Roddar – skräll i Gerhardssons trupp

Julia Roddar

Det blir två ändringar från den trupp Peter Gerhardsson hade med sig till Kroatien. Nathalie Björn och Tove Almqvist får ge plats åt Magdalena Eriksson och Julia Roddar.

Roddar är förstås överraskningen. Jag hade inte sett den 25-åriga Kvarnsvedenmittfältaren på plats förrän i går, och då imponerades framför allt av hennes första halvlek. Där var hon väldigt bra, absolut landslagsmässig.

Gerhardsson var ju också på plats på Valhalla i går. Den matchen var kanske inte avgörande för valet, för förbundskaptenen sa på den nyss avslutade presskonferensen att Roddar fanns med i tankarna även förra gången.

Kollar man på de 23 spelare som är uttagna till VM-kvalmatcherna mot Danmark och Ungern har Gerhardsson valt ett nytt upplägg. Senast var det tre målvakter och sedan två spelare per position. Nu har man valt fem mittbackar, för övrigt den lagdel som förbundskaptenen bedömer som starkast, och bara tre ytterbackar.

Senast sa man att mångsidighet inte var en faktor man tog hänsyn till. Nu lär det ha varit annorlunda, för på pappret tog man ut fem centrala mittfältare, fem forwards och bara två kantspelare i Lina Hurtig och Johanna Rytting Kaneryd.

Men av de centrala mittfältarna är ju framför allt Elin Rubensson en tänkbar kantspelare och bland forwards kan både Julia Spetsmark och Fridolina Rolfö spela som yttermittfältare.

Det presenterades även en U23-trupp på presskonferensen. Tyvärr valde jag att se den via SVT, som bröt sin direktsändning i samma ögonblick som U23-truppen skulle offentliggöras. Innan jag hade tagit mig förbi all reklam och fått igång Fotbollskanalens sändning var truppen presenterad och man var inne i frågestunden.

Jag hörde alltså inte vad som sades om U23-laget. Men ser här att truppen till landskampen mot Norge innehåller såväl Björn, Almqvist som tidigare A-landslagsspelarna Malin Diaz och Pauline Hammarlund.

På presskonferensens frågestund fick Peter Gerhardsson frågor om Pia Sundhage:s färska utspel om att det tränas för lite i svensk damfotboll:

Träningsmängd är ett intressant ämne. Min uppfattning är att Sundhage har rätt i att spelarna kan nöta tekniska detaljer i väldigt mycket större utsträckning än de gör. Men jag vet att det finns andra åsikter också. Exempelvis minns jag att Magdalena Eriksson sa så här förra sommaren när jag frågade henne om hur ofta hon nöter hörnor:

”Vi brukar inte få köra så mycket extra för Martin (Sjögren), han blir arg på oss då, eftersom det sliter på kroppen. Han vill inte att vi ska bli skadade. Men tio minuter, en kvart brukar jag stå.”

Apropå Sundhage ser jag att Gerhardsson även fick en fråga om Lotta Schelin och Lisa Dahlkvist. Schelin verkar alltså inte vara tillbaka i träning ännu efter EM. Tråkigt.

Rosengård är mycket bättre än ifjol

Utöver det jag tog upp i förra inlägget har det självklart hänt väldigt mycket mer i damfotbollsvärlden. I dag har exempelvis U23-landslaget förlorat med 3–1 mot England i premiären av en fyrnationsturnering som även innefattar USA och Japan.

Häromveckan var det svensk tävlingspremiär på klubbsidan när Göteborg och Rosengård möttes i Svenska cupen. Resultatet antyder att vi knappast kommer att få någon jämn damallsvenska i år heller.
För när Rosengård kan spela i numerärt underläge i 109 minuter mot en av de största utmanarna och vinna den perioden med 2–0 – då finns det anledning att tro att Malmöklubben kommer att kunna defilera mot SM-guldet i år.

Rosengårds vd Klas Tjebbes mer än bara antydde samma sak när han i helgen twittrade följande:

”Hej Fotbolls-Sverige, hej Fotbolls-Europa: vårt Dam A-lag är redan nu i februari MYCKET bättre än i fjol. Slut på meddelandet.”

