Som ni säkert har märkt blev det inga inlägg under landslagsfönstret. 80 timmars arbete på nio dagar gjorde att det varken fanns ork eller utrymme för bloggande.
Men under de där 80 arbetstimmarna skrev jag om ett par stora damfotbollsnyheter som det finns anledning att ta upp även här. En tråkig, och en rolig.
Men allra först tänkte jag att vi skulle gå igenom de tävlingsmatcher som spelades under det där landslagsfönstret. Den allra viktigaste spelades förra fredagen mellan Finland och Portugal.
Där gjorde Linda Sällström som finländska spelare gör numera – hon avgjorde viktiga EM-kvalmatcher på övertid. Ni minns kanske hur Amanda Rantanenstack fram näsan mot Skottland för ett par månader sedan? Den här gången var matchklockan bara någon sekund från 90+3 när Sällström snyggt lobbsköt in matchens enda mål. Tv-kommentatorns glädje hjälper till att lyfta målet.
Det var inte bara ett mål som avgjorde matchen – det tog Finland till EM-slutspel. Förbundskapten Anna Signeul och en hel hög damallsvenska spelare hade således dubbel anledning att fira när slutsignalen ljöd.
Finland har haft cirka tio tunga år. Landslagets höjdpunkt var EM 2005 där man gick till EM-semifinal. Fyra år senare vid hemma-EM blev det kvartsfinal. Finländskorna kvalade in även till slutspelet i Sverige 2013. Där kryssade de mot Italien och Danmark, men föll med 5–0 mot Sverige på Gamla Ullevi.
Men sedan dess har det varit mörker. I tre raka kval har man slutat trea i sin grupp. Lag som Österrike och Portugal har kört förbi. I kvalet till EM 2017 kom man bara trea bakom Spanien och just Portugal i gruppen. Nu fick Finland alltså revansch på portugisiskorna.
Utöver Finland har även Spanien, Österrike och Italien säkrat sina EM-platser den senaste veckan. Sedan tidigare var Belgien, Danmark, England, Frankrike, Island, Nederländerna, Norge, Sverige och Tyskland EM-klara.
De tre sista platserna kommer att fördelas i playoffspelet under perioden 7–13 april. Dit har Nordirland, Portugal, Ryssland, Schweiz, Tjeckien och Ukraina tagit sig. Vilka som möter vilka lottas på fredag, den 5 mars.
Så till den första av där nyheterna jag nämnde tidigare – den tråkiga. Det handlar om att Öxabäckspionjären Ebba Andersson har gått bort.
Ebba Andersson var lagkapten i Sveriges allra första landskamp, mot Finland i Mariehamn 1973. Samma år blev hon också första lagkapten att höja SM-bucklan.
Det var som bekant i lilla Öxabäck, en vägkorsning i skogarna mellan Borås och Varberg, som den moderna svenska damfotbollen sparkades igång. Ebba Andersson var inte en av initiativtagarna, men hon var med från första träningen och blev snabbt symbolen för Öxabäcks IF.
Det hade säkert att göra med hennes ålder – och med att media tyckte att det var roligt att hon var bondmora. Ebba hade fyllt 35 när damfotbollen blev en officiell sport till säsongen 1971. Och hon var 37 år och åtta månader när hon debuterade i landslaget. Hon har själv sagt i Borås Tidning:
”Jag var ju egentligen för gammal att spela i landslaget. Så någon mer match där blev det inte.”
Bara en landskamp alltså. Däremot blev det fler SM-guld än det där första officiella. Hon hade vunnit ett inofficiellt 1972, och 1975 var det dags igen.
SM-finalen Jakobsberg–Öxabäck det året är unik. Det är nämligen en av väldigt få gånger som kampen om SM-guldet har avgjorts efter straffläggning. Utan att ha dubbelkollat tror jag att det var första gången en SM-final avgjordes på straffar, herrfotboll inräknat. Ebba Andersson spelade en av huvudrollerna. Den andra spelade hennes dotter Mary Andersson.
Mary hade varit med och blivit svensk mästarinna redan som 13-åring 1973. 1975 vann hon sitt andra guld. Hon gjorde det med mammas hjälp. 15-åringen var nämligen en av de som missade från straffpunkten.
När jag ringde upp Mary förra helgen berättade hon om sina tårar i den där SM-finalen:
”Först grät man för att man hade missat sin straff, sedan av glädje för att mamma avgjorde.”
Mary sa också att Ebba gärna berättade den här historien om hur hon räddade sin dotter.
Här kan ni se straffläggningen som avslutades med den enda straff som Ebba Andersson någonsin slog. En guldstraff:
Som ni redan har förstått så drogs egentligen den officiella damfotbollen igång lite för sent för Ebba Anderssons skull. När hon var i sin bästa ålder fanns ingen damfotboll. Eller.
Trots att det inte fanns någon damfotboll hade Ebba faktiskt spelat under hela sitt liv. Älekulla IF drog igång inofficiella damträningar strax efter andra världskriget, och höll på en bit in på 1960-talet. Ebba var med från tidig ålder. Hon cyklade de åtta kilometerna från hemmet i Gunnarsjö för att vara med.
Sommaren 2018 hade Älekulla återträff för sitt damlag. Då var jag där och fick damerna att gå ut och slå ett par passningar. Ebba (vita byxor och blå tröja i det här klippet) var en av dem som tog chansen.
Ebba Andersson älskade fotbollen – och sitt Öxabäck. Hon spelade kvar i laget till och med 1977, men var fortfarande aktiv på lägre nivå vid 50 års ålder. Och hon missade knappt en Öxabäcksmatch under de 33 år som laget var igång.
Efter karriären på planen hjälpte hon till vid sidan, först som lagledare och sedan genom att baka och stå i kiosken. Och ända in i det sista tog Ebba alla chanser att se idolen Zlatan Ibrahimovic spela.
Hösten 2017 skrev jag att jag hoppades att Svenska Fotbollförbundet skulle ta chansen att ta upp Kerstin Larsson, Kerstin Johnson, Ebba och de andra pionjärerna från Öxabäck på Globens scen under Fotbollsgalan för en välförtjänt hyllning av kvinnorna som satte bollen i rullning.
Förbundet har inte tagit chansen. Och nu är det för sent att fira Ebba Andersson. Hon dog ju nämligen förra fredagen i en ålder av 85 år.
På den där Fotbollsgalan 2017 firade förbundet istället Pia Sundhage. Just Sundhage är ett föredöme när det gäller tillgänglighet. När jag höll på att skriva min minnesartikel om Ebba Andersson skickade jag i väg ett mejl till Sundhage för att kolla om hon ville dela med sig av något minne.
Jag skickade mejlet mindre än 24 timmar innan Brasilien skulle möta USA i She Believes cup. Trots det fick jag svar inom en timma. Sundhage skrev:
”Ebba. Jag har både spelat med och mot henne och jag kommer alltid att minnas henne som en ståtlig, skicklig och speciell kvinna – med varmt leende. Hon var Pionjären som personifierade damfotbollen och dess vagga belägen i Öxabäck.
Senast jag träffade Ebba var i Kinna när jag höll en föreläsning om ledarskap. Ebba ledde oss in i damfotbollens värld.”
USA vann för övrigt den där matchen med 2–0. Amerikanskorna vann turneringen på full poäng. Brasilien kom tvåa på sex poäng efter att ha besegrat Kanada med 2–0 i matchen om andraplatsen.
Argentina var fjärde laget i turneringen. De slutade sist utan poäng. Jag kikade lite på matchen Brasilien–Argentina, och hörde då hur de amerikanska kommentatorerna berättade om att Argentinas 18-åriga mittfältare Dalila Ippólito inte hade en aning om att man kunde bli proffs som tjej när hon togs ut till VM 2019.
Ippólito skall under VM ha blivit väldigt överraskad över hur stort intresse det var för damfotbollen i Europa. Och för henne. För nu är hon lagkamrat med Linda Sembrant och Lina Hurtig i Juventus.
Historien om Ippólito säger väl en del om damfotbollens status i Sydamerika.
I Kina har damfotbollen betydligt högre status. Men dagens tunga, internationella damfotbollsnyhet är att det kinesiska mästarlaget Jiangsu Suning LFC omgående avslutar all verksamhet.
Official: Suning Group announce all their football clubs(in China), including the CSL reigning champion Jiangsu FC(formerly Suning), the Women's CSL powerhouse Jiangsu Suning Women's(2019 WCSL champion) and youth teams of all levels, 'cease operation from today'. pic.twitter.com/BSv2I5V2bf
Jag har inga detaljer kring det här. Men jag har förstått att ägarföretaget Suning Holdings Group lider av svåra ekonomiska problem. Företaget äger även 68,55 procent av italienska FC Inter, en andel man har försökt att sälja under början av året.
Nu verkar ekonomin vara så dålig att såväl herr-, dam- som ungdomslag läggs ner med omedelbar verkan. Jag har inte tillgång till någon aktuell laguppställning för Jiangsu Suning LFC. Men i höstas spelade bland annat Tabitha Chawinga och kinesiska landslagsmålvakten Peng Shimeng i laget.
Det var en tråkig, internationell nyhet. Men jag avslutar inlägget med något positivt – den positiva nyhet som jag skrev i BT om i förra veckan.
Det handlar om att Boråsföretaget Pulsen har gått in och sponsrat elitettan som så kallad presenting partner. Det bör innebära att även klubbarna i näst högsta divisionen kan få lite pengar i bidrag från EFD framöver.
Vd för Pulsenkoncernen är Jonus Bartholdson. Honom har jag koll på sedan länge. Vi gick i parallellklasser på gymnasiet. Jag har förlorat stort mot honom i tennis, och både vunnit och förlorat i fotboll. Bartholdson har fyra fotbollsspelande döttrar och känslan efter att ha suttit ner och pratat med honom är att han brinner för att hjälpa svensk damfotboll att utvecklas. Han säger:
”Vi går in med pengar – men det är vårt engagemang man måste få ut. Det är då det blir på riktigt. Nu vill jag prata med alla tränare och sportchefer i elitettan för att presentera Pulsen och ställa frågor till dem. Hur tänker ni? Vad vill ni ha ut av en partner som vi? Och vad är era utmaningar och problem? Vi kommer inte att kunna adressera alla problem. Men vi gör det här över fem, eller kanske tio år, och då kommer man att kunna fundera över de här sakerna, och göra framsteg. Vi vill vara en partner som verkligen gör skillnad.”
Bartholdson säger också att han tänker använda sina nätverk för att se vad vilken samling han kan få för att utveckla damfotbollen. Det låter väl ändå lite lovande?
I dag har Brett Maron opererats för sina skador på njure och urinrör. Utifrån vad som nyss sades på SVT:s sportnytt har allt gått bra och Maron skall kunna vara tillbaka på fotbollsplanen framöver.
Det var lugnande besked. Skönt efter gårdagskvällens nyhet, som jag upplevde som riktigt oroande.
Dagens stora nyhet är annars att Marta för sjätte gången har röstats fram som världens bästa spelare av Fifa. Eftersom Marta numera är svensk medborgare är det faktiskt första gången någonsin som en svensk prisas av Fifa.
Stort grattis till Marta. Jag tycker också att hon är världens bästa spelare genom tiderna.
MEN, och det är som ni ser ett stort men – hon var inte bäst säsongen 2017/18. Hon var bra i både NWSL och i de Sydamerikanska mästerskapen, men hon var varken bäst i ligan eller mästerskapet.
Om jag skall ranka världens bästa spelare aktuell säsong skulle hon inte vara på tio i topp. Men tyvärr är kunnandet inom damfotbollsvärlden väldigt dåligt. En orsak är förstås att det inte är så mycket tv-sänd damfotboll.
Som bekant är det världens förbundskaptener, landslagslagkaptener samt journalister och fans som röstar fram vinnaren. När man kollar in rösterna noteras att många förbundskaptener och lagkaptener inte har någon som helst koll på aktuell form.
Namnkunniga spelare med gamla meriter gynnas tyvärr ganska mycket i den här omröstningen. Noterbart är att det var extremt jämnt den här gången.
Marta vann med 14,73 procent av poängen. Tvåa kom Dzsenifer Marozsan med 12,86 procent och trea Ada Hegerberg med 12,60 procent. Fyra blev Megan Rapinoe med 11,64. Femma var Pernille Harder, sexa Lucy Bronze, sjua Amandine Henry och åtta Wendie Renard. Alltså fem Lyonspelare bland världens åtta bästa spelare. Logiskt kanske därmed att Lyons Reynald Pedros valdes till världens bästa damtränare.
Anna Signeul: 1) Amandine Henry, 2) Renard, 3) Harder
Ettorna får fem poäng, tvåorna tre och treorna en poäng. I Sverige vinner alltså Harder en ganska klar seger…
Marta kammade för övrigt hem fempoängare från lagkaptenerna i Amerikanska Samoa, Bolivia, Burkina Faso, Ecuador, Grekland, Guatemala, Guinea, Iran, Jamaica, Nordkorea, Macao, Madagaskar, Mongoliet, St Lucia, Uganda, Vanuatu och Venezuela.
