Nigeria och Sydafrika till VM – och ny landslagstrupp

I dag har Thomas Dennerby:s Nigeria dansat sig till final i Afrikanska mästerskapet. Dessutom har man tagit den 21:a platsen i nästa års VM-slutspel.

Själva semifinalen mot Kamerun gick dock knappast lätt som en dans. Det krävdes nämligen straffläggning för att sära lagen åt. Under ordinarie tid blev det 0–0.

Senare i kväll gick den 22:a VM-platsen till Sydafrika, som besegrade Mali med 2–0 i den andra semifinalen. Och sydafrikanskorna dansade också, i deras fall i glädje över att för första gången någonsin få spela i ett VM-slutspel.

Nu återstår det att fördela två VM-platser. En av dem går till trean i de Afrikanska mästerskapen. Det blir alltså antingen Kamerun eller Mali. De möts på fredag klockan 17.00. De möttes även i gruppspelet i förra veckan. Då vann Kamerun med 2–1.

Den 24:e och sista VM-platsen går troligen till Nya Zeeland. Det handlar ju nämligen om vinnaren i Oceaniens mästerskap. Där spelas finalen på lördag morgon svensk tid. Semifinalerna spelas i morgon förmiddag enligt följande: Nya Zeeland–Nya Kaledonien och Papua Nya Guinea–Fiji.

Lördagens final i de Afrikanska mästerskapen spelas alltså mellan Nigerias Super Falcons och Sydafrikas Banyana Banyana. Medan nigerianskorna är vana vinnare har Sydafrika aldrig tagit hem titeln. I gruppspelet var det dock Sydafrika som drog längsta strået och vann med 1–0.

I januari tar just Sydafrika emot Sverige i en landskamp. Tidigare i dag presenterade Peter Gerhardsson sin trupp till den matchen. Det var en trupp helt utan överraskningar.

Bland de 24 spelarna saknas Hedvig Lindahl och Nilla Fischer, samt skadade Jessica Samuelsson. Enligt en rapport från Arsenal har Samuelsson ådragit sig en fraktur i foten. Det var knappast vad Gerhardsson ville höra.

Med tanke på att landslagstruppen bara innehåller spelare som varit med under hösten kan man ju börja ana att det kommer att krävas rätt mycket för nya spelare att ha en chans att slå sig in i VM-truppen.

I övrigt i dag har Växjö presenterat sin nya tränare. Han har skrivit på ett tvåårskontrakt och heter Henrik Larsson, men har aldrig spelat i varken Barcelona, Celtic eller Manchester United. Den här Henrik Larsson har däremot tränat herrlag som Växjö Norra, Husqvarna, Myresjö och Oskarshamn. Växjö blir första damlaget för honom.

Där jag nu sitter kan jag inte läsa Smålandspostens krönika med rubriken: ”Kan bli kulturkrock för kompetent tuffing”. Men det där om kompetent tuffing låter spännande. Vi får se vad denne Henke kan göra med ojämna Växjö. Och om han är tränaren som får Anna Anvegård att förlänga sitt kontrakt.

I dag fick vi även veta vart Emma Kullberg flyttar. Hon byter nykomling och spelar nästa år för Kif Örebro. En bra värvning för närkingarna.

Lina Gerhardsson

När det gäller Kungsbacka väntar vi fortfarande på konkreta nyheter om truppbygget. En spelare som lär vara kvar är Lina Gerhardsson. I en artikel om att hon kombinerar elitfotboll med jobb presenteras hon som en vinnare. Så har det varit år. Men just nu är det inte så mycket som talar för att hon och Kungsbacka kommer att vara vinnare även 2019.

 

Kullberg, AIK, Kukkonen och F17-VM

Emma Kullberg

I dag har Kungsbacka DFF presenterat sin första spelarnyhet under silly season, och den handlar om att rutinerade Emma Kullberg lämnar klubben.

Det känns verkligen inte som någon bra start på klubbens lagbygge inför damallsvenskan. När jag såg laget i höstens seriefinal mot Kif Örebro skrev jag bland annat så här:

”Den första halvtimmen var jag imponerad av Kungsbacka. Laget spelade rejält i defensiven och hade fart och kvalitet i anfallen. Så långt var det klasskillnad. Det tog inte många minuter att se vilket lyft Emma Kullberg är för hemmalaget. Från sin position som släpande innermittfältare styrde hon hela Kungsbackas lag.”

I övrigt när det gäller Kungsbacka hade klubben bland annat Pitemålvakten Moa Öhman på provspel i helgen.

Så till Kungsbackas seriekonkurrent den gångna säsongen, AIK. Från Solnaklubben berättas att rutinerade forwarden Sarah Storck ställer in skorna i förrådet.

I slutet av den förra veckan meddelade även AIK vilka som skall träna laget kommande säsong. Det blir Robert Svanström och Caroline Sjöblom som tar över efter Pierre Gallo. Sjöblom spelade bland annat för Åland United och Djurgården. Senast har hon varit tränare för Tyresö FF samt spelarutvecklare i Stockholms Fotbollförbund. Nu tar alltså ålänningen steget upp i elitettan.

