Väntade resultat i första gruppomgången

Efter sju av åtta matcher i första gruppomgången av svenska cupen har vi fått rakt igenom väntade resultat. Det blev segrar för de fem lag på fjolårets topp sex som var i farten, nämligen Rosengård, Linköping, Göteborg, Kristianstad och Eskilstuna.

Dessutom vann de båda Stockholmslagen Hammarby och Djurgården. Uppsala var närmast en skräll hemma mot Djurgården. Men där slog stockholmarnas nyförvärv från just Uppsala, Ariam Berhane Gebreyohannes, till på övertid och fixade bortaseger med 2–1.

Lördagens namn var Kosovare Asllani och Svava Ros Gudmundsdottir. Båda blev tremålsskyttar, och Asllani stod dessutom före ett tvättäkta hattrick.

Jag hann inte se speciellt mycket av Malmöderbyt. Det jag såg var det en ganska ensidig matchbild med spel på LB07:s planhalva. Positivt för LB var att laget tycks vara medvetet om att de måste bygga bakifrån i år, och att deras försvar i 5–4–1-uppställning är något att bygga ifrån.

I Frankrike vann Lyon cupkvartsfinalen mot PSG med 1–0 inför 10 217 åskådare. Jessica Fishlock forcerade in segermålet efter att bollen agerat flipperkula i PSG:s straffområde.

Ingen svensk spelare fick speltid i matchen. Hanna Glas satt kvar på bänken i 90 minuter, och varken Emma Berglund eller Annahita Zamanian ingick i PSG:s matchtrupp.

I den andra kvartsfinalen som spelades under lördagen vann division II-laget Grenoble med 5–4 efter straffläggning borta mot Dijon. Det var mållöst efter full tid och förlängning.

I Italien tappade Juventus poäng borta mot Atalanta (0–0). Därmed tajtade det till sig i tabelltoppen. Vinner Milan mot Verona under söndagen ligger Juventus, Fiorentina och Milan inom två poäng.

I dag börjar tävlingssäsongen

Det är lördag, och i dag drar den svenska tävlingssäsongen igång med sju cupmatcher. För egen del jobbar jag och har ingen möjlighet att ta mig till någon av arenorna. Framför allt svider det lite att man inte kan ta sig till Valhalla för intressanta mötet Göteborg–Växjö.

Kanske att jag kan se en stund av derbyt Rosengård–LB07, som sänds på Sportkanalen från 13.00. Den matchen är också intressant, även om Rosengård känns som klar favorit. I nuläget tillhör ju de båda Malmöklubbarna de mycket få lag i damallsvenskan som känns svagare nu än för ett år sedan.

I Rosengård påtalade ju nyligen tränare Jonas Eidevall att man försvagats. Nu gör Caroline Seger samma sak på förbundets hemsida. Jag kan ha missat något, men väntar man inte på besked från klubbledningen kring hur de ser på situationen?

Det är även ett tredje damallsvenskt möte under lördagen, ”halvderbyt” mellan Eskilstuna och Örebro. Där blir det intressant att se hur nykomlingen står sig. Det är ju väldigt mycket nytt i Kif i år.

I övrigt i helgen är det ju semifinaler i Australiens W-league. Under söndagen spelas matcherna Melbourne Victory–Perth Glory och Brisbane Roar–Sydney FC.

Helgens riktiga höjdarmatch spelas dock i franska cupen. Där har nämligen topplagen Lyon och PSG lottats mot varandra redan i kvartsfinal. Den godbiten avgörs med start 15.45 i dag.

Även i England är det toppmatch. Där möts i morgon (avspark 14.00) Manchester City och Chelsea för andra gången den här veckan. I onsdags var det cupsemifinal, en match City som bekant vann med 2–0. Bland annat efter det här straffmålet av Nikita Parris:

Nu är det ligamöte, och en absolut måstematch för Chelsea. Allt annat än seger innebär sannolikt att de regerande mästarinnorna är borta från chansen att sluta som etta eller tvåa.

Apropå England blir det Arsenal som ställs mot Manchester City i cupfinalen. Arsenal vann med 2–1 mot Manchester United i sin semifinal. Båda målen gjordes av en viss Vivianne Miedema.

Under söndagen tjuvstartar för övrigt även Frauen-Bundesliga igen. Det är två tidigare uppskjutna matcher som spelas, Hoffenheim–Frankfurt och SC Sand–Potsdam. Den egentliga återstarten sker annars nästa helg.

