både Polen och Frankrike åkte ut efter straffläggningar.

Slutspelsträdet ser numera ut så här:

Ghana
Japan

Nordkorea
USA

Kina
Brasilien

Nigeria
Venezuela

Asien har tre lag, Afrika och Sydamerika två och nordamerika ett. Alla världsdelar utom Europa och Oceanien är alltså representerade.

Mästerskapet spelas ju för övrigt i Marocko. Jag har kikat lite på några matcher, och slagits av att det inte känns som ett VM. Matcherna spelas på något slags träningsplan utan läktare. Det är förstås också tråkigt med tomma läktare. Men att varken se publik eller läktare känns närmast oseriöst från arrangören.

Hammarby och Malmö FF har skaffat sig ett bra utgångsläge för att mötas i kvartsfinal i Uefa Europa Women’s Cup under första halvan av februari nästa år.

Hammarby var först ut. Jag kikade från och till på Aftonbladets sändning från deras match i slovakiska Myjava. Det var länge spel mot ett mål, och man förundrades över att Bajen bara ledde med 1–0. Men sedan kom en period dör hemmalaget tilläts skapa ett par riktigt vassa målchanser. Där blev det också en kvittering. Just då kändes läget lätt oroväckande.

Men det var det inte. Hammarby gjorde två mål på slutet och har alltså med sig en tvåmålsledning till hemmatchen. Det ska man inte kunna tappa.

Malmö FF ledde med 2–0 borta mot Ajax, men leder bara med 2–1 inför returen på hemmaplan. Jag skriver ”bara”, men det är klart att det är väldigt bra att vara i ledningen inför hemmatchen. Och det var nära att det inte blev någon ledning alls.

Jag såg inte matchen. Malmös båda åttondelsfinaler sänds på MFF:s egna tv-kanal, och jag kände inte att det var värt att betala extra för att köpa hem en match jag bara skulle kunna se fragmentariskt. Men Ajax var snabbt på att få ut ett klipp med höjdpunkter. Där kan man se att MFF gav sig självt en drömstart genom ett tidigt och väldigt snyggt mål där Tuva Skoog serverar Izzy d’Aqulia.

Drygt tio minuter in i den andra halvleken blev Skoog själv målskytt. Hon blev det på ett fint pass från Stinalisa Johansson. Men Ajax reducerade alltså. Och i slutminuterna skulle Amsterdamklubben ha haft en straff när Courtney Nevin fällde en motståndare. Men som tur är för MFF finns inte VAR i Europa Cup.

För svensk del var det förstås välkommet med två segrar, vilket innebär 1,33 välkomna nationspoäng in på kontot. Jag skrev tidigare i höst att Nederländerna skulle kunna vara ett hot. Men de nederländska lagen kammade noll idag, vilket vi knappast gråter över.

I kväll spelades det även sex matcher i Champions League. Bland annat vann schweiziska Servette mot belgiska OH Leuven. Därmed är Häcken nu det enda laget i ligafasen utan poäng. Och som sagt känns morgondagens bortamatch mot Paris FC som sista rimliga chansen. Vi får hoppas att Häcken får med sig ett bra resultat från Frankrike. För det hade ju varit väldigt tråkigt om de slutat allra längst ner i tabellen.

För övrigt noteras att den svenska damfotbollens kris får allt större utrymme i media. Under onsdagen såg jag Anna Rydén och Ella Lindvall prata om krisen på TV4 – ni ser dem exakt fyra timmar in i dagens Nyhetsmorgon. Och jag noterade en färsk krönika från Patrick Ekwall på temat. Jag kan ju här även tipsa om att vi på Borås Tidning i förra veckan hade ett snack med Lotta Schelin om läget. Den intervjun kan man läsa här om man har +Allt.

Jag hade tänkt gå till Borås Arena för att kolla in F16/10-landslaget i kväll. Men lite snuva i kombinetion med skitväder gjorde att jag blev kvar i tv-soffan. Men matchen har jag ändå sett.

Och det var ju inte mycket till match. Israel var ett för svagt motstånd för att testa den svenska defensiven. Men för svensk del var ju det skönt. För det var en måstematch för svensk del. Förlust hade ju både inneburit nedflyttning till B-divisionen och att chansen skulle vara borta att få spela EM-slutspel i Finland nästa år.

Det svenska laget var tredjeseedat in i det här första gruppspelet. Och dagens seger med 4–0 innebär att man är kvar i tredje seedningsgrupp inför den avgörande lottningen. Det innebär förstås att man riskerar att få riktigt tufft motstånd när den avgörande kvalomgången, Elite round, lottas i december.

