Jag är fortsatt fast i min lägenhet. Under fredagskvällen fanns det inte så mycket fotboll att se på.
Jag försökte titta på Røa–LSK (slutade 1–5) i toppserien. Jag såg att både Cathrine Dahlström och Mimmi Löfwenius startade för de norska mästarinnorna. Men det var krångligare än jag tänkt mig att se norsk tv från Sverige.
När jag gav upp att få se en norsk match upptäckte jag att det var kvartsfinal i det udda amerikanska mästerskap som kallas NWSL Challenge cup. Matcherna går att se från Sverige på Twitch tv. Och jag fick se en riktigt jätteskräll.
Som jag tidigare berättat består årets NWSL av en turnering som avgörs under en månad i trakterna kring Salt Lake City i Utah. Eftersom Orlando Pride hade för många coronasmittade spelare fick inte de komma till spel. Följden blev att åtta lag gör upp om titeln.
Placeringarna i den fyra omgångar korta grundserien låg till grund för vilka lag som skulle mötas i kvartsfinal. I den första ställdes grundseriens segrarlag North Carolina Courage mot jumbon Portland Thorns.
Det var stundtals spel mot ett mål. Men det hjälpte inte. Portland gjorde mål på en av sina två målchanser – Morgan Weaver fint framspelad av Raquel Rodriguez – och hade en storspelande målvakt i Britt Eckerstrom.
Den 27-åriga målvakten med det svenskklingande namnet gjorde en supermatch och höll nollan. Det blev 1–0 till Portland. Mästarlaget North Carolina Courage som varit USA:s bästa lag de senaste åren är utslaget. Deras säsong blev bara fem matcher.
För Portland väntar semifinal på onsdag 18.30 svensk tid. De möter segraren mellan Houston Dash och Utah Royals. De båda möts 04.00 i natt.
Lördag 18.30 spelar Washington Spirit mot Sky Blue FC och 04.00 natten mot söndag drabbar OL Reign och Chicago Red Stars samman. Matcherna går alltså att se här.
När jag ändå håller på att skriva kan jag väl även göra ett litet internationellt nyhetssvep. Först noteras att Everton blir nästa klubbadress för den före detta Rosengårds- och Linköpingsspelaren Nicoline Sørensen.
En annan dansk spelare som flyttar till samma stad är Amalie Thestrup. Hon har skrivit på för Liverpool. Som ni kanske minns blev ju Liverpool nedflyttat till andradivisionen efter att WSL avbrutits.
— Brighton & Hove Albion Women (@BHAFCWomen) July 15, 2020
När vi ändå är i England noteras den intressanta nyheten att en majoritet av klubbarna i WSL är emot att herrligan Premier League skall ta över driften av WSL. De flesta klubbarna ser helst att WSL drivs oberoende av herrfotbollen.
Det är ju faktiskt intressant med tanke på att det huvudsakligen är lag från etablerade herrfotbollsklubbar som spelar i WSL. Och med tanke på att WSL på många sätt fått sitt lyft genom pengar från herrfotbollen.
Men klubbarna i damligan är rädda att man alltid skall komma i andra hand om WSL drivs av Premier League.
Apropå ligor som funderar över framtiden så är fotbollsfolket bekymrat i Australien. En efter en sticker de inhemska landslagsstjärnorna till Europa, vilket innebär att de får svårt att komma hem och spela i W-league under vintern.
Risken är uppenbar att det vi i vinter får se den svagaste upplagan hittills av W-league. Inte bra för intresset med tre år till att VM skall spelas i just Australien.
För ett par veckor sedan föll SGS Essen efter straffläggning mot Wolfsburg i den tyska cupfinalen. Det var sista matchen med gänget för en stor del av affischnamnen i Essens startelva.
Redan innan cupfinalen var det klart att Lena Oberdorf skulle gå till Wolfsburg, att duon Lea Schüller och Marina Hegering skulle till Bayern München och att Nina Brüggemann fortsätter karriären i Bayer Leverkusen.
Nu har nästa spelare lämnat Essen. Det är tyska landslagsforwarden Turid Knaak som blir klubbkompis med Hedvig Lindahl i Atletico Madrid.
Knaak har kombinerat landslagsfotboll med jobb som forskningsassistent vid universitetet i Köln. Hon forskar kring hur barn med inlärningsproblem klarar av att skriva.
När vi är inne på fascinerande tyska forwards så är det dags att en gång för alla tacka Anja Mittag för hennes insatser på fotbollsplanen. Forwardsstjärnan som tillbringat åtta år av sin karriär i damallsvenskan meddelade häromdagen att karriären nu definitivt är över.
Goodbye ⚽️👋🏼 After 18 eventful years, in competitive sports, I have decided that this season will be my last as an ‘active’ player. I am grateful for all the moments that futbol has made possible for me, the friendships that I have made,
Det var en liten internationell genomgång. På hemmaplan den här helgen är det fokus på elitettan under lördagen och på damallsvenskan på söndagen. Elitettan har börjat sätta sig. Och årets stora skrällgäng tycks vara Jitex. Laget har radat upp fem raka segrar efter en uddamålsförlust mot Morön i premiären. Jitex tycks vara ett lag för toppen.
AIK leder fortsatt på full pong. Solnaklubben tar i helgen emot Mallbacken. Apropå AIK har deras 16-åriga talang Piyatida Somkumpee gjort årets mål i svensk elitfotboll hittills. Hennes segermål från 1–0-segern mot Alingsås förra helgen hade varit värt en repris i slow motion…
I damallsvenskan känns Linköping–Eskilstuna och Vittsjö–Piteå som de två mest intressanta matcherna i den femte omgången. Tyvärr spelas de exakt samtidigt, så man tvingas välja. Hanna Marklund pratar för övrigt upp omgången här:
Att svenska Marta Vieira da Silva i går röstades fram som världens bästa spelare säsongen 2017/18 av Fifa har väckt en del tankar under dagen.
I fjol fick ju Fifa mycket kritik över att man hade en inkompetent nomineringsjury, en jury som tog fram tio kandidater som gav priset ett löjets skimmer. Den biten rättade man till i år, och de tio kandidaterna var det egentligen inte så mycket att diskutera.
Problemet den här gången kom i det andra ledet. I själva omröstningen var det ju inte den bästa som blev The Best. I omröstningen delas ju poängen i lika viktade delar ut av förbundskaptener, landslagslagkaptener, damfotbollsjournalister och fans.
Här är det tydligt att många av de röstande inte har rätt kompetens. Bloggkollega Rainer har räknat ut hur det skulle ha sett ut om bara förbundskaptener, landslagslagkaptener och journalister från de 25 högst rankade nationerna hade fått rösta. Då hade Pernille Harder vunnit före Dzsenifer Marozsan, medan Marta hade kommit på nionde plats.
Personligen tycker jag att den resultatlistan känns betydligt mer korrekt. Samtidigt tycker jag att det är roligare när alla nationer får rösta. Det nuvarande upplägget är bra i teorin, synd att det inte funkar i praktiken.
I dag har Eskilstuna tagit sig vidare till Svenska cupens gruppspel. Man vann med klara 6–0 borta mot division I-laget IFK Norrköping.
I morgon väntar cupmatcher på högre nivå. Då spelas tio av de 16 returmatcherna i Champions Leagues sextondelsfinaler. Övriga sex returer spelas på torsdag. Under onsdagen är det bland annat hemmamatcher för Rosengård och Linköping.
I Linköpings fall är avancemanget redan i praktiken säkrat. Man tappar helt enkelt inte 6–1-ledning på hemmaplan mot ukrainska Zhytlobud-1 från Kharkiv.
Rosengård är också 90–10-favoriter till avancemang. Man har ju med sig 1–0-ledning från bortamötet med ryska Ryazan. Det mesta talar alltså för att det blir två svenska lag i åttondelsfinal senare i höst.
De mest intressanta sextondelsfinalerna är dels de med spanskt deltagande, dels de båda mellan Danmark och Italien. Den spanska ligan är ju på klar uppgång. Men risken finns att ingen av Spaniens båda representanter tar sig vidare.
Under onsdagen skall Barcelona på hemmaplan försöka vända under med 3–1 mot Biik Kazygurt till totalseger. De kazakstanska mästarinnorna stod för första omgångens stora skräll. Risken är dock att försprånget inte räcker. Hemmaseger med 2–0 skulle innebära spanskt avancemang. Och jag tror att ett heltaggat Barcelona lyckas ta sig vidare. Matchen börjar 18.00 och skall gå att se här.
Det kan bli tuffare för Atletico Madrid på torsdag. Laget har med sig 1–1 i bagaget till England för bortareturen med Manchester City. Det tror jag inte räcker, utan jag tror att City tar sig vidare. Matchen startar 20.00 och går att se här:
Under onsdagen är det också dubbla returer i de båda dansk-italienska drabbningarna. Svensklaget Fiorentina har med sig 2–0-ledning till Hjörring inför returen mot Fortuna. Jag tror att det kan räcka för Stephanie Öhrström och hennes lagkompisar, men säkert känns det inte.
I den andra dansk-italienska drabbningen står det 2–2 mellan Juventus och Bröndby inför returen i Danmark. Här känns det som att det är dansk fördel, och att Petronella Ekroth med fler i Turinklubben slår ur underläge.
Fiorentina, Juventus, Biik Kazygurt och Atletico Madrid är alla oseedade och har chans till avancemang. De båda oseedade lag som har allra bäst chans till avancemang är norska LSK och nederländska Ajax. LSK har med sig 3–0 till torsdagens bortamöte i ryska Perm och Ajax leder med 2–0 inför onsdagens bortamatch mot Sparta Prag.
Slutligen till Liverpool, där sommaren och säsongsupptakten varit allt annat än klockren. Man tappade flera bärande spelare under sommaren, bland annat lämnade landslagsmålvakten Siobhan Chamberlain med motiveringen att hon ville bli del av ett projekt som gjorde så mycket det kan för att utveckla damfotbollen.