Det är ett utspel som ytterligare ökar temperaturen på Rosengårds och Wolfsburgs stundande drabbning i Champions League.

En spelare som oftast är glödhet – ibland av positiva skäl, lika ofta av negativa – är Hope Solo. Nyligen valde hon att för första gången berätta offentligt om dels misshandelsanklagelserna, dels om den trafikhistoria som ledde till att hon stängdes av från landslaget i en månad. Intervjun med Solo finns på den här länken.

För er som är nyfikna på att lära känna Lyons norska anfallsstjärna Ada Stolsmo Hegerberg lite bättre är det här en utmärkt länk till ett reportage där Hegerberg berättar om sin tillvaro i Frankrike. Lotta Schelin dyker även upp i inslaget och kommenterar huruvida norskan är kaxig eller inte…

Man lär kanske inte känna Kosovare Asllani speciellt bra i klippet nedan, men PSG-stjärnan har i alla fall en huvudroll i den här färska musikvideon med Lorentz:

Det har även hänt en del på spelarmarknaden, framför allt internationellt. I Sverige är Therese Björck:s flytt från Kristianstad till derbykonkurrenten Vittsjö den klart mest anmärkningsvärda. Jag hade uppfattat det som att Björck tänkte lägga av, men kul att hon dyker upp i damallsvenskan även i år.

Therese Björck

Therese Björck

Internationellt är det ingen tvekan om vilken som varit de senaste veckornas hetast transfer – det är förstås Potsdams afrikanska målspruta Genoveva Anonma:s flytt till USA jag tänker på. Anonma lämnar Frauen-Bundesliga efter säsongen för att ansluta till publiklaget framför de andra i damfotbollsvärlden, Portland Thorns.

Anonma har vräkt in mål under sina tyska år, faktiskt så många att hon ligger på tionde plats i alla tiders skytteliga i Frauen-Bundesliga. Har jag rätt uppgifter står hon på 95 fullträffar i nuläget – frågan är om hon hinner upp i tresiffrigt på de sju omgångar som återstår av årets liga.

Anonma borde kunna vara en bra värvning. En mer tveksam är däremot Houston Dashs kontraktering av Stephanie Roche. Visst gjorde Roche ett drömmål som borde ha vunnit Ballon d’Or, men är irländskan verkligen så bra att hon borde få plats i NWSL?

Överhuvud taget tycker jag att NWSL-klubbarna ibland visar väldigt dålig kunskap kring utländska spelare, för personligen tycker jag att man plockat över flera som inte håller den klass som man behöver för att spela i USA:s proffsliga. Det är ganska många rätt tveksamma långskott från och till.

Under den vinjetten hamnar dock inte Sky Blues värvningar av danska Nadia Nadim och australiska duon Caitlin Foord och Samantha Kerr – de båda sistnämnda efter avslutat VM.

Här ser du Sveriges match i kväll

En glädjande nyhet idag är att Sveriges bortamöte med Färöarna går att se via stream. Här på Färöarnas fotbollsförbunds hemsida skall det komma upp en länk strax innan avspark.

Och andra halvlek ser man här:

Matchen startar 19.00, och Sveriges startelva ser ut så här: Hedvig LindahlElin Rubensson, Linda Sembrant, Nilla Fischer, Sara ThunebroCaroline SegerMalin Diaz, Lisa Dahlkvist, Olivia SchoughLotta Schelin och Therese Sjögran.

Olivia Schough får alltså en ny chans att visa landslagsklass. Orsaken till det är i första hand att Hanna Folkesson är sjuk och att Sofia Jakobsson är avstängd efter sitt gula kort mot Skottland. En annan ändring är att Sembrant är tillbaka i startelvan på bekostnad av Emma Berglund. Med sitt fina huvudspel lär Sembrant vara en rejäl tillgång vid fasta situationer.

Slutligen vilar Kosovare Asllani på bänken, vilket öppnar för Malin Diaz i startelvan.

