Nitlott för Göteborg – igen

Kopparbergs Göteborg FC drog en nitlott för andra året i rad. I fjol lottades man mot Bayern München, och den här gången blir det Manchester City WFC som väntar i sextondelsfinalen.

Jag ger Göteborg 15–20 procents chans i det dubbelmötet. Chansen hade varit större om man hade haft tillgång till hela sitt guldlag. Men nu kommer ju Göteborg att tvingas möta City utan Emma Berglund, Natalia Kuikka, Julia Zigiotti-Olme och Rebecka Blomqvist. Det är inga bra förutsättningar.

Med full trupp hade jag nog höjt Göteborgs chanser till 30–40 procent. City har ju nämligen startat årets seriespel i WSL ganska trögt. Man ligger på femte plats med tre segrar, tre kryss och en förlust på sju omgångar. Höstens höjdpunkt för City var förstås när man nyligen vann FA-cupfinalen mot Everton efter förlängning.

Det skall sägas att Göteborg gjorde det bra mot Bayern München i fjol, och bara åkte ut på fler mål på bortaplan.

Manchester City var i semifinal i Champions League våren 2018. Men de två senaste åren har man åkt ut på ett tidigt skede – båda gångerna mot spanska Atletico Madrid. 2019 försvann man redan i sextondelsfinal och i fjol föll man med totalt 3–2 i åttondelsfinalen. Göteborg får nog slå en signal till Madrid och kolla hur Atletico har tämjt City…

City har förstås landslagsspelare på varenda position. Manchesterklubbens allra största stjärnor är högerbacken Lucy Bronze och amerikanska mittfältaren Rose Lavelle. Några andra spelare i den stjärnspäckade truppen är Steph Houghton, Jill Scott, Sam Mewis och Ellen White.

Tyvärr alltså en riktigt dålig lottning för Göteborg. Det innebär ju tyvärr också en dålig lott för svensk damfotboll som helhet. Alla svenska lag gynnas ju av att våra lag går så långt som möjligt, vilket leder till att rankingpoängen höjds för alla svenska lag.

För FC Rosengård blev det däremot en väldigt bra lottning. Man lottades mot det sämsta – i varje fall lägst rankade – laget i turneringen, georgiska Lanchkhuti. Utöver att det är en jobbig resa till Georgien var det alltså en riktig drömlott.

Jag ger Rosengård sisådär 99,9 procents chans att avancera. Det skall liksom inte gå att åka ut mot ett sådant motstånd över två matcher.

Hela lottningen syns på de här bilderna:

Där noteras att Juventus, precis som Göteborg, hade oflyt i lottningen för andra året i rad. De italienska mästarinnorna, med Linda Sembrant och Lina Hurtig i laget, gör sin tredje turnering, och man har ännu inte vunnit en enda match. 

Risken är uppenbar att den mindre smickrande sviten står sig även över lagets tredje deltagande i tävlingen. Man lottades nämligen mot mästarlaget Lyon i sextondelsfinal den här gången. I fjol föll man med totalt 4–1 mot Barcelona.

Spännande tisdag – Eriksson tar priset

Inlägget uppdaterat med senaste nytt kring Champions Leaguelottningen

Vi står inför en väldigt spännande damfotbollstisdag. Först skall Göteborg och Rosengård lottas in i Champions League, sedan skall vi få veta vem som får diamantbollen 2020.

Måndagens stora nyhet var förstås bekräftelsen på att Rebecka Blomqvist fortsätter sin karriär i Wolfsburg.

För ett år sedan hade jag sagt att det var ett dåligt klubbval. Då hade nämligen Wolfsburg ett överflöd av forwards, och chansen till speltid hade varit högst begränsad.

Men nu är läget annorlunda. Wolfsburg skriker efter en målskytt efter att Pernille Harder lämnat och både Ewa Pajor och Alexandra Popp dragit på sig skador. Det har öppnat för Karina Sævik, som dock inte tagit chansen. Norskan har bara gjort ett mål på fem starter, vilket är lite i ett topplag som Wolfsburg.

Blomqvist får förstås inte spela förrän efter årsskiftet. Men känslan är att hon kommer att få chansen att visa upp sig. Och personligen tycker jag att det skall bli väldigt spännande att se vad hon kan göra i en högklassig omgivning. Blomqvist är en väldigt smart spelare, och borde kunna kombinera på ett bra sätt med alla de landslagsspelare som kommer att omge henne.

Uppdatering. När jag först skrev det här inlägget trodde jag att Blomqvists nya klubb, Wolfsburg, under tisdagen kunde lottas mot hennes gamla, Göteborg. Jag hade dock missat att Uefa har delat in lagen i fyra grupper, och att Göteborg och Wolfsburg därmed inte kan lottas mot varandra.

När Champions Leagues sextondelsfinaler lottas klockan 12.00 på tisdagen, svensk tid, har de svenska lagen klart olika förutsättningar. Lottningen skall för övrigt gå att se på uefa.com. Rosengård är seedat och kommer att få möta ett lag man bör vinna mot. Göteborg är däremot oseedat och har två riktiga mardrömslotter i sin grupp.

Som synes av listan ovan försämras läget för de svenska klubbarna för varje år som går. Rosengård har nu fallit till niondeplatsen på rankingen, vilket innebär att de riskerar mardrömslottning redan i åttondelsfinalen. Deras chanser i Champions League skulle öka betydligt om något av de åtta lag som är högre rankat än dem åker ut direkt i sextondelen.

Tittar vi på tänkbara lotter för Rosengård så slapp de att få med den riktiga nitlotten, Juventus, i sin lottningsgrupp. De fyra lag Malmöklubben kan möta är:

* Lanchkhuti (Georgien)
* FK Zhytlobud-2 Kharkiv (Ukraina)
* ŽFK Spartak Subotica (Serbien)
* FC Minsk (Belarus)

Det låter väl inte som några drömresor. Men det är fyra motståndare som Rosengård bara måste slå ut, även om serbiska Subotica gjort bra matcher mot Wolfsburg och Atletico Madrid i fjol. Det vore ett megafiasko om inte Rosengård spelar åttondelsfinal till våren.

För Göteborg ser det mycket värre ut. Av de 15 motståndare som var tänkbara från början kändes åtta som väldigt svåra. Då tänkte jag på de båda lagen från Tyskland, England, Frankrike och Spanien. Även Slavia Prag har visat sig vara ett väldigt svårspelat motstånd. I utgångsläget tänkte jag att Göteborg nog hoppas på en resa till Danmark, Norge, Kazakstan eller allra helst till Skottland eller Schweiz.

Numera är bara en av de drömresorna fortsatt aktuella. Göteborg kan nämligen lottas mot något av följande fyra lag:

* Brøndby (Danmark)
* Slavia Praha (Tjeckien)
* Paris Saint-Germain (Frankrike)
* Manchester City (England)

Mot danskorna ser jag Göteborg som klar favorit. Mot tjeckiskorna är det 50/50, medan KGFC slår rejält ur underläge mot både PSG och City.

Klockan 20.00 på tisdagskvällen sänder TV4 ”galan” Fotbollsåret – ett program där vi kommer att få veta vem som får diamantbollen. Jag är på Hanna Marklund:s sida, och röstar för Magdalena Eriksson.

Visst sköt Fridolina Rolfö Wolfsburg till Champions Leaguefinal, Kosovare Asllani har haft en kanonhöst i Real Madrid och Jennifer Falk har varit suverän i damallsvenskan. Och vissa vill lyfta Caroline Seger, Anna Anvegård och Hanna Glas.

Folk får lyfta vilka namn de vill. För mig känns faktiskt Magdalena Eriksson som ett fullständigt självklart val.

Magdalena Eriksson

Sedan hon tog över kaptensbindeln i Chelsea i januari 2019 har hon inte varit med och förlorat en enda ligamatch. Diamantbollen handlar ju om 2020, och under det här kalenderåret är Eriksson obesegrad i Chelseadressen i både liga och cuper. Som lagkapten har hon fått lyfta segerpokalen efter ligan, ligacupen samt Community Shield.

I landslaget har hon gjort två mål på fyra EM-kvalmatcher den här säsongen. Och hon växer alltmer ut till en ledare även här. Som sagt: Ge diamantbollen till Magda Eriksson.

Erikssons och Jonna Andersson:s Chelsea är ju ytterligare ett lag som Göteborg kan lottas mot i morgon. Faktum är att vi har en mängd svensklag i morgondagens lottning.

De båda tyska representanterna Wolfsburg (Fridolina Rolfö och alltså snart Rebecka Blomqvist) och Bayern München (Hanna Glas och Amanda Ilestedt) har ju svenska spelare. Det har även de båda italienska, i Juventus spelar ju Linda Sembrant, Lina Hurtig och Annahita Zamanian och hos Fiorentina har vi Stephanie Öhrström. I Slavia Prag spelar Mia Persson, i Atletico Madrid finns ju Hedvig Lindahl, som verkar vara på väg tillbaka från sin skada, och hos norska LSK finns Cathrine Dahlström.

Det kunde ha varit ytterligare svensk representation. Apollon från Cypern, som tränas av Kim Björkegren och som har Filippa Wallén, Klara Folkesson samt korsbandsskadade Matilda Abramo i truppen, var ytterst nära att kvala in.

De båda kvalomgångarna avgjordes i enkelmöten. Och i den andra kvalomgången mötte Apollon polska Gornik Leczna. Svensklaget, där Wallén spelade hela matchen och Folkesson hoppade in, tog ledningen med 1–0 redan i tredje minuten. Ledningen stod sig in i slutkvarten. Där gjorde dock polskorna två snabba mål och tog platsen i sextondelsfinalen.

Slutligen tänkte jag bara tipsa om att det finns en ny flik på Forum Elitettan.

Alla dessa fantastiska norska mittfältare

Under fredagskvällen har vi fått klart med den första semifinalen i Champions League. På tisdag 20.00 i San Sebastian ställs Wolfsburg mot Barcelona. Favoriterna höll alltså i båda dagens matcher.

Det jag sitter och funderar på efter fredagens kvartsfinaler är: Hur gör Norge för att få fram alla dessa högklassiga mittfältare?

Jag började ha mitt fokus på Wolfsburg–Glasgow City eftersom vi hade flest svenska inblandade där. Min blick hamnade dock tidigt på en norska. 22-åriga Ingrid Syrstad Engen är numera det defensiva navet på Wolfsburgs mittfält.

Men Engen är ingen vanlig defensiv innermittfältare. Utan hon är en defensiv mittfältare med fina offensiva egenskaper. I dag gjorde hon två av Wolfsburgs tre första mål. 2–0 var en nick på hörna och 3–0 ett fint djupledsmål.

Hon har ett bra steg, är bolltrygg, kan spela igenom motståndarnas lagdelar och är stark i luften. Hon ligger inte bara och samlar upp, utan dyker ofta upp i motståndarnas straffområde. Syrstad Engen är helt enkelt en otroligt elegant och effektiv tvåvägsmittfältare. Det är lite Caroline Seger och Elin Rubensson i ett.

Nu är förstås Glasgow City ett väldigt svagt motstånd. Wolfsburg vann till slut med 9–1 efter att Pernille Harder gjort fyra mål och haft ett skott i ribban. Därmed är Harder uppe på nio mål i Champions League – ett färre än skytteligaledaren Vivianne Miedema.

Harder är ju dansk. Mitt fokus låg ju på Norge den här kvällen. I den andra matchen vann Barcelona med 1–0 mot Atletico. Målet tryckte Kheira Hamraoui in från relativt nära håll efter ett fint inlägg från Caroline Graham Hansen. Och hon är ju en norsk mittfältare av världsklass.

I Chelsea har de Guro Reiten – norsk mittfältare av världsklass. Och i damallsvenskan har vi Vilde Bøe Risa och Frida Leonhardsen Maanum, ytterligare två norska mittfältare av internationell klass.

Norge har verkligen en imponerande uppsättning högklassiga mittfältare. Nog borde väl Ada Hegerberg vilja spela framför de klasspelarna?

Med sina 26 år är Reiten äldst i det här gänget. Det innebär att norskorna har ganska många år kvar på högsta nivån, vilket bör borga för fina resultat för Martin Sjögren:s lag de kommande åren. Den svenska återväxten på mittfältspositionerna känns inte alls lika bra. Vi har ju Hanna Bennison på väg fram. Men i övrigt känns det rätt tunt.

Apropå svenska spelare så startade Fridolina Rolfö och Hedvig Lindahl för sina respektive lag i dag. Rolfö byttes ut efter 59 minuter. Hon var ok, utan att glänsa. När lägena kom var hon otajmad.

Lindahl gjorde en bra match. Hon stod för flera fina ingripanden. Visst såg hon ibland lite ringrostig ut, inte minst i spelet med fötterna där jag inte riktigt kände igen tillslaget. Men det är ju både rimligt och tillåtet att vara lite rostig när man inte spelat på flera månader.

