Damallsvenskan inte längre topp tre

I dag lade Uefa upp hur rankingen av klubblag och ligor ser ut inför den kommande Champions Leaguesäsongen.

När det gäller ligarankingen tappar damallsvenskan den tredjeplats vår högsta liga har legat på de senaste åren. Det är England som passerar, och förpassar Sverige till fjärde plats. Noterbart dock att damallsvenskan och WSL har exakt samma rankingpoäng.

Med tanke på att WSL tappar fler poäng än damallsvenskan till nästa år finns det en liten chans att återta tredjeplatsen till nästa år. Men känslan är att det ändå bara skulle vara tillfälligt, för de engelska lagen var ju klasser bättre än de svenska i fjol.

Däremot kan vi nog som sämst ligga kvar som fyra i några år, för ännu så länge är avståndet ner till femman Spanien rätt stort.

klubbrankingen återfinns FC Rosengård på en fin femteplats. I övrigt återfinns Linköping på 15:e plats, Tyresö på 16:e, Kif Örebro på 27:e och Eskilstuna på 33:e. I och med att rankingen enbart bygger på resultat från de fem senaste upplagorna av Champions League blir den lite udda.

Det är ju exempelvis rätt absurt att Tyresö ligger före lag som Montpellier, Arsenal och de två senaste årens spanska mästarinnor Atletico Madrid.

I dag har det spelats en träningsmatch med många svenska inslag. Montpellier besegrade Chelsea med 3–2 (2–1) på hemmaplan.

Det blev inga svenskmål. Hos Montpellier spelade Sofia Jakobsson den första halvleken medan Linda Sembrant och Stina Blackstenius spelade den andra.

För Chelsea startade Hedvig Lindahl och Jonna Andersson, medan Magdalena Eriksson började på bänken. Jag har inte sett några uppgifter på exakt speltid på Chelseaspelarna.

Styv kuling i ankdammen

De senaste dagarna har det blåst upp en liten konflikt inom svensk damfotboll. Orsaken till konflikten är olika syn på elitflicklägret, eller Svenska Fotbollförbundets utvecklingsläger som det numera heter, samt F15-landslaget.

Huvudkonflikten står mellan förbundet – företrätt av duon Pia Sundhage och Lilie Persson – och några av distrikten.

Lilie Persson och Pia Sundhage

Bakgrunden är den att Skånes och Hallands distriktsförbund har valt att inte vara med vid elitflicklägret de senaste åren. I år fick de sällskap av Västergötland i sin ”bojkott”. De tre distrikten tycker att 15 år är en för tidig ålder för selektering.

Följden har blivit att inga spelare från Skåne, Halland eller Västergötland har kommit med när Sundhage kallat till den första landslagssamlingen för F15/03-landslaget. I torsdagens GP gick att läsa följande citat från Sundhage:

”Det är uppenbarligen tre distrikt som inte är lojala med förbundet, vilket jag personligen tycker är konstigt.”

Redan 2016, när Sundhage var förbundskapten för A-landslaget, var hon kritisk till att Halland och Skåne hade slopat sina distriktslag. Till Hallandsposten kommenterade hon det så här:

”Svaret kommer från hjärtat: vansinnigt.”

I den artikeln är det tydligt att Sundhage älskar Elitflicklägret/Svenska Fotbollförbundets Utvecklingsläger:

”Det här är en manifestation för svensk flick- och damfotboll. Domare sitter här, vi har utbildningar, det är mycket ledare och det andas fotboll. Jag som är född i den andan, jag förstår inte. Det här är kanon för den som är intresserad av fotboll och som hamnar här på Elitflicklägret i en vecka. Fantastiskt.”

Faktum är ju att Sverige har varit ett av de länder som drivit på för att få till F15-landslag. Länge hade vi inga motståndare, så vår första F15-landskamp spelades så sent som i oktober 2006. Nu tycker alltså vissa distrikt att 15-åringar inte klarar av den selektering som ett ungdomslandslag innebär.