I veckan har jag för övrigt noterat att vi får F17/02-landslagets EM-kval till min hemstad, Borås. I slutet av mars ställs Sverige mot Polen, Spanien och Slovakien i den andra kvalomgången. Det låter som en väldigt svår lottning. Spanien vann ju som bekant F17-VM i december, och har minst sju–åtta spelare från guldtruppen som fortfarande håller åldern. Och Polen förlorade vårt F17-landslag mot så sent som häromdagen.

Nyligen var det en liten debatt om hårdträning i den här bloggens kommentatorsfält. Ämnet fotboll och hård träning är intressant, inte minst när man hör om hur tufft Malmö FF:s herrlag drivs den här våren. En läsvärd artikel på temat finns här. En aptitretare är det här citatet:

”Fotbollen har bestämt sig för att hårt arbetet betyder skador. Det är lite frustrerande för skador är en så komplicerad process. Bara för att någon blir skadad och du har jobbat hårt, så betyder inte det nödvändigtvis att det var det hårda arbetet orsakade skadan.”

Nedflyttat lag tar plats i Champions League

Finländska mästarinnorna PK-35 Vantaa får inte elitlicens och flyttas ner i andradivisionen. Fast konstigt nog får de behålla sin plats i Champions League.

PK-35 ersätts i högsta ligan av Kuopion Palloseura, känt som KuPS. KuPS kom sist i ligan förra året, och skulle alltså egentligen ha flyttats ner.

Har jag fattat saken rätt stod egentligen ett annat PK-35 före KuPS i kön, nämligen PK-35 från Helsingfors. Men de valde att inte ansöka om ligaplatsen. Därmed blir det vad jag kan förstå två lag med namnet PK-35 i näst högsta finska ligan i år.

När vi ändå är inne på nordiska nyheter läste jag i går att Danmark verkar sikta på att få arrangera EM-slutspelet 2025.

På hemmaplan hade Corren under onsdagen tre uppföljningsartiklar kring LFC:s nedläggning av sitt F19-lag. I en av artiklarna får klubbens ordförande Paul Lindvall utrymme att förklara åtgärden lite djupare. Men jag måste säga att jag inte blir klokare av det, jag kan fortfarande hitta någon rimlig anledning till nedläggningen. Lindvall hävdar ju med bestämdhet att det inte finns några ekonomiska skäl. Han säger:

”Det finns som sagt ingen besparing i det här utan det finns snarare en risk för att det blir en kostnad. Vi har varit i kontakt med vissa sponsorer som uttryckt en besvikelse. Vi hoppas såklart att de sponsorer som är med nu förstår varför vi tagit det här beslutet och vill fortsätta vara med och sponsra.”

Onsdagens internationella toppmatch spelades i England, där Chelsea och Manchester City möttes i semifinal i WSL cup. Det blir City som får spela final på Wembley efter en 2–0-seger mot svensklaget från London.

Nikita Parris gjorde båda målen, varav det första på straff. Chelseas mål vaktades av Hedvig Lindahl, som alltså släppte in två mål i samma match. Har jag rätt info hade vår landslagsmålvakt tidigare bara släppt in två mål totalt på hela säsongen 2018/19 – inklusive landskamper. I övrigt startade svenskduon Magdalena Eriksson och Ali Riley för Chelsea. Riley byttes ut mitt i den andra halvleken, några minuter senare byttes Jonna Andersson in.

I morgon avgörs vilket lag som blir Citys finalmotståndare. Då möts Arsenal och Manchester United i den andra semifinalen. En intressant drabbning mellan topplag från Englands båda högsta divisioner.

Apropå Arsenal släppte laget i helgen fram 16-åriga debutanten Ruby Grant i lagets bortamatch mot Crawley Wasps i FA-cupen. Arsenal vann med 4–0 och Grant tackade för förtroendet genom att göra tre av målen.

Slutligen lite transfernytt. Först till Frankrike, där Paris FC värvar kanadensiska landslagsspelaren Rebecca Quinn.

Sedan till USA där Portland Thorns återigen kontrakterat Dagny Brynjarsdottir. Den duktiga isländskan är tillbaka efter en säsongs mammaledighet.

I USA har Seattle Reign brutit kontraktet med den före detta Kvarnsvedenmittfältaren Elizabeth Addo. Jag gillade Addo när hon spelade i damallsvenskan, vågar man hoppas på att hon är på gång tillbaka?

 

Linköping borde skämmas

Vi måste prata mer om Linköpings fiasko med F19-laget. Även om det inte borde komma som någon chock att LFC nonchalerar talangutveckling så var det just en liten chock när jag såg att klubben upplöser sitt juniorlag och numera bara har ett A-lag.

Faktum är att jag tycker att det här är så anmärkningsvärt att det går att kalla för en skandal, samt att LFC borde skämmas.

När LFC bildades var det möjligt att skapa en elitförening helt utan ungdomsverksamhet i Sverige. Men med bland annat LFC och Göteborg FC som ”skräckexempel” har förbundet sedan cirka tio år tillbaka förbjudit nybildande av elitföreningar utan ungdomslag.

Linköpings FC anno 2019 är alltså en typ av förening som förbundet helst slipper att se. Jag förstår förbundet. För man tycker ju att elitklubbarna bör dela med sig av sin kompetens även inom spelarutvecklingen.

Det här är dessutom lite av ekonomisk doping*. Jag har ingen exakt summa på vad de olika damallsvenska klubbarna lägger på sin ungdomsverksamhet, det framgår inte av den ekonomiska analys som årligen görs av de damallsvenska klubbarna. Men det lär ju handla om fler hundra tusen kronor per år.

Talangutveckling inom damfotbollen är i stor utsträckning en kostnad, då man sällan får några större inkomster från den. Den kostnaden slipper nu LFC, de kan istället lägga sina pengar på löner till elitspelare.

Jag vet inte om det går att bestraffa LFC, men går det tycker jag definitivt att klubben skall straffas. Exempelvis tycker jag att EFD borde överväga att dra in sitt bidrag till LFC. Om det inte går tycker jag att man i alla fall bör skriva om reglerna så att klubbarna framöver bara får elitbidragen om de har talangverksamhet.

På så sätt sätter man blåslampa i baken på klubbar som exempelvis har svårt att hitta tränare till sina talanger.

Jag hoppas verkligen att Linköpings FC vaknar till och tar tag i sin verksamhet. Att ha ungdomsverksamhet skapar ett engagemang kring klubben. Men LFC har konstant sedan man bröt sig loss från BK Kenty struntat i ungdomsverksamhet. Man har aldrig haft några flicklag, och nu har man alltså inte ens ett juniorlag – ett F19-lag.

Det som är anmärkningsvärt i Linköping är att framgångar på elitnivå inom en sport normalt innebär en boost bland ungdomar på den egna orten. Således har Tärnaby ett överskott av skidstjärnor, Alingsås av handbollsspelare och så vidare.

Linköping har haft damfotbollslag i Sverigeeliten i över 20 år. Men klubbens svaga ungdomsverksamhet har inneburit att vi inte fått se någon damfotbollsboost i kommunen. Inga Linköpingstjejer har på allvar slagit sig in i damallsvenskan under den här tiden**. Jag tror inte bara att det hänger på bristande talangunderlag. Inte alls.

Det finns således massor av skäl att vara kritisk mot Linköpings FC. Dessutom undrar man lite om man inte genom det här dessutom ställer till det för sin A-trupp. För var skall unga spelare som Linn Bogren, Wilma Thörnqvist och Alva Selerud få sin matchning? Och vad händer om man som förra hösten får två skadade målvakter?

* Tillagt i efterhand. På LFC:s Facebooksida skriver ordförande Paul Lindvall så här om den ekonomiska aspekten:

Detta har ingenting alls att göra med ekonomin. I så fall hade vi berättat det. F19 genererar lika mycket intäkter som verksamheten kostar. Det finns ingen ekonomisk vinning av att inte ha ett F19-lag. Vi kan inte i år säkerställa att verksamheten håller en tillräckligt bra klass. Vi kan inte bedriva en verksamhet som inte lever upp till spelarnas, föräldrarnas och andras berättigade förväntningar.

Det är ju i sig intressant, för det innebär ju att LFC har ännu färre skäl att lägga ner F19-laget.

** Korrigering. Under tiden elitklubben hette Kenty slog sig ett antal Linköpingstjejer in på högsta elitnivå. Korrekt är att inga Linköpingstjejer har etablerat sig i damallsvenskan sedan LFC bildades för 15 år sedan.

Hemsidor, Rosengård, Peps, Ekroth, Chelsea och Chawinga

De senaste två helgerna har de damallsvenska lagen börjat spela träningsmatcher. Matcher som är svårbedömda, det är ju som bekant inte nu i början av februari man vinner SM-guld. Och när man kollar resultaten från de här matcherna bör man betänka att lagen är inne i hårda träningsperioder samt att det ofta testas rätt rejält.

För att kunna värdera resultat från träningsmatcher måste man kunna se respektive lags laguppställning, och byten. Och här är tyvärr majoriteten av de damallsvenska lagens hemsidor genomusla. När ett elitlag har spelat match tycker jag att det är minimikrav att man på klubbens hemsida kan läsa resultat, målskyttar och laguppställning – inklusive byten. Den informationen tycker jag att det är givet att klubbens supportrar skall tillhandahållas.

Men tyvärr är alltså många av våra damallsvenska klubbar långt ifrån elitklass på information. Några håller dock hög klass. Bäst är nog Göteborg, deras hemsida är väldigt pålitlig. Nykomlingen Kif Örebro har också en hemsida väl värd att framhålla – även om de inte lyckats få med laguppställning och byten från helgens 2–0-förlust mot BP.

Lite överraskande är att FC Rosengård tillhör botten i den här kategorien. Jag kan faktiskt inte hitta någon information alls på klubbens hemsida om att man faktiskt har spelat två träningsmatcher den senaste veckan. Klickar man på rubriken ”Match” på hemsidan hamnar man i en annons för Champions Leaguemötet med Slavia Prag, en match som ju spelades för mer än tre månader sedan.

Kanske att Rosengård helst vill att ingen skall se resultatet från söndagens möte med Vittsjö? Men tisdagens 1–0-vinst i Växjö har man väl inget behov av att tysta ner?

I söndagens match vann Vittsjö med 2–1 på Malmö IP efter två mål av Clara Markstedt och ett av Anja Mittag.

Vad jag kan hitta har Vittsjö spelat 18 tävlingsmöten mot Rosengård (och dess föregångare). De 18 matcherna har slutat med 15 segrar för Rosengård och tre kryss. Någon statistik över träningsmatcher lagen emellan hittar jag inte, men jag såg att klubbchef Erika Nilsson skrev på twitter att det var första gången någonsin som Vittsjö vann mot Rosengård.

Kul för Vittsjö att få en sådan bra start på året. Jag har ju flera gånger noterat att jag tycker att Vittsjös trupp ser väldigt spännande ut. Men med tanke på att man har ganska mycket nytt i laget trodde jag kanske att det skulle ta ett tag innan man fick ihop det.

Apropå Vittsjö har laget en ny kampsång signerad Peps Persson:

I Rosengård har jag noterat glädjande nyheter i veckan i form av att både Johanna Rytting Kaneryd och Malin Levenstad har gjort comeback efter långtidsskador. I Levenstad handlar det ju om mer än bara skadeuppehåll, men det där vet ni väl redan.

För Rosengård är det väldigt viktigt att ha friska spelare, för i sin nuvarande A-trupp har man ju bara 14 utespelare. Jag antar att man skall ta in några till, och kanske att det blir lättare nu när transferfönstret är stängt för de flesta större ligorna. I Sydsvenskan läser jag att tränare Jonas Eidevall säger så här:

”Om vi vill vara ett guldlag behöver vi förstärka truppen. Utan tvivel är det så. Det är bara att titta på vem som har lämnat.”

Han säger även att han inte tror att det finns någon rekryteringsplan för ytterligare backar. Det framgår däremot inte om det finns en plan för rekrytering av offensiva spelare.

Om man får drömma lite är kanadensiska stortalangen Jordyn Huitema en spelare man gärna hade velat se i damallsvenskan. Hon ser ut att välja bort college för en proffskarriär, och hon tycks föredra Europa före NWSL. Men hon har ju tid att vänta till nästa transferfönster, och känslan är att hon hamnar i PSG där hon provspelat ett par gånger.

Oavsett väntar man verkligen med spänning på vad som skall hända i Rosengård. I nuläget känns det som att klubben tappat mark mot flera av huvudkonkurrenterna.

Jag bedömer att såväl Piteå, Göteborg, Linköping som Kristianstad har starkare trupper 2019 än de hade för ett år sedan. Rosengård känns däremot sämre, framför allt i defensiven.

Svenska mästarinnorna Piteå har spelat tre träningsmatcher, alla på skotsk mark. Det har blivit två förluster och en seger. Men i alla de där matcherna har det gjorts strömbyten, vilket gör resultaten svårbedömda.

Göteborg har varit i Oslo, där man mött norska suveränerna LSK i två matcher, med en seger och en förlust som facit. Det mest spännande här är att Göteborg inleder försäongen med att försöka spela in ett nytt 3–5–2-system. Offensivt känns det som att truppen är välbyggd för ett sådant upplägg, men frågetecknet finns väl kring bredden på mittbackssidan.

Linköping fick hem Stina Blackstenius i veckan. Hon startade i helgens 2–1-seger mot Djurgården. Exakt hur mycket hon spelade har jag inte funnit några uppgifter om. LFC:s hemsida imponerar inte heller när det gäller rapporter kring träningsmatcher. Inte heller förra helgens 1–1-match på 2×30 minuter mot Eskilstuna är avhandlad på LFC:s hemsida.

Där hittar jag däremot den här beklagansvärda nyheten om att klubben dragit ur sitt F19-lag ur seriespel. Elitklubbarna har ett stort ansvar när det gäller talangutveckling, men tyvärr lever inte LFC upp till vad som förväntas på den här fronten. På hemsidan betonar klubbens ordförande Paul Lindvall att man dragit ur laget eftersom man inte hittat en tillräckligt kompetent tränare. Tyvärr får man ganska snabbt tanken på att det här är en smidig besparing för en klubb med darrig ekonomi. Hoppas verkligen inte den tanken är korrekt.

För Djurgården har försäsongen startat med två förluster. Först med 1–0 borta mot Åland United, sedan då 2–1 borta mot Linköping. Djurgården har bra matchrapporter på sin hemsida, även om fakta saknas från Ålandsmatchen. Från helgens match har man däremot fakta av högsta klass.

På lördag drar Svenska cupens gruppspel i gång. Då skall Växjö till Göteborg. Under föregående vecka spelade Växjö två hemmamatcher utan att göra mål. Det var i och för sig mot bra motstånd i form av fjolårets trea och fyra i damallsvenskan, alltså Rosengård (0–1) och Kristianstad (0–2). Växjö spelade båda matcherna utan viktiga Jelena Cankovic. Gissningsvis behöver man få tillbaka henne om man skall kunna skaka Göteborg på lördag.

I sin startelva hade Växjö även en provspelare, amerikanska Patricia George. Hon fick 60 minuter, om hennes insats räckte för att spela till sig ett kontrakt är oklart.

Tolkar jag kommentarerna från Kristianstad rätt gjorde klubbens båda nya isländska spelare en riktigt bra debut. Det blir spännande att följa KDFF i år. Redan nu kommande månad skall man ju mäta sig med bland annat Rosengård i Svenska cupen – vilket känns intressant.

Redan på lördag är det Malmöderby i cupen. LB07 har inlett försäsongen ojämnt. Först föll man med hela 6–1 borta mot Bröndby, då gjorde finländska landslagsspelaren Ria Öling tre mål för det danska storlaget. I den matchen testades en fransk mittfältare av LB. Hur det föll ut vet jag inte. LB är nämligen väldigt dåliga på information. På sociala medier länkar de ofta till Sydsvenskan, som huvudsakligen har låsta artiklar.

Nu i helgen vann i alla fall sin match mot Borgeby med 2–1. Man gjorde det efter mål av Malin Winberg och Andrea Thorisson.

Känslan man har haft under silly season om att den damallsvenska bottenstriden kommer att stå mellan LB och de båda nykomlingarna har inte försvunnit några veckor in på försäsongen.

Det är ju ett tag sedan min sista internationella genomgång. Det är alltså hög till för en sådan. Det känns rimligt att börja i Italien där Petronella Ekroth blev första svenska målskytt i årets serie A. Hon blev det på en snygg volley, som kanske går att se på det här Instagramklippet:

Jag skriver kanske för jag är inte säker på om det är offentligt…

Ekroth och Juventus leder ligan efter 15 omgångar med fyra poäng till Milan och sex till Fiorentina. De sistnämnda har dock en match mindre spelad och kan knappa in i morgon, då man spelar hemma mot nästjumbon Bari.

Så till England där Chelsea numera måste anses vara helt borta från guldet. Mästarinnorna har kvar chansen att nå Champions League – men då måste de nog vinna alla de sex återstående ligamatcherna.

Det var förra helgen man föll med 3–2 hemma mot Birmingham, ett resultat som gör att man nu är sex poäng bakom Manchester City och fem bakom Arsenal. Arsenal har dessutom en match mindre spelad.

Utan att ha sett annat än statistik undrar jag om inte Chelsea faller på sitt system att rulla på målvaktssidan. I ligan har Hedvig Lindahl och Carly Telford stått sju matcher vardera, och utfallet är ganska olika.

Av de totalt nio mål Chelsea har släppt in den här säsongen har Lindahl bara släppt in ett. Telford har således släppt in åtta. Noterbart är att Telford stod hemma mot Arsenal och Birmingham och släppte in fem respektive tre mål. Lindahl stod i båda bortamatcherna och släppte in ett. På bortaplan tog Chelsea fyra poäng mot aktuella motståndare, på hemmaplan kammade man noll.

Nu är känslan att det kan bli en ren guldfinal i sista omgången mellan Manchester City och Arsenal. Då båda lagen har även seriens bästa målgörare. Arsenals Vivianne Miedema satte nytt ligarekord förra helgen, när hon kom upp i 16 mål. Men hon gör bäst i att fortsätta hitta målet, för annars är det inte säkert att hon har kvar rekordet så länge. Manchester Citys Nikita Parris står nämligen på 14 fullträffar.

Så till Australien där det nu är slutspelsklart i W-league. Söndagens semifinaler kommer att spelas mellan Melbourne Victory och Perth Glory samt Brisbane Roar och Sydney FC. Det efter att det blivit en målskillnadsaffär om den sista slutspelsplatsen.

Melbourne City missade slutspel med tre måls marginal, och Adelaide United med en poäng och tio mål.

Grundseriens skytteliga vanns förstås av Sam Kerr, som slutade på 13 mål. Tre spelare delade på andraplatsen med nio fullträffar, bland dem var fjolårets Linköpingsforward Natasha Dowie.

Apropå Australien har man fortfarande inte fått någon klarhet kring varför förbundet sparkade förbundskapten Alen Stajcic. Den här artikeln av Lucy Zelic för ett bra resonemang kring många av de konspirationsteorier som flödar.

Tillbaka till Europa, och i det här fallet Frankrike. Där körde PSG över säsongens stora besvikelse, Montpellier. Slutsiffrorna blev hela 4–0 efter att Paris haft 3–0 redan efter 20 minuter. Kinesiska Wang Shuang visade vägen med ett kanonskott redan i första minuten.

Ingen svensk startade för Paris. Emma Berglund satt kvar på bänken hela matchen, medan Hanna Glas byttes in i 80:e minuten. För Montpellier spelade Linda Sembrant och Sofia Jakobsson hela matchen, och så fick Marija Banusic debutera genom ett inhopp i minut 82. Sett till klippet ovan var Jakobsson pigg, och hade bland annat ett ribbskott vid 2–0-underläge.

Vädret ställde till det en hel del runt om i Europa i helgen, med uppskjutna matcher som följd. Det drabbade bland annat matchen Paris FC–Lyon. Det innebär att PSG nu leder ligan med en poängs marginal till Lyon – PSG har dock en match mer spelad.

Montpellier ligger fyra, man har även Bordeaux (med en match mindre spelad) före sig. Bordeaux ligger faktiskt trea med minusmålskillnad – något som är högst anmärkningsvärt.

Så till Spanien där veckans snackis var publiksiffran i kvartsfinalen av spanska cupen mellan Athletic Club och Atletico Madrid. Damfotbollspubliken i Bilbao är inte speciellt pålitlig i vardagen, men när det händer något anmärkningsvärt går folket man ur huse.

Cupkvartsfinalen drog fantastiska 48 121 till herrarnas stadion, San Mames. Man undrar ju om den totala siffran för alla matcher i svenska cupen ens når upp till en femtedel…

För övrigt vann gästande Atletico med 2–0, och är klart för semifinal tillsammans med Barcelona, Valencia och Real Socidad.

Atletico leder även ligan efter 19 omgångar, man har tre poäng ner till obesegrade tvåan Barcelona. De båda lagen möts för övrigt i Madrid den 17 mars.

Jag avslutar ligagenomgången med ett riktigt snyggt mål från den mexikanska ligan. Det är Americas Casandra Cuevas som suger in bollen snyggt och avslutar lika läckert.

Allra sist några ord om det internationella övergångsfönstret som stängde i de flesta ligorna ute i Europa vid månadsskiftet. De mest spännande sena övergångarna rörde afrikanska spelare som flyttar till Spanien.

Noterbart var att ex-allsvenska Gaelle Enganamouit bytte norska Avaldsnes mot spanska Malaga. Och att nigerianska affischnamnet Asisat Oshoala lånas in av Barcelona. Det blir intressant att se om Oshoala äntligen kan få ett lyft i en europeisk klubb. I Kina har hon lyckats bättre. Hon vann skytteligan i den kinesiska superligan 2017 på 13 mål. I fjol vann hon guld med Dalian Quanjian, men blev ”bara” tvåa i skytteligan på tio fullträffar.

Noterbart för övrigt att det var en viss Tabitha Chawinga som vann den kinesiska skytteligan 2018 på 17 mål. Hon förde även sitt Jiangsu Suning FC till seger i kinesiska FA-cupen och utnämndes till den kinesiska ligans bästa spelare. Chawinga förekommer aldrig högt upp på några listor över världens bästa spelare. Men jag har svårt att tro att det finns något lag där hon inte hade varit storstjärna.

Femma i den kinesiska skytteligan kom för övrigt argentinska Sole Jaimes, som ju nyligen skrev på för Lyon. Vilken europeisk storklubb köper över Chawinga?

Klart: Blackstenius tillbaka i Linköping

Stina Blackstenius

Just innan lunch blev det klart – Stina Blackstenius återvänder till damallsvenskan och Linköping.

Det är förstås en väldigt glädjande nyhet för Linköping – och för damallsvenskan. För med Blackstenius får vår högsta serie ytterligare ett affischnamn. En spelare som borde kunna locka några fler åskådare till arenorna.

För Blackstenius själv var det här en bra nyhet. Jag har inte tyckt att hon varit bra det senaste halvåret. Tvärtom har hon sett otajmad ut i landslaget. Förbundskapten Peter Gerhardsson har berömt henne för hårt arbete, och känslan är nog att hon numera tillför mer i försvarsspelet än hon gjorde för några år sedan.

Men Blackstenius styrka har ju historiskt sett varit målskyttet, och där har det varit tunt den pågående säsongen.

Jag känner inte Stina Blackstenius, men när man har lyssnat på henne och läst om henne, har det känts som att hon inte trivts i Frankrike. Och att hon längtat efter tryggheten på hemmaplan.

Kanske kan drygt fyra månader på hemmaplan gör att Blackstenius kan ha hittat harmonin – och målet igen – lagom till VM. För vi behöver en målfarlig Blackstenius när hon återvänder till Frankrike i juni, och förhoppningsvis är kvar en vecka in i juli.

För Linköping är det här en prestigevärvning. Det är också en värvning som skapar både bredd och spets i offensiven. Laget har en hel hög duktiga, offensiva spelare som Filippa Angeldahl, Kosovare Asllani, Frida Maanum, Lina Hurtig, Mimmi Larsson och Dajan Hashemi.

Det man är lite nyfiken på, och som kanske även skulle kunna bli ett problem, är hur LFC kommer att använda det faktum att man nu har tre toppforwards av högsta damallsvenska klass i Blackstenius, Larsson och Hashemi.

Det finns fortfarande frågetecken i LFC:s defensiv. Men Olof Unogård har ett par månader på sig att räta ut dem. Och känslan just nu är ju att LFC kommer att vara med och slåss om SM-guldet i år.

Tillfälligt avbrott på grund av skidfest

Den här helgen befinner jag mig i en bubbla – en skidbubbla. Det är världscuptävlingar i grannstaden Ulricehamn, och jag ingår i BT:s lag på plats.

I dag blev det drygt elva timmars jobb, i går blev det ännu mer. Därmed har jag inte hunnit uppdatera mig kring vad som händer i damfotbollsvärlden. Inte mer än att jag har noterat att Piteå föll i en träningsmatch mot Glasgow City i går, att Petronella Ekroth har gjort mål för Juventus i dag samt att LB07:s match mot Bröndby sköts upp på grund av snöslask.

Jag återkommer när jag tagit mig ur skidbubblan…