En annan före detta spelare från Finland som i dagarna tagit på sig ett tränaruppdrag i någon av våra högre divisioner är Annika Kukkonen. Hon tar över Sunnanå SK i division I, vilket är lite av en utmaning. Den tidigare toppklubben är ju numera bara tvåa hemma i Skellefteå efter Morön. Sunnanå åkte ur damallsvenskan 2013 och ur elitettan 2016. Klubben tog dock SM-brons i F16-klassen i år och har alltså bra talangverksamhet. Är Kukkonen kvinnan att ta klubben tillbaka till eliten?

Så till Frankrike. I förra inlägget undrade jag vad som hänt med Emma Berglund. Genom er läsare (tack) har jag i dag blivit varse att hon drabbats av en sträckning/bristning i vaden, men att hon skall vara tillbaka i träning.

I gårdagens möte i Australiens W-league mellan Sydney FC och Melbourne Victory gjorde det före detta Linköpingsforwarden Natasha Dowie alla gästernas mål i 3–2-segern. Dowie delar ledningen i skytteligan med Perthduon Sam Kerr och Alyssa Mautz.

Trots Dowies tre mål är det ändå comebackande Sydneystjärnan Alanna Kennedy:s 2–3-reducering som var mest sevärt:

Från sevärt till läsvärt. I dag har Aftonbladet långläsning om Göteborgs 17-åriga talang Evelyn Ijeh.

Och när jag ändå kommit in på 17-åringar känns det ju bra att avsluta inlägget med lite tankar kring U17-VM. Där står det klart att vi kommer att få nya världsmästare. Det är det sjätte F17-VM:et som just nu spelas. Av de fem tidigare turneringarna har fyra vunnits av lag från Asien. Den femte tog Frankrike hem. Asien har även stått för sju av de tio finallagen.

Ingen final har tidigare spelats utan asiatisk representation. Men så blir det i år. För nu återstår Mexiko, Kanada, Spanien och Nya Zeeland i turneringen. Vi har alltså kvar två nordamerikanska, ett europeiskt och ett lag från Oceanien.

Den mest rutinerade nationen av de kvarvarande är Spanien som tidigare har tagit ett silver och två brons. Man har alltså chans på sin fjärde medalj på sex turneringar.

Spanjorskorna känns i det här läget som storfavoriter. Laget vann EM-slutspelet i våras och är obesegrat hittills i VM. I semifinalen ställs man dessutom mot uppstickaren Nya Zeeland. Bra läge för Spanien alltså.

Nordamerika har säkrat en medalj eftersom Kanada och Mexiko möts i semifinalen. Det gjorde lagen även i Nordamerikanska mästerskapen tidigare i år. Då vann Mexiko för att sedan förlora finalen mot USA.

Sent i går kväll svensk tid slog Kanada ut Tyskland med 1–0. Jag satt och kollade på matchen som avgjordes på ett sent mål från Kanadas storstjärna Jordyn Huitema.

De första 80 minuterna hade Huitema varit rent usel. Hon såg kantig och otajmad ut och var inte vän med bollen. Den enda nytta hon hade gjort så långt var att hon hade varit nere i eget straffområde och nickat undan några tyska hörnor.

Men när chansen kom visade Huitema klass. Och det var nog ingen slump att det var hon som sköt Kanada till landets första U17-VM-semifinal någonsin.

Det var en intressant match, där Kanada hade mest boll medan Tyskland spelade på kontring.

Jag har flera gånger tidigare berättat om att jag noterat att Kanadas ungdomslag blir alltmer spelförande, och innehåller alltfler bolltrygga spelare. I den här upplagen imponerades jag av det centrala mittfältet med bolltrygga Caitlin Shaw, defensivt skickliga Wayny-Natasha Balata Nguenign samt löpstarka 16-åringen Lara Kazandjian. Dessutom ser 15-åriga mittbacken Jade Rose väldigt spännande ut.

Tyskland har däremot en rätt profillös årgång. Det enda som riktigt stack ut var Bayern Münchenmittfältaren Vanessa Fudalla:s vänsterfot. Med den slog hon fina frisparkar och hörnor. Möjligen kan även målvakten Wiebke Willebrand från Gütersloh ett namn för framtiden. Hon testades inte så mycket att jag kunde bilda mig någon riktig uppfattning.

Semifinalerna spelas på onsdag.

 

Kungsbacka till damallsvenskan – grattis

Kungsbacka DFF vann med 6–2 i Västerås och är klart för damallsvenskan 2019. Grattis.

Det här är självklart bra för damfotbollen i västra Sverige, som totalt sett har känts underrepresenterad inom elitfotbollen i år. Personligen gillar jag det också, för det innebär ju att jag får fler damallsvenska matcher inom rimligt avstånd nästa år.

Uppflyttningen är lite oväntad eftersom klubben tappade tre av sina intressantaste spelare inför seriestart när Josefine Rybrink gick till Kristianstad, Ida Strömblad gick till Kalmar och Cornelia Kapocs till Ljusdal. Dessutom tappade man målvakten Fanny Lund och skyttedrottningen Karin Lundin under sommaren.