I grunden förstår jag Sundhages åtgärd. Spontant tycker jag att de tre distrikten har glömt vad de håller på med – idrott. Och idrott handlar om konkurrens och tävling – och därmed även utslagning.

Visst skall man vara försiktig med barn. Men 15-åringar är inte barn, de klarar av selektering. På tjejsidan spelar många 15-åringar redan seniorfotboll, där det handlar om att göra resultat. Här i Boråsområdet har vi flera 03:or som spelar i ettan, tvåan och trean. De kan spelets regler.

Dock blir Sundhages drag att helt utestänga tre distrikt som företräder ungefär en fjärdedel av landets spelare lite lätt patetiskt. Hon säger att hon inte kan åka runt i alla distrikt, och det köper jag rakt av.

Men det blir ju absurt när en spelare som Kristianstads Evelina Duljan inte finns med bland de 46 spelare Sundhage tagit ut. För självklart har Sundhage sett Duljan, och lika självklart är att förbundskaptenen ser KDFF-talangen som en av landets allra bästa 15-åringar. Duljan blir ju inte sämre bara för att Skåne har nobbat utvecklingslägret.

Förhoppningsvis kan dock det här leda till en vettig debatt framöver. För jag håller med de tre upproriska distrikten att det går att göra förbättringar av talangverksamheten. Exempelvis är det inte speciellt logiskt att alla 24 distrikt har 16 spelare vardera på förbundets talangläger. De stora distrikten borde kunna få med fler spelare.

Det är även ett problem att spelare som är födda tidigt på året är överrepresenterade på talanglägren. Kanske att man skulle förbestämma att hälften av talangerna måste vara födda på årets andra halva. Eller så har man två läger.

Det finns fler åtgärder att vidtaga, som att inte bara ta ut de i dagsläget bästa spelarna, utan även hitta vägar för att motivera spelare som ligger efter i den fysiska utvecklingen men som har egenskaper som kan göra dem till framtida storspelare. För killar födda 2001 har man kört med ett så kallat ”Future team,” vilket kanske skulle kunna vara en framkomlig väg även för damerna.

Kollar man på den konflikt som nu blåst upp inom svensk damfotboll skulle jag säga att det är spelare från mindre klubbar som blir mest lidande. De talanger som redan är hos elitlag som Rosengård, LB07, Kristianstad och Vittsjö får bra träning och erbjuds utmaningar i den dagliga verksamheten.

Men för 15-åriga talanger i mindre klubbar kan det vara en nyttig aha-upplevelse att få veta att man tillhör landets 46 bästa spelare. En aha-upplevelse som kan få spelarna att satsa lite extra, och kanske fundera på att välja en elitfotbollsbana när de väljer gymnasieprogram i höst.

Till en annan fråga inom talangutvecklingen, nämligen om hur man skall träna. Jag noterade i onsdags att Lisa Ek högg på Twitter efter att ha läst lite synpunkter från Simon Thern:

Efter lite kommunikation blev Ek och Thern rätt överens om hur man skall jobba, och det var kortfattat fler drillövningar i tidig ålder för att sedan allt mer gå över på spelövningar. Här är lite synpunkter i frågan från Ek och Kristianstads landslagsspelare Mia Carlsson:

Det om träning. Nu vidare till lite fotboll. Efter en lugn period händer det plötsligt rätt mycket. Under tiden jag skrivit det här inlägget har jag kollat in Australien–Brasilien i Tournament of Nations. The Matildas vann med 3–1 efter att två bjudningar från Brasilien samt ett riktigt världsklassavslut från Sam Kerr, på en läcker framspelning från Tameka Butt. Apropå selektering och landslag bytte The Matildas in 15-åriga Mary Fowler på övertid…

Senare i natt spelar USA mot Japan i den turneringen. I natt drar även International Champions Cup igång med North Carolina Courage–PSG och Lyon–Manchester City. Matcherna i den turneringen direktsänds på dess Facebooksida.