I Liverpool finns det mycket att utveckla. Efter att laget inledde ligan med 5–0-förlust mot Arsenal i premiären valde nye tränaren Neil Redfern att hoppa av sitt uppdrag.
We would like to thank Neil for his work in rebuilding the squad ahead of the 18/19 season and wish him the best of luck for the future. pic.twitter.com/bmVHabA43o
Redfern menade bland annat att Liverpool inte stöttar sitt damlag, och att det är separerat från övriga föreningen.
Ny tillfällig tränare är den före detta Premier League-målvakten Chris Kirkland, som egentligen skulle ha varit målvaktstränare för Liverpools damer den här säsongen. I en BBC-intervju menar Kirkland att Liverpool visst bryr sig om damfotbollen, men att det finns saker som bör förbättras.
Utan att ha inblick i förhållandena i Liverpool går det nog att konstatera att alla herrfotbollsklubbs inmarsch i damfotbollen inte lär vara helt smärtfri.
Under söndagen öppnar det svenska övergångsfönstret för sommaren. Det behöver ju inte innebära att det kommer att hända en massa under söndagen.
Om klubbarna tänker taktiskt borde de nog tvärtom hålla eventuella nyheter någon dag. Under morgondagen konkurrerar de ju med en viss VM-final om nyhetsutrymmet. Kommande dagar lär det finnas betydligt mycket större möjligheter till genomslag i media.
I toppstriden lär det vara i Rosengård och Linköping som det kan tänkas hända något. I ytterligare några klubbar räknar man med att det kommer att tillkomma spelare.
I övrigt är det här en väldigt lugn damfotbollshelg. I går var jag i Örby och såg ett fantastiskt skickligt F17-lag. Det var Tokyo Verdy F17 som blivit inbjudna till Gothia cups elitklass för 17-åringar.
Jag var lite dåligt påläst om Tokyo Verdy, men insåg efteråt att Tokyo Verdy är samma klubb som NTV Beleza – alltså Japans mest framgångsrika damfotbollslag genom tiderna.
Tokyo Verdy lekte med IFK Örby
I sitt F17-lag har man sex japanska ungdomslandslagsspelare. Och det märktes. Man mötte IFK Örbys F16-lag, ett lag som är framme i DM-semifinal och som mycket väl kan komma att spela SM-slutspel i höst.
Det duktiga Örbylaget blev dock fullständigt krossat. På 2×25 minuter gjorde japanskorna tio mål utan att det kändes som att de gick för fullt. Bakåt släppte man inte till något.
Ni som kommer att följa Gothia cup under kommande vecka rekommenderas definitivt att kolla in Tokyo Verdy. Det är ett högst sevärt lag med spelare som är både tekniskt och taktiskt välskolade.
Tanktiskt lurade de hela tiden Örbyspelarna att släppa centrala ytor, för att sedan komma i snabba och farliga attacker. Några nummer av teknisk briljans bjöds vi i publiken också på.
När det gäller helgens internationella övergångar är kanske Atletico Madrids värvning av australiska mittfältstalangen Alex Chidiac den mest intressanta.
Under torsdagskvällen meddelade Boston Breakers i amerikanska NWSL att man har gjort klart med Louise Schillgard – före detta Fors. Det var en skräll.
Även om jag har funderat lite över om hon inte skulle kunna vara aktuell för comeback, hade jag aldrig tänkt att det skulle bli i USA. Fast den nya Bostontränaren Matt Beard hade Schillgard i Liverpool och vet vilken spelartyp han får. Däremot vet ju ingen vilken matchform ex-landslagsspelaren är i.
Kul ändå att vi får fler spelare i intressanta NWSL. Kul också att en talangfull spelare som Lollo Schillgard tar upp karriären igen efter cirka 1,5 års uppehåll. Jag tyckte att hon lade skorna på hyllan alldeles för tidigt.
Schillgard är en av många svenska spelare som gärna tittar utomlands. NWSL blir hennes femte högstaliga efter damallsvenskan, spanska ligan med Espanyol, australiska W-league med Western Sydney Wanderers och då engelska WSL med Liverpool. Såvitt jag vet har ingen annan svensk damfotbollsspelare varit i fler högstaligor.
Däremot har Sofia Jakobsson varit i lika många. Hon har spelat i Ryssland (Rossiyanka), England (Chelsea), Tyskland (Cloppenburg) och Frankrike (Montpellier).
Två spelare har varit i tre ligor plus damallsvenskan, nämligen: Maria Karlsson, England (Doncaster), Italien (Verona och Brescia) samt Frankrike (St Etienne) och Kicki Bengtsson i USA (Carolina Courage och San Diego Spirit), Japan (Suzuyo Shimitzu) och Norge (Athene Moss).
Ytterligare ett gäng spelare har varit i två olika utländska ligor. De jag kommer på är:
* Jessica Landström; USA (Sky Blue FC) och Tyskland (Frankfurt).
* Amelie Rybäck; Frankrike (Lyon) och Norge (Stabaek).
* Kosovare Asllani; USA (Chicago Red Stars) och Frankrike (PSG).
* Ximel Bladh; Cypern (Konstantias) och Ryssland (Voronezh).
* Olivia Schough; Tyskland (Bayern München) och Ryssland (Rossiyanka).
* Caroline Seger; USA (Western New York Flash) och Frankrike (PSG).
Tidigare i veckan har Emma Lundh presenterats som nyförvärv av Schillgards tidigare klubb, Liverpool. Det innebär att Lundh kommer upp på listan över spelare som spelat i två ligor utanför damallsvenskan. Hon var ju i norska LSK under hösten.
Känslan är att antalet svenska spelare i utländska ligor bara ökar. Och personligen tycker jag att det bara är bra för våra spelare att känna på andra miljöer. De tar med sig nyttiga erfarenheter hem till landslaget och till damallsvenskan.
Jag roade mig med att försöka sätta ihop en lista över samtliga svenska spelare som skall spela i högstaligor utomlands i år. Spontant hittade kom jag på 21* spelare, men jag är rätt säker på att jag har missat någon eller några. Jag välkomnar därför gärna tips som gör den här listan komplett:
Tyskland:
Nilla Fischer, Wolfsburg
Frankrike:
Lotta Schelin, Lyon
Sofia Jakobsson, Montpellier
Linda Sembrant, Montpellier
Caroline Seger, PSG
Lisa Dahlkvist, PSG
Maria Karlsson, St Etienne
USA:
Antonia Göransson, Seattle Reign
Louise Schillgard, Boston Breakers
England:
Hedvig Lindahl, Chelsea
Emma Lundh, Liverpool
Maja Krantz, Notts County
Kosovare Asllani, Manchester City*
Italien:
Stephanie Öhrström, Verona
Lisa Ek, Fiorentina
Israel:
Mia Emelie Lugner, Hapoel Ironi Petah Tikva**
Snart kommer sannolikt Kosovare Asllani upp på listan också. Hon har ju lämnat PSG, men sagt att hon med största sannolikhet kommer att spela utomlands under 2016.
* Tillagt i efterhand: Under fredagen blev Asllani presenterad som nyförvärv hos Manchester City. Listan växer i antal. Kan nog bli några till under pågående transferfönster.
** Tillagt i efterhand: Spelare som kommit upp på listan genom tips från er som läser bloggen. Tack. Listan är nu 24 spelare lång.
Mitt fokus i går var hårt på Champions League. På kvällen säkrade dock Lyon sin nionde raka ligatitel i Frankrike. Man har alltså vunnit varje titel sedan 2007 – imponerande.
Egentligen gratulerade jag ju Lotta Schelin och hennes lagkamrater redan när de i praktiken säkrade guldet genom att besegra PSG i seriefinalen för ett par veckor sedan. Men det är läge för en ny gratulation nu när guldet även är 100-procentigt klart.
I går vann man med 6–0 borta mot Rodez efter två mål vardera av Eugenie Le Sommer och Camille Abily. Schelin spelade hela matchen men gick mållös av planen och är nu bara ett mål före glödheta Le Sommer i skytteligan. Två omgångar återstår och även Ada Stolsmo Hegerberg som är fyra mål bakom Schelin har väl en teoretisk chans att bli fransk skyttedrottning.
* I Champions League fixade inhoppande Kosovare Asllani en straff när PSG i går kväll vann med säkra 5–0 (totalt 7–0) mot Glasgow. I dag såg jag stora delar av Frankfurts 7–0-triumf mot Bristol, ett resultat som innebär att tyskorna avancerade med totalt 12–0. Det var precis så överlägset som siffrorna avslöjar.
Semifinalerna spelas alltså mellan Wolfsburg–PSG och Frankfurt–Bröndby. De båda tyska lagen har hemmaplan i första mötena 18/19 april. En vecka senare har vi sannolikt klart med en heltysk final på tysk mark. PSG har kanske 35-procentig chans mot ett skadedrabbat Wolfsburg medan Bröndbys chanser mot Frankfurt är under tio procent.
* Faktum är att Frankfurt och Wolfsburg kan mötas i två finalmatcher på kort tid. Lagen möts ju även i sista ligaomgången i Tyskland. Där gick Bayern München i dag upp i serieledning genom 2–1-seger borta mot nedflyttningshotade SC Sand. Det mest intressanta därifrån utöver resultatet var att tyska landslagsspelaren Lena Lotzen gjorde comeback efter skada genom ett kortare inhopp.
Lena Lotzen
Potsdam besegrade tillika nedflyttningshotade Duisburg med 1–0 efter att målet kommit på självmål i samband med en frispark från Natasa Andonova. Makedonskan skall för övrigt lämna Potsdam efter säsongen. Någon ny klubbadress har jag dock inte sett. Däremot såg jag delar av dagens match, den borde ha slutat med större segersiffror för ett överlägset med uddlöst Turbinelag.