Hon vann även hos förbundskaptenerna från Amerikanska Samoa, Bolivia, Brasilien, Bulgarien, Caymanöarna, El Salvador, Ekvatorial-Guinea, Grekland, Guatemala, Hongkong, Madagaskar, Moldavien, Marocko, Senegal, St Lucia, Tadjikistan, Tanzania, Vanuatu och Venezuela.
Slutligen toppade Marta även listorna för journalisterna från Belize, Bhutan, Elfenbenskusten, Guam, Guyana, Irak, Kazakstan, Libanon, Irland, Serbien, Uganda och Uruguay.
Den enda ”riktiga” vinnarrösten som Marta fick var från hennes egen förbundskapten. Själv röstade hon för övrigt så här: 1) Kerr, 2) Henry, 3) Rapinoe
Jaja. De här omröstningarna är ju bara ett slags lek. Fast det vore ju roligare om det gick att ta leken på lite allvar.
I övrigt i helgen noterade jag att de Nordamerikanska mästerskapen (4–17 oktober) är lottade. I grupp A spelar USA, Mexiko, Trinidad&Tobago och Panama. Och i grupp B återfinns Kanada, Costa Rica, Jamaica och Kuba.
Det troliga är att USA, Mexiko, Kanada och Costa Rica når semifinalerna och slåss om de 3,5 VM-platserna. Nordamerika har ju tre direktbiljetter till Frankrike, medan fyran får spela playoff mot Argentina.
Från Kanada kommenteras lottningen så här:
The 2018 Concacaf Women's Championship is two weeks away! Watch Head Coach Kenneth Heiner-Møller and #CANWNT player Diana Matheson talk about the opponents the team will be facing in Texas.
I torsdags drog VM-kvalet igång på allvar med matchen Färöarna–Tjeckien 0–8. Jag hade tänkt att jag skulle ha klart en liten genomgång lagom till premiärmatchen. Så blev det inte, utan det har hunnit spelas ytterligare ett antal matcher sedan dess. Men här är ändå min VM-kvalguide.
Först noteras att Europa har har nio platser i VM 2019, varav en har besatts av värdnationen Frankrike. Kvar finns därmed åtta VM-platser att kvala om. Det är därmed upplagt för ett vansinnigt tufft kval, för tufft enligt min uppfattning.
Jag tycker nämligen att Uefa har gjort väldigt dåligt ifrån sig i förhandlingen om VM-platser. Man borde ha minst två VM-platser till.
Fifa har valt att köra exakt samma fördelning av VM-platser mellan världsdelarna som man gjorde till VM 2015. Enda skillnaden är att värdnationsplatsen nu alltså går till Europa, medan den gick till Nordamerika senast.
Kollar man på resultaten i Kanada-VM 2015 var Spanien enda europeiska lag som inte gick vidare till åttondelsfinal. Kollar man världsdel för världsdel i VM var resultaten:
Europa (8): 2 semifinal, 1 kvartsfinal, 4 åttondelsfinal och 1 gruppspel.
Sydamerika (3, eg 2,5): 2 åttondelsfinal och 1 gruppspel.
Nordamerika (4, eg, 4,5): Guld, 1 kvartsfinal, 2 gruppspel
Afrika (3): 1 åttondelsfinal, 2 gruppspel
Asien (5): 1 final, 2 kvartsfinal, 1 åttondelsfinal, 1 gruppspel
Oceanien (1): 1 gruppspel
Dock skulle jag säga att Europa har flyttat fram sina positioner rejält jämfört med de andra världsdelarna de senaste åren, något man inte minst såg på kvaliteten i EM-slutspelet. Kollar man in de 24 högst placerade lagen på världsrankingen skulle fördelningen bli enligt följande:
Utifrån det här förstår alla att Europas kval kommer att bli grymt tufft. Flera riktigt starka lag kommer att missa VM-slutspelet i Frankrike. Utöver redan utslagna Nordkorea kommer däremot sannolikt inga starka lag från andra kontinenter att missa VM.
Europas kval går till så att lagen är uppdelade på sju femlagsgrupper där de sju gruppsegrarna tar varsin VM-plats.
Den sista europeiska VM-platsen fördelas genom playoff. Till playoff går de fyra grupptvåor som har gjort bäst resultat mot lagen på platserna ett, tre och fyra i sina grupper. Det blir alltså bara fyra av sju grupptvåor som når playoff. De fyra möts i semifinal och final i kampen om den sista platsen.
Det gäller alltså att vinna sin grupp, annars är man väldigt illa ute.
Här är en genomgång av grupperna. Jag gör ingen jätteanalys av de lag som spelade i EM, för de gick jag igenom noga i det här inlägget, och det har inte hunnit hända så mycket sedan sommarens EM-slutspel.
Grupp 1:
England (världsrankning: 3), Ryssland (25), Wales (36), Bosnien-Hercegovina (61) och Kazakstan (66).
Total världsrankning: 191
Total världsrankning på de två topplagen: 28
När de högst seedade lagen skulle lottas in i VM-kvalet var det här den absoluta drömlottningen. Vinstlotten drogs av England, som hade varit favoriter i vilken grupp de än lottats in i. Nu skulle jag säga att de har minst 99-procentig chans att ta direktplatsen till VM.
Det troliga är att Englands Lionesses vinner det här med full poäng, det trots att turerna kring förbundskapten Mark Sampson fortsätter. Men inget strul i världen lär kunna stoppa engelskorna här.
Kampen om andraplatsen skulle kunna bli jämn mellan Ryssland och Wales. Ryskorna imponerade inte ett dugg på mig i EM, men är ändå knappa favoriter här. I går vann Wales öppningsmatchen i gruppen borta mot Kazakstan med 1–0 efter att världsspelaren Jessica Fishlock lobbskjutit in segermålet.
Fishlock är en spelare man unnar att få spela ett stort mästerskap. Men det lär inte ske den här gången. För även om Wales skulle bli grupptvåa och ta sig in bland de lag som får spela playoff så kommer inte walesiskorna att vinna playoffspelet. Det kan jag redan nu lova.
I gårdagens match ser kazakiskorna ut att ha bjudit oväntat gott motstånd. Wales vann bara avsluten med 13–10 (4–2 mot mål).
Varken Bosnien eller Kazakstan kommer att slåss om andraplatsen. De lär göra upp om att slippa bli sist i den här gruppen som utöver England är VM-kvalets sämsta.
Grupp 2:
Schweiz (16), Skottland (22), Polen (30), Vitryssland (49) och Albanien (73).
Total världsrankning: 190
Total världsrankning på de två topplagen: 38
Även den här gruppen tillhör de svagare i VM-kvalet. Precis som England drog alltså Schweiz en sportslig vinstlott. Faktum är att det finns två lag vardera i grupp 3 och 4 som är högre rankade än det bästa laget i den här gruppen.
Redan vid lottningen gav jag schweiziskorna ett 80-procentigt favoritskap, medan Skottland fick 17 procent, och Polen de sista tre.
Jag skulle nog flytta ytterligare två procentenheter från Polen till Schweiz. Anförda av den numera 21-åriga Wolfsburgforwarden Ewa Pajor är i och för sig Polen sakta men säkert på frammarsch. Men att de skulle komma före både Schwiez och Skottland i det här gruppspelet känns inte trovärdigt.
Ewa Pajor
Det logiska är ju att Schweiz går till VM och Skottland till playoff. Att båda lagens inbördes möten spelas under 2018 är en fördel för skotskorna. Då skulle du ju nämligen kunna ha tillbaka korsbandsskadade superstjärnan Kim Little i laget.
Kim Little
Totalt sett har Schweiz den starkare truppen. Men ett skotskt lag med offensiva kvartetten Little, Jane Ross, Lisa Evans och talangen Erin Cuthbert har en spets som är livsfarlig för vilket lag som helst. Dock känns alltså inte den totala balansen i det skotska laget lika stark som i det schweiziska. Jag räknar med Schweiz i VM 2019.
Jag tror att Skottland tar andraplatsen, och att man har bra chanser att bli bland de fyra bästa grupptvåorna.
Vitryssland och Albanien är bara med som utfyllnad i den här gruppen. Det troliga är att de bara kommer att ta poäng av varandra.
Grupp 3:
Nederländerna (7), Norge (14), Irland (33), Slovakien (43) och Nordirland (60).
Total världsrankning: 157
Total världsrankning på de två topplagen: 21
Europamästarinnorna Nederländerna tillhörde inte de toppseedade lagen vid lottningen i slutet av april, de ingick i pott två. På några månader har laget stigit som en raket på rankningen och är nu det toppseedade laget i den här starka gruppen.
Även om Sveriges grupp, rent rankningsmässigt är den starkaste, tycker jag att det här är den på pappret bästa gruppen. Vid lottningen gav jag följande odds på gruppseger: Norge 50, Nederländerna 49 och Irland 1. Slovakien och Nordirland kommer inte att vinna, men kan sno poäng av alla de andra lagen.
Nu har det där svängt. Dels för att Nederländerna både hittade rätt i defensiven och offensiven under EM, dels för att Norge går in i VM-kvalet med viss osäkerhet, och utan sin skyttedrottning Ada Stolsmo Hegerberg.
Ada Stolsmo Hegerberg
Jag ger numera Nederländerna 60 procents chans och Norge 40. Inget av de andra lagen lär ha chans att vinna.
Därmed inte sagt att Irland, Slovakien och Nordirland är ofarliga. Framför allt kan man kanske skrälla åt sig någon poäng på hemmaplan. Irland skakade ju exempelvis Tyskland i det förra VM-kvalet. Men Nederländerna går till VM, medan Norge spelar playoff, där man kommer att vara ett av favoritlagen.
Norskorna har ju för övrigt redan inlett kvalet med en 4–1-seger mot Nordirland. Där gjorde Hegerbergs ersättare Guro Reiten två av målen.
Grupp 4:
Sverige (11), Danmark (12), Ukraina (27), Ungern (39) och Kroatien (53).
Total världsrankning: 142
Total världsrankning på de två topplagen: 23
Sett till världsrankningen är det här den tuffaste gruppen av alla. Jag håller alltså grupp 3 som något bättre, men klart är att Sverige har hamnat i en riktigt tuff grupp.
Vårt landslag har ju varit mästerligt på att klara kvalgrupper. Men den här gången är kvalet tuffare än någonsin tidigare. Dels ställs vi bland annat mot ett danskt lag som i EM visade enormt hög klass.
”Dock ser jag Sverige som gruppfavorit till 60–40 mot Danmark, mycket beroende på att Sverige varit väldigt stabilt i kvalspel, medan danskorna varit mer ojämna. Övriga lag kan sno någon poäng av de båda topplagen, men kommer inte att ha med gruppsegern att göra.”
Sedan dess har Danmark först tagit sig till EM-final och sedan strejkat. Innan jag har sett Peter Gerhardsson:s landslag i aktion ser jag numera Danmark som gruppfavoriter till 55–45. Mycket för att vi har vår hemmamatch mot danskorna redan i Gerhardssons andra match den 20 oktober. Det borde gynna ett väl samspelt danskt lag.
En längre analys av Danmark gjorde jag inför EM-finalen. Den läser du här.
Ukraina, Ungern och Kroatien är lag som kan göra bra matcher på hemmaplan, men som inte borde kunna ta några poäng av Sverige eller Danmark.
Ukraina spelade playoff till EM 2013, men föll där mot Island. Sedan dess har ukrainskorna sedan backat något i kvalitet. I VM-kvalet föll man mot Rumänien i en helt avgörande match om andraplatsen i sin grupp (bakom Frankrike).
De spelare i den ukrainska truppen som jag känner till är rutinerade mittfältarna Daria Apanashchenko från Zvezda Perm och tidigare Linköpingsspelaren Vera Dyatel.
Ukraina har spelat sin kvalpremiär. Där blev det 1–1 hemma mot ett Kroatien som spelade 48 minuter med en spelare mindre på planen. Ukraina är alltså tredjerankat i gruppen, men lär få kämpa för att ta tredjeplatsen.
Kroatien är ett land på frammarsch. Profiler i laget är förstås Rosengårds spelskickliga mittfältare Iva Landeka och Tysklandsfödda och Bayern Münchenfostrade forwarden Ivana Rudelic. Det var också den senare som stod för det kroatiska målet mot Ukraina.
Slutligen är alltså även Ungern med i gruppen. Laget har en jättestjärna i Wolfsburgs Zsanett Jakabfi, en offensiv spelare av yttersta världsklass. Tyvärr har hon varit skadeförföljd de senaste åren. Och Jakabfi till trots, Ungern kan kanske utmana om tredjeplatsen i gruppen – men Sverige och Danmark skall man inte kunna rubba.
Grupp 5:
Tyskland (2), Island (21), Tjeckien (37), Slovenien (58) och Färöarna (69).
Total världsrankning: 187
Total världsrankning på de två topplagen: 23
Tyskland fick en drömlottning, och kommer att spela VM 2019. Island är ett energigäng som kanske skulle kunna ta poäng av tyskorna på hemmaplan. Men i det långa loppet kommer Tyskland att vinna den här gruppen – trots att förbundskapten Steffi Jones inte är klar med sitt lagbygge.