Natten mot onsdag vann Manchester City med 1–0 i en 80 minuter lång träningsmatch mot PSG. Jag såg den andra halvleken och förvånades över hur svagt PSG var.

Visst var laget väldigt reservbetonat, men jag tror inte jag såg dem någon gång slå fler än två passningar i rad inom laget. City kändes mer överlägset i spelet än laget var mot Linköping i Champions League i våras.

När det gäller City var laget dock väldigt ineffektivt. Man spelade på offensiv planhalva mest hela tiden, men kom ändå knappt till några avslut i PSG:s straffområde. Segermålet från Nadia Nadim gjordes dock just på ett avslut från nära håll:

Under fredagen spelas semifinalerna i U19-EM. Dit har både Norge och Danmark tagit sig – grattis. Dock bör man nog vara medveten om att det är ett devalverat EM i år.

Toppnationerna Frankrike, Spanien, Tyskland och Nederländerna har alla skickat B-betonade lag. Orsaken är ju förstås att alla de fyra nationerna håller på att förbereda sig för U20-VM, och därmed har sina bästa 19-åringar i det äldre landslaget.

Det finns alltså goda guldmöjligheter för Norge och Danmark. Under fredagseftermiddagen ställs norskorna mot Tyskland i första semifinalen (14.00) och danskorna mot Spanien i den andra (18.15).

Natten mot fredag spelas sedan semifinalerna i Centralamerikanska och karibiska spelen. Där är matcherna Mexiko–Venezuela och Costa Rica–Trinidad och Tobago.

Några som nu går på semester är lagen i den kinesiska superligan. Där åkte svensklaget Beijing på en riktig käftsmäll i sista omgången före uppehållet. Borta mot Shanghai föll man med hela 6–0.

Så till lite spelarnytt. Den före detta Tyresömittfältaren Thaisa Moreno är numera kontraktslös. NWSL-klubben Sky Blue bröt med brasilianskan häromdagen.

Thaisa Moreno

I England har Adelina Engman nu äntligen fått posera i Chelseatröja:

Så några aktuella övergångar. Skotska landslagsspelaren Chloe Arthur går från Bristol till Birmingham.

Och schweiziska landslagsspelaren Eseosa Aigbogun har gjort klart med Paris FC:

Rapport från en presskonferens

I förmiddags tog jag en sväng till Göteborg för att lyssna på vad EFD hade för stor nyhet att komma med. Det visade sig alltså att man valt att sälja delar av namnet på damallsvenskan, vilket är något nytt inom svensk fotboll.

Utöver att jag var där var GP:s Joel Tivemo enda närvarande reporter. Det var alltså fler på podiet än ”på golvet”.

De som satt på podiet vid presskonferensen var från vänster: Ulrika Liiv (Kommunikations- och Hållbarhetschef på Obos i Sverige), Linda Wijkström (Generalsekreterare för EFD), Daniel Kjörberg Siraj (Koncernchef för Obos i Norge), Annika Grälls (Ordförande för EFD) och Joakim Henriksson (VD för Obos i Sverige).

Bild från dagens presskonferens.

Presskonferensen inleddes med att EFD:s båda representanter berättade vad samarbetet betyder för svensk damfotboll. Grälls inledde:

”Jag tycker att det verkligen är banbrytande. Att vi faktiskt får en huvudsponsor som går in och satsar, och som har väldigt mycket av våra värden och värderingar, att vi faktiskt vill göra ett hållbart och bättre samhälle, och skapa förutsättningar för damfotbollen och våra föreningar att utvecklas, både föreningsmässigt men också fotbollsutvecklingsmässigt – ett jättestort steg.