Dagens resultat innebär att Bayern fortfarande har en reell guldchans och Potsdam har kvar sin lilla, lilla chans att få spela WCL till hösten.
* I Italien var det svenskmöte och seriefinal i går. Maria Karlsson och Brescia vann med 4–2 mot Stephanie Öhrström och Verona. Men det är Verona som leder serien med en poängs marginal med fem omgångar kvar att spela.
* I dag har det även varit ligapremiärer i Japan, England och Norge. Den klart mest intressanta matchen i Nadeshiko League var den mellan mästarinnorna Urawa Reds och de senaste årens japanska storlag Inac Kobe Leonessa. Där såg 3878 åskådare i Saitama Kobe vinna med 3–2 efter att legendaren Homare Sawa gjort sitt lags tredje mål i 90:e minuten.
Homare Sawa
I England tjuvstartade WSL redan i onsdags med att de två senaste årens mästarinnor Liverpool överraskande föll hemma mot nykomlingen Sunderland. I dag var det dags för svensklaget Chelsea, som även är min guldfavorit, att kliva in i matchen. De vann borta mot Notts Co med 2–1 efter två mål av Gemma Davison. Hedvig Lindahl spelade hela matchen medan Marija Banusic bara fick ett par minuters inhopp.
Slutligen till Norge där Toppserien drog igång med ett förmodat toppmöte mellan de regerande mästarinnorna från Lilleström och fjolårstvåan Stabaek. LSK, med Mimmi Löfwenius i startelvan, vann med 1–0 efter segermål av Isabell Herlovsen just innan halvtidsvilan. Spelare 12 har skrivit ett längre referat från matchen.
* Så slutligen till lite inhemsk fotboll. Det har ju faktiskt spelats tävlingsmatcher i Sverige också i helgen. I går sköt Sanna Talonen vidare Kif Örebro i Svenska cupen. Finskan som tackat nej till landslaget i år gjorde båda målen när Kif vann med 2–0 borta mot Kvarnsveden.
Sanna Talonen
I dag följde Umeå och Piteå med Kif till kvartsfinalerna. Piteå vann efter straffläggning i Eskilstuna, inför blott 212 åskådare. Därifrån kunde jag genom Elena Sadiku:s utmärkta twitterrapportering notera att de tre sista straffarna missades. Eller snarare, den allra sista räddades av Hilda Carlén som därmed blev Piteås matchvinnare.
Jenny Hjohlman
Umeå behövde förlängning för att besegra AIK med 1–0. Där gjordes segermålet av Jenny Hjohlman i 104:e minuten. Utöver de tre lag som blivit kvartsfinalklara i helgen har tidigare Rosengård, Djurgården och Hovås Billdal säkrat platser. På tisdag avslutas kvartsfinalspelet med Mariebo–Jitex och Linköping–Vittsjö.
Häromveckan skrev jag om Sveriges blivande VM-motståndare Nigeria och deras nya storstjärna Asisat Oshoala, alltså 20-åringen som tog nyligen storslam vid Caf Awards där hon både korades till Afrikas bästa spelare 2014 och självklart även till Afrikas bästa unga spelare.
Jag skrev att Oshoala lär bli ”högvilt för storklubbarna i Europa och USA efter VM.” Hon hamnade dock i Europa tidigare än så. De två senaste årens engelska mästarinnor, Liverpool, kunde nämligen i dag meddela nyheten om Oshoalas påskrift.
20-åringen som hade ett fantastiskt 2014 där hon vann skytteligan i U20-VM och korades
till mästerskapets allra bästa spelare när Nigerias Super Falconettes tog silver. I Afrikanska mästerskapen vann hon guld med Super Falcons och prisades även där som mästerskapets bästa spelare. Där slutade den offensiva mittfältaren/forwarden dock bara tvåa i skytteligan.
Oshoala lämnar den nigerianska klubben River Angels of Port Harcourt, som vann såväl ligan som cupen i den afrikanska stormakten det senaste året.
Klubbarna i engelska WSL fortsätter alltså att lägga beslag på en och annan attraktiv toppspelare. Förhoppningsvis kan prestigevärvningarna på sikt öka intresset för ligan, som ju blir allt starkare.
Även om den fortfarande har en bit upp till ligorna i Tyskland, USA, Frankrike och Sverige borde det kunna vara intressant att WSL är såpass jämn att i princip alla matcher är ovissa.
I fjol snittade exempelvis mästarna Liverpool på 1,36 gjorda mål per match och 0,71 insläppta. Det är mycket knappare siffror än exempelvis svenska mästarinnorna Rosengårds 3,10–0,85 den senaste säsongen. Och i Tyskland och Frankrike ser aktuella siffror för respektive ledarlag ut så här för tillfället:
* Wolfsburg 2,62–0,08
* Lyon 6,94–0,31
I franska D1 Feminine vann ju Lyon med 14–0 senast mot Albi. Albis amerikanska målvakt
Catherine Fitzsimmons har bloggat om matchen. Jag tycker nog att hon har ganska intressanta tankar, inte minst om det faktum att Lyon skickade upp Sarah Bouhaddi och sätta 13–0 på straff.
Katrine Veje
Utöver Osohala till Liverpool har Seattle Reigns värvning av i damallsvenskan välkända danskan Katrine Veje varit veckans mest intressanta på den internationella transfermarknaden. Sannolikt är Veje tänkt som ersättare till lånet Nahomi Kawasumi som tycks ha vänt hem till Inac Kobe Leonessa.
För er som undrar står vi inför en ökenhelg inom internationell damfotboll. Det är nämligen inte matcher i någon av de stora ligorna. I Frankrike ägnar man sig nämligen åt cupspel i helgen.
I helgen spelade troligtvis både Linköping och Göteborg bort sina kort i kampen om Sveriges andra Champions Leagueplats.
Linköping tappade poäng borta mot AIK – och kan därmed som bäst sluta trea. Det kan i och för sig vara en viktig placering, för det viskades ju tidigare i år om att WCL kunde utökas. Göteborg tappade dubbla ledningar och föll i Kristianstad. Därmed är Kif Örebro snubblande nära nästa års Champions League. En poäng på söndag hemma mot Eskilstuna och saken är klar. Göteborg passerar om GFC vinner mot Vittsjö samtidigt som Eskilstuna vinner på Behrn Arena.
Personligen bekymrar jag mig över att Linköping har hamnat i en djup formsvacka. Inte för att jag hellre ser det östgötska laget i nästa års Champions League, utan för att jag gärna ser att de går långt i årets.
Och på torsdag – mitt i den här svackan – spelar Linköping hemma mot Liverpool. Det gör mig orolig. Trots att svenska LFC fortfarande får gälla som knapp favorit är det nämligen ganska mycket som talar för engelska LFC:
1) De leder med 2–1 efter det första mötet.
2) Linköpings formsvacka.
3) Att Liverpool fick massor av positiv energi igår när de oväntat i sista omgången avancerade från tredje plats och vann ligaguldet i England.
Avgörandet i WSL blev makalöst. Som jag tidigare berättat hade tre lag guldchans inför helgens matcher. Emma Wilhelmsson och Chelsea var i förarsätet. Faktum var att de såg ut att kunna säkra segern redan i näst sista omgången. Med fem minuter kvar hade jag skrivit en tweet där jag gratulerade Wilhelmsson till guldet. Men därefter gjorde först Karen Carney 2–1 (86:e) för Birmingham borta mot Manchester City. Sedan kvitterade Gemma Davison till 3–3 för Liverpool borta mot Arsenal på övertid.
Därmed hade både Birmingham och Liverpool chansen att snuva Chelsea på guldet inför gårdagens slutomgång. Det var Chelsea +8 26 poäng, Birmingham +6 24 poäng och Liverpool +6 23 poäng.
Liverpool vann lätt med 3–0 hemma mot Bristol. Men de hade ju inte saken i egna händer. Birmingham behövde vinna. De spelade dock 2–2 mot Notts County sedan Carney missat en straff. Eller snarare Notts Countys målvakt gjort något av årets räddning genom att både ta straffen och returen.
Chelsea behövde poäng mot Manchester City. Men de föll med 2–1. Det mål som sänkte Chelsea och således avgjorde WSL är en skönhet. Se och njut hur Toni Duggan drar till på volley:
Liverpool som alltså bara hade någon enstaka procents guldchans inför finalomgången fick alltså fira guld för andra året i rad. Hela slutomgångens drama går att se på den här länken. Där finns alltså även den spektakulära dubbelräddningen.
Det engelska gulddramat innebär alltså att Linköping får besök av ett lag med extrem medgång. Det blir således vansinnigt tufft på torsdag.
Det utspelar sig spännande gulddraman i våra båda närmaste grannländer. I Finlands Naisten Liiga missade Åland United att säkra guldet i helgen. Förlusten med 2–1 borta mot Pallokissat innebär att det blir en ren guldfinal mot PK-35 Vantaa i sista omgången på lördag 16.00. Åland spelar hemma och tar guldet på kryss.
Även i Norge kan det bli en ren guldfinal i sista omgången. Med två omgångar kvar leder fortfarande Lilleström med två poäng före Stabaek. Just Lilleström spelar hemma mot Stabaek i sista omgången den 1 november.
Celia Sasic
I Tyskland vann Bayern München toppmötet med Turbine Potsdam med 1–0. Därmed är Wolfsburg och Bayern fortfarande de enda obesegrade lagen i serien. Wolfsburg leder två poäng före Bayern och tre före Frankfurt. Celia Sasic har gjort fyra mål för Frankfurt i de två senaste omgångarna och leder nu skytteligan på åtta fullträffar.
Alla målen från den sjunde omgången av Frauen-Bundesliga ser du på den här länken.
Ada Stolsmo Hegerberg
I franska D1 Feminine fick vi inga svenskmål i helgen. Montpellier tappade oväntat poäng genom att spela 0–0 hemma mot Rodez.
