Raffinerad avslutning både i toppen och botten

För andra gången i år vann alla de fyra högst placerade lagen i damallsvenskan i samma omgång.

Piteå klarade den svåra hemmamatchen mot Linköping och kommer därmed att på allvar vara med i guldstriden minst fram till och med bortamatchen mot Rosengård i Malmö. Troligen kommer Piteås guldchanser att leva ända in i slutomgången. Piteå är ju ett av två lag som har segern i egna händer.

Det andra är Rosengård, som fick med sig tre poäng hem från den luriga bortamatchen i Vittsjö. Även Göteborg tog tre poäng i dag, vilket innebär att guldhoppet lever vidare även för dem. Däremot kan Kristianstad nu sluta drömma gulddrömmar. De kan numera som bäst sluta tvåa.

Det skall sägas direkt att jag inte har sett någon av dagens matcher. De krockade med serieavslutningen för mitt lag. Men jag har sett höjdpunkterna, och från dem kan man ju konstatera att Piteå i dag hade lite hjälp av en olycklig målvaktsinsats från Linköpings 17-åriga debutant Julia Nyström vid det matchavgörande 3–2-målet.

Junioren fick vakta målet eftersom Stephanie Labbé är hemma i Kanada för att spela VM-kval och för att Matilda Haglund är skadad. Jag känner inte till omfattningen på Haglunds skada, men däremot vet jag att Labbés VM-kval pågår även under nästa damallsvenska omgång, så Nyström lär vara aktuell även för spel i nästa damallsvenska match. Man lider ju med henne, och det är bara att hoppas att hon kan skaka av sig dagens match.

I Piteå verkar tyvärr Johanna Rasmussen ha åkt på en ny knäskada. Rapporteringen på Radiosporten antydde att det kunde vara allvarligt. Hoppas att det var en felaktig analys, och att hon snart är tillbaka på planen igen. Både för hennes, LFC:s och Danmarks skull. Det stundar ju semifinal i VM-playoffet kommande vecka.

Rosengårds seger i Vittsjö gör att Vittsjö är under stor press i de tre avslutande omgångarna. Det är även Djurgården efter dagens förlust i Eskilstuna.

Här kan man ju faktiskt konstatera att seriemakarna har lyckats väldigt väl både med topp- och bottenstriden. I toppen har vi ju både Rosengård–Piteå och Göteborg–Rosengård i de tre avslutande omgångarna.

Här är spelschemat för våra guldkandidater:

Piteå IF 42 poäng, +13 i målskillnad
Kalmar (b), Rosengård (b) och Växjö (h)

Om Piteå tar sju poäng på de matcherna är guldet deras.

FC Rosengård 39 poäng, +34 i målskillnad
Hammarby (h), Piteå (h) och Göteborg (b)

Troligen måste Rosengård ta maximala nio poäng för att vinna guldet.

Göteborg FC 38 poäng, +17 i målskillnad
Växjö (b), Kristianstad (b) och Rosengård (h)

För att Göteborg skall kunna vinna krävs det inte bara att de själva tar full poäng, de måste också ha hjälp så att Piteå tappar poäng i två av de återstående matcherna. Det är kanske inte så sannolikt, men inte heller omöjligt. Dock skulle jag bedöma Göteborgs chanser till någon enstaka procent.

I botten vimlar det av inbördes möten mellan de inblandade lagen. Vittsjö har ju exempelvis kvar rakt igenom matcher mot lag som helt eller delvis är i riskzonen för nedflyttning.

Vilka lag finns då i den där riskzonen?

Just nu känns det som att det är Eskilstuna, Hammarby, Djurgården, Vittsjö och LB07 som riskerar att följa med Kalmar ner i elitettan. Kollar vi återstående schema för de lagen ser det ut så här:

Eskilstuna 25 poäng, –6 i målskillnad:
Linköping (b), Vittsjö (b) och Kalmar (h).

Det kan räcka med en poäng till för att säkra kontraktet, och klart är att det garanterat räcker med tre poäng till. Och de poängen tror jag att United tar. Fast det kanske är bäst att göra det i någon av de två nästkommande omgångarna, för med kniven mot strupen kan till och med en hemmamatch mot Kalmar vara skräckinjagande.

Hammarby 24 poäng, +1 i målskillnad
Rosengård (b), Växjö (b) och Vittsjö (h)

Även för Hammarby behövs det nog en trepoängare till för att laget skall kunna känna sig hyfsat säkert. Det bästa är förstås att ta den redan innan slutomgången. För annars kan hemmamatchen mot Vittsjö bli en riktig nagelbitare.

Djurgården 23 poäng, –6 i målskillnad
Vittsjö (h), Linköping (h) och LB07 (b)

Djurgården har mycket av avgörandet i egna händer. Det kan förstås både vara bra och dåligt. Man skall alltså möta både Vittsjö och LB, två riktiga sexpoängsmatcher. Gissningsvis kommer rätt många av de andra lagen i bottenstriden hålla tummarna för Djurgårdsseger mot Vittsjö den 14 oktober. För om det skånska laget vinner den match spetsas bottenstriden till rejält.

Vittsjö GIK 20 poäng, +1 i målskillnad
Djurgården (b), Eskilstuna (h) och Hammarby (b)

Liksom Hammarby riskerar alltså Vittsjö nedflyttning trots att man har plusmålskillnad med tre omgångar kvar att spela. Det om något visar ju hur hård och tuff striden i botten är i år. Vittsjö har alltså bara matcher mot andra bottenkonkurrenter kvar, vilket gör att man har avgörandet i egna händer. Men det är inte omöjligt att det kommer att krävas sex poäng till för att laget skall kunna hänga kvar. I våras tog Vittsjö två poäng mot de tre lag man har kvar att möta.

LB07 20 poäng, –17 i målskillnad
Kristianstad (b), Kalmar (b) och Djurgården (h)

LB kan klara sig kvar på sex poäng, men bör hon ta även en sjunde om man skall kunna klara kontraktet på egen hand. Det är inte omöjligt, även om det inte heller blir lätt.

Alla dessa spännande matcher i slutomgångarna borde kunna locka storpublik till arenorna. I dag visade Norrbotten vad det betyder för intresset att Piteå kan vinna damallsvenskan. Fina 2 789 personer kom till LF Arena för eftermiddagens match, vilket gör att Piteå nu har fina snittet 1 821 i årets seriespel.

Tyvärr fick vi även se årets sämsta damallsvenska publiksiffra den här helgen. Bara 118 personer var på plats och såg LB07 hämta hem sin viktiga trepoängare i går.

Och tyvärr lockar inte heller toppstrid i elitettan folket i Kungsbacka. Trots att ortens lag har stora chanser att vinna den näst högsta serien lockades bara 152 personer till dagens segermatch mot Ljusdal.

2–1-segern gör att Kungsbacka har sju poäng ner till strecket med fyra omgångar kvar att spela. Det mesta talar således nu för att laget kommer att spela till sig en damallsvensk plats. Nu känns det som en betydligt tuffare uppgift att få ihop ekonomin än att sluta topp två.

I Tyskland blev mötet mellan de båda storlagen Wolfsburg och Bayern München en riktig maktdemonstration från Nilla Fischer:s lag. Man vann med hela 6–0 efter att Ewa Pajor gjort tre av målen. Pajor har för övrigt inlett ligaspelet lysande. På tre matcher har hon gjort sju mål, vilket innebär att det bara är just Wolfsburg och Bayern av ligans klubbar som gjort fler mål än den polska forwardsstjärnan.

I Frankrike tappade PSG oväntat poäng hemma mot Lille. Matchen slutade 1–1. Hanna Glas debuterade för Parisklubben, hon spelade de första 57 minuterna. Annahita Zamanian byttes in i slutminuterna.

 

LB07 lever – det gör även debatten om utökning av damallsvenskan

I dag kring klockan 16.50 sparkade Julia Welin rejält liv i den damallsvenska bottenstriden. I den femte övertidsminuten mot Växjö gjorde den 18-åriga Höllvikenprodukten sitt första damallsvenska mål någonsin. Det kom lägligt, för det betydde tre otroligt viktiga poäng till LB07 i kampen för nytt kontrakt.

Jag trodde nästan att LB07 var ute när de tappade 1–0-ledning till 1–3 mot Hammarby för två veckor sedan. Då skrev jag att:

”Det är naturligtvis inte kört för Malmöklubben, men man har nu 6,5 poäng upp till fast mark med bara fem omgångar kvar. Min gissning är att LB måste ta minst tio poäng på de matcherna för att ha chansen att spela i damallsvenskan även nästa år. Och det känns förstås väldigt svårt.”

Nu har LB07 tagit sex av de minst tio poängen. Och man har kvar bortamöte med Kalmar och hemmamatch mot Djurgården i den sista omgången. Det kan gå…

I slutet av dagens match hade verkligen Malmöklubben studsarna med sig. Först kvitterade Rakel Hönnudottir på ett motlägg, och sedan var det många studsar som gick rätt när Welin avgjorde i 95:e.