Jag har sett Kungsbacka en gång i år, det var i den tidiga seriefinalen mot Kif Örebro för två månader sedan. Då skrev jag bland annat så här:

”Den första halvtimmen var jag imponerad av Kungsbacka. Laget spelade rejält i defensiven och hade fart och kvalitet i anfallen. Så långt var det klasskillnad. Det tog inte många minuter att se vilket lyft Emma Kullberg är för hemmalaget. Från sin position som släpande innermittfältare styrde hon hela Kungsbackas lag.”

Sett till den halvtimmen är Kungsbacka en spännande nykomling i högsta serien. Inte minst var Kullberg klasser bättre än jag sett henne innan. Hon ledde verkligen laget.

Emma Kullberg

Övriga 60 minuter var dock inte lika imponerande, och känslan är att klubben skulle behöva minst fyra toppförvärv. En målvakt, en mittback, en central mittfältare och en forward.

Fast sannolikt finns det inga pengar till mer än någon enstaka ny toppspelare. För tyvärr är det omöjligt att skriva om Kungsbacka DFF utan att det blir ett längre avsnitt om ekonomi.

För om det hade funnits elitlicens i elitettan skulle nog knappast Kungsbacka spela i damallsvenskan 2019. Då hade det varit rimligare att klubben redan tappat sin elitlicens och blivit tvångsnedflyttad.

Kungsbacka har ju nämligen haft minussiffror på ekonomin sedan 2016. Jag vet inte den exakta situationen i nuläget, men den beskrevs som kris för en månad sedan och i slutet av juni var läget akut. I den här artikeln berättas om inställda löner till spelare och ledare samt att klubben behövde få in ungefär en halv miljon innan årsskiftet för att överleva.

Artikeln avslutas med att Christer Björkroth i klubbledningen får frågan om damallsvenskan.

”Det är vår dröm men vi kan inte gå upp med ett negativt kapital. Nu behöver vi allt stöd vi kan hitta. Bara att fler folk kommer till Tingbergsvallen och kollar när vi spelar hjälper oss rejält. Jag hoppas hela Kungsbacka vill stötta oss och damfotbollen.

Vad händer om ni inte får in pengarna?

Jag vågar inte ens tänka på det. Vill det sig illa så är det slutet för KDFF.”

Och i den här artikeln från när tränare Jamal El Moussaoui hoppade av i juli framgår att han hade informerats om att pengarna var slut redan innan seriestart. Vad jag har hört är El Moussaoui långt ifrån den enda som inte fått lön, klubben skall fortfarande ha ganska stora skulder till gamla spelare. Jag har även hört obekräftade uppgifter om att de haft svårt att ta sig till bortamatcher eftersom inga bussbolag har velat köra dem.

I somras kunde man även läsa om klubbens vanskliga läge i en krönika i Kungsbacka-Posten av min tidigare chef och kollega på Borås Tidning, Janne Hansson.

Förra hösten stod jag och pratade med just Hansson på Tingbergsvallen i samband med en Kungsbackamatch. Då kom en man fram som sade sig ha lösningen på klubbens ekonomi. Han och någon kollega hade nämligen skapat ett företag som skulle fixa stora sponsorer åt Kungsbacka och andra klubbar i Västsverige. Men inte heller det tycks ha hjälpt.

Kanske är det istället så att klubben tvingas använda de pengar de kommer att få från EFD till att betala av sina gamla skulder. Därmed får man hoppas att företagen i välmående Kungsbacka kommun öppnar sina plånböcker nu när man för första gången har ett eget lag i högsta fotbollsdivisionen.

Och det gäller nog för klubben att agera snabbt. Det är nu i svallet från avancemangets glädjevågor som det finns som störst möjlighet att jobba ihop en budget. Det är även nu man måste jobba på ett skapa ett intresse bland befolkningen i en kommun som hellre åker till Göteborg för att roa sig än stannar i hemkommunen.

Publikintresset i elitettan har också varit högst begränsat. Kungsbacka har ett snitt på 293 personer i år. Fast faktum är att fler än hälften av åskådarna är från en match, den mot Mallbacken nu i höst som lockade 1 882 till Tingbergsvallen.

På övriga matcher har snittet legat under 150 personer. Bland annat var jag en av 98 betalande åskådare på toppmötet mot Örebro i augusti. Det är alltså uppenbar risk att Kungsbacka kommer att tvingas till en lågbudgetsatsning i högsta serien nästa år.

Men innan dess skall klubben förstås fira sin största framgång hittills. Framför allt gläds man idag med duon Lina Gerhardsson och Mimmi Asperot som tillhört klubben ända sedan grundandet.

Lina Gerhardsson

Mimmi Asperot

Kungsbacka ser ut att få med sig Kif Örebro upp i högsta serien. Addison Steiner gjorde målet när närkingarna vann med 1–0 borta mot Kvarnsveden. Därmed behöver Örebro tre poäng på de tre matcher man har kvar att spela. Och det kommer Kif att klara.

Addison Steiner

I botten tog Ljusdal tre blytunga poäng genom 2–0-seger hemma mot Umeå. Segern tar hälsingarna upp över nedflyttningsstrecket.

Ljusdal kan alltså spela i näst högsta serien även 2019. Det gör nog däremot inte Jitex BK. Det mesta talar nämligen numera för att Mölndalsklubben inte går upp i år heller. Borgeby vann nämligen första kvalmötet med 3–0, vilket innebär brant uppförsbacke för Jitex inför nästa veckas hemmaretur.

