Nyförvärv, talangutveckling, Marozsan och Norheim

Under onsdagen hände det lite på silly seasonfronten. Djurgården, Göteborg och Hammarby hittade varsin ny spelare.

Djurgården plockade in amerikanska backen Maddie Bauer. Det innebar att man snabbt fyllde luckan efter Petronella Ekroth.

Hammarby har ju en lucka efter Julia Zigiotti Olme. Den luckan verkar serbiska Milica Mijatovic vara tänkt att fylla.

Slutligen breddar Göteborg sin backbesättning genom att värva Emma Pennsäter från Bröndby. Göteborg har på sistone plockat in rätt många spelare från Rosengårds överskottslager, med Elin Rubensson och Nathalie Persson som två fullträffar. Nu hoppas man säkert på ett liknande utfall med Pennsäter.

Jag tycker att det är bra att Göteborg värvar unga svenska spelare, precis som Linköping gjorde för några år sedan. Dock har jag skrivit det förut, och skriver det igen – totalt sett är Göteborg och Linköping alldeles för dåliga på talangutveckling.

Båda klubbarna är bra på förädling av andras talanger, men de har ingen ungdomsverksamhet och utvecklar således inga egna talanger. Följden har blivit att två av landets mest folkrika kommuner (Göteborg och Linköping) är klart underrepresenterade i våra landslag och i elitfotbollen. De tre andra mest folkrika kommunerna (Stockholm, Malmö och Uppsala) har däremot massor av elitspelare.

Kollar man på inbjudningsklassen för tjejer (F17 Elit) i pågående Gothia cup saknas just LFC och Göteborg. Däremot är övriga tre topplag med; Piteå, Rosengård och Kristianstad. Det är tre lag som varit väldigt bra på att få fram egna talanger. Även om Rosengård med föregångare har haft svårt att släppa fram talangerna för den sista förädlingen till elitspelare har klubben i alla fall fått fram talanger, vilket är det klart viktigaste.

Av övriga två måste ju Kristianstad hyllas. Tittar man på lagets damallsvenska trupp vimlar det av egna eller ”närproducerade” spelare. Kanske att flera av de andra damallsvenska klubbarna borde ta en sväng till KDFF och kolla hur man arbetar?

I Göteborg har IFK Göteborg klivit fram och tagit ansvar för talangutveckling, vilket är intressant. Man undrar ju om Blåvitt bara kommer att släppa talangerna framöver, eller om man kanske har egna ambitioner på damsidan.

Det om svenska talanger.

Rosengård har för övrigt under onsdagen bekräftat att man skall testa den kenyanska talangen Corazone Aquino.

I nästa vecka är det dags för inbjudningsturneringen Tournament of Nations där värdlandet USA i år bjudit in Australien, Brasilien och Japan. Australien presenterade under tisdagen sin trupp så här kreativt:

Dagen efter meddelade man att truppen utökats med en 21:a spelare, den 15-åriga talangen Mary Fowler. Förbundskapten Alan Stajcic är knappast rädd för att släppa fram unga spelare. I grunden är jag positiv till det här, men samtidigt skall man vara medveten om att en för tidig debut inte är bra – det kan tvärtom vara förödande för karriären. Det gäller alltså att man verkligen känner att de riktigt unga spelare som får chansen är mentalt redo för det.

Här är Japans trupp. Även USA har presenterat en första trupp till turneringen. Den skall dock bantas med ett par spelare.

Apropå USA berättade Rainer i bloggen Hattrick under onsdagen om hur det är att vara proffs i Sky Blue. Jag skall inte ge mig in på ämnet mer än att jag konstaterar att klubben verkar ha trivsamma faciliteter…

I juletid kom nyheten om att alla matcher i franska D1 Feminine den kommande ligasäsongen skall tv-sändas. Nu har formerna för sändningarna blivit klara. Dee bygger på att det blir två huvudmatcher i varje omgång.

Från en trevlig nyhet från Frankrike till en otrevlig från Tyskland. Lyons och Tysklands storstjärna Dzsenifer Marozsan har nämligen dragit på sig lungemboli, vilket är blodproppar i lungorna. Den närmaste tiden blir det därför ingen träning för Marozsan. Det är bara att hoppas att problemen går över så snabbt det bara är möjligt.

Slutligen så drog F19-EM igång under onsdagen. Där blev det succé för Norge och Piteås Andrea Norheim. Hon gjorde nämligen båda målen när norskorna vann med 2–0 mot favorittippade Spanien. Jag har inte hittat något klipp med målen, men väl en kort intervju med Norheim:

I övrigt vann Tyskland med 1–0 mot Danmark och Nederländerna med 3–1 mot Italien. Slutligen reste sig värdnationen Schweiz från 2–0-underläge mot Frankrike och fixade kryss. Den sistnämnda matchen är den enda där Uefa ännu så länge har lagt upp klipp med höjdpunkter. Sett till klippet verkar det oavgjorda resultatet ha speglat matchen rätt bra.

Snabba svar på tal

I går funderade jag kring Jonas Björkgren:s uttalande om att Tabitha Chawinga är världens bästa forward. I natt presenterade sig flera motkandidater när fyra matcher spelades i NWSL.