Det jag fick studera var alltså hur det här svenska flicklandslaget spelade anfallsspel mot ett lågt stående motstånd. Att vinna en match i A-divisionen med fyra måls marginal är ju förstås godkänt. Men jag kände att det fanns ganska mycket förbättringspotential hos de svenska spelarna.

Bland annat reagerade jag ganska direkt på brister i den svenska backlinjens passningsspel. Trots att backarna hade massor av tid slog de dels många för lösa passningar, dels alldeles för många som hamnade bakom mottagaren.

Det var en besvikelse. För just att slå passningar med kvalitet borde väl ändå vara sånt som 16-åriga spelare som håller till i elitakademier borde ha lärt sig? Och de allra flesta spelarna i det här landslaget håller just till i elitakademier.

Följden av det långsamma passningsspelet var att Sverige i princip inte någon gång lyckades spela sig genom det israeliska laget. Inledningsvis handlade mycket av anfallsspelet om inlägg från ytterbacksposition.

Då reagerade jag också på att det var lite för många av de svenska spelarna som hade svårt med tajmingen på luftbollarna. Det kändes inte som att alla spelare gillar att nicka. Och nickstyrka är definitivt ett tungt konkurrensmedel i elitfotbollen. Framför allt inom damfotbollen.

Efter ett tag kom vårt lag högre upp på kanterna, vilket ledde till fler och bättre målchanser. Det blev ett mål före pausen och tre efter. Segern var skön. Men det viktigaste med ungdomslandslag är ju att fostra framtida A-landslagsspelare. Det är alltid svårt att se vilka som kommer att nå längst när spelarna bara är 15–16 år.

Men jag såg definitivt flera spelare med potential. Lagets affischnamn är ju Malmö FF:s Mayar Khatawi, som debuterade i damallsvenskan redan innan hon fyllde 15 år. Henne har jag förstås sett i damallsvenskan. Där tycker jag att hon har varit bra. I dag tycker jag att hon överarbetade situationerna. Kanske för att hon inte fick så jättemycket konstruktivt att jobba med, och då blev lite för ivrig när väl bollen kom. Men Khatawi är helt klart en jättetalang.

Det är även tekniska vänsteryttern Maylin Sarmiento Lövgren. Hon är det här landslagets bästa målskytt. Hon visade varför när hon drog in ett snyggt distansskott till 1–0. Hon hade även en fin hockeyassist till 2–0-målet.

Sarmiento Lövgren är en duktig dribbler som spelar för Sjöstaden DFF Karlskrona, ett mittenlag i division två. Där gjorde hon tre mål på 15 matcher. Hennes namn lär stå högt på de önskelistor som de damallsvenska sportcheferna skickar till jultomten om någon månad.

De allra flesta spelarna i truppen tillhör redan elitklubbar. Två av de mest spännande finns i Djurgårdens IF. Jag tänker framför allt på mittbacken Lea Assefa. Hon fyllde 15 så sent som den 7 oktober och är alltså född 2011. Lagets yngsta spelare var den i backlinjen som hade bäst passningsspel. Hon visade även styrka i luftrummet. Däremot fick jag inte se hennes förmåga i det individuella försvarsspelet. Men offensivt såg hon väldigt bra ut.

Den andra spännande djurgårdaren är forwarden Zoe Källström, dotter till en viss Kim Källström. Hon har lärlingskontrakt med A-laget, och fick göra fyra inhopp i svenska cupen i vintras. Sedan blev hon skadad, och hon väntar ännu på sin damallsvenska debut. Hon känns kraftfull och spelskicklig. Hon hade en osjälvisk assist till 2–0-målet och bokfördes själv för 3–0-målet.

Här nedan är höjdpunkter från 2–1-förlusten mot Frankrike. Där visade Örebromålvakten Linnea Wallinder klass. Hon är för övrigt dotter till Johan Wallinder, som spelade allsvenskt för fyra klubbar: Örebro SK, Helsingborgs IF, Djurgårdens IF och Enköpings SK.

Men framför allt bör man kika på det här klippet för att se Maylin Sarmiento Lövgrens fina kvitteringsmål:

Det är måndag, och vi har nu bara tre omgångar kvar av damallsvenskan. Alla tre topplagen vann. Och efter helgens omgång är det ju nu i princip klart att Häcken kommer att vinna, Hammarby kommer att sluta tvåa samt att Malmö FF kommer att sluta på tredje plats.

Häcken fick inte fira guld på det där spa-hotellet i lördags. Men firandet kommer, troligen på måndag kväll efter hemmamatchen mot Kristianstad. För göteborgarna behöver bara två poäng till på de tre sista omgångarna för att försvara guldet.