Barcas segermål kom i 80:e minuten och var inte av det slaget att Lindahl kunde göra något åt det.

Tillbaka till Wolfsburgs match. Där hade vi även svenska domare. Tess Olofsson var huvuddomare, och skötte sig utmärkt. Hon hade Camilla Stendahl på ena linjen. Stendahl inledde med en riktigt grov miss när hon vinkade offside på en Glasgowspelare som var en bra bit in på egen planhalva. Inte godkänt.

Dessutom var Sara Persson fjärdedomare. Sådana är svara att bedöma… Persson är för övrigt även fjärdedomare på Lyon–Bayern München i morgon.

Mer läsning inför avgörandet i Champions League

I förra inlägget bjöd jag på en egen guide till kvartsfinalerna i Champions League. För er som vill ha mer läsning kommer här några tips på hur man ytterligare kan fördjupa sig i de åtta återstående lagen.

Uefa har faktaspäckade guider inför vardera match på sin hemsida. Här lägger jag upp länkar till dem när de kommer upp:

* Atltetico Madrid–Barcelona
* Glasgow City–Wolfsburg

* Arsenal–PSG, – här finns även en matig införtext från Vavel.
* Lyon–Bayern München  – och en införtext från Vavel.

Engelska The Guardian är en tidning som bjuder på mycket högklassig läsning om damfotboll. Deras guider till de åtta kvartsfinalerna är högst läsvärda, och bjuder på en och annan kul detalj.

Visste ni exempelvis att Wolfsburgs Alexandra Popp är utbildad djurskötare och jobbade på djurpark innan hon blev heltidsproffs?

Eller att Atleticos Silvia Meseguer är nära examen på läkarutbildningen, och att hon hoppade in och jobbade i vården under vårens pandemi? Lite ödets ironi att just hon är en av de spelare som nu missar slutspelet till följd av covid-19.

Här är The Guardians lagguider:

* VfL Wolfsburg
* Glasgow City

* Atletico Madrid – texten är ej uppdaterad med namnen på de fem spelare som missar slutspelet till följd av covid-19.
* FC Barcelona

* Olympique Lyonnais
* FC Bayern München

* Arsenal FC
* Paris Saint-Germain

Allt The Guardians material om Women’s Champions League finns för övrigt samlat här.

Det finns även lite färsk läsning på svenska. Här är Hanna Marklund:s tankar inför kvartsfinalerna:

Och här är Zecira Musovic:s:

Guide till kvartsfinalerna i Champions League

Vi är framme vid slutspel i den konstigaste upplagan av Champions League som spelats. Det vi skall få se de närmaste dagarna är nämligen förra säsongens turnering som skall spelas klart med nästa säsongs lag.

Exempelvis har ju svenskorna Hedvig Lindahl och Hanna Glas bytt klubbar mellan åttondels- och kvartsfinalerna. Duon är tillsammans med Amanda Ilestedt och Fridolina Rolfö Sveriges spelarbidrag till årets Champions Leagueslutspel. Dessutom har vi tre domare på plats.

Fridolina Rolfö och Hedvig Lindahl

Upplägget är sådant att de åtta kvarvarande lagen får lägga till sex nyförvärv till sina vårtrupper. Och Lindahl och Glas är tillagda av Atletico Madrid respektive Bayern München.

Kvartsfinalerna tv-sänds i Sverige av Viasat. Det tråkiga är att Uefa har lagt matcherna parallellt, två och två. Det borde ju ha gått att lägga matcherna efter varandra så att vi intresserade hade chans att se alla fyra matcherna live.

Slutspelet avgörs precis som herrarnas turnering i enkelmöten på neutral plan. Herrarna spelar i Lissabon, medan damerna skall göra upp i Bilbao och San Sebastian i Baskien i norra Spanien.

Att det både är enkelmöten och begränsat samspelta lag ökar skrällchanserna, och gör det mer svårtippat. Lyon är självklar storfavoriter. Men i enkelmöten har sex av de andra lagen faktiskt hyfsad chans mot den franska superklubben. Exempelvis tog ju PSG den franska cupfinalen nyligen till straffar.

Här är en guide till de fyra kvartsfinalerna:

Atletico Madrid–FC Barcelona

Fredag 21 augusti 18.00 på San Mames i Bilbao

TV: TV3 Sport och Viaplay
Odds: 30–70
Nya spelare, Atletico: Hedvig Lindahl, Alia Guagni, Merel van Dongen, Jade Moore, Turid Knaak och Evelyne Laurent.
Nya spelare, Barca: Ana-Maria Crnogorcevic.

Kommentar: I herrarnas turnering åkte både Atletico och Barca ut i kvartsfinal. Här kommer en av de båda spanska storklubbarna ta sig ett steg längre.

Det här är två lag som inte har spelat tävlingsmatcher sedan den 1 mars. Således två lag som inte har en aning om var de står rent formmässigt.

Ändå måste Barca räknas som jättefavorit. Kataloniens stolthet har nämligen både kontinuiteten i form av att man i princip har kvar exakt samma lag som i våras samt ett mentalt övertag efter vårens ligaseger. Dessutom har Atlético knockats av covid-19.

Medan Barca i princip kommer till spel med det lag som vann ligan i stor stil i våras tvingas Atletico klara sig utan coronasmittade kvintetten Silvia Meseguer, Deyna Castellanos, Charlyn Corral, Laia Aleixandri och Leicy Santos. Det är ett enormt tapp inför klubbens största match någonsin. Tre av de fem coronasmittade spelarna startade i lagens senaste möte, supercupfinalen i februari. De andra två byttes in.

Silvia Meseguer

Supercupen vann Barca med 3–2. Från startelvan i den matchen har Atletico även tappat målvakten Lola Gallardo och mittbacken Elena Linari. Virginia Torrecilla är kvar i klubben, men behandlas för en hjärntumör och är av förklarliga skäl inte aktuell för spel. Dessutom är brasilianska forwarden Ludmila avstängd.

Madridklubben kommer alltså till spel med ett rejält nybygge i kvartsfinalen. Även om nyförvärven är intressanta är det omöjligt att få ihop ett nytt lag på bara en träningsmatch. Inför avspark talar således det mesta för att Barca tar sig till semifinal i Champions League för andra året i rad.

Barca visade för övrigt fin form genom att krossa Montpellier med 6–1 i genrepet – siffror som utifrån klippet nedan var i underkant. 3.20 in i klippet kan man för övrigt se Marija Banusic sätta Montpelliers tröstmål på en snygg frispark.

Noterbart att klubbens ena målvaktsförvärv, franska Pauline Peyraud-Magnin inte ingår bland de sex nyförvärv som får spela i turneringen. Därmed talar allt för att Hedvig Lindahl får förtroendet i målet hos Atletico. Alternativet är 17-åriga Jana Gallego. Lindahl måste nog göra en superinsats om hennes nya klubb skall spela semifinal i nästa vecka.

Glasgow City–VfL Wolfsburg

Fredag 21 augusti 18.00 på Estadio Anoeta i San Sebastian

TV: Viasat Sport Premium och Viaplay
Odds: 5–95
Nya spelare, Glasgow: Zaneta Wyne, Janine van Wyk och Krystyna Freda.
Nya spelare, Wolfsburg: Katarzyna Kiedrzynek, Kathrin Hendrich, Lena Oberdorf och Pauline Bremer.
Domare: Tess Olofsson. Dessutom är Camilla Stendahl assisterande och Sara Persson fjärdedomare.

Kommentar: Här talar egentligen allt för Wolfsburg. Det gjorde det redan vid lottningen, och inte ens det faktum att det bara är en match har jämnat ut oddsen speciellt mycket.

Utöver att Wolfsburg har en på pappret överlägsen trupp är man även igång genom att man har spelat klart sin säsong. Glasgow däremot spelade sin senaste tävlingsmatch den 21 februari.

Visst visade SGS Essen i tyska cupfinalen att det går att skaka Wolfsburg i enstaka matcher. Essen tog ju finalen till straffar. Men min bedömning är att Essen hade ett klart bättre lag än det Glasgow kommer till spel med. I skotskornas trupp finns för övrigt ett par Sverigebekantingar i Lee Alexander och Hayley Lauder.

Hos Wolfsburg finns Fridolina Rolfö, som visade fin form genom att göra två tidiga mål vid 5–2-segern i genrepet mot Eintracht Frankfurt – ni vet den forna storklubb som fram till och med juni månad hette FFC Frankfurt.

Det mesta talar alltså för Rolfö och Wolfsburg i semifinal på tisdag 20.00. Får se om det blir ett svenskmöte med Lindahl eller om Barca pallar för favorittrycket.

Olympique Lyonnais–FC Bayern München

Lördag 22 augusti 20.00 på San Mames i Bilbao

TV: Viasat Sport Premium och Viaplay
Odds: 75–25
Nya spelare, Lyon: Dolores ”Lola” Gallardo, Ellie Carpenter, Sakina Karchaoui, Sara Björk Gunnarsdottir, Jodie Taylor och Melvine Malard.
Nya spelare, Bayern: Hanna Glas, Marina Hegering, Viviane Asseyi, Sarah Zadrazil och Lea Schüller.

Kommentar: De båda klubbarnas herrlag möttes i onsdags i semifinal. Då var det Lyon som slog ur underläge – och som inledde vasst. Men när de inte gjorde mål på sina chanser blev Bayern till slut alldeles för svårt.

Här är det lite omvänt. Bayern slår ur underläge, och måste nog ha god effektivitet om det skall kunna bli en skräll. För Lyon är ju Europas och sannolikt även världens bästa klubblag.

Lyon förlorade inte en enda tävlingsmatch under 2019 och har ännu så länge inte heller gjort det under 2020. Fast det krävdes alltså straffläggning i cupfinalen mot PSG nyligen. Lyons problem har legat i toppforwardsrollen sedan Ada Hegerberg drog korsbandet i slutet av januari. Norskan blev lagets klart bästa målskytt i det ligaspel som avslutades i förtid. Hon gjorde 14 mål på 13 matcher.

Näst flest mål gjorde lagets storstjärna Dzsenifer Marozsan med tio. Tyskan är ju annars mest känd för sina framspelningar. Hon hade också hela 13 assist, vilket är makalöst bra med tanke på att det bara spelades 16 omgångar i D1 Feminine säsongen 19/20.

Hegerberg stod faktiskt med i Lyons första anmälda trupp om 23 spelare till Champions Leagueslutspelet. Men hon uppgavs tidigt inte vara redo för spel. Och nu ska det vara bekräftat att norskan som är tidernas bästa målskytt i Champions League är struken från Lyons matchtrupp i Baskien.

Därmed är det troligt att engelska lånet från OL Reign, Jodie Taylor, kommer att agera som nia i Lyon. Taylor är knappast riktigt inspelad i laget ännu. Men hon startade och gjorde två måltjuvsmål i genrepet mot PSV Eindhoven. Det andra ser för övrigt ut att ha varit offside.

Det som är till Bayerns fördel är att man är betydligt bättre in i säsong. Frauen-Bundesliga spelades ju som bekant klart, medan D1 Feminine bröts i slutet av februari. Utöver lite cupmatcher mot varierat motstånd har Lyon bara spelat träningsmatcher sedan dess.

Amanda Ilestedt

Hos Bayern har vi två svenska spelare i Hanna Glas och Amanda Ilestedt. Ingen känns helt given i en startelva, men i genrepet mot Slavia Prag (seger med 4–0) startade Ilestedt och gjorde dessutom första målet. Däremot fick Glas nöja sig med ett inhopp sista halvtimmen. Hos Slavia startade för övrigt Mia Persson.

Noterbart att Bayerns nyförvärv Klara Bühl är axelskadad, och inte kommer till spel i den här turneringen. Noterbart också att Bayern ju mötte Göteborg i sextondelsfinalen, och vann med minsta möjliga marginal – fler gjorda bortamål.

Arsenal FC–Paris Saint-Germain

Lördag 22 augusti 20.00 på Estadio Anoeta i San Sebastian

TV: Viasat Sport 1 och Viaplay
Odds: 45–55
Nya spelare, Arsenal: Lydia Williams, Steph Catley, Noelle Maritz, Malin Gut, Caitlin Foord och Ruby Mace.
Nya spelare, PSG: Benedicte Simon och Ramona Bachmann.

Kommentar: Slutligen den på förhand klart mest ovissa matchen. Framför allt finns ett jättestort frågetecken för Arsenal, som inte spelat en riktig match sedan cupfinalen mot Chelsea den 29 februari.

Vad jag kan se har Arsenal inte ens spelat några officiella träningsmatcher sedan februari, utan bara någon bakom stängda dörrar. Den senaste var mot Brighton&Hove. Något resultat har jag inte hittat. Det skall sägas att jag inte letat frenetiskt heller. Men Arsenal meddelar i alla fall inte något resultat på sina sociala medier.