Tjeckien kan kanske utmana isländskorna i kampen om andraplatsen, medan Slovenien och Färöarna är utfyllnad i gruppen. Resultaten Färöarna–Tjeckien 0–8, Tyskland–Slovenien 6–0 och Island–Färöarna 8–0 säger väl det mesta?
Grupp 6:
Italien (18), Belgien (23), Portugal (34), Rumänien (38) och Moldavien (86).
Total världsrankning: 199
Total världsrankning på de två topplagen: 41
Det här är på alla sätt den sämsta gruppen. Men det är också den mest öppna gruppen.
Moldavien är bara med som utfyllnad. Men övriga fyra lag har faktiskt alla chans på de två topplaceringarna. Mina odds på gruppsegrare vid lottningen såg ut så här: Belgien 40, Italien 39, Portugal 16 och Rumänien 5.
Under EM tyckte jag att belgiskorna med Tessa Wullaert i spetsen flyttade fram sina positioner ytterligare. Nu är mina odds: Belgien 45, Italien 35, Portugal 12 och Rumänien 8.
Rumänskorna var ju väldigt nära att kvala in till EM. I playoff mot just Portugal blev båda matcherna 0–0. Förlängningen slutade 1–1 och Portugal tog EM-platsen på fler bortamål.
Rumäniens stjärna heter Laura Rus och är en pålitlig målskytt i internationella sammanhang. Hennes klubbtillhörighet är Apollon Limassol.
Risken är uppenbar att den här gruppen blir så jämn att tvåan inte kommer att ta sig till playoff.
Grupp 7:
Spanien (17), Österrike (20), Finland (28), Serbien (44) och Israel (55).
Total världsrankning: 164
Total världsrankning på de två topplagen: 37
Vid lottningen slog jag fast att Spanien kommer att spela VM-slutspel i Frankrike 2019. Då trodde jag att det allt starkare spanska laget skulle kunna gå igenom den här gruppen utan poängförlust och gav spanjorskorna 99 procents chans till gruppseger.
Den bilden har förändrats något sedan dess, mest på grund av Österrikes härliga framfart i EM-slutspelet. Där slog man ju bland annat ut just det spanska laget.
Jag ser fortfarande Spanien som favoriter, men sätter numera bara 65–35 i deras favör gentemot Österrike. Finland med Anna Signeul som ny förbundskapten har en viss chans på andraplatsen, men det troliga är att finskorna blir trea. Serbien och Israel gör sedan upp om fjärdeplatsen.
I sin debut som finsk förbundskapten nådde Signeul 1–1 borta mot Portugal i helgen. Här är det finska kvitteringsmålet av Kaisa Collin:
Jag bygger det spanska segertipset på en tro på att den spanska landslagsledningen har lärt sig att man måste ha med sina bästa målskyttar i truppen, alltså att det inte går att sätta en övre åldersgräns på laget.
Det var en genomgång, grupp för grupp. Sammanfattningsvis är alltså mitt tips att följande länder går till VM från Europa:
Arrangörsland:
* Frankrike – redan klara.
Och som gruppsegrare i kvalet:
* England
* Schweiz
* Nederländerna
* Danmark
* Tyskland
* Belgien
* Spanien
Till playoff:
* Norge
* Sverige
* Island
* Österrike
Grupptvåor som missar playoff:
* Ryssland
* Skottland
* Italien
Som synes är det otroligt viktigt att vinna sin grupp. Playoffspelet om den sista platsen lär ju nämligen bli en riktigt nagelbitare.
Slutligen är det följande som gäller om två eller flera lag slutar på lika många poäng, se artikel 15 i länken:
1) Flest poäng i inbördes möten mellan de inblandade lagen.
2) Bäst målskillnad i inbördes möten mellan de inblandade lagen.
3) Flest gjorda mål i inbördes möten mellan de inblandade lagen (gäller bara om det är fler än två lag).
4) Flest gjorda bortamål i inbördes möten mellan de inblandade lagen.
5) Bäst målskillnad i alla gruppmatcher.
6) Flest antal gjorda mål i alla gruppmatcher.
7) Flest antal gjorda mål på bortaplan i alla gruppmatcher.
8) Lägst disciplinära poäng, baserade på gula och röda kort i gruppspelet. (Rött kort = tre poäng, Gult kort = en poäng, Två gula kort = rött kort = tre poäng).
I går presenterades den norska utvärderingen av EM-fiaskot. Den lades faktiskt upp på Norska fotbollförbundets hemsida och går att läsa här. Det är spännande läsning.
Man gillar ju hela den här grejen, alltså att debatten förs öppet för fansen. När får vi se svensk damfotboll göra likadant? Jag har aldrig sett en svensk mästerskapsutvärdering presenteras så här öppet och bra. Jag har inte någon full tillbakablick, så det kan möjligen ha hänt någon gång, fast jag tror det inte.
Svenska fotbollförbundet är inte mycket för debatt. Och dessutom missbrukar de ju sin hemsida. Utöver presentation av landslagstrupper och matchstatistik från de högsta serierna finns det inte mycket matnyttigt att läsa på svenskfotboll.se. Texterna är väldigt sällan läsvärda. Väldigt sällan.
Från den pågående och hyperintressanta landslagssamlingen i Kroatien finns exempelvis bara ett kort och okommenterat tv-klipp. Det är ungefär den nivå som vi har på vår hemsida i min division IV-klubb.
* Utöver Norge och Sverige har ju även Finland en svensk förbundskapten. Anna Signeul står inför en jätteutmaning att vända trenden för det finska landslag som sjunkit sakta men säkert på världsrankningen och numera återfinns på plats 28.
Här är en artikel om hur Signeul ser på sitt nya lag:
* Från Örebro kom i dag nyheten att Marie Hammarström skall spela för Kif Örebro igen. Vi får väl se om hon även dyker upp i damallsvenskan. Hur som helst behöver ju laget en kreativ och konstruktiv passningsspelare.
Dags för del två av fem av Den stora EM-guiden. I den här delen presenteras de fyra lag som jag tippar som grupptreor. I den första delen tippade jag vilka lag jag tror kommer sist i de respektive grupperna. Därmed har jag i och med det här inlägget offentliggjort vilka åtta lag jag tror går vidare, och vilka som får åka hem efter tre matcher.
Rent allmänt tycker jag att det är ett ovanligt öppet och svårtippat EM-slutspel som väntar. Visst finns det givna topp- och bottenlag, men det finns också rätt många skrällchanser. Därför har jag vacklat fram och tillbaka kring en hel del tips.
I dagens genomgång finns ett par lag som mycket väl skulle kunna spela semifinal om ett par veckor, men som jag alltså ändå placerar som grupptreor.
Som ni säkert har sett har jag även roat mig med att försöka gissa startelvorna i premiärmatcherna. I vissa länder känns det som att man borde kunna pricka åtminstone nio–tio spelare. I andra har förbundskaptenerna rullat rätt rejält, vilket gör det väldigt svårttippat hur man startar.
Med det sagt, här är de lag jag tippar på placeringarna 9–12:
12) Skottland
Världsrankning: 21 – har som bäst varit rankade som nummer 19.
Lottning: Grupp D. Spelar enligt följande: 1) England den 19 juli 20.45, 2) Portugal den 23 juli 18.00, 3) Spanien den 27 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent.
Medaljchans: 0 procent.
Tips: Åker ut i gruppspelet, blir trea i gruppen.
Profiler: Lisa Evans och Jane Ross.
Trolig startelva: Gemma Fay – Frankie Fantom Brown, Ifeoma Dieke, Rachel Corsie, Hayley Lauder – Joelle Murray, Leanne Crichton – Lisa Evans, Caroline Weir, Fiona Brown – Jane Ross.
Kommentar: Skottland har svensk förbundskapten, precis som Sverige och Norge. Men oddsen för stora framgångar för Anna Signeul är betydligt sämre än vad de är för Pia Sundhage och Martin Sjögren.
Efter tolv år på posten står Signeul inför sin sista uppgift som skotsk förbundskapten. Inte ens med ordinarie trupp hade det känts speciellt sannolikt att laget skulle kunna ta sig vidare ur grupp D, där England och Spanien är storfavoriter. Och efter att både talangen Lizzie Arnot och sedan även Kim Little drabbats av korsbandsskador och sedan även Jennifer Beattie åkt på en fotskada som gör att hon missar EM, känns avancemang som en ouppnåelig dröm för skotskorna.
Kim Little
Nämnda Kim Little är ju en av Europas och världens allra bästa spelare, och hade lämnat en stor lucka efter sig i samtliga EM-lag. Hon är en tvåvägsspelare som hade kunnat förse vassa Jane Ross med rätt bollar.
Nu finns det ändå flera helt okej spelare i Skottlands EM-trupp, men det finns för få internationella toppnamn för att kunna skaka England eller Spanien. Men skotskorna bör ha en bra chans att vinna mot Portugal i den andra gruppmatchen.
Bland spelarna att hålla lite extra koll på är forward Jane Ross redan nämnd. Hon har ett härligt tillslag och kan göra mål både från distans och i straffområdet. Målvakten Gemma Fay är rutinerad och rätt stabil. Mittbackarna Jennifer Beattie och Rachel Corsie håller god klass och Caroline Weir har en fin speluppfattning.
För några år sedan höll Lisa Evans högsta världsklass som kantspelare. Evans har dock två rätt svaga säsonger i Bayern München bakom sig. Nu skall hon starta om i Arsenal, och faktum är – skall Skottland ha minsta chans att skaka England och Spanien måste kvicka Evans hitta tillbaka till toppformen.
Skottland var ju i Växjö och mötte Sverige för ett tag sedan. Då ägnade man cirka 88 av de 90 minuterna till att slå ifrån sig. Visst höll man emot länge, men den starkaste känslan jag fick kring det skotska laget på Myresjöhus Arena var att det är ett väldigt uddlöst lag.
11) Italien
Världsrankning: 18 – har som bäst varit rankat som nummer 10.
Lottning: Grupp B. Spelar enligt följande: 1) Ryssland den 17 juli 18.00, 2) Tyskland den 21 juli 20.45, 3) Sverige den 25 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 5 procent
Tips: Åker ut i gruppspelet.
Profiler: Melania Gabbiadini
Trolig startelva: Laura Giuliani – Sara Gama, Cecilia Salvai, Elena Linari, Elisa Bartoli – Melania Gabbiadini, Alia Guagni, Daniela Stracchi, Barbara Bonansea – Ilaria Mauro och Cristiana Girelli.
Kommentar: Italiensk damfotboll har haft en väldigt negativ trend de senaste åren, och laget har fallit på rankingen.
Dock har man en ganska stolt historia – och hittills har Italien slutat topp åtta i alla de EM-turneringar som spelats. Samma sak gäller för övrigt för Sverige. Men i år talar allt för att en av de sviterna kommer att spricka. För inte missar väl Tyskland kvartsfinal?
Med tanke på resultaten de senaste åren ligger det närmast till hands att tippa att det blir Italien som missar kvartsfinalspelet. I EM-kvalet kom Antonio Cabrini:s lag tvåa i sin grupp bakom Schweiz. Där föll man mot schweiziskorna med 3–0 hemma och 2–1 borta. I övrigt samlade man full poäng mot Tjeckien, Nordirland och Georgien.
2017 har sportsligt sett varit ett katastrofalt år för Italien. I Cypern cup föll man exempelvis med 3–0 mot Nordkorea, 4–1 mot Belgien och hela 6–0 mot Schweiz.
Trots det har den svenska Italienspionen Thomas Dennerbyskickat en varning för det italienska laget, som han menar är tuffare än man tror. Kanske bygger han den varningen på att italienskorna har gjort ett kanonresultat i år – 1–1 mot England i april:
Englandsmatchen gav dock inte bara positiva besked till det italienska laget. Man drabbades av ett blytungt avbräck i minut 37 när Alice Parisi bröt både sken- och vadbenet i samma ben – en skada som förstås gör att mittfältaren missar EM-slutspelet. Parisi är en nyckelspelare för Italien och hon kommer att vara mycket saknad i Nederländerna.
Mot England vaktade Katia Schroffenegger det italienska målet. Hon släppte en del konstiga returer, något svenska forwards bör ha i åtanke om det blir Schroffenegger som får förtroendet mot Sverige i EM. Troligtvis får dock Laura Giuliani förtroendet som italiensk förstamålvakt i EM. Läs mer om henne, och om alla andra italienska målvakter och backar i den här utmärkta genomgången.
Det är ju troligt att matchen Sverige–Italien blir helt avgörande för vilka som skall avancera till kvartsfinal. I grunden skall Sverige inte behöva vara speciellt nervöst. Går vårt lag bara in med 100-procentig inställning till matchen är dagens Italien ett lag vi skall klara av att slå.
10) Danmark
Världsrankning: 15 – har som bäst varit rankade som nummer 6.
Lottning: Grupp A. Spelar enligt följande: 1) Belgien den 16 juli 20.45, 2) Nederländerna den 20 juli 20.45, 3) Norge den 24 juli 20.45.
Guldchans: 2 procent
Medaljchans: 20 procent
Tips: Utslagna i gruppspelet – slutar trea i grupp A.