Men innan Häcken kan sätta fokus på Kristianstad ska laget till Paris och spela mot Paris FC. Torsdagens drabbning är den sista matchen i vinterns turnering där vår svenska representant har en rimlig chans till poäng. För som bekant återstår sedan hemmamatcher mot de båda topplagen i WSL, Chelsea och Manchester City, samt bortamatch mot Lyon.

Men det troliga är ju tyvärr att Häcken kammar noll i årets Champions League. Jag läste att tränare Elena Sadiku högg mot kritiska frågor på presskonferensen efter 3–0-förlusten mot Juventus i senaste UWCL-matchen. Hon sa:

”Först och främst vill jag påpeka att det första som hände efter lottningen var att alla skrev att det var en mardrömslottning. Vi visste det. … Trodde ni att vi skulle gå vidare? Var ärliga. Nej, alla satt här och sa att det var mardrömslottning så att ni får välja vad ni vill skriva, men det var det ni sa.”

Min spontan reaktion när jag såg artiklarna om Sadikus ”utbrott” i GP och Fotbollskanalen var förvåning. För jag minns ju att hon själv ju kallade lottningen för ”fantastiskt rolig” och att hon sa ”det känns väldigt bra” efteråt. Till GP sa hon då:

”Jag blev glad för varje lag vi än fick.”

Och:

”För mig handlar det om att Champions League är den fina scenen och ja, vi kunde fått en lättare lottning. Men jag triggas av utmaningar och tror mycket på det vi gör och det jobb staben lägger ner. Jag tror att vi kan överraska.”

Att då hugga mot media när det visar sig att hon och hennes lag inte klarade av att överraska andas ju ganska mycket dålig förlorare. Men vi får hoppas att Sadiku slipper förlust på torsdag. För det hade ju varit skönt om Häcken kunde dra in någon poäng i turneringen.

Även Hammarby och Malmö spelar bortamatcher i Europaspelet i veckan. För dem är det onsdag som gäller. Och Bajen möter som bekant slovakiska Spartak Myjava och MFF ska till Amsterdam och möta Ajax.

Det avgjorda läget i damallsvenskan borde för övrigt vara bra för resultaten i Europaspelet. För både Hammarby och Malmö FF kan ju nu lägga fullt fokus på Europa Cup.

För damallsvenskan och svensk damfotboll är däremot den avgjorda damallsvenskan en mindre katastrof. För en spännande guldstrid lockar publik. Det gör inte en avgjord.

Och kollar vi publiksiffrorna på senaste helgens sju damallsvenska matcher så är det ingen vacker läsning. Omgångens snitt var svaga 651. Den siffran räddas av de 2209 som såg Stockholmsderbyt Hammarby–Djurgården. Övriga sex matcher sågs totalt av 2351, vilket är ett snitt på 392.

Att jag kallar det här en mindre katastrof beror ju förstås på att EfD just nu försöker sälja in damallsvenskan till sponsorer och tv-bolag. Då behöver man kunna visa bra siffror. Och det här är ju tyvärr det motsatta.

Och det tråkigaste här är ju att EfD verkar ha noll draghjälp från Svenska fotbollförbundet. Det är ju knappast så att man sett förbundsfolket ta strid för damfotbollen sedan krisrubrikerna började dyka upp för några veckor sedan.

Tvärtom har ju förbundet satt käppar i hjulet. Minns ni damallsvenskans tidiga seriefinal mellan Häcken och Hammarby. Samma dag spelade båda klubbarnas herrlag bortamatcher i herrallsvenskan.

Och det är inte damlagens fel. För damallsvenskans spelschema läggs i princip alltid innan herrallsvenskans. I år fastställdes damallsvenskans omgång 12–26 den 27 maj. Herrallsvenskans omgång 24–30 fastställdes den 1 september.

Man kan tycka att såväl förbundet, EfD som både Häcken och Hammarby borde ha varit intresserade att undvika den här krocken. Men förbundet verkar inte bry sig. Och det är förstås ett stort problem för damallsvenskan.

Om SvFF hade bestått av smarta personer hade man lagt de intressantaste damallsvenska matcherna under herrfotbollens landslagsuppehåll för att maximera möjligheten till stor publiktillströmning.

Bottenstrid lockar inte så mycket publik. Men där finns det åtminstone fortsatt lite spänning. Utöver IK Uppsala är det tre lag som riskerar direktnedflyttning och ytterligare två som kan få kvala.