Malin Diaz

Malin Diaz

Jag har nu äntligen lyckats se hela Skottlandsmatchen, och den var inte riktigt som jag hade förväntat mig. Eller. Den var ganska exakt som jag hade förväntat mig.

Låter det förvirrat?

Vad jag menar är att jag ju hade hunnit läsa de som skrivits om matchen redan innan jag såg den. Därför hade man ju vissa förutfattade meningar. Jag hade ju exempelvis läst Tomas Pettersson i Expressen:

”Skottland må vara på uppgång – men håller fortfarande till på en betydligt lägre nivå än Sverige. Kim Little må vara en skicklig spelare – men långt ifrån någon fulländad världsstjärna. Och det tog bara 14 minuter för Sverige att spräcka nollan på Fir Park. Nej, det fanns till slut inte speciellt mycket att oroa sig över.”

Det där visade ju sig både vara sant och osant. Jag tyckte ju exempelvis att de tre skotska stjärnorna Little, Lisa Evans och Jane Ross var utmärkta alla tre. Att Little fick ta ett stort defensivt ansvar tycker jag snarare höjer hennes värde, än sänker. Och om inte den bästa spelaren i den mest profilstarka ligan i världen är en fulländad världsstjärna undrar jag hur en sådan ser ut.

Däremot håller jag med om att Sverige totalt sett var bättre än skotskorna. Skillnaden låg i den defensiva stabiliteten.
För faktum var ju att Sverige inte behövde förta sig för att göra de tre målen. De var egentligen alldeles för billiga, alla tre.
Ett lag som släpper in de två första hörnorna man har emot sig ska inte ha godkänt på sitt försvarsspel. Speciellt inte om målen kommer efter att bollen gått rakt genom straffområdet, utan att någon lyckats få undan den.

Och 3–1-målet måste ju målvakten Gemma Fay ta hand om. Lotta Schelins vänsterinlägg var ju nämligen egentligen inte speciellt lyckat.

Ute på planen upplevde jag matchen som ganska jämn. Och ofta hade faktiskt skotskorna den bästa fantasin i anfallsspelet, och som spelade till sig flest lägen. Men i båda straffområdena var Sverige klart bäst.
Jag hade ju även läst om där båda ”flicklagsmisstagen” från Lindahl och Jakobsson som ledde till Skottlands straff och mål. Jag har kollat reprisen många gånger, och är inte så säker på att Lindahl verkligen var utanför straffområdet. Därför har jag svårt att klandra henne. Däremot är Jakobssons hands väldigt omotiverad. Den bollen måste hon våga nicka bort.

Det som var mindre bra med det svenska spelet var alltså förmågan att skapa målchanser i själva spelet. Det får vi en ny chans att träna på i kväll. Då vill jag se fler smarta löpningar från våra offensiva spelare, inte minst från Lotta Schelin. Hon har nu gått mållös av två raka kvalmatcher, det är vi inte vana vid.

Jag har flera gånger kritiserat Schelin för hennes löpningar, och det är dags nu igen. Jag kollade hur hon sprang mot skotskorna, och hon kan inte vara lättläst för medspelarna. Ofta började hon springa in mot mitten, vilket gjorde att hon drog in backarna centralt, och mer eller mindre tvingade sina medspelarna att slå djupledsbollarna mot hörnflaggorna. Jag fattar inte varför hon inte försöker dra med sig backarna ut på kanterna, för att få djupledsbollen på insidan om sig.

Dessutom blir Schelin väldigt ofta stillastående inne i straffområdet – om hon inte fått inspelet i första löpningen. Så smartare löpningar för Schelin står överst på önskelistan. Utöver det vill jag se fortsatt skärpa på fasta situationer.

* Slutligen en internationell koll. Ryssland försämrade alldeles nyss sina chanser till att nå playoff ganska rejält. 0–0 hemma mot Irland för att dörren öppnas mer för Island och Wales/Ukraina att ta sig in bland de fyra playofflagen. För mycket talar för att ryskorna kommer att tappa minst åtta poäng (jag räknar med att de förlorar hemma mot Tyskland) och kanske knappt kommer upp på plusmålskillnad i den specialtabell som används – där man räknar bort mötena med gruppjumbon.