Först gjorde formstarka Samantha Kerr sitt femte mål för säsongen på det här spektakulära sättet:

Cykelsparken förde tillfälligt upp Kerr i delad skytteligaledning. Men en stund senare gjorde Marta sitt sjätte mål för året och leder därmed skytteligan på egen hand. Marta och Kerr delar dessutom andraplatsen i assistligan på tre målpass vardera.

Martas mål finns 2,20 in i det här klippet. Precis innan finns repriser ur fler vinklar på Kerrs bicycleta.

Martas Orlando vann för övrigt matchen mot Kerrs Sky Blue med 3–2, ett resultat som gör att Orlando nu är tre poäng från slutspelsplats.

Den sista slutspelsplatsen hålls numera av Seattle Reign. De vann med 2–1 mot tabelltvåan Chicago efter två distinkta straffmål av Megan Rapinoe.

Trea ligger Portland, där Christine Sinclair i natt visade sin höga klass genom att göra två mål när Kansas City besegrades med 3–0. Sinclair ser som bekant ofta lite kantig ut. Men skenet bedrar. Hennes förstatouch med vänsterfoten och avslut med högerfoten vid 3–0-målet är exempelvis rent fotbollsgodis.

Hon gör det så snyggt att det inte ens ser speciellt märkvärdigt ut. Målet kommer 2.45 in i det här klippet:

North Carolina leder ligan och är det enda laget som man känner verkligen kommer att ta sig till slutspel.

Jag kikade några minuter på matchen mellan Orlando och Sky Blue. Det som fick mig att haja till mest utöver de fina målen var att Christie Rampone inte längre existerar. Den 42-åriga legendaren har återtagit sitt flicknamn och heter därmed Christie Pearce igen.

När jag ändå är inne på NWSL och starka insatser från världsstjärnor kan jag inte gå förbi det här skottet från den förra omgången. Carli Lloyd vet fortfarande hur man sätter en boll i krysset.

Fördjupade tankar om OS-truppen

Det är snart två dygn sedan Pia Sundhage presenterade sin OS-trupp. Det var som bekant en trupp med få skrällar, det finns ändå skäl att följa upp uttagningen.

Innan jag gör det tänkte jag passa på att berätta att jag fick mejl från förbundet i går. De tyckte att jag var fel ute i min kritik mot hur presentationen av truppen gick till. Och jag kan absolut hålla med om att några ordval i mitt inlägg var onödigt hårda. Jag borde ha sparat överorden till större missöden.

Det innebär inte att jag känner att jag var helt fel ute i min kritik. Inte alls. För när jag har surfat runt på landets större medier är det lätt att konstatera att presskonferensen fick minimalt genomslag. Det måste ha varit väldigt, väldigt länge sedan det skrevs så lite om en mästerskapstrupp. Bara en större tidning valde exempelvis att publicera en krönika om truppen, det var Sydsvenskan där Max Wiman uttryckte åsikten att truppen var framtung.

Wiman har förstås delvis rätt i det. Men bara delvis. Som jag ser det ligger bristerna i antalet klockrena defensiva alternativ på mittfältet. Wimans kritik om att det saknas mittbackar känns däremot direkt felaktig. 18-mannatruppen innehåller ju fyra spelare som är mittbackar till vardags, plus att Amanda Ilestedt är med som reserv. Och har jag fattat saken rätt kan man även under pågående turnering utan större problem byta in Ilestedt i truppen om någon blir skadad.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

När det gäller genomslag i media verkar det vara större från Lotta Schelin:s första träning med Rosengård, som just avslutats, än från Sundhages presskonferens. Nämnde Max Wiman har förresten redan producerat en krönika från träningen, den läser du här.

Tillbaka till OS-truppen. Jag tänkte gå igenom den den lagdel för lagdel:

Målvakter: Det är den klart tunnaste lagdelen, den där vi kan få riktigt stora problem. För fyra år sedan var jag lätt kritisk mot Hedvig Lindahl – det är jag inte längre. Hon har filat bort en del ojämnheter och är numera en stabil världsmålvakt. Hon är tveklöst den mest givna spelaren i startelvan.

Men. Tyvärr tror jag att det svenska hoppet står och faller med Lindahl. Skulle hon bli skadad är det nämligen vansinnigt tunt. Då känns det som att vi inte ens kan drömma om medalj. Men med en bra lottning i slutspelet och med Lindahl på topp finns det ändå viss medaljchans.

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

Hilda Carlén och Emelie Lundberg är duktiga damallsvenska målvakter. Men båda är helt oprövade på internationell nivå, och min bild av dem är att de inte är redo för att spela i A-landslaget. Om Lindahl skadar sig och Carlén, som ju är första backup, får ta över kommer jag att vara orolig varje gång motståndarna slår in ett inlägg i Sveriges straffområde.

Personligen hade jag föredragit att Sundhage tagit med Sofia Lundgren och Jennifer Falk till Rio. Även om de båda också har vissa brister i luftrummet är Lundgren rutinerad och bättre rustad för internationell fotboll än de uttagna målvakterna. Falk tycker jag är det största framtidsnamnet på målvaktssidan just nu, hon leder ju dessutom den damallsvenska målvaktsligan överlägset.

Backar: Här ser det starkt ut. Visst finns det brister i snabbhet hos flera av de uttagna spelarna. Men med tanke på att landslaget har valt att backa lite och inleda försvarsspelet ganska lågt borde det inte bli något jätteproblem i det uppställda spelet. Däremot får vi se till att undvika att låta motståndarna komma till alltför många kontringar – för där kan vi vara sårbara.