Eskilstunas vändning och seger mot BP innebär att United nu kan andas ut. Även Piteå tog ett viktigt kliv mot säkrat kontrakt. Norrbottningarna vann borta mot Vittsjö, och har nu betryggande avstånd ner till Växjö på nedflyttningsplats. Däremot behöver nog Piteå ytterligare någon poäng för att inte riskera att tvingas kvala.

Apropå Vittsjö verkar de ha checkat ut. Det är bara någon vecka sedan laget tillhörde seriens formstarkaste. Sedan började tränare Mladen Blagojevic med ett väldigt udda dubbelarbete i damallsvenskan och herrarnas division ett. Och plötsligt började Vittsjö förlora matcher.

Ett annat lag som förlorar matcher är Växjö. Fredagens förlust mot Häcken var blytung. Man föll på ett självmål och en väldigt billig straff. Och nu talar det mesta för att det blir nedflyttning. Visst har smålänningarna tre matcher kvar som de kan vinna: Rosengård (b), Norrköping (h) och Uppsala (b). Men det känns givet att det krävs nio poäng för att Växjö ska undvika tabellens näst sista plats.

I den där matchen mellan Växjö och Häcken fick ju läkaren Robert Cruciat rött kort. Det fick mig att började googla om utvisade läkare. Jag såg att det har hänt förr att läkare har åkt ut. Bland annat fick Örgrytes Lars Peterson se rött i ett Göteborgsderby i superettan i juni 2018.

Utvisningen fick även fantasin att flöda. För utvisade spelare och ledare får ju inte befinna sig på innerplanen. Samtidigt måste det finnas en matchläkare, och hen måste ju befinna sig på en plats där den har möjlighet att snabbt kunna nå skadade spelare.

Jag fick hjälp av domarobservatören på gårdagens superettanmatch mellan Norrby och Norrköping med vad som gäller för en utvisad läkare. Den ska förstås fortsatt kunna ta hand om skador. Men den får inte ha kontakt med sitt lags spelare och ledare mellan skadebehandlingarna. Och det är domaren som bestämmer på vilken plats läkaren ska befinna sig efter utvisningen.

Innan jag lämnar den inhemska fotbollen konstateras att de tre topplagen i elitettan vann sina matcher i helgen. Däremot åkte Linköping på en chockförlust mot Sandviken. Därmed är det klart att fyran LFC inte kan komma ikapp Elfsborg och Kif Örebro. De båda kan således som sämst sluta trea.

Under helgen färdigspelades de tre division 1-serierna. Helsingborgs IF och FC Trollhättan var redan klara seriesegrare inför avslutningsomgången. De får sällskap av Sollentuna FK och Örgryte IS i nästa års upplaga av elitettan. Grattis till de fyra klubbarna. Första reserv om det skulle uppstå en vakant plats är IK Brage.

Här i Borås håller F16/10-landslaget på att spela första rundan av EM-kvalet. Jag har inte haft möjlighet att se någon av matcherna. Men jag noterar att det har blivit förluster mot Nederländerna och Frankrike. I morgon avslutas den här kvalomgången med match mot Israel. Där måste det svenska laget ta poäng om det ska ha en chans att spela i nästa års F17-EM.

Apropå F17 så pågår just nu F17-VM i Marocko. Där är gruppspelet nu avslutat. Och det har gått ganska bra för Europa. Fyra av fem lag är vidare. Det som har åkt ut är Norge, som kom sist i sin grupp trots att man vann en match.

Åttondelsfinalerna spelas på onsdag och torsdag, och slutspelsträdet ser ut så här:

Argentina – Ghana
Japan – Kenya

Nordkorea – Marocko
Spanien – USA

Kina – Frankrike
Brasilien – Polen

Nigeria – Mexiko
Tyskland – Venezuela

Om vi håller oss utomlands så är det numera bara en omgång kvar av grundserien i amerikanska NWSL. Natten mot söndag svensk tid såg jag ungefär en halvtimme av det otroligt viktiga prestigemötet mellan de båda tidigare Häckentränarna Robert Vilahamn och Mak Lind.

Det var en match mellan två lag på varsin sida om slutspelsstrecket. När jag valde sömn framför fotboll stod det 0–0. Men det skulle vara Vilahamns Portland Thorns som drog längsta strået. Man vann med 1–0 efter att tyska Marie Müller avgjort med ett kanonskott.

Müllers kanon skickade Portland till slutspelet. För Mak Lind, Evelyn Ijeh och de andra i North Carolina Courage ser det däremot jobbigt ut. Laget ligger på nionde plats inför avgörandet. Man måste vinna hemma mot Denver i sista omgången, samtidigt som åttondeplacerade OL Reign tappar poäng hemma mot Orlando Pride. Och Orlando har inget att spela för.

