Månadsarkiv: januari 2015

Väntad trupp till Finlandsmatchen

Publicerad den av
2

Tidigare i dag presenterades truppen till bortamötet med Finland den 12 februari. Det var på många sätt väntade namn bland de 20 spelare som Pia Sundhage tog ut.

Genom att hon ökade med två från de 18 hon tog ut till Norgematchen i La Manga samt att Malin Reuterwall och Fridolina Rolfö är skadade gavs plats för samtliga inkallade reserver till den förra samlingen plus att Charlotte Rohlin tillkommer.
Lägg till att Hedvig Lindahl och Jessica Samuelsson också finns på skadelistan och vi behöver bara stryka en målvakt för att ha en klar VM-trupp med 23 spelare.

Det lär krävas rätt mycket för att någon utanför de här spelarna skall slå sig in. Ännu tuffare blir det att ta plats i startelvan, i varje fall för offensiva spelare. Både mittfältare och forwards känns ganska klara i nuläget, i backlinjen är det däremot fortfarande konkurrens, både om en mittbacks- och om båda ytterbacksplatserna.

Även om Sundhage försöker lägga en dimridå om vem som skall vakta målet så har Lindahl ett bra grepp om den platsen – bara hon blir frisk. Gissningsvis är det bara en supervår från Sofia Lundgren som kan ändra på den saken. Carola Söberg, Reuterwall och Hilda Carlén känns inte som några hot mot en frisk Lindahl.

När jag skriver att platser är klara i nuläget så tänker jag på laget till VM-premiären. Sedan vet vi väl alla att det sällan är premiärelvan som även spelar i en turnerings sista match, inte ens om man klarar sig utan skador. Vissa spelare växer, medan andra tappar. I VM 2011 minns vi exempelvis hur Josefine Öqvist snodde startplatsen bredvid Lotta Schelin från Jessica Landström under pågående mästerskap. Vem kan bli sommarens sensation?

VM-tröja och ny trupp

Publicerad den av
Svara

I går presenterades Sveriges VM-dräkter och i morgon skall Pia Sundhage ta ut en ny landslagstrupp.

Den gula VM-tröjan känns rätt klassisk. Däremot rycker man till lite när man ser reservtröjan. Min första reaktion var att det röda inslaget inte hör hemma på en svensk landslagsdress. Men för varje gång jag kikar på den ju mer gillar jag den. Den sticker ut.

Har du inte sett de nya tröjorna finns de på bild här.

De svenska reservtröjorna har varit spännande de senaste åren. Personligen älskade jag den här från 2011. Riktigt så högt rankar jag inte den nya ännu, men vem vet vad som händer framöver. Tar vi medalj i sommar iklädda dem så kanske…

Det om tröjorna. I morgon kommer vi ytterligare ett steg närmare svaret på vilka spelare som skall bära tröjorna och leda oss mot den där medaljen.

Förbundskapten Sundhage har ju varit tydlig med att hon nu drar åt tumskruvarna inför VM, vilket borde innebära att det blir ungefär samma trupp som den hon tog ut till Norgematchen. Visst är väl det här egentligen sista riktiga chansen att testa lite och Sundhage sa ju när hon presenterade förra truppen att hon hoppades att den här skulle se annorlunda ut.

Men med tanke på att inga spelare har haft chansen att visa upp sig sedan senast är ändå min gissning att det blir den ursprungliga Norgetruppen, med skillnaden att Mia Carlsson får stå tillbaka för Sara Thunebro. Blir det så är det hårt mot Carlsson, som ju startade mot Norge.

Apropå inget så noterade jag att det gjordes tv-inslag på att truppen till La Manga innehöll många 90-talister. Det fick mig att haja till eftersom jag själv tyckte att laget var förhållandevis ålderstiget.

Nu är ju föryngring egentligen inget självändamål, men tv-inslaget gjorde mig lite nyfiken på hur åldersstrukturen har förändrats under Sundhages ledning. I Thomas Dennerby:s sista startelva i tävlingssammanhang, den mot Frankrike i OS den 3 augusti 2012, hade vi en snittålder på 27,5 år. Den elvan innehöll en spelare som var yngre än 23 år.
Mot Norge senast hade startelvan en snittålder på 28,2 och bara en spelare var yngre än 23 år. Efter de båda bytena i halvtid höjdes snittåldern till 29,3 från start i andra halvlek.

28–29 år i snittålder är ingen katastrof, men det antyder ändå att det bör komma en generationsväxling efter VM – eller allra senast efter nästa års OS. Eller vad tror ni?

Varför detta motstånd mot konstgräs?

Publicerad den av
8

I förra veckan drogs det rättsfall tillbaka där ett antal spelare stämt Fifa och Kanadas fotbollsförbund för att man valt att lägga årets VM på konstgräs.

Jag har inte skrivit så mycket om den här följetongen, mest för att jag inte riktigt var på banan när allt började och därmed inte har varit så insatt.

Men från min position har jag i grunden tyckt att stämningen delvis vilade på rätt veka grunder. Visst har spelarna rätt i att Fifa knappast hade vågat föreslå ett herrfotbolls-VM på konstgräs i dagens läge. Men enligt Fifas regelverk går det sedan några år tillbaka att spela ett VM på konstgräs – även för herrar. Och det finns ju trots allt relevanta skillnader här.

Medan vår herrallsvenska i år tillhör de få ligor i världen på herrsidan där fler lag spelar på konstgräs än på gräs ser det annorlunda ut i damfotbollen.
Några av de allra största ligorna som NWSL i USA och vår egen damallsvenska spelas ju i väldigt stor utsträckning på konstgräs. Och jag har inte hört några högljudda protester från spelare i Sverige eller USA mot underlaget i seriespelet.

Det är alltså ett mer naturligt steg att placera ett damfotbolls-VM på konstgräs än ett herrfotbolls-VM – i varje fall i nuläget.