Rakel Hönnudottir

I nuläget ligger Malmöklubben fortsatt kvar under nedflyttningsstrecket. Man gör det med 20 poäng. Därmed kommer det troligen att slås ett rekord i år.

För faktum är att inget lag har åkt ur damallsvenskan på 20 poäng eller mer sedan 1998. Då föll klassiska Öxabäck/Mark ur med rekordhöga 24 poäng. Noterbart är att det året var det tre lag som åkte ner, så Öxabäcks notering är inte rakt jämförbar med årets serie.

Tittar vi på de år då två lag har åkt ur har bara en klubb som nått 20 poäng tvingats ner i andradivisionen. Det var Mallbacken som 1990 flyttades ner med 20 poäng och –28 i målskillnad. I år talar allt för att det rekordet kommer att slås.

I övrigt har tre lag åkt ur på 19 poäng: Kvarnsveden i fjol, Djurgården 2012 och Bälinge 2004. Och två lag har åkt ur med 18 poäng: Hammarby 2015 och Trollhättans IF 1989. De senare tog i och för sig bara 14 poäng i tvåpoängssystem, men hade haft 18 om man fått tre poäng vid seger aktuellt år.

Noterbart också att Öxabäck/Mark 1998 var det enda lag som åkte ut på 20 poäng eller fler under de sju år (1995–2001) där tre lag flyttades ner.

Inför årets serie är det alltså bara två lag över huvud taget som tagit 20 poäng eller fler och ändå åkt ur damallsvenskan.

Det här väcker återigen frågan till liv om utökning av vår högsta serie. Ämnet kom upp när Peter Gerhardsson presenterade sin senaste trupp, och det har i helgen återigen lyfts – den här gången i Dagens Nyheter.

Gerhardsson var för övrigt positiv till en utökning. Han konstaterade att elitettan har 14 lag medan damallsvenskan bara har tolv, och sa:

”Det här är inte mitt bord, men jag tror att det finns läge att spela fler matcher än man gör nu.”

DN:s artikel bygger på Gerhardssons citat, men jag tycker att DN har valt en rätt konstig vinkel att angripa frågan om utökning. Man har nämligen valt att lägga rätt stort fokus vid lagen som kommit sist och vid årets superjumbo Kalmar:

”Samtidigt visar en titt i tabellen att skillnaden mellan toppen och botten är fortsatt stor. Och att jumbon i botten tillhör 2000-talets sämsta.”

I artikeln får IFK Kalmars lagkapten Elsa Karlsson stort utrymme. Hon vill ha kvar tolv lag i högsta serien och tycker att fokus snarare borde ligga på att utveckla klubbarnas organisation än att utöka antalet damallsvenska lag.

DN:s skribent (Lisa Edwinsson) konstaterar också att Jitex och AIK under 2010-talet har haft ännu sämre säsonger än Kalmar.

Allt det här är ju rätt. Fast jag tycker ändå att både Karlsson och Edwinsson hamnar fel. Dels har ju bottenstriderna på senare år varit hyperjämna, och berört riktigt bra lag. Minns att Kristianstad var snubblande nära nedflyttning 2016 och att Göteborg var det i fjol. Dels tror jag att det är lättare att bygga upp en bra klubborganisation om man är i damallsvenskan än om man är i elitettan eller division I. Vi skulle alltså få fler välorganiserade klubbar om damallsvenskan bestod av 14 lag än av tolv.

Det mest intressanta för en eventuell utökning av den högsta serien är ju att titta på hur många spelare och lag det finns som skulle klara av att spela i damallsvenskan. När det gäller spelare är jag övertygad om att underlaget räcker.

Och jag är även övertygad om att antalet klubbar räcker till. Det bygger jag på hur det har gått för de damallsvenska nykomlingarna sedan elitettan startade 2013.

Det är fakta att de uppflyttade lagen har stått sig oerhört starkt på senare år. Kalmar är faktiskt den enda riktigt svaga nykomlingen över huvud taget från elitettan.

Här är en genomgång:

2014: Båda nykomlingarna klarade sig kvar.
Ut åkte Jitex på 0 poäng och Tyresö som gick i konkurs – 0 poäng.

2015: Ena nykomlingen klarade sig kvar.
Ut åkte Hammarby (nykomling) på 18 poäng och AIK på 2 poäng.

2016: Båda nykomlingarna klarade sig kvar.
Ut åkte Umeå och Mallbacken, båda på 13 poäng.

2017: Båda nykomlingarna klarade sig kvar.
Ut åkte Kvarnsveden på 19 poäng och Kif Örebro med 13 poäng.

2018: Med största sannolikhet klarar sig den ena nykomlingen kvar. Klart är att Kalmar (nykomling) åker ut.

Åtta av tio nykomlingar från elitettan har alltså klarat sig. Det talar starkt för att det skulle gå att utöka serien. Dessutom tror jag alltså att en utökad serie hade skapat fler klubbar med bra organisation.

Med det sagt har det spelats en damallsvensk match till i dag. Där vann Kristianstad med 1–0 borta mot Hammarby. Amanda Edgren gjorde segermålet på nick i den första halvleken:

Efter matchen hörde jag Elisabet Gunnarsdottir berätta i Radiosporten att Brett Maron ligger kvar på sjukhus efter sin allvarliga skada på njure och urinrör. Tråkigt. Tankarna är fortsatt med KDFF-målvakten.

Dagens resultat innebär att Kristianstad går upp jämsides med Göteborg i kampen om medaljerna. Det innebär också att Hammarby på nytt är indraget i nedflyttningsstriden. Det är ju faktiskt inte säkert att deras 24 poäng räcker.

LB:s seger innebär också att söndagens möte mellan Eskilstuna och Djurgården får ökad betydelse. Eskilstuna har ju dock Kalmar kvar att möta, vilket ökar deras chanser till förnyat kontrakt. Och Djurgården har saken i egna händer. De skall ju i tur och ordning möta de tre lag som ligger närmast bakom i tabellen; Eskilstuna, Vittsjö och LB07. Dessutom har man kvar en hemmaamatch mot Linköping.

I elitettan tog Lidköping och Kvarnsveden varsin trepoängare i dag, vilket gör att toppstriden kommer att leva i ytterligare några veckor. I alla fall minst till nästa lördag, då Lidköping tar emot Kungsbacka.

I Frankrike fortsätter kräftgången för svensklaget Montpellier. I dag tappade man 1–0-ledning borta mot Soyaux till slutresultatet 1–1. Därmed har Montpellier bara fyra poäng på fem spelade omgångar – en jättestor besvikelse.

Linda Sembrant och Stina Blackstenius spelade hela matchen, medan Sofia Jakobsson byttes in i 56:e minuten.

Vi väntar ännu på vårt första svenskmål i vinterns upplaga av D1 Feminine. Däremot gjorde Linda Sällström sitt andra mål för säsongen i dag när Paris FC spelade 1–1 borta mot Fleury.

I Tyskland vann Potsdam utan skadade Amanda Ilestedt med 3–1 mot Frankfurt. Höjdpunkter från den matchen går att se här.

UWCL och läget i våra tre högsta divisioner

Det blev inga fler skrällar i Champions Leagues sextondelsfinaler, utan torsdagens matcher slutade som förväntat.

Utöver att Manchester City och Atletico Madrid drabbade samman tycker jag att det var en väldigt bra lottning, vilket innebär att samtliga de 16 lag som är kvar hade hamnat på topp 20 om jag rankat lagen inför turneringsstart.

måndag 13.00 lottas åttondelarna, och för de svenska lagen gäller att Rosengård kan ställas mot följande lag:

Slavia Prag, FC Zürich, Glasgow City, LSK Kvinner, Atlético Madrid, Fiorentina och Ajax.

Här är Atletico den riktiga nitlotten. Mot övriga lag kommer Rosengård att vara ganska klara favoriter. Som jag konstaterade i det förra inlägget spelas den första åttondelsfinalen bara några dagar innan Rosengårds damallsvenska hemmamatch mot Piteå. För Malmöklubben känns det således viktigt att få börja på hemmaplan i Champions League, för att minimera slitaget inför den match som kan komma att avgöra damallsvenskan.

För Linköping ser listan över tänkbara motståndaren i åttondelsfinal ut så här:

Lyon, Wolfsburg, Paris Saint-Germain, Barcelona, Bayern München, Chelsea och Bröndby.

Här är Bröndby den enda lottningen där LFC har riktigt goda chanser att gå vidare. Mot samtliga övriga lag krävs det en ganska rejäl skräll om det östgötska laget skall kunna ta sig vidare. Fast kanske, kanske att det skulle kunna gå att slå ut Bayern München också. Bayern har visat sig ha svaga nerver i Champions League, och har flera gånger åkt ut på tidigt stadium.

Orsaken till att LFC riskerar att ställas mot storlagen direkt i andra rundan är ju förstås att laget inte har tillräckligt bra rankingpoäng. Och apropå ranking har det i dag presenterats en ny världsranking för landslag. På den avancerar Sverige två placeringar från elfte till nionde.