Den sista omgången har för övrigt avspark klockan 23.00 på söndag, svensk tid.

Det var fler än Marie Müller som gjorde drömmål i helgen. I damallsvenskan gjorde Viktoria Persson ett sådant för Kristianstad mot Malmö FF.

Och i tyska Frauen-Bundesliga smällde Wolfsburgs Ella Peddemors in en riktigt läcker frispark till 2–0 mot Köln.

Men frågan var ändå inte inte veckans mål gjordes i engelska WSL. För den här yttersidan från Brightons Maisie Symonds är något utöver det vanliga:

I Spanien gjorde Felicia Schröder mål igen. I kväll har hon rankats som femte bästa unga spelare i Ballon d’Or. Vinnaren i den kategorien blev Vicky Lopez.

Precis nu fick Alexia Putellas årets Ballon d’Or. Därmed går alla dampriser till Barcelona. För även om Alexia numera spelar för London City representerade hon Barca under den säsong som det här priset gäller.

Ballon d’Or: Alexia Putellas, Barcelona/Spanien
Årets målvakt: Cata Coll, Barcelona/Spanien
Årets coach: Pere Romeu, Barcelona
Ung spelare: Vicky Lopez, Barcelona/Spanien
Årets klubb: FC Barcelona

Det verkar ha varit ett riktigt drama i Växjö i kväll. Själv har jag tillbringat kvällen på en dödstråkig herrallsvensk match mellan Elfsborg och Malmö FF.

Matchen i Småland har jag inte hunnit ägna en sekund åt. Inte förrän alldeles nyss. Och det verkar ju som att jag har missat något.

För matchfaktan väcker ju en och annan fundering. Dels verkar ju Växjö ha gjort lite av årets match. Ändå föll man med 2–1 på ett självmål och en sen straff. Tungt för smålänningarna som ju ligger riktigt illa till i tabellen.

Men det blicken fastnar på i matchfaktan är ju att Växjös läkare Robert Cruciat fick rött kort i 90:e minuten. Det har säkert hänt förr att matchläkaren har blivit utvisad. Men det hör verkligen inte till vanligheterna.

Ni som har sett matchen får gärna ge mig mer kött på benen om det här. Jag klickade mig in på Smålandspostens hemsida, men artiklarna där sköt verkligen utanför målet.

För Häcken blir det nu att följa lördagens Stockholmsderby mellan Hammarby och Djurgården. Det rimliga är förstås att Bajen vinner. Men skulle djurgårdarna få med sig en poäng blir det guldfest på Hisingen vid 17-tiden i morgon. Och det låter som att Häcken kan bli mästare i baddräkt, jag läser nämligen att laget ska tillbringa lördagseftermiddagen på ett spa-hotell…

Jag har inte hunnit se en enda sekund från dagens matcher. Men jag har sett resultaten, och hörde lite på Radiosporten om Häckens överkörning av Hammarby i den första halvleken.

Det slutade 3–0 till Häcken, som nu bara behöver vinna två av sina fyra sista damallsvenska matcher för att försvara SM-guldet. Det troliga är att det blir guldfest hemma på nya Rambergsvallen vid 20-snåret måndagen den 2 november. Då är ju nämligen hemmamatchen mot Kristianstads DFF över.

I botten såg Djurgården till att avlägsna sig så mycket från nedflyttningsstrecket att risken för direktnedflyttning nu är borta. Man gjorde det genom att vända och vinna med 3–2 hemma mot Piteå.

Norrbottningarna däremot står kvar på 24 poäng. De måste nog ta minst tre poäng till i de fyra sista omgångarna för att slippa kval. För slutar man på 24–25 poäng är risken uppenbar att man slutar på den tolfteplats som innebär att man tvingas sätta sin allsvenska plats på spel i ett dubbelmöte med trean i elitettan.

Den trean skulle kunna bli IFK Göteborg, som idag tog en säker 4–0-seger borta mot Örebro SK. Blåvitt ligger just på tredjeplatsen med fyra omgångar kvar. Och man har ett spelschema som gör att det krävs ett ras för att de ska släppa förbi något lag.

I botten tog Enskede en trepoängare som bör säkra klubbens plats i elitfotbollen även nästa säsong. Klubben från Stockholms södra delar har nu nämligen åtta poäng ner till Gusk på nedflyttning. Och så många poäng tror jag inte att Uppsalaklubben kommer att ta i seriespurten.