Däremot blev det segrar för Lyon (4–0 mot nykomlingen ASPTT Albi) och PSG (2–0 mot Issy). För Lyon gjorde Ada Stolsmo Hegerberg ett mål – hennes åttonde, vilket gör att hon nu är ett mål före Lotta Schelin och två före Kosovare Asllani i toppen av i skytteligan.
I japanska Nadeshiko League ser Urawa Reds att gå mot guldet. Man leder med fyra poäng före Yunogo Belle när halva den tio omgångar långa mästerskapsserien är spelad. Beleza är fem poäng bakom och Jef United har sju poäng upp till guldet. Inac Kobe Leonessa är femma, men så långt bakom att de inte längre har chans att försvara det guld de prenumererat på de senaste åren.
Slutligen är det Afrikanska mästerskapet 2014 numera igång. Mästerskapet fungerar ju ävensom VM-kval, vilket gör det extra intressant. Resultaten i den första gruppomgången blev som följer:
Grupp A:
Nigeria–Elfenbenskusten 4–2
Namibia–Zambia 2–0
Grupp B:
Kamerun–Sydafrika 1–0
Algeriet–Ghana 1–0
Jag noterar med viss glädje att det Afrikanska fotbollsförbundet CAF har en väldigt mycket bättre hemsida för sitt dammästerskap än vad det sydamerikanska hade. Kul.
Gissningsvis kommer Nigeria, Kamerun samt ett av Namibia och Sydafrika ta de tre afrikanska VM-platserna.
Det är skandinavisk dominans i skytteligan. Dock inte den svenska.
För läser man skytteligan i damallsvenskan är det mest utländskt på topp tio. Tre svenska spelare finns dock med där, med Jenny Hjohlman som främsta svensk med nio mål – vilket räcker till delad bronsplats. På delad sjätteplats finns sedan Fridolina Rolfö och Sara Lindén med åtta mål vardera.
Den liga där våra målskyttar visar störst framfötter är dock den franska. Toppen av skytteligan i Division 1 Feminine är nämligen rakt igenom skandinavisk. Efter att ha gjort varsitt mål mot Juvisy delar Lyons anfallspar Lotta Schelin och Ada Hegerberg förstaplatsen med sina sex mål vardera. Ett mål bakom återfinns trean Kosovare Asllani.
Alla fem svenskor i serien har redan gjort mål. Sofia Jakobsson står på två, medan Caroline Seger och Linda Sembrant är noterade för varsitt.
På det här klippet går det att se tre av Asllanis fullträffar samt Segers enda mål:
Det där är målkavalkaden från förra omgången, den tredje. I den fjärde gick såväl PSG:s som Montpelliers svenska spelare mållösa av planen. Enda målskytt i lagen inbördes möte blev istället amerikanska Lindsey Horan, som avgjorde för PSG i slutminuterna.
Därmed är det Lyon och PSG som är enda fullpoängarna i serien. Och det mesta talar ju för att årets serie blir just en kamp mellan fjolårets två seriesuveräner.
I damallsvenskan blev det som bekant 100-procentigt klart i förra veckan både vilka som vinner och vilka som åker ut. Bilder från Rosengårds guldmatch finns här:
Kampen om andraplatsen är intressant. Där är det fördel för Kif Örebro efter deras seger mot AIK i lördags. Örebro är numera tre poäng före Göteborg och Linköping, som dock båda har bättre målskillnad. De tre lagen har följande program kvar:
Kif Örebro +16 36:
Göteborg (h)
Jitex (b)
Eskilstuna (h)
Göteborg FC +27 33:
Örebro (b)
Kristianstad (b)
Vittsjö (h)
Linköpings FC +22 33:
Eskilstuna (h)
AIK (b)
Piteå (h)
Känslan är att striden står mellan Örebro och Linköping. Göteborg har klart tuffast program, och behöver nog full poäng för att hålla LFC bakom sig.
I Tyskland var det cupomgång i helgen. Alla mål från de matcherna går att se på två klipp. Här är ett klipp med målen från de matcher som spelades i norra Tyskland och här är målen från de sydliga matcherna.
I Frankrike och Tyskland går det alltså att sätta ihop målkavalkader från både liga- och cupmatcher. När är Sverige redo för det? Den typen av klipp är ju utmärkt reklam för serien, och borde även gynna det tv-bolag som har sändningsrätten. I båda länderna finns ju för övrigt klipp från rättighetshavaren ofta med i kavalkaderna.
Angående Tyskland och tv-sända matcher är det en sådan på torsdag och ytterligare en på lördag. På torsdag 16.00 visas Leverkusen–Bayern München både på svenska Eurosport och på DFB-tv. Och på lördag 12.15 är det en av veckans riktiga godbitar då Wolfsburg tar emot Turbine Potsdam i en tidig seriefinal.
För övrigt spelas det fem matcher i Frauen-Bundesliga redan i morgon. Topplagen spelar enligt följande: Potsdam tar emot Hoffenheim, Frankfurt skall till Jena och Wolfsburg skall till Inka Grings poänglösa Duisburg.
Ingen av de tyska matcherna i morgon är tv-sända. Däremot kan man i morgon förmiddag se Asiatiska spelen via stream. Jag lägger upp länkar till matcherna här, när jag har sådana:
Jag håller Nordkorea som knapp favorit i finalen eftersom Japan spelar utan sina Europaproffs. Bland annat finns ju systrarna Asano Nagasato och Yuki Ogimi högst upp i toppen av varsin prestigeladdad skytteliga. Nagasato leder i Tyskland på fyra mål och Ogimi i engelska WSL tillsammans med Jess Clarke på fem mål.
WSL är ju en kort liga, med bara åtta lag och 14 omgångar. Efter helgens spel är Everton klart för nedflyttning till WSL2. Guldstriden står mellan tre lag, Chelsea, Liverpool och Birmingham. De har 23, 22 respektive 21 poäng med två matcher kvar. Det hetaste tipset är dock att Emma Wilhelmsson och Chelsea kommer att ta hem titeln. De har nämligen det lättaste programmet av de tre, i form av Everton hemma och sexan Manchester City borta.
I Italien är inte ligan igång ännu. Däremot var det supercupfinal i helgen. Där vann ligamästarinnorna Brescia efter straffläggning mot cupmästarinnorna Tavagnacco. Maria Karlsson har ju bytt till Brescia, och i sin tävlingsdebut satte Karlsson en boll från straffpunkten. Det målet går att se på det här klippet:
I Norge är det klart vilka lag som spelar cupfinal den 22 oktober. Det blir Lilleström och Trondheims/Örn. Alltså blir Mimmi Löfwenius den enda svenska representanten. Hon hoppade in i 66:e minuten i semifinalen när Lilleström slog svensklaget Avaldsnes på bortaplan med hela 4–0. Den matchen kan man se här. För Avaldsnes spelade alla fyra svenska spelarna Carola Söberg, Lisa Klinga, Freja Hellenberg och Lisa Dahlkvist hela matchen.
Emilie Haavi
Jag har bara sett matchens första tio minuter, och där är Söberg olycklig. Hon är väldigt stillastående vid LSK:s ledningsmål – även om frisparken är bra slagen. Sedan är hon upphov till 2–0-målet, även om jag tycker att det är en väl tuff avblåsning för bakåtpass hon drabbas av. Emilie Haavi:s hårda frispark via en rygg muren är sedan otagbar.
Slutligen noteras en andra förlust på två omgångar för Rossiyanka i ryska mästerskapsserien. Olivia Schough spelade hela matchen när Ryazan vann mot svensklaget med 3–1.
Det här inlägget är en uppmaning till Karen Espelund och ni andra damfotbollsledare i Europa som ansvarar för Women’s Champions League.
Er turnering grundas på ett sanslöst missvisande rankingsystem, där lottning i princip har större betydelse än sportslig slagkraft. Upplägget är sådant att halvbra lag som gång på gång vinner svaga ligor gynnas rejält framför starka lag som spelar i tuffa ligor där mästartiteln rullar mellan olika lag.
Jag skall strax exemplifiera hur snett systemet slår. Jag gissar dock att det inte är någon nyhet för Espelund, som norska borde hon ha märkt orättvisorna för länge sedan. Hennes hemland är ju nämligen rankingsystemets stora förlorare. Det märktes igår när norska mästarinnorna Stabaek som oseedat lag lottades mot Wolfsburg redan i Champions Leagues 16-delsfinal. En lottning som med stor sannolikhet flyttar Norge ännu längre ner i seedningsordningen.
Rankingsystemets stora vinnare heter Neulengbach och Sparta Prag. Och ja, de var seedade i sextondelsfinalerna och lottades mot svaga motståndare i form av ungerska MTK Hungaria och litauiska Gintra. Med följden att ligorna i Österrike och Tjeckien kommer att flytta fram sina positioner ytterligare.
Innan jag grottar ner mig i rankingssystemets avigsidor är det läge att kommentera den svenska lottningen. Både Rosengård och Linköping fick förhållandevis tufft motstånd i sextondelsfinalerna. Ryska mästarinnorna Ryazan var svårast möjliga motstånd för Rosengård och Liverpool (som LFC möter) kommer inte långt efter.
Dock är våra svenska lag trots allt ganska klara favoriter. Jag bedömde det spontant till 70–30 i båda fallen. Vid avancemang väntar Fortuna Hjörring (eller portugisiska Ouriense) för Rosengård och ryska ligaledarna Zvezda Perm (eller isländska Stjarnan) för Linköping. I de mötena är det 90–10 för Rosengård och åter cirka 70–30 för LFC.
Alltså bör båda våra svenska lag ha bra chans att ta sig vidare till kvartsfinal. Hela lottningen hittar du här.
Det som var bra med årets lottning var att de europeiska topplagen spreds ganska väl över slutspelsträdet. Ett riktigt tråkigt undantag noteras dock, och det är att Lyon och PSG kommer att mötas redan i åttondel. Det är två lag som jag hade velat se kvar i turneringen över årsskiftet.