Resultatet innebär dock att vi helt kan räkna bort Irland ur kampen om VM-platser. Med tio tappade poäng blir det inget playoff.

* Igår tog däremot Norge ytterligare ett steg mot VM. 2–0 borta mot Portugal innebar åttonde raka segern, och nu behövs bara en eller två poäng till innan flygbiljetterna till Kanada kan bokas.

* Två svenska tjejer var mer eller mindre inblandade i gårdagens skräll. Bosnien tog nämligen poäng mot Polen, genom att spela 1–1. AIK:s Eldina Ahmic spelade 84 minuter medan Äspereds Fadila Topic blev kvar på bänken hela matchen. I och med att bosniskorna vann med 1–0 mot Nordirland i helgen kan man nog konstatera att den senaste veckan har varit den bästa någonsin för bosnisk damfotboll. Kul att nya länder flyttar fram sina positioner.

* Det har spelats ett antal träningsmatcher den senaste tiden. Bland annat har Brasilien och Nya Zeeland noterat två kryss.
I natt vann Tyskland med 2–1 borta mot Kanada. Höjdpunkter därifrån ser du här:

USA har slagit Frankrike med 1–0:

* U23-landslaget har spelat två matcher på sistone. Här är bilder från 2–1-förlusten mot Norge:

Och här är bilder från 0–0-matchen mot England:

 

Största glädjeämnena var Seger och Asllani

Sverige slog Danmark i Algarve cup med 2–0 efter att ha haft närmast 100-procentig defensiv kontroll. Visst låter det bra?

Och det fanns mycket positivt att ta med sig från gårdagens landskamp. Framför allt tänker jag på effektiviteten vid fasta situationer, och på försvarsspelet.

Men jag tänker även på ett par individuella insatser. De två spelare som gladde mig mest var Kosovare Asllani och Caroline Seger. Precis som i PSG:s match i helgen så visade Asllani att hon är i väldigt god form för tillfället. Hon har bra intentioner i princip varje gång hon får bollen.

Jag känner att jag ofta gnäller på, och ifrågasätter Caroline Seger. Men i går tyckte jag från min plats framför tv:n att hon gjorde en väldigt bra match, där hon i perioder hittade in med flera fina passningar till rättvända medspelare. Det var tydligt att danskorna låg tätt på henne, och försökte minimera hennes tid med bollen. Men jag tyckte att hon löste det väldigt bra genom att ibland hålla sig borta från spelet en stund, för att spela en större roll en stund senare.
Jag fick uppfattningen att hon verkligen sökte att hitta rättvända medspelare – vilket var fantastiskt roligt att se. Jag tycker ju att hon ofta annars har sökt mer eller mindre meningslösa uppspel på felvända, och markerade medspelare.

Det är väldigt svårt att få en helhetsbild från tv:n. Men min uppfattning var att balansen på det svenska mittfältet totalt sett var riktigt bra. Lisa Dahlkvist får ofta mycket kritik för sitt korta passningsspel. Så även på Eurosport i går. Och det stämmer ju att hon är en svag passningsspelare när hon hamnar under press. Men känslan i går var att hennes enorma löpvilja gott och väl vägde upp bristerna.
Med Dahlkvist i den offensiva rollen har vi en central mittfältare som fullföljer sina löpningar i offensiven, och som inte fuskar en millimeter i defensiven.

Min känsla var att den svenska backlinjen framför allt skall tacka Dahlkvist för att det blev en lugn dag på jobbet.

Jag tyckte egentligen inte att någon av spelarna i startelvan var underkänd. Elin Rubensson:s passningsspel var dock svagt inledningsvis. Sedan slog hon en utmärkt frispark, som jag först trodde gick rakt in i mål. Det verkar väl dock som att Charlotte Rohlin hade en liten touch, och skall stå som målgörare.

Bland inhopparna gladdes jag mest av Emma Lundh, som var pigg och tog initiativ. Kul att se. Jag har ju varit lätt negativ till uttagningen av henne, men fortsätter hon att göra så bra inhopp kommer jag med glädje att omvärdera min uppfattning.