Profiler: Pernille Harder
Trolig startelva (3–4–3): Stina Lykke Petersen – Simone Boye Sörensen, Janni Arnth, Line Röddik Hansen – Theresa Nielsen, Line Sigvardsen Jensen, Sofie Junge Pedersen, Katrine Veje – Nadia Nadim, Pernille Harder, Sanne Troelsgaard.
Kommentar: Danmark är ett av de lag som jag bedömer ha viss chans att kunna gå hela vägen. Ändå tippar jag att man åker ut redan i gruppspelet. En av orsakerna är den tuffa grupplottningen.
För fyra år sedan tog Danmark medalj utan att vinna en enda match under ordinarie tid. Men trots bara två poäng i gruppspelet gick man vidare som näst bästa grupptrea efter lottdragning mot Ryssland.
Sedan skrällvann danskorna efter straffläggning mot Frankrike i kvartsfinalen innan det blev nya straffar – och förlust mot Norge i semifinalen.
Då var det Katrine S Pedersen och Pernille Harder som tillsammans med målvakten och straffexperten Stine Lykke Petersen bar fram laget. När passningssäkra Pedersen slutade hamnade hela det danska laget i en rätt djup svacka.
Katrine S Pedersen
Men efter några tunga år är Danmark på väg upp igen. Och det är spelgeniet Harder som skall göra det. Hon är numera en av världens allra bästa spelare och hon måste vara i absolut toppform om danskorna skall kunna förstöra mitt tips och ta sig vidare till kvartsfinal.
Fram till i förra veckan trodde jag hårt på dansk kvartsfinal. Man har gjort rätt stabila insatser under hela det här året. Man har uddamålsförluster mot starka England och Kanada, kryss mot likväl starka Australien samt storsegrar mot Portugal, Ryssland och Finland.
Men mitt tips ändrades när danskorna var i Österrike förra veckan och åkte på en riktig käftsmäll. Hemmalaget sprang i cirklar kring förvirrade danskor, och Österrikes segersiffror (4–2) var klart i underkant.
Den smällen tror jag riskerar att ställa till det rätt mycket i det danska självförtroendet. Och man är i en grupp där man inte kommer att få något gratis. Mot Norge och Nederländerna slår man ur litet underläge och även om man besegrade Belgien i höstas vet Danmark att belgiskorna kan vara farliga. Belgien vann nämligen med 2–1 i Algarve förra året.
9) Schweiz
Världsrankning: 17 – har som bäst varit rankade som nummer 15.
Lottning: Grupp C. Spelar enligt följande: 1) Österrike den 18 juli 18.00, 2) Island den 22 juli 18.00, 3) Frankrike den 26 juli 20.45.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 12 procent
Tips: Åker ut i gruppspelet.
Profiler: Ramona Bachmann och Lara Dickenmann
Trolig startelva: Gaelle Thalmann – Ana Maria Crnogorcevic, Caroline Abbé, Rahel Kiwic, Noelle Maritz – Lara Dickenmann, Vanessa Bernauer, Lia Wälti, Eseosa Aigbogun – Vanessa Bürki, Ramona Bachmann.
Kommentar: På pappret är det Schweiz som skall ta den andra kvartsfinalplatsen från grupp C. Man har ett spännande lag med ett stort antal spelare som spelar på högsta internationella nivå.
Men när jag såg schweiziskorna i genrepet mot England för några veckor sedan blev jag väldigt frågande. Det schweiziska laget var direkt uselt, och 0–4 var smickrande siffror.
Visst saknades många spelare i den matchen på grund av skador. Men även om alla ordinarie kommer tillbaka till EM-premiären mot Österrike riskerar man ha lite för många matchotränade spelare på planen samtidigt.
Lite förvånande för övrigt att Schweiz valt att inte spela en enda landskamp de sista fem veckorna innan EM-slutspelet. De flesta spelarna har ju inte heller haft matcher med sina klubblag under den perioden, vilket borde innebära att Martina Voss-Tecklenburg:s lag kan vara rejält ringrostigt i premiären.
Fast får Voss-Tecklenburg ihop det, och Ramona Bachmann prickar sin formtopp – då är Schweiz plötsligt en tänkbar medaljnation. Då är det faktiskt ett lag som skulle kunna gå hela vägen.
Schweiz har spelare från internationella toppklubbar på i princip alla positioner, utom målvakt. Man har också många olika spetsegenskaper i laget. Bachmann är den vassa genombrottsspelaren, Lara Dickenmann och AnaMaria Crnogorcevic har farten, Vanessa Bernauer är en utmärkt närkampsspelare, Lia Wälti har spelskickligheten och långa Rahel Kiwic är stark i luftrummet.
Jag tror alltså att skadeproblemen gör att Schweiz slutar trea i intressanta grupp C. Men det tipset bygger mest på en känsla. För egentligen skall alltså Schweiz vara tvåa bakom Frankrike. Mycket avgörs för schweiziskorna redan i premiären. Seger mot grannen Österrike och det känns som att vägen ligger öppen mot kvartsfinal. Och väl där väntar sannolikt Spanien, en match där Schweiz långt ifrån är chanslöst.
Hur det schweiziska laget står sig musikaliskt får andra bedöma. Men för sammanhållningen skadar det nog inte att man själva har sjungit in sin kampsång ”United in red”. Det är backen Rachel Rinast som är ledsångare:
Därmed har jag gått igenom vilka åtta lag jag tror kommer att få resa hem efter gruppspelet. Mitt tips är att vi får följande fyra kvartsfinaler:
England–Österrike
Norge–Sverige
Tyskland–Nederländerna
Frankrike–Spanien
I del 3 avslöjar jag hur jag tror att de fyra matcherna slutar.
Som väntat byter inte Pia Sundhage några utespelare i sin startelva till morgondagens träningslandskamp mot Skottland.
Däremot byter hon målvakt. Hedvig Lindahl är alltså tillbaka på Hilda Carlén:s bekostnad. Jag tyckte att Carlén gjorde en stabil och bra insats mot USA, och jag hoppas att man inte tar någon risk med Lindahls fingerskada.
Med det sagt är ju Lindahl given etta och behöver få träna i matchsituationer. Dock är väl känslan att Skottland inte kommer att sätta den svenska målvakten på speciellt många svåra prov. Utan korsbandsskadade superstjärnan Kim Little är ju tyvärr Anna Signeul:s Skottland ett lag som lär få nöja sig med tre matcher i EM.
Anna Signeul och Kim Little
Hade man inte haft svaga Portugal i gruppen skulle jag skrivit att Skottland sannolikt blir poänglöst i Nederländerna. För mot England och Spanien lär skotskorna vara chanslösa. Men mot Portugal bör man ha en hyfsad chans.
Profiler i det skotska laget är ytterforwarden Lisa Evans (klubblös, tillhörde Bayern München senaste säsongen) och före detta Vittsjöforwarden Jane Ross (nu i Manchester City). Andra meriterade spelare är backarna Rachel Corsie (Seattle Reign i NWSL), Ifeoma Dieke (Vittsjö) och Jennifer Beattie (Manchester City) samt Eskilstunas duktiga kantspelare Fiona Brown. På avdelningen framtidsnamn finns Chelseas 18-åriga mittfältare Erin Cuthbert.
Rachel Corsie
För svensk del är den här matchen en chans att få till ett vassare anfallsspel. Jag räknade till fem klara målchanser mot USA. Mot Skottland borde Sverige kunna skapa åtminstone det dubbla, och även göra ett par mål.
Matchen spelas på Myresjöhus Arena i Växjö med start 18.00 – sänds av TV12. Den svenska startelvan blir alltså:
Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Olivia Schough – Fridolina Rolfö och Lotta Schelin.
* När lite mer info framkommit kring historien med Holmalunds matchflytt till följd av en kubbturnering tycker jag ändå att huvudstyrelsen lämnat en okej förklaring.
Jag fick frågan om de tidigare splittringarna mellan klubbens huvudstyrelse och damsektionen. Jag är inte jätteinsatt, men har jag förstått saken rätt ligger grunden i att det i klubbens stadgar säger att man inte skall bedriva elitverksamhet. Det har damerna brutit mot sedan de gick upp i elitettan, och nu skall damerna alltså bilda en egen elitförening till nästa år.
I helgen är det äntligen dags för de första kvartsfinalerna i Champions League. Uefa har startat ett nytt, proffsigt och högst sevärt damfotbollsmagasin där man i första avsnittet kan se lite historik, flera svenska spelare, några svenskbekantingar och lite försnack inför kvartsfinalerna:
Jag tänkte även själv ge mina tankar inför kvartsfinalerna:
* Bristol Academy–FFC Frankfurt
Lördag 15.00
TV/Stream: Sänds på tyska Eurosport. Här är en länk.
Odds (dubbelmötet): 5–95
Kommentar: Allt talar för Frankfurt som är i ett avgörande skede i sin säsong medan WSL inleds nästa helg. Det stjärnspäckade Frankfurtlaget med bland annat Sverigebekanta Veronica Boquete bör vinna båda de här matcherna ganska klart mot ett anmärkningsvärt profillöst Bristollag.
* Linköpings FC–Bröndby
Söndag 14.00
TV/Stream: Ingen, vad jag vet. Man får förlita sig till Radiosporten i P4 och Uefas livescore.
Odds (dubbelmötet): 80–20
Kommentar: Linköping är storfavoriter här, inte minst eftersom de kanske till och med har matchens tre bästa danska spelare i sin uppställning. Bröndbys starkaste kort är Malmöbekanta Katrine Veje, som dock lämnar för Seattle Reign och NWSL till sommaren. LFC:s insats mot Rosengård i supercupfinalen förra helgen visade att laget har hittat en tidig formtopp, något som stärker min övertygelse om att vi får minst ett svenskt lag i semifinal.
* Glasgow City–Paris Saint-Germain
Söndag 17.05
TV/Stream: BBC Alba sänder. Här är en länk. Och här är en till.
Odds (dubbelmötet): 0,5–99,5
Kommentar: Missar PSG det här är det något av tidernas fiasko i en WCL-kvartsfinal. Glasgow har nämligen egentligen inte på den här nivån att göra. Skotskorna har några landslagsspelare som ex-damallsvenska Hayley Lauder i truppen, men inte några av de som bär Anna Signeul:s lag. PSG:s stjärnspäckade trupp har den största budgeten i europeisk damfotboll i år och kommer säkerligen att vinna båda mötena med Glasgow. Allt talar alltså för att Caroline Seger och Kosovare Asllani (som för övrigt har kul på youtubeklippet ovan) spelar semifinal senare i vår.
* VfL Wolfsburg–FC Rosengård
Söndag 18.00
TV/Stream: Sänds efter många om och men på svenska Eurosport.
Odds (dubbelmötet): 55–45
Kommentar: Wolfsburg har aldrig förlorat en match i Champions League. Men för varje match man vinner närmar man sig första nederlaget och 2–0-förlusten mot Potsdam i söndags visade att formen inte är alldeles på topp.
Även om Rosengård inte är i säsong är det här en utmärkt tid att möta Nilla Fischer och hennes kompisar. Det finns absolut svensk vinstchans här.
Därmed inte sagt att det blir lätt, inte alls. Rosengård måste spela taktiskt smart och stjärnor som Marta, Ramona Bachmann och Anja Mittag måste prestera på sitt max. Dessutom vilar ett tungt ansvar på Zecira Musovic:s 18-åriga axlar. Den här artikeln gör mig dock hoppfull om att Musovic kan vara en stabil tonåring som klarar pressen. Wolfsburg är ju ett tungt lag att möta, de har inte minst flera riktigt nickstarka spelare som Fischer och Alexandra Popp att sikta mot vid fasta situationer.
Nadine Kessler och Ralf Kellermann lämnade Fifagalan i Zürich som segrare. Däremot kom tyvärr Stephanie Roche bara tvåa.
Att Kessler skulle koras till världens bästa spelare 2014 borde ha känts självklart, även om det egentligen inte finns så mycket som är självklart kring Ballon d’Or:s damklass – som egentligen heter Fifa Women’s player.
Nu vann det bästa alternativet av de tre som var i final, vilket förstås känns skönt. Kesslers tränare i Wolfsburg, Ralf Kellermann, blev strax innan första klubbtränare att koras till årets bästa tränare i världen.
Om det är svårt att kora världens bästa spelare är det omöjligt att slå fast vem i tränarkategorien som har varit bäst. Men att Kellermann är en värdig vinnare behöver inte diskuteras. Han har som byggt Wolfsburgs lag och fört det till fem titlar av sex möjliga på två år – det är självklart värt all världens hyllning.
Tyvärr vann James Rodriguez Puskas Award närmast före Stephanie Roche. Jag använder ordet tyvärr trots att jag älskar Rodriguez volleymål och kan se det hur många gånger som helst. Men jag tycker att Roches mål är en ännu större prestation.
Till det kommer förstås vilket värde det skulle ha för damfotbollen att få vinna ett av fotbollens största priser. Plus att det har en härlig charm om ett mål gjort inför 95 åskådare kan vinna över mål från världsfotbollens största scen.