Det är förstås segrarna mot Ukraina hemma och framför allt Danmark borta i VM-kvalet som gjort att vårt landslag klivit uppåt på listan.

Vår rankingpoäng, 1964, är den högsta vi haft under Peter Gerhardsson:s tid som förbundskapten. När han tog över var Sverige rankat på elfte plats med 1934 poäng.

Noterbart i övrigt att England klättrar förbi Frankrike och därmed återigen är näst högst rankade europeiska lag bakom Tyskland.

Därmed lämnar vi den internationella scenen för ett tag, och ser fram emot den damallsvenska omgång som avgörs i helgen. Det är den 19:e omgången, och tillika den sista innan det blir ett två veckor långt landslagsuppehåll.

De tre topplagen spelar alla på söndag, och jag skulle säga att de har olika svårt motstånd. För trean Göteborg väntar en på pappret väldigt lätt match. Det är nämligen superjumbon Kalmar som kommer till Göteborg 15.00 på söndag. Det måste bara bli tre Göteborgspoäng.

När det gäller Göteborg glömde jag att skriva om det förra helgen, men i allt förlustelände gjorde ju faktiskt Pauline Hammarlund comeback senast. Kanske att hon kan bli den joker som kan föra tillbaka Göteborg in i guldkampen på allvar?

Pauline Hammarlund

Lätt match för Göteborg alltså. För tabelltvåan Rosengård väntar bortamöte med Vittsjö, avspark 15.00 på söndag. Det måste nog kategoriseras som en lurig uppgift. Inte minst efter att Vittsjö förra helgen på allvar drogs ner i nedflyttningskampen.

Om LB07 vinner hemma mot Växjö under lördagen – något som inte är omöjligt då Växjö resultatmässigt sett kandiderar till seriens allra mest ojämna lag – är LB ikapp Vittsjö poängmässigt. Och då LB har kvar att möta Kalmar ökar pressen rejält på Vittsjö.

Det är alltid svårt att möta lag som kämpar för sin existens. Och även om Rosengård imponerade i söndags, och är klar favorit så är det inte självklart med seger.

Piteå firar

För serieledande Piteå väntar en riktigt svår match. Ett allt starkare Linköping kommer ju nämligen på besök. Det är ett motstånd Piteå historiskt sett har haft väldigt svårt mot. I och för sig har man vunnit de två senaste mötena – båda i Linköping, men jag skulle ändå ha helgarderat den här matchen på tipset.

Apropå tips så ringde TT upp mig tidigare i veckan och bad mig tippa guldstriden. Den artikeln går att läsa här.

I elitettan har Kif Örebro i kväll tagit ytterligare ett steg mot en omedelbar återkomst till damallsvenskan. Närkingarna vann med 2–1 mot Uppsala och sätter därmed press på Lidköping och Kvarnsveden närmast under uppflyttningsstrecket.

Örebro har 48 poäng och en match mer spelad än Lidköping på 41 och Kvarnsveden på 39. Både Lidköping och Kvarnsveden spelar under lördagen. För västgötarna väntar ett riktigt lurigt bortamöte med svårspelade Mallbacken, medan Kvarnsveden tar emot nedflyttningshotade Västerås.

Jämsides med Kif Örebro på 48 poäng finns även Kungsbacka. Hallänningarna tar emot Ljusdal på söndag. För Kungsbacka pågår inte bara en kamp om poäng och uppflyttning. Man går även en tuff kamp för att få ihop ekonomin.

Av det jag hört om klubbens minst sagt svaga ekonomi kan det absolut finnas skäl att inte ge Kungsbacka elitlicens. Den kampen kan bli lika intressant i höst som kampen om de två främsta placeringarna i serien.

I dag tänkte jag även ta en liten koll på division I. Delvis för att jag själv i kväll var och kikade på när Bergdalen med meriterade duon Linnea Liljegärd och Therese Björck i startelvan besegrade IFK Värnamo med 2–0.

Therese Björck

Men jag tänkte även passa på att gå igenom vilka klubbar som är på väg upp mot elitettan. Det är ju som bekant sex division I-serier, där seriesegrarna paras ihop två och två i ett kvalspel.

Läget just nu är så här:

Division I Norrland: Morön har 17 raka segrar, målskillnaden 64–6 och är klara seriesegrare. Skellefteklubben har därmed ordnat till ett tronskifte i staden. Tidigare storheten Sunnanå är nämligen bara tvåa i serien, 19 poäng bakom.

Susanne Nilsson

Morön har en meriterad målvakt i Susanne Åberg, tidigare Nilsson. Kristianstadsprodukten har tidigare spelat i damallsvenskan för Göteborg, AIK och Sunnanå. 26-åringen har även spelat ett antal landskamper för Serbien.

Noterbart i serien också att två lag har dragit sig ur. Tråkigt.

Division I norra Svealand: Duktiga ungdomsklubben Bollstanäs är nästan lika överlägset som Morön. Stockholmsklubben har 19 segrar och ett kryss på 20 matcher, samt målskillnaden 112–11. I Bollstanäs har för övrigt spelare som Linda Fagerström och Julia Zigiotti Olme fostrats.

Julia Zigiotti Olme

Division I södra Svealand: Även här vinner en duktig ungdomsklubb. Brommapojkarna säkrade seriesegern förra helgen. Laget har en förlust och två kryss på 20 omgångar, och leder med sju poäng före Sätra.

För BP spelar en några tidigare AIK-spelare med damallsvenska meriter i form av Daniella Novakovic, Elin Sjölander samt den bosniska landslagsspelaren Eldina Ahmic.

Eldina Ahmic

Trea i tabellen ligger för övrigt 2012 års svenska mästarinnor, Tyresö FF. Just Tyresö har varit hett nyhetsstoff i dag sedan de presenterat Victoria Sandell, tidigare Svensson, som ny tränare. En spännande utnämning.

Division I mellersta Götaland: Här lutar det åt att det blir klassiska Jitex som vinner. Den lilavita Mölndalsklubben, som ju faktiskt har varit Victoria Sandells klubbadress, leder med tre poäng före IFK Norrköping med två omgångar kvar att spela. Jitex har kvar att möta de båda bottenlagen Eksjö och Mariestad och lär inte tappa seriesegern, även om Norrköping har bättre målskillnad.

Sarah Mellouk

I Jitex lag är Sarah Mellouk ett välbekant namn. Jitex har för övrigt vunnit sin division I-serie både 2016 och 2017 utan att gå upp. Tredje gången gillt i år?

Division I norra Götaland: Här är det ytterligare en talangfabrik som tar hem spelet. IK Rössö Uddevalla är nämligen klara seriesegrare. Rössö är bland annat moderklubb för Göteborgs skyttedrottning Rebecka Blomqvist.

Under året har Rössö fått hem två talanger från just Göteborg; Irvina Bajramovic och Victoria Bergquist. Kanske kan de båda leda Uddevallaklubben upp i elitettan?

Division I södra Götaland: Här har Borgeby från Bjärred mellan Landskrona, Lund och Malmö sprungit igenom serien. Man har 18 segrar och två förluster på 20 omgångar och leder med 13 poängs marginal.

I Borgebys trupp finns bland annat Michaela Johnsson, som gjorde fyra mål för LB07 i damallsvenskan i fjol.

Anna Welin och Michaela Johnsson

Det var en genomgång av de tre högsta svenska divisionerna. En kort koll av helgens höjdpunkter utanför Sveriges gränser startar förstås i Tyskland.

Där är det gigantmöte mellan Wolfsburg och Bayern München på söndag 14.00. Båda klubbarna är dessutom fullpoängare efter två omgångar. Det konstiga är att den matchen inte TV-sänds på DFB-tv. Där visas i stället helgens klassikermöte mellan Potsdam och Frankfurt, 14.00 på lördagen. Se den matchen här.

I Frankrike spelas inga toppmöten. Men klart är att Montpellier måste börja samla trepoängare. De spelar borta mot Soyaux under lördagseftermiddagen.

I England är mötet mellan fullpoängaren Birmingham och trean Manchester City helgens hetast. Sedan undrar man ju förstås om svensklaget Chelsea skall spräcka nollan när de ställs mot Amanda Nildén:s Brighton. Mästarinnorna Chelsea har ju inlett serien med tre raka 0–0-matcher.

Slutligen en nyhet med både Englands- och Linköpingskoppling. I veckan har nämligen vårens damallsvenska måldrottning, Natasha Dowie, hittat en ny klubb. Eller snarare nygammal.

30-åringen har nämligen skrivit på för Melbourne Victory de två kommande säsongerna i Australiens W-league. Hon har redan gjort tre säsonger i klubben. Under dem har hon spelat 31 matcher och gjort 18 mål.