Londonklubbens form är det alltså högst oklar. Klart är däremot att det är Vivianne Miedema som skall göra det för Arsenal. Den nederländska målmaskinen gjorde 16 av Arsenals 40 ligamål den senaste säsongen, och leder skytteligan i Champions League på tio mål. Det otroliga här är att Miedema bara är bokförd för elva avslut mot mål i turneringen. Hon har alltså gjort mål på tio av de elva avsluten. Makalöst.

Vivianne Miedema

I övrigt kring Arsenal noteras tre spännande australiska nyförvärv. Den tidigare Piteåmålvakten Lydia Williams är stabil, även om jag tycker att hon var bättre för några år sedan. Kantspelaren Steph Catley och allroundkunniga Caitlin Foord är två riktiga klassförstärkningar.

Caitlin Foord

Man har även ett spännande nyförvärv i 20-åriga schweiziskan Malin Gut, som Arsenaltränaren Joe Montemurro utmålar som en framtida världsstjärna på centralt mittfält.

En fördel för Arsenal är att fyra viktiga spelare i Lia Wälti, Danielle van de Donk, Beth Mead och Kim Little var skadade när matchen skulle ha spelats i våras. Nu är alla fyra tillbaka, vilket stärker laget rejält.

Det faktum att man ändå inte vet så mycket om Arsenal, och att PSG visade klass i den franska cupfinalen härom veckan, gör att jag håller Paris stolthet som knapp favorit i den här matchen.

PSG hade ju tur och lottades till flera bra matcher i cupen i juli. Bland annat vann man ju en tajt semifinal mot ett starkt Bordeaux efter sent segermål från danska Signe Bruun.

PSG har alltså fått spela lite riktiga matcher den senaste tiden. Dessutom har man Tiane Endler i målet. För tillfället rankar jag nog chilenskan som världens bästa målvakt. Matchen i matchen mellan Endler och Miedema skulle kunna bli en riktig godbit.

Skytteligan

1) Vivianne Miedema (Arsenal) – 10 mål*
2) Ada Hegerberg (Lyon) – 9 mål*
3) Janine Beckie (Manchester City), Pernille Harder (Wolfsburg) och Tereza Kožárová (Slavia Prag) – alla 5 mål

* Lägger man till kvalet står även Emueje Ogbiagbevha (Minsk) och Berglind Björg Torvaldsdottir (Breidablik) på tio mål och Twentes Fenna Kalma på nio. Alla de tre har bara gjort fyra mål i huvudturneringen – resten i kvalet. Uefa räknar dock bara mål i huvudturneringen i sin skytteliga. Därför går jag också på den linjen.

Vill du ha mer kött på benen om kvartsfinalerna i Champions League har även Uefa en guide till matcherna. Den är förstås på engelska och går att hitta här. Ytterligare länkar till bra läsning finns här.

Trio till Kristianstad – Wiegman till England

Under fredagen presenterades fyra nya spelare till damallsvenskan. Och i dag meddelade Göteborg att de lånar ut amerikanska backen Annika Schmidt till Sunnanå. Det borde ha varit de sista truppjusteringarna inför de tolv återstående omgångarna. Så nu vet vi vilka spelare det är som skall göra upp i höst.

Alla fredagens fyra nyförvärv gjordes av klubbar på medaljplats. Fyran Linköping hämtade hem en forward i Rachel Hill, medan Kristianstad värvade tre spelare med defensiva kvaliteter i Lauren Barnes, Hailie Mace och Franziska Jaser.

Jag måste säga att det förvånade mig att LFC plockade in två forwards under det här fönstret. En offensiv spelare var rimligt att ta in, men den andra borde väl ha varit en mittback? Nu har LFC en rätt framtung trupp med sju forwards, men bara sex backar.

Kristianstads värvningar känns mer rimliga. Det är tre spelare som alla kan spela i backlinjen, men där fjolårets Rosengårdsspelare Hailie Mace även är användbar som forward. Mace har vi alltså sett i Sverige tidigare.

De båda andra är nya ansikten i svensk damfotboll. Jaser är ett oskrivet kort. Hon har gjort kring 20 landskamper för Tyskland på ungdomssidan, och fick göra två inhopp i Bayern München som 18-åring, Sedan var hon en säsong på college, innan hon kom hem till Freiburg, där hon inte lyckades få någon speltid. De senaste fyra åren har 24-åringen spelat i schweiziska FC Basel.

Om Jaser är oskriven har 31-åriga Lauren Barnes en lång och fin meritlista. Hon är försvarsklippa i OL Reign (det lag som tidigare hette Seattle Reign) sedan 2013, och har dubblerat med spel i Australiens W-league för de två olika Melbourneklubbarna. Hon ingick i USA:s landslagstrupp vid She Believes cup 2016, men fick aldrig chansen att debutera. Barnes känns precis som den försvarsgeneral som KDFF sökt efter.

Apropå nyförvärven. Jag vet inte om det beror på att jag är journalist, men man är ju lite intresserad av hur klubbarna kommunicerar sina nyheter.

LFC tycks bara ha gått ut med pressreleaser, en för vardera spelare. På twitter lyckades de skriva fel förnamn på sitt japanska stjärnförvärv.

Kristianstad valde att samla till presskonferens för att samtidigt presentera alla sina tre nya spelare. Det finns förstås fördelar med båda uppläggen. Men det optimala är förstås både och.

Kristianstad sände för övrigt sin presskonferens på Facebook. Det gillar man, även om det som tv-produktion betecknat var undermåligt. De hade ingen mikrofon och befann sig i en för ändåmålet mycket dålig lokal med eko och mycket bakgrundsljud. Dessutom lyckades man inte få igång sändning i tid, så vi som såg den fick gissa vilka spelare det var som presenterades. Men det är ju bra att testa sig fram, och nästa gång gör man säkert många saker bättre.

En notering jag gjort är att klubbarna i allmänhet är väldigt dåliga på bilder. Har man den nya spelaren på plats finns det ett värde både för klubb och media att klubben drar på spelaren en matchtröja och knäpper ett par bilder för fri publicering som man sedan bifogar pressreleasen.

Det om spelarpresentationer. På måndag kväll når vi halvtidspaus i damallsvenskan. Det är ju väldigt jämnt på många håll, och vi har flera intressanta matcher framför oss. I elfte omgången är mötet mellan lagen på nedflyttningsplats, Växjö och Vittsjö, den mest intressanta. De båda lagen möts för övrigt redan igen i 13:e omgången. Alltså två gånger på tre omgångar.

Vinnaren mellan Vittsjö och Växjö har bra chans att tillbringa seriens halvtidspaus ovanför nedflyttningsstrecket. För inte tar väl Djurgården poäng mot Rosengård?

För tips av matcherna i elfte omgången hänvisar jag till bloggen damfotboll.org. En match i omgången visas på SVT, det är Eskilstuna–Piteå. En match där Madelen Janogy skall vara redo för comeback.

Under lördagen hände det saker i elitettan. Det jämnade ut sig både i toppen och botten. I toppen åkte AIK på första förlusten när man föll med 1–0 i derbyt mot BP. Och i botten  tog Sunnanå sina första poäng genom 3–0-seger i måstematchen mot Kvarnsveden. I övrigt vann Morön toppmötet med Kalmar med 2–0 och Jitex slog Mallbacken med 1–0.

Sunnanå startade för övrigt dagens match med fyra sommarvärvningar och fyra lånespelare från Umeå. Man hade alltså bara tre spelare i startelvan som man hade i träning så sent som för ett par veckor sedan.

Det var alltså knappast ett samtränat lag Sunnanå spelade med. Egentligen är det ju långt ifrån den arbetsro och kontinuitet man vill ha. Men trots all röra i Sunnanå är laget nu med i serien på allvar.

Däremot ser det otroligt mörkt ut för Kvarnsveden. Bara sju gjorda mål på elva matcher talar för att det kan bli division I nästa år.

Även om Jitex och BP fortsatt har viss toppkänning så känns det numera som att det är mellan AIK, Morön och Hammarby som kampen om de allsvenska platserna kommer att stå.

Jag såg andra halvleken av Moröns segermatch i dag. Där spelade laget en ganska enkel fotboll. Enkel, men effektiv. Så fort de fick bollen sökte de sina snabba forwards Hayley Dowd och Katrina Guillou. De har även duktiga kantspelare i Christine Tjärnlund och Ellen Schampi. Den senare har en väldigt fin vänsterfot.

Morön startade med dansk målvakt och fem amerikanska utespelare. Lagets djupledshot är såpass bra att det absolut kan sluta topp två. Morön måste vara ett väldigt jobbigt lag att möta.

Kollar vi internationellt föll svensklaget LSK i dag i norska toppserien borta mot Avaldsnes. Därmed kommer Rosenborg eller Vålerenga gå upp i serieledning i morgon.

I dag tog Røa sina första poäng för året genom 1–0-seger borta mot Klepp. Røas tränare Geir Nordby blev assisterande tränare i klubben 1997 och chefstränare 2006. För två veckor sedan nådde han upp i 600 matcher som Røatränare. Makalöst.

I träningsmatcher ute på kontinenten gjorde Amanda Ilestedt och Marija Banusic varsitt mål.

Veckans största internationella nyhet är att Nederländernas förbundskapten Sarina Wiegman byter jobb och land efter OS. Hon är nämligen Phil Neville:s efterträdare som Englands förbundskapten.

Wiegman har ju lett Nederländerna till EM-guld på hemmaplan 2017 och VM-final i fjol. Nästa EM går i England, så hon skulle kunna vinna EM-guld på hemmaplan två gånger i rad…

Jag har för övrigt stort förtroende för Wiegman. Hon verkar vara en lysande tränare. Dock är ju frågan om hon inte får lite väl kort tid på sig för att bygga ett engelskt guldlag.

Från fredag (den 21 augusti) till söndagen den 30 augusti avgörs slutspelet i Champions League i norra Spanien. Som jag tidigare berättat har Atletico Madrid fått in coronafall i truppen. Nu har även mästarlaget Lyon fått ett coronafall. Den drabbade är målvakten Lola Gallardo, som man rekryterade från just Atletico. Ännu finns det dock inga signaler om att slutspelet skall vara i fara.

Apropå slutspelet i Champions League, så skall man kunna se det på svensk tv på Viasat. Kul.

Covid härjar i Lindahls lag – kvartsfinalen i fara

Inlägget uppdaterat kring antalet smittade. Senaste sillynytt finns som vanligt här.

Fredagen den 21 augusti 18.00 skall Hedvig Lindahl:s nya klubb Atletico Madrid spela kvartsfinal i Champions League. Det är en kvartsfinal där man inte bara ställs mot ”arvfienden” FC Barcelona.

Nu tio dagar innan klubbens största match någonsin går nämligen Atletico även en tung match mot coronapandemin. Min spanska är dålig. Men fattar jag rätt var dagens uppgifter att klubben har sex smittade, och att all lagträning ligger nere. En synnerligen dålig uppladdning inför en kvartsfinal i UWCL.

Känslan är att inte bara Atleticos start är i fara, utan hela Champions Leagueslutspelet. Men det lär väl klarna de närmaste dagarna.

I Sverige väntade jag mig lite sillynytt under dagen. Men eftersom det i princip uteslutande verkar handla om att låna spelare från Nordamerika antar jag att affärerna har genomförts nu under kvällen, och att de nya spelarna kommer att presenteras under onsdagen.

Eskilstuna hade på gång en riktig kanonvärning i form av storlaget North Carolina Courages irländska nyckelspelare Denise O’Sullivan. Det lånet sprack dock i sista stund.

De klubbar som förväntas presentera nya spelare kommande dygn är Linköping och Kristianstad. Kristianstads-Bladet har en intervju med Kristianstads DFF:s ordförande Kent Angergård. I artikeln framgår att klubben kanske kommer ta in två spelare nu sista timmarna innan fönstret stänger.

Jag har funderat lite över hur klubbarna klarar ekonomin med att ta in en massa nya spelare. Ordförande Angergård berättar i intervjun att skadade spelare inte belastar klubbens lönekostnad så mycket, utan att försäkringar och Försäkringskassan står för en stor del. Det hindrar inte att klubben kommer att gå back i år.

”På helåret så kommer vi att göra en betydande förlust. Jag hörde att Malmö FF flaggade för 50 miljoner kronor. Jag kan lova att vi ska klara det under en procent (500 000 kronor) av deras förlust.”

I artikeln säger Angergård också att han har hört att förbundet kommer att se mer generöst på elitlicensen till nästa säsong. Det kan nog krävas.

Eckerstrom bakom årets skräll

Jag är fortsatt fast i min lägenhet. Under fredagskvällen fanns det inte så mycket fotboll att se på.

