I kväll mellan 21.00 och 23.00 på TV4 visas det coronasubstitut till Fotbollsgalan som kallas ”Fotbollsåret 2021”. Då skall årets Diamantbollen delas ut. Kampen om svensk damfotbolls finaste pris känns ovanligt öppen. Men som ni förstår av rubriken lägger jag alltså min röst på Fridolina Rolfö.
I fjol vann Magdalena Eriksson. Hon nämns som en het kandidat även i år. Men det tycker jag inte att hon borde vara. Visst har hon vunnit många titlar, men har hon varit bäst?
När jag sett henne under året har hon faktiskt varit ganska långt ifrån bäst. Jag tycker att OS bör väga otroligt tungt när Diamantbollen 2021 dalas ut. I OS led Magda i och för sig av sviter från en skada. Men då platsade hon inte i mittförsvaret, utan fick spela som vänsterback. Och där var hon inte speciellt lyckosam. Magda finns således inte med bland mina fem heta kandidater.
Vilka finns då bland de fem kandidaterna? Jo, där ryms fem de sex som fick högst betyg av mig i OS. Mina OS-betyg såg ut så här:
4,20: Caroline Seger 4–4–x–4–5–4
3,80: Hedvig Lindahl 4–4–x–3–3–5
3,60: Kosovare Asllani 5–4–x–3–3–3
3,60: Fridolina Rolfö 3–4–x–3–4–4
3,50: Nathalie Björn 5–2–3–3–3–5
3,40: Stina Blackstenius 5–3–x–2–3–4
2,83: Filippa Angeldahl 5–2–3–2–2–3
2,80: Hanna Glas 4–1–x–3–3–3
2,75: Jonna Andersson 3–3–3–x–x–2
2,50: Amanda Ilestedt 3–3–2–2–4–1
2,40: Sofia Jakobsson 3–3–x–2–2–2
2,20: Magdalena Eriksson x–1–2–3–3–2
När jag ändå redovisar mina OS-betyg kan det vara värt att nämna att utöver de spelare som blev betygsatta i fyra matcher eller fler så var det två som fick betyg i två matcher vardera i form av Hanna Bennison (två treor) och Lina Hurtig (två tvåor). Dessutom var det sju spelare som bara fick betyg mot Nya Zeeland, nämligen:
4: Olivia Schough.
3: Jennifer Falk och Emma Kullberg.
2: Julia Roddar, Rebecka Blomqvist, Madelen Janogy och Anna Anvegård.
Det var OS-betygen. Nu till kvällens gala. Vi tar det pris för pris, eller lagdel för lagdel. Alla nominerade kandidater till lagdelspriserna, och juryns sammansättning, hittar ni här.
Årets målvakt:
Här är Hedvig Lindahl min vinnare. Jag tror också att hon tar hem priset, även om Jennifer Falk också har haft ett bra år. Men Lindahl klev fram i avgörande lägen i OS, inte minst minns vi fina straffräddningar både mot Australien och i finalen. Lindahl bör vara en ganska klar vinnare trots att hon inte varit given förstamålvakt i Atletico Madrid under hösten. Hon och Lola Gallardo har delat ganska jämnt på speltiden.
Årets back:
När jag tog ut mitt stjärnlag efter OS-turneringen var Nathalie Björn med i startelvan. Hon är dock inte nominerad till Årets back, och kan således inte vinna. Jag antar att det beror på att hon varit mycket skadad, både före och efter OS.
Då går istället min röst till Hanna Glas, som gjort det utmärkt i landslaget hela året, var bra i OS och har varit stabil när jag sett henne i Bayern – med vilka hon tog ligaguld.
Årets mittfältare:
Här står det mellan Caroline Seger och Kosovare Asllani. Min röst går till Seger eftersom jag tycker att hon var vår jämnaste och bästa spelare i OS.
I övrigt hade de båda huvudkandidaterna liknande säsonger. Båda var väldigt bra i våras, och förde sina respektive klubblag till stora framgångar – SM-guld respektive andraplats och Champions Leagueplats. Båda gjorde en otroligt bra OS-turnering, men avslutade med att slå usla straffar. Slutligen fick båda hösten söndertrasad av skador.