Det roligaste med Ballon d’Or är att kolla hur de olika förbundskaptenerna och lagkaptenerna har röstat. En koll på alla röster visar exempelvis att Pia Sundhage tycker att Lotta Schelin var världens näst bästa spelare 2014. Där har vi kanske svaret på varför Schelin och inte Nilla Fischer vann Diamantbollen förra året. Sundhage sitter ju i Diamantbollsjuryn och hennes röst där lär ha rätt rejäl tyngd.
Sundhage, Schelin och Fischer var ju förresten själva nominerade till Ballon d’Or i förstaläget. I dag kom resultaten och Sundhage slutade fyra i ledarkategorien medan Schelin blev nia och Fischer tia bland spelarna. Alla slutresultat hittar du här.
Och alla röster i spelarkategorien hittar du här. Men för sakens skull får ni alla svenska röster här:
Pia Sundhage: 1) Kessler, 2) Schelin, 3) Abby Wambach. Caroline Seger: 1) Kessler, 2) Veronica Boquete, 3) Fischer.
Tyvärr har den svenska journaliströsten fallit bort, men den innehas av Anette Börjesson. Anna Signeul: 1) Aya Miyama, 2) Nahomi Kawasumi, 3) Fischer.
I morgon är det återigen tyskt toppmöte. 18.00 kan man se Wolfsburg ta emot Bayern München på svenska Eurosport och på DFB-tv. Det är förstås en riktigt spännande match.
I väntan på den, och på torsdagens damallsvenska toppmöte mellan Göteborg och Rosengård tänkte jag bjuda på mina bilder från den senaste landslagssamlingen. Alltså både från mötet med Bosnien-Hercegovina och från mötet med Skottland.
Här är de som bildspel, håll till godo:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Och här är de en och en:
Svensk målglädje
Sverige klart för VM 2015
Klara för VM
Skönt budskap
Pia Sundhage
Lycklig Lindahl
Firar VM-platsen
Sverige firar
Anna Signeul och Joanne Love
Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72
Rachel Corsie
Elin Rubensson
Frankie Fantom-Brown
Kim Little
Ifeoma Dieke
Frankie Fantom-Brown
Caroline Seger jagar Kim Little
Hayley Lauder
Caroline Seger och Kim Little
Jennifer Beattie
Caroline Seger
Sofia Jakobsson jagar Kim Little
Rachel Corsie
Elin Rubensson
Lotta Schelin
Pia Sundhage
Teodora Albon
Gemma Fay
Hanna Folkesson
Nilla Fischer
Sofia Jakobsson
Skottland
Rachel Corsie
Nicola Docherty
Megan Sneddon
Eilish McSorley
Emma Mitchell
Nicola Docherty
Anna Signeul
Anna Signeul och Kim Little
Joanne Love
Caroline Weir
Kim Little
Ann-Helén Grahm
Jessica Samuelsson
Malin Diaz
Amna Lihovic
Marija Banusic klackar
Jubel över 2-0
Hanna Folkesson
Olivia Schough
Sveriges bänk
Svensk hörna
Linda Sembrant
Sara Thunebro
Kosovare Asllani
Olivia Schough
Eldina Ahmic
Kosovare Asllani
Lidija Kulis
Nikolina Dijakovic
BH Fanaticos
See my pictures of Scotland WNT from the WWC qualifier agains Sweden on Gamla Ullevi in Gothenburg in september 2014. Sweden won the game with 2–0.
Sedan ett drygt dygn tillbaka är Sverige VM-klart. Jag var säker på gruppseger redan vid lottningen, och har känt mig rätt trygg hela vägen. Fast 100-procentigt säker kan man ju inte vara förrän allt är klart.
I går kände jag mig dock nästan helt säker på seger från den sekund jag insåg att jag missat att Lisa Evans var skadad, och har varit det rätt länge. Det var en pinsam miss, men man kan inte hamna rätt jämt…
Skotskorna var bra en stund i början av andra halvlek, och hade bland annat två bollar som Caroline Seger räddade på mållinjen och en nick som Hedvig Lindahl gjorde en kvalificerad räddning på.
Framför allt var Kim Little precis så bra som jag förväntat mig. Vilken underbar lirare hon är. Hon är dessutom en lirare som inte drar sig för att lägga ner ett defensivt jättejobb. Fast inte ens Little kan spela ensam, och det var tydligt att hon led av avsaknaden av en snabb djupledslöpare a la Evans.
Sverige gjorde en stabil insats. Therese Sjögran blev inte bara målskytt, hon visade att hon håller ännu på högsta nivå – och att hon fortfarande är väldigt viktig för det här laget. Och Lotta Schelin fortsätter att göra mål. Trots att hon kanske inte hade någon av sina bästa dagar spelmässigt sett var hon ytterst nära att bli tremålsskytt. Det är en styrka – och en huvudförklaring till att Schelin tillsammans med Hanna Ljungberg toppar listan över Sveriges mesta landslagsmålskyttar någonsin.
Efter matchen pratade jag med Schelin och Seger om huruvida de tycker att landslaget är bättre nu än de var i fjolårets EM. Svaren var väl inte entydiga. Men båda var i alla fall inne på att laget mår bra av att lära sig att ha ett större bollinnehav. Och skulle det behövas att åter plocka fram den ultrasnabba djupledsfotboll som man spelade i fjol så är den inte bortglömd. Tvärtom kan en mix av ett lite långsammare, passningsorienterat anfallsspel och ultrasnabb djupledsfotboll framöver göra laget riktigt vasst.
Även Pia Sundhage konstaterade att lagbygget långt ifrån är klart. Hon tog också upp dilemmat med huruvida hon skall släppa fram några yngre spelare, eller koncentrera sig på att spela ihop det befintliga laget. De unga spelarna som hon nämnde vid namn var Emma Lundh, Marija Banusic och Fridolina Rolfö.
Klart verkar vara att landslagsledningen tänker försöka spela så många matcher som möjligt innan VM, och att man skall söka olika typer av motstånd. Inga matcher är 100-procentigt klara, men det mesta talar för en Tysklandsmatch i Örebro i oktober och en USA-resa i november där Kanada och Nya Zeeland är tänkta att stå för motståndet.
VM lottas i Ottawa den 6 december. Med Sverige är nu hälften av de 24 deltagande lagen klara. Nämligen:
Värdnation: Kanada
Asien: Japan, Sydkorea, Australien, Kina och Thailand.
Europa: England, Frankrike, Norge, Schweiz, Spanien, Sverige och Tyskland.
En europeisk plats återstår att besätta. Det är Italien, Holland, Skottland och Ukraina som i playoff gör upp om den via semifinaler och final. Playoffspelet lottas på tisdag, och Italien och Holland är seedade. Anna Signeul valde igår att in peka ut någon drömlottning. Hon konstaterade istället att:
”Jag räknar med att vi måste slå både Holland och Italien om vi skall ta oss till VM, för jag tror att de båda slår Ukraina.”
Det är ett högst rimligt antagande. Med Lisa Evans i laget är skotskorna absolut inte chanslösa i playoffspelet. Men utan Evans får nog Signeuls lag det svårt. Fast enligt den svenska, skotska förbundskaptenen är det möjligt att Evans gör comeback för Potsdam i toppmötet mot Frankfurt redan i helgen. Lovande för Skottland.
Ett kvalspel pågår just nu. Det är det sydamerikanska, där det är just de tre favoritnationerna Brasilien, Colombia och Chile som är obesegrade efter att lagen spelat två, tre eller fyra matcher. I natt avgörs för övrigt mötet Brasilien–Chile.
Innan jag lämnar VM-kvalet för nu tänkte jag göra en tillbakablick till min stora guide till kvalet. Jag tippade följande sju gruppsegrare:
* Tyskland
* Italien
* Danmark
* Sverige
* Norge
* England
* Frankrike
Och följande fyra playoff-lag:
* Ryssland
* Island
* Skottland
* Österrike
Övriga grupptvåor: Spanien, Holland och Ukraina.
Facit blev alltså att jag hade med 13 av de 14 lag som slutade topp två i de sju grupperna. Jag tippade helt rätt på fem gruppsegrare och sex grupptvåor.
Mina fel var att jag kastade om Italien och Spanien samt att jag helt missade Schweiz.
Just Ramona Bachmann, Lia Wälti, Lara Dickenmann, Ana Maria Crnogorcevic och de andra schweiziskorna är kvalets stora skrällag – även om jag skrev så här om dem:
”Det finns alltså kvalitet i truppen. Och får bara förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg ihop laget kan Schweiz till och med vinna gruppen. Fast jag vågar inte tro på det.”
På samma sätt är Danmark kvalets stora besvikelse. Förlusten mot Israel igår var på ett sätt betydelselös, men satte ändå slutpunkten för ett danskt fiaskokval. I fjol var danskorna snubblande nära EM-final. I år var de aldrig nära en VM-plats. Visst var det jobbigt för laget att Katrine S Pedersen slutade efter EM, och att Pernille Harder missade delar av kvalet på grund av skada. Men det hindrar inte att Danmarks lag lämnar VM-kvalet med fiaskostämpel.
* Slutligen en notering om att Asian Games pågår i Incheon, Sydkorea. Elva lag deltar i fotbollsturneringen, bland annat Nordkorea och alla asiatiska VM-deltagare utom Australien. Jag hade på matchen Japan–Jordanien medan jag jobbade, och fick se ett riktigt målkalas. Det blev 12–0, men var 10–0 redan innan 60 minuter hade spelats. Japan spelar med ett riktigt starkt och intressant lag i turneringen.
Inlägget uppdaterat 15/1, eftersom det var några felaktigheter i den lista Framba.de först publicerade. I dag kom den officiella listan. De båda svenska spelarna ligger dock kvar på de placeringar som angavs från början i det här inlägget:
Lotta Schelin var världens sjätte bästa spelare 2013. Och Nilla Fischer den nionde bästa. I varje fall placerade de sig så i Ballon d’Or.
Så här såg det ut:
1) Nadine Angerer 18,85% av rösterna.
2) Abby Wambach 15,02%
3) Marta Vieira da Silva 14,02%
4) Lena Goessling 11,98%
5) Alex Morgan 11,74%
6) Lotta Schelin 7,87%
7) Saki Kumagai 7,19%
8) Yuki Ogimi 5,15%
9) Nilla Fischer 4,25%
10) Christine Sinclair 3,93%
Och så här fördelades rösterna i tränarkategorien:
Som mest kan man få 55,5 procent av rösterna. Således är Silvia Neids notering riktigt stark. Hon tog verkligen en utklassningsseger.
Däremot är de väldigt jämnt i spelarkategorien. Och det är logiskt, då det var väldigt svårt att hitta världens bästa spelare i fjol. EM blev förstås avgörande för Nadine Angerers vinst, men som jag har frågat förr: hur stor roll skall egentligen EM spela i den här omröstningen?
Mitt svar på den frågan är att prestationer i EM inte borde påverka mer än prestationer i de stora ligorna. Jag ser att jag har stöd i den uppfattningen av åtminstone en av de som röstade i Ballon d’Or, The Equalizers Jeff Kassouf. Han hade därmed inte med Angerer på sin topp tre.
Lotta Schelin blev alltså sexa. Vad krävs då för att hon skall kunna ta ytterligare ett par kliv på listan ovan? Givetvis först och främst att hon fortsätter att vräka in mål. Men det lär även krävas att hon spelar den riktiga huvudrollen i en avgörande final. Eftersom Lyon redan är utslaget ur Champions League, och det inte är några mästerskap för de europeiska lagen i år, så lär inte vår svenska världsstjärna få chansen att slå sig in tre i topp förrän tidigast 2015. Tyvärr.
Det blev som väntat inga priser till svensk damfotboll vid dagens båda galor. Pia Sundhage kom trea i Ballon d’Ors damfotbollstränarkategori. Och både Sundhage, och landslaget (Årets lag) blev utan pris på Idrottsgalan. Där var ju Lotta Schelin utslagen ur Jerringpriset sedan tidigare.
Vinnare av Ballon d’Or blev Nadine Angerer och Silvia Neid. Medan Neid vann ledarkatorien i stor stil var det riktigt jämnt i kampen om att vara världens bästa spelare 2013.
Jag har inte sett hela listorna över tio i topp ännu. Men via tyska Framba.de har jag sett följande siffror:
Tränarkategorien:
1) Silvia Neid med 30,29% av rösterna.
2) Ralf Kellermann 13,01%.
3) Pia Sundhage 12,57%
Silvia Neid
Spelarkategorien: 1) Nadine Angerer 17,85%
2) Abby Wambach 15,51%
3) MartaVieira da Silva 14,45%
—
5) Lena Goessling 10,88%
Jag får alltså återkomma med placeringarna för Schelin och Nilla Fischer.
Angerer blir alltså världens bästa spelare i huvudsak för två straffräddningar i EM-finalen. Snacka om att vara bäst när det gäller. För i Frauen-Bundesliga utmärkte hon sig inte den gångna säsongen. Tvärtom var det alla insläppta mål som gjorde att Frankfurt slutade trea bakom Wolfsburg och Potsdam.
Celia Okoyino da Mbabi och Nadine Angerer
I och med priset blir Angerer historisk. Fifa har nämligen aldrig tidigare – varken på herr- eller damsidan – givit en målvakt pris som världens bästa spelare. Under den tid Ballon d’Or delades ut av tidningen France Football, och gick till den bästa herrspelaren i Europa, så fick dock ryske målvaktslegendaren Lev Jasjin det en gång, 1963.