Carrie Jones visade karaktär och vinnarvilja när chansen dök upp i allra sista övertidsminuten borta mot Eskilstuna. Det var efter en rörig situation i andrafas efter hörna som Norrköpings walesiska stjärna plötsligt fick chansen. Och tog den.

Hon skickade inte bara upp bollen i nättaket bakom Monica Willhelm. Hon såg också till att Peking fick två poängs marginal till nedflyttningsstrecket. På lördag har Peking en mycket bra chans att distansera sig ytterligare från det där strecket. Då tar man nämligen emot IK Uppsala. Dagen innan ska huvudkonkurrenten i botten, Växjö DFF, spela mot Häcken.

Det är således högst sannolikt att Växjö har fem poäng upp till kvalplats om en vecka. Och då är nog småläningarnas chans till nytt kontrakt att man tar tre raka segrar i slutspurten. Det är i och för sig inte helt omöjligt, för där möter man de andra tre lagen som återfinns bland de fyra i tabellens botten. Alltså Rosengård, Norrköping och Uppsala. Och man ställs mot dem i just den ordningen.

Men även om man på något sätt har sitt damallsvenska öde i egna händer är Växjö DFF riktigt illa ute. Inte nog med att man numera är nere på nedflyttningsplats, det är redan klart att tränare Olof Unogård kommer att lämna efter säsongen och man kämpar dessutom med ekonomin.

Mörker över Växjö alltså. Men det är ju tyvärr ett rätt stort mörker över hela vår svenska damfotboll på klubbsidan. Dubbelklubbarna har höjt lönenivån rätt rejält de senaste åren, vilket förstås är bra för spelarna. Men det har satt enorm ekonomisk press på de rena damfotbollsklubbarna.

I många andra länder har dubbelklubbarna redan knäckt damfotbollsklubbarna. Vi är på väg i den riktningen här också, speciellt som EfD har misslyckats med att sälja in sin sport till omvärlden.

EfD:s misslyckande slår förstås också mot dubbelklubbarna. Men för dem är det viktigaste att sälja spelare från sina herrlag. För damfotbollsklubbarna är det fortsatt en rätt tveksam investering att satsa på egen talangutveckling. Kollar man förbundets analys av damallsvenskans ekonomi är min uppskattning att det först är de två senaste åren som de totala transferintäkterna har matchat de årliga kostnaderna för att hålla både F19- och F17-lag på högsta nivå.

Känslan är ju att det är först när det går att driva en damfotbollsklubb på transferintäkter som rena damfotbollsklubbar kan bära sig. Men risken är väl att huvuddelen av dagens damelitklubbar hinner gå under innan vi är där. Om vi kommer dit. Som Rainer Fussgänger skrev på sin blogg i söndags så har det knappt hänt något med det inhemska engagemanget de senaste 20 åren.

Personligen uppskattar jag det ändå till att alltfler är positivt inställda till damfotbollen. Framför allt under stora mästerskap. Men engagemanget kring landslaget har tyvärr inte spridit sig ner i klubbfotbollen. För i damallsvenskan har publiksnittet pendlat mellan 650 och 1150 de senaste 25 åren. De bästa åren är fortsatt 2004 och 2005. Det är förstås inget som gör det lättare för EfD att sälja produkten.

Tillbaka till dagens matcher. Där tog även Rosengård blytunga poäng i botten genom 2–0-seger mot Vittsjö. Dagens resultat innebär att förloraren i söndagens match mellan Djurgården och Piteå på allvar riskerar att dras ner i kvalstriden igen.Högre upp i tabellen kopplade Malmö FF ett järngrepp om tredjeplatsen genom 3–2-vinst mot AIK.

I elitettan tappade Linköping ännu mer mark i toppen. 0–0 hemma mot Umeå innebär att LFC nu har sju poäng upp till Kif Örebro på andraplatsen. Och med bara fyra omgångar kvar kan nog östgötarna som bäst hoppas på kvalplats.

Men om IFK Göteborg vinner söndagens match i Örebro mot ÖSK är avståndet upp till kvalplatsen fem poäng, och inte heller det blir lätt att ta in. Det troliga är ju faktiskt att tåget redan har gått från Linköpings centralstation.

I botten tog Alingsås ett jättekliv mot nytt kontrakt genom att vinna med 2–0 hemma mot Häcken. Samtidigt föll Gusk med samma siffror i Borås mot Elfsborg. Det innebär att Alingsås nu har fem poäng ner till Gusk. Det innebär att Uppsalaklubben nu måste vinna minst en av matcherna mot topplagen IFK Göteborg, Kif Örebro och Linköping för att ha chansen att hålla sig kvar. Det blir förstås svårt.