Jag har inga synpunkter på de sex backar som är uttagna i 18-mannatruppen. Alla känns som rimliga val. Det är även rimligt att Ilestedt finns med bland reserverna. Däremot tycker jag att det finns anledning att ifrågasätta uttagningen av Hanne Gråhns. Ifrågasättandet sker inte utifrån Gråhns kapacitet – den har jag lite för dålig koll på för att ge en rättvis bedömning.

Men jag tycker att det är jättekonstigt att Sundhage väljer att plocka bort Lina Nilsson helt. Minns att Nilsson spelade från start i Sveriges senaste landskamp – mot Moldavien. Hon gjorde dessutom en kanonmatch. Ändå går Nilsson direkt från startelvan till att inte platsa bland 22 uttagna spelare.

Mittfältet: Bland de uttagna finns egentligen bara tre utpräglade, centrala mittfältare. Ändå tycker jag att Sundhage har gjort ett rätt bra val här. Det enda stora orosmomentet är väl egentligen Emilia Appelqvist:s hälsa. Skulle skadan göra sig påmind är Lisa Dahlkvist den enda utpräglade defensiva mittfältaren i truppen.

Emilia Appelqvist

Emilia Appelqvist

För mindre än ett år sedan var jag förresten kritisk till att man satsade så hårt på Appelqvist. Det är jag inte längre. Här är det bara att konstatera att förbundskaptenerna hade mer rätt än jag. Jag tycker nämligen att Djurgårdenmittfältaren den senaste tiden har visat att hon börjar växa in i landslagskostymen på allvar. Hon är en spelare som sällan får rubriker, men som gör mycket nytta. Jag gillar hennes spelstil mer och mer för varje gång jag ser henne spela.

I våras ville jag gärna att Michelle De Jongh och Katrin Schmidt skulle ha tagits med i OS-truppen. Men känslan är att De Jongh varit lite för ojämn under våren, hon känns således inte redo för att tas ut bland 22 spelare ännu. Och Schmidt verkar inte ha blivit svensk medborgare ännu. Henne går det alltså inte att ta med, även om hon skulle lyfta truppen.

Det blir intressant att se hur hårt Sundhage kommer att matcha Kosovare Asllani. Som jag ser det kommer Manchester City-spelaren att bli vansinnigt viktig för vårt anfallsspel. Däremot är hon ju långt ifrån lika nyttig i defensiven, vilket riskerar att skapa stora problem med balansen mot starka motståndare.

Pauline Hammarlund, Kosovare Asllani, Lina Nilsson och Magdalena Ericsson diskuterar

Pauline Hammarlund, Kosovare Asllani, Lina Nilsson och Magdalena Ericsson diskuterar

Forwards: Ni som följer den här bloggen vet att jag har haft massor av synpunkter om forwardsvalen det senaste året. Det har inte ändrats. Jag hade valt att ta med Pauline Hammarlund i 18-mannatruppen på Olivia Schough:s bekostnad. Faktum är att jag även tycker att Schoughs klubbkompis Mimmi Larsson borde gå före Schough i turordningen.

Det hindrar inte det faktum att Sundhage har en intressant forwardsbesättning. Det viktigaste nu är hur hon matchar dem. Ännu så länge känns det som att trion Schough, Schelin och Sofia Jakobsson kommer att vara förstavalet in i OS-turneringen.

Det är verkligen upp till bevis för de tre. Det är både upp till bevis för dem som grupp att visa att de klarar av att jobba ihop och individuellt att visa att de kan få till målskyttet.

Inte minst Schelin måste visa att hon är värd den höga status som hon har bland supportrar och i media. Hon måste visa att hon kan bära landslaget.

Det var lite tankar om OS-truppen. Det är drygt en månad till avspark och jag lär få anledning att återkomma i frågan några gånger innan dess.

* Så till lite nyheter från de senaste dagarna. I damallsvenskan är Eskilstunas värvning av Chloe Logarzo en av de stora sakerna. Logarzo är spelklar först efter OS, hon är alltså inte med i kväll när United är i Piteå för att försöka stärka greppet om tredjeplatsen i damallsvenskan.

Jag skall erkänna att jag inte har någon jättetydlig bild av Logarzo, även om jag såg Australien i några OS-kvalmatcher tidigare i år. Där spelade hon från start i alla de tre viktiga matcherna, vilket tyder på hög kvalitet.

Det tyder också på att hon bör vara med i den australiska OS-trupp som nomineras på måndag. Dock gissar jag att Logarzo tappar sin plats i The Matildas startelva nu när Sam Kerr är frisk och tillbaka.

Kerr gjorde för övrigt en supercomeback för sitt Sky Blue FC i NWSL i helgen. Hon byttes in i minut 64 – och gjorde mål på sin första touch efter ett halvårs skadefrånvaro.

* Internationellt sett är Barcelonas värvning av Andressa Alves det mest intressanta som hänt. Värvningen väcker frågan om Barca nu på allvar tänker börja utmana på internationell nivå även på damsidan. Det blir spännande att se klubbens kommande drag.

* Slutligen kan jag inte undanhålla den här underbara tunnel som Arsenals spanjorska Vicky Losada bjöd på i 5–1-segern mot Sunderland i helgen. Njut av läckerbiten här.