Nu har jag varit väldigt positiv. Och 2–0 mot Danmark är förstås positivt. Fast var det svenska spelet verkligen så fantastiskt?

Svaret på frågan är väl egentligen nej. Det som var fantastiskt var de fasta situationerna och den defensiva kontrollen. Jag kan bara erinra mig två danska lägen på 90 minuter. Jag tänker dels på Nadia Nadim:s skott ur halvdålig vinkel i den andra minuten, och samma spelares ”halva friläge” i den 58:e. Och inget av de båda lägena blev egentligen riktigt farligt.

Här kan man dock fråga sig hur mycket det berodde på svensk skicklighet, och hur mycket som berodde på dansk oförmåga. För nog var det danska laget utan spelare som Line Röddik Hansen, Katrine S Pedersen, Julie Rydahl Buhk och Pernille Harder riktigt, riktigt svagt?
Ett mer tydligt svar på den frågan får vi i den två kommande matcherna när danskorna ställs mot Japan och USA.

Det är ju samma motståndare som väntar för Sverige i de kommande matcherna – fast förstås i omvänd ordning. Frågetecknet inför de båda matcherna är vår förmåga att skapa chanser i vanligt spel.
Vad jag kan minnas bara vi lyckades spela till oss två på 90 minuter i går. Och av dem är bara en med på det här klippet:

Den andra jag tänker på Emmelie Konradsson:s läge, där hon var helt ensam i straffområdet – men sköt högt över.

Bristerna i att skapa målchanser i det uppställda spelet doldes ju väl i går genom att de fasta situationerna var så vassa. Till och med de många korta hörnorna skapade ju ofta oreda i det danska straffområdet, och vi kunde ju faktiskt har gjort något mål till på fasta situationer.

Slutligen tillbaka till Caroline Seger. Det jag tycker är mest intressant i de två kommande matcherna är att se om hon kan klara rollen lika bra mot bästa möjliga motstånd. I den här positionen får man ju inte bjuda på något, vilket gör att man måste försöka spela med ganska stora marginaler.
Det är ju ganska typiskt att Nadims ”halva friläge” uppstår genom att Seger missar en brytpassning. Alla har givetvis rätt att missa passningar. Men det är mer eller mindre kostsamt på olika positioner. Och i ett 4-1-3-2-spel blir det jobbigt om ”ettan” slår offensiva passningar rakt till motståndare.

Dessutom är det ju så att risken ökar med kvaliteten på motståndet. Lag som USA och Japan bör man ju inte bjuda på kontringsläge i situationer där vi är på väg uppåt med laget. Så mitt fokus i morgon kommer att ligga på hur Seger hanterar sitt risktagande.

* I övrigt i Algarve noterades följande resultat i går:

Japan–USA 1–1

Tyskland–Island 5–0

Norge–Kina 0–1

Ryssland–Nordkorea 1–2

Portugal–Österrike 3–2

Och på Cypern spelades följande matcher:

Frankrike–Skottland 1–1

Holland–Australien 2–2

Kanada–Finland 3–0

England–Italien 2–0

Nya Zeeland–Irland 1–1

Schweiz–Sydkorea 1–1

Det mest intressanta resultatet är väl utan tvekan att Sveriges VM-kvalmotståndare Skottland lyckades ta poäng av Frankrike. Dessutom efter att ha gjort båda målen. Starkt av skotskorna, för vi minns ju hur det gick för oss mot Frankrike för några veckor sedan.

* I skymundan i går avslutades U23-turneringen i La Manga genom att Sverige spelade 2–2 mot Tysklands F20-landslag. Alltså det tyska lag som skall till F20-VM i Kanada under sensommaren. Mimmi Larsson och Jonna Andersson var svenska målskyttar:

Tankar om Susan Varlis tuffa utspel

I ett tufft utspel hävdar Susan Varli att hon blivit uppmanad att söka sig till Turkiets landslag av Calle Barrling. Barrling hävdar att Varli ljuger.

Vem som har rätt i den här frågan, och vem som har fel, kan bara Varli och Barrling veta.