För Häcken U är nedflyttningen nu helt klar. Och det är i praktiken klart att de får med sig Sandviken ner i division 1.

I andra riktningen kan vi i dag säga grattis till två nya elitettanlag. För Helsingborgs IF och FC Trollhättan säkrade idag seriesegrarna i division 1 södra respektive mellersta. I praktiken säkrade även Sollentuna FK sitt avancemang idag. Men där finns det fortsatt en teoretisk chans att Brage passerar i sista omgången.

Efter att det blivit klart att IK Uppsala lägger ner är det klart att det kommer att finnas minst en extraplats i elitettan nästa år. Den går till det bästa andraplacerade laget i division ett. Den platsen står mellan Örgryte IS, IK Brage och Gefle IF.

I den kampen är läget:

1) IK Brage, 25 matcher, 59 poäng och +40 i målskillnad – ligger tvåa i norrettan
2) Örgryte IS, 24 matcher, 58 poäng och +58 i målskillnad – ligger tvåa i söderettan
3) Gefle IF, 24 matcher, 55 poäng och +50 i målskillnad – ligger trea i norrettan

Tvåan i mellersta ettan kan inte komma upp i 59 poäng, och är borta ur kampen.

För Brage återstår en bortamatch mot tabellfemman FC Djursholm. Örgryte spelar under söndagen svår bortamatch mot tabelltrean Eskilsminne, och avslutar sedan hemma mot ett nedflyttningshotat IS Halmia. Gefle har kvar jumbon Kvarnsveden och tiondeplacerade Själevad.

Det har varit några riktigt jobbiga dagar för svensk damfotboll. Och det känns väl tyvärr som att det kan komma ganska många fler tunga dagar under den här hösten.

Men i helgen har vi i alla fall en sportslig höjdare att se fram emot. På söndag klockan 13.00 tar ju BK Häcken FF emot Hammarby på nya Rambergsvallen i en tidig seriefinal. Ja, jag vet att en seriefinal är en direkt avgörande match. Men det är ju lite så som den här matchen känns. I varje fall om Häcken vinner.

För då skiljer det åtta poäng mellan topplagen med fyra omgångar kvar. Därmed kan klubbledningen på allvar börja förbereda guldfesten. Även om det blir kryss kan man intensifiera arbetet med det där guldfirandet.

Även om Bajen vinner är det fördel Häcken i guldstriden. Men då skiljer det bara två poäng, och vi kan få en riktigt spännande damallsvensk höstspurt.

Personligen missar jag tyvärr söndagens godbit. Jag sitter med i en stiftelse, och vi ska dela ut årets stipendier just under söndagseftermiddagen. Dålig planering…

I botten är det ju Rosengård, Växjö och IFK Norrköping som i första hand slåss kring strecken. Alla tre spelar under lördagen. Och alla har matcher där det finns rimlig poängchans.

Rosengård tar emot Vittsjö i ett tufft Skånederby. För Vittsjö är riktigt bra i höst. Bylaget från nordöstra Skåne inledde ju damallsvenskan uselt, och hade bara tre poäng efter fem omgångar. Men sedan den svidande 3–0-förlusten mot IK Uppsala Fotboll den 10 maj har man bara förlorat mot Hammarby (två gånger) och Häcken.

Man ska inte använda ordet om för mycket. Men om inte Vittsjö varit så svagt i början, då skulle laget haft en väldigt bra chans att få kvala mot Champions League nästa sommar.

För Växjö väntar bortamatch mot ett BP som redan slagit klubbrekord i inspelade poäng, och dessutom i praktiken redan har säkrat kontraktet. Den ju leda till mättnad. Men det kan också innebära att man släpper alla spärrar och spelar ut.

IFK Norrköping ska till Tunavallen. Det känns som en väldigt bra segerchans för Peking. För Eskilstuna United har en lite dalande kurva med fyra raka förluster. Dessutom fyra raka matcher utan gjorda mål. Det ska dock sägas att sörmlänningarna har mött seriens just nu fyra bästa lag under den här perioden; Malmö, Hammarby, Häcken och Vittsjö.

I elitettan är lördagen lite av en ödesdag för Alingsås i bottenstriden. I nuläget är västgötarna två poäng före Gusk i tabellen. I morgon 13.00 spelar Uppsalaklubben mot serieledande Elfsborg på Borås Arena. Två timmar senare tar Alingsås emot tabelljumbon Häcken på Mjörnvallen.