Wijkström fyllde i:

”Konkret så är det naturligvis en intäktsökning för klubbarna, men också att Obos visar en pionjärsställning, att bryta mark som många har pratat om. Det kan innebära för föreningarna ute på den lokala marknaden att det visst finns företag som anser att det här är framtiden.”

Nästa fråga som kom upp var vad tanken var med de tio miljoner kronor (två miljoner per år) som är avsatta för samhällsprojekt. Där svarade Kjörberg Siraj:

”Vi har samma modell i toppserien, en grundfinansiering i botten och en toppfinansiering med olika projekt, delvis ute i klubbarna, delvis centrala arrangemang. Här tror jag att flexibiliteten är ganska stor. Från vår sida är det viktigt ,ed det här avtalet att lyfta att damfotbollen har ett kommersiellt värde.”

”För ett bolag som oss som säljer en produkt som bostäder, där vi vet att kvinnorna står för minst 50 procent av beslutsfattandet är det jätteintressant för oss att positionera oss i den här kundgruppen. Vi var lite förvånade att ingen på den norska marknaden

och kanske ännu mer förvånade att inga svenska bolag har tagit den här diskussionen. För utifrån har jag tyckt att jämställdhetsdiskussionen har pågått länge i Sverige. Många företag har pratat om det, men ändå inte gjort något. Det finns många sponsorer på lokal nivå som tar sitt ansvar. Men skall man lyfta damfotbollen rejält måste någon kliva in på den centrala nivån. ”

I november gick Obos in som huvudsponsor för norsk damfotboll, koncernchef Kjörberg Siraj konstaterade att det gav ringar på vattnet.

”I Norge har det gjort att det tillkommit flera sponsorer. Den norska serieföreningen har gått från två miljoner till nästan 20 miljoner på ett år. Efter att vi gick in klev flera aktörer ner från läktaren, för nu går tåget.”

Han är väldigt nöjd med hur det första halvåret av det norska samarbetet har funkat.

”Det har varit jättebra, det har skapat mycket uppmärksamhet. Det har väckt upp debatten. Vårt avtal i Norge är lite större än det svenska, men min bedömning är att vi redan fått tillbaka allt det vi satsat på publicitet och på att vi ses som det bolag som tar damfotbollen på allvar.”

”Vi fick väldigt mycket positiv respons från spelarna, för det ligger prestige i att vara kommersiellt intressant. Spelarna har så många gånger hört att de inte är kommersiellt intressanta, men nu känner att de äntligen är intressanta.”

Han berättade sedan om den satsning man gjorde med en sammanhållen omgång där alla lag spelade på samma plats, om traineeprogram och mentorskap.

Annika Grälls hoppades förstås att det här skall ge ringer på vattnet även för EFD och svensk damfotboll.

”Jag tror att man kan sätta igång en trend, precis som man gjort på den norska sidan. Vi ser ett ökat intresse vad gäller förfrågningar och annat, och att man börjar gå från tanke till handling är så viktigt. Alla kan bidraga på något sätt.”

Nästa fråga handlade om hur stor del av pengarna som skall användas centralt, och hur mycket som går ut till föreningarna. Wijkström svarade först:

”Pengarna fördelas i samråd med samarbetspartnern. Det är ungefär 80 procent av de medel som EFD har som går direkt ut till klubbarna.”

Grälls fyllde i:

”Det handlar också om var de medel vi får gör störst nytta för damfotbollen, var kan vi driva utvecklingen. För det är det som är viktigt, var har vi störst nytta.”

Sedan konstaterades att det här inte fullt ut täcker det bortfall som EFD och klubbarna fick när tv-avtalet löpte ut för några år sedan.