Ett avancemang för Borgeby skulle antagligen passa som handen i handsken för FC Rosengård som har efterlyst en klubb i närområdet som man skulle kunna låna ut unga talanger till. Rosengård har ju bland annat ett spännande gäng 02:or som kanske hade mått bra av ett år i elitettan?

I dagens damallsvenska match säkrade Eskilstuna sitt kontrakt i högsta serien. Man vann med 1–0 mot Linköping efter att Sonia Okobi nickat in segermålet på hörna. Därmed ser inte mästarinnorna ut att ta medalj, vilket är något som inte hänt tidigare under damallsvenskans historia.

Nästa uppgift för LFC blir hemmamöte med PSG på onsdag. Det franska storlaget laddade upp för den drabbningen genom att vinna med 3–1 borta mot Metz efter underläge i paus. Storlöftet Marie-Antoinette Katoto gjorde alla tre målen i den andra halvleken – alltså ett tvättäkta hattrick.

Därmed går Katoto upp i skytteligaledning med sju fullträffar. Inte bra för Linköping att PSG:s måldrottning har hittat storformen. Tyvärr har jag inga uppgifter om vilka svenska spelare som fick speltid i PSG i dag.

Tillbaka till Kungsbacka. Kommunens bästa spelare heter Fridolina Rolfö. Hon är dock fortsatt skadad och ingick inte i Bayern Münchens matchtrupp i dag när laget vann med 2–1 mot Hoffenheim.

Till Norge, där suveränerna LSK var riktigt illa ute i dagens semifinal av norska cupen. Laget som vunnit alla 19 matcher i toppserien, och sedan länge är klara mästarinnor, låg under med 3–0 mot Röa i paus. Men LSK reste sig och vann efter straffläggning – eller straffekonk som de säger i vårt västra grannland.

I Italien höll Stephanie Öhrström nollan när Fiorentina vann den italienska supercupfinalen med 1–0 mot Juventus. Ilaria Mauro gjorde matchens enda mål.

Ilaria Mauro

Slutligen en fråga apropå inget. Någon som vet vad som hände med Wang Fei som ju LB07 värvade i somras?

Historisk Zamanian och bilder av Kungsbacka–Örebro

I kväll tog sig Frankrike och Göteborgsspelaren Annahita Zamanian till semifinal i U20-VM. Men besegrade Nordkorea med 1–0 i reprisen på 2016 års U20-VM-final.

Zamanian spelade hela matchen och hade en gyllene chans att punktera matchen i den andra halvleken. Men hennes skott täcktes.

Så vitt jag förstår är Zamanian den första svenskfostrade spelaren någonsin att nå semifinal i U20-VM. Hon har Qviding som moderklubb och har via Jitex och Göteborgs DFF hamnat i Kopparbergs Göteborg FC.

Den franska kvartsfinalsegern var rättvis, då laget totalt ägde den första halvleken i en ganska chansfattig match. Segermålet kom på en rätt billig straff, och min uppfattning är nog att värdnationen i alla fall inte missgynnades av domarinsatsen.

Men som sagt, totalt sett var ändå den franska segern i sin ordning, sett till matchbild. I dagens andra kvartsfinal vann Spanien med 2–1 mot Nigeria.

Därmed blir den första semifinalen en repris på fjolårets final i U19-EM, alltså Frankrike–Spanien. Då vann spanjorskorna, nu känns det rätt öppet. Båda lagen har imponerat så här långt i turneringen.

Det är ju för övrigt verkligen Europas turnering. Bland de sex lag som är kvar finns alla Europas fem representanter. I morgon spelar England–Nederländerna (16.00 på Eurosport 2) och Tyskland–Japan (19.30 på Eurosport 1).

I övrigt har det varit några dagar där det varit lugnt på nyhetsfronten. En sen damallsvensk övergång har vi fått ta del av. Det är Djurgården som säkrar upp på målvaktssidan genom att värva Jen Pelley från Älta.

Flera länder har ju sina sommarfönster öppna, så det sker fortfarande en del internationella övergångar. De senaste dagarna är nog Stabaeks värvning av Ingvild Isaksen från Juventus den mest intressanta.

I morgon (sänds 14.00 på Uefas hemsida) lottas sextondelsfinalerna i Champions League. Vi får alltså veta vilka som Rosengård och Linköping stöter på senare i höst. Den största sportsliga nitlotten är spanska mästarinnorna Atletico Madrid, medan litauiska Gintra känns som bästa möjliga lottning ur såväl sportslig som ekonomisk synvinkel.

I övrigt hade jag med mig kameran till Kungsbacka i lördags. Här är mina bilder därifrån. Först som bildspel:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ni som prenumererar på bloggen har sannolikt redan sett de här bilderna. Jag råkade publicera dem redan i går kväll. Så för er är det här en repris. Men här kommer även bilderna som mosaik:

Tre lag med ganska tunna trupper

I går inledde jag mitt damallsvenska tips med de tre sista placeringarna. Nu är det dags för övriga tre platser på den undre halvan.