Jag försökte titta på Røa–LSK (slutade 1–5) i toppserien. Jag såg att både Cathrine Dahlström och Mimmi Löfwenius startade för de norska mästarinnorna. Men det var krångligare än jag tänkt mig att se norsk tv från Sverige.

När jag gav upp att få se en norsk match upptäckte jag att det var kvartsfinal i det udda amerikanska mästerskap som kallas NWSL Challenge cup. Matcherna går att se från Sverige på Twitch tv. Och jag fick se en riktigt jätteskräll.

Som jag tidigare berättat består årets NWSL av en turnering som avgörs under en månad i trakterna kring Salt Lake City i Utah. Eftersom Orlando Pride hade för många coronasmittade spelare fick inte de komma till spel. Följden blev att åtta lag gör upp om titeln.

Placeringarna i den fyra omgångar korta grundserien låg till grund för vilka lag som skulle mötas i kvartsfinal. I den första ställdes grundseriens segrarlag North Carolina Courage mot jumbon Portland Thorns.

Det var stundtals spel mot ett mål. Men det hjälpte inte. Portland gjorde mål på en av sina två målchanser – Morgan Weaver fint framspelad av Raquel Rodriguez – och hade en storspelande målvakt i Britt Eckerstrom.

Den 27-åriga målvakten med det svenskklingande namnet gjorde en supermatch och höll nollan. Det blev 1–0 till Portland. Mästarlaget North Carolina Courage som varit USA:s bästa lag de senaste åren är utslaget. Deras säsong blev bara fem matcher.

För Portland väntar semifinal på onsdag 18.30 svensk tid. De möter segraren mellan Houston Dash och Utah Royals. De båda möts 04.00 i natt.

Lördag 18.30 spelar Washington Spirit mot Sky Blue FC och 04.00 natten mot söndag drabbar OL Reign och Chicago Red Stars samman. Matcherna går alltså att se här.

När jag ändå håller på att skriva kan jag väl även göra ett litet internationellt nyhetssvep. Först noteras att Everton blir nästa klubbadress för den före detta Rosengårds- och Linköpingsspelaren Nicoline Sørensen.

En annan dansk spelare som flyttar till samma stad är Amalie Thestrup. Hon har skrivit på för Liverpool. Som ni kanske minns blev ju Liverpool nedflyttat till andradivisionen efter att WSL avbrutits.

Ytterligare en nordisk spelare som flyttar till England är finländska Nora Heroum som lämnar AC Milan för Brighton & Hove Albion.

När vi ändå är i England noteras den intressanta nyheten att en majoritet av klubbarna i WSL är emot att herrligan Premier League skall ta över driften av WSL. De flesta klubbarna ser helst att WSL drivs oberoende av herrfotbollen.

Det är ju faktiskt intressant med tanke på att det huvudsakligen är lag från etablerade herrfotbollsklubbar som spelar i WSL. Och med tanke på att WSL på många sätt fått sitt lyft genom pengar från herrfotbollen.

Men klubbarna i damligan är rädda att man alltid skall komma i andra hand om WSL drivs av Premier League.

Apropå ligor som funderar över framtiden så är fotbollsfolket bekymrat i Australien. En efter en sticker de inhemska landslagsstjärnorna till Europa, vilket innebär att de får svårt att komma hem och spela i W-league under vintern.

Risken är uppenbar att det vi i vinter får se den svagaste upplagan hittills av W-league. Inte bra för intresset med tre år till att VM skall spelas i just Australien.

För ett par veckor sedan föll SGS Essen efter straffläggning mot Wolfsburg i den tyska cupfinalen. Det var sista matchen med gänget för en stor del av affischnamnen i Essens startelva.

Redan innan cupfinalen var det klart att Lena Oberdorf skulle gå till Wolfsburg, att duon Lea Schüller och Marina Hegering skulle till Bayern München och att Nina Brüggemann fortsätter karriären i Bayer Leverkusen.

Nu har nästa spelare lämnat Essen. Det är tyska landslagsforwarden Turid Knaak som blir klubbkompis med Hedvig Lindahl i Atletico Madrid.

Knaak har kombinerat landslagsfotboll med jobb som forskningsassistent vid universitetet i Köln. Hon forskar kring hur barn med inlärningsproblem klarar av att skriva.

När vi är inne på fascinerande tyska forwards så är det dags att en gång för alla tacka Anja Mittag för hennes insatser på fotbollsplanen. Forwardsstjärnan som tillbringat åtta år av sin karriär i damallsvenskan meddelade häromdagen att karriären nu definitivt är över.

Det var en liten internationell genomgång. På hemmaplan den här helgen är det fokus på elitettan under lördagen och på damallsvenskan på söndagen. Elitettan har börjat sätta sig. Och årets stora skrällgäng tycks vara Jitex. Laget har radat upp fem raka segrar efter en uddamålsförlust mot Morön i premiären. Jitex tycks vara ett lag för toppen.

AIK leder fortsatt på full pong. Solnaklubben tar i helgen emot Mallbacken. Apropå AIK har deras 16-åriga talang Piyatida Somkumpee gjort årets mål i svensk elitfotboll hittills. Hennes segermål från 1–0-segern mot Alingsås förra helgen hade varit värt en repris i slow motion…

I damallsvenskan känns Linköping–Eskilstuna och Vittsjö–Piteå som de två mest intressanta matcherna i den femte omgången. Tyvärr spelas de exakt samtidigt, så man tvingas välja. Hanna Marklund pratar för övrigt upp omgången här:

Genomgång av en månad av damfotbollsnyheter

Inlägget uppdaterat kring VM 2023, FHM:s besked och kring Jitex allstarlag

Det har gått nästan en hel månad sedan mitt förra inlägg. Det är den längsta paus jag tagit i bloggandet sedan startåret 2011. I stället för att blogga har jag de senaste veckorna försökt att hålla avstånd – både till andra människor och till pollen.

Orsaken till det långa uppehållet stavas förstås i första hand corona. Men i viss mån kan man även lägga till motivationsbrist och slöhet. Det har ju nämligen funnits en och annan nyhet värd att kommentera under den här månaden.

Jag noterar till min glädje att ni är många som har klickat in på bloggen under min frånvaro. Bloggen har bara haft under 400 sidvisningar fyra dagar sedan förra inlägget, och snittet under maj månad är 480. Som jämförelse kan nämnas att snittet under augusti 2015 låg på 406 sidvisningar per dag. Då pratar vi om en månad där damallsvenskan rullade, och där intresset för damfotboll borde ha varit stort eftersom det precis hade varit ett VM.

Ni har alltså varit trogna även under den period där såväl bloggen som spelet i både den internationella och nationella damfotbollen stått stilla.

Även om det inte blivit några inlägg har jag inte släppt damfotbollen under coronaperioden. I brist på levande idrott har jag lagt mycket tid i BT:s arkiv. Där har jag bland annat gjort en rejäl djupdykning i en av svensk damfotbolls tidiga storklubbar, Kronängs IF.

Boråsklubben var sannolikt allra bäst i Sverige 1970, och den var sannolikt näst bäst bakom arvfienden Öxabäck året för det första svenska mästerskapet – 1973. Det har även blivit ett längre reportage om Öxabäcks SM-guld 1983 och ett om nämnda Kronängs IF:s seger 1986 i egna turneringen Kronäng cup – inofficiellt SM i inomhusfotboll under cirka 20 år. De här tre länkade texterna är pluslåsta, men bör gå att läsa för alla som har prenumeration på någon av Gota Medias tidningar.

Och ni alla andra får nöja er med att njuta av de här härliga bilderna från den inofficiella SM-finalen 1970, Kronäng–Öxabäck 4–1:

Personligen kan jag titta på bilden av Kronängs målvakt precis hur länge som helst. Knäskydden, handskarna – miljön. Hedvigsborgs IP i en grusgrop i Borås hade inte klarat många av de krav som ställs på dagens elitarenor…

Utöver all tid i arkivet har jag förstås följt alla större damfotbollshändelser under den senaste månaden. Jag har uppdaterat silly season-sidan ett par gånger, och nu har det äntligen blivit dags för en rejäl genomgång av fyra veckors damfotbollsnytt.

Den senaste stora svenska nyheten är att Peter Gerhardsson har fått förlängt som svensk förbundskapten över VM 2023. Det var ett år längre än det spekulerats om. Men jag tycker absolut att det är en god nyhet för svensk damfotboll, för Gerhardsson har gjort ett kanonjobb med vårt landslag.

Apropå VM 2023 skall vi om en månad (den 25 juni) få veta var det mästerskapet spelas. Min gissning är att det hamnar i Australien/Nya Zeeland. Övriga kandidater är Brasilien, Colombia och Japan. Vad tror ni?

Den största internationella nyheten under den här perioden har ju annars varit att USA:s landslag åkte på ett bakslag i sin rättsliga kamp mot USA:s fotbollsförbund. De amerikanska landslagsspelarna har ju tagit sina krav på lika lön till rättsväsendet.

Nu fick de nej från en domare, men det innebär inte att fallet är över. Spelarna har överklagat och fått tid för domstolsförhandling den 15 september.

Noterbart här är att spelarna i damlandslaget har fått stöd från herrlandslagets spelare. Enligt den här artikeln och tweeten nedan skall herrspelarna ha försökt få till lika lön för båda landslagen, men försöken har inte fått förbundets stöd.

En annan spännande svensk nyhet är att Expressen tillsammans med några lokala mediekoncerner har köpt sändningsrätten till elitettan – förstås en välkommen nyhet för vår näst högsta serie.

Huruvida det innebär några pengar till klubbarna är oklart. Men i längden är det förstås viktigt för klubbarna att matcherna sänds på någon plattform.

Apropå elitettan så har Sandvikens IF gjort klart med sitt sista nyförvärv. Det handlar om Bupe Okeowo, som spelade för Sunnanå i fjol och som var en av de spelare som värvades till Kungsbacka DFF innan den klubben lades ner.

Även Bollstanäs har nya spelare. Trion Louise Lillbäck, Emma Lillbäck samt Isabelle Navren är hemma från college under obestämd tid.

När vi ändå är inne på elitettan finns här en intervju med fjolårets skytteligavinnare, Moröns Hayley Dowd:

Även i damallsvenskan har det skett lite på silly season-fronten. Piteå kantspelare eller ytterback, Selina Henriksson, har olyckligtvis dragit av korsbandet och har därmed spelat klart för i år. Hon ersätts av Sofia Wännerdahl, som spelade i allsvenskan för LB07 i fjol.

En annan nyhet i damallsvenskan är Jonas Eidevall:s skägg. Det går att avnjuta på en av bilderna i det här Instagraminlägget:

Skägg, tv-sändningar och övergångar i all ära – den stora frågan är ju förstås när vi får se lagen i damallsvenskan och elitettan spela matcher igen.

Under den här senaste månaden har det varit ett gäng turer kring elitfotbollen. Sammanfattningsvis kan man säga att jag upplever att förbundet och herrfotbollens representanter har agerat på ett sätt som sänkt mitt förtroende för dem. Däremot tycker jag fortsatt att damfotbollens representanter har skött sig på ett balanserat och bra sätt.

Ett exempel på hur förbundet gjort bort sig är ju när de inte bjöd in damfotbollen (EFD) till ett möte där just SvFF och RF (Riksidrottsförbundet) träffade FHM (Folkhälsomyndigheten). Däremot fick herrfotbollen vara med i form av Sef. Det där är ju tyvärr en tydlig indikation på hur SvFF ser på damfotboll.

Apropå det skrev Olof Lundh en krönika om att fotbollens höjdare helt verkar sakna spelförståelse. Han syftar på att förbundsledningen verkar ha trott att FHM skulle stå med öppna armar och säga: ”kör i gång era serier nu.”

Lundh tar även upp frågan om varför damfotbollen inte fick plats på mötet. I det skedet mötet hölls var damallsvenskan den serie som hade planerat den tidigaste seriestarten. Lundh ställde då frågan till generalsekreterare Tomas Hoszek varför EFD inte fick vara med. Svaret kom på följande sms:

”Hej Olof. Nej, det var Håkan S, Svante från Sef och RF. Jag har dock blivit briefad av Håkan. Protokollet som presenterades var framtaget av Sef främst. Vi stod bakom. Antar att det kom så plötsligt på med möte på kort varsel att EFD inte blev tillfrågat … /Tomas”

Håkan S är Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare. Och Svante är Svante Samuelsson.

I förra veckan var det ett nytt möte mellan SvFF och FHM. Efter det mötet tyckte jag att både SvFF:s generalsekreterare Håkan Sjöstrand och Sefs ordförande Lars-Christer Olsson visade bristfälligt omdöme. Båda signalerade att de tog fotbollen på lite för stort allvar, och båda var upprörda över att FHM inte kunde ge dem ett datum när de skulle kunna dra igång sina serier.