”Vi gick in med ungefär 18 miljoner kronor i intäkter i EFD i mars. Om vi bara tittar på våra samarbeten med Obos som titelsponsor och vår huvudsponsor Svenska spel kommer vi ha helt andra förutsättningar nästa år. Det finns en ambition också att vi till 2020 skall tillbaka där vi var, på 35 miljoner. Där ligger vi ju nu lite i framkant mot det strategin säger. Och vi vill ju helst nå ännu mer. Det som är viktigt att säga är att vi inte har tappat den mediala exponeringen. Vi tappade pengarna, men vi har stärkt den mediala exponeringen – och där kan vi också se fler intäkter.”

Jag frågade om inte damallsvenskan från 2020 kunde få ta över de pengar (92 miljoner kronor om året) som herrallsvenskan släppte häromdagen från Svenska spel. Det framkallade skratt och leenden från podiet. Wijkström sa skämtsamt:

”Det är väl en annan presskonferens, eller?”

Sedan konstaterades att det här är första gången en svensk serie säljer sitt namn. Däremot har Allianz köpt in sig i tyska Frauen-Bundesliga (det avtalet håller på att omförhandlas) och Iberdrola i den spanska lag liga.

Grälls:

”Det är ju verkligen jättespännande för att det är helt nytt. Jag hade en diskussion med ordförande från våra föreningar och man bara jublade, man tycker att det är otroligt spännande. Det var bara jubel från våra föreningar.”

Wijkström meddelade sedan att ambitionen i samarbetet är att man skall ha en ny, integrerad logotype. Den är dock inte klar ännu, och kommer att ta lite tid. Men i alla sammanhang där man lätt kan ändra namnet blir det Obos Damallsvenskan från och med den 25 juli. Då byter exempelvis damallsvenskan.tv namn till obosdamallsvenskan.tv.

Så här i efterhand kan man kanske tycka att åtta miljoner kronor om året kan vara ett billigt pris för att köpa in sig i damallsvenskans namn. Å andra sidan borde ju EFD om någon vara medvetet om vilket marknadsvärde serien har. Och enligt Grälls var ju alla klubbarna nöjda med det här.

Snabb matematik gör för övrigt att om klubbarna får 80 procent av de årliga sex miljoner kronorna innebär det här ett årligt tillskott på 400 000 kronor per damallsvensk klubb och år. Plus att man kan ingå i de olika samhällsprojekt som planeras.

Rent fotbollsmässigt har det hänt en del vad gäller silly season under fredagen. Adelina Engman lämnar Göteborg för Chelsea. Det är en övergång jag är lite frågande till. Kommer hon verkligen att platsa?

Line Röddik Hansen går från Barcelona till Ajax:

Och Claire Lavogez går från Lyon till Bordeaux:

Allsvenskans bästa vänsterback lämnar

I dag meddelar FC Rosengård att Ali Riley lämnar klubben och damallsvenskan för Englands WSL och Chelsea. Därmed förlorar vår högsta serie sin bästa vänsterback.

Det blir självklart även ett tungt tapp för Rosengård. Rileys snabbhet har gjort det väldigt svårt för motståndarna att ta sig fram på Malmöklubbens vänsterkant i 6,5 år. Det är ganska talande att alla LFC:s målchanser i det här klippet från gårdagens match tillkom på Rosengårds högersida.

Det blir intressant att se hur Rosengård fyller luckan, om man värvar någon ytterback nu i sommarfönstret. Annars har man ju egna, talangfulla ytterbackar i Edina Filekovic och Ida Lyberg, kanske blir det någon av de båda som får ta ett steg fram i rampljuset.

För Chelsea blir Riley sommarens fjärde nyförvärv. Så här såg deras silly season ut inför dagens nyhet:

Straffar var helgens melodi

Här kommer helgens internationella genomgång. Den börjar i Italien där det var ren guldfinal sent på söndagskvällen.

I Italien funkar det ju så att om två lag slutar på samma poäng i toppen skall de spela ren final om guldet. Så blev det i år, och i går gjorde därför Juventus och Brescia upp om guldet i Novara om titeln.