Det här bör vara en bra chans för västgötarna att öka avståndet ner till nedflyttningsstrecket. Men om man misslyckas att skapa en lucka till Gusk ser det jobbigt ut för Alingsås. För i de tre nästkommande matcherna möter man Kif Örebro hemma samt Elfsborg och Umeå borta. Det är tre riktigt tuffa uppgifter. Å andra sidan avslutar Gusk med matcher mot Kif Örebro (borta), IFK Göteborg (hemma) och Linköping (borta).

För någon timme sedan kom chockbeskedet. Föreningen IK Uppsala Fotboll läggs ner efter säsongen.

Man kan väl i och för sig fundera över om det var ett chockbesked eller inte. Vi har ju fått indikationer om att något dramatiskt var att vänta.

Oavsett är det ju förstås på alla sätt tragiskt för svensk damidrott att en damallsvensk förening läggs ner helt. Om Gusk dessutom trillar ur elitettan går Uppsala på ett svep från att vara landets kanske bästa damfotbollsstad till att nästa år vara helt utan elitfotboll.

Jag jobbar och har annat att göra, och kan inte skriva mer om det här just nu. Men senast vi fick ett liknande besked var väl när Kopparbergs Göteborg FC kom med en oväntad julöverraskning i mellandagarna 2020?

Mitt fokus har varit riktat mot Borås Baskets seger i Östersund. Men på en skärm rullade slakten på Strawberry.

Att Sverige totalt över två matcher vinner med tennissiffrorna 15–0 mot Litauen känns rimligt. Dagens match såg inte ut att vara mycket till match. Men skönt att våra spelare fick känna hur det känns att göra mål.

Anmärkningsvärt ändå att Amanda Ilestedt är bästa målskytt sett till speltid i dubbelmötet med tre mål på två halvlekar, alltså exakt ett mål per 30 minuter. Felicia Schröder blir tvåa på listan, med några sekunder sämre statistik.

Stina Blackstenius är trea med tre mål på 116 minuter enligt den officiella statistiken. Fast egentligen tycker jag att det är hon som vinner. För jag tycker inte att hennes fjärde mål ska vara självmål av den litauiska målvakten. Där kan väl ändå inte Uefa mena allvar? För nicken gick ju mot mål. Att målvakten styrde bollen i målramen och sedan träffades av den innan den gick in gör det ju inte till självmål. För om målvakten hade låtit bli bollen hade det blivit mål. Jag hoppas således att Uefa tar sig förnuft till fånga och ger Blackstenius även sitt tredje mål från tisdagens match. Och med det gör hon i snitt mål var 29:e minut i dubbelmötet. Därmed smiter hon förbi Ilestedt och Schröder.

Så många andra synpunkter har jag inte i skrivande stund. Jag har typ bara sett tio mål.

Jag har även sett att Polen vann en riktig rysare mot Belgien. Ewa Pajor ordnade straffläggning med en sen kvittering i förlängningen. Sedan missade Pajor sin straff. Men det kostade inte så mycket eftersom belgiskorna missade två.

Jag ser även att det står 3–2 till Skottland mot Tjeckien med 17 minuter kvar. Därmed är det totalt skotskt 5–2. Tjeckiskorna ledde dagens match med 2–1 i paus, och var då bara två mål bakom. Men nu kan vi nog börja planera för en resa till brittiska öarna.

Förbundskapten Tony Gustavsson gör två ändringar i sin startelva från det första mötet med Litauen. Dels byter han målvakt – Jennifer Falk ut och Zecira Musovic in. Dels sätter han in Stina Blackstenius på forwardsplats på Evelyn Ijehs bekostnad.

Jag vet inte vilka slutsatser man kan dra av det här. För mig antyder målvaktsbytet att Gustavsson tycker att det är jämnt mellan Falk och Musovic. Personligen tycker jag att Falk har känts stabilast i damallsvenskan. Men vi vet ju alla att Musovic har en hög högstanivå.

Anfallsbytet är rimligt eftersom Ijeh inte kom till sin rätt i bortamatchen, medan Blackstenius stod för ett fint inhopp. Men frågan är om det är ett byte där man har playoffspelets final i tankarna? För jag skulle bli förvånad om Gustavsson väljer två forwards mot Skottland eller Tjeckien. Och ska han spela med en tia borde andra spelare än Blackstenius och Schröder vara prioriterade. De båda känns ju i första hand som nior.

Nyss kom nyheten att förbundet dömer Kif Örebro till böter på 750 000 kronor för ”att ha vilselett licensnämnden i samband med prövningen av föreningens elitlicens”.

Klubben ska överklaga. Men känslan är väl allt mer att Kif måste lösa en damallsvensk plats för att få spela i elitettan nästa år.