PSG har för övrigt haft makalös otur i lottningen av åttondelsfinalerna under alla sina tre UWCL-säsonger. Första gången lottades man mot Frankfurt, andra mot Tyresö och nu alltså mot Lyon…
Nästan på PSG-nivå när det gäller taskig lottning ligger alltså Norge. Trots att toppserien borde vara bland Europas sex–sju bästa serier så gör upprepade mardrömslottningar att den norska ligan rasar på rankinglistan.
Inte blir det bättre av att toppserien är så jämn att mästartiteln har vandrat mellan flera olika klubbar på senare år. För det har gjort att ingen norsk klubb samlat så många rankingpoäng att den blivit seedad i sextondelsfinal.
I årets turnering var alltså Stabaek väldigt mycket sämre rankat än lag som Neulengbach och Sparta Prag. De två sistnämnda lagen har för övrigt även högre rankingpoäng än betydligt mycket starkare lag som PSG och Linköping. Visst är det både sanslöst och orimligt?
Jag har idag roat mig med att kolla vilka resultat det är som ger det österrikiska respektive det tjeckiska storlaget deras höga ranking. Det jag kom fram till borde inte vara någon rolig läsning för Uefas damfotbollshöjdare.
Rankingen grundar sig på de fem senaste säsongerna.
* 2009/10–2013/14 har Neulengbach gjort följande resultat:
09/10
3–2, seger mot Unia Raciborz, Polen
2–8, förlust mot Torres Calcio, Italien
10/11
3–1, seger mot Paok Saloniki, Grekland
0–16, förlust mot Turbine Potsdam, Tyskland
11/12
6–2, seger mot Kairat, Kazakstan
1–4, förlust mot LdB Malmö, Sverige
12/13
3–3, förlust på bortamål mot Cluj, Rumänien
13/14
3–2, seger mot Apollon, Cypern
6–0, seger mot Konak, Turkiet
1–8, förlust mot Tyresö, Sverige
Är det här siffror som borde ranka Neulengbach högre än PSG och Linköping? Inte i min värld.
* 2009/10–2013/14 har Sparta Prag gjort följande resultat:
09/10
2–1, seger mot Alma, Kazakstan
0–5, förlust mot Arsenal, England
10/11
10–0, seger mot Sint-Truiden, Belgien
0–3, förlust mot Linköping, Sverige
11/12
4–3, seger mot Apollon, Cypern
0–12, förlust mot Lyon, Frankrike
12/13
6–0, seger mot SFK, Bosnien
2–3, förlust mot Rossiyanka, Ryssland
13/14
2–3, förlust mot FC Zürich, Schweiz
Är det här siffror som borde ranka Sparta högre än PSG och Linköping? Inte i min värld.
* De norska deltagarlagens insatser under samma period ser ut så här:
09/10
* Team Strömmen:
åkte ut i gruppspel efter förlust med 1–0 mot Everton, England
* Röa:
3–2, seger mot Everton, England
1–1, seger på bortamål mot Zvezda, Ryssland
0–10, förlust mot Turbine Potsdam, Tyskland
10/11
* Röa:
2–1, seger mot Zvezda, Vitryssland
1–5, förlust mot Zvezda, Ryssland
11/12
* Stabaek:
2–4, förlust mot FFC Frankfurt, Tyskland
12/13
* Röa:
8–0, seger mot Kairat, Kazakstan
2–5, förlust mot Wolfsburg, Tyskland
* Stabaek:
5–3, seger mot Bröndby, Danmark
1–2, förlust mot Juvisy, Frankrike
13/14
* LSK:
1–8, förlust mot LdB Malmö, Sverige
Utöver Team Strömmen har de norska lagen alltså uteslutande slagits ut av klubbar från de fyra största ligorna. Som jag ser det har de norska lagen genomgående gjort bättre matchresultat än Neulengbach och Sparta Prag. Trots det har just Neulengbach och Sparta gjort att deras respektive blåbärsligor rankas mycket högre än toppserien. Visst är det här galet?
Uefas damkommitté bör sätta sig ner och från grunden fundera över rankingsystemet. Herrarnas upplägg är bra, men bara om varje nation har fyra–sju deltagande lag i det europeiska cupspelet. När det gäller damrankingen måste man tänka nytt. Så länge klasskillnaden mellan ligorna är så milsvid måste det exempelvis vara värt otroligt mycket mer att komma tvåa i damallsvenskan än att ha slagit ut bosniska SFK i Champions Leagues sextondelsfinal.
Jag har inte räknat på det, men spontant borde ett nytt rakingsystem ge betydligt mycket högre poäng till lag som når final och semifinal. Sannolikt även kvartsfinal. Dessutom krävs att det är seedning även i åttondelsfinalerna för att minska slumpens betydelse för rankingen.
I morgon är det påskafton, och under eftermiddagen avgörs de första mötena av Champions Leagues semifinaler. Det borde vara en stor dag för damfotbollen. Fast det är det inte. Tvärtom är det rena mörkret.
Damfotbollen har på senare år flyttat fram sina positioner på många fronter. Men ibland blir det ändå sorgligt tydligt hur enormt lång sträcka sporten har kvar att vandra. Speciellt på klubbnivå.
Det jag tänker på är hur tillgängliga matcherna är. Svaret är att de är högt otillgängliga för de som inte har möjlighet att besöka arenorna. Ingen av matcherna är nämligen tv-sänd – inte i något land. Trots att två av Tysklands tre bästa lag möts i ena matchen finns det ingen tysk kanal som köpt rättigheterna. För mötet Birmingham–Tyresö finns det inte ens en produktion att köpa. SVT kommer dock att vara på plats och göra ett inslag till Sportnytt klockan 19.45 i morgon.
Två av årets allra hetaste matcher i europeisk damfotboll går alltså inte att se. Eller. Det tyska mötet skall streamas av något som heter RBB. Om den streamen går att se utanför Tyskland vet jag inte. Här är i alla fall en länk.
Tyvärr har även svensk damfotboll i år drabbats av ett rejält bakslag när det gäller tv-sändningarna. Tv4 har flyttat Tv4sport till en kanalplats som väldigt många färre svenskar har tillgång till. Det innebär att årets damallsvenska matcher med största sannolikhet kommer att ses av en betydligt mindre publik än tidigare år.
Det innebär i nästa led att sporten, och serien, riskerar att bli mindre intressant för sponsorer. Tråkigt.
Men nu till själva matcherna. Här är mina tips:
* 1. FFC Turbine Potsdam – VfL Wolfsburg Påskafton 14.00
Tips: 51–49
TV: Streamas av RBB – se länk ovan.
Det här är verkligen en otroligt svårtippad drabbning. Närmare 50–50 än så här går inte att komma. Säsongens ligamöte lagen emellan blev 1–1. Lagens fyra senaste inbördes tävlingsmatcher har slutat med två segrar vardera.
Wolfsburg har en mer namnkunnig, och bredare trupp. Dessutom är man regerande mästare, och har aldrig förlorat en match i Champions League.
Potsdam är årets positiva överraskning i Tyskland. Man leder Frauen-Bundesliga, och man har slagit ut Lyon ur Champions League.
Dessutom har Potsdam gått som tåget i år. Man har vunnit alla sina sju tävlingsmatcher efter årsskiftet. Wolfsburg är inte långt efter, utan står på fem raka segrar nu.
Någonting säger mig ändå att det kommer att bli Potsdamseger. Laget har Lisa Evans i en fantastisk form, samt flera glödheta och formstarka målskyttar. Men det lär bli jämnt. Riktigt jämnt.
* Birmingham City Ladies FC – Tyresö FF Påskafton 15.00 svensk tid
Tips: 20–80
TV: finns ingen tv-produktion. Ett inslag kommer dock på SVT sport 19.45.
Birmingham är turneringens stora skräll. Man har ett ungt, och relativt orutinerat lag, som presterat mer än någon kunde förvänta sig. I semifinalreturen mot Arsenal senast hade man bara två spelare i startelvan som inte var födda på 1990-talet. Yngst var 16-åriga Jessica Carter (född i oktober 1997) närmast före 18-åriga Aofie Mannion (född i september 1995).
Karen Carney
Lagets affischnamn är förstås rutinerade lagkaptenen Karen Carney. Som jag ser det har Tyresö bättre spelare på samtliga positioner, och borde vinna det här dubbelmötet hur lätt som helst. Speciellt som det unga Birminghamlaget lär vara nervöst inför en semifinal i den största klubbturneringen.
Birminghams chans är att vinna och hålla nollan på hemmaplan. Matchen spelas på gräs på lilla Damson Park, med bara 280 sittplatser, och total kapacitet för 3050 åskådare. Tyresö gynnas av sitt konstgräs, där deras snabba passningsspel kommer till sin rätt. Men man bör även kunna få med sig ett bra resultat från England.
Det största hotet mot Tyresö är att de haft skavanker på nyckelspelare som Marta, Veronica Boquete och Caroline Seger. Och förstås allt strul kring den ekonomiska situationen. Fast spelarna verkar motiverade att prestera i Champions League. Därmed räknar jag med svensk finalplats.
* Där lämnar jag Champions League, och kollar lite på vad som hänt sedan mitt senaste inlägg. I damallsvenskan fick Eskilstuna en drömstart genom 2–0 mot Kif Örebro. Bilder från den matchen ser du här:
Ett lag som fått en väldigt mycket sämre start är Vittsjö. 0–5 mot Göteborg och 1–7 mot Rosengård är hemska resultat. Jag tänker inte räkna ut det nordskånska laget ännu. Men klart är att hemmamatchen mot AIK i nästa vecka kommer att bli riktigt, riktigt viktig.