Alla röster i spelarkategorien finns på den här länken. Där noteras att Schelin bland annat toppade listorna för ett tiotal lagkaptener, bland annat Australiens Kate Gill, Costa Ricas Shirley Cruz och Makedoniens Natasa Andonova, samt en handfull förbundskaptener, bland annat Mexikos Leo Cuellar.
Nilla Fischer toppade också cirka tio röstsedlar, och ses som världens bästa spelare 2013 bland annat av både förbundskapten och lagkapten i Österrike (Dominik Thalhammer och Viktoria Schnaderbeck) samt av Hollands lagkapten Daphne Koster och av Norges förbundskapten Even Pellerud.
Samtliga röster i tränarkategorien finns på den här länken. Noterbart där var att segrande Silvia Neid röstade nordiskt: 1) Anna Signeul, 2) Even Pellerud och 3) Pia Sundhage.
Så här röstade Sveriges tre representanter:
Pia Sundhage: Spelare: 1) Goessling, 2) Schelin, 3) Wambach. Tränare: 1) Pellerud, 2) Neid, 3) Kellermann.
På herrsidan vann Cristiano Ronaldo och Jupp Heynckes guldbollarna som bästa spelare och tränare. Dessutom fick vi ett svenskt pris, då Zlatan Ibrahimovic vann Puskas Award – priset till årets mål. Där var ju för övrigt två damfotbollsmål nominerade. Kommer ni ihåg vilka? Om inte finns länkarna här:
Louisa Necib:
Lisa De Vanna:
* I övrigt i dag har Tyresös möjliga semifinalmotståndare i Champions League, Arsenal, värvat holländska Anouk Hoogendijk från Ajax. Hon är i första hand en passningsskicklig mittfältare, men har även i omgångar spelat mittback. Det känns som en bra värvning, men ännu så länge känns det som att Arsenal är på minus under silly season.
I England har även Notts county värvat Nya Zeelands Katie Hoyle.
Anouk Hoogendijk
* I USA vann häromdagen Morgan Brian lite oväntat Mac Hermann Trophy – som ges till årets bästa collegespelare. Många trodde annars att fjolårets vinnare Crystal Dunn skulle ta hem det priset i år igen.
Både Brian och Dunn har redan bokförts för A-landskamper under Tom Sermanni:s ledning.
* Jag har nyligen både berömt och tackat damfotboll.com. Men knappt hade jag tryckt sänd på mitt förra inlägg förrän jag hittade ett inlägg på sidans medarbetarblogg som fick mig att häpna.
”…en icke-nyhet” handlar om Lisa-Marie Woods bloggande om sexuella trakasserier inom norsk damfotboll. Förutom att damfotboll.coms inlägg innehåller felaktigheter om twittrande och våldtäkt är den icke namngivna skribentens åsikt högst anmärkningsvärd. Är det verkligen så att damfotboll.com på sin officiella blogg tycker att uppgifter om sexuella trakasserier är icke-nyheter?
I dag kan Pia Sundhage vid två olika galor koras både till Sveriges bästa ledare 2013 och till världens bästa damfotbollstränare 2013. Det är förstås fantastiskt kul för svensk damfotboll.
Hos mig väcker nomineringarna dock i första hand frågan om hur bra Sundhages 2013 egentligen var?
Det skall direkt göras klart att frågan inte är ställd utifrån att jag skulle ha någon mer genomgripande kritik mot vår förbundskaptens ledarskap. Utan jag är i det stora hela nöjd med vad hon har uträttat.
Det jag funderar över är snarare om Sundhage gjorde så bra resultat under 2013 att det är motiverat att hon klassas som en av Sveriges fyra bästa ledare och som en av damfotbollsvärldens tre mest framgångsrika tränare under året. Är det?
Pia Sundhage
Listar man Sundhages sportsliga facit under 2013 ser det ut så här:
* EM-brons.
* Totalt 16 spelade landskamper, med facit: 10 segrar, fem kryss och en förlust. Här kan man räkna lite annorlunda då ett av kryssen – det mot Norge i Algarve – även kan räknas som förlust, eftersom Norge vann efter straffläggning. Målskillnaden på de 16 matcherna blev 40–11, givetvis exklusive straffläggning.
* Sverige inledde och avslutade året som sexa på världsrankningen. Vi var uppe som femma från juni till december.
Det är ju förstås ett väldigt bra facit. Dock är det ett facit utan någon riktig spets.
Tittar man mer noga på siffrorna är det lätt att konstatera att Sundhages Sverige har gjort vad man kunde förvänta – varken mer eller mindre.
Precis som föregångaren Thomas Dennerby:s landslag har Sundhages lag varit stabilt mot lägre rankade lag, men haft det jobbigt mot toppnationerna. Man kan möjligen säga att vi har närmat oss lagen framför oss i världstoppen en aning. Men jag vill nog vänta lite innan jag hugger den saken i sten. För vi spelade tre landskamper mot högre rankade lag under 2013, med följande facit:
* USA, 1–1 i Algarve cup. En match där USA hade bra kontroll efter Alex Morgan:s 1–1-mål i 56:e minuten. Känslan var att amerikanskorna kunde ha vunnit, om de bara gått för det. Men USA var väldigt nöjt med en poäng, eftersom det innebar säkrad finalplats.
Pia Sundhage och Alex Morgan
* Brasilien, 1–1 på Söderstadion. Ett Sverige, som var några veckor från EM ställdes på hemmaplan mot ett ungt, nytt brasilianskt lag. Ett Brasilien som var i början av prövostadioet på en rejäl generationsväxling.
* Tyskland, 0–1 på Gamla Ullevi. Ett haussat svenskt lag på hemmaplan inför drygt 15000 svenska supportrar mot ett skadedrabbat och ifrågasatt Tyskland. Visst skapade vi chanser för att göra något mål, men min uppfattning på plats var att det unga tyska laget vann rättvist.
Efter EM såg jag att ett antal ”herrfotbollsskribenter” tyckte att vi som bevakade turneringen hade varit för snälla mot Sundhage. Sverige hade tidernas chans att vinna EM-guld, men misslyckades. Aktuella skribenter tyckte att vi borde ha kritiserat förbundskaptenen, och kanske även att vi borde ha ifrågasatt om hon verkligen skulle få förtroende att fortsätta leda laget.
Jag höll, och håller med om att Sverige under EM hade tidernas chans att vinna en tung titel. Men jag håller inte med om att Sundhage borde ha fått hård kritik efteråt. Visst fanns det saker att ifrågasätta, som Birger Jacobsson-avhoppet. Men jag tycker i princip aldrig att man kan kräva att ett svenskt fotbollslandslag skall besegra supermakten Tyskland. Inte ens i ett hemma-EM. Utan Sundhages lag gjorde vad man kunde förvänta sig. Varken mer eller mindre.
Pia Sundhage gratulerar Silvia Neid.
Som jag ser det har Pia Sundhages viktigaste bidrag till det svenska damlandslaget ännu så länge inte varit sportsliga resultat, utan förmågan att få strålkastarna riktade mot henne och damfotbollen. Utan henne finns risken att EM hade blivit ett publikfiasko. För Sundhage var loket som drog EM-tåget. Hon tog ju så stort ansvar att tåget körde in i väggen efter mästerskapet.
Jag har inte koll på vilka grunder som man nominerar till priset Årets ledare vid kvällens svenska idrottsgala. Utifrån sportsliga resultat tycker jag inte att Sundhage borde ha varit nominerad bland de fyra kandidaterna. Men utifrån sin betydelse för sin sport så är hon tvärtom en självskriven vinnare. Frågan är vad juryn prioriterar.
Till Ballon d’Or nomineras man på sportsliga grunder. Där borde således inte Sundhage ha platsat på topp tre. Men gissningsvis lever hon här på de resultat hon gjorde med USA. Hon är ju regerande mästare, och i just Ballon d’Ors damklasser kommer man ju tyvärr långt på gamla meriter.
För mig är det för övrigt udda att inte USA:s förbundskapten Tom Sermanni fanns bland de tio som nominerades från början. Han har ännu inte förlorat någon match sedan han tillträdde. Facit är 13 segrar och tre kryss på 16 landskamper. Nog borde det slå högre än de resultat som exempelvis Skottlands nominerade förbundskapten Anna Signeul har gjort?
Och som jag ser det borde det var självskrivet att Even Pellerud skulle gå före Sundhage. För nog gjorde han bättre resultat under 2013? Norge kom ju före Sverige i båda de turneringar som lagen deltog i under året. Och medan hon tog EM-brons med Europatvåorna så tog Pellerud silver med Europas femte högst rankade lag.
Vilka vinner då? Jag tror inte på Sundhage får något av priserna. När det gäller Årets ledare känns det vidöppet mellan Arild Monsen (längdskidor), Per Mårts (ishockey) eller Lotta Neumann (golf).
När det gäller Ballon d’Or resonerade jag kring tänkbara vinnare i det här inlägget. Jag står fast vid att jag tror på Abby Wambach som världens bästa spelare, framför Marta och Nadine Angerer. Och jag tror och hoppas att Ralf Kellermann prisas för Wolfsburgs fantastiska trippel, och därmed slår Sundhage och Silvia Neid.
Galorna går att se på tv. Eurosport sänder Ballon d’Or-galan med start 18.30. Och Idrottsgalan sänds på SVT1 från 20.00.
Nadine Angerer
* En av de som kan vinna Ballon d’Or i kväll är ju Nadine Angerer. Hon meddelade nyss att hon kommer att spela i NWSL för mästarklubben Portland Thorns efter avslutad säsong i Australien. Thorns hade ju högsta snittpubliken av alla damfotbollens klubblag i världen i fjol – de snittade 13320 under grundserien. Med Angerer, Christine Sinclair och Alex Morgan i laget finns förutsättningar för fortsatt publiktillströmning även under 2014.
* När jag är ändå är inne på priser så passar jag på att rikta ett stort tack till damfotboll.com för att mitt namn nämndes i det inlägg där man rekommenderade experter på damfotboll till Svenska Fans fina sportjournalistpris Guldskölden. På det priset kan man förresten rösta fram till och med den 20 januari. Röstar gör man här.
* Slutligen noterar jag att Zlatangate inte har blåst över helt ännu. Dagens Nyheters krönikör Johan Esk tog upp ämnet i helgen, och han var nog helt rätt ute i hur världsstjärnans popularitet kommer att påverkas av hans tråkiga syn på damfotboll.
Och här är ett inlägg från amerikanska The Equalizer. De har kanske inte fått allt hundraprocentigt rätt. Men ändå intressant att se hur Zlatangate uppmärksammas utomlands.
Jag inser att jag inte har sammanfattat EM riktigt ännu. Det ligger ett halvskrivet inlägg, som jag kanske får klart någon gång.
Men nu står VM-kvalet för dörren, och det har förstås varit högprioriterat att göra en riktigt rejält genomgång av alla Europas sju grupper. Och här är den.
Upplägget är ju sådant att Europa har åtta platser till 2015 års mästerskap i Kanada. De sju gruppsegrarna samt en tvåa är det som får platserna.
Den bästa tvåan tas fram på följande sätt:
1) Först går de fyra tvåor som har bäst poäng i sina möten med gruppernas etta, trea, fyra och femma vidare. Mötena med gruppjumbon räknas alltså bort.
2) De fyra tvåorna spelar playoff i semifinal och final nästa höst. Datumen för semifinalerna är 25/26 och 29/30 oktober, och finalen spelas 22/23 och 26/27 november.
Här kan man ju faktiskt ifrågasätta hur sportsligt rättvist de fyra första lagen väljs ut. Alla har ju olika tufft motstånd. Följer man Uefas upplägg från EM borde det kanske ha varit lottning om vilka fyra tvåor som skall gå till playoff. Eller?
Det var bara en reflektion. Jag är ju emot lottning, så jag föredrar det aktuella upplägget – även om det har ganska stora rättvisebrister.
Det om reglerna. Nu har det blivit dags att komma till saken, genomgången av Europas kval grupp för grupp:
Grupp 1:
Tyskland, Ryssland, Irland, Slovakien, Slovenien och Kroatien.
* Här blir det Tyskland före Ryssland. Allt annat vore en jätteskräll. Tyskland står i särklass, och ryskorna visade i EM att man har kvalitet. Det som är mest intressant kring Tyskland blir att se hur Silvia Neid väljer sitt lag. Alltså om hon fortsätter med det ungdomliga lag hon tvingades spela i EM, eller om hon väljer att plocka in alla de rutinerade spelare som missade mästerskapet på grund av skador i startelvan.
Ryssland är alltså given tvåa i tipset. Anförda av stjärnan Elena Morozova skall ryskorna ha bra chans att samla så många poäng mot övriga lag att man kan slå sig in bland de fyra playoffnationerna.
Övriga fyra nationer kanske kan sno någon poäng mot ryskorna på hemmaplan. Fast jag är inte så säker på att det blir så.