Och jag känner verkligen att det på förhand är en viss skillnad mellan de sex lag som återstår att presentera och de sex som nu har placerats in i tipset. Sedan brukar det ju vara något lag som floppar, och något som överraskar positivt – vilket kan innebära någon omkastning.

Men är det lite nivåskillnad mellan sexan och sjuan känns avståndet från sjuan och ner till tian mer hårfin. Jag noterar att andra experter även vill ha in Sunnanå i den gruppen. Jag har får dålig koll på Skelleftelaget för att känna mig säker på lagets kvalitet. Men visst, de kan nog också vara med och slåss om en placering över nedflyttningsstrecket.

I kampen för att hänga kvar lär det vara oerhört viktigt att minimera antalet skador. För alla lag har starka startelvor när alla spelare är friska. Men med några skador sjunker kvaliteten ganska snabbt.

Här är mina lag sju till nio:

7) Piteå IF
In
: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi), Francisca Ordega (Rossiyanka, Ryssland) och Lisa Klinga (Tyresö, lån)
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson och Erika Karlsson (Piteå Södra) och Camilla Johansson (?). Samt Lena Blomkvist (korsbandsskadad).

Lisa Klinga

Lisa Klinga

Kommentar: 9,0 procent av de närvarande vid den damallsvenska upptaktsträffen tippade att Piteå skall åka ur.

Kanske berodde det på att fjolårets bästa poängspelare, Jennifer Nobis, har tvingats sluta? Tränare Stellan Carlsson verkade dock säker på att någon annan kommer att axla Nobis mantel som skyttedrottning. Kanske nya nigerianskan Francisca Ordega? Kanske snabba Hanna Pettersson?

Jag är även nyfiken på hur unga Ronja Aronsson (född ) har utvecklats. Som 13-åring gjorde en väldigt respektlös debut framför mina ögon hösten 2011. I år är hon 15, och kanske redo för mer speltid?

Carlsson konstaterade också att många pratar om Piteås stabila defensiv. Men, som han sa:

”Vi släppte in 42 mål förra året – det är alldeles för många.”

Defensiven är byggd kring Faith Ikidi, som kontrakterades utan att man hade ekonomisk täckning i vintras. Ekonomin känns som ett ganska stort hot mot klubbens satsning.

Jag tror ändå att Piteå har tillräckligt med kvalitet för att slippa nedflyttningsstrid. Fast helt säker är jag inte.

Ifeoma Dieke

Ifeoma Dieke

8) Vittsjö GIK
In
: Jane Ross (Glasgow City), Elin Nilsen (Kristianstad) och Emma Andersson (Landsbro).
Ut: Danesha Adams och Brittany Bock (båda Sky Blue FC, USA), Emma Kullberg (Umeå Södra), Charlotte Bergstrand och Josefine Mårtensson (båda Glimåkra), Emma Unkuri och Malin Bornander (båda B1913, Danmark) och Malin Winqvist (Öster).

Kommentar: Vittsjö gick in i silly season helt utan kontrakterade spelare. Med tanke på att en stor del av arbetet bestått av att förlänga med nyckelspelare har utfallet varit gott.

Viktigt var förstås att mittbackarna Kendall Fletcher och Ifeoma Dieke blev kvar. Dieke är på väg tillbaka från den korsbandsskada hon ådrog sig under OS. Med henne borta ur laget tappade vårens skrällgäng farten.

Frågan inför 2013 års säsong är om Vittsjö kan hitta tillbaka till den form man hade våren 2012. Klart är att de experter som i fjol var säkra på att laget skulle åka ur damallsvenskan har ändrat uppfattning om laget. Vid upptaktsträffen var det nämligen bara 5,0 procent av de närvarande som trodde att skånskorna skulle åka ur i år.

Själva siktar laget mot topp fem – man skall alltså placera sig bättre än i fjol.

Den ena av lagets båda tränare, nye Simon Sjöfors, hävdade med bestämdhet att årets värvning i damallsvenskan alla kategorier är Jane Ross. Hon beskrivs som en hårt arbetande målmaskin. Visst låter väl det spännande?

Jag tror ändå att Vittsjö får svårt att upprepa fjolårets sjätteplats, även om Ross visar sig vara ett kap. Men laget var väldigt välorganiserat i fjol, och därför bör man ändå kunna slippa akut inblandning i nedflyttningsstriden.

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

9) Jitex BK
In
: Emma Wilhelmsson (Malmö), Amanda Fredriksson (IFK Kalmar), Julia Wahlberg (Kungsbacka DFF – fd Tölö), Linn Andersson (Eskilstuna United) och Rebecca Johnson (Dalsjöfors eller Tor/KA).
Ut: Nanna Jansson och Caroline Lindblad (båda Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Kristin Carlsson (Vålerenga, Norge), Petronella Ekroth (Hammarby) och Elin Carlsson (slutar).
Kommentar: Våren har i mycket handlat om problem, och kriser. Det har varit skadekris, arenakris och nu även ekonomisk kris. Enligt tränare Stefan Rehn är dock spelarna de som påverkas minst av all turbulens. Rehn sa på upptaktsträffen att:

”De är vana vid att flytta runt.”