Champions League och elitettan

Som väntat tog sig både Rosengård och Linköping vidare till åttondelsfinal i Champions League. Malmöklubben vann med 2–0 hemma mot ryska Ryazan, totalt 3–0, och Linköping vann med 4–0 (totalt 10–1) mot ukrainska Zhytlobud-1.

måndag lottas vilket motstånd som väntar i nästa omgång. I lottningen är Rosengård seedat, medan Linköping är oseedat och kan få möta topplag som Lyon, Bayern München eller Wolfsburg.

För Rosengård finns det drömlotter, som exempelvis nederländska Ajax. I Rosengårds fall kan det även vara viktigt att få börja hemma eftersom den första åttondelsfinalen spelas bara några dagar innan den damallsvenska hemmamatchen mot Piteå – alltså den match som skulle kunna vara helt avgörande i den damallsvenska guldstriden.

I övrigt i kväll noteras att båda de spanska lagen krånglade sig vidare. Barcelona vann till slut med 3–0 hemma mot Biik-Kazugurt från Kazakstan, totalt 4–3. Och Atletico Madrid skrällde och vann med 2–0 i Manchester, vilket totalt innebär spansk 3–1-seger.

City hade ju varit i semifinal två år i rad, men nu åkte man ut redan i sextondelen. Jag kikade lite på den andra halvleken och noterade ganska många högklassiga Citychanser. Men Atleticos målvakt Dolores Gallardo storspelade. Dessutom hade hon hjälp av både stolpar och ribba.

De båda dansk-italienska mötena slutade med ett avancemang vardera. Stephanie Öhrström höll nollan för andra gången i rad mot Fortuna Hjörring och bäddade därmed för Fiorentinas avancemang. Italienskorna vann båda matcherna med 2–0 och är därmed i åttondelsfinal.

För Petronella Ekroth och Juventus blev det däremot respass. Bröndby vann med 1–0 på hemmaplan och avancerade därmed med totalt 3–2. Segerskytt blev för övrigt Sverigebekanta Nicoline Sörensen inför storpublik (8531) i södra Köpenhamn.

Tre av dagens tio matcher slutade med avancemang för det oseedade laget. Det handlade om nämnda Ajax, Fiorentina och Atletico Madrid. De tre lagen är således möjliga motståndare för Rosengård i nästa omgång. I morgon är det troligt med ytterligare en oseedad segrare i norska LSK, som har 3–0 med sig till bortamötet med Zvezda Perm. Även finska Honka har en liten chans att ta sig vidare som oseedat lag, men då måste man vinna borta mot schweiziska FC Zürich.

Utanför Champions League noteras att Kvarnsveden i dag försämrade sina chanser till damallsvenskt spel 2019. Borlängeklubben förlorade med 3–1 borta mot Umeå.

Därmed är Kvarnsveden sex poäng från damallsvensk plats när alla lag har fem omgångar kvar att spela. Läget ljusnar således alltmer för de båda topplagen Kungsbacka och Kif Örebro.

The Best, Champions League och Liverpool

Att svenska Marta Vieira da Silva i går röstades fram som världens bästa spelare säsongen 2017/18 av Fifa har väckt en del tankar under dagen.

I fjol fick ju Fifa mycket kritik över att man hade en inkompetent nomineringsjury, en jury som tog fram tio kandidater som gav priset ett löjets skimmer. Den biten rättade man till i år, och de tio kandidaterna var det egentligen inte så mycket att diskutera.

Problemet den här gången kom i det andra ledet. I själva omröstningen var det ju inte den bästa som blev The Best. I omröstningen delas ju poängen i lika viktade delar ut av förbundskaptener, landslagslagkaptener, damfotbollsjournalister och fans.

Här är det tydligt att många av de röstande inte har rätt kompetens. Bloggkollega Rainer har räknat ut hur det skulle ha sett ut om bara förbundskaptener, landslagslagkaptener och journalister från de 25 högst rankade nationerna hade fått rösta. Då hade Pernille Harder vunnit före Dzsenifer Marozsan, medan Marta hade kommit på nionde plats.

Personligen tycker jag att den resultatlistan känns betydligt mer korrekt. Samtidigt tycker jag att det är roligare när alla nationer får rösta. Det nuvarande upplägget är bra i teorin, synd att det inte funkar i praktiken.

I dag har Eskilstuna tagit sig vidare till Svenska cupens gruppspel. Man vann med klara 6–0 borta mot division I-laget IFK Norrköping.

I morgon väntar cupmatcher på högre nivå. Då spelas tio av de 16 returmatcherna i Champions Leagues sextondelsfinaler. Övriga sex returer spelas på torsdag. Under onsdagen är det bland annat hemmamatcher för Rosengård och Linköping.

I Linköpings fall är avancemanget redan i praktiken säkrat. Man tappar helt enkelt inte 6–1-ledning på hemmaplan mot ukrainska Zhytlobud-1 från Kharkiv.

Rosengård är också 90–10-favoriter till avancemang. Man har ju med sig 1–0-ledning från bortamötet med ryska Ryazan. Det mesta talar alltså för att det blir två svenska lag i åttondelsfinal senare i höst.

De mest intressanta sextondelsfinalerna är dels de med spanskt deltagande, dels de båda mellan Danmark och Italien. Den spanska ligan är ju på klar uppgång. Men risken finns att ingen av Spaniens båda representanter tar sig vidare.

Under onsdagen skall Barcelona på hemmaplan försöka vända under med 3–1 mot Biik Kazygurt till totalseger. De kazakstanska mästarinnorna stod för första omgångens stora skräll. Risken är dock att försprånget inte räcker. Hemmaseger med 2–0 skulle innebära spanskt avancemang. Och jag tror att ett heltaggat Barcelona lyckas ta sig vidare. Matchen börjar 18.00 och skall gå att se här.

Det kan bli tuffare för Atletico Madrid på torsdag. Laget har med sig 1–1 i bagaget till England för bortareturen med Manchester City. Det tror jag inte räcker, utan jag tror att City tar sig vidare. Matchen startar 20.00 och går att se här:

Under onsdagen är det också dubbla returer i de båda dansk-italienska drabbningarna. Svensklaget Fiorentina har med sig 2–0-ledning till Hjörring inför returen mot Fortuna. Jag tror att det kan räcka för Stephanie Öhrström och hennes lagkompisar, men säkert känns det inte.

I den andra dansk-italienska drabbningen står det 2–2 mellan Juventus och Bröndby inför returen i Danmark. Här känns det som att det är dansk fördel, och att Petronella Ekroth med fler i Turinklubben slår ur underläge.

Fiorentina, Juventus, Biik Kazygurt och Atletico Madrid är alla oseedade och har chans till avancemang. De båda oseedade lag som har allra bäst chans till avancemang är norska LSK och nederländska Ajax. LSK har med sig 3–0 till torsdagens bortamöte i ryska Perm och Ajax leder med 2–0 inför onsdagens bortamatch mot Sparta Prag.

Slutligen till Liverpool, där sommaren och säsongsupptakten varit allt annat än klockren. Man tappade flera bärande spelare under sommaren, bland annat lämnade landslagsmålvakten Siobhan Chamberlain med motiveringen att hon ville bli del av ett projekt som gjorde så mycket det kan för att utveckla damfotbollen.

I Liverpool finns det mycket att utveckla. Efter att laget inledde ligan med 5–0-förlust mot Arsenal i premiären valde nye tränaren Neil Redfern att hoppa av sitt uppdrag.

Redfern menade bland annat att Liverpool inte stöttar sitt damlag, och att det är separerat från övriga föreningen.

Ny tillfällig tränare är den före detta Premier League-målvakten Chris Kirkland, som egentligen skulle ha varit målvaktstränare för Liverpools damer den här säsongen. I en BBC-intervju menar Kirkland att Liverpool visst bryr sig om damfotbollen, men att det finns saker som bör förbättras.

Utan att ha inblick i förhållandena i Liverpool går det nog att konstatera att alla herrfotbollsklubbs inmarsch i damfotbollen inte lär vara helt smärtfri.

Stjärnan lämnar Hammarby – klar för Seattle

Elise Kellond-Knight

Hammarby tappar sin största stjärna efter den damallsvenska säsongen.

I ett förvirrat pressmeddelande berättade Bajen i går att Elise Kellond-Knight skall spela i Australiens W-league med Melbourne City efter att damallsvenskan avslutats. Det stämmer, men eftersom W-league startar den 25 oktober. och sedan spelas under damallsvenskans uppehåll går det utmärkt att spela både i Sverige och Australien.

I länkad nyhet från Hammarbys hemsida säger sportchef Johan Lager att:

”Hon har varit superprofessionell på alla plan och detta blir en viktig del av hennes uppladdning inför nästa års VM. Jag tror dessutom att det finns stora möjligheter att få se henne i Hammarby-tröjan igen.”

Det lär dock dröja innan Kellond-Knight kan tänkas vara tillbaka i Stockholmsklubben. Nu under natten svensk tid meddelades nämligen att den australiska landslagsspelaren kommer att spela i NWSL med Seattle Reign kommande säsong.

Därmed blir det tre australiska spelare i Seattle nästa säsong. Sedan tidigare finns målvakten Lydia Williams och vänsterbacken Stephanie Catley i klubben som kom trea i grundserien och sedan föll i semfinal mot Portland.