Redan innan det första mötet mellan fotbollen och FHM sa förbundsbas Karl-Erik Nilsson så här apropå att tysk herrfotboll fått klartecken i början av maj:

”Det är klart att det är en stark signal när flera andra länder, som i många stycken har haft hårdare restriktioner än vi, är beredda att starta sin fotboll och starta sin fotboll betydligt tidigare än vi planerar att göra.”

Ordförande Nilsson och de andra tycks inte ha märkt att FHM gått sin egen väg, och inte låtit sig påverkas så mycket av vilka restriktioner som gjorts i andra länder.

Och personligen var jag väldigt förvånad över att fotbollens representanter förväntade sig få ett klart svar i ett skede där dagligen cirka 70 personer dog på grund av corona – för så såg det ut förra torsdagen.

I det skedet ville FHM hålla på sina svar i tre veckor, något som kändes högst rimligt. Det senaste beskedet är dock att fotbollen skall kunna få ett svar nu på fredag. Det blir spännande att se hur det svaret lyder. Till skillnad från många av svensk fotbolls ledande representanter tycker jag inte att man kan kräva att fotbollen kommer igång inom den närmaste tiden.

FHM vill hålla ihop all seniorfotboll. Och som jag ser det är det herrfotbollen som är problemet. För tyvärr har ju några herrfotbollsmatcher varit ganska rejäla smittspridare, en har kallats en biologisk bomb och anses vara ett skäl till många dödsfall i Italien. En annan herrfotbollsmatch kopplas till drygt 40 dödsfall i England.

Vi får alltså se vart det tar vägen.

En damfotbollsserie som troligen dras i gång i början av juli är norska toppserien. Det är glada nyheter för bland annat LSK:s svenska yttermittfältare Mimmi Löfwenius som från och med nu kan få utlopp för sin överskottsenergi på planen i stället för…

I England ser det ut som att herrarnas Premier League snart dras igång. Damernas WSL verkar däremot vara färdigspelad.

Med tanke på att lagen inte har kunnat träna riktigt på flera månader tycker jag att det känns vettigt att ställa in säsongen. Spelarna har ju fått träna en och en, vilket har skapat en del kreativa lösningar. Charltons walesiska landslagsspelare Charlie Estcourt hittade alternativa sätt att dribbla sig igenom en konbana.

Just Charlton ligger sist i andraligan, och riskerar nedflyttning. Det som är oklart kring den engelska damfotbollen är hur man skall göra med upp- och nedflyttning från de högsta serierna. Det är ingen lätt fråga.

I Frankrike, Nederländerna, Spanien och Cypern har man avslutat sina ligor. I Spanien valde man att inte flytta ner något lag, utan bara lyfta upp lag underifrån. Därmed blir det hela 18 lag i spanska ligan till hösten. De två nya lagen är Santa Teresa och Eibar.

I Cypern tog Apollon hem mästerskapet. Det innebär att vi kan skicka ett grattis till Matilda Abramo som vunnit ligaguld.

I Tyskland får vi däremot vänta lite innan vi gratulerar de tre svenskorna i Wolfsburg. Man har nämligen givit klartecken till att spela klart Frauen-Bundesliga.

Fredagen den 29 maj drar det igång med Wolfsburg–Köln och Frankfurt–SC Sand. Det återstår sex omgångar, och hittills har man schemalagt fyra, samt kvartsfinalerna i tyska cupen.

Tillbaka till England. Där har man redan tagit ut säsongens allstarelvor. Magdalena Eriksson tycks vara självklar i alla sådana.

I The Athletics elva fick Chelseakaptenen sällskap av två norska klubbkompisar (Maren Mjelde och Guro Reiten), en engelsk i Beth England samt en walesisk i Sophie Ingle. Den senare är en spännande spelare, hon tycks vara högaktuell för det brittiska lag som skall spela nästa OS – om det nu blir något OS i Tokyo.

Medan det var storslam för Chelsea i The Athletics elva så gav BBC bara plats för Eriksson, Mille Bright och England i deras allstarlag. BBC gav istället plats åt sex Arsenalspelare.

När vi ändå är inne på allstarlag så har Jitex tagit ut ett allstarlag. Först trodde jag att det var ett tidernas allstarlag, och då reagerade jag på att det var så många spelare spelare från senare år finns med i laget. Den enda från efter millenieskiftet som gör skäl för en plats i ett sådant lag är ju Fridolina Rolfö.

Nu visade det sig att det var ett allstarlag över spelare som gått in och stöttat Jitex ekonomiskt i coronatider, vilket gör läget annorlunda.

 

Men säg att man skulle tagit ut ett tidernas allstarlag i Jitex. Det är inte helt enkelt. Tittar man på listan över svenska landslagsspelare genom tiderna har 23 stycken representerat Jitex, varav 13 av dem har gjort 20 landskamper eller fler.

Så minimikravet för att kunna komma med i tidernas allstarlag i Mölndalsklubben bör vara att man spelat i A-landslaget många gånger. Utöver de veteraner som är med i laget ovan är Anna Svenjeby och Ingrid Johansson ju två som borde givas plats.

Europamästarinna Svenjeby debuterade i landslaget som 17-åring 1979 och spelade sedan alla 58 landskamper fram tills hon varvade ner efter säsongen 1987. Hon var dessutom den första spelare att få det pris som numera heter diamantbollen. Och VM-bronsmedaljör Johansson har bland annat gjort ett av tidernas snyggaste VM-mål:

En av de som kom med i Jitex allstarlag var Linn Andersson. Hon skall i år spela i division IV för Örgryte IS:

Linn Andersson förstärker damlaget

Medan stora delar av fotbollsvärlden ägnar sig åt individuell träning är Kinas landslag igång och nöter lagspel. På deras nuvarande läger ingår 25 spelare.

Innan det är dags för en genomgång av aktuella, internationella övergångar skickar jag ett grattis till Alex Morgan, som blev mamma till en dotter för drygt två veckor sedan. Morgan är ju för övrigt en av de spelare som vunnit på coronapandemin. Utan corona skulle hon knappast kunnat spela OS i sommar. Nu hinner hon gott och väl bli spelklar till Tokyo-OS – om det nu blir av.

Diverse övergångar

Klart vem som blir Hedvig Lindahl:s ersättare i Wolfsburg. Det blir PSG:s polska målvakt Katarzyna Kiedrzynek. Polskan är alldeles för bra för att vara reservmålvakt. Men kanske att hon blir det nu också. För Almuth Schult borde ju kunna vara tillbaka på planen i vinter efter hennes gravidietet.

Både 2015/16 och 2016/17 hetta skyttedrottningen i Frauen-Bundesliga Mandy Islacker. Då spelade hon för Frankfurt. Sedan sommaren 2017 har den olympiska mästarinnan från 2016 spelat för Bayern München. Trots att 31-åringen fortsatt att vara väldigt effektiv sett till speltid har hon inte riktigt tagit en plats i Bayerns startelva. Därför fortsätter hon nu karriären i FC Köln.

Noterbart kring Islacker är att hon bara fått spela sju hela ligamatcher på snart tre säsonger för Bayern. Totalt har hon noterats för 21 mål på 44 ligamatcher i klubben.

Den forna storklubben Turbine Potsdam har inte längre råd att värva världsstjärnor. De satsar istället på att utveckla spelare på väg uppåt. Senaste värvningen är tyska U20-landslagsanfallaren Selina Cerci från Werder Bremen. 19-åringen har gjort 13 mål på 14 matcher i andraligan den pågående säsongen.

I Tyskland har även Bayer Leverkusen gjort en värvning. De plockar försvararen Nina Brüggeman från ligakonkurrenten SGS Essen.

Den tidigare Rosengårdsspelaren Iina Salmi har en ny klubb. Den finländska anfallren fortsätter karriären i Spanien och Valencia. Hon har senast spelat för holländska Ajax. Med sig från Ajax till Valencia får hon anfallskollegan Ellen Jansen, som spelat cirka 20 landskamper för Nederländerna.

Valencia slutade näst sist i spanska ligan. Men eftersom inga lag flyttas ner från spanska ligan får man ny chans i högsta serien till hösten.

En intressant värvning är att japanska teknikern Yuka Momiki går till amerikanska OL Reign, alltså det lag som tidigare hette Seattle Reign. Numera är det ju ganska ovanligt med japanska spelare i USA eller Europa. Efter VM 2011 var det däremot väldigt populärt. Då ville det japanska förbundet att spelarna skulle ut och lära sig andra spelstilar.

Det arbetssättet tycks man inte ha med den nya japanska generationen. Ännu så länge har ju inte upplägget med nästan uteslutande hemmabaserade spelare givit någon större utdelning. Men det är kanske på gång?

Norska mästarlaget LSK Kvinner har värvat landslagsmeriterade australiskan Karly Roestbakken. Den 19-åriga mittbacken spelade senast för Canberra United i Australiens W-league.

En intressant övergång rapporteras från Spanien. Världens bästa målvakt 2019, nederländska Sari van Veenendaal uppges vända hem till PSV Eindhoven. Därmed tycks Atletico Madrid tappa båda sina målvakter. van Veenendaal har delat på jobbet med Lola Gallardo den nyss avblåsta säsongen. Och som jag skrev i förra inlägget ryktas Gallardo till Lyon.

I Lyon skulle spanjorskan ersätta den mångåriga franska förstamålvakten Sarah Bouhaddi, som enligt en intervju i L’Equipe fortsätter karriären i England eller USA.

En annan spelare som inte kommer att spela i Lyon till hösten är franska landslagsanfallaren Kadidiatou Diani, som tackade nej till den europeiska mästarklubben och i stället fick ett guldkantat treårskontrakt med PSG. Diani skall enligt uppgift nu vara världens näst bäst betalda spelare efter Ada Hegerberg.

Apropå kontraktsförlängningar i PSG så har fantastiska Formiga skrivit på för ytterligare ett år. Den brasilianska mittfältsstjärnan fyllde 42 i början av mars. Och 42 är ju ingen ålder för en mittfältare…

Slutligen tackar den tidigare Bayer Leverkusen- och Birminghamanfallaren Isabelle Linden för sig efter den här säsongen. Hon lägger av redan som 29-åring…

Linden har spelat elva minuter i det tyska A-landslaget. Hon fick nämligen göra ett kort inhopp i en träningsmatch mot USA 2013. Hon har spelat för FC Köln i vinter och kommer alltså att ersättas av Mandy Islacker i klubben.

Coronaviruset flyttar OS-kval

Jag är kvar i Nya Zeeland i några dagar till. I grannlandet Australien är det en stor nyhet i dag att landet hastigt och lustigt (?) fått ta hand om arrangörskapet av tredje omgången av Asiens OS-kval.

Kvalet startar på måndag, och matchen Australien–Taiwan skulle ha spelats i kinesiska staden Wuhan. Det är den stad där coronaviruset har härjat den senaste tiden. Och det är förstås på grund av sjukdomsutbrottet som Asiens OS-kval med kort varsel flyttas från Kina till Australien.

Japan är som arrangörsland redan klart för OS-fotbollen. Asien har ytterligare två platser, och de skall alltså fördelas i det stundande kvalet. Det skulle ha varit åtta lag i den stundande kvalomgången, men Nordkorea har dragit sig ur. Orsaken till deras avhopp är oklart, men det är i alla fall bara sju lag kvar i kampen om de två platserna.

Ettan och tvåan i respektive grupp går vidare till det fjärde och avslutande kvalsteget. Det steget består av direkt avgörande playoffmatcher mellan ettan i ena gruppen och tvåan från den andra.

Gruppindelningen i tredje kvalsteget är:
Grupp A: Sydkorea, Myanmar och Vietnam.
Grupp B: Australien, Kina, Taiwan och Thailand.

Även om Vietnam är på frammarsch känns det ganska klart att Sydkorea kommer att vinna grupp A och att vinnaren i grupp B kommer att ha en mycket bra chans att nå OS.

Redan natten mot onsdag drar ett annat OS-kval i gång, det nordamerikanska. Där skall också två platser fördelas. Grupperna ser ut så här:

Grupp A: USA, Costa Rica, Panama och Haiti.
Grupp B: Kanada, Mexiko, Jamaica samt önationen Saint Kitts och Nevis.

Gruppettorna möter sedan den andra gruppens tvåa i en direkt avgörande match den 7 mars. USA och Kanada är förstås storfavoriter till att ta de båda platserna. Men framför allt för Kanada väntar två luriga gruppmatcher. Och det är press på kanadensiskorna då en andraplats i gruppen med största sannolikhet innebär playoff mot USA.

Julia Spetsmark

Så till lite inhemska nyheter. Helgens övergång var att Julia Spetsmark presenterades som nyförvärv av storsatsande portugisiska klubben Benfica. Spetsmark blir därmed andra svenska spelare i Portugals högstadivision efter Nathalie Hoff Persson, som gjorde några månader i Sporting förra vintern.