Några mål från Rosengårds storseger finns på det här klippet:
Jitex står precis som Vittsjö på två raka förluster. I dag föll Mölndalslaget med 2–0 borta mot Örebro. Målvakten Jennifer Falk lär ha storspelat igen. Falk var bra även mot Umeå. Bilder från den stormiga matchen finns här:
Damallsvenskan har nu tagit påsklov, och återstartar på tisdag.
* I Tyskland spelas däremot ligamatcher under helgen. På måndag 14.00 är det toppmöte mellan Bayern München och Frankfurt. Den direktsänds på DFB-tv.
* I Frankrike är det full omgång. De fyra topplagen ställs dock mot lag på lägre placeringar, vilket bör innebära att det blir oförändrade poängavstånd i tabelltoppen.
* I veckan startade engelska WSL med fyra matcher. Premiäromgångens drottning blev japanska stjärnforwarden Yuki Ogimi som gjorde båda målen när Chelsea, där Emma Wilhelmsson spelade hela matchen, vann med 2–0 borta mot fjolårets ligatvåa Bristol Academy.
Ogimis båda mål ser du på det här klippet:
Regerande mästarinnorna Liverpool vann också. Klipp från den matchen, och från övriga två matcher i premiäromgången finns på den här länken. Den här typen av klipp med höjdpunkter hade jag gärna sett att vi kunde få se från damallsvenskan framöver. När blir det verklighet?
Noterbart för övrigt att Birmingham bara fick 0–0 mot Everton i sin premiärmatch. Inget vidare genrep för morgondagens möte med Tyresö alltså.
* I NWSL i USA spelas tre matcher natten mot söndag och en natten mot måndag. Alla fyra streamas live, och går att se via den här länken. Där kan du även hitta klipp med höjdpunkter från den första omgången. Där blev för övrigt Kim Little tvåmålsskytt för Seattle och Vicky Losada för Western New York.
* Slutligen så är det premiär i norska toppserien på måndag. Där tippar jag Stabaek. Jag tror att de lagt vinterns såpa bakom sig, och försvarar sin titel.
Årsgenomgångar skall man ju helst publicera innan Jan Malmsjö har läst nyårsklockorna på Skansens scen. Efter är det ju framåtblickar som gäller.
Men snabbhet har aldrig varit min bästa egenskap. Och när en viss Zlatan tog över fokus under mellandagarna har genomgången av 2013 fått dröja ett par dagar.
Eventuellt har ni som får blogginläggen via mejl redan sett stora delar av det här inlägget. Jag råkade nämligen trycka publicera en gång innan allt var klart. Nu är dock inlägget klart för att visas upp för omvärlden.
Jag har säkert missat en massa kul eller mindre kul saker från 2013. Men här är i alla fall ett försök att spegla årets viktigaste händelser. Trevlig läsning.
Årets avhopp: Det stod assisterande förbundskapten Birger Jacobsson för – bara några dagar innan EM-premiären. Udda.
Årets besvikelse: Publiksnittet i damallsvenskan. Trots publiksuccé på EM påverkades inte intresset för vår bästa serie ett dugg. Snittet slutade på 741. Inför EM-uppehållet låg det på 738.
Årets brutna rekordsviter: Här handlade det om Lyon – dubbelt. Först brast deras svit över matcher utan förlust under 90 minuter. Den höll i 119 matcher och i drygt tre år, fram till Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Senare på året sprack även Lyons svit av matcher utan förlust på hemmaplan. Det var Potsdam som ändade sviten som totalt varade mellan 10 september 2006 och 14 november 2013. Alltså drygt sju år.
Årets bäst när det gäller: Nadine Angerer förstås. Hon gjorde långt ifrån någon kanonsäsong i Frankfurt, och var så ifrågasatt att förbundskapten Silvia Neid gav Almuth Schult chansen att ta över målvaktshandskarna i A-landslaget i våras. Schult misslyckades dock. Det gjorde inte Angerer i EM. Hon släppte bara in ett mål på hela turneringen, och i finalen räddade hon två norska straffar och blev på kuppen första spelare att vinna Uefas nya pris till bästa spelaren i Europa. Snart kan hon dessutom vara bäst i världen.
Årets Caster Semenya: Precis som den sydafrikanska löparen anklagades sydkoreanska Seoul City Amazones skyttedrottning Park Eun-Seon för att vara man.
Årets debattör: Det kunde även ha kallats årets provokatör, för Malmötränaren Jonas Eidevall provocerade de både toppkonkurrenterna Tyresö och Linköping flera gånger under hösten, bland annat kallade han Tyresö för Harlem Globetrotters. Eidevall blandade sig dessutom in i flera diskussioner, enligt min uppfattning ofta med både vassa och vettiga åsikter.
Årets domarskandal: Straffläggningen i semifinalen av franska cupen som Lyon fick vinna – trots att de förlorade. Ni kanske minns hur Montpelliers japanska Rumi Utsugi gjorde mål på sin straff två gånger, men att domaren inte kunde reglerna. Så när Montpellier trodde att de hade vunnit, och var klart för cupfinal, då meddelade domaren att det var oavgjort. Straffläggningen fortsatte, och Lyon vann. Alla utom domaren insåg snabbt att domslutat hade haft väldigt fel. Lyon var välvilligt, och det blev omspel. Men blixten slår ju inte ner två gånger. Så Lotta Schelins lag vann omspelet, och sedermera också hela cupen.
Årets drömlottning: Fick Tyresö inför nästa års Champions Leaguespel, där österrikiska Neulengbach väntar i kvartsfinal och engelskt motstånd i eventuell semi. Båda de tyska lagen hamnade däremot på den andra finalhalvan. Fast tur och otur jämnar ju ut sig, och Tyresö hade haft rejäl otur i lottningen till sextondelsfinalerna, där man ställdes mot franska PSG. Som man ju besegrade.
Årets fest: Sverige–Finland på Gamla Ullevi. Vilket underbart tryck det var både på planen och på läktarna. Helt klart den mest minnesvärda matchen under ett EM som ju i sin helhet var en fest, väl värd att hylla.
Årets framtidslag: Det svenska F17-landslaget som anförda av Linköpings forward Stina Blackstenius nådde EM-final, men föll mot Polen med 1–0.
Årets framtidslag 2: De tyska Europamästarinnorna, som under ett par matcher hade fyra kantspelare med en medelålder på under 20; Leonie Maier, Melanie Leupolz, Lena Lotzen och Jennifer Cramer.
Årets franska nerver: Frankrike förstås. Med Lyon som klar tvåa. Och trea.
Årets frisör: Josefine Öqvist som fixade till EM-frisyren för förbundskapten Sundhage:
Årets gate: Delad seger mellan Bilgate och Zlatangate. Fast de båda hörde ju ihop.
Årets glädjepriser: De på EM förstås. Jag hade en kollega som tog hela sin trebarnsfamilj på EM-semifinal – och betalade 350 kronor. För att se Elfsborgs Champions Leaguekval mot odugliga bonkalaget Daugava fick samma familj punga ut med 1050 kronor.
Årets homofobi: Den finner vi i Afrika, närmare bestämt Nigeria, som bannlyste lesbiska spelare.
Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.
Årets husdjur: Gullfiskur – Islands ”maskot” under EM. Fisken väckte så starka känslor att isländskorna anklagades för djurplågeri.
Årets inkilning: Den hade Göteborg FC. Flera spelare tvingades komma med intressanta avslöjanden på Twitter. Mest stack Marie Hammarström ut när hon meddelade att hon väntade tvillingar – för det ligger i släkten…
Årets jumbo: Sunnanå SK. Sist i damallsvenskan utan seger, och med sämsta tabellraden av alla damallsvenska lag på 2000-talet.
Årets konstgräsplaner: De i Kanada som VM 2015 skall spelas på. De har redan skapat debatter i USA och Tyskland. Men Fifa verkar inte ändra sig – det blir VM på plast nästa år.
Årets korsbandsskador: Amy LePeilbet, Svenja Huth, Kyah Simon, Emma Berglund, Hanna Pettersson, Linda Hallin, Linda Sällström, Anna Thörnqvist, Emelie Lövgren, Hanna Glas, Nina Jakobsson, Erika Martinsson och sannolikt ganska många till.För Hanna Folkesson och Johanna Almgren var det andra knäskador som spökade. Men det var tyvärr så illa för båda att de missade EM.
Årets kryssare: Danmark. Laget tog medalj i EM, och var en straffläggning från final – utan att vinna en enda match över 90 minuter. Men kryss mot Sverige, Finland, Frankrike och Norge räckte till brons. Danskorna fortsatte att spela oavgjort efter EM. Och krysset i VM-kvalet borta mot Serbien ger däremot ingen medalj. Det kan kosta Danmark en plats i Kanada nästa år.
Årets käftsmäll: Den delade jag tydligen ut mot damfotboll.com i januari. I varje fall tyckte de så i den här försvarsartikeln. Visst var jag kritisk mot deras nyhetsarbete, och den kritiken kvarstår i stort. Men jag hade aldrig trott att de skulle skriva ett försvarsinlägg. Och damfotboll.com har blivit bättre. De gjorde ett bra 2013, sannolikt var det deras bästa år någonsin. Förhoppningsvis fortsätter de att flytta fram positionerna under 2014.
Årets ledare: Even Pellerud som ledde ett nederlagstippat Norge till EM-final, där de spelmässigt var väl så bra som Tyskland. Men föll på två missade straffar.
Janni Arnth
Årets leende: Det bar danska Janni Arnth Jensen när hon klev fram till straffpunkten för att sänka Frankrike. Det sken nästan lika mycket om Arnth innan hon slog till bollen, som det gjorde när hon hade fixat den danska medaljen.
Årets lottning: Uefas Karen Espelund fick chansen att avgöra vilket lag som skulle spela kvartsfinal i EM, Danmark eller Ryssland. Det blev Danmark. Eftersnacket var kritiskt. Uefabasen Michel Platini skyllde ifrån på kvinnorna inom Uefa. Till Tv4 sa han:
”Du vet hur det är med kvinnor, det är svårt att kämpa mot dem…”
Årets mediaskugga: Vårt öppna och tillgängliga landslag som plötsligt bara släppte fram avbytare till presskåren. Den rejält förändrade policyn gjorde mig irriterad både inför och under EM.
Årets mest defensiva: Färöarna på Gamla Ullevi. Hade de backat längre hade de stått ute på parkeringen…
Årets mest oväntade hjälp: Nordkorea vann sydasiatiska mästerskapet. De gjorde det tack vare arvfienden Sydkorea, som slog Japan i sista omgången.
Årets mest svårbedömda spelare: Marta. Stjärnan platsade inte i damallsvenskans allstarlag, men är en av tre som kan vinna Ballon d’Or som världens bästa spelare. Kontraster.
Årets mest udda övergång: Japanska stjärnan Yuki Ogimi som lämnade Potsdam och Frauen-Bundesliga efter att ha blivit skyttedrottning där, för att gå till engelska WSL och Chelsea. Knappast ett steg uppåt på karriärstegen…
Årets mest återkommande debatt: Den om alla utlänningar i damallsvenskan. Jag är positiv. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så många. Eller jo, Lisa Ek och Jonas Eidevall verkar vara på min sida.
Årets metamorfos: Pluggade du in Jitex spelare säsongen 2013? Det har du inget för till årets säsong. Mölndalsklubben byter nämligen ut hela truppen.
Årets miljonregn: Eskilstuna United gick upp i damallsvenskan för första gången, och fick nästan omgående 7,5 miljoner kronor av en sponsor, att använda över en treårsperiod.
Årets missbedömningar: Alla experter på den damallsvenska upptaktsträffen som tippade Kif Örebro på nedflyttningsplats, medan man hade Sunnanå på säker mark. Båda tipsen visade sig ganska snart vara sällsynt ogrundade. Rickard Nilsson:s Örebro tillbringade nämligen hela säsongen på övre halvan, medan Sunnanå alltså var historiskt uselt.
Årets mål 1: Caroline Graham Hansen mot Japan i Algarve cup. Målet finns 2,15 in på det här klippet:
Årets mål 2: Lisa Dahlkvist långskott mot sin blivande lagkompis i Tyresö, Ashlyn Harris. Från Algarve cup:
Årets mål 3: Marija Banusic för Kristianstad i premiären mot Piteå. Se frisparksmålet på den här länken.
Årets mål 4: Alexia Putellas för Barcelona i spanska cupfinalen mot Zaragoza. Den geniala finten som lurar de två backarna måste nästan ses i slow motion för att verkligen uppfattas:
Årets mål 5: Lisa De Vanna för Sky Blue mot Boston Breakers i NWSL. Bicycletan korades av Fifa som årets damfotbollsmål i världen:
Årets mål 6: Fatima El Foul för B93/HIK/Skjold i den danska 3F-ligan:
Årets mål 7: Sydkoreas Kim Na-Rae skickade i väg en riktig projektil på halvvolley mot Kina. Målet kommer 30 sekunder in i det här klippet:
Årets mål 8: En makalös vänstervolley från Stephanie Roche, Peamount United FC, borta mot Wexford Youth:
Årets mål 9: Fullträff nummer ett i damallsvenskan stod Örebros Sarah Michael för mot Tyresö. Vi snackar riktig bomb.
Årets mål 10: Kristine Minde, som då hette Wigdahl Hegland i efternamn slog till på volley i september:
Årets måldrottning: Är också tidernas måldrottning. Abby Wambach passerade nämligen Mia Hamm i statistiken över flest gjorda landslagsmål totalt. Hamm står på 158. Wambach gjorde 11 i år och är nu uppe på 163. Wambach utmanas nu närmast av Kanadas Christine Sinclair som står på 147.
Årets mästarinnor: Wolfsburgskvartetten Lena Goessling, Nadine Kessler, Josephine Henning och Luisa Wensing som inom några månader vann allt man kan vinna i Europa; EM, Champions League, inhemska ligan (Frauen-Bundesliga) och inhemska cupen.
Årets mästarlag: Wolfsburg, Lyon, Portland Thorns, Inac Kobe Leonessa, Liverpool, Sydney FC, Stabaek, Barcelona, Åland United och förstås LdB FC Malmö. Alla de svenska mästarinnornas mål från 2013 kan du för övrigt se här:
Årets mörkläggning: VM-kvalmatchen borta mot Bosnien-Hercegovina som inte tv-sändes någonstans.
Årets nationalhjälte: Dagny Brynjarsdottir som nickade in det snygga målet som tog Island till EM:s kvartsfinal och försatte det lilla öriket i damfotbollsfeber.
Årets nya namn: Lauren Cheney bytte till Holiday, Kristine Wigdahl Hegland till Minde, Celia Okoyino da Mbabi gjorde alla kommentatorer glada genom att byta namn till Sasic och under årets sista dagar blev Fatmire Bajramaj till Fatmire Alushi. I den här kategorien lägger vi även till svenska mästarinnorna LdB FC Malmö som bytte till FC Rosengård.
Årets omskolning: Den påbörjades i och för sig redan 2012. Men mittfältaren Nilla Fischer:s förvandling till mittback är svårslagen. Den gick så bra att hon blev tvåa i EM:s skytteliga och värvades av Europamästarinnorna Wolfsburg.
Årets PR-kvinna: Pia Sundhage förstås. Utan henne hade EM kunnat bli en gäspning. Tack vare Marbäcks stora dotter blev mästerskapet en publiksuccé. Det kostade henne en månads sjukskrivning. Men det kanske hon bjuder på?
Årets publiksiffror: Förstås drygt 41000 på EM-finalen på Friends Arena. Men det fanns fler fina siffror att nämna. 46104 såg Tysklands EM-genrep mot Japan på Allianz Arena. 28000 såg den spanska ligafinalen i Bilbao mellan Athletic och Barcelona. Och på vanliga seriematcher drog Portland Thorns 16479 mot Seattle Reign i NWSL:s grundserie och 17 619 till seriefinalen mot Kansas City.
Årets rankinglista: Den över klubblag i Europa som används i Champions League. Alltså den lista där de skotska och polska mästarinnorna kan hamna före de svenska.
Årets reklamfilm: Den spelade Kosovare Asllani in inför EM:
Årets revansch: Ramona Bachmann. Var avstängd för två hands i guldmatchen 2012. Schweiziskan reste sig och var tungan på vågen när Malmö återtog guldet. Dessutom damallsvenskans bästa spelare 2013 – kanske även världens bästa spelare.
Årets självmål: Englands målvakt Karen Bardsley nickade in Spaniens segermål i EM – ett mål som dels ledde till egna lagets sorti ur EM, dels till att förbundskapten Hope Powell fick sparken.
Årets skor på hyllan: Här är ett urval av toppspelare som valt att lägga av under 2013: Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Sonia Bompastor, Heather Mitts, Katrine S Pedersen och Solveig Gulbrandsen. Alla kommer att vara rejält saknade.
Årets skrällar: Chile som låg sist på världsrankingen slog i mitten av december både Kanada och Skottland i fyrnationsturneringen i Brasilia. Kul att nya nationer visar framfötterna.
Årets skytteligavinnare: Bland annat Lotta Schelin (Frankrike och EM), Yuki Ogimi (Tyskland), Lauren Holiday (USA), Christen Press (Sverige), Beverly Goebel-Yanez (Japan), Natasha Dowie (England) och Elise Thorsnes (Norge).
Årets spelare: Den tolfte:
Men även Lotta Schelin (Diamantbollen och franska ligan), Martina Müller (Tyskland), Lauren Holiday (NWSL), Ramona Bachmann (Damallsvenskan), Nadine Angerer (Europa), Ji So-Yun (Asien), Katrine S Pedersen (Danmark), Tinja-Riikka Korpela (Finland) med fler.
Årets straffmissar: De stod Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen för i EM-finalen. Lotta Schelin och Kosovare Asllani delar bronsplatsen…
Årets svenska mästarinnor i utlandet: Lotta Schelin (Frankrike), Louise Fors (England) och Karolin Pettersson, Sanna Svensson och Frida Thilén (alla tre i Finland).
Årets sånginsats: Den stod Pia Sundhage för förstås. Förutom att hon sjöng för Wambach, Morgan, Messi, Blatter, Ronaldo och de andra på Fifagalan släppte hon även en singel.
Årets sämsta statistik: Assistligan i damallsvenskan. Ett tag rapporterades det fel i varenda match. Statistiken blev så missvisande att det hade varit bättre att vi varit utan den.
”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”
Årets urdragningar: Kattem drog sig ur den norska toppserien och Bad Neuenahr lämnade ifrån sig sin plats i Frauen-Bundesliga.
Årets uttal: Flera spelare i internationella Tyresö fick kämpa med att uttala sitt lags namn rätt. Meghan Klingenberg lade upp ett youtubeklipp med uttalsskolan. Klippet fick en släkting till amerikanskan (pappa?) att skämtsamt på twitter konstatera att klubben inte borde betala ut lön till spelarna förrän de fixar att säga sin klubbs namn:
Årets vassaste spelare: Jodie Taylor, Göteborg FC. Inte bara för att hon gjorde tio mål under våren, utan framför allt för att hon fick ett knivset när hon blev matchens lirare borta mot Sunnanå. Vasst.
Årets välgörare: Delat pris mellan Johanna Almgren och Helén Eke som arrangerade varsin auktion till förmån för Cancerfonden.
Årets vändning: Malmö låg under med 2–1 mot Tyresö, och hade Amanda Ilestedt utvisad. Tyresös grepp om SM-guldet var bastant. Men anförda av Ramona Bachmann och inhopparen Katrin Schmidt kunde Malmö vända till 3–2-seger – och sedermera även spela hem Kronprinsessan Victorias pokal.