För Hammarby fortsätter tappet av lagets mest framträdande spelare. Förra året tappade man Anna Oskarsson på sommaren och Filippa Angeldahl efter säsongen. Nu blev man av med Julia Zigiotti-Olme i somras och så lämnar alltså Elise Kellond-Knight i höst.

För första gången är en svensk bäst i världen

I dag har Brett Maron opererats för sina skador på njure och urinrör. Utifrån vad som nyss sades på SVT:s sportnytt har allt gått bra och Maron skall kunna vara tillbaka på fotbollsplanen framöver.

Det var lugnande besked. Skönt efter gårdagskvällens nyhet, som jag upplevde som riktigt oroande.

Dagens stora nyhet är annars att Marta för sjätte gången har röstats fram som världens bästa spelare av Fifa. Eftersom Marta numera är svensk medborgare är det faktiskt första gången någonsin som en svensk prisas av Fifa.

Stort grattis till Marta. Jag tycker också att hon är världens bästa spelare genom tiderna.

MEN, och det är som ni ser ett stort men – hon var inte bäst säsongen 2017/18. Hon var bra i både NWSL och i de Sydamerikanska mästerskapen, men hon var varken bäst i ligan eller mästerskapet.

Om jag skall ranka världens bästa spelare aktuell säsong skulle hon inte vara på tio i topp. Men tyvärr är kunnandet inom damfotbollsvärlden väldigt dåligt. En orsak är förstås att det inte är så mycket tv-sänd damfotboll.

Som bekant är det världens förbundskaptener, landslagslagkaptener samt journalister och fans som röstar fram vinnaren. När man kollar in rösterna noteras att många förbundskaptener och lagkaptener inte har någon som helst koll på aktuell form.

Namnkunniga spelare med gamla meriter gynnas tyvärr ganska mycket i den här omröstningen. Noterbart är att det var extremt jämnt den här gången.

Marta vann med 14,73 procent av poängen. Tvåa kom Dzsenifer Marozsan med 12,86 procent och trea Ada Hegerberg med 12,60 procent. Fyra blev Megan Rapinoe med 11,64. Femma var Pernille Harder, sexa Lucy Bronze, sjua Amandine Henry och åtta Wendie Renard. Alltså fem Lyonspelare bland världens åtta bästa spelare. Logiskt kanske därmed att Lyons Reynald Pedros valdes till världens bästa damtränare.

Vem som röstade på vem går att läsa här. Där går att läsa ut följande svenska röster:

Caroline Seger: 1) Pernille Harder, 2) Sam Kerr, 3) Wendie Renard
Peter Gerhardsson: 1) Harder, 2) Lucy Bronze, 3) Dzsenifer Marozsan
Anette Börjesson: 1) Harder, 2) Renard, 3) Bronze

Martin Sjögren: 1) Harder, 2) Marozsan, 3) Kerr

Anna Signeul: 1) Amandine Henry, 2) Renard, 3) Harder

Ettorna får fem poäng, tvåorna tre och treorna en poäng. I Sverige vinner alltså Harder en ganska klar seger…

Marta kammade för övrigt hem fempoängare från lagkaptenerna i Amerikanska Samoa, Bolivia, Burkina Faso, Ecuador, Grekland, Guatemala, Guinea, Iran, Jamaica, Nordkorea, Macao, Madagaskar, Mongoliet, St Lucia, Uganda, Vanuatu och Venezuela.

Hon vann även hos förbundskaptenerna från Amerikanska Samoa, Bolivia, Brasilien, Bulgarien, Caymanöarna, El Salvador, Ekvatorial-Guinea, Grekland, Guatemala, Hongkong, Madagaskar, Moldavien, Marocko, Senegal, St Lucia, Tadjikistan, Tanzania, Vanuatu och Venezuela.

Slutligen toppade Marta även listorna för journalisterna från Belize, Bhutan, Elfenbenskusten, Guam, Guyana, Irak, Kazakstan, Libanon, Irland, Serbien, Uganda och Uruguay.

Den enda ”riktiga” vinnarrösten som Marta fick var från hennes egen förbundskapten. Själv röstade hon för övrigt så här: 1) Kerr, 2) Henry, 3) Rapinoe

Jaja. De här omröstningarna är ju bara ett slags lek. Fast det vore ju roligare om det gick att ta leken på lite allvar.

I övrigt i helgen noterade jag att de Nordamerikanska mästerskapen (4–17 oktober) är lottade. I grupp A spelar USA, Mexiko, Trinidad&Tobago och Panama. Och i grupp B återfinns Kanada, Costa Rica, Jamaica och Kuba.

Det troliga är att USA, Mexiko, Kanada och Costa Rica når semifinalerna och slåss om de 3,5 VM-platserna. Nordamerika har ju tre direktbiljetter till Frankrike, medan fyran får spela playoff mot Argentina.

Från Kanada kommenteras lottningen så här:

Apropå Nordamerika firades NWSL-mästarinnorna North Carolina Courage så här vid hemkomsten:

Obehaglig nyhet från Malmö

Kvällens nyhet om att Brett Maron ligger på intensiven i Malmö med skador på njuren och urinröret är högst obehaglig. Jag hoppas verkligen att det går bra för Kristianstadsmålvakten.

Det här har varit en helg där jag inte kunnat följa damfotbollen speciellt koncentrerat. Jag såg delar av den första halvleken i dagens skånska toppderby. Och där gav Rosengård svar på tal i toppstriden.

Efter en matchupptakt där bortalaget Kristianstad kändes hetare drog Glodis Perla Viggosdottir upp en kontring som hon sedan dessutom avslutade till 1–0. Där verkade mycket släppa för Malmölaget. Resten av halvleken var man det klart bättre laget, och 2–0-ledningen kändes helt i sin ordning.

Den här gången toppade Rosengård dock bara tabellen i en timme. I Stockholm lyckades nämligen Piteå vinna mot Djurgården med 1–0. Vad jag förstod var det totalt sett rättvist. Men jag noterade lite norrbottniska gummiben på övertid, där hemmalaget fick ett jätteläge att kvittera.

I och med att Göteborg föll mot Hammarby i går leder Piteå numera med tre poängs marginal till Rosengård, fyra till Göteborg och hela sju till Kristianstad. Eftersom det bara är fyra omgångar kvar att spela kan vi nog numera avskriva KDFF från guldchanser.

I och med att LB07 vann dagens ödesmatch i Vittsjö är det återigen liv i nedflyttningsstriden. Med tanke på LB:s dåliga målskillnad kan man säga att laget nu har 3,5 poäng upp till Vittsjö och 5,5 till Eskilstuna.

I elitettan förlorade Lidköping i dag, och i går tappade Kvarnsveden poäng. Därmed kommer serieledande Kungsbacka minst ha sex poäng ner till strecket när alla lag har spelat 21 omgångar, och tvåan Kif Örebro kommer minst att ha tre poängs marginal. De båda topplagen kommer allt närmare damallsvenskan 2019.

Vid en snabb internationell genomgång konstateras att North Carolina Courage gjorde det inget lag lyckats med tidigare – de vann både grundserien och guldet i NWSL. Laget var totalt sett överlägset i finalen mot Portland Thorns, och vann med 3–0.

Jag noterade att det höjdes flera röster i går om att North Carolina är världens bästa klubblag. Och så kan det mycket väl vara. Personligen tycker jag att Lyon spelar en mer komplett fotboll, men North Carolina måste vara ett extremt jobbigt lag att möta. De har nämligen extrema snabba djupledshot i Lynn Williams och Jessica McDonald. Och om motståndarna backar hem har de flera fina fötter som kan mata in precisa inlägg i motståndarnas straffområde.

I Tyskland blev Nilla Fischer målskytt när Wolfsburg vann den luriga bortamatchen mot Essen med klara 5–0.

I Frankrike vann PSG svenskmötet med Montpellier med 3–0, ett resultat som innebär att Montpellier sannolikt redan kan glömma nästa års Champions League. Noterbart att Linda Sembrant var enda svenska spelare som startade i toppmötet. Trion Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius och Annahita Zamanian byttes alla in.

I England spelade Chelsea 0–0 för tredje matchen i rad, den här gången mot Everton och den här gången med Magdalena Eriksson och Jonna Andersson, men utan Hedvig Lindahl. I och med poängförlusten har mästarinnorna nu sex poäng upp till serieledande fullpoängaren Arsenal, som vann mot West Ham med 4–3. Jessica Samuelsson satt på bänken för The Gunners.

Pressen vilar tungt på Rosengårds axlar

I helgen spelas den 18:e omgången av damallsvenskan. Avgörandets stund närmar sig med stormsteg, och fyra lag är fortfarande med i guldstriden.

Piteå och Rosengård som har guldet i egna händer. Om något av de båda lagen vinner alla sina fem återstående matcher vinner det också serien.