Benfica är nykomling i Portugals högstadivision, och har inlett lysande. Efter 13 omgångar har man full poäng och målskillnaden 94–1.

Spetsmark lämnar alltså USA:s bästa klubb för Portugals. Kanske att hon kan räkna in ett andra ligaguld om några månader. 30-åringen var ju med och blev amerikansk mästarinna i fjol. Det var hennes första ligatitel, hon hade tidigare blivit tvåa både i Sverige och England.

Det var ganska länge sedan det stod klart att den snabba forwarden/yttermittfältaren skulle lämna North Carolina Courage. Jag trodde kanske att hon var på väg tillbaka till damallsvenskan, och Djurgården. Men hennes utlandsäventyr fortsätter, och vi får alltså vänta ytterligare innan vi får se henne i damallsvenskan igen.

Apropå svenska spelare i utlandet meddelade norska Lyn nyligen att man lånar ut Mimmi Löfwenius till mästarlaget LSK Kvinner under våren. Löfwenius missade säsongen 2019 till följd av en andra mammaledighet. När hon nu är tillbaka på planen passar det henne bättre att starta satsningen hos LSK, vars träningsanläggning ligger närmare svenskans hem.

I helgen drog de svenska elitlagen igång träningsmatchandet i lite större utsträckning. Kristianstad hade ju sin premiär redan helgen innan. I lagets andra match krossade man Malmö FF med 7–0. Det känns som ett rimligt segerresultat mot en division I-klubb…

Rosengård visade varför man går in i 2020 som jättefavoriter att försvara sitt guld. I första träningsmatchen vann man mot danska topplaget Bröndby med 3–2. Noterbart här var att Rosengård ledde med 3–0 när man bytte tio spelare.

Jag hittar ingen info om matchen på Rosengårds hemsida. Men vad jag förstått bytte man in nio spelare från F19-laget, varav flera debutanter. Dessutom skall Ema Paljevic ha varit med för provspel. Jag har inte sett något om hur det gick för Jitextalangen.

Apropå Jitextalanger spelade tre sådana med F02-landslaget mot just Jitex i helgen. Juniorlandslaget vann med 6–0 mot elitettannykomlingen.

När jag ändå är inne på elitettanlag noteras att Mallbacken slog norska toppserielaget Lyn med 4–2 – en fin skalp. För värmländskorna gjorde Sarah Michael och Ida Hallstensson två mål vardera.

I andra matcher noterades att Växjö vann mot Kalmar med 2–0 samt att Linköping vann med 1–0 mot ett pojklag, Stångebro United U15. Den sistnämnda matchen var bara 2×30 minuter. Det är oklart vad LFC spelade med för lag.

Veckans nyhet kring Linköping är ju annars att Stina Blackstenius uppges vara uppvaktad av Göteborg. Den nyheten förvånade mig lite, då Göteborg ju har ett välkomponerat och väl fungerande anfallspar i Rebecka Blomqvist och Pauline Hammarlund. Och man skulle väl inte värva Blackstenius som backup?

Tittar vi lite på de ligor som varit igång den senaste tiden så noteras att Bordeaux fixade lite spänning igen i Frankrike. Tabelltrean tog nämligen poäng av serieledande Lyon (0–0) förra helgen. Därmed skiljer det bara tre poäng igen mellan Lyon och tvåan PSG.

Apropå PSG noteras att Hanna Glas haft det tufft ett bra tag. Landslagsbacken spelade full tid de fyra första ligaomgångarna. Men i de tio senaste har hon bara spelat en match. I helgen satt Glas kvar på bänken hela matchen.

Vårt andra Frankrikeproffs har det inte mycket bättre. Marija Banusic har bara fått göra tre inhopp om totalt 15 minuter i ligan för Montpellier. Positivt dock för forwarden att det senaste inhoppet var mot Fleury i helgen.

I Spanien föll svensklaget Tacon mot Logrono med 1–0 i helgen. Därmed missade Tacon chansen att haka på de åtta topplagen. Real Madrids damlag ligger på tionde plats i tabellen, man har fem poäng upp till övre tabellhalvan.

Noterbart i Spanien också att toppmötet mellan Barcelona och Atletico Madrid slutade 0–0, vilket innebär att Barca fortsatt har nio poäng upp i guldstriden. Atletico hade behövt vinna den matchen för att ha kvar en rimlig chans att försvara sin titel.

Atleticos klubbledning har för övrigt inte varit nöjd med lagets resultat den senaste tiden. Därför valde man att byta tränare inför toppmötet. Pablo Lopez fick sparken, och ersattes av Dani Gonzalez.

 

I veckan som kommer är det utöver OS-kval i Nordamerika även semifinaler i engelska WSL cup – de spelas på onsdag. Där möts Arsenal–Manchester City och Manchester United–Chelsea. Två spännande matcher.

Arsenal har i veckan presenterat Australiens anfallsstjärna Caitlin Foord som nyförvärv. Foord skall dock spela OS-kval innan hon flyttar till London.

I mitt senaste inlägg skrev jag om spelare som har avslutat sina karriärer. Ytterligare en som lägger av är Mexikos landslagsmålvakt Bianca Henninger.

En av de som slutar, och som nämndes i förra inlägget, är engelska ex-landslagsspelaren Eniola Aluko. Hennes första jobb efter spelarkarriären blir som sportchef för Aston Villas damfotbollssatsning. Birminghamklubben går som tåget i engelska andraligan, och allt talar för att Aluko kommer att basa över en WSL-klubb till sommaren.

Eniola Aluko

Jullov, moral, dåliga regler och ett nyhetssvep

Det har varit en händelserik damfotbollstisdag – massor av hänt på vår svenska silly season. Alla verkar vilja rensa skrivborden inför jul. Och i helgen gick alla europeiska toppligor utom den spanska på julledighet.

I Frankrike och Tyskland har de båda suveränerna Lyon och Wolfsburg vunnit alla ligamatcher utom en i höst. Lagen har drabbats av ”bakslag” i form av varsitt kryss. I Frauen-Bundesliga finns Hoffenheim tre poäng bakom och Bayern München har sex poäng till serieledning. Inga andra lag har i praktiken chans på Champions Leagueplatser.

I Frankrike har Lyon en lucka på fem poäng ner till tvåan PSG. Sedan finns Bordeaux ytterligare två poäng bakom, och Montpellier har fem poäng till PSG. Topp två efter slutspelad serie kommer att finnas bland de fyra lagen.

I England är det tre lag som slåss om guldet. Efter att Chelsea tappat poäng mot Liverpool är det Arsenal som går på jullov som serieledare. Manchester City är tre poäng bakom och Chelsea fyra. Fast Chelsea har en match mindre spelad.

I Arsenal har vi höstens spelare inom internationell damfotboll – Vivianne Miedema. Den nederländska skyttedrottningen har gjort 26 mål för sitt lag på 16 starter i höst. Dessutom har hon stått för tio assist, och hon leder både skytteligan i WSL och i Champions League.

Den senaste tidens stora olycksfågel är tyska PSG-stjärnan Sara Däbritz, som tyvärr dragit av korsbandet.

På svensk mark noteras att Hammarby och Kvarnsveden håller på att torna upp som tänkbara seriefavoriter i elitettan nästa år. I varje fall känns de som de båda klubbar som varit starkast hittills under silly season.

Däremot ser det riktigt mörkt ut för Kungsbacka DFF. Ett tiotal spelare har lämnat, och ännu har jag varken sett någon kontraktsförlängning eller några nyförvärv. Kris.

I damallsvenskan har dagens nyheter varit att Amanda Johnsson Haahr går till Växjö och att Jenna Hellstrom lämnar Örebro för NWSL och Washington Spirit.

Dagens stora snackis i svensk damfotboll har dock handlat om Malmö FF:s dränering av division I-klubben Dösjöbro.

Ni minns ju att MFF kunde ha tagit över LB07:s verksamhet. Det skulle ha skett i samförstånd, och enligt befintliga regler. Men det föll av moraliska skäl. MFF:s medlemmar ansåg att det var omoraliskt att ta över en annan klubb.

I stället skall MFF börja från gärdsgårdsserierna, och bygga något eget. Det gör man genom att ta över Dösjöbros lag, mot Dösjöbros vilja. Ni som är insatta vet ju att Dösjöbro kvalade mot elitettan för några veckor sedan. Nu ser det ut som att klubben får spela med ett F17-lag i ettan nästa år.

Det finns förstås MFF:are som vänder som mot hanteringen av Dösjöbro. Men de allra flesta kommentarer som jag sett på olika sociala medier tycker att klubben har agerat på ett korrekt sätt. Det gör ju förstås även klubbledningen.

Och rent regelmässigt har Malmö FF inte gjort något fel – man har följt reglerna. Men hur är det med moralen?

Patrick Ekwall och Zecira Musovic är två profiler som framfört olika vinklar på frågan.

Jag tycker som ni förstår mest som Ekwall. MFF har ju röstat nej till att ha damelitfotboll de kommande åren – de skall spela i division IV nästa år. Att då sänka en annan klubb för att få ihop ett lag som kommer att göra tvåsiffrigt i varje match känns ju sisådär.

Vi har för övrigt en kopia här i Borås, där Elfsborgs nystartade damlag har dränerat Sjömarkens IF (som åkte ur ettan i år) så mycket att Sjömarken inte ser ut att komma till spel nästa år. Det är kul att Elfsborg och MFF vill vara med i damfotbollen, men deras inmarsch har lämnat en rätt bitter eftersmak.

I förra veckan kom en annan tråkig damfotbollsnyhet här i Borås – den elitsatsning som var planerad att göras utifrån Bergdalens IK:s lag stoppas av Svenska Fotbollförbundet, och läggs ner.

Personligen tycker jag att förbundet har sjukt dåliga regler för elitsatsningar. I min (pluslåsta) krönika i BT skrev jag:

”Folket bakom Borås FC skall förstås ha kritik för sitt misslyckande. Men det finns också anledning att ifrågasätta Svenska Fotbollförbundets ramar och regler. Som jag ser det måste man ha olika upplägg för hur man hanterar satsningar inom herr- respektive damfotboll. Det är samma sport, men olika världar.

I Sverige har vi jätteproblem med att hitta fotbollsklubbar som vill satsa på tjejer. Assi drog sig exempelvis nyss ur elitettan av ekonomiska skäl. Och ytterligare två klubbar har i år släppt sina platser i division I. När man vet förutsättningarna känns det vansinnigt att förbundet stoppar de som vill något.”

Bakgrunden var att Bergdalens IK är en kvartersklubb som inte vill bära någon elitsatsning. Klubbens damlag har dock kommit trea i ettan två år i rad, och vill uppåt. För att kunna satsa rejält mot elitettan ville damerna bryta sig ur och bilda en egen förening – Borås FC.

Det hela stoppades dock på grund av att Bergdalen ville ha kvar sina många ungdomslag. Om Bergdalen hade misskött sin flickverksamhet hade det inte varit något problem – då hade Borås FC kunnat bildas. Så funkade det i Alingsås härom året. Eftersom Holmalund inte hade några flicklag godkändes Alingsås FC United. Men eftersom Bergdalen har flicklag tilllät inte förbundet bildandet av Borås FC.

Det här har bara skapat förlorare. Inte minst Bergdalens IK som står kvar med ett damlag som är för bra för klubben.

Jag tycker i och för sig att det finns en rimlighet i att förbundet kräver att elitklubbar har ungdomsverksamhet. Men det går att formulera reglerna på mycket bättre sätt än de nuvarande. Exempelvis genom att villkora att man måste starta ungdomslag inom ett visst antal år, annars blir det tvångsnedflyttning. Och sedan bör man dra in, eller i alla fall sänka, medlen till de elitklubbar som inte har flicklag.

Innan jag sätter punkt för det här inlägget kommer här en liten snabbgenomgång av nyhetsflödet från de senaste veckorna:

* Pia Sundhage och Brasilien avslutade året med en stabil seger. Det blev 4–0 mot Mexiko i ländernas andra landskamp på några dagar.

* Japan vann Östasiatiska mästerskapen efter att ha tagit full poäng och gjort 13–0 i slutspelet. Dagens ”final” mot Sydkorea slutade med 1–0-seger.

* Japan även är en av slutkandidaterna till arrangera nästa VM-slutspel. Övriga länder som är kvar i striden om värdskapet 2023 är Brasilien, Colombia och ett samarbete mellan Australien och Nya Zeeland.

* Det inte är given succé med herrelitklubbar inom dameliten. Djurgårdens trotjänare Mia Jalkerud tycks inte vara speciellt nöjd med hur svenska herrmästarna tar hand om sitt damlag.

* Nils Nielsen tar över som förbundskapten i Schweiz. Nielsen gjorde ju succé 2017, då han tog Danmark till EM-final.