Rosengård är mycket bättre än ifjol

Utöver det jag tog upp i förra inlägget har det självklart hänt väldigt mycket mer i damfotbollsvärlden. I dag har exempelvis U23-landslaget förlorat med 3–1 mot England i premiären av en fyrnationsturnering som även innefattar USA och Japan.

Häromveckan var det svensk tävlingspremiär på klubbsidan när Göteborg och Rosengård möttes i Svenska cupen. Resultatet antyder att vi knappast kommer att få någon jämn damallsvenska i år heller.
För när Rosengård kan spela i numerärt underläge i 109 minuter mot en av de största utmanarna och vinna den perioden med 2–0 – då finns det anledning att tro att Malmöklubben kommer att kunna defilera mot SM-guldet i år.

Rosengårds vd Klas Tjebbes mer än bara antydde samma sak när han i helgen twittrade följande:

”Hej Fotbolls-Sverige, hej Fotbolls-Europa: vårt Dam A-lag är redan nu i februari MYCKET bättre än i fjol. Slut på meddelandet.”

Det är ett utspel som ytterligare ökar temperaturen på Rosengårds och Wolfsburgs stundande drabbning i Champions League.

En spelare som oftast är glödhet – ibland av positiva skäl, lika ofta av negativa – är Hope Solo. Nyligen valde hon att för första gången berätta offentligt om dels misshandelsanklagelserna, dels om den trafikhistoria som ledde till att hon stängdes av från landslaget i en månad. Intervjun med Solo finns på den här länken.

För er som är nyfikna på att lära känna Lyons norska anfallsstjärna Ada Stolsmo Hegerberg lite bättre är det här en utmärkt länk till ett reportage där Hegerberg berättar om sin tillvaro i Frankrike. Lotta Schelin dyker även upp i inslaget och kommenterar huruvida norskan är kaxig eller inte…

Man lär kanske inte känna Kosovare Asllani speciellt bra i klippet nedan, men PSG-stjärnan har i alla fall en huvudroll i den här färska musikvideon med Lorentz:

Det har även hänt en del på spelarmarknaden, framför allt internationellt. I Sverige är Therese Björck:s flytt från Kristianstad till derbykonkurrenten Vittsjö den klart mest anmärkningsvärda. Jag hade uppfattat det som att Björck tänkte lägga av, men kul att hon dyker upp i damallsvenskan även i år.

Therese Björck

Therese Björck

Internationellt är det ingen tvekan om vilken som varit de senaste veckornas hetast transfer – det är förstås Potsdams afrikanska målspruta Genoveva Anonma:s flytt till USA jag tänker på. Anonma lämnar Frauen-Bundesliga efter säsongen för att ansluta till publiklaget framför de andra i damfotbollsvärlden, Portland Thorns.

Anonma har vräkt in mål under sina tyska år, faktiskt så många att hon ligger på tionde plats i alla tiders skytteliga i Frauen-Bundesliga. Har jag rätt uppgifter står hon på 95 fullträffar i nuläget – frågan är om hon hinner upp i tresiffrigt på de sju omgångar som återstår av årets liga.

Anonma borde kunna vara en bra värvning. En mer tveksam är däremot Houston Dashs kontraktering av Stephanie Roche. Visst gjorde Roche ett drömmål som borde ha vunnit Ballon d’Or, men är irländskan verkligen så bra att hon borde få plats i NWSL?

Överhuvud taget tycker jag att NWSL-klubbarna ibland visar väldigt dålig kunskap kring utländska spelare, för personligen tycker jag att man plockat över flera som inte håller den klass som man behöver för att spela i USA:s proffsliga. Det är ganska många rätt tveksamma långskott från och till.

Under den vinjetten hamnar dock inte Sky Blues värvningar av danska Nadia Nadim och australiska duon Caitlin Foord och Samantha Kerr – de båda sistnämnda efter avslutat VM.

Likheter med siffrorna i EU-valet

Samtidigt som jag skriver det här inlägget sitter jag och tittar på SVT:s EU-valvaka. Och den slutsats man kan dra av den valu som hittills presenterats är att det är fler lag på banan, och att det är väldigt jämnt.

Valu har väldigt mycket gemensamt med den damallsvenska tabellen. För oj vad jämnt det är. Det skiljer alltså bara två poäng mellan tvåan Linköping och nian Kristianstad.

Innan jag går in mer på damallsvenskan tänkte jag kort gå utomlands, och titta till gårdagens matcher i Frankrike, ingående i den näst sista omgången.
Jag satt och tittade på franska Eurosports sändning där man hoppade mellan Guingamp–Lyon 1–5 och Juvisy–PSG 2–2.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Det första resultatet innebär att Lyon säkrade sin tolfte franska ligatitel – den åttonde i rad. Det är alltså läge att återigen skicka ett grattis i riktning mot Lotta Schelin, som inte ingick i gårdagens matchtrupp.

Den mest intressanta matchen var ju trots allt Parisderbyt, som gällde kampen om den andraplats som leder till höstens Champions League. Det blev alltså oavgjort, vilket gör att PSG troligen tar andraplatsen.