Rehn sa även att han uppfattade truppen som tunnare, men spetsigare, än i fjol. De närvarande experterna på upptaktsträffen placerade precis som jag gör, Jitex på nionde plats. 28,6 procent av de närvarande tippade att laget åker ur.

Den stora nyckeln för att Jitex skall undvika bottenstrid blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.
Viktiga Annica Sjölund är på väg tillbaka från sin korsbandsskada. Med henne och riviga Mimmi Löfwenius på topp kan det lila Mölndalslaget mycket väl kontra sönder många av konkurrentlagen.

För det finns kvalitet i laget. Även bland annat finska målvakten Minna Meriluoto, lagkaptenen Sofia Karlsson och yttermittfältaren Fridolina Rolfö är högklassiga spelare. Och nyförvärvet Julia Wahlberg är en av landets större mittfältstalanger. Dessutom tillför Emma Wilhelmsson viktig rutin.

Men truppen är som sagt tunn. Och fortsätter skadeeländet kan det bli ett tungt år. Ekonomin är ju nämligen dålig, vilket gör att meriterade nyförvärv under sommarfönstret inte är att tänka på. Det lär alltså vara den nu befintliga truppen som skall göra det.

Göteborg är inte längre ledare av silly season

Det är knappt 3,5 månader kvar tills damallsvenskan sparkar i gång, och det har blivit dags för en andra genomgång av hur klubbarna står sig i silly season.

Vid min senaste lägeskoll såg Göteborg ut att kunna bli lågsäsongens segrarlag. Sedan dess har klubben tappat skyttedrottningen Christen Press, och GFC är tillbaka på nollnivå igen.

Det är alltså lång tid till avspark, så man skall inte dra för stora slutsatser av dagsläget. Men som det ser ut nu är det inget lag som ser ut att flytta fram sina positioner rejält jämfört med fjolåret.

I den ekonomiska krisens tid verkar det snarare mest handla om att inte backa för mycket. Som jag ser det nu är det bara de båda topplagen Tyresö och Malmö/Rosengård som i nuläget ser ut att få ett starkare premiärlag i år än 2012.

De stora förlorarna är som väntat de båda nedflyttade Stockholmslagen. Framför allt har Djurgården snart tappat hela sin startelva.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

En spelare som inte förekommit alls i media den senaste månaden är Sofia Jakobsson. Senast jag såg henne nämnas var när GP skrev att hon lämnat Rossiyanka. Då gjorde jag det här inlägget.
Sedan har det varit tyst. Jag började tro att GP var fel ute, och att vår landslagsforward skall vara kvar i Ryssland. För om Jakobsson letar ny klubb borde hon väl låta världen veta det?
Men i går fick uppgifterna om att hon brutit med Rossiyanka ny fyr när Anders Nilsson skrev om dem i sin blogg. Det blir intressant att se vem som rätar ut frågetecknet som finns kring Jakobsson?

Om jag rätar ut så många frågetecken här nedan kan man nog diskutera. Men här är i alla fall en genomgång av läget i silly season:

Meghan Klingenberg

Meghan Klingenberg stannar

1) Tyresö FF
In
: –
Ut: –
Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet. Inga tunga nyförvärv, men inte heller några besvärande förluster ännu. Det har ryktats om Christen Press och om Malin Diaz.
Men de tyngsta nyheterna är att man får behålla spelare som Marta, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete, Line Röddik Hansen, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger samt tränare Tony Gustavsson.
Kontinuitet är ett väl beprövat segerrecept – och med samma starka trupp ett år till blir Tyresö förstås megafavoriter till guldet även i år.

Manon Melis

Manon Melis

2) LdB FC Malmö (FC Rosengård)
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena),
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (???),
Kommentar: Malmö – eller skall vi redan kalla dem Rosengård? – visar att de tänker ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Med henne har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Som jag ser det behöver man en till högklassig back för att få en trupp som inte blir känslig för skador. Kanske också en central mittfältare till.

Magdalena Ericsson

Magdalena Ericsson

3) Linköpings FC
In: Magdalena Ericsson (Djurgården), Lina Ringshamre (Sundsvall), Stina Blackstenius (Vadstena),
Ut: Louise Fors (Liverpool FC, England), Lisa de Vanna (Melbourne Victory, Australien), Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson (Kisa), Matilda Agné (Hammarby), Emma Lundh (???) och Manon Melis (Malmö)
Kommentar: Linköping ser över utgifterna, och har därför tvingats banta truppen. Stommen finns dock kvar – och är stabil. Klarar man sig utan skador på nyckelspelare som Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder bör LFC blir svårslaget. Defensivt har det dessutom ryktats om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.
Men vem skall göra målen?
Fem av lagets sex främsta målskyttar från i fjol lämnar. Följden är att av LFC tappar 38 av sina 50 mål från 2012. Kostsamt.

Christen Press

Christen Press

4) Göteborg FC
In
: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge),
Ut: Christen Press (???), Ingrid Wells (???),
Kommentar: För en månad sedan ledde GFC silly season klart. Men sedan lyckades man inte få behålla skyttedrottningen Christen Press. Med reservation för att jag har dålig koll på Dyngvold så känns det som att klubben är tillbaka på nollnivå.
Press var ju nämligen halva GFC:s offensiv under 2012. Hon gjorde 17 av lagets 48 mål i damallsvenskan, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League. Det är inte många spelare som har kapacitet att ersätta Press.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC behöver bredda för att inte vara extremt känsliga för skador.