Det skulle kanske vara Irland då. Det är nämligen ett svårspelat lag, som sällan förlorar stort. Men deras kvalitet är inte i närheten av Tysklands, och de skall inte heller räcka till för att rå på Ryssland i längden. Men Emma Byrne är en duktig målvakt. Hennes tre klubbkompisar i Arsenal Ciara Grant, Niamh Fahey och Yvonne Tracy samt Sverigebekanta Fiona O’Sullivan (numera i tyska Freiburg) är ytterligare klasspelare i det irländska laget.
Hos serieledarna i elitettan, Eskilstuna United, hittar vi ännu en duktig irländska. Det är förstås mittbacken Louise Quinn som avses. Hon är ett av huvudskälen till att Eskilstuna kan vara på väg mot damallsvenskan.
Slovakien och Slovenien är profillösa lag som inte skall ha med toppstriden att göra. Slovakiskorna är dock lite starkare som lag, och bör kunna ge Irland en match om gruppens tredjeplats.
Slovenien slutade före Kroatien i EM-kvalet, och bör kunna göra det igen. Det trots att Kroatien har två spelare i Frauen-Bundesliga (Martina Tufekovic, Hoffenheim och Iva Landeka, Jena). Det kroatiska laget är ändå totalt sett så svagt att man troligen slutar sist i gruppen.
Grupp 2:
Italien, Spanien, Tjeckien, Rumänien, Estland och FYR Makedonien.
* Det här är en betydligt mer öppen grupp, i varje fall kan kampen om gruppsegern bli jämn. Både Italien och Spanien spelade kvartsfinal i EM, och visade att man håller god kvalitet. Jag tror att Melania Gabbiadini leder italienskorna till gruppseger. Men det lär inte gå i närheten av lika smärtfritt som i EM-kvalet där man inte släppte in ett enda mål.
Ungdomliga Spanien är ju som sagt en värdig utmanare. Anförda av Tyresöduon Veronica Boquete och Jennifer Hermoso lär spanjorskorna pressa Italien ända in i kaklet.
Och det finns fler farliga lag i gruppen. Tjeckien och Rumänien slåss nog i första hand om tredjeplatsen, men båda lagen har kapacitet att kunna sno någon poäng mot toppduon, vilket i sin tur gör att grupptvåan riskerar att missa playoffspelet.
Tjeckien först. Laget inledde EM-kvalet med att spela 1–1 borta mot Österrike, i en match som borde ha vunnits. Höjdpunkter från den matchen ser du här:
Tjeckiskorna tappade lite i slutet av kvalet, och hamnade ganska långt bakom Danmark och Österrike i sluttabellen. Men det finns kvalitet i det tjeckiska laget. I Sverige känner vi ju exempelvis väl till Kif Örebros tvillingar Irena och Lucie Martinkova, och i tyska Duisburg spelar Lucie Vonkova.
Irena Martinkova
Lucie Martinkova
Rumänien spurtade bra i EM-kvalet och slutade faktiskt före Schweiz i grupp 3. Man var trea, bara fyra poäng bakom Spanien. Faktum är att rumänskorna avslutade gruppen med att vinna med 4–2 hemma mot schweiziskorna och sedan spela 0–0 borta mot Spanien. Så Rumänien är inte ofarligt. Varningsflaggen är hissad.
Den rumänska storstjärnan är förstås Fortuna Hjörrings vänsterfotade forward Laura Rus. Hon gjorde sju mål i EM-kvalet. I fjolårets Champions League gjorde hon elva för sin dåvarande klubb, cypriotiska Apollon Limassol. Det innebar att rumänskan vann hela turneringens skytteliga.
Slutligen i gruppen har Makedonien två framtidsspelare i Tysklandsproffsen Natasa Andonova (Potsdam) och Gentijana Rochi (Cloppenburg) – som båda är tonåringar när kvalet drar i gång. Men som lag är Makedonien väldigt ihåligt, och man lär inte kunna hota gruppens topplag. Fast Andonova är verkligen otroligt intressant. Får hon vara skadefri tror jag att hon kommer att vara en av Bundesligas allra bästa spelare i vinter.
Grupp 3:
Danmark, Island, Schweiz, Serbien, Israel och Malta.
* Här har vi den allra mest öppna gruppen. Inte mindre än tre lag gör upp om gruppsegern. Och det gäller nog att vinna, för snor topplagen poäng av varandra så är risken uppenbar att grupptvåan missar playoff.
Katrine S Pedersen
Danmark är favorit, och får också mitt tips. Anförda av Pernille Harder och veteranen Katrine S Pedersen bör danskornas passningsorienterade spel göra att man följer upp sitt EM-brons med en VM-plats. Men Island och Schweiz är svåra motståndare, så den danska resan mot Kanada kan bli skakig.
Man åker ju exempelvis inte till Reykjavik och bara hämtar tre poäng. Även om isländskorna blev överkörda av Sverige i EM:s kvartsfinal så har man ett lag som kan skaka de allra bästa i världen, när man har en bra dag. Framför allt finns det en offervilja hos isländskorna som är berömvärd.
Men laget är skadekänsligt. Det är otroligt viktigt för dem att nyckelspelarna Thora Helgadottir, Sif Atladottir, Sara Björk Gunnarsdottir, Margret Lara Vidarsdottir och Holmfridur Magnusdottir är friska. I EM tycker jag att Dagny Brynjarsdottir fick sitt genombrott, vilket gör att collegespelaren (Florida State) numera också kanske skall räknas in bland nyckelspelarna.
Är nämnda spelare i form är Island en allvarlig utmanare om gruppsegern. Ett par skador och man riskerar att bli trea.
För Schweiz borde vara ett lag för VM. Man har flera spelare i europeiska topplag än vad Danmark och Island har. I första hand tänker jag på Ramona Bachmann (Malmö), Lara Dickenmann (Lyon), Ana Maria Crnogorcevic (Frankfurt), Lia Wälti (Potsdam), Noelle Maritz (Wolfsburg) och Vanessa Bürki (Bayern München).
Totalt har Schweiz faktiskt tio spelare i Frauen-Bundesliga, även om en av dem, backen Lara Keller (USV Jena) tyvärr drog av korsbandet i premiären av den tyska ligan häromveckan.
Ramona Bachmann
Schweiz har alltså flera etablerade stjärnor. Man har också fina talanger på väg uppåt. Man spelade i F20-VM i fjol, och nämnda Maritz är född 1995, precis som två andra spelare som bankar på dörren till landslaget; Audrey Wuichet och Carmen Pulver.
Schweiz svaghet i EM-kvalet var defensiven. I kvalet till VM 2011 vann man sin grupp närmast före Ryssland. I playoff föll man sedan först mot England. Och i ”andra chansen” slog man först ut Danmark, för att sedan försvinna mot Italien. Det skapade förväntningar inför EM-kvalet, som dock blev rent fiaskoartat. Schweiz slutade fyra i sin grupp efter att bland annat ha förlorat borta mot blåbärsnationen Kazakstan.
Men det finns alltså kvalitet i truppen. Och får bara förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg ihop laget kan Schweiz till och med vinna gruppen. Fast jag vågar inte tro på det, utan väljer Island som tvåa i mitt tips.
Men det står mellan tre lag. Serbien skall inte vara något hot mot de tre topplagen, även om man nådde 2–2 hemma mot England i EM-kvalet. Serbiens mest intressanta spelare är forwardstalangen Jovana Damnjanovic, som provspelade för Linköping i våras, men hamnade i Wolfsburg.
Israel och Malta är utfyllnad. Israel blev poänglöst i EM-kvalet, och Malta åkte ut redan i förkvalet. Mot de här båda lagen kan topplagen göra massor av mål, vilket kan hjälpa grupptvåan att kvala in bland de fyra bästa – trots att det kan bli jämnt mellan gruppens tre topplag.
Grupp 4:
Sverige, Skottland, Polen, Nordirland, Bosnien-Hercegovina och Färöarna.
* Sveriges väg mot Kanada ligger vidöppen. Vi har nämligen fått en fantastiskt gynnsam lottning. Visst är Skottland på gång, liksom Polen, men den här gruppen måste vi bara vinna.
Det är skotskorna som är det största hindret. Och de leds ju som bekant av en svenska, Anna Signeul. Hon var ytterst nära att ta hem laget till Sverige, och sommarens EM-slutspel. Men på övertid i förlängningen av den andra playoffmatchen förstörde spanska Tyresöstjärnan Veronica Boquete den skotska drömmen. Minns du inte dramat så finns det på det här klippet:
Den som hade det allra värst den där oktoberkvällen i Spanien i fjol var mittbacken Rachel Corsie. Hon drog nämligen av korsbandet i knät i den 79:e minuten, och fick sedan se Spanien vinna på övertid från sidan. Då fanns även den andra ordinarie mittbacken Ifeoma Dieke på skadelistan.
Under VM-kvalet lär båda spela viktiga roller, vilket ökar stabiliteten framför superrutinerade målvakten Gemma Fay – som räknas in för en bit över 150 landskamper.
Skottlands stora spelare är annars liten, jag tänker förstås på Arsenals lysande speluppläggare Kim Little. Henne hade jag gärna haft i det svenska laget. Hon är definitivt en personlig favorit, en spelare vårt landslag får se upp med. Om man nu skriver så om någon som heter Little?
I Arsenal finns numera även före detta Tysklandsproffset Emma Mitchell. Andra profiler i det skotska laget är Sverigeproffsen Dieke och Jane Ross (båda Vittsjö) samt Hayley Lauder (Mallbacken). I tyska Potsdam hittar vi snabba yttermittfältaren Lisa Evans och i franska Montpellier nickstarka powerforwarden Jennifer Beattie.
En spelare som borde vara aktuell igen är rutinerade skyttedrottningen Julie Fleeting. 32-åringen var först skadad och sedan mammaledig under EM-kvalet. Nu har hon gjort comeback i Celtic, och med ett facit på 116 mål på 120 landskamper skulle det förvåna om hon inte snart är tillbaka i Signeuls lag.
Skottland har alltså ett antal duktiga spelare. Och i enstaka matcher kan de säkert båda ta poäng, och även besegra Sverige. Men i längden skall skotskorna inte räcka till. I EM-kvalet föll man exempelvis med 2–0 och 5–0 mot Frankrike. Sverige borde kunna göra liknande resultat.
Det är Sverige och Skottland som skall bli etta och tvåa. Övriga lag bör inte ha med topplaceringarna att göra. Polen kan bli bra på sikt. De har talanger på uppgång, bland annat vann de ju oväntat F17-EM i år efter att ha slagit Sverige i finalen.
Polskorna gjorde också ett hyfsat EM-kval, där de drog på sig tre förluster. De föll i båda matcherna mot Italien, och i en mot Ryssland. Man snodde en poäng av ryskorna, vilket var starkt gjort. Mindre imponerande var att man även noterades för ett kryss mot svaga Grekland.
Polskorna har alltfler utlandsproffs. Inte minst har man tre målvakter som spelar utomlands. Katarzyna Kiedrzynek har nyligen skrivit på för franska PSG och Daria Antonczyk för holländska Ajax. Dessutom har Polen fyra spelare i tyska Frauen-Bundesliga. En av dem är målvakt, och samtliga – målskytten Agnieszka Winczo, mittfältaren Marta Stobba, målvakten Dominika Wylezek och backen Dagmara Grad – är lagkompisar med Sofia Jakobsson i nykomlingen Cloppenburg. Ytterligare två polskor finns i tyska andraligan, i Blau Weiss Hohen Neuendorf, Jolanta Siwinska och Patricia Pozerska.
Dessutom har Polen lagom till VM-kvalet värvat in etablerade backen/defensiva mittfältaren Nikki Krzysik från USA. Krzysik har spelat i amerikanska landslag upp till och med U23, och var lagkapten för WPS-laget Philadelphia Independence sista året innan WPS lades ner. Men eftersom hon inte representerat USA på A-landslagsnivå var det möjligt för henne att börja spela för Polen.
Bästa polska målgöraren i EM-kvalet med åtta fullträffar var 30-åriga Anna Żelazko, som till vardags representerar etablerade Champions Leagueklubben Unia Raciborz. På det här klippet gör Zelazko mål både från straffpunkten och på nick vid 2–0-segern mot Grekland i EM-kvalet:
Zelazko i all ära. Polens mest intressanta forward debuterade i A-landslaget för någon vecka sedan, och blev målskytt direkt. Jag tänker på 16-åriga Ewa Pajor, som ledde det polska F17-landslaget till det mycket överraskande EM-guldet i somras.
Minns att polskorna då slog Sverige i finalen med 1–0. I Polen har man 16-årsgräns för sin Extraliga. Men Pajor fick dispens för att spela där tidigare. Hon var 15 år och 133 dagar vid debuten, och behövde bara två minuter innan hon gjorde sitt första mål för sitt Medyk Konin.
Den 3 december fyller hon 17, och har utöver guldet i F17-EM också lett sin klubb till en polsk cuptitel. I finalen mot storlaget Unia Raciborz gjorde Pajor båda Konins mål. Matchen slutade 2–1.