Asllani skulle också vara en värdig segrare, men jag tror alltså på Seger.
Årets forward:
Här står det mellan Stina Blackstenius och Fridolina Rolfö. Precis som i kampen om Årets mittfältare tycker jag att båda huvudkandidaterna skulle vara värdiga segrare. Båda hade en stark vår och gjorde en lysande OS-turnering. Min röst går dock till Rolfö på hennes jämnhet över hela året. Medan Blackstenius hackade lite på hösten, delvis orsakat av skador, har Rolfö hela tiden varit stabil. Och hon har slagit sig in i världens bästa klubblag, FC Barcelona.
Det går att argumentera för att Rolfö kanske borde varit nominerad som mittfältare, eftersom hennes kantroll i landslaget är minst lika mycket yttermittfältare som ytterforward. Och i Barcelona har hon varit allkonstnär och spelat allt från toppforward till vänsterback. Men det är ändå inte helt fel att kalla henne forward.
Rolfö slutar som landslagets bästa målskytt under kalenderåret 2021. Och hon blev delad segrare i assistligan i Champions Leagues gruppspel med fyra målpass. Dessutom gjorde hon tre mål. I OS gjorde Blackstenius fem mål och hade en assist medan Rolfö gjorde tre mål och hade två assist. Det är en otroligt jämn kamp där jag alltså håller Rolfö som knapp vinnare.
Diamantbollen:
De fem spelare som jag tycker slåss om årets Diamantbollen är Lindahl, Asllani, Seger, Blackstenius och Rolfö. Eftersom jag redan berättat att jag håller Seger knappt före Asllani och Rolfö knappt före Blackstenius återstår egentligen bara tre tänkbara vinnare.
Där åker Lindahl bort eftersom hon inte presterat lika bra före och efter OS. Därmed är det final mellan Seger och Rolfö. Om den här prisutdelningen hade varit i augusti hade jag haft Seger som ganska klar segrare. Så långt var hennes år fullständigt lysande. Jag har tidigare varit lite kritisk mot henne eftersom jag tycker att hon periodvis varit en bromskloss i anfall. Att hon nästan aldrig slagit ut lagdelar hos motståndarna, utan tvärtom oftast valt en feg utväg genom sidleds- eller bakåtpassningar.
Men i år såg jag redan tidigt en mer offensiv Seger. Som 36-åring utvecklade hon sitt spel och var ofta den som satte de offensiva poängspelarna i fina positioner. För mig skulle Seger vara en värdig vinnare av Diamantbollen 2021. Det är även Lindahl, Asllani och Blackstenius. Alla har gjort bättre säsonger än flera av de som vunnit Diamantbollen tidigare år.
Det är ju bara det att det här är Sveriges bästa år genom tiderna. Landslaget har aldrig förr varit rankat så högt vid ett årsskifte. Jag trodde ju faktiskt att Sverige skulle vara världsetta, men vårt landslag ligger ”bara” på en fin andraplats.
Här kan jag inte låta bli att ifrågasätta Fifas rankingsystem. Sedan i somras har Sverige sex segrar på sex matcher. Ändå har landslaget tappat 9,59 rankingpoäng. Hur kan det vara möjligt? Ett system där man går minus på vinster känns inte som något bra system. För det innebär ju att det är bättre att inte spela än att vinna matcher.
Tillbaka till Diamantbollen. Konkurrensen om priset är alltså stenhård. Så hård att jag inte ens har med Magdalena Eriksson bland mina fem toppkandidater. Och då skall man veta att hon och Blackstenius var de enda två svenska spelarna som var nominerade till Ballon d’Or. Där slutade Eriksson på elfte plats och Blackstenius på trettonde. Barcelonas Alexia Putellas vann för övrigt tidningen Franc Football:s guldboll.
Eriksson och Blackstenius fanns även bland de 13 nominerade till Fifas pris till världens bästa spelare, The Best. Det priset delas ut den 17 januari.