Det blev en riktig rysare som slutade 0–0 efter 90 minuter. Det var även mållöst efter en halvtimmes förlängning, vilket innebar straffläggning. Även den var jämn. Efter grundomgången stod det 4–4.

Men i första särskjutningsomgången gjorde Juventus mål, medan Brescia missade sin. Guldet således till Juventus.

Turinklubbens första år med damlag får således klassas som en stor succé. Laget vann 20 av 22 matcher och tog alltså hem guldet. Det blir spännande att se hur Juve satsar vidare, om det exempelvis kommer att bli några svenska spelare i laget framöver. I år har man haft nordiskt i form av norska Ingvild Isaksen och finska duon Tuija Hyyrynen och Sanni Franssi.

När det gäller svenskt i Italien har Jenny Hjohlman haft en kanonhelg. Hon spelade nämligen en huvudroll när hennes CF Florentia gick upp i serie A efter 3–0-seger i den direkt avgörande kvalmatchen mot Roma CF.

Hjohlman drog upp anfallet som ledde till 1–0-målet och hade flera högklassiga chanser före paus, dock utan att lyckas förvalta någon. Efter paus klev dock svenskan fram och fixade 2–0 med ett riktigt solomål.

I och med segern gör Hjolman Stephanie Öhrström och Julia Molin sällskap i serie A till hösten.

Så till Tyskland, och ett nytt straffdrama. I lördags avgjordes den tyska cupfinalen mellan Wolfsburg och Bayern München. Och precis som i den italienska ligafinalen var det 0–0 efter såväl 90 som 120 minuter.

Jag har inte sett matchen, men utifrån de två klipp med höjdpunkter jag sett, så fick de 17 692 i Köln uppleva en match med fullständigt fantastiskt målvaktsspel.

Både Manuela Zinsberger och Almuth Schult höll alltså dels nollan i själva matchen, sedan räddade de två straffar vardera i straffläggningen. Eftersom Bayern dock även drog en straff i ribban blev det 3–2 till Wolfsburg – och Nilla Fischer fick återigen höja pokalen.

Det var fjärde året i rad som Wolfsburg tog hem den tyska cupen, DFB-pokal. Höjdpunkter från finalen finns dels här, dels här:

Nästa anhalt blir England, där WSL nu är färdigspelad. Det blev Manchester City som tog den andraplats som leder till Champions League. Laget vann med 3–0 hemma mot Everton och höll därmed undan med en poängs marginal för Arsenal.

Citys svenska spelare, Julia Spetsmark, har bara spelat 72 minuter i ligan, och hon har bara ingått i matchtrupperna två gånger de senaste tre månaderna. Klubbyte på gång?

Chelsea var ju redan klara mästarinnor. När de vann sin avslutningsmatch med 3–2 i Liverpool var Magdalena Eriksson enda svenska i startelvan. Jonna Andersson byttes in i 59:e i underläge 2–0 och fick således vara med om lagets vändning.

Chelsea har rullat en del på spelare. Eriksson var den svensk som spelade flest, med 15 av 18 ligamatcher. Hedvig Lindahl och Andersson spelade tio matcher vardera.

Den sista svenska spelaren i ligan är ju Arsenals Jessica Samuelsson. Hon hann bara med två ligamatcher innan hon drog på sig den fotskada hon nu skall vara så gott som frisk från.

Skytteligan vanns av Birminghams Ellen White på 15 mål närmast före Citys Nikita Parris på elva och Liverpools Beth England med tio mål.

Jonna Andersson blev bästa svenska målskytt med fyra fullträffar. Magdalena Eriksson gjorde två. Ingen mer svensk blev målskytt i WSL den här säsongen.

Vidare till Frankrike där alltså helgens toppmatch spelades redan i fredags, då Lyon och PSG spelade 0–0, bland annat efter straffräddning från PSG:s Tiane Endler.

Således kommer både Lyon och Wolfsburg till torsdagens Champions Leaguefinal med mållösa matcher i ryggen. Blir det nytt straffdrama då, tro?