Troligen gäller även att tvåan Göteborg tar guld om man vinner sina fem avslutande matcher, men det är inte helt säkert. För Piteå måste också tappa poäng i någon match för att Göteborg skall kunna bli mästarinnor.

Kommer ni ihåg den 9 april då det var upptaktsträff för damallsvenskan. Då fick FC Rosengård hela 64,3 procent av guldtipsen. Varken Piteå eller Kristianstad fick några tips, medan Göteborg nådde 7,1 procent.

Kvar i guldracet när det börjar närma sig upploppsrakan är alltså den gigantiska favoriten, en outsider och två riktiga uppstickare. Pressen låg på Rosengård från start, och den har inte minskat. Tränare Jonas Eidevall har själv sagt att han tycker att det egna laget är seriens bästa. Till slut kan det fortfarande bli så att han, och alla vi som tippade Rosengård som guldmedaljörer får rätt.

Men hittills har inte Rosengård motsvarat förväntningarna. Faktum är att Malmöklubben ännu så länge inte har toppat damallsvenskan efter någon av de hittills spelade 17 omgångarna.

Totalt har man varit i serieledning i sex dagar. Det handlar om tre dagar i slutet av april och en dag i maj, då beroende på att man spelade före Piteå i den tredje och den fjärde omgången. Man ledde även serien två dagar i augusti, då beroende det att man spelade före Göteborg i 15:e omgången.

Men när alla lag har spelat lika många matcher har alltså inte Rosengård någon gång legat i toppen av tabellen. Hittills.

Samtidigt som Rosengård fortfarande har guldet i egna händer, har man även det klart tuffast spelschemat av de fyra guldkandidaterna. Utöver att man varvar damallsvenskan med Champions League skall Rosengård möta alla de tre huvudkonkurrenterna. Dessutom har man kvar att spela mot mardrömsmotståndaren Hammarby, som man har tre raka förluster mot, samt Vittsjö som man inte tagit full poäng mot sedan 2014.

Sett till de senaste matcherna tycker jag att det ser ut som att Rosengård känner pressen lite för mycket. Senast föll man tillbaka i fjolårshöstens synder, där man gång på gång tappade fokus, och började skrika över ofördelaktiga domslut.

I Linköping drog Rosengård på sig tre eller fyra varningar till följd av gnäll på domaren. Det är väldigt långt ifrån godkänt. För Sanne Troelsgaard och Nathalie Björn ledde det dessutom till röda kort och avstängningar. Så vinner man inga serier.

Sanne Troelsgaard

I de kommande matcherna ligger stort ansvar på tränare Eidevall och på rutinerade lagkaptenen Caroline Seger att få laget att fokusera på rätt saker – alltså att göra mål och vinna matcher.

Varken Eidevall eller Seger föregick dock med gott exempel i Linköping. Båda visade lite väl tydligt vad de tyckte om domare Sara Persson, något som kan ha bidragit till både förlusten och de röda korten. Seger hade exempelvis en lång och hetsig diskussion med Persson bara minuten innan LFC:s segermål.

Sara Persson och Pernille Harder

Och möjligen fick även Seger ett gult kort för snack på slutet. Det kan dock ha varit för en sen tackling som domare Persson håvade fram ostskivan. Därav tre eller fyra gula kort senast. De där korten kan bli avgörande även den här helgen. För varken Troelsgaard eller Björn får ju spela i söndagens glödheta Skånederby mot Kristianstad.

Det är en match som KDFF måste vinna om man skall ha kvar chansen att höja kronprinsessan Victorias pokal om några veckor. Det kanske inte är en absolut måstematch för Rosengård, men nästan. För i och med förlusten senast börjar marginalerna försvinna för seriefavoriten.

Det finns alltså förutsättningar för en riktig nagelbitare på Malmö IP på söndag 14.00. Noterbart är att KDFF inför förra hösten inte hade vunnit mot Rosengård (eller Malmöklubbens föregångare) i damallsvenskan. Nu har Kristianstad två raka segrar, men ingen av dem har varit i Malmö.

Det är för övrigt inte bara på spelare och ledares humör som man märker att avgörandet närmar sig. Senast var det en del både gummiarmar och -ben hos spelare i topplagen.

Landslagsmålvakten Zecira Musovic släppte ju exempelvis in ett mål (1–1) senast som hon skall rädda 999 gånger av 1000. Och i Göteborg bjöd Filippa Curmark in Vittsjö i matchen genom ett anmärkningsvärt självmål.

Filippa Curmark

Det faktum att väldigt få av de spelare och ledare som är inblandade i guldstriden faktiskt har varit med och vunnit SM-guld gör det hela ännu mer intressant. Det blir väldigt spännande att se vilka som klarar av att hantera pressen bäst.

Rosengård–Kristianstad på söndag är alltså omgångens riktiga toppmatch. För serieledande Piteå väntar bortamöte med Djurgården klockan 15.00 på söndag. Piteå spelar alltså sist av de fyra guldkandidaterna, något som kan innebära extra press.

Jag håller Piteå som favoriter på stadion, men höjer ett varningens finger för ett Djurgården som har tagit nio poäng på de fyra senaste omgångarna.

Först ut i guldstriden är Göteborg. De skall också till Stockholm, men för att möta Hammarby. Den matchen spelas lördag klockan 15.00. Göteborg är förstås klar favorit, inte minst eftersom man värvade Hammarbys kanske bästa spelare, Julia Zigiotti Olme, i somras.

Men samtidigt bör man vara medveten om att Göteborg inte har trivts mot Hammarby de senaste säsongerna. Bajen vände 0–1 till 3–1-seger på Valhalla i våras. Och Göteborg har bara en seger mot Hammarby på de fem senaste mötena.

På söndag är det även ett andra Skånederby. LB07 gästar Vittsjö i det som är sista chansen för Malmölaget. Vid förlust talar allt för att man får börja om i elitettan nästa år. Vid seger lever hoppet om räddat kontrakt vidare.

Apropå elitettan är det i helgen inga inbördes matcher mellan de fyra lag som gör upp om de allsvenska platserna. Dock har trean Lidköping en svår bortamatch i Kalix.

Utanför Sveriges gränser är förstås lördagskvällens final i amerikanska NWSL helgens stora begivenhet. 22.30 svensk tid tar regerande mästarinnorna Portland Thorns emot årets seriesuveräner North Carolina Courage. Matchen går att se på NWSL:s officiella hemsida.

Det är en repris på fjolårets final, där Portland vann lite lätt turligt. Jag håller North Carolina som favoriter, trots att de har bortaplan och trots att de har tre dagars kortare vila. North Carolina har en fantastisk fart i sitt anfallsspel, något jag tror kommer att bli avgörande. Portland har också sin styrka i offensiven, men deras anfallsspel bygger mer på finess.

Om ni har möjlighet att se matchen rekommenderar jag att ni tar chansen. Det kan bli en sevärd historia. En gissning är att det inte kommer att bli så mycket mittfältsspel.

I Frankrike är det måstematch för Montpellier redan i fjärde omgången. På söndag 15.00 tar svensklaget emot ett annat svensklag, PSG. Montpellier måste verkligen vinna för att ha kvar rimliga chanser att sluta topp två i årets liga.

Apropå PSG blev det i dag helt klart att Hanna Glas skrivit på ett tvåårskontrakt med klubben, samt att hon kommer att spela med tröja nummer 2.

I Tyskland är det full omgång på söndag. På DFB-tv visas spännande matchen Essen–Wolfsburg, den har avspark 15.00 på söndag. Noterbart är att det bara var just Wolfsburgs Nilla Fischer av svenskorna som spelade premiäromgången i Frauen-Bundesliga.

I England är det ligaomgång på söndag. Det är dock inga riktiga toppmöten den här gången. Serieledande Arsenal spelar hemma mot West Ham i en match jag hoppas att Jessica Samuelsson får vila ifrån. Hon har ju redan spelat två 90-minutersmatcher den senaste veckan.

Slutligen drog ligan i Italien i gång under fredagskvällen. Stephanie Öhrström vaktade Fiorentinas mål när man vann med klara 6–1 mot Atalanta.

Övriga matcher i premiäromgången spelas under lördagen (fyra) och söndagen (en).

Nyheter om Glas, Obos och Andelén

Hanna Glas

Hanna Glas är mycket nära en övergång till PSG. Det är torsdagskvällens heta nyhet. Ytterbacken har imponerat under hösten och känns numera given i landslagstruppen.

I ett PSG som i fjol spelade med trebackslinje borde hon passa bra som kantspelare till höger. Hon blir den andra svenskan efter Emma Berglund i laget. Där finns ju även en tredje Sverigefostrad spelare i Annahita Zamanian. Den senare spelade hela matchen senast, när PSG vann med 6–0 borta mot Soyaux.

För Eskilstuna är det ett tungt tapp, men på kort sikt behöver det inte betyda så mycket rent sportsligt. Med tanke på att man är 8,5 poäng före LB07 känns ju kontraktet i princip säkrat.