Årets överkörning: Lyon krossade Malmö i Champions League, och fick LdB FC att inse att man inte hade tillräckligt bra försvarsspel. De båda storförlusterna kan ha varit guld värda för Malmö.
Det var allt. Jag har säkert glömt någon viktig händelse, och mottar gärna förslag på fler rubriker.
Malmö kopplade ett ännu starkare grepp om SM-guldet, och det gjordes en mängd svenskmål runt om i Europa.
Det viktigaste gjordes av helgens svensk – Louise Fors. När hennes Liverpool fick straff i slutet av den första halvleken av den direkt avgörande guldfinalen i WSL så fick svenskan förtroendet. Hon gjorde inget misstag, och blev matchvinnare när klassiska Liverpool FC Ladies tog sitt första ligaguld någonsin.
Till slut vann Liverpool med 2–0 efter att även isländska Katrin Omarsdottir blivit målskytt. Se de båda målen här:
Det är således anledning att skicka en stor gratulation i riktning Liverpool. Och visst känns det som att det är läge för Pia Sundhage att kolla in Fors lite extra? Liverpoolmittfältaren är ju en bolltrygg spelare, och dessutom ett högklassigt vapen vid fasta situationer.
I den franska seriefinalen spelade Lotta Schelin en av huvudrollerna. Svenskan gjorde Lyons 2–0-mål i 3–0-segern. Och när Louisa Necib gav Lyon ledningen var det på retur från ett skott avlossat av Schelin. Ett mål och ett assist är ju förstås ett lysande facit för Schelin. Höjdpunkter från matchen går att se på den här länken.
I den franska ligan blev dessutom Josefine Öqvist tvåmålsskytt när Montpellier vann med 7–0 borta mot Soyaux.
Så till damallsvenskan. Malmö vann med 1–0 borta mot Kristianstad, och är nu väldigt nära det tredje SM-guldet på fyra år. Formstarka Manon Melis följde upp sitt hattrick från VM-kvalet med att göra matchens enda mål. Se det på det här klippet, där det för övrigt är total förvirring om vilka som intervjuas:
Thora Helgadottir:s nolla höll även över gårdagens match. Men på klippet ovan noteras att den var i rejäl fara under den första halvleken. Samt att Malmö kanske trots allt lider av lite guldfrossa även den här hösten.
Melis tre mål för Hollands Oranjevrouwen från VM-kvalmötet borta i Albanien hade jag inte hittat någon länk på tidigare. Inte förrän nu:
Utöver Melis gjorde även Renee Slegers mål i Albanien. Hon gjorde även ett i går när Linköping slog Jitex med 4–0. Även Tyresö hade målkalas mot ett bottenlag, 5–0 hemma på Mallbacken. Det innebär att läget i bottenstriden är i princip oförändrat – det är bara en match mindre för värmländskorna att kravla sig över strecket.
Lördagens Vittsjöseger i Göteborg gör att LFC nu närmast säkrat tredjeplatsen. Göteborg och Örebro gör upp om den fjärde och sista medaljen.
I Tyskland var det cuphelg. En rejäl skräll blev det när Essen slog ut Potsdam med 3–2 efter att fjolårets Potsdamspelare Sara Doorsoun-Khajeh gjort segermålet. Resultatet var extra anmärkningsvärt då Potsdam ledde med 2–0 efter mål av Genoveva Anonma och Ada Hegerberg.
Jag trodde inför säsongen att Potsdam skulle ha Anna Sarholz i målet. Men Ann-Katrin Berger har fått förtroendet hittills på säsongen. I dag ångrar nog Potsdamtränare Bernd Schröder den uttagningen, för Berger stod för två grova tavlor i Essen – dels vid 2–2, dels vid segermålet. Se själv på det här klippet. Antonia Göransson började för övrigt på bänken, men byttes in på slutet.
För Cloppenburg blev Sofia Jakobsson målskytt. Se hennes och en mängd andra mål från helgens tyska cupmatcher på det här klippet.
Efter VM-kvaluppehållet drar ligorna runtom i Europa i gång igen i dag. Fast trots att vi närmar oss spurten i damallsvenskan spelas helgens hetaste matcher i England och i Frankrike i morgon. Och båda har svenskintresse.
I England avgörs WSL i en direkt avgörande final i den sista omgången. Serieledande Liverpool med Louise Fors tar emot tvåan Bristol Academy med avspark 15.00. Guldet hamnar i Liverpool om laget tar poäng. Och det tror jag att de gör. Matchen kan man se på den här länken.
I Frankrike är det tidig och högintressant seriefinal mellan PSG och Lyon. Avspark där är 18.45 – här är en länk till att se matchen.
Mitt tips är för övrigt att matchen slutar med ett kryss. Tyvärr har Kosovare Asllani fortfarande problem med sin fotled, så det blir inget svenskmöte.
På hemmaplan spelas också de mest intressanta matcherna i morgon – både för topp- och bottenstrid. Malmö spelar borta mot Kristianstad 14.00, och två timmar senare tar Tyresö emot Mallbacken. Samtidigt spelar Jitex i Linköping.
Det rimliga är att de båda topplagen tar full poäng, medan lagen kring nedflyttningsstrecket kammar noll.
I torsdags säkrade för övrigt Sveriges F18-landslag sin plats i nästa års andra kvalomgång till F19-EM genom att besegra Portugal med 3–0. Stina Blackstenius och Lina Hurtig fortsatte att producera. Se duons mål på det här klippet:
I Tyskland är det cuphelg. Det hindrar dock inte DFB-tv från att direktsända en av matcherna. Det är morgondagens match mellan Essen och Turbine Potsdam som visas med start 13.45. Troligtvis går det alltså att se Antonia Göransson i aktion där.
I övrigt i Europa är det premiär i den italienska ligan. Jag har dålig koll på hur lagen har jobbat under transferfönstret. Men känslan är att svensklaget Verona kommer att vara starkare i vinter än de var i fjol. Även Brescia verkar har tagit några steg framåt. Kampen skall alltså kunna stå mellan fyra lag. De två övriga är förstås Torres och Tavagnacco.
Slutligen ytterligare tre klipp från landslagsuppehållet. Det var ju fyrnationsturnering i schweiziska Valais. Där vann Nya Zeeland finalen med hela 4–0 mot Kina. Samtliga mål gjordes i den andra halvleken. Höjdpunkter därifrån ser du här:
Och i matchen om tredje pris så vann Brasilien med samma siffror mot Mexiko. Bilder från den matchen har du här:
Japan spelade dubbellandskamper mot Nigeria. Båda vann med 2–0. Den första har jag lagt upp klipp från tidigare. Här är ett ganska långt klipp från den andra. Drygt nio minuter in gör Aya Miyama 1–0 på straff. En dryg minut senare nickar Mizuho Sakaguchi in 2–0-målet på frispark från just Miyama:
Jag har hittat ett antal klipp med höjdpunkter från förra veckans matcher runt om i Europa. Dessutom blir det några tavlor.
Vi börjar i damallsvenskan, med det klipp jag borde ha haft i förra inlägget, nämligen ett långt klipp med höjdpunkter från matchen i Umeå i går:
Nästa klipp är en kavalkad av målchanser från Mölndal, och söndagens 2–0-seger för Malmö mot Jitex:
Apropå Malmö. Så här kul hade de i bussen hem från Mölndal:
Efter den bussdansen blir det ett radioinslag om konst. Ni som lyssnat igenom gårdagens Fotbollsarena Radiosporten, som jag länkade till i förra inlägget, har redan hört det här.
Det länkade inslaget handlar om Piteå IF:s Clara Markstedt som extraknäcker som konstnär. Hon har nyligen haft en utställning i Piteå. Hennes största tavlor gör hon alltså inte på fotbollsplanen.
Genom att klicka på länken ovan får du se fem av de utställda tavlorna.
Därmed är det dags att ta en sväng utomlands. Först till Tyskland. Helgens alla mål från Frauen-Bundesliga finns på den här länken. Det från Genoveva Anonma som blev veckans mål är verkligen något utöver det vanliga.
Vidare till England. Här är ett klipp från Liverpools 4–2-seger i derbyt mot Everton. Segern som ger Louise Fors guldläge inför avslutningen:
Det sista klippet visar hur Liverpools utmanare, Bristol Academy, lyckades få till en avgörande guldmatch i sista omgången. Bristol var under med 3–0 i halvtid mot Doncaster, men vände och vann med 4–3. Segermålet från spanska Natalia de Pablos (hennes tredje i matchen) kom först i minut 89. Det, och övriga mål, ser du här:
Det var redan klart att Arsenal inte kunde försvara sin titel i WSL. I dag blev klubben fråntagen tre poäng – vilket innebär att de inte heller kommer att kunna bli tvåa i serien.
Därmed missar Arsenal Champions League nästa säsong (2013/14) – om de inte vinner årets turnering. Såvitt jag kan minnas skulle det bli första gången som Arsenal inte är med i WCL. Är jag fel ute får ni gärna rätta mig.
Det intressanta här är att poängen man fråntas är från mötet med Liverpool den 3 augusti. Inbytta Katie Champman var oregisterad, och fick därmed inte vara med. Arsenal vann aktuell match med 3–0, men blir nu ifråntagna de tre poängen. Enligt den här artikeln accepterar Arsenal domen, och man kommer inte att överklaga.
Det intressanta här är att om Liverpool skulle dömas som segrare i matchen, då är Louise Fors och hennes lagkompisar klara som årets WSL-mästarinnor. Fast som det ser ut just nu verkar det inte delas ut några som helst poäng i aktuell match. Det känns nästan lika konstigt som det skulle vara om Liverpool vann titeln i disciplinnämnden.
Det ser alltså trots allt ut som att mötet mellan Liverpool och Bristol Academy den 29 september blir en helt avgörande guldfinal. Skillnaden efter den här domen är att båda lagen kan känna sig säkra på förhand om att få spela Champions League nästa säsong.
En blogg om internationell damfotboll 