I lördags tog Montpellier sista halmstrået för att snuva PSG på andraplatsen genom att vinna med 2–0 borta mot Lille. Det var en seger som verkar ha suttit hårt inne, då båda målen kom under de sista tio minuterna.

Såväl Linda Sembrant, Sofia Jakobsson som Stina Blackstenius ingick i Montpelliers startelva. De två förstnämnda spelade 90 minuter, medan Blackstenius fick kliva av efter en halvtimma. De båda svenska forwardarna har lidit av lite måltorka på sistone. För båda kom senaste ligamålet mot PSG den 1 april.

Inför slutomgången är dock Blackstenius kvar på fjärde plats i skytteligan med sina tolv fullträffar. Skytteligan leds fortsatt av Ada Stolsmo Hegerberg på 30 mål.

Norskan har missat två omgångar på grund av skada, det bidrar till att hon får svårt att slå slå ut sig själv från topp fem när det gäller flest gjorda mål på en säsong i D1 Feminine. Den topplistan ser ut så här:

42 mål: Sandrine Bretigny, Lyon, 2006/07
38 mål: Marinette Pichon, Juvisy 2004/05
36 mål: Marinette Pichon, Juvisy 2005/06
34 mål: Lotta Schelin, Lyon, 2014/15
33 mål: Ada Stolsmo Hegerberg, Lyon, 2015/16

Slutligen skickar jag ett stort grattis till finsk damfotboll. I dag avgörs ju nämligen F17-EM. I kväll är det final mellan Tyskland och Spanien.

Men redan vid lunchtid har man för ovanlighets skulle spelat en match om tredje plats, det brukar ju inte förekomma bronsmatcher i Europamästerskap. Den matchen spelades eftersom Europa bara har tre platser i höstens F17-VM i Uruguay, det var alltså en ren VM-kvalmatch mellan England och Finland.

England tog en tidig ledning, men Finland vände till 2–1-seger – och är VM-klart. Kul.

Se Anderssons snygga guldmål

I dag har Manchester City tagit ett steg närmare deltagande i höstens Champions League. 5–0-segern mot Yeovil gör att City med en omgång kvar fortsatt är en poäng före Arsenal i kampen om andraplatsen i WSL.

Arsenal har dock kvar hoppet genom 2–0-seger mot Sunderland. I slutomgången på söndag spelar City hemma mot åttan Everton medan Arsenal har bortamatch mot sjuan Bristol.

Ingen svensk spelare ingick i dagens matchtrupper i England. Det gjorde det däremot i går. Då gjorde ju Jonna Andersson det snygga mål som definitivt säkrade Chelseas ligaguld, 2–0 i slutminuterna. Ett sevärt avslut som kommer en bit in i det här klippet:

Andersson målskytt när Chelsea säkrade guldet

Chelsea behövde en poäng på de två sista omgångar. Man tog dock det säkra för det osäkra och fixade tre pinnar redan i näst sista omgången, och säkrade därmed en dubbel med ligan och FA-cupen – grattis.

Dagens 2–0-seger borta mot Bristol innebär att Jonna Andersson och Magdalena Eriksson vinner ligatitlar för tredje året i rad. Andersson gjorde för övrigt 2–0-målet i slutminuterna, hennes fjärde för året.

För Hedvig Lindahl var det andra ligaguldet i England, hon var ju även med 2015, då också Chelsea tog hem dubbeln. Lindahl och Andersson spelade hela guldmatchen, medan Eriksson blev kvar på bänken.

Därmed har alla de tre stora europeiska ligorna avgjort på bara ett par dagar. Att Lyon och Wolfsburg skulle säkra sina guld i förväg var väl ingen skräll, men sett till hur jämnt det varit i WSL större delen av säsongen är det lite överraskande att Chelsea är klara mästrinnor redan med en match kvar att spela.