Morgonens stora damfotbollsnyhet var att företaget Obos under VM nästa år går in och betalar 75 000 kronor per landslagsspelare till spelarnas hemmaklubbar i Sverige och Norge. Smart av Obos som för en ganska liten summa inkasserar en jättevinst i goodwill.

Så till en damfotbollsrelaterad nyhet om lokalpolitik i Falkenberg. Där tycks nämligen landslagslegendaren Anneli Andelén kunna bli nytt kommunalråd. Hon som nyligen fyllde 50 år och som gjorde 37 mål på 88 A-landskamper har en betydligt kortare meritlista som politiker än som fotbollsspelare. Men nu har Andelén kryssats fram som Centerpartiets huvudkandidat till en kommunalrådspost.

 

Storsegrar i Sverige och England

Alla de fyra damallsvenska klubbar som spelade i Svenska cupen i kväll tog sig vidare till nästa års gruppspel. För Piteå, Rosengård och Hammarby ser det ut att ha varit rätt smärtfria historier. Piteå vann med hela 10–0 mot Infjärden, Rosengård med 4–1 mot Böljan och Hammarby med 3–1 mot Bollstanäs.

Linköping ser ut att ha fått kämpa mest för sitt avancemang. De vann med 1–0 borta mot division I-laget Mariebo efter segermål av nya Marie-Yasmine Alidou d’Anjou i 61:a minuten.

Apropå nya LFC-spelare slog det mig att danska Dajan Hashemi inte har förekommit i någon laguppställning så här långt. Det borde väl innebära att hon inte kommer att få spela för LFC i årets seriespel, för det definitiva övergångsstoppet för svensk fotboll är ju i början av september. Möjligen att hon kan bli spelklar i Champions League.

Tillbaka till cupen. De fyra damallsvenska lagen fick med sig elitettanlaget Kif Örebro till gruppspelet. Örebro slog i kväll ut seriekonkurrenten Mallbacken med 10–9 efter straffläggning. Rapporteringen på svenskfotboll.se är lite rörig, men det ser ut som att Mallbacken ledde både under ordinarie tid och i förlängningen, men att Örebro kvitterade båda gångerna, och sedan vann straffläggningen med 8–7.

Det spelades även fyra matcher i engelska WSL i kväll. Där överraskade Bristol genom att spela mållöst hemma mot regerande mästarinnorna Chelsea. Trion Hedvig Lindahl, Magdalena Eriksson och Jonna Andersson spelade hela matchen för Londonklubben.

I och med att även Manchester City redan har tappat poäng är det Arsenal som toppar tabellen efter två omgångar. Just Arsenal och Birmingham är de enda fullpoängarna.

Hos Arsenal var Jessica Samuelsson med i startelvan i WSL för första gången sedan oktober i fjol. Hon spelade 90 minuter när ett formstarkt Arsenal vann med hela 7–0 borta mot Yeovil. Därmed har det rödvida Londonlaget den mäktiga målskillnaden 12–0 efter två matcher.

Vivianne Miedema gjorde ett av målen och leder skytteligan med totalt fyra mål. Inget av de andra lagen har gjort fler mål än nederländskan.

Det tredje svensklaget i WSL är nykomlingen Brighton. De föll med 1–0 för andra omgången i rad, den här gången mot Birmingham. Amanda Nildén blev kvar på bänken hela matchen.

Drömfinal i USA

Det blir suveräna grundseriesegrarna North Carolina Courage som ställs mot regerande mästarinnorna Portland Thorns i årets NWSL-final.

The Courage vann nattens semifinal mot Chicago Red Stars med 2–0 efter ett tidigt mål av Jessica McDonald och ett sent drömmål av Sam Mewis.

Jag såg den sista halvtimman, och där kändes Chicago väl så bra som North Carolina, men Mewis drömmål stängde matchen. För Chicago hade Sam Kerr ingen av sina bättre dagar, något North Carolina skall vara glada för.

Den spelare som imponerade mest på mig under den halvtimma jag såg var faktiskt Chicagos Yuki Nagasato. Den här säsongen har den 31-åriga japanskan varit pånyttfödd.

Jag har inte sett henne så här bra sedan säsongen 2012/13, då hon hette Ogimi och först förde Japan till OS-final och sedan var en av världens allra bästa spelare. Sedan dess har Nagasato haft svårt att nå upp till sin potential. Hon har rätt misslyckades sejourer i Chelsea, Wolfsburg och Frankfurt bakom sig, och känslan var att hon hade gjort sitt på toppnivån.

Men i år har hon alltså varit väldigt bra. Hon är alltid spelbar, och med sina smarta löpningar har hon banat vägen för anfallskollegan Kerr. Nagasato blev tvåa i assistligan med sju målpassningar, dessutom gjorde hon fyra mål.

Jag noterar att hon inte spelat i landslaget sedan OS 2016. Hade jag varit japansk förbundskapten hade jag tagit ut Nagasato i nästa trupp.

Men nu har Nagasato och Chicago spelat klart för i år. På lördag 22.30 svensk tid gör alltså North Carolina och Portland upp om titeln, man gör det i Portland inför världens bästa damfotbollspublik. Det lär bli en kul match.

Det kom för övrigt drygt 4000 åskådare till Providence Park i Portland för nattens semifinal.

Tre debutanter i Gerhardssons oktobertrupp

Julia Zigiotti Olme

Peter Gerhardsson har just tagit ut 24 spelare till landskamperna mot Norge och Italien. Bland de 24 finns tre spelare som inte har debuterat i A-landslaget i form av målvakten Cajsa Andersson samt anfallarna Nina Jakobsson och Julia Zigiotti Olme.

Jämfört med förra truppen är även Nathalie Björn ny. Hon har inte varit med på ett tag, men spelade två landskamper i oktober 2016, och ingick också i Gerhardssons allra första trupp i fjol.

Här är truppen i sin helhet:

Målvakter (3):
Hedvig Lindahl, Zecira Musovic och Cajsa Andersson.

Cajsa Andersson

Här är Jennifer Falk petad. Det känns ju rimligt då hon inte har spelat med Göteborg på ett tag. Gerhardsson valde som vanligt att stanna upp lite extra vid några spelare i sin genomgång. Andersson var en av dem, och henne beskrev han som en målvakt som är duktig med fötterna och som det känns läge att testa i de här två matcherna.

Backar (8):
Hanna Glas, Anna Oskarsson, Nilla Fischer, Nathalie Björn, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Mia Carlsson och Jonna Andersson.

Tove Almqvist och Nathalie Björn

När det gäller Björn beskrevs hon som en spelare som ibland är höger innerback, ibland högerback, alltså användbar på många positioner. Men framför allt lyfte Gerhardsson fram hennes ledaregenskaper och bedömde henne som mycket intressant.

Noterbart bland backarna är att Gerhardsson valde att ta ut Oskarsson och inte Jessica Samuelsson. Förbundskaptenen fick en fråga om Samuelsson, och svarade så här:

”Jessica är på gång och hon är uttagningsbar. Hon spelade 90 minuter i cupen i helgen, och skulle kunna vara med. Men hon har varit borta ett år, och vi vill gärna att hon skall komma lite mer i fas. Får hon lite mer speltid i Arsenal är hon högaktuell till nästa samling.”

Jämfört med förra samlingen saknas Amanda Ilestedt och extrainkallade Sandra Adolfsson. Potsdambacken är skadad, men ligger enligt Gerhardsson väl framme i sin rehab och skall förhoppningsvis vara aktuell till nästa samling. Adolfsson nämndes aldrig, men är väl helt enkelt petad.

Julia Karlernäs

Mittfältare:
Caroline Seger, Julia Roddar, Elin Rubensson, Julia Karlernäs, Olivia Schough och Lina Hurtig.

Här är Hanna Folkesson petad. Gerhardsson berättade att han hade förklarat för henne att han vill titta på lite andra spelare. Men han konstaterade att Folkesson är högaktuell framöver igen.

Personligen tror jag att Folkesson måste höja sig ett par snäpp om hon skall ta tillbaka sin landslagsplats. Hon måste nog bli lite mer av en poängspelare. Som jag ser det står Karlernäs klart före i nuläget, och jag håller även Ellen Lövqvist som en mer intressant innermittfältare.

Nina Jakobsson

Forwards:
Stina Blackstenius, Mimmi Larsson, Sofia Jakobsson, Nina Jakobsson, Kosovare Asllani, Anna Anvegård och Julia Zigiotti Olme.

Liksom Cajsa Andersson är Zigiotti Olme helt ny i A-landslagssammanhang. Gerhardsson konstaterade att hon i Göteborg har fått en roll som passar bra även för landslaget. Den 20-åriga Stockholmstjejen (fostrad i Bollstanäs) beskrevs som spelskicklig, snabb, men också – som väldigt hårt jobbande i defensiven.

Att få in den typen av spelare är nog otroligt viktigt inför nästa års VM-slutspel. Gerhardsson uttryckte det inte så, men konstaterade att det som har fungerat bäst under det dryga år han har varit ansvarig har varit försvarsspelet.