Om Varli har blivit dåligt behandlad, och är ett offer, är det högst beklagligt. Om hon smutskastar Barrling utan anledning är det också högst beklagligt.

Men de där frågorna har jag alltså inga svar på. Det går ju inte ens att spekulera.

Däremot finns det andra saker att tycka till om bland det Susan Varli tar upp i den länkade artikeln ovan, från Länstidningen. Eller i den här intervjun från SVT.

Bland annat är det värt att fundera kring om Varli borde vara en svensk U23-landslagsspelare – som hon själv uppenbarligen tycker.
Rent statistiskt har hon gjort sex mål på tre damallsvenska säsonger, och hon stod för nio fullträffar i fjol för Hammarby i elitettan.

Fem mål på elva matcher för svaga AIK våren 2012 var ett bra facit, och det är rimligt att hon var med i U23 på hösten det året. Men jag har ändå svårt att tycka att tycka att hon är utsatt för ett justitiemord. Inte minst eftersom att hon valde att spela i elitettan förra säsongen. Det var knappast något som indikerade högsta ambitionsnivå.

Sedan måste jag säga att jag får dåliga vibbar kring hennes självbild när hon i Länstidningen för in Zlatan Ibrahimovic i sammanhanget:

”Zlatan sa nyligen att det inte går att jämföra damfotboll och herrfotboll. Jag håller med till hundra procent. Om han hade varit damspelare i Sverige skulle han blivit petad i division fem.”

Känns allt som att hon överdriver en aning här, va?

Samtidigt som det är tråkigt att Varli, som fyller 23 år i maj, redan har givit upp sin karriär så visar hon på ett sätt genom att sluta att hon kanske inte var värd någon landslagsplats.
För sådana snackar man inte till sig, de kämpar man för. Och man kan inte bara ge upp för att en tränare föredrar andra spelare – inte ens om man upplever de andra som lite sämre än en själv. Tvärtom måste man då visa karaktär, träna ännu hårdare – och se till att tränaren till slut blir tvingad att ändra sitt beslut.

* Apropå U23-landslaget startar det med följande elva mot England i kväll: Emelie LundbergCatrine Johansson, Sanna Svensson, Jennie Nordin, Elin LandströmEmma Lennartsson, Irma Helin, Petra Andersson, Jonna AnderssonPauline Hammarlund och Fridolina Rolfö. Det är ny förbundskapten, och laget känns lite tunt på forwardssidan. Det kan kanske vara värt för Varli att göra snabb comeback?

Moberg inledde säsongen med hattrick

I kväll inleddes den svenska tävlingssäsongen genom att Kristianstads DFF vann borta mot Hovås/Billdal i åttondelsfinal av Svenska cupen. Matchen slutade 6–1 efter tre mål av Susanne Moberg, två av Mia Carlsson och ett av Linnea Liljegärd.

Susanne Moberg

Susanne Moberg

I morgon är det ett av omgångens mest intressanta möten, när FC Rosengård tar emot Kif Örebro. Övriga matcher spelas efter landslagsuppehållet.

Redan i morgon spelar för övrigt U23-landslaget sin första match i La Manga. England svarar för motståndet klockan 18.00.

* Den enda tv-sända matchen i helgen är morgondagens tyska möte mellan Jena och Turbine Potsdam. Den sänds på DFB-tv med start 13.00. Där har Potsdam möjlighet att skapa en lucka ner till Wolfsburg i toppstriden.

På söndag avslutas sedan den tolfte omgången av Frauen-Bundesliga med två matcher, bland annat Frankfurt–Freiburg.

* I Frankrike har vi återigen en omgång där samtliga de fyra topplagen ställs mot lag längre ner i tabellen. Det mesta talar alltså för nya trepoängare för Lyon, PSG, Juvisy och Montpellier.

* Internationellt tillhör annars morgondagens lottning av U20-VM de mest intressanta sakerna i helgen. Bland annat skall Finland få sina motståndare. Lite info om turneringen finns här.

* Det har nyligen ryktats om att fjolårets Malmöspelare Yoreli Rincon skulle ansluta till Western New York Flash i NWSL i år. Det visade sig dock vara fel.
För i går gjorde Flash klart med Barcelonas lagkapten Vicky Losada, vilket nu innebär att laget har fyllt sin kvot om fyra utländska spelare.