* Tacon har en riktigt tuff avslutning på 2019. På lördag väntar nämligen derby, borta mot Atletico Madrid. Atletico har tappat lite mark mot Barcelona på sistone, och måste i princip vinna. Efter tolv av 30 omgångar är det fem poäng upp till serieledning. För Tacon har läget ljusnat något på sistone. Man ligger nu på elfte plats av de 16 lagen. Men det är bara två poäng ner till negativt kval, så Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani kan knappast slappna av under jul. De båda stod för övrigt för de här båda målen i den viktiga segern mot Espanyol härom helgen:

* Det verkar bli åtta lag i Algarve cup kommande år: Belgien, Danmark, Italien, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Sverige och Tyskland. De åtta lagen kommer att spela utslagsturnering med kvartsfinal, semifinal och final.

Champions League, Svenska cupen, Unogård och Zambia

Inlägget uppdaterat med ledarnyheter i Djurgården samt ytterligare Linköpingsnytt.

Det har blivit dags att samla upp diverse intressanta nyheter från den senaste veckan. Och jag börjar med lottningen av kvarts- och semifinalerna i Champions League.

Där blev det drömlottning så tillvida att vi kan få se en final (i Wien den 24 maj) mellan Europas två bästa lag i maj. Lyon och Wolfsburg lottades nämligen på varsin sida av slutspelsträdet. Det ser för övrigt ut så här:

Arsenal–Paris SG
Olympique Lyonnais–FC Bayern München

Glasgow City–VfL Wolfsburg
Atlético Madrid–FC Barcelona

Wolfsburg drog även drömlotten i kvartsfinalen i form av skotska uppstickarna Glasgow City. I semifinalen (ja, de går dit) ställs det tyska svensklaget mot spanskt motstånd. Vi får nämligen ett damernas El Clasico i ena kvartsfinalen när Atletico och Barca drabbar samman.

På övre halvan kan det bli en helfransk semifinal. Lyon är förstås storfavoriter mot Bayern, medan det känns ganska 50/50 mellan Arsenal och PSG.

En annan cuplottning skedde också under förra veckan, då lottades nämligen gruppspelet i svenska cupen. Och det geografiska upplägget på damernas gruppspel känns minst sagt tveksamt. Det är ett upplägg som ger damallsvenska fyran Eskilstuna och sexan Piteå jättefördelar gentemot övriga topplag.

Fem av damallsvenskans sju högst placerade lag kommer ju nämligen ifrån syd, vilket gör att skillnaden i kvalitet på grupperna är otroligt stor. Eller snarare orättvist stort.

Här är lottningen i sin helhet (siffran bakom lagen årets placering):

Grupp 1: Rosengård (1), Kristianstad (7), LB07 (11) och Kungsbacka (12).
Grupp 2: Göteborg (2), Vittsjö (3), Linköping (5) och Växjö (9).
Grupp 3: Eskilstuna (4), Djurgården (10), Umeå (13) och AIK (16).
Grupp 4: Piteå (6), KIF Örebro (8), Uppsala (14) och Mallbacken (23).

Placeringssifforna grupp för grupp blir 31, 19, 43 och 51. I grupp 2 finns alltså tre lag som slutade topp fem i årets damallsvenska. I grupp 4 finns inget. Tveksamt var ordet.

Samtidigt blir det förstås väldigt intressant att följa matcherna i grupp 2, där damallsvenska nian Växjö är lägst rankad. Om Växjö hade legat sisådär 30 mil norrut hade laget i stället kunnat hamna i grupp 3 – och i stället vara andrarankat.

Jag såg inte Fotbollsgalan i går, och hade missat Caroline Seger:s tacktal efter att ha fått diamantbollen. Men nu har jag sett det, och jag tycker att det var ett väldigt bra tal. Det behövs inte brandtal om ojämlikhet varje år, utan det går alldeles utmärkt att hålla en mer lågmäld ton. Budskapet når fram ändå. Bra jobbat, Seger.

Den förra veckans stora inhemska damfotbollsdebatt handlade om Linköpings FC och Olof Unogård:s vara eller icke vara. Först gick Anna Oskarsson ut och sågade Unogårds ledarskap. Sedan förklarade Nilla Fischer att Unogård har spelartruppens fulla förtroende. Hon sa till Corren:

”Jag står till hundra procent bakom både Olof och William (Strömberg, assisterande tränaren) och ser fram emot nästa säsong tillsammans med dem.”

Däremellan hade ordförande Paul Lindvall uppträtt rätt konstigt, där han först sa följande till Aftonbladet:

”Olof har fortfarande vårt förtroende, men det behöver inte betyda att han kommer att ha samma arbetsuppgifter som tidigare. Men han kommer att vara i en viktig roll kring laget.”

Sedan sa Lindvall så här till Corren:

”Olof kommer fortsatt ha en ledande roll kring laget, så sparken har han absolut inte fått.”

I den senare artikeln säger Lindvall att styrelsen gått till botten med Anna Oskarssons kritik, men att man inte känt någon anledning att vidtaga några åtgärder.

Tyvärr ger inte Paul Lindvall något speciellt bra intryck här. De signaler ordföranden sänder ut till sin tränare och tillika sportchef är knappast att visa förtroende – eller bra ledarskap.

Bör då Unogård få sitta kvar?

Det är en bra fråga. Och jag känner att jag fortfarande har svårt att fullt ut bedöma hans kvaliteter som tränare. Han fick ju faktiskt ärva en ganska obalanserad spelartrupp, och hade ingen ekonomi att göra några större förändringar.

Nu gör Unogård en rejäl förändring av truppen, och som jag ser det är det nästa år hans skall upp till bevis. Om han nu får chansen.

Jag noterar att kollega Per Bergsten på Corren tycker att Unogård bör få chansen. Bergsten skriver:

”En femteplats är underkänt, tränaren är ansvarig och ska ha kritik. Men ytterligare ett tränarbyte är definitivt inte vad LFC behöver. Det har redan varit alldeles för många av under de senaste åren.”

Bergsten skriver också:

”Jag vet inte om det är mer gnälligt i Linköpings FC än i andra lag, men herrejösses vad det klagas. Trots att det slutade med SM-guld klagades det på Kim Björkegren, det klagades på Marcus Walfridson innan han fick sparken och nu är det uppenbarligen en del som klagar på Olof Unogård.

Då kan jag ibland känna att ‘äh, ut och kör’. Prestera mer, prata mindre.”

En damallsvensk ledarnyhet som lett till betydligt mindre debatt hittar vi i Djurgården. Där meddelades häromdagen att klubben har en ny sportchef för dam- och flickverksamheten. Han heter Jean Balawo, och kommer närmast ifrån FC Djursholm.

Hans första åtgärd som sportchef var att förlänga med tränare Pierre Fondin. Fondin har nämligen skrivit ett nytt tvåårskontrakt med Stockholmsklubben.

Däremot är Joel Riddez numera borta från dam- och flickverksamheten i Djurgården. Riddez är ny tränare för klubbens lag i U17-pojkallsvenskan.

Tillbaka till Linköping. Där kom ju i förra veckan den väntade nyheten om att Filippa Angeldahl byter LFC mot Göteborg. Det är en intressant övergång, inte minst eftersom att jag tycker att Angeldahl har varit en ganska stor besvikelse i Linköping – framför allt i år.

Angeldahl har hög potential. Men nu är det upp till bevis för henne, om hon skall kunna bli en landslagsspelare i framtiden. I utgångsläget tror jag inte att hon tar en plats i Göteborgs startelva, utan mycket talar för att hon får jobba sig in i laget från bänken.

Som ni vet följer jag utvecklingen dag för dag i damallsvenskans silly season på en separat flik. Där finns det nu några heta spelare som berättat att de lämnar sin nuvarande klubb, men ännu inte preseterats för någon ny.

Hetast på den listan är nog ändå Rita Chikwelu, som kommer att lämna Kristianstad. Där lämnar hon ett stort hål efter sig, ett hål det blir intressant att se hur det skall tätas.

Men var hamnar Chikwelu? Blir det någon annan damallsvensk klubb som får hennes namn på ett kontraktsförslag?

Andra spännande spelare som står utan klubb är Julia Spetsmark, Ebba Wieder och Dajan Hashemi. De två sistnämnda är två spelare med hög potential, som båda kan få rejäla lyft om de ges både förtroende och speltid. Kanske att Wieder kan bli Chikwelus ersättare?

Ytterligare en spelare som har osäker framtid är Mimmi Larsson. Hon är just nu kontraktslös, och borde kunna vara intressant långt utanför Sveriges gränser. Det blir förstås också väldigt intressant att se om hon blir kvar i Linköping, eller om hon hittar någon ny klubb.

Ungefär samtidigt som jag publicerade det här inlägget kom Corren med en intressant artikel om kontraktsläget i LFC. Huvudnyheten är att Cajsa Andersson verkar vara på gång tillbaka till Linköping. Men artikeln innehåller mycket annat intressant. Det verkar exempelvis som att Olof Unogård kommer att bli kvar. Och Ungård säger bland annat att:

”Av både sportsliga och ekonomiska skäl är det rimligt att tro att inte både Stina Blackstenius och Mimmi Larsson blir kvar. Det vi vet nu är att Stina har kontrakt, medan Mimmi sagt upp sitt. Men därmed inte sagt att det slutar på det sättet. Diskussioner pågår och det är ingenting som är klart.”

Det verkar alltså bli antingen Larsson eller Blackstenius. Undra egentligen vilket av alternativen som Unogård och LFC föredrar. Blackstenius har den östgötska förankringen, men Larsson har varit bättre i år – inget lätt val.

Det framgår även av artikeln att utöver Mimmi Larsson är även Emma Holmgren och Frida Maanum numera kontraktslös. Enligt mitt sätt att se det har de båda varit LFC:s två bästa i år. Holmgren har precis som Larsson sagt upp sitt kontrakt, vilket indikerar att hon kan vara på gång bort.

En nyhet från förra veckan som fick mig att haja till var att Kristianstad värvar Otto Persson som ansvarig för klubbens fina ungdomsverksamhet. Persson var ju tränare i LB07 förra året, och har ett gott rykte som spelarutvecklare. Kristianstad gör alltså ytterligare en spännande rekrytering till en redan mycket bra fotbollsakademi.

Spännande rekrytering är väl även rätt ord för Hammarbys värvning av June Pedersen. Mycket talar för att det är vinterns värvning i elitettan. Pedersen har ju legendarstatus i Piteå. Som synes av tweeten nedan har Pedersen spelat i 211 av Piteå IF:s totalt 218 matcher i damallsvenskan. Snacka om att lämna ett hål efter sig .

Från Piteå är det långt till Zambia. Men Zambias landslag Shepolopolo tog sig i går ett stort steg närmare nästa års OS-turnering. Lushomo Mweemba blev segerskytt när Kenya besegrades med 1–0 i returen av semifinalen i Afrikas OS-kval. Eftersom den första matchen blev 0–0 avancerade Zambia till final med totalt 1–0. För Zambia väntar nu två chanser att ta sig till OS. Första chansen är finalen mot Elfenbenskusten eller Kamerun. Och skulle man inte lyckas där väntar en andra chans i form av playoffmatcher mot Chile.

Vi kan alltså få se Zambia i OS. Däremot får vi varken se Frankrike eller Tyskland i Japan nästa år. Jag har skrivit om det många gånger, men Fifa måste göra något åt kvalet till OS. Det är ju inte rimligt att en världsdel med fem lag på världsrankingens topp sex bara har tre platser i OS-turneringen.

Eller. Eftersom Sverige och England nu delar femteplatsen på världsrankingen har ju Europa faktiskt fem lag på topp fem.

Vilka Zambia får möta i Afrikas kvalfinal avgörs i eftermiddag. Det är avspark 15.30 mellan Kamerun och Elfenbenskusten. Matchen går att se här.

Slutligen har Thomas Dennerby fått ett nytt, och högst oväntat jobb. Han är nämligen ny förbundskapten för Indiens F17-landslag.

Indien står som värd för F17-VM i november nästa år, och Dennerby har alltså ett år på sig att förbereda det indiska ungdomslandslaget för mästerskapet. Indien är ju ett U-land inom all fotboll.

På damernas världsranking ligger landet på plats 58, vilket sannolikt är en rätt stor övervärdering av landslagets kvalitet. Många asiatiska blåbärsnationer gynnas ju på rankingen av att Asiens fem bästa lag är väldigt bra.

Indiens enda möte i år med ett högre rankat lag var mot 42-rankade Rumänien, och den matchen slutade med 3–0-förlust. I VM-kvalet för två år sedan föll man med 10–0 mot Sydkorea, 8–0 mot Nordkorea och 7–1 mot Uzbekistan. Nu har alltså Dennerby fått uppdraget att försöka ge Indien en lysande damfotbollsframtid.