Här är en hyllningsvideo till kvicka och tekniska Pajor, där man får se ett par riktigt fina mål:
Varken Pajor eller Katarzyna Konat – också född 1996, och som också redan har debuterat i A-landslaget – finns med i truppen till lördagens möte med Sverige. De skall i stället till Slovenien och spela kvalomgång 1 till F19-EM, där Polen ställs mot just Slovenien, Italien och Albanien. Men räkna med att de båda talangerna kommer att dyka upp i Polens lag senare under VM-kvalet. I truppen saknas för övrigt även Zelazko. Där vet jag dock inte skälet.
Polen lär bli grupptrea, även om Nordirland inte får underskattas. Det nordirländska laget är utan namnkunniga stjärnor, men nordirländare brukar kunna visa härlig attityd och fajtervilja. Och hösten 2011 visade fotbollstjejerna just sådan attityd i EM-kvalet, och vann mycket överraskande hemma mot Norge med 3–1, trots att norskorna vann hörnorna med 16–2. Nordirland spelade även 2–2 borta mot Belgien i EM-kvalet, och samlade totalt ihop elva poäng i den tuffa grupp där även Island, Ungern och slagpåsen Bulgarien ingick.
Bilder från 2–2-mötet i Belgien har du här:
Bosnien-Hercegovina var antagligen det bästa laget i den näst lägsta seedningsgruppen. Det innebär dock inte att de skall kunna skapa några problem för Sverige. I EM-kvalet tog man tio poäng, fyra mot Grekland och sex mot Armenien. Lagets stora stjärna är Potsdams Lidija Kulis, som ju var på lån i Linköping i våras. Hon gjorde sju av Bosniens tolv mål i EM-kvalet.
Noterbart här är att Bosnien även har en svensk i laget. Herrljungatjejen Iris Kadric som bland annat spelat för Frisco, Falköping KIK och Vara SK har dubbla medborgarskap, och har valt att spela för Bosnien. I Sverige kom hon som längst till ett 30-mannaläger på Bosön med F17-landslaget. Nu kan hon komma att möta sitt hemland i VM-kvalet.
Färöarna då? Ja, det skall kunna bli tvåsiffrigt mot dem i båda mötena. För det här är ett totalt profillöst lag, som bara är med i gruppen som utfyllnad. Rankingen är så låg att man tvingas kvala för att vara med i VM-kvalet.
EM-kvalet fick man däremot inte deltaga i. Då slutade laget sist i ena förkvalet efter förluster mot Georgien och Armenien, och seger mot Malta. Armenien noterades sedan för åtta raka förluster och 2–44 i sin kvalgrupp.
I förkvalet till VM-kvalet lyckades Färöarna bättre, och vann sin grupp före Montenegro, Georgien och Litauen. Det säger dock inte så mycket, för nivån på det där förkvalet var minst sagt usel.
Grupp 5:
Norge, Holland, Belgien, Portugal, Grekland och Albanien.
* Det här är en tuff grupp för Norge, som dock givetvis är storfavoriter. Norskorna visade under EM att man har något på gång, en bra blandning av gammalt och ungt. Ge Even Pellerud något år till och laget kan vara redo för att göra resultat även i VM och OS.
Men vägen till Kanada blir alltså inte lätt för norskorna. Holland lär vara rejält revanschsuget efter att man totalt sett underpresterade i EM. Det är på ett sätt konstigt att säga så om ett lag som tog poäng av Tyskland.
Men Holland föll med 1–0 mot Island, blev näst sist i EM-slutspelet, och lämnade Sverige utan att ha gjort mål. Skyttedrottningen Manon Melis var riktigt blek, och vill säkert ha en chans till att visa att hon kan prestera när det verkligen gäller.
Holland var däremot väldigt stabilt i EM-kvalet. De förlorade bara en match – mot England. Och de släppte bara in två mål. Det vittnar om att laget vet hur man tar sig igenom ett kval.
Utöver Holland så har även landets södra granne Belgien ett bra lag på gång. Det är kanske inte så namnkunnigt, även om Juvisys Janice Cayman är en riktigt duktig spelare. Och vi har ju ytterbacken Lorca van de Putte i damallsvenskan, Kristianstad.
Men BeNe League är ett lyft, där spelarna får fler högklassiga matcher. Och i EM-kvalet hängde belgiskorna på Norge och Island ända in i kaklet. Här exempelvis bilder från Belgiens 1–0-seger mot Island. Det är 20-åriga talangen Tessa Wullaert som gör målet:
Norge har dock ett mentalt övertag på Belgien, då man vann båda mötena i EM-kvalet med uddamålet. Men belgiskorna tog totalt sett fler poäng mot övriga lag, och var bara fyra poäng bakom i sluttabellen. Så Norge är varnat.
Portugal är inte heller helt oävet. Laget tog i och för sig bara sex poäng i EM-kvalet. Men man föll sällan med stora siffror, och man har fyra spelare i Frauen-Bundesliga – vilket vittnar om kvalitet. Kanske kan portugisiskorna sno någon poäng här och var?
Grekland och Albanien är ren utfyllnad. Mot dem skall de tre topplagen kunna ösa in mål, och grundlägga en bra målskillnad.
Men jag ser ändå en uppenbar risk att de tre topplagen kommer att tappa poäng lite här och där, vilket gör att grupptvåan här riskerar att missa playoff. Det gäller alltså att ta hem gruppen…
Grupp 6:
England, Ukraina, Vitryssland, Wales, Turkiet och Montenegro.
* Här skall England vara i särklass. Visst spelade Ukraina EM-slutspel 2009, och var i playoff i fjolårets kval. Men där blev man utmanövrerade av Island.
Så om England bara har kommit över den snöpliga sistaplatsen i EM så bör man rusa igenom den här gruppen.
De hot man kan se är att det har varit oro i truppen, att man har målvaktsproblem samt att det är jobbiga resor till Ukraina och Vitryssland. Fast de problemen skall inte vara så stora att de kan förhindra en engelsk promenadseger.
Det mest spännande blir nästan att se vad England hittar för ny förbundskapten, och vad hen ställer för lag på benen. Det är ju så att flera engelska spelare valde att tacka nej till spel under Hope Powell. Kanske kan exempelvis Katie Chapman vara aktuell för comeback nu? Och hur blir det med Jodie Taylor, kommer hon till slut att få sin chans att spela för Lionesses, som laget kallas?
Min gissning är att grupptvåan här kommer att missa playoff, eftersom övriga lag i gruppen kommer att sno poäng av varandra lite härs och tvärs.
Wales är starka på hemmaplan. De har en härligt aggressiv spelare i Jessica Fishlock, som gjort succé både i Australien och USA under det senaste året. I NWSL var hon så bra att hon kom med i ligans allstarlag. I det laget bildade Fishlock mittfält med Lauren Holiday (före detta Cheney), Diana Matheson och Lori Chalupny. Framför sig hade de Abby Wambach och Sydney Leroux. Det låter väl som ett hyfsat lag?
Ukraina och Vitryssland lär ta en hel del poäng på hemmaplan. Det är två lag som inte skall underskattas. Ukrainskorna känns dock lite vassare och känns som favorit till andraplatsen i gruppen, närmast före walesiskorna och vitryskorna.
Turkiet och Montenegro är däremot gruppens stryklag. Turkiskorna har ett Tysklandsproffs, i Cloppenburgs mittfältare Aylin Yaren, men hon lär inte kunna hjälpa laget till speciellt många poäng. Montenegro tog sig in i EM-kvalet via förkval. Väl där nådde de två kryss mot Grekland. De kan kanske ta någon poäng av Turkiet, men mer troligt är att Makedonien blir sist.
Grupp 7:
Frankrike, Finland, Österrike, Ungern, Bulgarien och Kazakstan.
* Frankrike vinner den här gruppen. Om det råder ingen tvekan. Kampen om andraplatsen är mer intressant. Där tippar jag faktiskt att Österrike hamnar före Finland. Fast det är ett tips som mest bygger på en känsla.
Frankrike först. Ihop med Tyskland är fransyskorna det lag som har störst potential i Europa. De har haft svårt att få till det i medaljmatcher i mästerskap. I kval har de däremot gått som tåget. Det här kvalet blir inget undantag.
Det mest intressanta blir att se hur laget formeras under nye förbundskaptenen Philippe Bergeroo. I sin första trupp har han bara spelare från tre klubbar; Lyon, PSG och Juvisy. Både Amandine Henry och Laetitia Tonazzi är med i truppen, vilket de sällan var under Bruno Bini. Frågan är om de även får speltid.
Däremot har ju veteranen Sandrine Soubeyrand gjort sitt för Les Bleues efter 198 landskamper.
Österrike ett ungt lag som inledde EM-kvalet knackigt, men spurtade bra. Man slog exempelvis Danmark i lagens andra möte, och hamnade bara två poäng bakom i sluttabellen.
I playoff dominerade man stort mot Ryssland, men blev sönderkontrade på hemmaplan. Den matchen kan man i sin helhet här:
I det andra playoffmötet hade Österrike nio spelare födda på 1990-talet i startelvan. Och då var ändå Bayern Münchens mittback Carina Wenninger – också 90-talist – avstängd. Sex av de nio spelarna var födda 1992 eller senare.
Utöver Wenninger har man två spelare till i Bayerns startelva, Viktoria Schnaderbeck och Laura Feiersinger. För rutinen svarar Neulengbachs skyttedrottning Nina Burger.
Österrike har alltså ett riktigt spännande lag.
Det kan Finland också få på sikt. Finskorna har ju kvalat in till F20-VM nästa år. I EM spelade man hyperdefensivt. Och utöver raset mot Sverige så snodde man ju faktiskt poäng av både Italien och Danmark. Och det var ju inte långt ifrån att Helmarit – som laget kallas – även satte ett segermål på slutet mot Danmark.
Finland kommer definitivt att slåss om andraplatsen med österrikiskorna. Fast frågan är om landets unga talanger är redo redan nu. Klart är att lagets kvalitet ökar när/om trion Maija Saari, Annica Sjölund och Linda Sällström är tillbaka i topptrim.
Ungern lär bli fyra i gruppen. De har en kanonspelare i Wolfsburgs spelgeni Zsanett Jakabfi – om hon nu ställer upp i VM-kvalet. Hon gjorde nämligen bara en match i EM-kvalet.
En annan spännande spelare som kan matchas in är talangfulla forwarden Anna Vidovenyecz, som redan spelar för Sindelfingen i Frauen-Bundesliga som 16-åring. Men mot de tre toppnationerna skall ungerskorna inte ha något att hämta.
När det gäller Bulgarien och Kazakstan så gör de upp om femteplatsen. Det är två svaga lag, även om Kazakstan ju faktiskt vann en skrällseger mot Schweiz i fjol.
* Det var hela den överlånga genomgången. Faller mina tips in innebär det alltså att följande sju länder tar direktplatserna till VM:
* Tyskland
* Italien
* Danmark
* Sverige
* Norge
* England
* Frankrike
Och till playoff går:
* Ryssland
* Island
* Skottland
* Österrike
De tre grupptvåor som inte når playoff blir alltså Spanien, Holland och Ukraina.
I playoff tror jag kanske lite överraskande att Österrikes unga lag är redo att gå vinnande ur kampen.
Därmed har jag tagit ut vilka åtta lag som når VM. Det här kvalet är tyvärr inte alls lika ovisst som herrkvalet, där framför allt kamperna om andraplatserna är svårtippade i många grupper. Här är skillnaden mellan topplagen och de övriga ofta gigantisk.
Det hindrar inte att jag totalt sett tycker jag att Europa har fått för få VM-platser. Det har jag skrivit om flera gånger förr. Bland annat här.
Christen Press fick plats i Tom Sermanni:s allra första startelva som förbundskapten för USA. Och Press tackade för förtroendet genom att göra mål redan i den 13:e minuten i sin allra första A-landskamp. Och i den 31:a nickade hon in sitt andra. Vi snackar succédebut.
1–0 kom efter en inläggsfrispark i den 13:e minuten. Press fick bollen vid straffområdeslinjen. Tyresös nyförvärv från Göteborg drog till med vänstern, och fick en bra båge på skottet. Årets första mål för USA var ett faktum.
I minut 31 var det dags igen. Tobin Heath slog ett långt inlägg från vänsterkanten, och Press sprang in bakom Skottlands vänsterback och nickade in bollen i det långa hörnet. 2–0.
Det är alltså landslagsdebut för Press. Hon var reserv i OS-truppen i fjol, men fick aldrig spela – och blev därför inte heller medaljör. Hon fick hon starta till höger på mittfältet i en 4-4-2-uppställning.
För motståndet svarar Skottland, som ju leds av svenska Anna Signeul. Matchen pågår, och står 2–0, när det här inlägget skrivs. Man kan se den via den här länken.
USA startar för övrigt så här: Jill Loyden – Ali Krieger, Christie Rampone, Becky Sauerbrunn, Kelley O’Hara – Press, Carli Lloyd, Shannon Boxx, Heath – Abby Wambach och Alex Morgan.
Tillagt i efterhand: USA vann matchen med 4–1 (2–0) efter att även Boxx och inhopparen Sydney Leroux gjort varsitt mål. Skottlands mål gjordes av Kim Little, som var lysande under de 35 minuter jag såg.
En blogg om internationell damfotboll 