Han poängterade att landslaget mest har tränat anfallsspel, hur man vill att bollen skall gå. Eftersom man inte har haft mycket tid till större spel på samlingarna har det blivit mycket taktisk träning, både offensivt och defensivt.

När det gäller försvarsspelet sa han så här:

”Vi har inte tränat så mycket på det, men vi har pratat väldigt mycket om vår attityd i försvarsspelet. Om att ha en vilja att vinna bollen över hela planen. Det är inte alltid man kan göra det, och då gäller det att springa hemåt så fort som möjligt.”

Det var även tydligt att Gerhardsson inte är helt nöjd med hur hans landslag klarar anfallsspelet. Han pratade framför allt om att det finns saker man vill förbättra när det gäller passningsspelet.

”Vi behöver ett tydligare och bättre passningsspel, här har vi en bit kvar om vi skall bli en nation som kan konkurrera ordentligt i mästerskap.”

Två spelare som skulle kunna få roller här är Anvegård och Nina Jakobsson. I sin genomgång stannade Gerhardsson upp vid de båda, och när det gäller Jakobsson ville han se henne i lite mer i matchsituationer. Det kändes klart att hon kommer att få debutera i oktober.

Anna Anvegård

Klart var det också att han hade tänkt sig att Anvegård skulle ha spelat mer under senaste samlingen, men att sjukdom ställde till det. Växjöforwarden beskrevs som en mycket intressant framtidsspelare som har ett stort spel i sig. När jag träffade Gerhardsson före förra trupputtagningen var min känsla att förbundskaptenen tror stenhårt på Anvegård.

Ut från förra truppen har skadade Fridolina Rolfö gått. Det lät som att det kommer att ta några veckor innan Bayern Münchenforwarden är tillbaka i spel.

När Gerhardsson beskrev den fas hans landslag är inne i liknade han det vid ett klubblag i mars, alltså att man ännu är en bit ifrån den nivå man vill nå. Han var därmed nöjd med att han nu får tid att jobba med laget fram till VM. Under den perioden blir det nio–tio träningslandskamper, varav alltså tre i höst. Klart var även att man kommer att spela Algarve cup, vilket innebär ytterligare fyra matcher. Vilka övriga motståndare blir lär avgöras efter VM-lottningen den 8 december.

På presskonferensen lade Gerhardsson upp en bild på det ordspråk som Robert Broberg skapat, möjligen som en tolkning av Karin Boye:s dikt ”I rörelse”.

”Målet är ingenting, vägen är allt”

Sannolikt är de flesta av de spelare som kommer att vara med på vägen mot VM redan nämnda i det här inlägget. Några bubblare finns i Loreta Kullashi, Hilda CarlénEmma Berglund och Johanna Rytting Kaneryd. Emilia Brodin, Emma Holmgren och Marija Banusic är ytterligare tre namn som skulle kunna komma att dyka upp i diskussionen.

Slutligen handlade en fråga på presskonferensen om utökning av damallsvenskan, något jag personligen är positiv till. Det visade sig att även Gerhardsson gärna hade sett fler lag i vår högsta serie. Han konstaterade att elitettan har 14 lag medan damallsvenskan bara har tolv, och sa:

”Det här är inte mitt bord, men jag tror att det finns läge att spela fler matcher än man gör nu.”

 

Persson: första svenskan i portugisiska ligan

Nathalie Persson

I går kom nyheten att Nathalie Persson lämnar Göteborg mitt i guldstriden. Hon går till den klubb vi i Sverige kallar Sporting Lissabon och blir således vår första spelare i den portugisiska ligan.

Persson, eller Hoff Persson som det står på svenskfotboll.se, var förstaalternativ som vänsterback i Göteborg när damallsvenskan startade. Men på senare tid har hon blivit utkonkurrerad av Catrine Johansson.

I de sex allsvenska matcherna sedan sommaruppehållet har Persson bara fått göra tre korta inhopp på fem, 19 respektive fyra minuter. Således kan man förstå att hon tar chansen när den Lissabonklubb som egentligen heter Sporting Clube de Portugal hörde av sig.

Portugisisk damfotboll är på stark frammarsch, och även om ligan ännu inte utmärker sig så är Sporting en hyfsat konkurrenskraftig klubb. Man åkte ur Champions League i gruppspelet mot norska Avaldsnes. Sporting ledde med 2–1, men föll med 3–2 efter norskt segermål i 89:e minuten. Sett till matchstatistiken var det jämnt, 5–4 till Sporting i avslut mot mål.

I laguppställningen noteras flera portugisiska landslagsspelare, som Patricia Morais, Ana Borges, Carole Costa och Sverigebekanta Carolina Mendes.

Carolina Mendes och Fransisco Neto

Det verkar av pressreleasen som att Göteborg har fått betalt för Persson, och ur den aspekten är det lätt att förstå att man släpper kantspelaren trots att man är mitt inne i en guldstrid.

Samtidigt känns Göteborgs backbesättning något tunn. Utöver de fyra startbackarna Emma Koivisto, Taylor Leach, Beata Kollmats och Catrine Johansson har man bara Emma Pennsäter och oprövade 17-åringen Felicia de Feo. Savannah Levin ingår även i truppen, men är långtidsskadad.

Med Persson i Portugal finns det anledning att uppdatera min lista över svenska spelare i utländska toppligor. Den ser ut så här:

England (5)
Arsenal: Jessica Samuelsson
Brighton: Amanda Nildén
Chelsea: Hedvig Lindahl, Magdalena Eriksson och Jonna Andersson

Italien (5)
Verona: Julia Molin
Fiorentina: Stephanie Öhrström
Florentia: Jenny Hjohlmann
Juventus: Petronella Ekroth
Sassuolo: Saga Fredriksson

Frankrike (4,5)
Montpellier: Linda Sembrant, Sofia Jakobsson och Stina Blackstenius
PSG: Emma Berglund
I PSG har vi även Annahita Zamanian, som ju är uppvuxen och fotbollsfostrad i Sverige, men inte är svensk medborgare, och som hittills har spelat sin landslagsfotboll för Frankrike.

Tyskland (3)
Bayern München: Fridolina Rolfö
Turbine Potsdam: Amanda Ilestedt
Wolfsburg: Nilla Fischer

Norge (2)
Lyn: Mimmi Löfwenius
Röa: Kristin Carlsson

Finland (2)
Åland United: Sara Nordin och Emelie Johansson

Island (2)
Grindavik: Malin Reuterwall
Thor/KA: Johanna Henriksson

Kina (1)
Beijing: Marija Banusic

Danmark (1)
Bröndby: Sofie Sundqvist

Grekland (1)
Elpides Karditsas: Hanna Spets 

Portugal (1)
Sporting: Nathalie Persson

Om jag har missat någon välkomnar jag att ni fyller på listan.

Apropå Portugal tog förbundskapten Peter Gerhardsson upp landet som ett exempel på en nation med explosionsartad utveckling inom damfotbollen. Han såg en jätteförändring bara på ett års tid.

Just Gerhardsson håller presskonferens 14.00. Då får vi se hur han formerar sin trupp till kommande träningsmatcher. Gissningen är att några etablerade spelare vilas och att det blir plats för några nya ansikten. Exempelvis är det här den typen av matcher som Nilla Fischer numera brukar stå över.

Vad hände efter paus?

Mitt lag har spelat match i kväll. Innan samlingen hann jag att se de första halvlekarna plus de första tio minuterna av de andra halvlekarna i de fyra 15-matcherna i damallsvenskan.

När jag stängde ner datorer och tv såg det ut som att alla de tre topplagen skulle vinna samt att LB07 skulle ge nytt liv till nedflyttningsstriden.

I de fyra matcherna kändes Göteborgs och LB:s ledningar rätt trygga, men Rosengårds hyfsat stabil, medan Piteås var den som kändes osäkrast.

Men när jag en stund senare kollade in slutresultaten var det bara Piteå som hade vunnit. Göteborg tappade serieledningen på övertid, Rosengård halkade efter i toppen och LB åkte på en blytung förlust.

Bottenstriden först. Där är Kalmar nu klart för nedflyttning, och LB07 är väldigt illa ute. Det är naturligtvis inte kört för Malmöklubben, men man har nu 6,5 poäng upp till fast mark med bara fem omgångar kvar. Min gissning är att LB måste ta minst tio poäng på de matcherna för att ha chansen att spela i damallsvenskan även nästa år. Och det känns förstås väldigt svårt.

I toppen är det nu fyra lag som har guldchans. Dagens resultat bjuder ju nämligen även in Kristianstad i kampen.

Och hastigt och lustigt är det återigen fördel Piteå där uppe i toppen. När jag släppte damallsvenskan i eftermiddags tänkte jag att ”Göteborg agerar som ett guldlag, stabilt och tryggt.” Men sett till klippet med höjdpunkter var matchens slutskede långt ifrån stabil och trygg.

Det känns som att det kommer att komma in många nerver i de fem omgångar som är kvar. Vilket lag klarar nervspelet bäst?