PSG var också det klart bästa laget i matchen. Dock inleddes det med att polska PSG-målvakten Katarzyna Kiedrzynek gjorde en av årets tavlor när hon slog hål i luften och lät Gaetane Thiney göra 1–0.
Tio minuter senare kvitterade Marie-Laure Delie både matchen och kampen om skytteligasegern. Där står både Thiney och Delie på 22 mål inför sista omgången.

PSG tog ledningen genom amerikanska talangen Lindsey Horan, som kan bli den allra största stjärnan i sommarens U20-VM. Hon har tagit flera kliv under våren, och igår imponerades jag stort av hur smart och vaket hon löpte in i straffområdet.

Det kändes som att PSG hade allt under kontroll, ända fram till minut 85, då mittbacken kvitterade Nelly Guilbert kvitterade. På övertid räddade Kiedrzynek sitt lag då hon styrde en frispark från Thiney via ribban och ut. För PSG satt Kosovare Asllani på bänken hela matchen.

Lycklig Josefine Öqvist

Lycklig Josefine Öqvist

Idag spelade dock den tredje svenskan i Feminine division 1, Josefine Öqvist. Hon gjorde sitt 18:e mål för säsongen när Montpellier besegrade Rodez med 7–1. Troligen var det ”Jossans” sista match i karriären. Tråkigt.
Beskedet om att hon skall sluta kom häromdagen. Och jag tycker att det kommer för tidigt. 31 år gammal kommer hon troligen att sluta trea i den franska skytteligan. Nog sjutton hade hon kunnat spela på högsta världsnivå i ytterligare två–tre år?

Men när hon valt att lägga skorna på hyllan är det bara att acceptera. Och tacka för alla hennes insatser för damfotbollen. Inte minst är det värt att notera att hon är den enda svenska spelare som blivit målskytt i två VM-semifinaler.

* Då återvänder jag till Sverige igen. Eftersom jag saknar den marginaliserade kanal där huvuddelen av de damallsvenska matcherna numera visas så såg jag inte Tyresös sista match som ett internationellt storlag.

Men av det här klippet är det lätt att dra slutsatsen att Christen Press sa hejdå till Tyresö på bästa möjliga sätt:

Tyresö kan ju nu faktiskt kliva upp på tabellens andra plats, om de vinner hängmatchen mot Umeå.
Å andra sidan kan ju alla deras poäng strykas och tabellen skrivas om inom ett par veckor. Så det känns lite som slöseri att spekulera kring Tyresös tabellplacering innan Nacka tingsrätt har tagit upp klubbens rekonstruktion om 1,5 veckor.

Däremot är det lätt att konstatera att samtliga helgens resultat i form av Tyresö–Rosengård 2–1, Eskilstuna–Linköping 1–1, Göteborg–Örebro 0–1, Kristianstad–Umeå 1–0, AIK–Piteå 2–1 och Vittsjö–Jitex 2–1 innebär att tabellen trycks ihop, och att snart samtliga lag utom Rosengård och Jitex kan räknas som mittenlag. Kampen om den andra Champions Leagueplatsen kan bli fantastiskt intressant.

Eller. AIK och Vittsjö är ju fortfarande bottenlag. Faktum är att det bara är just Jitex, AIK och Vittsjö som har minusmålskillnad i serien. Vittsjö släpper in klart flest mål, och borde vara oroat över läckaget. Inte minst när AIK verkar ha vaknat till.

För en vecka sedan uppfattade jag AIK som för svagt för högsta serien. Men deras turliga seger mot Jitex – minns att de fick segermålet till skänks av en svag domare – gav tydligen härlig råg i ryggen. För att vända 0–1 till 2–1 hemma mot Piteå är starkt. Kanske att segern i Mölndal var det AIK behövde för att ta klivet in i serien på allvar.

* Därmed lämnar jag damallsvenskan och tar mig till Japan. Trots att landslaget Nadeshiko tvingades spela utan sex–sju internationella toppspelare vann man idag sitt första guld någonsin i det Asiatiska mästerskapet.
För Japan hade tidigare alltså vunnit VM och tagit silver i OS. Men de hade aldrig varit bäst i Asien. Det är man nu.

I dagens final mot Australien vann man rättvist med 1–0. Duktiga mittbacken Asuza Iwashimizu blev matchvinnare på nick – precis som i semifinalen mot Kina:

Jag har länge varit imponerad över vilken grymt bra tajming Iwashimizu har i luftrummet. Hon dyker ofta upp vid den bortre stolpen på hörnor. Och trots att hon inte är speciellt lång är hon väldigt högt upp i luften. Det beror säkert dels på god spänst, men även på lysande tajming. Båda hennes matchvinnande mål mot Kina och Australien är goda exempel på det. Båda finns alltså på klippet ovan.

Vid Iwashimizus nickmål idag gick bollen in via ribban. Även bronsmatchen avgjordes av en nick via ribban. Matchen hade nått övertid, och man satt och väntade på förläning mellan Kina och Sydkorea, när Yang Li i samband med en hörna nickade bronset till kinesiskorna.

* I Tyskland kan Sofia Jakobsson idag ha spelat bort Turbine Potsdam från ligaguldet. Jakobsson gjorde nämligen Cloppenburgs 2–1-mål när nästjumbon tog en väldigt värdefull poäng på bortaplan via 2–2 mot Potsdam.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

Inför avspark hade Potsdam guldracet i egna händer. Nu måste man sannolikt vinna båda sina matcher, samtidigt som Wolfsburg måste tappa poäng. Blir tufft för Antonia Göransson, som inte fick någon speltid idag, och de andra Potsdamspelarna.