Kollar vi brittiska tidningen The Guardian:s lista över världens 100 bästa spelare under 2021 toppas den också av Alexia Putellas. Det är väldigt ovanligt att en spelare som inte var med i årets stora mästerskap rankas som världsetta. Det är inte desto mindre välförtjänt, då Putellas är hjärnan i världens bästa klubblag.
Anmärkningsvärt är dock att inget av världens fyra högst rankade landslag (USA, Sverige, Tyskland och Frankrike) är representerat på topp tio på The Guardians 100-lista. På den listan finns för övrigt följande nio svenska spelare:
11: Magdalena Eriksson
17: Stina Blackstenius
24: Kosovare Asllani
33: Hanna Glas
45: Fridolina Rolfö
62: Sofia Jakobsson
65: Hedvig Lindahl
77: Caroline Seger
88: Lina Hurtig
Internationellt är det alltså Magda Eriksson som är vårt stora namn. Jag antar dock att de som röstat fram de här listorna inte kollade in OS-turneringen, utan mest gått på titlar. För om de kollat på OS skulle Eriksson inte legat så högt, medan Seger hade varit topp fem.
Trots det har jag alltså Fridolina Rolfö som min favorit. Jag har det för hennes jämnhet och allsidighet. Jag tycker helt enkelt att hon just nu är Sveriges bästa fotbollsspelare. I kväll strax innan 23.00 får vi veta om juryn håller med mig.
En blogg om internationell damfotboll 
Jag håller med dig men är helt säker på att Caroline Seger vinner.
Håller också med att Rolfö borde vinna, och borde vara mycket högre än rankad 45 i världen som på ”The Guardians” listan.
Gällande listor om bästa spelare/lag kopplat till OS.
Har inte OS, till viss del, spelat ut sin roll gällande detta?
Tycker inte man kan avgöra vilka spelare eller lag som var bäst i världen i år baserat på en turnerning där bara 3 europeiska lag fanns med, och särskilt i år när det på grund av corona var 2 år sedan VM spelades som avgjorde vilka som fick vara med.
Sverige gjorde förstås en utmärkt turnering, men jag rankar OS lite lägre för varje gång det spelas ju mer utvecklingen går framåt.
Frankrike, Tyskland, Spanien, Holland, England (GB), kanske Danmark och Norge är redan ungefär på samma nivå, snart också säkert Italien. Därav en del andra lag inte långt efter.
Det blir som en jaktstart i skidskytte. Kommer man högt upp i sprinten har man jättechans till en extra medalj i loppet efter.
Jag tycker det är mycket mer intressant med VM, och även EM, jämfört med OS framöver.
Håller med om att VM är mer intressant än OS. Men jag tycker att OS fortfarande går ganska klart före ett EM. I ett OS kan alla lag vara med – om de kvalar in. I ett EM saknas alltid toppnationer som USA, Kanada, Brasilien, Australien och Japan.
Tre av de nationerna har vunnit världstäckande mästerskap sedan 2010. Det har bara ett europeiskt land lyckats med – Tyskland. Faktum är ju att Europa bara har vunnit ett av de sju senaste världstäckande mästerskapen, och det var Tyskland i OS 2016.
Jag håller med om att många länder i Europa håller på att flytta fram sina positioner. Men vi är ännu en bra ifrån herrfotbollen där de fyra senaste världsmästerskapen har vunnits av fyra olika europeiska länder. Och ytterligare två europeiska länder har varit i final. Kollar vi de fyra senaste världsmästerskapen för damer har Europa ett guld och en finalförlust.
På målvaktssidan hade jag också valt Lindahl enbart på grund av OS. Men i ärlighetens namn så är jag inte säker på att hon fortfarande är Sveriges ” bästa” målvakt då hon petas av Spaniens andramålvakt i klubblaget. Lite samma situation som Robin Olsen har. Falk flåsar henne i nacken.