* I dagens GP berättar man om att Gothia cup satsar stora pengar på att starta en elitflickklass för 17-åringar. Bland de klara lagen för premiäråret finns PSG, Bayer Leverkusen, Tyresö, Umeå IK och engelska klubbarna Bristol Academy och Birmingham City. Visst låter det här både kul och intressant?

* Apropå Gothia cup läste jag den här historien om hur Ryssland hittade en amerikanska i just den stora ungdomsturneringen i Göteborg. Amerikanskan Anastasiya Chevtchenko har ryska föräldrar, och debuterade i Rysslands A-landslag mot just USA nyligen.

Sverige eller Serbien – det är frågan

Sverige eller Serbien är frågan för Sunnanås målvakt Sussie Nilsson.

Hon står mellan valet att försöka kämpa sig till sin dröm om att få bli Sveriges förstemålvakt eller att omgående få internationell erfarenhet genom att spela för Serbien – där hon är lovad att bli etta.

Valet är samtidigt både intressant – och rätt jobbigt.

Själv såg jag Nilsson för första gången 2007, när hon som 15-åring var tongivande när Byttorp kvalade sig upp i division I. Känslan var att Kristianstadstjejen skulle ha stora möjligheter att bli en framtida A-landslagsmålvakt. Spänsten, speluppfattningen och tekniken var bättre än jag sett någon annan så ung målvakt prestera.

Utvecklingen har kanske inte gått spikrakt sedan dess. Men i fjol i damallsvenskan hade Nilsson en räddningsprocent på 75 i nedflyttade AIK. Det var en bättre siffra än vad landslagsmålvakter som Hedvig Lindahl, Sofia Lundgren och Loes Geurts noterades för i serien.
Det räckte dock inte för att ta greppet om handskarna i U23-landslaget. Nilsson spelade en match i fjol – och då föll Sverige tungt med 4–2 mot Norge. I övrigt under fjolåret vaktade Jessica Höglander (2,75 matcher), Hilda Carlén (2), Emelie Lundberg (1) och Emelie Almesjö (0,25) målet i U23-landslaget.

I dag blev U23-landslagets trupp till USA-matchen i Gävle offentlig. Som jag berättade i går fanns Carlén och Umeås Malin Reuterwall med i den. Däremot saknas Nilsson. Det är kanske inte så oväntat, då hon har varit skadad.
Men kunde man ta med fyra målvakter i A-truppen hade våra förbundskaptener kunnat ta med tre i U23-laget. För nu skickar man ut signaler om att man placerar Nilsson väldigt långt ner i kön.

Jag missade ju den damallsvenska upptaktsträffen i början av april. Men vittnen såg och hörde hur förbundsfolk inför öppen ridå försökte övertyga Nilsson om att hon skall välja Sverige.

Tydligen var dock argumenten väldigt vaga. Det gjordes klart att Nilsson inte var i närheten av den nivå som rutinerade kvartetten Lundgren, Lindahl, Kristin Hammarström och Carola Söberg håller. Sunnanåtalangen var i stället en av en handfull yngre målvakter som man höll som ganska jämnstarka. Av dem har nu fyra andra fått chansen att visa upp sig i U23-landslaget i år. Dock inte Sussie Nilsson.

Om förbundsledningen verkligen vill att Nilsson skall välja Sverige borde de ju ge henne någon form av köttben. För i längden håller det inte att bara säga att man tror på någon. Man måste visa det i aktiva handlingar också.

Hade jag varit Sussie Nilsson hade jag lyft telefonen och lyssnat av Pia Sundhage, som ju brukar ge raka och ärliga svar. Om svaret inte skulle ge något ökat hopp, då undrar jag om jag inte hade valt Serbien.

* I kväll 18.00 spelar svensklaget Avaldsnes med Freja Hellenberg, Mia Jalkerud och Linnea Liljegärd hemma mot Klepp i norska toppserien. Matchen skall gå att se direkt på den här länken.