Nyligen lyssnade jag igenom presskonferensen från VM-lottningen, den där Fifas generalsekreterare Jerome Valcke förklarade förbundets regler kring underlag och där Victor Montagliani chef för den kanadensiska organisationskommittén berättade varför man valt en lösning med konstgräs. Du kan se den här:

Montagliani menade att man önskade konstgräs eftersom fotbollen i Kanada skulle vinna mycket mer på det. Efter VM skulle man få minst ett par nya, moderna konstgräsplaner i arrangörsstäderna.
Utöver matcharenan måste det ju nämligen på varje spelort finnas ett par träningsplaner med samma underlag som matcharenan.

Jämfört med gräs är konstgräs billigare och väldigt mycket bättre ur miljösynpunkt, i varje fall på nordliga breddgrader. Det är ju nämligen vansinnigt dyrt att hålla gräsplaner på stora arenor i nordliga länder. Inte minst på vintern.
På många sätt är ju kostnaden och energiåtgången oförsvarbar för att hålla gräsplaner uppvärmda vintertid i bland annat länder som England, Danmark, Sverige, Tyskland och stora delar av USA. Dessutom kan gräsplaner bara utnyttjas några enstaka timmar per vecka. Konstgräsplaner går i princip att använda dygnet runt, och med planvärme även året runt.

Jag har för mig att snacket här i Borås var att Borås Arena med gräs skulle kunna användas 70–80 timmar per år, medan Borås Arena med konstgräs årligen används mer än 1000 timmar.

Även om jag också tycker att det är trevligt med gräs förstår jag arrangörens val av konstgräs. Och jag tycker att om många av stjärnspelarna står ut med att spela på konstgräs i vardagen borde de även kunna acceptera det i VM. Men jag är kanske mer positiv till konstgräs än man bör vara som fotbollsälskare?

* Så en kort tillbakablick på vad som hände i helgen. I Sverige inleddes försäsongsmatcherna med att Rosengård slog Kristianstad med 5–0.

* I Frankrike gjorde Lotta Schelin två eller tre mål när sextondelsfinalerna av franska cupen spelades. Lyon vann med 8–1 mot serieledarna i andradivisionen, Yzeure. Uppgifterna om Schelins antal mål går alltså isär, men på Lyons officiella hemsida är hon bokförd för två, vilket känns rätt trovärdigt.

Även de båda andra svensklagen Montpellier och PSG avancerade. Noterbart är att PSG behövde straffar för att slå ut ligafemman Soyaux, samma lag som man besegrade med 10–0 i förra veckan. Tydligen hade Soyaux lagt all kraft på cupmötet och ställt över en mängd spelare i förra veckan. I cupen spelade man med en helt ny elva jämfört med den man hade i serien. Ett tillvägagångssätt som ju kan diskuteras…

Patrizia Panico

Patrizia Panico

* Slutligen till Italien, där ligan nu är halvvägs. Det har hänt en del i italiensk damfotboll det senaste året, bland annat har ju forna storklubben Torres ekonomiska problem och har tvingats släppa många av sina toppspelare.

Guldstriden står nu istället mellan två svensklag från varsin sida av Gardasjön. AGSM Verona med Stephanie Öhrström leder en poäng före regerande mästarinnorna Brescia med Maria Karlsson. Trea och fyra ligger överraskande Firenze och Mozzanica, de är fem respektive sju poäng bakom obesegrade Verona.

I skytteligans topp hittar vi som vanligt Patrizia Panico, som numera spelar för Verona. Hon har gjort hela 25 mål, tio fler än tvåan Cristiana Girelli, Brescia.

Cristiana Girelli

Cristiana Girelli

Liverpool lockade supertalangen

Publicerad den av
Svara

Häromveckan skrev jag om Sveriges blivande VM-motståndare Nigeria och deras nya storstjärna Asisat Oshoala, alltså 20-åringen som tog nyligen storslam vid Caf Awards där hon både korades till Afrikas bästa spelare 2014 och självklart även till Afrikas bästa unga spelare.

Jag skrev att Oshoala lär bli ”högvilt för storklubbarna i Europa och USA efter VM.” Hon hamnade dock i Europa tidigare än så. De två senaste årens engelska mästarinnor, Liverpool, kunde nämligen i dag meddela nyheten om Oshoalas påskrift.

20-åringen som hade ett fantastiskt 2014 där hon vann skytteligan i U20-VM och korades

till mästerskapets allra bästa spelare när Nigerias Super Falconettes tog silver. I Afrikanska mästerskapen vann hon guld med Super Falcons och prisades även där som mästerskapets bästa spelare. Där slutade den offensiva mittfältaren/forwarden dock bara tvåa i skytteligan.
Oshoala lämnar den nigerianska klubben River Angels of Port Harcourt, som vann såväl ligan som cupen i den afrikanska stormakten det senaste året.
Klubbarna i engelska WSL fortsätter alltså att lägga beslag på en och annan attraktiv toppspelare. Förhoppningsvis kan prestigevärvningarna på sikt öka intresset för ligan, som ju blir allt starkare.
Även om den fortfarande har en bit upp till ligorna i Tyskland, USA, Frankrike och Sverige borde det kunna vara intressant att WSL är såpass jämn att i princip alla matcher är ovissa.
I fjol snittade exempelvis mästarna Liverpool på 1,36 gjorda mål per match och 0,71 insläppta. Det är mycket knappare siffror än exempelvis svenska mästarinnorna Rosengårds 3,10–0,85 den senaste säsongen. Och i Tyskland och Frankrike ser aktuella siffror för respektive ledarlag ut så här för tillfället:
* Wolfsburg 2,62–0,08
* Lyon 6,94–0,31
I franska D1 Feminine vann ju Lyon med 14–0 senast mot Albi. Albis amerikanska målvakt

Catherine Fitzsimmons har bloggat om matchen. Jag tycker nog att hon har ganska intressanta tankar, inte minst om det faktum att Lyon skickade upp Sarah Bouhaddi och sätta 13–0 på straff.
Katrine Veje

Katrine Veje

Utöver Osohala till Liverpool har Seattle Reigns värvning av i damallsvenskan välkända danskan Katrine Veje varit veckans mest intressanta på den internationella transfermarknaden. Sannolikt är Veje tänkt som ersättare till lånet Nahomi Kawasumi som tycks ha vänt hem till Inac Kobe Leonessa.
För er som undrar står vi inför en ökenhelg inom internationell damfotboll. Det är nämligen inte matcher i någon av de stora ligorna. I Frankrike ägnar man sig nämligen åt cupspel i helgen.