Susanne Moberg

Susanne Moberg

5) Kristianstads DFF
In: Marija Banusic (Sirius), Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur, Island)
Ut: Julia Molin (AIK), Moa Pettersson (Wä), Elin Nilsen (Vittsjö), Becky Edwards (???), Katrin Omarsdottir (Liverpool, England), Lisa Petersson (AIK), Anna Persson (Glimåkra) och Emelie Johnson (Boren??).
Kommentar: 2013 års upplaga känns ungefär jämnstark med 2012 års. Offensiven är vass. Margret Lara Vidarsdottir kan säkert producera ihop med danska landslagsspelaren Johanna B Rasmussen, supertalangen Marija Banusic och pålitliga Susanne Moberg.
Men känslan är att laget behöver minst en riktigt stark kraft till på centralt mittfält för att kunna utmana riktigt i kampen om platserna i Champions League. Dessutom har man just nu tunn besättning på ytterbacksplats.

Danesha Adams

Danesha Adams

6) Vittsjö GIK
In: Jane Ross (Glasgow City) och Elin Nilsen (Kristianstad)
Ut: Emma Kullberg (Umeå Södra) och Josefine Mårtensson (Glimåkra)
Kommentar: Vann nyligen dragkamperna om Elin Nilsen och om skotska skyttedrottningen Jane Ross. Det känns som två bra tillskott.
Många frågor återstår dock att få svar kring Vittsjös trupp. Inga av 2012 års spelare hade tvåårskontrakt, så en stor del av arbetet fram till nu har bestått av att förlänga med nyckelspelare.
Om Ross möjligen är ersättare för fjolårets bästa målskytt, Danesha Adams, har skotskan mycket att leva upp till. För amerikanskan var oerhört nyttig i offensiven med sin tyngd.
Och vad händer med Ifeoma Dieke? Hon höll ihop försvaret lysande innan hon drog av korsbandet i OS.

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

7) Umeå IK
In: Hanna Folkesson (AIK)
Ut: –
Kommentar: Här har vi ytterligare en klubb som kämpar med ekonomin. AIK:s Umebördiga lagkapten Hanna Folkesson är den enda som har skrivit på Och det är även en klubb där det varit väldigt få nyheter hittills under silly season.
Fast de har försökt. De har haft Olivia Schough på besök, men forwarden valde att stanna i Göteborg. De jagade Marija Banusic, som hamnade i Kristianstad.
På målvaktssidan spelar Caroline Jönsson våren ut. UIK har täckt upp genom att skriva tvåårskontrakt med Malin Reuterwall. Henne har jag dålig koll på. Håller hon?

8) Piteå IF
In: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi).
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson (???), Camilla Johansson (???)
Kommentar: Man har ett tungt avbräck i poängspelaren Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Men det är sportsligt viktigt att Faith Ikidi stannar. Här kommer man dock in på ekonomi. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och borde kanske hålla lite i pengarna i vinter. Trots det har man kontrakterat Ikidi utan att ha ekonomisk täckning. Riskabelt.
Jakten på Nobis ersättare är i full gång. Man förlorade kamperna om amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor, isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir – som gick till norska Kolbotn – och om skotska skyttedrottningen Jane Ross.
På minuskontot finns även Lena Blomkvist som dragit av korsbandet, och blir borta minst halva säsongen.

Katri Nokso-Koivisto

Katri Nokso-Koivisto

9) Jitex BK
In: Emma Wilhelmsson (Malmö),
Ut: Nanna Jansson (Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Caroline Lindblad (???)
Kommentar: Här verkar det också väldigt lugnt på spelarfronten. Det talar för att Stefan Rehn får ungefär samma lag att jobba med som i fjol, även om både Kristin Carlsson och Elin Carlsson ännu så länge är osäkra på framtiden.
En nyckel för Jitex blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

10) Kif Örebro
In:
Ut: Marie Hammarström (Göteborg), Edda Gardarsdottir (???), Emelie Lundberg (???), Linda Fransson (???), Nina Fellbrant (slutar) och Hanna Ågren-Åhbom (slutar).
Kommentar: Kanske kan Kif få ihop ett starkare lag än jag först trodde. För känslan var att den svaga ekonomin skulle leda till spelarflykt, och att Kif skulle få extremt svårt att kunna hänga kvar. Nu får man nog i alla fall ihop ett gäng som har chansen till nytt kontrakt.
Inga nyförvärv är ännu presenterade, men det var förstås oerhört viktigt att klubbledningen fick Sara Larsson att stanna. Stannar gör också Marina Petterson-Engström, Elin Magnusson, Sanna Talonen, Susanna Lehtinen och Linda Hallin. Klubben förlängde nyligen också med kanadensiska målvakten Stephanie Labbé och nigerianska forwarden Sarah Michael.
Man skall ha klart med en ny back. Det kan handla om Tyresös Helén Eke, som har varit i Örebro och provtränat.