Både Frankfurt och Wolfsburg vann nämligen sina matcher idag med klara siffor. Det gör att det mesta känns som att det blir en direkt avgörande guldmatch mellan de här båda lagen i den sista omgången.
Noterbart var för övrigt att Nilla Fischer idag, i frånvaro av vilande Nadine Kessler, bar kaptensbindeln i Europas bästa lag. Kul.

I botten förbättrade förstås Cloppenburg sina chanser att hänga kvar genom dagens poäng. Men risken är ändå att uppenbar att det blir nedflyttning för Jakobssons lag. Det är ju inte speciellt troligt att de tar poäng borta mot Wolfsburg nästa helg. Det innebär att man med största sannolikhet ligger under nedflyttningsstrecket inför sista omgången.
Och där har huvudmotståndarna Duisburg och Hoffenheim hemmamatcher mot Sindelfingen och Jena, vilket känns som lättare uppgifter än Cloppenburgs bortamöte med Freiburg.

* I Norge leder svensklaget Lilleström tabellen på samma poäng som Röa. Trea, två poäng bakom, är mästarinnorna Stabaek. Alla de tre lagen vann i den här veckans omgång.
Det är alltså trippel Oslo i toppen. Ja, jag vet att Lilleström ligger ett par mil utanför huvudstaden, men jag räknar ändå Mimmi Löfwenius lag som ingående i Osloregionen.

* I NWSL föll i natt mästarinnorna Portland med 1–0 hemma mot Sky Blue inför 13 427 åskådare. Det var en chansrik match där målvakterna Jill Loyden och Nadine Angerer gjorde flera fina räddningar. Men Kelley O’Hara fick hål på en lite passiv Angerer med en nick i matchens slutskede. Se det på det här klippet:

Helgens omgång fortsätter i natt, och i morgon kväll. Det var dock toppmöte tidigare i veckan, där serieledande Seattle tappade poäng för första gången. Amy Rodriguez och Kim Little gjorde målen när Kansas City och Seattle delade poängen. Se höjdpunkter därifrån här:

* Medan Little tar NWSL med storm går hennes före detta klubb Arsenal riktig kräftgång i England. Det forna storlaget har i veckan noterat två raka hemmaförluster med 2–0. Därmed ligger Arsenal kvar som tabelljumbo på en poäng. Och noterbart är att man på fyra omgångar har haft tre hemmamatcher. På dem har det blivit noll poäng och noll mål. Anmärkningsvärt.

Dock är tabellen väldigt jämn. När alla åtta lag har spelat fyra matcher skiljer det bara två poäng mellan ettan och femman. Och tre poäng mellan ettan och sexan. Det är bara Everton på två poäng och Arsenal på en poäng som är avhängda.

Det tätnar i damallsvenskans topp

Efter fyra omgångar av damallsvenskan toppas tabellen av Eskilstuna United. Smaka på den. Nykomlingen spelade idag 1–1 borta mot seriens andra skrällgäng – Piteå IF.

Eskilstuna tog ledningen genom kamerunskan Gaelle Enganamouit i första halvleks slutskede. Piteås nigerianska Francisca Ordega kvitterade några minuter efter paus. Därmed är båda lagen fortfarande obesegrade. De ligger dessutom etta och tvåa i publikligan. Hade jag burit hatt hade jag nu lyft på den…

I publikligan är Umeå trea. De har bara spelat tre matcher, och har så långt den ganska anmärkningsvärda målskillnaden 1–0. Idag noterades UIK för 0–0 mot Göteborg.

Dagens resultat packade verkligen ihop lagen i toppen lagom till det stundande VM-kvaluppehållet. Nu är fem lag inom tre poäng i tabelltoppen. Dessutom kan Umeå ansluta till kvintetten om de vinner sin hängmatch mot Tyresö.

Dagens toppmöte spelades i Linköping mellan LFC och Rosengård. Rosengård hade inte förlorat i damallsvenskan sedan de var i Linköping förra gången – då förstås som LdB FC Malmö. Idag sprack sviten efter 17 raka matcher utan förlust.
LFC vann med 2–0 efter att Jennie Nordin nickat in 1–0 på en hörna som såg ut som en kopia på LFC:s 1–0-mål mot Göteborg häromdagen. Strax efter kämpade Stina Blackstenius in 2–0-målet.

Se Nordins mål här:

Själv var jag igår på Åbyvallen och såg Jitex möta Tyresö. Det var på många sätt en rätt tråkig match. Jitex har inte gjort något mål i årets serie. Och de två matcher jag har sett dem är det inte svårt att förstå varför. Laget saknar nämligen spets, och spelare som går rakt på mål. Mot Tyresö var de dessutom överkonstruktiva i speluppbyggnaden, och tappade ofta bollen just utanför eget straffområde. Sådana misstag ledde bland annat till de alla de tre baklängesmålen. Se dem här:

Det finns kvalitet bland de unga Jitexspelarna. Och vilja. Men känslan är ändå att det skall väldigt mycket till för att laget skall kunna ta så många poäng att det räcker till förnyat kontrakt.
Däremot tänker jag återigen nämna målvakten Jennifer Falk. Varje gång jag ser henne spela imponerar hon. Igår räddade hon Jitex från ett betydligt större nederlag.