Champions League – och rika män

Alldeles nyss blev lottningen av åttondelsfinalerna av Champions League klar. Där står det klart att Danmark bör ha mycket goda chanser att få ett lag i kvartsfinal. Bröndby lottades nämligen mot skotska Glasgow.

Däremot fick det andra danska laget Hjörring, svårast möjliga lottning i form av Lyon.

Det fanns två nitlotter i potten med oseedade lag, Arsenal och Atletico Madrid. De lottades mot Slavia Prag respektive Manchester City. Det är således de båda matcherna som blir de mest intressanta åttondelsfinalerna.

Här är alla åtta åttondelsfinaler:
Glasgow–Bröndby
Barcelona–Minsk
Biik Kazygurt–Bayern München
Lyon–Fortuna Hjörring
PSG–Breidablik
Wolfsburg–Twente
Slavia Prag–Arsenal
Manchester City–Atletico Madrid

Jag tänkte även passa på att komma med några noteringar från de senaste dagarna. Dels såg jag att Vivanne Miedema tycker så här om att hon hamnade utanför världslaget:

”Jag tror att vi alla vet att det handlar om popularitet och jag publicerar inte så mycket på instagram eller twitter, så det är troligen där det jag föll. För att vara ärlig struntar jag fullständigt i sådana här individuella utmärkelser, jag tycker att de är ett skämt.”

En annan notering gjorde jag när jag åkte ner till Göteborg i går. Under resan satt jag och läste lite Anders Thall:s bok ”Vi hänger med, Vittsjö GIK – byalaget som spelar i damallsvenskan mot alla odds”.

Där reagerade jag över att klubbens storsponsor var bortgångne Calevi Hämäläinen. Samt att det var Olof Stenhammar som gick in och ordnade så att klubben kunde spela vidare på Vittsjö idrottspark. I bakhuvudet hade jag att Kungsbackas elitlicens räddas av Gunnar Sivertsen. Och Växjös av Santhe Dahl.

Gemensam nämnare för de här fyra välgörarna är att de är män. Jag började fundera över vilka kvinnor vi har som sponsrar svensk damfotboll. Men när jag började fundera över vilka det är som lägger större pengar på sporten dök bara ännu fler män upp i bakhuvudet.

Tittar vi på våra toppklubbar är ju Rosengårds satsning möjlig genom miljardären Dan Olofsson och Göteborgs satsning drivs av miljardären Peter Bronsman. Jag har inte koll på hur det ser ut i alla klubbar, och vet att huvuddelen av Sveriges rikaste personer ju är män. Men jag tycker ändå att det är lite konstigt att jag inte kan komma på en enda kvinna som kan räknas som storfinansiär av svensk damfotboll. Eller?

 

En spelidé närmast kliniskt fri från passningar

Inlägg uppdaterat med fler tv-matcher, Chelseanytt, mer från Spanien – och från Göteborg

Efter att ha haft världens längsta semester är jag sedan några dagar tillbaka åter på jobbet. Därmed kommer mina möjligheter att se och skriva om damfotboll minska lite jämfört med hur det sett ut de senaste tre månaderna.

Här är ändå en liten genomgång av det som händer kommande dagar. Samt en liten tillbakablick på tisdagens landskamp. Men först framtiden. Under helgen drar både engelska WSL och spanska ligan igång.

Från WSL kan man se tre matcher på svensk tv i helgen. På lördag 16.00 visas Manchester City–Manchester United på TV10, och på söndag 13.30 visar samma kanal Chelsea–Tottenham. Två timmar senare kan man se Arsenal–West Han på Viasat sport premium.

Hos Chelsea saknas nyckelspelaren Fran Kirby som fortfarande har skadebekymmer. Däremot är klubbens nya lagkapten Magdalena Eriksson förstås med. Kul det här med svenska lagkaptener i de europeiska toppklubbarna. I våras hade vi Nilla Fischer i Wolfsburg och Linda Sembrant i Montpellier. Nu tar alltså Eriksson över stafettpinnen.

Ligan börjar alltså med hemmaderbyn för de tre tänkbara guldkandidaterna. Mitt tips är att det återigen kommer att stå mellan Arsenal och City. Kanske att det kan vara dags för guld till Manchester igen i år. Roligt inför premiäromgången är att det uppges vara sålt över 20000 biljetter till Manchesterderbyt.

I Spanien ingår bland annat matchen Barcelona–Tacon (lördag 18.00) i premiäromgången. Det är alltså ett herrfotbollens klassikermöte. Jag noterar dock att spanska damfotbollsexperter ryggar tillbaka mot att kalla matchen för ett damfotbollens El Clasico.

Det är ju Atletico Madrid som vunnit ligan de tre senaste säsongerna. Dess för innan tog Athletic Club från Bilbao hem titeln. Barcelona har varit två fyra år i rad. Senaste gången den katalanska storklubben vann guldet var 2015.

Kanske att det kan vara dags nu igen. Med värvningarna av Asisat Oshoala och Caroline Graham Hansen borde Barca ha förbättrat sin offensiva spets. Atleticos trupp känns lite tunnare än tidigare. Men laget imponerade på mig när de spelade mot Lyon i inofficiella klubblags-VM tidigare i sommar. Så jag skulle inte bli förvånad om Atletico försvarar titeln ytterligare en gång.

I Frankrike är det en rätt ointressant ligaomgång, och i Tyskland är det cupvecka. Från Frankrike sänder för övrigt Viasat Sport matchen Reims-Lyon på lördag 16.30.

Och här hemma i damallsvenskan känns helgens omgång lite som en transportsträcka mot nästa veckas superintressanta matcher. Nästa helg har vi ju både toppmötet Göteborg–Rosengård och nagelbitaren Djurgården–LB07 att se fram emot.

Den här helgen är nog lördagens match mellan Eskilstuna och Göteborg den mest spännande. United kanske kan sätta lite käppar i Göteborgs hjul inför göteborgskornas supervecka med hemmamatcher både mot Bayern München och Rosengård.

Apropå Göteborg hade GP i onsdags en artikel där tränare Marcus Lantz var kritisk mot förbundet eftersom den långa landslagssamlingen gör att Göteborg bara kan köra två taktiska träningar plus en match på 2,5 veckor innan mötet med Bayern.

I artikeln nämndes även att Emma Berglund åkt på ytterligare ett bakslag och nu riskerar att missa resten av säsongen.

Matchen Eskilstuna–Göteborg sänds för övrigt på Sportkanalen på lördag 13.45. Och på söndag 15.00 visar SVT matchen Rosengård–Djurgården.

Det var en snabbgenomgång av helgens damfotboll. Innan jag sätter punkt tänkte jag blicka tillbaka lite på tisdagens EM-kvalseger borta mot Lettland.

Det visade ju sig att lettiskorna var precis så genomusla som man kunde förvänta sig. Jag kollade igenom den första halvleken av matchen en andra gång, och räknade då lettiska passningar.

Det var väldigt lätt gjort. Lettland var nämligen det mest ”lettscoutade” lag jag sett. Deras spelidé byggde nämligen på maximal riskminimering. Det var en spelidé som byggde på att aldrig slå några passningar.

Defensivt parkerade de bussen utanför eget straffområde. När de bröt svenska anfall skickade de bara i väg bollen så långt de bara kunde. När de fick in-, ut- eller frisparkar slogs de alltid långt. Att passa igång bollen var inte något alternativ i någon del av spelet. Målvakten funderade inte ens på att rulla ut bollen. Måltavlan för de långa in-, ut- eller frisparkarna var oftast nickstarka forwarden, nummer 19 – Karlina Miksone.

Det var också Miksone som både fixade den frispark som ledde till målet, samt nickskarvade fram bollen. Där har jag redan sågat det svenska försvarsspelet.

Men faktum är att Miksones nickskarv inför målet var en av blott fem lettiska passningar under de första 45 minuterna. Fem passningar, varav en var en misslyckad rensning som hamnade hos en lagkompis…

Här skall sägas att jag inte räknat med igångsätting av spelet, alltså är inte in-, ut- eller frisparkar där lettiskorna vann nickduellen inräknade, utan jag tog bara med passningar i själva spelet. Jag har inte heller räknat in inkast och avsparkar. Om jag hade räknat in fasta situationer kanske lettiskorna fick fram 15–20 bollar till medspelare – vilket också är extremt lite.

Lettland var alltså fullständigt ointresserat av att passa bollen inom laget. Deras allra största tillgång som lag var faktiskt deras medvetenhet om sina egna tekniska brister. Den medvetenheten gjorde att laget spelade klockrent efter sina resurser.

Taktiskt visade de alltså betydligt större skicklighet än de gjorde rent fotbollstekniskt. Det var förstås även taktiskt smart att starta matchen med dåligt pumpade bollar, vilket periodvis minskade svenskornas fokus på själva spelet.

Dessutom hade tydligen arrangören vägrat att vattna planen inför matchen. Där fick dock Sverige hjälp av ett regnväder strax innan avspark. Det finns ju en anledning till varför Peter Gerhardsson fått smeknamnet Rainman av flera av spelarna…

Om Lettland spelade klockrent efter sina resurser var det lite tvärtom med Sverige. Den elva som Gerhardsson har spelat in är i första hand byggd för jämna matcher mot lag i  världseliten. I sådana matcher har vårt landslag visat att det är väldigt bra.

Däremot är Sveriges lag inte byggt för de här beställningssegrarna mot blåbärslag. Vi är oftast tillräckligt bra för att vinna de här matcherna – men vi gör det utan finess.

Jämför man exempelvis med Tyskland är vi långt efter. Tyskorna vann i det här landslagsfönstret med 10–0 mot Montenegro och 8–0 borta mot Ukraina. Den andra segern är otroligt imponerande – det var ju just Ukraina som vi bortaföll mot i VM-kvalet i fjol.

För att göra bättre prestationer mot blåbärslag behöver nog Gerhardsson byta några spelare i sin elva. Som jag ser det är Caroline Seger och Sofia Jakobsson två spelare som knappast lyfter laget i den här typen av matcher.

Seger är varken tillräckligt offensiv eller kreativ för den här typen av matcher. Jag ser exempelvis Nathalie Björn som ett klart bättre alternativ mot parkerade bussar. Och Jakobsson behöver större ytor för att briljera. Att slå inlägg eller kombinera på små ytor är inte Jakobssons bästa melodi. Där skulle Michelle De Jongh vara ett klart bättre alternativ. Vittsjömittfältaren har dessutom ett bra skott, vilket är en bra tillgång mot lag som står lågt.

Jag är även tveksam till om Elin Rubensson är en speciellt bra startspelare mot parkerade bussar a la Lettland. Hennes djupledslöpningar kommer inte till sin rätt i den typen av matcher. Det känns som att det är bättre att dra ner Kosovare Asllani ett halvsteg och sätta in en forward till. Då får Asllani mer tid, och kan slå sina öppnande passningar. Dessutom kanske vi kan få in en nickstark spelare till i straffområdet.

En viktig fråga här är ju hur mycket tid och kraft förbundskapten Gerhardsson skall lägga på att bygga ett lag för att vinna imponerande segrar mot blåbärsmotstånd. Här har jag inget klockrent svar. För så länge vi ändå vinner de här matcherna kanske det ändå är en större vinst att fortsätta det lagbygge som är inriktat mot betydligt vassare motstånd?

 

Lyon fick revansch

Lyon tog revansch på North Carolina Courage. Europas bästa lag vann i natt finalen av det inofficiella världsmästerskapet för klubblag, International Champions Cup, med 1–0.

Dzsenifer Maroszan gjorde segermålet i 57:e minuten. Målet ser du här:

Jag kollade de första 20 minuterna och så långt såg det ut ungefär som förväntat. Lyon hade mest boll, och jobbade med långa anfall. NC Courage däremot jobbade med snabba attacker. Så långt tyckte jag att amerikanskorna kändes farligare.

NC Courage har ju enorm snabbhet i offensiven. Den här gången startade man med Lynn Williams, Kristen Hamilton, Crystal Dunn och Debinha. Och i den andra halvleken kom Jessica McDonald in. Däremot blev Julia Spetsmark kvar på bänken hela matchen.

De här lagen möttes ju i final även förra året. Då vann Courage med 1–0. Nu fick alltså fransyskorna revansch. I fjol kom Lyon med en tunn trupp till turneringen, och man inledde finalen med flera ordinarie spelare på bänken. Även Courage hade ett halvt B-lag i finalen.

I år tog båda klubbarna turneringen på större allvar, vilket är kul. Det är ju trevligt att få en riktig jämförelse mellan världens bästa lag.

I bronsmatchen vann Manchester City med 3–2 mot Atletico Madrid. Spanjorskorna ledde länge med 2–1 och såg ut att gå mot segern. Men City stod för en lite oväntad vändning på slutet.