Gudbjörg Gunnarsdottir

Gudbjörg Gunnarsdottir

11) Djurgården
In:
Ut: Gudbjörg Gunnarsdottir, Mia Jalkerud och Freja Hellenberg (alla Avaldsnes, Norge), Magdalena Ericsson (Linköping), Anna Lindblom (Hammarby), Annika Kukkonen (Sunnanå), Renee Slegers (Holland), Katrin Jonsdottir (???), Katrine Petrous (???), Caroline Frånberg (???) och Natalia Rickne (???).
Kommentar: Här är det spelarflykt i den högre skolan. Och man lär tappa fler. För inte kommer väl Jessica Landström och Susan Varli spela med ett lag som riskerar att bli bottenlag i elitettan?
För där är känslan just nu. Djurgården måste stoppa utströmningen, och dessutom få in ett par etablerade spelare. För annars lär det bli ett riktigt jobbigt år i elitettan.

12) AIK
In: Julia Molin och Lisa Petersson (båda Kristianstad),
Ut: Nazanin Vasegpanah (slutar), Elin Borg (Kristianstad), Maija Saari (Mallbacken), Clara Markstedt (Piteå), Hanna Folkesson (Umeå IK), Elin Bragnum (???).
Kommentar: Har hittills klarat sig klart bättre under silly season än Djurgården. Fast flera av AIK:s talangfulla spelare är attraktiva på marknaden. Man får svårt att behålla Malin Diaz, Jennie Nordin och Sussie Nilsson.
Men stannar spelarflykten där bör AIK kunna klara sig hyfsat i elitettan. Kanske till och med bli ett topplag.

13) Sunnanå SK
In: Annika Kukkonen (Djurgården), Hanna Glas (Sundsvall),
Ut:
Anna Bodén (Morön)
Kommentar: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver garanterat ett par etablerade spelare till för att inte bli indragna i nedflyttningsstriden från omgång ett.
Har jobbat hårt för att hitta de nyförvärven, dock utan någon större framgång. Man hade exempelvis AIK-duon Elin Borg och Malin Diaz på besök, men fick nej från båda. Man hoppades på, men gick miste om Alexandra Nilsson, som stannar ett år till i Umeå.

14) Mallbackens IF
In: Hayley Lauder (Åland United), Maija Saari (AIK), Sarah Bergman (QBIK), Emmie Johansson (QBIK)
Ut: Anna Arnfeldt (slutar), Felicia Edgren (QBIK)
Kommentar: Mallbacken lär bli extremt nederlagstippade. Man hade en stabil defensiv i söderettan. Den måste man kunna luta sig mot i allsvenskan. Gissningsvis behöver man ytterligare minst två–tre rutinerade nyförvärv.

Äppelträd och fallfrukt

Sitter och kikar på kvartsfinalen USA–Nordkorea i F20-VM. Hör kommentator Marcus Bühlund berätta att USA:s 1–0-skytt Vanessa DiBernardo:s pappa har spelat OS för USA. Han heter för övrigt Angelo DiBernardo och är född i Argentina.

I dagens första kvartsfinal spelade Dzsenifer Marozsan för Tyskland. Hennes pappa Janos Marozsan gjorde fyra A-landskamper för Ungern.

För övrigt skrev jag rätt. Det verkar som att DiBernardo skall skrivas just så här…

Hur som helst. Jag kom att tänka på träd, fallande äpplen, päron och så vidare. För att prata klarspråk, alltså på elitspelare med framgångsrika föräldrar.

Från fjolårets VM minns jag att såväl norska duon Isabell Herlovsen och Madeleine Giske var födda i Tyskland, då deras bägge fäder var Bundesligaproffs. Det skrev jag om här.

I Sveriges landslag har vi förstås Lisa Dahlkvist, som väl nu passerat pappa Sven ”Dala” Dahlkvist både i antalet landskamper och mål.

Här är några till som jag spontant kommer på:

* Linköpings ytterback Matilda Agné är dotter till Hammarbyikonen Kenneth ”Kenta” Ohlsson.
* I Vittsjö spelar Emma Sjödahl. Hennes pappa Olle Sjödahl tog SM-guld med Halmstads BK 1979.
* I Vittsjö finns även Emma Kullberg, vars pappa Stephan Kullberg en gång i tiden var en duktig back. Han spelade bland annat för Åtvidabergs FF, IFK Göteborg och Djurgårdens IF.
* AIK:s talangfulla back Jennie Nordin har en far som lyckades med konststycket att bli en legend som spelare i både AIK och Djurgården. Jodå, vi snackar om Krister Nordin.
* Göteborgs talang Mimmi Löfwenius, har en mamma som har spelat i damallsvenskan för Öxabäcks IF – Lotta Löfwenius.
* Malmös andramålvakt Hilda Carlén har en pappa som heter Per Carlén, och är en av Sveriges största handbollsprofiler genom tiderna. Det innebär således att Hilda har en bror i det nuvarande handbollslandslaget, Oscar Carlén.
* En framgångsrik bror har även Jitex Annica Sjölund. Hennes bror Daniel Sjölund spelar både för Djurgården och Finlands landslag.

Det var några exempel. Jag har säkert missat en hel mängd. Hjälp mig gärna att bygga ut den här artikeln genom att komma med fler…