Tyresö då? Jo, de var stabila. Och minst en klass bättre än Jitex. Minst. Christen Press prisades som Champions Leaguefinalisternas bästa spelare. Den utmärkelsen hade jag givit till Marta eller Caroline Seger. Marta hade två avslut, båda var kliniska och betydde 0–1 och 0–3. Dessutom slog hon hörnan som Line Röddik Hansen nickade in till 0–2. Redan efter 55 minuter hade Marta gjort tillräckligt för att kunna bytas ut.

Elva minuter senare tog Tony Gustavsson även av Caroline Seger. Och det var då matchen blev lite intressant. Tyresö kom nämligen omgående av sig rätt rejält.
Visst var det 3–0 – och avgjort. Och visst satt både Lisa Dahlkvist och Malin Diaz vid sidan av planen i det här skedet. Men känslan var ändå att det Tyresö som avslutade matchen, i princip det som skall spela klart serien om man klarar ekonomin, var rätt svagt.

Som jag ser det var Seger planens gigant. Hon vann nickdueller, var hela tiden spelbar, och ägde mittfältet. Så länge hon var på planen hade Jitex bara bollen på Tyresös planhalva vid enstaka tillfällen. Utan henne på planen flyttades matchbilden ganska omgående ett 20-tal meter närmare Carola Söberg:s mål. Plötsligt var det jämnt, och Jitex började komma till avslut.

När man inte vet om Tyresös elitverksamhet har ett liv i juni så kan förstås det här vara helt onödiga funderingar. Men den känsla jag hade kring Tyresö när jag lämnade Åbyvallen var att laget utan Marta, Seger, Press, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete och Whitney Engen kommer att få det tungt. Framför allt saknades kreativitet. Där lär Diaz få en vansinnigt stor roll.

Jag hade som vanligt med mig kameran. Här är ett bildspel med ett antal av de bilder jag knäppte från matchen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

* I Tyskland vann både Potsdam och Wolfsburg sina hängmatcher idag. Därmed är de nu jämsides, respektive fyra poäng bakom, serieledande Frankfurt. Hängmatchen är just det inbördes mötet Wolfsburg–Potsdam, som spelas den 16 maj.
Antonia Göransson fick 23 minuter på planen för Potsdam idag. Nilla Fischer spelade hela matchen för Wolfsburg. Noterbart var att hon ser ut att ha spelat central mittfältare ihop med Nadine Kessler.

* Patrizia Panico fixade med en känslig lobb så att det med största sannolikhet blir en ren guldfinal i den italienska ligans allra sista omgång. Veteranen gjorde nämligen matchens enda mål när Torres besegrade svensklaget Verona med 1–0.

Därmed är Torres två poäng bakom Brescia med två omgångar kvar att spela. Om Torres även besegrar ligafemman Mozzanica på söndag är guldfinalen ett faktum. Det är Brescia som har hemmaplan.

Bilder från Torres–Verona, inklusive två ramträffar från Verona och ett par fina räddningar av Stephanie Öhrström, ser du här:

* I Norge vann Röa idag mot Avaldsnes med 3–1. Därmed är inget lag utan poängförlust efter tre omgångar av toppserien. Oslotrion Röa, Lilleström och Stabaek är dock alla obesegrade, och står på sju poäng vardera.

* I NWSL finns det däremot ett lag som fortfarande är utan poängförlust. Fjolårets seriejumbo Seattle Reign, som då inledde serien genom att bara ta två poäng på de elva första omgångarna, har startat årets liga med fyra raka segrar. I natt blev det 2–0 borta mot Sky Blue FC inför blott 582 åskådare i uselt väder.
Något klipp med höjdpunkter från den matchen har jag inte hittat. Däremot går det att se Amy Rodriguez segermål från Kansas Citys 1–0-viktoria mot Chicago på det här klippet:

Apropå USA har interimsförbundskapten Jill Ellis tagit ut en 22 spelare stor trupp inför en träningslandskamp mot Kanada den 8 maj. Alla tre Tyresöspelarna är med. Mer överraskande är att Portlands Allie Long är uttagen för första gången på fyra år. Samt att klubbkompisen Nikki Marshall är med i truppen för första gången.

Jitex är nog inget nytt Sunnanå

Vi är bara fem matcher in i damallsvenskan, och det blev en riktigt intressant start på årets serie. Själv åkte jag ner till Mölndal och fick se Umeå vinna med 1–0 mot bottentippade Jitex.

Det var en match som blåstes sönder. Vinden var nämligen periodvis sanslöst hård, och gjorde att huvuddelen av matchen spelades på den långsida av Åbyvallen där gamla läktaren står. Publiken på den nya, fina läktaren kom däremot långt ifrån händelsernas centrum.

Det går inte att dra speciellt många slutsatser av matchen. En är att Emma Berglund ser ut att vara redo för nästa landslagstrupp. Hon imponerade med säkerhet och fint passningsspel.

Dock skall sägas att Jitex var väldigt uddlöst, och egentligen bara skapade en riktigt bra målchans. Å andra sidan skapade inte Umeå speciellt många fler heller. Min känsla efter att ha sett Jitex nya lag för första gången är att bottentipsen antagligen är befogade. Mest beroende på att de såg uddlösa ut i offensiven.