Hope Solo i blåsväder igen

Publicerad den av
1

Säga vad man vill om Hope Solo – men det händer i alla fall saker kring den amerikanska stjärnmålvakten.

Knappt har hon blivit friad från den misstänkta misshandelsdomen förrän hon stängs av en månad från landslagsspel till följd av en förseelse i trafiken som hennes make har stått för.

Det kanske inte låter så allvarligt, men Solo var passagerare i bilen när Jerramy Stevens stoppades för misstänkt rattonykterhet. Hon skall dessutom enligt uppgifter ha uppträtt dåligt mot polisen. Som grädde på moset körde Stevens om jag fattat det rätt en bil som var märkt med landslagets emblem.

Det är knappast för den här typen av reklamändamål som US Soccer har officiella lagbilar…

Hur det här påverkar Solo och det amerikanska landslaget är omöjligt att veta. Hon är ju fortfarande en av världens allra bästa målvakter – kanske den allra bästa. Men någonstans går ju gränsen för hur mycket skit man kan dra på sig. Jag gissar att US Soccer börjar bli väldigt trött på hennes alla snedsteg.

Och bakom Solo finns en mängd högkvalificerade amerikanska målvakter redo att ta över handskarna. Såsett borde det inte vara något problem att flytta på Solo. Det som dock skiljer från Solo från konkurrenterna är att hon är väl beprövad i de stora sammanhangen och har visat att hon pallar pressen att spela avgörande matcher. Så gissningsvis är hon trots allt USA:s förstemålvakt när VM drar i gång.

* På hemmaplan i Sverige har Linköping värvat ukrainska Vera Dyatel – en spännande värvning. Det blir intressant att se hur Dyatel klarar damallsvensk fotboll, inte minst då mina fördomar om ukrainsk spelstil säger att de brukar köra 3-5-2 med man-man-markering, alltså något helt annat än vad våra spelare är vana vid. Å andra sidan brukar smarta spelare fixa övergångar från ett spelsystem till ett annat på ganska kort tid.

En mycket positiv tränartrend

Publicerad den av
Svara

I dag har vi fått se ytterligare ett bevis för att klasskillnaderna börjar bli ett stort problem i franska D1 Feminine. PSG vann nämligen borta mot årets överraskningslag, tabellfemman Soyaux, med hela 10–0.

Kosovare Asllani gjorde två mål och är PSG:s främsta målskytt den här säsongen med 13 fullträffar. Marie-Laure Delie knappade dock in rejält i den kampen genom att sätta fem bollar i dag och därmed lyfta till totalt elva. Även Caroline Seger gjorde mål i kväll, hennes sjunde.

Totalt sett är vi för tillfället inne i årets mest matchfattiga period i den internationella damfotbollen. Då blir det tillfälle att uppmärksamma andra saker. Något som glatt mig i vinter är den positiva tränartrend som noterats i landet.

Många före detta elitspelare har blivit tränare på hög eller låg nivå. Häromdagen presenterade division 2-laget Clemensnäs från Skellefteå den nigerianska legendaren Perpetua Nkwocha som ny tränare, troligen spelande sådan. Det klubbvalet borde innebära att svaret på min fråga om Nkwocha platsar i Nigerias VM-trupp blir ett nej.

Den senaste veckan har vi även läst om att Nazanin Vasanagpanah kommer att fungera som assisterande tränare i AIK.

Tidigare i vinter har Maria Bergkvist blivit huvudtränare i Umeå IK, Denise Reddy har blivit den som delar tränarjobbet i Vittsjö med Thomas Mårtensson och duon Johanna Almgren/Stina Segerström tränardebuterar som ansvariga för Kungsbacka DFF i elitettan. Har jag fattat rätt kommer Segerström att fungera som spelande assistent.

Johanna Almgren

Johanna Almgren

På lite lägre nivå kommer Linnea Liljegärd att vara spelande tränare i division 2-laget Bergdalen i Borås. Där spelar hon ihop med fjolårets tränare Rebecca Johnson, som även är ansvarig tränare för Elfsborgs nya flicksatsning.

Det känns som att jag nu har glömt någon jag borde ha med i den här uppräkningen. Oavsett är det bara positivt för svensk damfotboll att andelen kvinnor ökar bland landets elittränare. Jag hade uppe ämnet i ett omdiskuterat inlägg för knappt ett år sedan. Att vi skulle få en så snabb och positiv ökning hade jag inte vågat hoppas på.

Förhoppningsvis kan Bergkvist, Reddy, Almgren och de övriga sporra ytterligare före detta spelare att slå sig in på tränarbanan. Blir det så tror jag inte det skall behöva dröja speciellt länge innan någon kvinna tränar ett herrlag på elitnivå. Det skulle väl egentligen inte hjälpa damfotbollen sportsligt, men det skulle vara otroligt viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Tillagt i efterhand: Just efter att jag skickade i väg det här inlägget såg jag att även Kristin Hammarström kommer att ha en ledarfunktion i år, i division 1-laget Rynninge. Kul.

Sju svenskmål i Frankrike

Publicerad den av
Svara

Min helg blev inte alls som jag tänkt mig. Framför allt gick jag helt miste om den lördag framför DFB-tv från Hallenpokal som jag hade planerat.

Där vann lite oväntat Leverkusen den 21:a och sista upplagan. Ett tre minuter långt klipp med höjdpunkter finns på den här länken. Noterbart från cupen var att Frankfurts walesiska mittfältsstjärna Jessica Fishlock skadade fotleden och blir borta från spel i ett par veckor.

För svensk del hämtas helgens höjdpunkter från Frankrike. Där blev det nämligen hela sju svenskmål. Fyra av dem stod Lotta Schelin för, något som innebär att hon nu är i ensam skytteligaledning på 25 mål, två före Eugenie Le Sommer och tre före Ada Stolsmo Hegerberg.

Som jag varit inne på tidigare är den franska ligan tråkigt ojämn i år. Den består av tre lag av högsta världs- och Europaklass, tre hyfsade lag och sex som inte hänger med. Lyons 14–0-seger mot tabellsjuan Albi säger väl det mesta om nivåskillnaderna i tabellen. Där släppte Lyon för övrigt upp målvakten Sarah Bouhaddi för att slå in en straff fram till 13–0.

Utöver Schelin gjorde Kosovare Asllani sitt elfte mål för säsongen och Sofia Jakobsson sina sjunde och åttonde. Omgångens godbit var nog ändå PSG:s 2–0-mål mot Issy där Asllani står för sista skarven fram till målskytt Kheira Hamraoui. Se det och alla de sju svenskmålen här:

Hallenpokal räddar helgen

Publicerad den av
Svara

Vi står inför en rätt torftig helg i damfotbollsvärlden. Dock är det en rolig turnering i morgon – tyska Hallenpokal.

Det handlar alltså om det tyska mästerskapet i inomhusfotboll, där alla tolv lagen från Frauen-Bundesliga möts inför fullsatta läktare i Magdeburg. Turneringen är ett slags firmafest och en kul avspark inför vårsäsongen.

Matcherna börjar 10.00 och hela turneringen direktsänds på DFB-tv. Fattar jag rätt är det tyvärr sista gången man spelar Hallenpokal. Därmed får man passa på att njuta i morgon.

Noterbart är att Wolfsburg exempelvis kommer med en riktigt stark trupp innehållande bland annat Nilla Fischer, Lena Goessling, Alexandra Popp samt hyperintressanta nyförvärvet Yuki Ogimi.

Apropå Tyskland ägande sig det tyska landslaget åt läger och reklamjobb i veckan. Därifrån kan man se ett litet reportage här. Och så har tyskorna även fått en ny buss… I inslaget om bussen säger Silvia Neid att det är åtta lag som kan vinna VM. Min uppfattning är att det egentligen bara är fyra lag som kan vinna. Allt annat vore en jätteskräll.

Utöver Hallenpokal är det fransk ligaomgång på söndag, men där finns det inget som talar för någon spänning. Tvärtom lär de båda topplagen Lyon och PSG ta kassaskåpssäkra trepoängare hemma mot Albi och Issy.

I dag har det varit stor NWSL-draft. Som väntat valdes Morgan Brian först. Det var Houston Dash som hade förstatjing. Alla val hittar du på den här länken.
Noterbart är att Sofia Huerta, som verkar nobba VM-spel med Mexiko med hopp om att slå sig in i USA:s landslag valdes först som elfte spelare. Känslan är väl att om den 22-åriga USA-födda spelaren skall få spela internationella mästerskap bör hon välja att representera sina föräldrars land – precis som hon gjorde i U20-VM 2012, där hon med tre mål sköt Mexiko till kvartsfinal.

Sinclair passerade drömgräns

Publicerad den av
Svara

I Sverige är vi med rätta imponerade av Lotta Schelin:s 74 landslagsmål. Men om Schelins målskörd är imponadande, vad säger man då om Christine Sinclair:s?

Kanadas storstjärna gjorde i dag sina mål nummer 150 och 151 i Kanadas landslagströja. Hon har gjort dem på 217 landskamper – en makalös prestation. Det ger ett snitt på 0,7 per match, medan Schelin ligger på ungefär 0,5 per match.

Sinclairs båda mål i segermatchen (2–1) mot Kina ser du här:

Kanada hade redan säkrat turneringssegern innan avspark men vann alltså även den tredeje matcher i fyrnationsturneringen i Shenzhen, man gjorde det på bortaplan mot en blivande gruppmotståndare i VM. Det var förstås bra för självförtroendet i värdnationen.

I samtliga tre matcher vaktades Kanadas mål av Stephanie Labbé, kanske en signal om att fjolårets damallsvenska succémålvakt numera rankas som etta av förbundskapten John Herdman. Jag följer ju Erin McLeod lite extra efter hennes tid här i Borås. McLeod var väldigt bra de matcher jag såg henne i NWSL nästa år, så Kanada har minst två högklassiga målvakter som slåss om speltiden.

Ada Stolsmo Hegerberg

Ada Stolsmo Hegerberg

* I övrigt i dag har Norge besegrat Irland med 3–1. En snabb blick på laguppställningen visar att norskorna mönstrade en starkare startelva i dag än mot oss i tisdags. Ada Stolsmo Hegerberg startade exempelvis matchen och gjorde Norges två första mål. Se höjdpunkter från drabbningen här.

* I USA har det hänt lite grejer de senaste dagarna. Först friades Hope Solo från misshandelsanklagelserna, något som lär ha skapat en lättnadens suck i det amerikanska fotbollsförbundet.
De slipper ju nu fler ifrågasättanden huruvida de gjorde rätt eller fel som lät henne spela vidare i väntan på den rättegång som nu aldrig blev av. Nu i efterhand, med facit på hand, är det svårt att kritisera dem. Men som sagt, tänk om det varit en man som var i Solos situation, han hade knappast kunnat spela i sitt landslag i väntan på rättegång utan att det blivit extrem debatt.

* I morgon är det collegedraft i NWSL. Inför den fick vi i går veta vilka landslagsspelare som är placerade i vilken klubb. Det blev 25 amerikanskor, 13 kanadensiskor och fyra mexikanskor. Eftersom landslagsspelarna från de här länderna kommer att missa en stor del av ligasäsongen spelar de mindre roll i årets grundserie. Lagen måste alltså bygga bredare trupper i år.

Dagny Brynjarsdottir

Dagny Brynjarsdottir

* En spelare som inte deltar i morgondagens draft är isländska framtidsnamnet Dagny Brynjarsdottir. Hon har nämligen skrivit på för Bayern München, som fortsätter att locka till sig starka talanger. Brynjarsdottir imponerade stort på mig under EM 2015 och hon lär knappast ha blivit sämre sedan dess.

Jag snackade med henne inför Sveriges åttondelsfinal mot isländskorna och kunde inte missa att hon pluggade i USA. För hon lät mer amerikansk än vad USA:s spelare gör…

* Slutligen kan jag inte låta bli att länka till det här korta tv-inslaget om Haitis landslag, som bor och tränar i USA och som själva samlar in pengar till sitt uppehälle.

Fotbollstjejerna på Haiti fick en speciell plats i mitt hjärta efter det här fantastiska reportaget från 2010, ett av de mer gripande idrottsreportagen jag sett:

En oväntat positiv slutrapport

Publicerad den av
2

När jag skrev det förra inlägget trodde jag inte att det skulle bli någon speciellt positiv slutrapport från årets första landskamp. Men det som såg så mörkt ut i halvtid blev till slut en 3–2-seger med en hel del positiva inslag.

Det bästa var förstås att vårt landslag fick känna att de kan vända underlägen mot hyfsat starka motstånd. I den andra halvleken gjordes också en hel del riktigt bra individuella prestationer, något som förstås är glädjande. Dock tycker jag inte att man skall ta till de överord om insatsen som noterats från en del håll, bland annat från förbundskapten Sundhage.

Om vi börjar med det negativa, alltså försvarsspelet i den första halvleken. Utöver de två målen var det ytterligare någon gång som Isabell Herlovsen sprang ifrån vår alltför högt stående backlinje. Då slogs bollarna dock mot hörnflaggorna, vilket innebar att det inte blev några farligheter.

TV12:s expert Malin Swedberg var inne på att backarnas höga positioner kan ha berott på att man är vana vid att ha Hedvig Lindahl bakom sig, en målvakt som jobbar väldigt långt ut. Det kan förstås ligga något i det, men jag har kollat målen igen och så långt ut som målvakten hade behövt vara för att avstyra dem jobbar knappast några målvakter – alltså inte ens Lindahl.

Trine Rönning

Trine Rönning

Vid det första målet läste Herlovsen spelet lysande och chansade på att Trine Rönning:s rensning skulle bli rak och lång – vilket den också blev. Den svenska backlinjen såg inte riskerna innan det var för sent. Eller. Här kunde Carola Söberg ha avstyrt om hon läst situationen bättre.

Att Söberg är långt ute i förstaläget tycker jag är helt i sin ordning. Men när Emma Berglund är så nära Herlovsen måste Söberg backa in i målet igen.

Vid det andra målet klandrar jag däremot inte Söberg. Hon har en bra position för att ta emot den hemåtnick som Nilla Fischer ser ut att vilja göra. När Fischer totalmissar innebär det samtidigt att Söberg hamnar i en hopplös position.

Fischers första halvlek är den sämsta jag sett henne göra i landslaget defensivt sett. Däremot gillar jag hennes bidrag till anfallsspelet, alltså att hon hela tiden försöker vara konstruktiv i sitt passningsspel, både det korta och det långa.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Men trots Fischers svaga insats blev det Emma Berglund och Mia Carlsson som fick bära hundhuvudet. Jag trodde faktiskt att bytena i halvtid var förbestämda, men här blir det klart att Carlssons inte var det. Däremot säger Berglund här att hennes var en försiktighetsåtgärd.

Den slutsats man kan göra av det här är att Carlsson är borta ur diskussionen om vem som skall vara vänsterback i VM. För om Pia Sundhage tänker ge Carlsson chansen fler gånger var bytet väldigt opsykologiskt. Det sätter nämligen en sanslös press på Carlsson nästa gång hon kliver in på planen i landslagsdressen. Onödigt. Det var det negativa.

Nu till det positiva. Allra mest positiv var Hanna Folkesson. Hon var bäst i den första halvleken och tillhörde de bästa även i den andra, vilket totalt gör henne till matchens lirare.

Den som fixade vändningen var dock Kosovare Asllani som själv gjorde två mål och dessutom hade ett läckert assist. Asllanis andra halvlek är alltså ännu ett stort glädjeämne. Har du inte sett målen finns de för övrigt på det här klippet.

Personligen gladdes jag även ganska rejält över Lotta Schelin:s insats. Jag upplevde det som att hon inte blev lika stillastående och passiv som i många av de senare landskamperna. Schelin var ofta på språng, något som ledde till flera bra chanser och till slut även till ett mål.

Framför allt är Schelins löpning vid 3–2-målet ett stort glädjeämne. Jag tycker ju som bekant att hon alltför ofta startar sina löpningar i mitten och springer ut mot hörnflaggorna. Hon börjar alltså vid en mittback och springer in bakom en ytterback. Vid 3–2-målet började Schelin ute hos den norska högerbacken och sprang in bakom mittbackarna. Det är precis den löpning jag vill se henne göra mycket oftare.

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Även om det var mer slumpartat den gången gjorde Schelin även samma löpning vid det friläge som Ingrid Hjelmseth räddade via stolpen. Plus ytterligare någon gång. Lovande.

Att även Pia Sundhage vill se Schelin springa mer blev tydligt när tv-kommentatorerna rapporterade att Sundhage skrek på Lotta att mata djupledslöpningar de sista tio minuterna.

Mitt minne av Schelin från VM 2011 var att det blev målchanser i princip varenda gång hon fick bollen. Hon var rörlig och kom ofta rättvänd in i straffområdet. Den Schelin tycker jag mig inte ha sett speciellt ofta de senaste åren. Men i den här matchen såg jag hoppfulla tendenser. För skall Sverige lyckas i VM måste vi ha en Lotta Schelin som hela tiden är ett hot mot motståndarnas backlinje.

Vad var då den här insatsen värd?

Det är faktiskt en rätt svår fråga. Ser man till laguppställningarna skall Sverige nog vinna med fler än ett mål. Vi hade nämligen det närmaste en VM-elva vi kan komma i dagsläget, medan Norges lag var väldigt reservbetonat. Dessutom hade vi fem spelare i startelvan som är i tävlingssäsong. Norge hade såvitt jag kan se ingen. Till norsk fördel fanns å andra sidan att de haft några fler träningar tillsammans inför matchen medan Sverige bara hade haft ett pass.

Ingvild Stensland

Ingvild Stensland

Kollar vi vilka spelare lagen saknade var vi utan två bärande spelare i Lindahl och Caroline Seger. Norge saknade däremot en hel hög nyckelspelare. Bland de elva som spelade flest matcher i VM-kvalet för Pelleruds gäng saknades Nora Holstad Berge, Ingvild Isaksen, Caroline Graham Hansen, Elise Thorsnes och så nöjde sig Ada Stolsmo Hegerberg med att hoppa in den sista halvtimman.

Utöver den kvintetten har man ordinarie lagkaptenen Ingvild Stensland på väg tillbaka efter en korsbandsskada. Norge var alltså ganska långt från sin förstauppställning, medan vi var ganska nära. Oavsett kvaliteten på det norska laget skall vi dock vara nöjda med att ha vänt 0–2 till 3–2 och inlett VM-året 2015 med en seger.

Usch vad försvaret darrade till

Publicerad den av
Svara

Ojojoj. Det var knappast så här man ville att den första halvleken på VM-året 2015 skulle se ut. Norge leder med 2–0, en ledning som kunde varit större ändå.

Isabell Herlovsen har gjort båda de norska målen, som båda har kommit på lobbar och som båda känns som gåvor från en svag svensk backlinje och en minst lika svag svensk målvakt.

Fast det började rätt bra. Efter sju–åtta minuter tyckte jag att jag såg mycket lovande i det svenska spelet. Framför allt öppnade Hanna Folkesson bra, liksom Elin Rubensson. Även om båda har mattats något är duon bästa svenska spelare under de första 45 minuterna.

Fortfarande efter halva halvleken var jag hyfsat nöjd med Sveriges insats. Så långt kändes det som att vi hade god defensiv kontroll, även om Mia Carlsson hade haft det svårt att hänga med på sin kant ett par gånger. Och även om Norge hade haft en frispark från Trine Rönning som tog klockrent i ribban.

Sveriges bästa chans hade Therese Sjögran som var fri mitt i straffområdet men sköt ett skott som kunde räddas. Returen gick till en offsidestående Lotta Schelin som lyckades missa.

I minuterna 26 och 33 kom målen. Vid det första var det Emma Berglund som blev överspelad vid en lång boll och vid det andra missbedömde Nilla Fischer en annan långboll. Båda gångerna hamnade Carola Söberg rejält på mellis, vilket gjorde att Herlovsen säkert kunde lobba in bollen.

Mellan målen gav dessutom Fischer bort bollen till norskorna som sista spelare – hon visar inte alls den säkerhet man är van att se henne utstråla.

Totalt är det 4–2 i klara målchanser till Norge. Dessutom borde nog Schelin fått en straff. Spontant kände jag mig helt säker på att vi rånades på straffen, men möjligen visade den andra reprisen att norskan trots allt touchade bollen.

Nu i paus måste Pia Sundhage visa att hon kan styra upp ett försvarsspel. För efter det norska 1–0-målet såg det inte alls roligt ut. För egen del skall jag i väg på träning, så rapporten från andra halvlek dröjer till sent i kväll eller möjligen till i morgon. Vi hörs.

Avbräck för Rosengård

Publicerad den av
Svara

Nyss kom nyheten om att sportchefen i FC Rosengård, Erling Nilsson, slutar efter åtta år på posten.

Jag har dålig inblick i vem som gör exakt vad i Rosengård och hur stor påverkan Nilsson haft på klubbens framgångar. Men som sportchef är man ansvarig för lagbygget och resultaten under de fem senaste åren med fyra inspelade guld och ett bortslarvat är ju makalöst bra.
Och spontant är det sällan positivt att byta ut folk i framgångsrika och fungerande organisationer. Framför allt är det inte bra att byta många på kort tid och Rosengård har nu på mindre än ett år bytt både klubbchef, tränare och står nu alltså även inför byte av sportchef.

Det låter som sagt oroande, men om man vänder på saken så känns det ändå som att just Rosengård är den damallsvenska klubb som har bäst möjlighet att klara ut en sådan här förändring. Det finns en tradition och stabilitet i Malmö som borgar för att klubben borde kunna komma ur det här med hyfsat oförändrad slagstyrka.

Fridolina Rolfö

Fridolina Rolfö

* En annan, mindre nyhet som kommit under förmiddagen handlar om att Fridolina Rolfö inte kan spela mot Norge om ett par timmar. Tråkigt, för Rolfö var ju en av de spelare som man var mest nyfiken på.

* Kanada säkrade nyss segern i fyrnationsturneringen i kinesiska Shenzhen. Kanada slog Mexiko med 2–1 efter mål av Adriana Leon och Christine Sinclair. Mellan de båda kanadensiska målen skruvade Charlyn Corral in en frispark i krysset.
Gissningsvis var Kanadas förbundskapten John Herdman extra nöjd med att just lagkapten Sinclair var segerskytt. Hennes 2014 var ju sällsynt målfattigt och hon är tveklöst värdnationens stora nyckelspelare i VM.

Den kanadensiska turneringssegern säkrades när Sydkorea vände 0–2 till 3–2-seger mot Kina efter att lagets storstjärna Ji So-Yun gjort ett av målen.
Kanada toppar tabellen med sex poäng, tre före Sydkorea och fem före Kina och Mexiko. Eftersom man har inbördes möte på koreanskorna är segern alltså redan klar.

Bilder på Kanadas båda mål mot Sydkorea finns i det här klippet som huvudsakligen består av intervjuer:

Elvan som skall rädda Sundhages jobb

Publicerad den av
4

I en artikel i Expressen i dag säger Pia Sundhage att hon tror att hon får sparken om Sverige misslyckas i sommarens VM:

”Då åker jag ut med huvudet före. Det borde jag göra. Det står i förbundets strategidokument att det är medalj som gäller. Jag har svårt att se att jag överlever om vi förlorar en kvartsfinal.”

Jag tror faktiskt att hon har fel och att hon absolut kommer att sitta kvar även vid förlust i kvartsfinal, i varje fall om laget kvalar in till OS. För klarar vi OS-kvalet lär Sundhage knappast behöva vara rädd för sin sysselsättning fram till och med mästerskapet 2016.

Thomas Dennerby

Thomas Dennerby

Minns att Thomas Dennerby hängde kvar på jobbet trots fiaskoinsatser både i VM 2007 och i EM 2009. Visst, det är kanske nya tider nu men Sundhages namn är fortfarande så stort i Damfotbollssverige att jag tror att hon har råd med ett misslyckande. Det som möjligen skulle kunna förändra situationen är om spelarna tappar förtroendet för henne.

I kväll fick vi veta vilka spelare som har Sundhages förtroende. Hennes startelva till morgondagens match mot Norge ser nämligen ut så här:

Carola Söberg – Elin Rubensson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Mia Carlsson – Caroline Seger – Sofia Jakobsson, Hanna Folkesson, Therese Sjögran – Lotta Schelin, Kosovare Asllani.

Om det hade varit VM-premiär i morgon hade vi alltså ställt upp med aktuell elva. Det är till nio elftedelar samma elva som Sundhage ställde upp med i förra årets två viktigaste matcher, de båda VM-kvalmatcherna mot Skottland.
Det är således ingen tvekan om att det här även är den elva Sundhage hade spelat om det hade varit VM-premiär i morgon.

Den ena ändringen från Skottlandsmatcherna är naturlig, det handlar om att opererade Hedvig Lindahl lämnar plats i målet för Carola Söberg.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Den andra ändringen är både anmärkningsvärd och intressant. Det handlar förstås om att Mia Carlsson får förtroendet som vänsterback. Hon är så ny i landslagstruppen att förbundets hemsida inte har lärt sig att hon stavar efternamnet med C…
Jag skall ärligt säga att jag inte sett Kristianstadsbacken så ofta heller och att jag inte kan bedöma hennes kvaliteter som vänsterback. Däremot vet jag ju förstås att hennes huvudspel är av högsta klass, vilket är intressant. Och ytterbacksplatserna är ju öppna för tävling under våren så Carlsson kommer garanterat att ha ögonen på sig i morgon.

Om någon undrar spelade Lina Nilsson och Sara Thunebro i varsin Skottlandsmatch i fjol. Det är alltså på deras bekostnad som Carlsson kommer in i Sundhages förstaelva.

En annan intressant notering är att Sundhage har valt att spela vidare med det 4–1–3–2-upplägg som hittills har funkat väldigt dåligt mot starkt motstånd. Vi får hoppas att det vänder i morgon.

Valet föll på Kessler och Kellermann

Publicerad den av
Svara
Nadine Kessler

Nadine Kessler

Nadine Kessler och Ralf Kellermann lämnade Fifagalan i Zürich som segrare. Däremot kom tyvärr Stephanie Roche bara tvåa.

Att Kessler skulle koras till världens bästa spelare 2014 borde ha känts självklart, även om det egentligen inte finns så mycket som är självklart kring Ballon d’Or:s damklass – som egentligen heter Fifa Women’s player.

Nu vann det bästa alternativet av de tre som var i final, vilket förstås känns skönt. Kesslers tränare i Wolfsburg, Ralf Kellermann, blev strax innan första klubbtränare att koras till årets bästa tränare i världen.
Om det är svårt att kora världens bästa spelare är det omöjligt att slå fast vem i tränarkategorien som har varit bäst. Men att Kellermann är en värdig vinnare behöver inte diskuteras. Han har som byggt Wolfsburgs lag och fört det till fem titlar av sex möjliga på två år – det är självklart värt all världens hyllning.

Tyvärr vann James Rodriguez Puskas Award närmast före Stephanie Roche. Jag använder ordet tyvärr trots att jag älskar Rodriguez volleymål och kan se det hur många gånger som helst. Men jag tycker att Roches mål är en ännu större prestation.

Till det kommer förstås vilket värde det skulle ha för damfotbollen att få vinna ett av fotbollens största priser. Plus att det har en härlig charm om ett mål gjort inför 95 åskådare kan vinna över mål från världsfotbollens största scen.

Det roligaste med Ballon d’Or är att kolla hur de olika förbundskaptenerna och lagkaptenerna har röstat. En koll på alla röster visar exempelvis att Pia Sundhage tycker att Lotta Schelin var världens näst bästa spelare 2014. Där har vi kanske svaret på varför Schelin och inte Nilla Fischer vann Diamantbollen förra året. Sundhage sitter ju i Diamantbollsjuryn och hennes röst där lär ha rätt rejäl tyngd.

Sundhage, Schelin och Fischer var ju förresten själva nominerade till Ballon d’Or i förstaläget. I dag kom resultaten och Sundhage slutade fyra i ledarkategorien medan Schelin blev nia och Fischer tia bland spelarna. Alla slutresultat hittar du här.

Och alla röster i spelarkategorien hittar du här. Men för sakens skull får ni alla svenska röster här:

Pia Sundhage: 1) Kessler, 2) Schelin, 3) Abby Wambach.
Caroline Seger: 1) Kessler, 2) Veronica Boquete, 3) Fischer.
Tyvärr har den svenska journaliströsten fallit bort, men den innehas av Anette Börjesson.
Anna Signeul: 1) Aya Miyama, 2) Nahomi Kawasumi, 3) Fischer.

Julgransplundring med tv-sänd landskamp

Publicerad den av
4

I morgon är det Tjugondag Knut och då dansas julen ut. Under julgransplundringen kan man slå på TV12 och se Sveriges första landskamp VM-året 2015.

Glädjande nog är alltså morgondagens landskamp mot Norge i La Manga tv-sänd. Just den här typen av matcher brukar annars spelas inför en mycket begränsad åskådarskara, vilket är tråkigt. Men beröm till de/den på förbund och TV12 som fixat att det blir fotboll till julgransplundringen. 18.30 är det för övrigt avspark.

Även om vi ännu är tidigt på säsongen men morgondagens möte med Norge kommer ändå att kunna säga ganska mycket om vad som väntar framöver. Pia Sundhage har ju nämligen varit ganska tydlig med att det breda testandet är över och att fokus under vårens matcher blir att spela ihop en startelva.

De 18 spelare som är med i La Manga och de tre som lämnat återbud är sannolikt tillsammans med Hedvig Lindahl och Jessica Samuelsson de 23 som i nuläget ligger närmast en VM-resa. För övriga gäller det att övertyga Sundhage om sin kvalitet under våren.

Klart är nog också att det skall väldigt mycket till om någon utanför de 23 skall lyckas slå sig in i startelvan till VM-premiären mot Nigeria den 8 juni 22.00. Alltså måste exempelvis en spelare som Charlotte Rohlin göra en supervår om hon skall vara aktuell.
De positioner som känns mest ovissa är hur backlinjen skall formeras. Nilla Fischer är förstås given, medan det finns flera alternativ på övriga tre platser. En första indikation på hur Sundhage tänker kommer sannolikt redan i kväll – om hon nu presenterar sin startelva lika tidigt som hon brukar.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

I ett lagbygge behöver man förstås många olika typer av spelare och personligheter. I mitt inlägg om USA nyligen skrev jag om vikten av att ha vinnartyper på planen när det avgörs. Som jag ser det är vinnartyper en bristvara inom svensk damfotboll. Jag snackar om spelare som är beredda att offra allt för att vinna, spelare med järnpsyke som kliver fram och bär sitt lag när det är illa ute.

Som jag ser det har vi bara en sådan vinnare – och det är Fischer. Det är inte lätt att hitta någon mer under våren, för spelare med sådan inställning växer inte på träd. Under VM 2011 visade Lisa Dahlkvist att hon kan ikläda sig den här rollen. Tyvärr har hon inte fortsatt att utvecklas till den stora ledare som man hoppats.

En spelare som har mycket skalle är Lisa Ek. Den här GP-intervjun säger ganska mycket om vilken inställning hon har. Spontant ser jag inte Ek som VM-spelare, i varje fall inte i nuläget. Hon är ju ändå 32 år och har varit väldigt skadeförföljd. Men skulle hon visa form under våren vore hon ändå en intressant joker genom sitt psyke.

Lisa Ek

Lisa Ek

För som sagt, när Sundhage letar spelare till sin VM-trupp är det i första hand järnpsyken hon skall leta efter.
Det är för övrigt även en uppgift för förbundskaptenerna på flick- och juniorsidan att leta upp de spelare som har starkast psyke. Som jag ser det är det kanske den allra viktigaste uppgiften om vi skall kunna ta ytterligare ett litet kliv och bli en seriös utmanare om guldmedaljerna i de stora mästerskapen.

* Det spelades en del fotboll i helgen som var. Bland annat drog fyrnationsturneringen i kinesiska Shenzhen igång. Den är intressant eftersom samtliga fyra lag även kommer att spela i VM. I den inledande omgången vann Kanada med 2–1 mot Sydkorea medan Kina och Mexiko spelade 0–0.

Jag såg stora delar av den andra halvleken i Kinas match. Där skapade kinesiskorna chanser för att göra ett par mål. Effektiviteten var dock dålig, något som jag upplever som ett genomgående problem för Kina, Sydkorea och Nordkorea – tre bollskickliga lag som liknar varandra på många sätt.

Mexiko var väldigt blekt, men bjöds kanske på matchens allra bästa chans av den kinesiska backlinjen. Den och andra höjdpunkter från matchen går att se på den här länken.

* Franska D1 Feminine återstartade i helgen efter sitt korta juluppehåll. Där blev både Lotta Schelin och Caroline Seger målskyttar. Båda gjorde mål som betydde 3–0. Schelins kom i 9–0-segern mot bottenlaget Issy, medan Seger fastställde slutresultatet i det prestigeladdade Parisderbyt mot Juvisy.

PSG:s seger innebär att Juvisy nu kan glömma spel i Champions League till hösten – om inte reglerna för turneringen görs om. D1 Feminine är för övrigt rätt tråkig i år. Utfallet hittills sammanfattas bäst så här:

* Lyon har vunnit alla matcher.
* PSG har vunnit alla matcher utom den mot Lyon.
* Juvisy har vunnit alla matcher utom de fyra mot Lyon och PSG. * Övriga lag gör upp om fjärdeplatsen.

I toppen av skyttligan tätnade det ytterligare sedan Eugenie Le Sommer blev tremålsskytt för Lyon. Det är just suveräna serieledarnas tre forwards som gör upp om titeln. Schelin och Le Sommer leder på 21 mål, ett före Ada Stolsmo Hegerberg. Fjärdeplatsen delas av Kosovare Asllani och Gaetane Thiney på tio mål, alltså tio bakom Hegerberg.

* Slutligen är det ikväll som vi får veta vem som får Ballon d’Or och koras till världens bästa spelare 2014. Vi får också veta om Stephanie Roche blir första kvinna att vinna Puskas Award, priset till årets snyggaste mål i världen. Eurosport sänder Fifagalan med start 18.15.