På backsidan är Glas en solklar vinnare. Är hon världens mest underskattade back? Så oerhört stabil och jag håller henne som världens bästa tvåvägsback. Individuellt håller jag både Björn och Ilestedt som bättre än Eriksson, Eriksson är en stor ledare men har en del brister var gäller teknik och snabbhet.
Som mittfältare känns Seger och Asllani ohotade det enda som kan fälla dem båda är att ingen av dem pallade för trycket när det gällde som mest, å andra sidan hade Sverige aldrig tagit sig till en final utan dem. Men Seger vinner till slut.
På forwardssidan känns det jämnare än någonsin. Jag skulle säga att alla tre har gjort sina bästa säsonger någonsin. Hurtig var helt fantastisk i våras och hon var verkligen inte dålig under OS heller men under hösten har hon ju varit helt brutal. Hon hade stor del i att Juve tog sig vidare i CL och var helt fantastisk i de sista landskamperna. Blackstenius skulle jag säga har varit jämnast över hela säsongen men hade en något svagare höst vilket förmodligen har sin förklaring i att hon matchades alldeles för hårt i Häcken och hade en sliten kropp. Hon spelade också i ett lag som inte alls fungerade under hösten men hon gjorde fortfarande en hel del poäng. Hon tog Häcken vidare i CL-kvalet nästan på egen hand med sina 3 mål. Hennes OS var magiskt. Skadade sig i slutet av säsongen men kom tillbaks med besked och gjorde ett riktgt fint mål mot Bayern.
Rolfö hade en lite knackig vår med lite skador men lagom till OS var hon i sin bästa form någonsin och hon var för mig bästa spelaren i hela OS. Hon hade det lite tufft i Barca till en början men efter någon månad var hon gjuten i laget men på många olika positioner, en så kallad hybridspelare och under hösten har hon varit en av de absolut bästa spelarna i hela Europa. Fortsätter hon såhär kan den där diamantbollen som hon bör få ikväll till nästa år bytas ut mot en annan eftertraktad boll som hennes lagkamrat i Barca fick i år.
Men årets forward tycker jag borde gå till Blackstenius faktiskt. Hon är den enda av dessa tre som är en renodlad nia och en forwards uppgift är att göra mål och poäng och det har hon verkligen gjort under hela säsongen, dessutom tycker jag hon är en spelare som alltid höjer sig i de stora matcherna vilket två finalmål i 2 olika olympiska spel vittnar om, hon har varit en matchvinnare för Sverige i tre raka mästerskap nu. Målen i OS väger extra tungt för mig och det faktum att hon nu är Sveriges bästa målskytt i OS är riktigt stort. Kort och gott har hon varit Sveriges bästa spelare på att göra mål i år alltså den bästa forwarden. Eftersom Rolfö har spelat på så många olika positioner så faller det lite där för henne när det gäller just det här priset.
Diamantbollen ser jag att det finns några kandidater till. Hanna Glas borde vara med i snacket tycker jag, så även Seger, Asllani Blackstenius, Rolfö och en bubblare är Hurtig.
Men Rolfö är min favorit till att vinna. Mycket tack vare hennes fantastiska OS och en höst där hon har varit en av världens bästa spelare, men hon har också varit viktig i kvalmatcherna under hösten.
Har inte sett alla matcher för landslaget och bara strömatcher i klubbfotbollen. Rolfö var för mig given. Tror inte jag sett en sådan överlägsen spelare sedan Schelins/Mosans glansdagar. Visst hon försvinner i vissa matcher men när hon är bra är hon kanske den bästa damspelare vi haft. Hennes speed, skott och inlägg är på en nivå som jag inte sett en svensk damspelare presterat någonsin. Seger må va bra men spelar i ett lag som förmodligen skulle vara glada om de undkom med tennissiffror mot Barcelona som nu faktiskt Rolfö platsar i. Hoppas det kommer fler sådana spelare som höjer nivån på sina positioner. Den position som borde vara enklast är att höja är målvakterna, utvecklingen har givetvis gått framåt även där men inte som utespelet de senaste 20 åren. Fortfarande finns det få målvakter som äger luftrummet eller kan freda målet från högre skott.