Defensivt var däremot Mölndalslaget välorganiserat, och målvakten Jennifer Falk fortsätter att imponera på mig. Hon kommer att bli en nyckelspelare för de lila.
Spontant känns inte Jitex som något nytt stryklag a la Sunnanå. De som tror att de bara kan åka till Mölndal och hämta tre poäng riskerar att bli överraskade. För i dag fick verkligen Umeå kämpa för poängen.

Mellan tummen och pekfingret skulle jag säga att Jitex dominerade 15 minuter, att 45 var jämna, och att Umeå var bäst under 30. Även om Umeå såg lite vassare ut i offensiven så hade inte 0–0 var orättvist. Inte alls.

Men det blev alltså 0–1. Det var inhopparen Hanna Sandström som slog till ganska exakt när matchuret tickade upp på 80 minuter. Jag stod och lekte fotograf just då, och fick de här bilderna på henne just innan skottet, och på bollen just innan den slog i ribban och gick in:

Hanna Sandström på väg att göra mål.

Hanna Sandström på väg att göra mål.

Och:

Hanna Sandströms skott på väg mot målet.

Hanna Sandströms skott på väg mot målet.

Jitex tog ingen poäng, men visade ändå överraskande bra klass. Två andra lag som är tippade på undre halvan lyckades däremot ta meriterande segrar.

Piteå vann nämligen med 1–0 hemma mot Linköping. Statistiken gör gällande att gästerna hade ett ganska stort spelövertag, men att det var Pauline Hammarlund som blev enda målgörare på LF Arena.

Även Kristianstad tog en oväntad trepoängare. Jag hörde på Radiosporten att 2–0-segern dessutom var helt i sin ordning sett till matchbilden. Skånskorna var helt enkelt klassen bättre än krislaget Tyresö.
Jag skrev i går om att Tyresös klubbledning nu måste bygga förtroende hos spelare och sponsorer. Man blir lätt oroad över hur det arbetet sköts när man läser sånt här.

Bilder från dagens match finns för övrigt här:

Ett mer väntat resultat var mästarinnorna Rosengårds 4–0-seger borta mot nykomlingarna AIK. Kul där att se hur många unga spelare mästarklubben har just utanför sin startelva. Ingen på bänken hade ju fyllt 20 år.
Och det var ju inte bara utanför startelvan ungdomarna höll till. 15-åriga Sara Mellouk ingick ju till och med i dagens startelva – och blev målskytt.
Se ett klipp från matchen, och intervju med henne här:

Slutligen imponerade Göteborg och Manon Melis stort i Vittsjö. GFC brukar vara trögstartat. Och man brukar vara sämre på gräs. Men 5–0 i premiären är riktigt respektingivande. Att Melis blev tremålsskytt lär glädja Göteborgsledningen extra mycket.

* Så en snabbgenomgång av vad som hänt utanför Sveriges gränser i helgen. I Tyskland vann både Potsdam och Wolfsburg sina ligamatcher med klara siffror. Antonia Göransson hoppade in sista 21 minuterna när Potsdam tog över serieledningen genom 3–0 mot Hoffenheim. Och Nilla Fischer spelade hela matchen när Wolfsburg vann med 6–0 mot Duisburg.
De båda semifinalerna i tyska cupen slutade med segrar för Essen och Frankfurt. De senare blir förstås stora favoriter i finalen.

* I Frankrike blev det favoritsegrar i helgens cupkvartsfinaler. Lyon, PSG, Juvisy och Soyaux avancerade nämligen till semifinal. Vi fick inga svenskmål, men väl ett anmärkningsvärt resultat i mötet mellan svensklagen Lyon och Montpellier. Där vann nämligen ligaledarna med hela 6–0.

Ami Otaki och Aya Sameshima

Ami Otaki. Framför henne Aya Sameshima

* I Japan är Urawa Reds enda laget utan poängförlust efter tre omgångar. Inför 3464 åskådare besegrade man Elfen Saitama (tidigare Elfen Sayama) med 5–0 efter att före detta Lyonspelaren Ami Otaki gjort sina två första mål i Nadeshiko League.

Inac Kobe Leonessa tog sina tre första poäng för året genom 2–0 hemma mot Albirex Niigata. Noterbart var att endast 2129 åskådare var på plats i Kobe. Det var klubbens sämsta publiksiffra sedan VM-guldet 2011.

* I USA lockade Houston Dash 8097 personer till sin premiär i NWSL. Det blev dock förlust med 1–0 mot mästarlaget Portland Thorns. Allie Long var segerskytt. Mellan Kansas City och Sky Blue FC slutade det 1–1. Höjdpunkter från den matchen går att se här:

I skrivande stund pågår det en match i NWSL, Washington Spirit–Western New York Flash. Den står 0–1 och går att se här. På samma länk hittar du även matchen Seattle–Boston som startar 01.00. New Yorks mål har för övrigt gjorts av spanska debutanten Vicky Losada.

* Losada blev spansk mästarinna i förmiddags. Hennes före detta klubb Barcelona säkrade nämligen ligaguldet i Spanien tidigare i dag via 3–0-seger borta mot serietrean Atletico Madrid.

* Slutligen gamla nyheter. Men här är ett av veckans allra trevligaste klipp, det från F19-landslagets 1–0-seger i EM-kvalet borta mot världsmästarna Frankrike: