Stor damallsvensk halvtidsrapport

Elva omgångar är spelade, elva återstår. Det är halvtidspaus i damallsvenskan, och det är dags för en stor genomgång av hur lagen sett ut under sommarens elva omgångar.

När vi nu går in i höstsäsongen noteras att de flesta klubbarna rent numerärt har större och bredare trupper än på många år. Jag har fått en del frågor om hur jag ur etisk synvinkel ser på de många värvningarna efter coronapausen.

Och visst finns det tveksam etik i att först permittera sina spelare och låta staten betala stora delar av lönerna, och sedan värva nya spelare. Men jag kan ändå inte säga att jag är  upprörd över hur de damallsvenska klubbarna har agerat.

En stor del av sommarens värvningar har handlat om att täcka upp för skadade spelare – vilket jag tycker är helt okej. De värvningar som är tveksamma är ju de som är till för att förstärka trupperna. Och visst har det varit några sådana, men känslan är att det dels varit sådana som planerats sedan länge, dels varit färre än vanligt.

Så jag tänker inte rasa mot de damallsvenska klubbarnas arbete under silly season. Faktum är att jag tycker att det är betydligt mycket tveksammare ur etisk synvinkel när lag i herrallsvenskan eller hockeyns SHL utnyttjar statens medel för sina löneutbetalningar.

I de serierna handlar det om att använda statsmedel för att betala höginkomsttagare. Det är ju knappt en spelare i herrallsvenskan eller SHL som har en månadslön under 48 800 kronor. De allra flesta spelarna här hade lätt klarat sig ett år med halverade löner. Och då hade inte staten behövt rycka in.

I damallsvenskan finns det inte många höginkomsttagare. Tvärtom tvingas de flesta spelarna ha jobb vid sidan om fotbollen för att klara försörjningen. Således finns det inte några större utrymmen för klubbarna att sänka sina utgifter under några längre perioder.

Det om etik och ekonomi. Nu till sport. Efter elva omgångar kan man likna serien vid ett cykellopp som delats upp i tre delar – två små utbrytargrupper och en stor huvudklunga.

Den första utbrytargruppen är guldstriden, som består av två lag – Göteborg och Rosengård. De har åtta respektive fem poäng ner till nästa lilla utbrytargrupp, de som slåss om spel i Champions League – Kristianstad och Linköping.

Den gruppen har i sin tur sju respektive fem poäng ner till huvudklungan bestående av åtta lag som ligger inom sex poängs marginal.

För guldstriden är söndag en otroligt avgörande dag. Då möts de båda mästarkandidaterna för andra och sista gången. Det är Rosengård som har kniven mot strupen. Om Malmöklubben förlorar får den väldigt svårt att försvara sitt guld.

Här förutsättningar för den tidiga seriefinalen, samt en genomgång av läget i samtliga damallsvenskans tolv lag:

Twitterkontot Damallsv Nyheter har gjort en genomgång av de första elva omgångarna lag för lag, samt tagit ut tre bästa spelarna i varje lag. Det är få lag där jag håller med om spelarrankingen. Men jag lägger ändå med tweetsen i genomgången.

Jubel över Rubenssons frisparksmål

1) Göteborg FC

Bloggens tips: 2

Göteborg har gjort en otroligt imponerande sommar. Laget är obesegrat efter att ha hållit en jämn och hög nivå i precis varenda match.

I fjol tyckte jag att Göteborg hade den högsta högstanivån i serien, men att man föll i guldstriden på att man hade en betydligt längre lägstanivå än Rosengård. Hittills i år har det varit tvärtom. Rosengård har haft en högre högstanivå, men också den klart lägsta lägstanivån.

Tyvärr är ju förbundets och EFD:s damallsvenska statistik ett totalhaveri. Det finns bland annat inga bra och lättillgängliga siffror över avslut. Men min bild är att Göteborg har kommit till klart flest avslut i serien. Och att de sannolikt kommit till tvåsiffrigt antal 100-procentiga målchanser i varenda match. Sådan jämnhet har inte Rosengård varit nära.

Göteborgs spel är väl inarbetat, det är tredje säsongen man jobbar på ett liknande sätt. Det är en snabb fotboll som jag gillar skarpt. Spelet bygger på hårda och distinkta passningar och på rejäla löpningar. Man är starka centralt, men har även ett väldigt fint kantspel.

Inför seriestart trodde jag att Göteborgs guldhopp stod och föll med mittfältsgiganten Vilde Bøe Risa. Med Elin Rubensson borta kändes norskans betydelse för spelet som gigantisk. Jag står fast vid att Göteborg spelar klart bäst med Bøe Risa på planen. Men laget har visat att det är väldigt starkt även utan henne.

För trots att man spelat sex av matcherna utan norskan – bland annat den första seriefinalen – har man lyckats hålla en väldigt jämn och hög nivå. Imponerande. Och Bøe Risa är på väg tillbaka, kanske att hon är redo för spel redan i morgon på Malmö IP.

Allt är förstås inte perfekt i Göteborg, utan det finns förbättringspotential på vissa områden. Ett viktigt sådant är målskyttet. Trots att Göteborg sannolikt både skapat överlägset flest målchanser och kommit till flest avslut har man inte gjort flest mål. En orsak är att prestigeförvärvet Stina Blackstenius varit väldigt ineffektiv.

Göteborgs båda tränare Mats Gren och Jörgen Ericson har valt att satsa på Blackstenius. Det innebär samtidigt att man prioriterat ner den spelare som jag tycker är Göteborgs bästa avslutare – Rebecka Blomqvist.

Fjolårets skytteligatvåa är inte lika kraftfull och har har lägre status än Blackstenius. Det har gjort att Blomqvist i stor utsträckning fått spela i andra roller än den som toppforward. Ändå ligger hon långt före Blackstenius i antal mål per spelade minuter.

Stina Blackstenius 8 starter, 800 minuter – 4 mål – 1 mål per 200 minuter
Pauline Hammarlund 10 starter, 818 minuter – 7 mål – 1 mål per 117 minuter
Rebecka Blomqvist 7 starter, 600 minuter – 5 mål – 1 mål per 120 minuter

Frågan är hur långt tålamod Göteborgsledningen har med Blackstenius. Grundförutsättningen för att kunna göra mål är att man skapar chanser. Och skapar, det gör landslagsanfallaren. Men tyvärr känns det ofta rätt ofarligt när hon kommer i fria lägen.

Problem med målskyttet alltså. Defensivt är däremot Göteborg bäst i serien så här långt. Man har släppt in minst mål – fyra stycken. Och på de nio senaste omgångarna har Jennifer Falk hållit nollan sju gånger. Falk har varit lysande. Ändå kan jag tänka mig att målvaktssidan har skapat lite lätt oro för klubbledningen. Bakom Falk har man nämligen bara haft helt oprövade junioren Lisa Hall den här våren. Orsaken är att Loes Geurts håller på att kämpa sig tillbaka från en hjärnskakning.

Nu står Göteborg inför en riktigt avgörande del av säsongen. I fjol ledde laget serien vid VM-uppehållet. Sedan hade man två tunga perioder under hösten. Den period där man på riktigt tappade guldchansen inträffade i månadsskiftet augusti/september. Då lyckades man bara ta en poäng på tre omgångar.

Nu är vi framme vid månadsskiftet augusti/september, och för Göteborg väntar närmast tvåan Rosengård, trean Kristianstad och det Eskilstuna man tappade poäng mot i serieupptakten. Spännande.

Spännande också att meriterade nyförvärvet Emily Sonnett skall vara spelklar redan till söndagens seriefinal. Här är för övrigt en första svensk intervju med henne.

FC Rosengård

2) FC Rosengård

Bloggens tips: 1

Förlust mot Eskilstuna och kryss mot Djurgården. 9–1 mot Uppsala, 7–1 mot Linköping och 6–0 mot Örebro. Det har varit en vår med skyhöga berg och djupa dalar för de svenska mästarinnorna.

Man har ett ganska svårt spelsätt, där offensiven bygger på långa och väl uppbyggda anfall. Inledningsvis hade man jätteproblem att få det att klaffa, och man gjorde bara tre mål på de tre första omgångarna. Sakta men säkert växlade man upp och efter ett tag började man vräka in mål. Men när laget började se ostoppbart ut kom ett tungt bakslag igen genom 0–0 i senaste matchen, den mot dåvarande nästjumbon Djurgården.

Klart är att Rosengård har en enormt hög högstanivå den här säsongen. De har seriens bästa avslutare, och har också gjort 34 mål – klart flest av alla. De har även ett stabilt försvarsspel som bygger på en fin återerövringspress. Bara sex insläppta mål på elva omgångar är mycket väl godkänt.

Vassast framåt har förstås Mimmi Larsson varit. Hon gjorde bland annat tio mål på fem omgångar från sjätte till tionde och står totalt på elva fullträffar.

Larsson såg het ut redan från start i serien, men led inledningsvis av lagets låga bolltempo. När bollen började passas snabbare kom också hennes målskytte igång. Tillsammans med Loreta Kullashi i Eskilstuna ser jag Larsson som vårens spelare i damallsvenskan.

Bredvid sig har hon fjolårets skytteligavinnare Anna Anvegård. Hon hade en tung vår i fjol, men vaknade till på hösten och ledde laget till guld genom elva mål på sina elva sista matcher. Även i år känns Anvegård som ett sparkapital. Hon har gjort godkända fem mål så här långt. Ja, jag vet att hon står på sex fullträffar i den officiella statistiken. Men där har hon fått tillgodoräkna sig ett självmål.

Det känns ändå som att Anvegård har en växel till att lägga in. Blir hon höstens spelare även i år?

Apropå Rosengårds forwards noterade jag att lagkapten Caroline Seger i den här artikeln säger att:

”Skönt att våra forwards kommit igång.”

Det låter nästan som att det var forwards fel att laget gjorde få mål i början av serien. Så tycker inte jag att det var. Jag anser att det var resten av laget som inte lyckades driva upp bolltempot och förse forwards med rätt bollar.

Jag skulle säga att problemen grundades i att Rosengård haft problem med rollfördelningen mellan alla sina statusspelare.

Inledningsvis kändes det som att trion Seger, Sanne Troelsgaard och Jelena Cankovic ville spela exakt samma roll i laget, vilket bromsade passningstempot rejält. Alla vill hellre ha bollen på kropp än ta djupledslöpningar. Alla ville använda minst två tillslag, helst fler. Följden blev att spelet blev långsamt och förutsägbart, vilket gjorde det lätt för motståndarnas backlinjer att plocka bort forwards.

Här har dock Rosengård förbättrat sig betydligt. Man har hittat en rimlig rollfördelning mellan mittfältarna där framför allt Troelsgaard går mer i djupled. Men ibland blir det bakslag, som mot Djurgården.

Den spelare som fått lida i konkurrensen med högstatustrion är Hanna Bennison. 18-åringen har bara ungefär hälften så mycket speltid som de andra tre centrala mittfältarna. Men hon har sett bra ut i sina inhopp, och om jag hade varit coach för Rosengård hade jag velat ha Bennison på planen så mycket som möjligt. Det eftersom hon är en mer naturlig djupledslöpare än de andra. Men även för att hon gärna skjuter, vilket Rosengård mår väldigt bra av.

Trots att Cankovic även spelat forward är Bennison Rosengårds klart målfarligaste mittfältare så här långt. Här är lite statistik kring Rosengårds centrala mittfältare:

Caroline Seger 808 minuter, 9 starter – 2 mål, 404 minuter per mål
Sanne Troelsgaard 848 minuter, 10 starter – 1 mål, 848 minuter per mål
Jelena Cankovic 955 minuter, 11 starter – 4 mål, 239 minuter per mål
Hanna Bennison 482 minuter, 5 starter – 3 mål, 160 minuter per mål

Totalt har Rosengård gjort starka 34 mål. Trots det har laget alltså tre poäng upp till Göteborg, och kniven mot strupen inför morgondagens seriefinal.

En förlust vore verkligen förödande för Malmöklubben. Att ta in sex poäng på tio omgångar på ett lag som bara tappat fyra poäng på tolv matcher är ingen lek.

Men även vid kryss känns det svårt. Då bör nog Rosengård ta 30 poäng på de sista tio omgångarna för att ha kvar chansen att få lyfta kronprinsessan Victorias pokal.

Och det blir verkligen inte lätt. Årets damallsvenska saknar ju rena stryklag. En mindre bra dag kan därför toppduon tappa poäng mot vilket lag som helst.

Det går alltså att gå på nitar. Problemet för Rosengård är att de hittills är det topplag som haft klart störst problem mot lagen i huvudklungan.

Göteborg har haft mycket bättre marginaler. Göteborg har vunnit åtta matcher med minst två måls marginal. Rosengård å sin sida bara har fem segrar med två måls marginal eller mer. Trots att Rosengård gjort sju fler mål har alltså Göteborg tagit säkrare poäng.

Visst kan det ändras, och Göteborg drabbas av en svacka i höst. Men det kan Rosengård också. Så om Malmöklubben tänker vinna guldet måste den nog ta poäng i seriefinalen – helst alla tre.

Kristianstads DFF

3) Kristianstads DFF

Bloggens tips: 6

Det varnades för Kristianstad från flera håll inför seriestart. Jag var lite tveksam med tanke på vilken strulig försäsong man hade. Det var bältros på Elisabet Gunnarsdottir, korsband på Moa Olsson och så blev Sif Atladottir gravid. Det sista var ju egentligen en trevlig nyhet. Den ställde dock till det i KDFF:s försvar.

I premiären åkte man sedan på en riktig stjärnsmäll i Göteborg. Efter att ha varit det bättre laget i 40 minuter blev man sönderkontrat och föll med 5–1.

De stora siffrorna följde med länge. Kristianstad är det lag som totalt sett har varit inblandade i flest mål. Att det blivit många framåt är förstås välkommet. Men inledningsvis blev det även lite för många bakåt. Dessutom drog Atladottirs ersättare Elise Kellond-Knight av korsbandet, vilket ytterligare ökade den defensiva oron.

När segrarna började trilla in kom nästa smäll – Mia Carlsson bröt foten. De sista matcherna satte man mittfältet i backlinjen, och spikade igen. Efter de två inledande förlusterna har laget trots skadeeländet gått som tåget. Man har nio raka utan förlust och ser allt stabilare ut.

Svava Ros Gudmundsdottir är pigg i djupled, och bakom henne fyller Jutta Rantala och Amanda Edgren på. Dessutom har man ett grymt hot från distans i Therese Sessy Åsland, som kan leverera välplacerade projektiler med både höger och vänster fot.

Noterbart i övrigt att lagkapten Alice Nilsson inledde serien i en tiaroll. Sedan gjorde hon några matcher där hon brukar, på centralt mittfält, innan hon i de senaste matcherna har fått agera högerback. Det krävs stor skicklighet för att hantera så olika positioner, och jag tycker att Nilsson gjort en väldigt bra sommar.

Lagom till andra delen av serien har laget nu även fått in tre nya försvarsspelare, något som gör att KDFF känns som en glödhet kandidat till att spela Champions League nästa höst.

Linköpings FC tackar klacken

4) Linköpings FC

Bloggens tips: 3

Starten var suverän. Frida Maanum slog de öppnande passningarna och Ebere Orji gjorde mål så fort hon kom in i straffområdet.

Sedan fick norskan skadeproblem och nigerianskan tappade flytet. Skadelistan innehöll för övrigt många fler än bara Maanum. Inte minst har viktiga Olga Ahtinen varit saknad den senaste tiden.

Det LFC som inledningsvis såg sylvasst ut i kontringsspelet i de första omgångarna har på sistone i stället blivit sönderkontrat. Framför allt har man varit väldigt tröga i mittförsvaret.

I vårens sista match valde man att byta till trebackslinje, vilket skulle kunna vara receptet för framgång i höst. Linköping har många duktiga, offensiva spelare så hittar man bara en defensiv stabilitet så bör man kunna fixa de mål som krävs för en medalj.

Personligen är jag väldigt nyfiken på att se bollskickliga trion Maanum, Lina Hurtig och nya Yuka Momiki tillsammans. Rent teoretiskt känns det som spelare som borde trivas väldigt bra ihop. De borde kunna leverera riktigt fina bollar till Uchenna Kanu och Orji.

Emelie Lundberg

5) Eskilstuna United DFF

Bloggens tips: 5

Eskilstuna är de svaga starternas lag. För tredje året i rad låg det lag som har Champions League-ambitioner i absoluta botten efter åtta omgångar.

En orsak till den svaga starten är att man bara har en spelare som gör mål. Det är Loreta Kullashi, och hon är en av vårens spelare i serien. Men det krävs fler spelare som producerar.

Defensivt är laget helt okej, även även om man släppt in några lite väl lätta mål, framför allt på fasta situationer. För några år sedan var United ett av seriens allra bästa lag på fasta. Man gjorde många mål framåt och släppte knappt in några bakåt. Nu känns laget betydligt svagare i luftrummet.

Det har lett till att den normalt stabila OS-silvermedaljören från 2016, Emelie Lundberg, på sistone fått se ett antal matcher från bänken. Amerikanska Cosette ”Cozy” Morché har tagit över platsen mellan stolparna, och i stort sett gjort det stabilt.

I fjol var Eskilstuna höstens lag i damallsvenskan. Halimatu Ayinde och Felicia Rogic var två glödheta spelare. Kan de kopiera det i år finns en liten chans på tredjeplatsen. Men sju poäng är en stor marginal.

Heidi Kollanen

6) Kif Örebro

Bloggens tips: 9

Inför seriestart tappade Örebro de flesta av sina nyckelspelare från i fjol. Framför allt satte jag stort frågetecken kring hur fjolårets sensation, Emma Kullberg skulle kunna ersättas i trebackslinjen.

Det visade sig att Emma Östlund var redo att ta den rollen. Och offensivt har Heidi Kollanen:s inlägg till Karin Lundin varit grymt vassa vapen. Lundin är sannolikt seriens mest nickstarka forward.

Utöver en naiv insats mot Rosengård har Örebro imponerat med stabilitet. Fyra av de fem förlusterna har varit med uddamålet. Om man även kan få till lite bättre effektivitet så skall laget inte behöva oroa sig för nedflyttningsstrecket. Å andra sidan är fyra poäng ingen stor marginal om man drabbas av skador på nyckelspelare.

Kayla Braffet

7) Umeå IK

Bloggens tips: 11

Efter fem omgångar kände jag mig säker på att Umeå skulle åka ut. Laget hade en poäng och målskillnaden 3–12. De spelade en långsam fotboll som byggde på tålmodigt rullande i uppbyggnadsfas. Dessutom släppte de in en hel del enkla mål i luftrummet.

Personligen saknade jag både fart och spets i laget, även om Therese Simonsson tidigt visade kvaliteter. Jag efterlyste ett mer cyniskt UIK.

De senaste sex omgångarna har västerbottningarna givit svar på tal. De har tagit elva poäng, och bara förlorat mot serieledande Göteborg. Och speciellt cyniskt har de inte heller spelat.

Däremot fick de in kraft när de började spela med Lova Lundin. Hon var spelaren som gick i bräschen för lagets vändning. Och farten har ökat ju mer supertalangen Monica Jusu Bah har spelat. Plus att Kayla Braffet ser alltmer bekväm ut i UIK:s spel.

UIK har trott stenhårt på sin spelidé, även när den inte gav utdelning i poäng. De lyssnade inte på kritiker som jag, utan körde sitt race. Det är beundransvärt. Eller. De har väl delvis anpassat sig till den damallsvenska nivån. Jag tycker att de blivit lite snabbare i uppbyggnadsfasen, de tar lite mindre risker.

Dessutom har de alltså bytt lite i startelvan. Det kör med lite andra spelare nu än det var i början. Och nu känns det som att UIK har bra chans att hålla sig kvar.

Extra glädjande här är att man spelar med ett väldigt hemvävt manskap. Jag fick det till att man spelade hela sju umetjejer senast borta mot Göteborg. Dessutom fanns det två i Göteborgs trupp. De nio umetjejerna är fostrade i en mängd olika klubbar. Bara Göteborgs Emma Kullberg har UIK som moderklubb. UIK samlar sedan talangerna i sina juniorlag.

Och man har fler umebor i sin damallsvenska trupp än de som var med i Göteborg. Imponerande att kunna få fram så många allsvenska spelare i en stad av Umeås storlek. Det vittnar om att klubbarna har en bra flickverksamhet. Eller om att det är något i vattnet i Umeå…

Tillbaka till UIK:s vår.

Det finns fortfarande en del naiva inslag i spelet. Mot Göteborg noterade jag exempelvis att de rullade igång frisparkar på offensiv planhalva. Det är förstås bra om det finns möjlighet att överraska motståndarna. Men rulla igång för rullandets skull är slöseri.

Fasta situationer är otroligt viktiga i damallsvenskan, och när chansen finns att lyfta upp nickstarka spelare bör man ta den. Där har Umeå absolut förbättringspotential.

Piteå skrattar och ler

8) Piteå IF

Bloggens tips: 7

Piteå vann borta mot Umeå i premiären. Och var tio poäng före efter fem omgångar. När lagen nu möts i returmöte är Piteå passerat i kampen om bäst i norr.

Medan UIK har en tydlig identitet i sitt spel kämpar Piteå med sin nya identitet. Laget har alltmer bollinnehav, men tyvärr också allt mindre spets i anfallen. Bara tolv gjorda mål på elva omgångar är inte godkänt.

Kanske att det kan vända med Madelen Janogy tillbaka i truppen. Under våren har väldigt mycket i offensiven kretsat kring Fernanda Da Silva och Josefin Johansson. Nu får de avlastning.

Defensivt har Piteå haft det svårt på kanterna. Centralt står ju alltid Faith Ikidi i vägen för motståndarnas anfall. Och totalt sett tycker jag att nya målvakten Guru Pettersen har gjort en bra vår. Men det är som sagt på kanterna som laget varit sårbart. Kanske kan det ha med omställningen från 3–5–2 till 4–4–2 att göra?

Piteå är ett lag som har roterat friskt i truppen. Och visst, man har ju haft ett extremt jobbigt reseschema under jul och augusti. Kanske att laget kan lyfta igen nu när det blir  rimligare avstånd mellan matcherna?

9) Djurgårdens IF

Bloggens tips: 8

Djurgården har tagit nio av sina tio poäng på hemmaplan. Laget har framför allt varit försvarsstarkt. Bara topplagen Göteborg och Rosengård har släppt in färre mål.

Och kanske att ytterligare pusselbitar föll på plats för tränare Pierre Fondin i 0–0-skrällen mot Rosengård. Där visade ju nämligen Portia Boakye att hon har enorm potential som mittback. Tidigare har hon visat klass både som forward och vänsterback. Men känslan är att den ghananska storstjärnan är i mittförsvaret för att stanna.

Därmed återstår att knäcka den offensiva nöten. För Djurgården är det lag som gjort näst minst mål. Det är väldigt tydligt att man saknar Mia Jalkerud. Tilde Lindwall är en offensiv talang, och är lagets bästa målskytt med tre. Men man behöver även någon lite mer kraftfull forward som kan bana väg för Lindwall.

I övrigt stod Olivia Schough för en stark start på säsongen. På sistone har Malin Diaz hyllats av flera, och dessutom lanseras som landslagskandidat. Personligen har jag sett henne för lite på sistone. Hon var ju bänkad både mot Göteborg och Rosengård.

Men Diaz är en spelare med väldigt intressanta egenskaper. Hon har tidigare varit och nosat på landslaget i omgångar. Kanske att hon nu kan vara redo för det stora genombrottet?

Vittsjö GIK

10) Vittsjö GIK

Bloggens tips: 4

Vittsjö är seriens stora besvikelse så här långt. De fick väldigt många medaljtips i år – bland annat här i bloggen. Men en riktig katastrofstart gjorde att medaljdrömmarna ganska snart var borta.

Redan innan serien startade drog viktiga Tove Almqvist korsbandet. Dessutom har inte Alexandra Benediktsson blivit frisk från den knäskada hon drog på sig redan i februari.

I de första två omgångarna hade man tunn trupp – och marginalerna mot sig i avgörande ögonblick. I tredje omgången drog 2019 års bästa damallsvenska målvakt, Sabrina D’Angelo, korsbandet.

Vändningen kom efter att duktiga australiska forwarden Emily Gielnik anslöt. Och sedan laget fått full bänk har man lyft över nedflyttningsstrecket. När nu även Elizabeth Eddy och Rebecka Quinn ansluter känns det som att Vittsjö bör få så bra stabilitet att laget skall slippa slåss i botten.

Jämfört med fjolåret är det ju framför allt defensiven som fallerat. Efter elva omgångar i fjol hade Vittsjö målskillnaden 18–7. I år har man 14–20. Man har alltså nästan släppt in tre gånger så många mål som i fjol.

11) IK Uppsala Fotboll

Bloggens tips: 12

Uppsala har bara två utländska spelare, och man har på alla sätt den minst meriterade truppen i serien. Uppsalas trupp innehåller exempelvis bara en spelare som gjort A-landskamper. Anna Rakel Petursdottir har spelat sju för Island.

En stor del av spelarna i truppen hade inte någon som helst damallsvensk rutin inför säsongen. Med tanke på det har Uppsala gjort en stark vår. Laget spelar efter sina resurser.

De står ofta lågt, och går på kontring. Emma Holmgren skapar trygghet i defensiven och duon Cornelia Kapocs och Cassandra Korhonen är nyttiga i kontringsspelet. Dessutom är man bra på fasta situationer.

Trots att man vann ”rätt” matcher i serieupptakten har man nu ändå rasat under strecket. På pappret skall inte Uppsala hålla sig kvar. Och känslan är att man kommer att få svårt att ha två lag bakom sig i november.

Det har inte lyst lika mycket om laget på sistone. Det har bara blivit tre poäng på de sju sista omgångarna. Men man är förstås inte chanslösa.

När Uppsala får defensiven att stämma är man ett svårspelat lag, ett lag som är otäckt att möta. Så om man toppar formen till rätt matcher kan det räcka.

Men det väntar två nyckelmatcher direkt i höstupptakten. Det måste nog bli minst tre poäng på hemmamötet med Kif Örebro och bortamatchen i Umeå.

Maria Nilsson instruerar Sandra Lindkvist, Alexandra Jonasson och Signe Holt Andersen

12) Växjö DFF

Bloggens tips: 10

Växjö kommer till alldeles för få avslut och gör inga mål. Därför ligger laget sist och är riktigt illa ute.

I veckan har man gjort om i lagledningen. De elva första omgångarna delade Maria Nilsson och Magnus Olsson på tränaruppdraget. Numera är Nilsson ensam tränare medan Olsson har blivit sportchef.

Vi får se om det kan få laget att lyfta. Men som det sett ut under sommaren har jag svårt att se Växjö passera två lag. Alla andra lag känns bättre.

Hittills har Växjö alltså bara gjort fem mål – och man har släppt in 21. Att ha tre fler poäng än gjorda mål är i och för sig starkt. Men i övrigt är det inte mycket som kan anses vara starkt. Tidigare var man väldigt bra hemma på Myran/Växjö Arena/Visma Arena. Men i år har det bara blivit fem hemmapoäng på fem matcher.

Hoppet står till att nya duon Ini-Abasi Umotong och Antonia Göransson kan understödja hyperviktiga Signe Holt Andersen så att laget får ett anfallsspel värt namnet. Men jag är skeptisk.

Det känns som att det enda som kan rädda Växjö är om två andra lag rasar igenom. Jag tror nämligen inte att Växjö tar fler poäng i höst än de gjort hittills.

Signe Holt Andersen

Den damallsvenska hösten startar redan 14.00 i dag med slaget om norr, Piteå–Umeå. I övrigt i dag är det ju ytterligare två kvartsfinaler i Champions League i kväll 20.00.

I morgon har vi fem damallsvenska matcher med Rosengård–Göteborg 18.00 som given höjdpunkt. Det är ju faktiskt troligt att den matchen blir hela säsongens höjdpunkt. Den sänds på SVT, och kanske blir det återigen kanonsiffror likt förra helgen då damallsvenskan krossade herrallsvenskan.

Och vet ni vad? Det är inte bara i Sverige som det är seriefinal den här helgen. I dag 14.45 kan ni som har tillgång till NRK 1 se norska toppmötet mellan LSK Kvinner och Vålerenga.

 

 

Trio till Kristianstad – Wiegman till England

Under fredagen presenterades fyra nya spelare till damallsvenskan. Och i dag meddelade Göteborg att de lånar ut amerikanska backen Annika Schmidt till Sunnanå. Det borde ha varit de sista truppjusteringarna inför de tolv återstående omgångarna. Så nu vet vi vilka spelare det är som skall göra upp i höst.

Alla fredagens fyra nyförvärv gjordes av klubbar på medaljplats. Fyran Linköping hämtade hem en forward i Rachel Hill, medan Kristianstad värvade tre spelare med defensiva kvaliteter i Lauren Barnes, Hailie Mace och Franziska Jaser.

Jag måste säga att det förvånade mig att LFC plockade in två forwards under det här fönstret. En offensiv spelare var rimligt att ta in, men den andra borde väl ha varit en mittback? Nu har LFC en rätt framtung trupp med sju forwards, men bara sex backar.

Kristianstads värvningar känns mer rimliga. Det är tre spelare som alla kan spela i backlinjen, men där fjolårets Rosengårdsspelare Hailie Mace även är användbar som forward. Mace har vi alltså sett i Sverige tidigare.

De båda andra är nya ansikten i svensk damfotboll. Jaser är ett oskrivet kort. Hon har gjort kring 20 landskamper för Tyskland på ungdomssidan, och fick göra två inhopp i Bayern München som 18-åring, Sedan var hon en säsong på college, innan hon kom hem till Freiburg, där hon inte lyckades få någon speltid. De senaste fyra åren har 24-åringen spelat i schweiziska FC Basel.

Om Jaser är oskriven har 31-åriga Lauren Barnes en lång och fin meritlista. Hon är försvarsklippa i OL Reign (det lag som tidigare hette Seattle Reign) sedan 2013, och har dubblerat med spel i Australiens W-league för de två olika Melbourneklubbarna. Hon ingick i USA:s landslagstrupp vid She Believes cup 2016, men fick aldrig chansen att debutera. Barnes känns precis som den försvarsgeneral som KDFF sökt efter.

Apropå nyförvärven. Jag vet inte om det beror på att jag är journalist, men man är ju lite intresserad av hur klubbarna kommunicerar sina nyheter.

LFC tycks bara ha gått ut med pressreleaser, en för vardera spelare. På twitter lyckades de skriva fel förnamn på sitt japanska stjärnförvärv.

Kristianstad valde att samla till presskonferens för att samtidigt presentera alla sina tre nya spelare. Det finns förstås fördelar med båda uppläggen. Men det optimala är förstås både och.

Kristianstad sände för övrigt sin presskonferens på Facebook. Det gillar man, även om det som tv-produktion betecknat var undermåligt. De hade ingen mikrofon och befann sig i en för ändåmålet mycket dålig lokal med eko och mycket bakgrundsljud. Dessutom lyckades man inte få igång sändning i tid, så vi som såg den fick gissa vilka spelare det var som presenterades. Men det är ju bra att testa sig fram, och nästa gång gör man säkert många saker bättre.

En notering jag gjort är att klubbarna i allmänhet är väldigt dåliga på bilder. Har man den nya spelaren på plats finns det ett värde både för klubb och media att klubben drar på spelaren en matchtröja och knäpper ett par bilder för fri publicering som man sedan bifogar pressreleasen.

Det om spelarpresentationer. På måndag kväll når vi halvtidspaus i damallsvenskan. Det är ju väldigt jämnt på många håll, och vi har flera intressanta matcher framför oss. I elfte omgången är mötet mellan lagen på nedflyttningsplats, Växjö och Vittsjö, den mest intressanta. De båda lagen möts för övrigt redan igen i 13:e omgången. Alltså två gånger på tre omgångar.

Vinnaren mellan Vittsjö och Växjö har bra chans att tillbringa seriens halvtidspaus ovanför nedflyttningsstrecket. För inte tar väl Djurgården poäng mot Rosengård?

För tips av matcherna i elfte omgången hänvisar jag till bloggen damfotboll.org. En match i omgången visas på SVT, det är Eskilstuna–Piteå. En match där Madelen Janogy skall vara redo för comeback.

Under lördagen hände det saker i elitettan. Det jämnade ut sig både i toppen och botten. I toppen åkte AIK på första förlusten när man föll med 1–0 i derbyt mot BP. Och i botten  tog Sunnanå sina första poäng genom 3–0-seger i måstematchen mot Kvarnsveden. I övrigt vann Morön toppmötet med Kalmar med 2–0 och Jitex slog Mallbacken med 1–0.

Sunnanå startade för övrigt dagens match med fyra sommarvärvningar och fyra lånespelare från Umeå. Man hade alltså bara tre spelare i startelvan som man hade i träning så sent som för ett par veckor sedan.

Det var alltså knappast ett samtränat lag Sunnanå spelade med. Egentligen är det ju långt ifrån den arbetsro och kontinuitet man vill ha. Men trots all röra i Sunnanå är laget nu med i serien på allvar.

Däremot ser det otroligt mörkt ut för Kvarnsveden. Bara sju gjorda mål på elva matcher talar för att det kan bli division I nästa år.

Även om Jitex och BP fortsatt har viss toppkänning så känns det numera som att det är mellan AIK, Morön och Hammarby som kampen om de allsvenska platserna kommer att stå.

Jag såg andra halvleken av Moröns segermatch i dag. Där spelade laget en ganska enkel fotboll. Enkel, men effektiv. Så fort de fick bollen sökte de sina snabba forwards Hayley Dowd och Katrina Guillou. De har även duktiga kantspelare i Christine Tjärnlund och Ellen Schampi. Den senare har en väldigt fin vänsterfot.

Morön startade med dansk målvakt och fem amerikanska utespelare. Lagets djupledshot är såpass bra att det absolut kan sluta topp två. Morön måste vara ett väldigt jobbigt lag att möta.

Kollar vi internationellt föll svensklaget LSK i dag i norska toppserien borta mot Avaldsnes. Därmed kommer Rosenborg eller Vålerenga gå upp i serieledning i morgon.

I dag tog Røa sina första poäng för året genom 1–0-seger borta mot Klepp. Røas tränare Geir Nordby blev assisterande tränare i klubben 1997 och chefstränare 2006. För två veckor sedan nådde han upp i 600 matcher som Røatränare. Makalöst.

I träningsmatcher ute på kontinenten gjorde Amanda Ilestedt och Marija Banusic varsitt mål.

Veckans största internationella nyhet är att Nederländernas förbundskapten Sarina Wiegman byter jobb och land efter OS. Hon är nämligen Phil Neville:s efterträdare som Englands förbundskapten.

Wiegman har ju lett Nederländerna till EM-guld på hemmaplan 2017 och VM-final i fjol. Nästa EM går i England, så hon skulle kunna vinna EM-guld på hemmaplan två gånger i rad…

Jag har för övrigt stort förtroende för Wiegman. Hon verkar vara en lysande tränare. Dock är ju frågan om hon inte får lite väl kort tid på sig för att bygga ett engelskt guldlag.

Från fredag (den 21 augusti) till söndagen den 30 augusti avgörs slutspelet i Champions League i norra Spanien. Som jag tidigare berättat har Atletico Madrid fått in coronafall i truppen. Nu har även mästarlaget Lyon fått ett coronafall. Den drabbade är målvakten Lola Gallardo, som man rekryterade från just Atletico. Ännu finns det dock inga signaler om att slutspelet skall vara i fara.

Apropå slutspelet i Champions League, så skall man kunna se det på svensk tv på Viasat. Kul.

Houston – We can hear you

Houston Dash har vunnit sin första titel. Skrällaget vann finalen av NWSL Challenge cup med 2–0 mot Chicago Red Stars.

Dash grundades 2013 och gjorde sin första NWSL-säsong året därpå. Man har aldrig tagit sig till ett ”riktigt” slutspel, utan bästa tabellplaceringen är femte från 2015.

I fjol kom man på sjunde plats av nio lag, vilket gjorde att det knappast var någon som nämnde Houstonklubben som tänkbar segrare inför den här månadslånga turneringen i Utah.

Man vann bara en match i grundserien. Men när slutspelet började var Houston superstabilt. Man släppte inte in ett enda mål i kvarts-, semi- eller final. Och nyss fick lagkapten Rachel Daly höja glaspokalen.

Just Daly vann skytteligan och blev även korad till turneringens bästa spelare, MVP.

I finalen var det Kristie Mewis som visade vägen genom att ordna en straff redan efter 3.30. Straffen satte den tidigare Kristianstadsmittfältaren Sophie Schmidt hur säkert som helst.

En otroligt viktig spelare i Houston var säkra målvakten Jane Campbell. Hon är bäst i NWSL på att rädda straffar, något som blev avgörande i kvartsfinalen. I finalen gjorde Campbell ett misstag i 14:e minuten, men Savannah McCaskill lyckades inte förvalta det läget hon fick, utan träffade stolpen.

Chicago försökte flytta fram på slutet. Då kontrade Houston. Och i första övertidsminuten frispelades Shea Groom av Daly. Groom rundade Alyssa Naeher och rullade in bollen i tomt mål. Strax efter bröt segerjublet ut i Houston.

Jag har sett en hel del av slutspelet. Och även om Daly var bra och stod för avgörande insatser var jag mest imponerad av en annan Houstonspelare, nämligen snabba, kanadensiska kantspelaren Nichelle Prince.

Jag tycker inte riktigt att det har lyft när jag sett henne tidigare. Men i den här turneringen imponerade hon stort. Hon hade inte bara fart, utan visade även utmärkt teknik.  Motståndarnas vänsterbackar lär ha drömt mardrömmar om Prince efter matcherna mot Houston.

Finalen kan ha varit den sista matchen som spelas i NWSL i år. Ännu så länge finns det inga besked om någon mer verksamhet. Skulle det vara så att damfotbollen i USA tar vinterlov redan nu så känns det troligt att amerikanska spelare gärna vill komma över till Europa i vinter. Får vi se några i damallsvenskan?

På svensk mark har vi i dag sett AIK dra ifrån i toppen av elitettan. Man vann mot Sunnanå med 3–2 och har därmed full poäng efter åtta omgångar. AIK är verkligen laget att slå i vår näst högsta division.

Dagens svensk hittar vi dock i Norge. Där gjorde Mimmi Löfwenius två mål när LSK gick upp i serieledning. Löfwenius är en spelare som jag följde på nära håll i början av hennes karriär. Hon gjorde ju en säsong i Boråsklubben Dalsjöfors.

Då trodde jag att Löfwenius skulle kunna bli landslagsspelare. Hon är teknisk, målfarlig och väldigt irrationell och sevärd – en spelare som det händer saker kring. Inte minst utmärker hon sig genom att alltid bli extremt glad när hon gör mål.

Hon fick ju åka med som reserv till Kanada 2015. Men sedan har två graviditeter gjort att hon inte känts aktuell. Men kanske att hon kan vara ett namn för Peter Gerhardsson i höst – om det nu blir någon landslagsfotboll det här året.

I dag mot Klepp gjorde Löfwenius 2–0 och 3–0. Hennes andra mål är ett riktigt klassavslut och ses 2.00 in i klippet nedan. Löfwenius första mål kommer efter 1.35.

I och med dagens två mål står Mimmi Löfwenius nu på tre mål efter fyra omgångar.

Eckerstrom bakom årets skräll

Jag är fortsatt fast i min lägenhet. Under fredagskvällen fanns det inte så mycket fotboll att se på.

Jag försökte titta på Røa–LSK (slutade 1–5) i toppserien. Jag såg att både Cathrine Dahlström och Mimmi Löfwenius startade för de norska mästarinnorna. Men det var krångligare än jag tänkt mig att se norsk tv från Sverige.

När jag gav upp att få se en norsk match upptäckte jag att det var kvartsfinal i det udda amerikanska mästerskap som kallas NWSL Challenge cup. Matcherna går att se från Sverige på Twitch tv. Och jag fick se en riktigt jätteskräll.

Som jag tidigare berättat består årets NWSL av en turnering som avgörs under en månad i trakterna kring Salt Lake City i Utah. Eftersom Orlando Pride hade för många coronasmittade spelare fick inte de komma till spel. Följden blev att åtta lag gör upp om titeln.

Placeringarna i den fyra omgångar korta grundserien låg till grund för vilka lag som skulle mötas i kvartsfinal. I den första ställdes grundseriens segrarlag North Carolina Courage mot jumbon Portland Thorns.

Det var stundtals spel mot ett mål. Men det hjälpte inte. Portland gjorde mål på en av sina två målchanser – Morgan Weaver fint framspelad av Raquel Rodriguez – och hade en storspelande målvakt i Britt Eckerstrom.

Den 27-åriga målvakten med det svenskklingande namnet gjorde en supermatch och höll nollan. Det blev 1–0 till Portland. Mästarlaget North Carolina Courage som varit USA:s bästa lag de senaste åren är utslaget. Deras säsong blev bara fem matcher.

För Portland väntar semifinal på onsdag 18.30 svensk tid. De möter segraren mellan Houston Dash och Utah Royals. De båda möts 04.00 i natt.

Lördag 18.30 spelar Washington Spirit mot Sky Blue FC och 04.00 natten mot söndag drabbar OL Reign och Chicago Red Stars samman. Matcherna går alltså att se här.

När jag ändå håller på att skriva kan jag väl även göra ett litet internationellt nyhetssvep. Först noteras att Everton blir nästa klubbadress för den före detta Rosengårds- och Linköpingsspelaren Nicoline Sørensen.

En annan dansk spelare som flyttar till samma stad är Amalie Thestrup. Hon har skrivit på för Liverpool. Som ni kanske minns blev ju Liverpool nedflyttat till andradivisionen efter att WSL avbrutits.

Ytterligare en nordisk spelare som flyttar till England är finländska Nora Heroum som lämnar AC Milan för Brighton & Hove Albion.

När vi ändå är i England noteras den intressanta nyheten att en majoritet av klubbarna i WSL är emot att herrligan Premier League skall ta över driften av WSL. De flesta klubbarna ser helst att WSL drivs oberoende av herrfotbollen.

Det är ju faktiskt intressant med tanke på att det huvudsakligen är lag från etablerade herrfotbollsklubbar som spelar i WSL. Och med tanke på att WSL på många sätt fått sitt lyft genom pengar från herrfotbollen.

Men klubbarna i damligan är rädda att man alltid skall komma i andra hand om WSL drivs av Premier League.

Apropå ligor som funderar över framtiden så är fotbollsfolket bekymrat i Australien. En efter en sticker de inhemska landslagsstjärnorna till Europa, vilket innebär att de får svårt att komma hem och spela i W-league under vintern.

Risken är uppenbar att det vi i vinter får se den svagaste upplagan hittills av W-league. Inte bra för intresset med tre år till att VM skall spelas i just Australien.

För ett par veckor sedan föll SGS Essen efter straffläggning mot Wolfsburg i den tyska cupfinalen. Det var sista matchen med gänget för en stor del av affischnamnen i Essens startelva.

Redan innan cupfinalen var det klart att Lena Oberdorf skulle gå till Wolfsburg, att duon Lea Schüller och Marina Hegering skulle till Bayern München och att Nina Brüggemann fortsätter karriären i Bayer Leverkusen.

Nu har nästa spelare lämnat Essen. Det är tyska landslagsforwarden Turid Knaak som blir klubbkompis med Hedvig Lindahl i Atletico Madrid.

Knaak har kombinerat landslagsfotboll med jobb som forskningsassistent vid universitetet i Köln. Hon forskar kring hur barn med inlärningsproblem klarar av att skriva.

När vi är inne på fascinerande tyska forwards så är det dags att en gång för alla tacka Anja Mittag för hennes insatser på fotbollsplanen. Forwardsstjärnan som tillbringat åtta år av sin karriär i damallsvenskan meddelade häromdagen att karriären nu definitivt är över.

Det var en liten internationell genomgång. På hemmaplan den här helgen är det fokus på elitettan under lördagen och på damallsvenskan på söndagen. Elitettan har börjat sätta sig. Och årets stora skrällgäng tycks vara Jitex. Laget har radat upp fem raka segrar efter en uddamålsförlust mot Morön i premiären. Jitex tycks vara ett lag för toppen.

AIK leder fortsatt på full pong. Solnaklubben tar i helgen emot Mallbacken. Apropå AIK har deras 16-åriga talang Piyatida Somkumpee gjort årets mål i svensk elitfotboll hittills. Hennes segermål från 1–0-segern mot Alingsås förra helgen hade varit värt en repris i slow motion…

I damallsvenskan känns Linköping–Eskilstuna och Vittsjö–Piteå som de två mest intressanta matcherna i den femte omgången. Tyvärr spelas de exakt samtidigt, så man tvingas välja. Hanna Marklund pratar för övrigt upp omgången här:

Dåliga domslut, skador och silly sommar

Vi har kommit tre omgångar in i damallsvenskan. Och den här låten går varm i Linköpingstrakten:

Personligen har jag jobbat hemifrån ett tag, och jag har inte haft möjlighet att vara på plats på en enda elitfotbollsmatch sedan seriespelet drog igång. Men jag har sett väldigt mycket på tv, och här kommer en liten genomgång av mina noteringar.

Jag börjar med de två riktigt tråkiga punkterna. Den ena är tyvärr domarinsatserna. Domarna i damelitfotbollen är tyvärr flera klasser sämre än spelarna. Det är sagt många gånger tidigare, och det blir inte bättre. Det är dags att både EFD och förbundet börjar ta frågan på allvar.

För den nivån som hålls nu är inte acceptabel. Jag skrev redan i förra inlägget om grova missar i både damallsvenskan och elitettan. I den tredje omgången av damallsvenskan var det assisterande domare som fallerade. Två solklara mål dömdes bort – ett för Göteborg och ett för Linköping.

Göteborgs mål kom på övertid och betydde inte så mycket för matchen mot Växjö – den var avgjord sedan länge. Men det kan bli en målskillnadsaffär i den jämna serien, och då kan varje mål bli viktigt.

På skärmdumpen nedan har man ju inte bästa vinkeln, men trots det är det väldigt tydligt att målskytten Pauline Hammarlund befinner sig ett par meter bakom bollen vid inspelet. Jag är dålig på att rita i bilder, men förlänger man målområdeslinjen ser man att Anna Cziki befinner sig framför den linjen när hon slår till bollen, medan övriga göteborgare som synes är en bit bakom. Om assisterande domaren tänker fel borde hen ha uppmärksammats av huvuddomaren Ulrica Löv. För det här är en grov miss.

Göteborgs bortdömda mål mot Växjö.

Positionen av frisparken antyder att assisterande domaren kan ha vinkat för bollen fram till Cziki. Men det är i så fall en ännu grövre miss. För som synes nedan var ju ungerskan inte ens nära offside när Rebecka Blomqvist slog fram passningen. Inte ens nära.

Göteborgs bortdömda mål mot Växjö.

Misstaget i Linköping är minst lika grovt. Det målet kom i 24:e minuten och hade betytt 2–0. På skärmdumpen nedan är bollen redan spelad, och både huvuddomare Laura Rapp och den assisterande domaren har så bra placering att de bör uppfatta att Uchenna Kanu är ett par meter på rätt sida. Men det gjorde domarna inte.

Linköpings bortdömda mål mot Djurgården

Duktiga huvuddomare hade kunnat räddat situationerna. Men vad jag ser av klippen verkar tyvärr inte någon av dem ens fundera över besluten. I Linköping blåste Rapp till och med av innan Kanu hann rulla in bollen. Det är tyvärr stora svaghetstecken hos matchledarna.

Och som sagt. Domarnivån i damallsvenskan och elitettan är för låg. Om förbundet tar damfotbollen på allvar måste de agera både snabbt och rejält. Ett nytt upplägg för vilka som får döma i de två högsta divisionerna känns nödvändigt.

Den andra riktigt tråkiga punkten är förstås alla skador. För det har varit alldeles för många allvarliga skador i säsongsupptakten. Alldeles för många.

Redan innan den andra omgången drog Göteborgs nyförvärv Annika Schmidt på sig en muskelbristning i vaden. Drygt elva minuter in i matchen i Eskilstuna drabbades lagkapten Emma Berglund av samma typ av skada. Det känns väl som att Göteborg skall fundera lite över hur de tränade den där veckan.

Rapporten för Berglund sa att hon skulle vara borta i tre veckor, varav en redan passerat. Hon bör alltså snart vara tillbaka på planen igen.

Det är däremot inte Kristianstads prestigevärvning Elise Kellond-Knight. Australiskan blev korsbandsskadad tidigt i Skånederbyt mot Rosengård – och är således borta hela säsongen.

Även Växjös Stina Lennartsson befaras ha dragit på sig en korsbandsskada i den andra omgången. Det var i 86:e minuten av hemmamatchen mot Uppsala som Cassandra Korhonen gick in ovårdat bakifrån i en duell med Lennartsson.

Växjö är stenhårt drabbade av korsbandsskador. Redan innan Lennartssons olyckliga skada hade man tre korsbandsskadade spelare. Tilde Johansson skall kunna vara tillbaka i spel under hösten. Men både Elin Karlsson och Emma Jeppsson är borta hela säsongen.

Även i elitettan har vi fått minst en korsbandsskada. Det är Hammarbys Jonna Ståhl som missar resten av den här säsongen.

I den tredje omgången blev jag orolig för Ebba Hed:s knäs skull. Det såg inte bra ut när hon blev liggande i straffområdet i matchen mot Kristianstad. Strax efter låg även Sabrina D’Angelo och tog sig för sitt ena knä. Det kunde ha varit en dubbel mardrömsperiod för Vittsjö, men kanadensiskan kunde i alla fall resa sig och spela vidare.

Vi får verkligen hoppas att skadeeländet snart är över. För hittills i säsongsupptakten har det varit lite för många tunga skador.

Skadorna har gjort att klubbarna tvingas bredda sina trupper nu i sommar. Många klubbar valde från början att gå in i den här säsongen med ganska smala, men starka trupper. Nu måste man alltså bredda. Och frågan är vilken effekt det kommer att få på klubbarnas ekonomi. Vi får hoppas att inte den här säsongen blir ett sänke som hänger med i många år framöver.

Kollar vi på den senaste tidens värvningar så finns de alla på bloggens nya silly seasonsida. På den kan man se att hälften av klubbarna redan har gjort klart med sommarvärvningar innan fönstret har öppnat. Under dagen har Rosengård lånat hem Ali Riley och Vittsjö värvat australiska landslagsforwarden Emily Gielnik.

Det är ingen avancerad gissning att det kommer att bli fler värvningar. Värst känns läget för Vittsjö. Jag vet inte exakt hur illa det är med alla deras skadade spelare. Men klart är att Vittsjö i nuläget knappt har några utespelare att sätta på bänken. Och det är ju förstås en ohållbar situation med hela 19 omgångar kvar att spela.

Utöver värvningar i damallsvenskan har vi sett lite rörelse bland utlandsproffsen. Hedvig Lindahl har skrivit på ett tvåårskontrakt med Atletico Madrid. Det är bara att hoppas att hon får rejält med speltid i den spanska ligan.

I dag blev det även klart att Lindahl och Hanna Glas får spela kvartsfinalerna i Champions League för sina nya klubbar. Glada nyheter för duon.

När det gäller svenska proffs som flyttar på sig har även Amanda Nildén (Eskilstuna) och Petronella Ekroth (Hammarby) valt att flytta hemåt igen.

När jag började skriva det här inlägget hade jag även tänkt att gå igenom matcherna i andra och tredje omgångarna. Men här känner jag att det här inlägget hade blivit jobbigt långt i så fall. Så det får vänta till ett senare inlägg.

Det här inlägget avslutas istället med en liten internationell utblick. Norska toppserien är igång. I första omgången ställdes de senaste årens mästarinnor från LSK Kvinner mot nya Rosenborg. Det slutade 1–1 efter att Rosenborg fått sitt historiska, första ligamål på en riktig målvaktstavla. LSK:s ledningsmål kom i elfte minuten och gjordes av svenska Mimmi Löfwenius.

Det var premiäromgången. I andra matchen vann LSK med 1–0 mot Sandviken. Löfwenius har startat båda matcherna, medan Cathrine Dahlström fått se båda från bänken.

Även de båda målvakterna Louise Högrell (Avaldsnes) och Moa Edrud (Arna-Björnar) har fått se premiäromgångarna från bänken. Däremot har Emelie Lövgren spelat två gånger 90 minuter för Arna-Björnar.

Innan jag lämnar Norge bjuder jag på kandidaterna till andra omgångens mål. Kandidat två av Kolbotns Eline Hegg är sevärt:

I Danmark var det cupfinal förra helgen. Det sensationella där var att varken Fortuna Hjörring eller Bröndby spelade i finalen. De var nämligen både utslagna av FC Nordsjælland i tidigare omgångar.

Just ligatrean Nordsjælland fick även fira en historisk cupseger. Kanske att det är klubben som skall skaka om de båda suveränerna i ligan framöver?

Även i Tyskland var det cupfinal förra helgen. Till slut vann storfavoriten Wolfsburg. Men Essen bjöd ett riktigt starkt motstånd. Och Lea Schüller gav uppstickarma ledningen redan efter tolv sekunder.

Det var 3–3 efter ordinarie tid och förlängning. Wolfsburg tog hem straffläggningen med 4–2 och vann således totalt med 7–5. Fridolina Rolfö spelade de första 71 minuterna, medan Hedvig Lindahl satt kvar på bänken hela finalen.

Ni som vill hänga med på alla övergångar i engelska WSL kan klicka er in på den här twittertråden. Där samlar ligans officiella twitterkonto länkar till klubbarnas spelarnyheter. Framför allt till nyförvärv, men även till förluster. Bland annat noteras att Ramona Bachmann lämnar Chelsea för PSG.

En kontraktslös spelare är belgiska landslagsforwarden Tessa Wullaert. Hon kanske är för dyr för våra damallsvenska klubbar. Med det hade varit spännade att se henne i Sverige.

Den senaste veckans hetaste nyförvärv har gjorts av Manchester United. Man har hämtat in Birminghams landslagsmittfältare Lucy Staniforth. Tungt för Birmingham som tappat massor av starka spelare de senaste två säsongerna.

Apropå WSL får Liverpool vänta på sin lagkapten den stundande säsongen. Sophie Bradley-Auckland känner sig nämligen tvungen att lägga all sin kraft på den vårdinrättning som hon driver.

 

Genomgång av en månad av damfotbollsnyheter

Inlägget uppdaterat kring VM 2023, FHM:s besked och kring Jitex allstarlag

Det har gått nästan en hel månad sedan mitt förra inlägg. Det är den längsta paus jag tagit i bloggandet sedan startåret 2011. I stället för att blogga har jag de senaste veckorna försökt att hålla avstånd – både till andra människor och till pollen.

Orsaken till det långa uppehållet stavas förstås i första hand corona. Men i viss mån kan man även lägga till motivationsbrist och slöhet. Det har ju nämligen funnits en och annan nyhet värd att kommentera under den här månaden.

Jag noterar till min glädje att ni är många som har klickat in på bloggen under min frånvaro. Bloggen har bara haft under 400 sidvisningar fyra dagar sedan förra inlägget, och snittet under maj månad är 480. Som jämförelse kan nämnas att snittet under augusti 2015 låg på 406 sidvisningar per dag. Då pratar vi om en månad där damallsvenskan rullade, och där intresset för damfotboll borde ha varit stort eftersom det precis hade varit ett VM.

Ni har alltså varit trogna även under den period där såväl bloggen som spelet i både den internationella och nationella damfotbollen stått stilla.

Även om det inte blivit några inlägg har jag inte släppt damfotbollen under coronaperioden. I brist på levande idrott har jag lagt mycket tid i BT:s arkiv. Där har jag bland annat gjort en rejäl djupdykning i en av svensk damfotbolls tidiga storklubbar, Kronängs IF.

Boråsklubben var sannolikt allra bäst i Sverige 1970, och den var sannolikt näst bäst bakom arvfienden Öxabäck året för det första svenska mästerskapet – 1973. Det har även blivit ett längre reportage om Öxabäcks SM-guld 1983 och ett om nämnda Kronängs IF:s seger 1986 i egna turneringen Kronäng cup – inofficiellt SM i inomhusfotboll under cirka 20 år. De här tre länkade texterna är pluslåsta, men bör gå att läsa för alla som har prenumeration på någon av Gota Medias tidningar.

Och ni alla andra får nöja er med att njuta av de här härliga bilderna från den inofficiella SM-finalen 1970, Kronäng–Öxabäck 4–1:

Personligen kan jag titta på bilden av Kronängs målvakt precis hur länge som helst. Knäskydden, handskarna – miljön. Hedvigsborgs IP i en grusgrop i Borås hade inte klarat många av de krav som ställs på dagens elitarenor…

Utöver all tid i arkivet har jag förstås följt alla större damfotbollshändelser under den senaste månaden. Jag har uppdaterat silly season-sidan ett par gånger, och nu har det äntligen blivit dags för en rejäl genomgång av fyra veckors damfotbollsnytt.

Den senaste stora svenska nyheten är att Peter Gerhardsson har fått förlängt som svensk förbundskapten över VM 2023. Det var ett år längre än det spekulerats om. Men jag tycker absolut att det är en god nyhet för svensk damfotboll, för Gerhardsson har gjort ett kanonjobb med vårt landslag.

Apropå VM 2023 skall vi om en månad (den 25 juni) få veta var det mästerskapet spelas. Min gissning är att det hamnar i Australien/Nya Zeeland. Övriga kandidater är Brasilien, Colombia och Japan. Vad tror ni?

Den största internationella nyheten under den här perioden har ju annars varit att USA:s landslag åkte på ett bakslag i sin rättsliga kamp mot USA:s fotbollsförbund. De amerikanska landslagsspelarna har ju tagit sina krav på lika lön till rättsväsendet.

Nu fick de nej från en domare, men det innebär inte att fallet är över. Spelarna har överklagat och fått tid för domstolsförhandling den 15 september.

Noterbart här är att spelarna i damlandslaget har fått stöd från herrlandslagets spelare. Enligt den här artikeln och tweeten nedan skall herrspelarna ha försökt få till lika lön för båda landslagen, men försöken har inte fått förbundets stöd.

En annan spännande svensk nyhet är att Expressen tillsammans med några lokala mediekoncerner har köpt sändningsrätten till elitettan – förstås en välkommen nyhet för vår näst högsta serie.

Huruvida det innebär några pengar till klubbarna är oklart. Men i längden är det förstås viktigt för klubbarna att matcherna sänds på någon plattform.

Apropå elitettan så har Sandvikens IF gjort klart med sitt sista nyförvärv. Det handlar om Bupe Okeowo, som spelade för Sunnanå i fjol och som var en av de spelare som värvades till Kungsbacka DFF innan den klubben lades ner.

Även Bollstanäs har nya spelare. Trion Louise Lillbäck, Emma Lillbäck samt Isabelle Navren är hemma från college under obestämd tid.

När vi ändå är inne på elitettan finns här en intervju med fjolårets skytteligavinnare, Moröns Hayley Dowd:

Även i damallsvenskan har det skett lite på silly season-fronten. Piteå kantspelare eller ytterback, Selina Henriksson, har olyckligtvis dragit av korsbandet och har därmed spelat klart för i år. Hon ersätts av Sofia Wännerdahl, som spelade i allsvenskan för LB07 i fjol.

En annan nyhet i damallsvenskan är Jonas Eidevall:s skägg. Det går att avnjuta på en av bilderna i det här Instagraminlägget:

Skägg, tv-sändningar och övergångar i all ära – den stora frågan är ju förstås när vi får se lagen i damallsvenskan och elitettan spela matcher igen.

Under den här senaste månaden har det varit ett gäng turer kring elitfotbollen. Sammanfattningsvis kan man säga att jag upplever att förbundet och herrfotbollens representanter har agerat på ett sätt som sänkt mitt förtroende för dem. Däremot tycker jag fortsatt att damfotbollens representanter har skött sig på ett balanserat och bra sätt.

Ett exempel på hur förbundet gjort bort sig är ju när de inte bjöd in damfotbollen (EFD) till ett möte där just SvFF och RF (Riksidrottsförbundet) träffade FHM (Folkhälsomyndigheten). Däremot fick herrfotbollen vara med i form av Sef. Det där är ju tyvärr en tydlig indikation på hur SvFF ser på damfotboll.

Apropå det skrev Olof Lundh en krönika om att fotbollens höjdare helt verkar sakna spelförståelse. Han syftar på att förbundsledningen verkar ha trott att FHM skulle stå med öppna armar och säga: ”kör i gång era serier nu.”

Lundh tar även upp frågan om varför damfotbollen inte fick plats på mötet. I det skedet mötet hölls var damallsvenskan den serie som hade planerat den tidigaste seriestarten. Lundh ställde då frågan till generalsekreterare Tomas Hoszek varför EFD inte fick vara med. Svaret kom på följande sms:

”Hej Olof. Nej, det var Håkan S, Svante från Sef och RF. Jag har dock blivit briefad av Håkan. Protokollet som presenterades var framtaget av Sef främst. Vi stod bakom. Antar att det kom så plötsligt på med möte på kort varsel att EFD inte blev tillfrågat … /Tomas”

Håkan S är Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare. Och Svante är Svante Samuelsson.

I förra veckan var det ett nytt möte mellan SvFF och FHM. Efter det mötet tyckte jag att både SvFF:s generalsekreterare Håkan Sjöstrand och Sefs ordförande Lars-Christer Olsson visade bristfälligt omdöme. Båda signalerade att de tog fotbollen på lite för stort allvar, och båda var upprörda över att FHM inte kunde ge dem ett datum när de skulle kunna dra igång sina serier.

Redan innan det första mötet mellan fotbollen och FHM sa förbundsbas Karl-Erik Nilsson så här apropå att tysk herrfotboll fått klartecken i början av maj:

”Det är klart att det är en stark signal när flera andra länder, som i många stycken har haft hårdare restriktioner än vi, är beredda att starta sin fotboll och starta sin fotboll betydligt tidigare än vi planerar att göra.”

Ordförande Nilsson och de andra tycks inte ha märkt att FHM gått sin egen väg, och inte låtit sig påverkas så mycket av vilka restriktioner som gjorts i andra länder.

Och personligen var jag väldigt förvånad över att fotbollens representanter förväntade sig få ett klart svar i ett skede där dagligen cirka 70 personer dog på grund av corona – för så såg det ut förra torsdagen.

I det skedet ville FHM hålla på sina svar i tre veckor, något som kändes högst rimligt. Det senaste beskedet är dock att fotbollen skall kunna få ett svar nu på fredag. Det blir spännande att se hur det svaret lyder. Till skillnad från många av svensk fotbolls ledande representanter tycker jag inte att man kan kräva att fotbollen kommer igång inom den närmaste tiden.

FHM vill hålla ihop all seniorfotboll. Och som jag ser det är det herrfotbollen som är problemet. För tyvärr har ju några herrfotbollsmatcher varit ganska rejäla smittspridare, en har kallats en biologisk bomb och anses vara ett skäl till många dödsfall i Italien. En annan herrfotbollsmatch kopplas till drygt 40 dödsfall i England.

Vi får alltså se vart det tar vägen.

En damfotbollsserie som troligen dras i gång i början av juli är norska toppserien. Det är glada nyheter för bland annat LSK:s svenska yttermittfältare Mimmi Löfwenius som från och med nu kan få utlopp för sin överskottsenergi på planen i stället för…

I England ser det ut som att herrarnas Premier League snart dras igång. Damernas WSL verkar däremot vara färdigspelad.

Med tanke på att lagen inte har kunnat träna riktigt på flera månader tycker jag att det känns vettigt att ställa in säsongen. Spelarna har ju fått träna en och en, vilket har skapat en del kreativa lösningar. Charltons walesiska landslagsspelare Charlie Estcourt hittade alternativa sätt att dribbla sig igenom en konbana.

Just Charlton ligger sist i andraligan, och riskerar nedflyttning. Det som är oklart kring den engelska damfotbollen är hur man skall göra med upp- och nedflyttning från de högsta serierna. Det är ingen lätt fråga.

I Frankrike, Nederländerna, Spanien och Cypern har man avslutat sina ligor. I Spanien valde man att inte flytta ner något lag, utan bara lyfta upp lag underifrån. Därmed blir det hela 18 lag i spanska ligan till hösten. De två nya lagen är Santa Teresa och Eibar.

I Cypern tog Apollon hem mästerskapet. Det innebär att vi kan skicka ett grattis till Matilda Abramo som vunnit ligaguld.

I Tyskland får vi däremot vänta lite innan vi gratulerar de tre svenskorna i Wolfsburg. Man har nämligen givit klartecken till att spela klart Frauen-Bundesliga.

Fredagen den 29 maj drar det igång med Wolfsburg–Köln och Frankfurt–SC Sand. Det återstår sex omgångar, och hittills har man schemalagt fyra, samt kvartsfinalerna i tyska cupen.

Tillbaka till England. Där har man redan tagit ut säsongens allstarelvor. Magdalena Eriksson tycks vara självklar i alla sådana.

I The Athletics elva fick Chelseakaptenen sällskap av två norska klubbkompisar (Maren Mjelde och Guro Reiten), en engelsk i Beth England samt en walesisk i Sophie Ingle. Den senare är en spännande spelare, hon tycks vara högaktuell för det brittiska lag som skall spela nästa OS – om det nu blir något OS i Tokyo.

Medan det var storslam för Chelsea i The Athletics elva så gav BBC bara plats för Eriksson, Mille Bright och England i deras allstarlag. BBC gav istället plats åt sex Arsenalspelare.

När vi ändå är inne på allstarlag så har Jitex tagit ut ett allstarlag. Först trodde jag att det var ett tidernas allstarlag, och då reagerade jag på att det var så många spelare spelare från senare år finns med i laget. Den enda från efter millenieskiftet som gör skäl för en plats i ett sådant lag är ju Fridolina Rolfö.

Nu visade det sig att det var ett allstarlag över spelare som gått in och stöttat Jitex ekonomiskt i coronatider, vilket gör läget annorlunda.

 

Men säg att man skulle tagit ut ett tidernas allstarlag i Jitex. Det är inte helt enkelt. Tittar man på listan över svenska landslagsspelare genom tiderna har 23 stycken representerat Jitex, varav 13 av dem har gjort 20 landskamper eller fler.

Så minimikravet för att kunna komma med i tidernas allstarlag i Mölndalsklubben bör vara att man spelat i A-landslaget många gånger. Utöver de veteraner som är med i laget ovan är Anna Svenjeby och Ingrid Johansson ju två som borde givas plats.

Europamästarinna Svenjeby debuterade i landslaget som 17-åring 1979 och spelade sedan alla 58 landskamper fram tills hon varvade ner efter säsongen 1987. Hon var dessutom den första spelare att få det pris som numera heter diamantbollen. Och VM-bronsmedaljör Johansson har bland annat gjort ett av tidernas snyggaste VM-mål:

En av de som kom med i Jitex allstarlag var Linn Andersson. Hon skall i år spela i division IV för Örgryte IS:

Linn Andersson förstärker damlaget

Medan stora delar av fotbollsvärlden ägnar sig åt individuell träning är Kinas landslag igång och nöter lagspel. På deras nuvarande läger ingår 25 spelare.

Innan det är dags för en genomgång av aktuella, internationella övergångar skickar jag ett grattis till Alex Morgan, som blev mamma till en dotter för drygt två veckor sedan. Morgan är ju för övrigt en av de spelare som vunnit på coronapandemin. Utan corona skulle hon knappast kunnat spela OS i sommar. Nu hinner hon gott och väl bli spelklar till Tokyo-OS – om det nu blir av.

Diverse övergångar

Klart vem som blir Hedvig Lindahl:s ersättare i Wolfsburg. Det blir PSG:s polska målvakt Katarzyna Kiedrzynek. Polskan är alldeles för bra för att vara reservmålvakt. Men kanske att hon blir det nu också. För Almuth Schult borde ju kunna vara tillbaka på planen i vinter efter hennes gravidietet.

Både 2015/16 och 2016/17 hetta skyttedrottningen i Frauen-Bundesliga Mandy Islacker. Då spelade hon för Frankfurt. Sedan sommaren 2017 har den olympiska mästarinnan från 2016 spelat för Bayern München. Trots att 31-åringen fortsatt att vara väldigt effektiv sett till speltid har hon inte riktigt tagit en plats i Bayerns startelva. Därför fortsätter hon nu karriären i FC Köln.

Noterbart kring Islacker är att hon bara fått spela sju hela ligamatcher på snart tre säsonger för Bayern. Totalt har hon noterats för 21 mål på 44 ligamatcher i klubben.

Den forna storklubben Turbine Potsdam har inte längre råd att värva världsstjärnor. De satsar istället på att utveckla spelare på väg uppåt. Senaste värvningen är tyska U20-landslagsanfallaren Selina Cerci från Werder Bremen. 19-åringen har gjort 13 mål på 14 matcher i andraligan den pågående säsongen.

I Tyskland har även Bayer Leverkusen gjort en värvning. De plockar försvararen Nina Brüggeman från ligakonkurrenten SGS Essen.

Den tidigare Rosengårdsspelaren Iina Salmi har en ny klubb. Den finländska anfallren fortsätter karriären i Spanien och Valencia. Hon har senast spelat för holländska Ajax. Med sig från Ajax till Valencia får hon anfallskollegan Ellen Jansen, som spelat cirka 20 landskamper för Nederländerna.

Valencia slutade näst sist i spanska ligan. Men eftersom inga lag flyttas ner från spanska ligan får man ny chans i högsta serien till hösten.

En intressant värvning är att japanska teknikern Yuka Momiki går till amerikanska OL Reign, alltså det lag som tidigare hette Seattle Reign. Numera är det ju ganska ovanligt med japanska spelare i USA eller Europa. Efter VM 2011 var det däremot väldigt populärt. Då ville det japanska förbundet att spelarna skulle ut och lära sig andra spelstilar.

Det arbetssättet tycks man inte ha med den nya japanska generationen. Ännu så länge har ju inte upplägget med nästan uteslutande hemmabaserade spelare givit någon större utdelning. Men det är kanske på gång?

Norska mästarlaget LSK Kvinner har värvat landslagsmeriterade australiskan Karly Roestbakken. Den 19-åriga mittbacken spelade senast för Canberra United i Australiens W-league.

En intressant övergång rapporteras från Spanien. Världens bästa målvakt 2019, nederländska Sari van Veenendaal uppges vända hem till PSV Eindhoven. Därmed tycks Atletico Madrid tappa båda sina målvakter. van Veenendaal har delat på jobbet med Lola Gallardo den nyss avblåsta säsongen. Och som jag skrev i förra inlägget ryktas Gallardo till Lyon.

I Lyon skulle spanjorskan ersätta den mångåriga franska förstamålvakten Sarah Bouhaddi, som enligt en intervju i L’Equipe fortsätter karriären i England eller USA.

En annan spelare som inte kommer att spela i Lyon till hösten är franska landslagsanfallaren Kadidiatou Diani, som tackade nej till den europeiska mästarklubben och i stället fick ett guldkantat treårskontrakt med PSG. Diani skall enligt uppgift nu vara världens näst bäst betalda spelare efter Ada Hegerberg.

Apropå kontraktsförlängningar i PSG så har fantastiska Formiga skrivit på för ytterligare ett år. Den brasilianska mittfältsstjärnan fyllde 42 i början av mars. Och 42 är ju ingen ålder för en mittfältare…

Slutligen tackar den tidigare Bayer Leverkusen- och Birminghamanfallaren Isabelle Linden för sig efter den här säsongen. Hon lägger av redan som 29-åring…

Linden har spelat elva minuter i det tyska A-landslaget. Hon fick nämligen göra ett kort inhopp i en träningsmatch mot USA 2013. Hon har spelat för FC Köln i vinter och kommer alltså att ersättas av Mandy Islacker i klubben.

Coronaviruset flyttar OS-kval

Jag är kvar i Nya Zeeland i några dagar till. I grannlandet Australien är det en stor nyhet i dag att landet hastigt och lustigt (?) fått ta hand om arrangörskapet av tredje omgången av Asiens OS-kval.

Kvalet startar på måndag, och matchen Australien–Taiwan skulle ha spelats i kinesiska staden Wuhan. Det är den stad där coronaviruset har härjat den senaste tiden. Och det är förstås på grund av sjukdomsutbrottet som Asiens OS-kval med kort varsel flyttas från Kina till Australien.

Japan är som arrangörsland redan klart för OS-fotbollen. Asien har ytterligare två platser, och de skall alltså fördelas i det stundande kvalet. Det skulle ha varit åtta lag i den stundande kvalomgången, men Nordkorea har dragit sig ur. Orsaken till deras avhopp är oklart, men det är i alla fall bara sju lag kvar i kampen om de två platserna.

Ettan och tvåan i respektive grupp går vidare till det fjärde och avslutande kvalsteget. Det steget består av direkt avgörande playoffmatcher mellan ettan i ena gruppen och tvåan från den andra.

Gruppindelningen i tredje kvalsteget är:
Grupp A: Sydkorea, Myanmar och Vietnam.
Grupp B: Australien, Kina, Taiwan och Thailand.

Även om Vietnam är på frammarsch känns det ganska klart att Sydkorea kommer att vinna grupp A och att vinnaren i grupp B kommer att ha en mycket bra chans att nå OS.

Redan natten mot onsdag drar ett annat OS-kval i gång, det nordamerikanska. Där skall också två platser fördelas. Grupperna ser ut så här:

Grupp A: USA, Costa Rica, Panama och Haiti.
Grupp B: Kanada, Mexiko, Jamaica samt önationen Saint Kitts och Nevis.

Gruppettorna möter sedan den andra gruppens tvåa i en direkt avgörande match den 7 mars. USA och Kanada är förstås storfavoriter till att ta de båda platserna. Men framför allt för Kanada väntar två luriga gruppmatcher. Och det är press på kanadensiskorna då en andraplats i gruppen med största sannolikhet innebär playoff mot USA.

Julia Spetsmark

Så till lite inhemska nyheter. Helgens övergång var att Julia Spetsmark presenterades som nyförvärv av storsatsande portugisiska klubben Benfica. Spetsmark blir därmed andra svenska spelare i Portugals högstadivision efter Nathalie Hoff Persson, som gjorde några månader i Sporting förra vintern.

Benfica är nykomling i Portugals högstadivision, och har inlett lysande. Efter 13 omgångar har man full poäng och målskillnaden 94–1.

Spetsmark lämnar alltså USA:s bästa klubb för Portugals. Kanske att hon kan räkna in ett andra ligaguld om några månader. 30-åringen var ju med och blev amerikansk mästarinna i fjol. Det var hennes första ligatitel, hon hade tidigare blivit tvåa både i Sverige och England.

Det var ganska länge sedan det stod klart att den snabba forwarden/yttermittfältaren skulle lämna North Carolina Courage. Jag trodde kanske att hon var på väg tillbaka till damallsvenskan, och Djurgården. Men hennes utlandsäventyr fortsätter, och vi får alltså vänta ytterligare innan vi får se henne i damallsvenskan igen.

Apropå svenska spelare i utlandet meddelade norska Lyn nyligen att man lånar ut Mimmi Löfwenius till mästarlaget LSK Kvinner under våren. Löfwenius missade säsongen 2019 till följd av en andra mammaledighet. När hon nu är tillbaka på planen passar det henne bättre att starta satsningen hos LSK, vars träningsanläggning ligger närmare svenskans hem.

I helgen drog de svenska elitlagen igång träningsmatchandet i lite större utsträckning. Kristianstad hade ju sin premiär redan helgen innan. I lagets andra match krossade man Malmö FF med 7–0. Det känns som ett rimligt segerresultat mot en division I-klubb…

Rosengård visade varför man går in i 2020 som jättefavoriter att försvara sitt guld. I första träningsmatchen vann man mot danska topplaget Bröndby med 3–2. Noterbart här var att Rosengård ledde med 3–0 när man bytte tio spelare.

Jag hittar ingen info om matchen på Rosengårds hemsida. Men vad jag förstått bytte man in nio spelare från F19-laget, varav flera debutanter. Dessutom skall Ema Paljevic ha varit med för provspel. Jag har inte sett något om hur det gick för Jitextalangen.

Apropå Jitextalanger spelade tre sådana med F02-landslaget mot just Jitex i helgen. Juniorlandslaget vann med 6–0 mot elitettannykomlingen.

När jag ändå är inne på elitettanlag noteras att Mallbacken slog norska toppserielaget Lyn med 4–2 – en fin skalp. För värmländskorna gjorde Sarah Michael och Ida Hallstensson två mål vardera.

I andra matcher noterades att Växjö vann mot Kalmar med 2–0 samt att Linköping vann med 1–0 mot ett pojklag, Stångebro United U15. Den sistnämnda matchen var bara 2×30 minuter. Det är oklart vad LFC spelade med för lag.

Veckans nyhet kring Linköping är ju annars att Stina Blackstenius uppges vara uppvaktad av Göteborg. Den nyheten förvånade mig lite, då Göteborg ju har ett välkomponerat och väl fungerande anfallspar i Rebecka Blomqvist och Pauline Hammarlund. Och man skulle väl inte värva Blackstenius som backup?

Tittar vi lite på de ligor som varit igång den senaste tiden så noteras att Bordeaux fixade lite spänning igen i Frankrike. Tabelltrean tog nämligen poäng av serieledande Lyon (0–0) förra helgen. Därmed skiljer det bara tre poäng igen mellan Lyon och tvåan PSG.

Apropå PSG noteras att Hanna Glas haft det tufft ett bra tag. Landslagsbacken spelade full tid de fyra första ligaomgångarna. Men i de tio senaste har hon bara spelat en match. I helgen satt Glas kvar på bänken hela matchen.

Vårt andra Frankrikeproffs har det inte mycket bättre. Marija Banusic har bara fått göra tre inhopp om totalt 15 minuter i ligan för Montpellier. Positivt dock för forwarden att det senaste inhoppet var mot Fleury i helgen.

I Spanien föll svensklaget Tacon mot Logrono med 1–0 i helgen. Därmed missade Tacon chansen att haka på de åtta topplagen. Real Madrids damlag ligger på tionde plats i tabellen, man har fem poäng upp till övre tabellhalvan.

Noterbart i Spanien också att toppmötet mellan Barcelona och Atletico Madrid slutade 0–0, vilket innebär att Barca fortsatt har nio poäng upp i guldstriden. Atletico hade behövt vinna den matchen för att ha kvar en rimlig chans att försvara sin titel.

Atleticos klubbledning har för övrigt inte varit nöjd med lagets resultat den senaste tiden. Därför valde man att byta tränare inför toppmötet. Pablo Lopez fick sparken, och ersattes av Dani Gonzalez.

 

I veckan som kommer är det utöver OS-kval i Nordamerika även semifinaler i engelska WSL cup – de spelas på onsdag. Där möts Arsenal–Manchester City och Manchester United–Chelsea. Två spännande matcher.

Arsenal har i veckan presenterat Australiens anfallsstjärna Caitlin Foord som nyförvärv. Foord skall dock spela OS-kval innan hon flyttar till London.

I mitt senaste inlägg skrev jag om spelare som har avslutat sina karriärer. Ytterligare en som lägger av är Mexikos landslagsmålvakt Bianca Henninger.

En av de som slutar, och som nämndes i förra inlägget, är engelska ex-landslagsspelaren Eniola Aluko. Hennes första jobb efter spelarkarriären blir som sportchef för Aston Villas damfotbollssatsning. Birminghamklubben går som tåget i engelska andraligan, och allt talar för att Aluko kommer att basa över en WSL-klubb till sommaren.

Eniola Aluko

Här är helgens tv-guide

Inlägget uppdaterat med länk till spanskt toppmöte

Helgens höjdare är den tyska seriefinalen mellan Wolfsburg och Bayern München i morgon. Lagen möttes i cupen förra helgen, en match Wolfsburg vann med 3–1. Men man gjorde det inte utan besvär. Som synes av klippet nedan gjorde Hedvig Lindahl avgörande räddningar i 2–1-ledning.

Lindahls position som förstamålvakt i Wolfsburg har ju för övrigt stärkts under veckan, då nyheten kom om att tyska landslagsmålvakten Almuth Schult är gravid. Här är det på sin plats med ett grattis både till Lindahl och till Schult.

I den där cupmatchen gjorde för övrigt Fridolina Rolfö comeback efter hennes senaste skada. Hon spelade den sista halvtimmen på sin gamla hemmaplan. Även Amanda Ilestedt byttes in i matchen – hon spelade de sista 23 minuterna för Bayern.

Morgondagens ligamatch känns som Bayerns sista chans att utmana i guldstriden. Ilestedts lag har redan tappat sex poäng genom förluster mot Leverkusen och Hoffenheim. Wolfsburg har däremot gått rent. Om Bayern tänker ta guld är det troligaste att man måste vinna båda ligamatcherna mot Wolfsburg.

Klart är att Bayern absolut inte har råd att förlora i morgon. Nio poäng tar de knappast in på Wolfsburg under de sista tolv omgångarna, inte ens om de går rent. Värt att veta här är att Wolfsburg bara tappade totalt sju poäng förra säsongen. Och säsongerna dessförinnan tappade man tio respektive tolv poäng.

Utöver Tyskland är det ligaomgångar i både England och Frankrike i helgen, dock utan toppmatcher. I England har det spelats cupmatcher under onsdags- och torsdagskvällen. Noterbart därifrån att Amanda Nildén gjorde ledningsmålet när Brighton vann mot London Bees med 5–0.

WSL Continental Tyres Cup inleds ju med gruppspel. I det gruppspelet återstår nu en omgång, och Brighton har goda möjligheter att ta sig vidare till kvartsfinal. Det enda laget som helt säkrat en slutspelsplats är Chelsea.

Här är de matcher som sänds i Sverige i helgen:

Fredag
19.15, Viasat Fotboll, Frankfurt–Hoffenheim

Lördag
13.00, Viaplay, Wolfsburg–Bayern München
15.30, Viaplay, Stade de Reims–PSG

Söndag
13.30, Viaplay, Bristol City–Manchester City
14.00, Viaplay, Turbine Potsdam–Duisburg
15.45, Tv3 Sport, Birmingham City–Chelsea

Och den spanska toppmatchen Barcelona–Deportivo La Coruna går att se på den här länken. Där är det avspark söndag 12.00.

Utanför tv-sändningarna har vi även en högintressant match i Norge i helgen. Där avslutas säsongen traditionsenligt med cupfinal. Den spelas i morgon 16.00 mellan ettan och tvåan i toppserien, LSK och Vålerenga.

LSK har vunnit toppserien sex år i rad. Fyra av de åren har man vunnit dubbeln, bland annat i fjol. Blir det en femte dubbel i år? Eller tar Vålerenga sin första, stora titel?

Vålerenga har gjort en satsning, och andraplatsen i toppserien är klubbens klart bästa placering hittills. Ännu så länge är klubben alltså utan titlar. Man var i cupfinal även 2017, men föll då mot Avaldsnes.

Svenska målskyttar i tre länder

Helgen gav svenska målskyttar i tre olika högstaligor. I Norge firade LSK Kvinner ligaguldet i lördags, man gjorde det med hemmamatch mot Fart. I firandet valde klubben att presentera ett nyförvärv – Cathrine Dahlström från Hammarby.

Frågan är ju faktiskt hur hårt LSK egentligen firade. För laget som sällan tappar poäng mot inhemskt motstånd lyckades förlora med 2–1 mot tabelljumbon Fart. Gästernas andra mål gjordes av Emelie Helmvall.

Det var Helmvalls andra mål i toppserien. Båda hennes mål har varit matchvinnande. Tyvärr för Fart är det de enda två trepoängarna som laget har tagit i år. Och nästa år spelar Fart i andraligan.

Jenny Hjohlman

Ett svenskmål noteras även ifrån den italienska ligan, där Jenny Hjohlman öppnade målskyttet när hennes Empoli vann med 3–1 borta mot Tavagnacco. Det var Hjohlmans allra första mål i den italienska ligan. Det kom i hennes 22:a match.

Hjohlmans senaste mål i en seriematch kom i maj i fjol, då hon var en av målskyttarna i den avgörande kvalmatchen när hennes dåvarande klubb Florentia gick upp i högstaligan.

Svenskmål i helgen fick vi även ifrån Magdalena Eriksson i engelska WSL cup. Med kaptensbindeln om vänsterarmen satte  mittbacken matchavgörande 2–1 borta mot Lewes.

Det blev inga svenskmål i Frankrike. Men väl en kort comeback. Efter drygt två månaders skadefrånvaro gjorde Marija Banusic ett kort inhopp för Montpellier i 3–0-förlusten mot Lyon. Svenskan kom in på övertid.

I Frankrike är just Lyon tillbaka i serieledning efter att PSG, med Hanna Glas på bänken under hela matchen, bara fått 1–1 mot Guingamp.

Därmed står både Lyon och PSG på 22 poäng efter åtta omgångar. Lyon leder dock på bättre målskillnad. De båda seriesuveränerna möts i en tidig seriefinal i nästa omgång, lördagen den 16 november.

I Tyskland är Wolfsburg fortsatt utan poängförlust efter nio omgångar. I helgen höll Hedvig Lindahl återigen nollan när Freiburg besegrades med förkrossande 8–0. Där gjorde Pernille Harder tre av målen, hon leder också skytteligan på totalt tolv fullträffar.

Tvåa i skytteligan ligger Hoffenheims österrikiska stjärna Nicole Billa med nio mål. På delad tredjeplats finns Wolfsburgs Ewa Pajor och Hoffenheims Tabea Wassmuth med sju mål vardera. Wassmuth är därmed bästa tyska målskytt i inhemska ligan.

Fram till 2012 hade ingen utländsk spelare blivit skyttedrottning i Frauen-Bundesliga. Då vann Genoveva Anonma och året efter vann Yuki Ogimi. Sedan följde två segrar vardera för Celia Sasic och Mandy Islacker. De två senaste åren har Harder och Pajor tagit varsin skyttedrottningstitel. Mycket talar för att vi nu för första gången får se utländska vinnare tre år i rad.

Det är för övrigt just Hoffenheim som skuggar Wolfsburg i tabelltoppen. Hoffenheim har förlorat med 3–0 mot Wolfsburg, men vunnit övriga åtta matcher – bland annat har man besegrat Bayern München.

Hoffenheim är således tre poäng ifrån serieledning. Klubben har för övrigt gjort ett lyft i år efter att ha stått och stampat på ungefär samma fläck under flera år. Efter att laget vann andraligan våren 2013 tog man 23–30 poäng per säsong sina fem första år i Frauen-Bundesliga. Förra året började man röra sig genom en fin sjätteplats och nytt klubbrekord i antal poäng. I år ligger man väldigt väl framme för att slå nya rekord. Räcker det till och med hela vägen till Champions League?

Här är för övrigt en genomgång av Hoffenheims säsongen i Frauen-Bundesliga:

2013/14: Nia med 23 poäng
2014/15: Sexa med 26 poäng
2015/16: Åtta med 28 poäng
2016/17: Sjua med 30 poäng
2017/18: Åtta med 25 poäng
2018/19: Sexa med 33 poäng
2019/20: Tvåa med 24 poäng efter nio omgångar

Till Spanien där svensklaget Tacon tog poäng – men ändå föll ner på nedflyttningsplats. Det blev 1–1 mot Betis i går, en match där Sofia Jakobsson spelade – och var pigg. Kosovare Asllani däremot var skadad och vilade. Jakobsson var nära att bli matchvinnare på ett långt sologenombrott i den andra halvleken.

Tacon hade behövt det där segermålet. För laget är alltså numera nere på 15:e och näst sista plats i tabellen. Det är i och för sig jämnt, och en seger skulle föra Real Madrids damer upp på säker mark. Noterbart är att Tacon har målskillnaden 9–24, vilket både är seriens sämsta målskillnad och klart högsta noteringen för insläppta mål. Tacon behöver verkligen täta till i defensiven.

Tacons mål i går gjordes för övrigt på nick av Babett Peter.

Nu väntar landslagsuppehåll. Vårt svenska landslag har landat i USA, där det väntar intressant vänskapslandskamp mot världsmästarna under natten mot fredag (sänds på Cmore Fotboll 01.30). Matchen är intressant eftersom vi får en värdemätare på vårt landslag, men även för att de är första landskampen för USA:s nye förbundskapten Vlatko Andonovski, vilket gör att amerikanskorna borde vara mer motiverade att visa upp sig än i vanliga vänskapsmatcher.

Noterbart kring den svenska truppen är att både Linda Sembrant och Caroline Seger har lämnat sena återbud, duon fanns alltså inte med på planet över Atlanten i går.

Det spelas även en hel del tävlingslandskamper under det här fönstret. Bland annat är det semifinaler i Afrikas OS-kval. Där möts Kenya–Zambia och Elfenbenskusten–Kamerun. Första matcherna på fredag respektive lördag och returer nästa tisdag.

Det spelas även en hel del EM-kvalmatcher. Fast ingen av den här veckans matcher i EM-kvalet känns speciellt het. Veckans hetaste landskamp på europeisk mark är istället träningsmatchen på lördag kväll när England och Tyskland fyller Wembley.

Nästa tisdag spelas däremot några spännande EM-kvalmatcher. Jag tänker i första hand på Polen–Spanien och Portugal–Finland – två matcher som kan komma att bli avgörande i kampen om platserna i England 2021.

Det spelas även två matcher i Sveriges grupp, dels Slovakien–Ungern på fredag, dels Ungern–Lettland nästa tisdag. Mötet mellan slovakiskorna och ungerskorna handlar ju i första hand om vilket lag som skall bli grupptrea bakom Sverige och Island.

Ronja Aronsson

Helgens inhemska silly seasonnyhet var ju att Ronja Aronsson lämnar Piteå för en annan damallsvensk klubb. Det troliga här är väl ändå att hon hamnar i Linköping? Det är i alla fall min gissning.

Tittar vi på topplagen har de flesta högklassiga högerbackar som redan står under kontrakt. I Rosengård finns Jessica Samuelsson, i Göteborg Emma Koivisto, Vittsjö har Lisa Klinga och Eskilstuna värvade ju Anna Oskarsson i förra veckan.

Visst finns det en liten möjlighet att Aronsson värvas för att bredda något av de här lagen, men det troliga är ju ändå att hon är tänkt som uttalat förstaval även i sin nya klubb. Och då känns LFC som det rimliga alternativet, inte minst sedan de just har tappat sin högerback. Eller vad tror ni?

 

Grattis FC Rosengård – svenska mästarinnor 2019

Inlägget uppdaterat med skaderapport om Fridolina Rolfö

Strax innan 17.00 i eftermiddags blev det helt klart, det som vi förstått länge – att FC Rosengård blir svenska mästarinnor 2019.

Ett stort grattis till Malmöklubben som har gjort en otroligt stark höst. Man lyckades väldigt bra med truppen under sommarfönstret, och laget har känts klart starkare efter VM än det var innan.

En viktig värvning var ju förstås Anna Anvegård, och det var ju just hon som gjorde Rosengårds mål i dag mot Vittsjö.

Det finns fler lag som är värda gratulationer i dag. Göteborg säkrade andraplatsen, och är därmed klart för ett andra raka deltagande i Champions League.

Redan i går säkrade Vittsjö och Eskilstuna sina medaljer – grattis till båda. Nästa helg avgörs vilket av lagen som blir trea, och vilket som blir fyra.

Starkt av Vittsjö förresten att ta poäng på Malmö IP. Starkt också av Eskilstuna att fortsätta rada upp segrar. Faktum är att sörmlänningarna nu är uppe i topp av hösttabellen. Laget har tagit 23 poäng på de tio senaste omgångarna. Under samma period har Rosengård och Göteborg tagit 22 och Vittsjö 17.

Jag har jobbat under söndagen, och har inte hunnit se så mycket av dagens matcher. Dock stod redaktionens tv:n på under Djurgården–Piteå. Så jag såg hur ett sjabblande Piteåförsvar kan ha räddat Djurgården kvar i högsta serien. 3–3-kvitteringen var ju en skänk från ovan till stockholmarna.

Inför slutomgången är nu Djurgården uppe på rätt sida om nedflyttningsstrecket. Dock kan det knappast anses ha varit positivt för stockholmarna att Göteborg säkrade andraplatsen redan i dag. Det innebär ju nämligen att Göteborg inte har något att spela för på Limhamns IP på lördag.

Däremot måste nog Vittsjö ta tre poäng om de skall försvara sin tredjeplats. Formstarka Eskilstuna är ju nämligen storfavoriter borta mot Växjö. Djurgården har alltså sannolikt en mer motiverad motståndare i slutomgången. Och djurgårdarna måste ta lika många poäng som LB för att hålla sig kvar.

I övrigt i dag noteras en megaskräll från den franska ligan. Där blev det nämligen mållöst mellan Dijon och Lyon. Dijon var tabelljumbo inför avspark, och hade tidigare varken tagit poäng eller gjort mål på Lyon. Något mål gjorde man inte, men en högst meriterande poäng blev det.

Gissa om Hanna Glas jublade över den skrällen? Nu leder nämligen PSG ligan med två poängs marginal efter sex omgångar.

I tyska ligan fortsätter Hedvig Lindahl att hålla nollan, och Fridolina Rolfö att göra mål. Båda svenskorna spelade hela matchen i Wolfsburgs 3–0-seger borta mot Frankfurt. Rolfö gjorde 1–0-målet, vilket innebär att hon nu bokförts som målskytt i fyra raka matcher.

Tillagt i efterhand: Rolfö spelade inte hela matchen, utan haltade av på slutet efter att ha fått en smäll på foten. Skadan kan vara allvarlig. Se kommentar nedan.

Även i Norge blev guldstriden helt avgjord i dag. LSK tog en poäng borta mot Kolbotn, och leder därmed serien med sju poäng med två omgångar kvar. Det är sjätte året i rad som LSK tar hem guldet – grattis.

I Spanien är svensklaget Tacon kvar på 14:e plats och negativ kvalplats efter 3–0-förlust hemma mot Levante. Både Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani spelade hela matchen.

Slutligen är det finalklart i NWSL i USA. North Carolina Courage behövde förlängning för att vinna sin semifinal mot Seattle med 4–1. Hemmalaget gjorde 1–0 på straff (Heather O’Reilly) i 88:e. Men Seattle kvitterade på övertid, och det blev alltså förlängning. Där var Julia Spetsmark:s lag starkast. Svenskan byttes för övrigt in i 112:e minuten.

Det matchavgörande målet var en frispark från Debinha:

Precis innan midnatt svensk tid blev det klart att finalmotståndaren heter Chicago Red Stars. Det blev femte gången gillt för Chicago i semifinal. Segerskytt blev inte oväntat Sam Kerr. Det var inte heller någon skräll att Yuki Nagasato stod för den fina framspelningen.

Historiskt bylag tar in på Rosengård

I går var jag i damfotbollsskugga. Jag har således inte sett någon av lördagens fem damallsvenska matcher. Däremot har jag sett resultaten, och höjdpunkter från några av matcherna.

Jag noterar att Rosengårds serieledning krympte med två måls marginal. Ny tvåa är Vittsjö GIK – och vad jag kan hitta är det historiskt.

Jag är osäker på om klubben någonsin tidigare legat topp två i damallsvenskan efter en full omgång. Möjligen att det kan ha hänt efter någon av de första omgångarna något år. Klart är att det aldrig tidigare har hänt under en höstsäsong.

Dock har Vittsjö haft fler poäng efter tolv omgångar en gång tidigare. Det var klubbens debutsäsong i högsta serien. Då låg man trea i drygt tio omgångar. Efter åtta matcher hade man samma poäng som ettan och tvåan, och var bara nio mål ifrån serieledning.

Efter tolv omgångar hade man 25 poäng – en fler än man har i år. Då räckte det till tredje plats, fem poäng bakom LdB FC Malmö och tre bakom Tyresö.

2012 rasade dock Vittsjö ihop under hösten. Laget låg i och för sig kvar på tredje plats till och med omgång 16. Men man tog bara fem poäng under de sista tio omgångarna och slutade sexa på 30 poäng.

Efter gårdagens 4–0-seger mot LB07 ligger man alltså tvåa med 24 poäng med tio omgångar kvar. Byn ligger för första gången på Champions Leagueplats på riktigt. Kul för alla entusiaster i Vittsjö.

På onsdag skall tabelltvåan till Norrbotten för att möta Piteå. Det är en match de regerande svenska mästarinnorna bara måste vinna. I och med gårdagens förlust i Örebro har Piteå åtta poäng upp till guldet och fem till Vittsjö på Champions Leagueplats. De avstånden får absolut inte öka om Piteå skall ha någon chans på topp två.

Precis som Vittsjö fortsätter Kif Örebro att göra väldigt bra ifrån sig. Heidi Kollanen:s segermål mot Piteå var snyggt. Det var nog också nödvändigt för att finländskan skulle kunna sova lugnt, för på klippet med höjdpunkter noteras att hon tidigare i matchen sannolikt stod för årets miss när hon med öppet mål sköt i burgaveln.

Örebro är numera fyra, bara en poäng ifrån Champions Leagueplats. På onsdag väntar toppmöte med trean Göteborg. De lagen har mötts två gånger tidigare i år, närkingarna vann en och en slutade 0–0.

Göteborg vann med förkrossande 6–0 i västderbyt mot Kungsbacka. Det var årets största segermarginal i serien. Elin Rubensson var tillbaka i Göteborgs elva, som var uppställd 3–5–2 både i GP och på svenskfotboll.se. Har även Göteborg gått över till trebackslinje?

Rosengård gjorde som i premiären – man vann med uddamålet mot Eskilstuna efter sent avgörande. Anam Imo gjorde båda målen, nigerianskan känns som en spelare Malmöklubben kommer att få mycket nytta av i höst.

Slutligen spelade Linköping och Kristianstad 0–0, vilket innebar att båda lagen förlorade två viktiga poäng. Jag läste i Corren att LFC spelade bra, men man föll ändå från andra till femte plats i tabellen.

Oroande för Linköping och Göteborg är att både Nilla Fischer och Beata Kollmats tvingades kliva av sina matcher – det är två väldigt viktiga spelare i Rosengårds kanske allra främsta utmanare. Hos serieledarna noterade jag att Hanna Bennison återigen stod utanför matchtruppen.

På onsdag är det full omgång. Då skall bland annat Rosengård försöka ta revansch på lokalkonkurrenten LB07. Apropå Rosengård är här en dansk intervju med serieledarnas spännande nyförvärv Sofie Svara, som för övrigt fyller år i dag.

I elitettans toppstrid var AIK helgens förlorare. Trots att laget tog ledningen hemma mot Lidköping i slutminuterna tappade man två poäng. Övriga tre topplag vann däremot sina matcher. Tvåan Hammarby gjorde det inför storpublik i dag – 2 294 personer på Kanalplan.

Hammarby hade för övrigt två nygamla ansikten i truppen:

I botten vann Mallbacken sexpoängsmatchen mot Asarum, vilket innebär att elitettans bylag nu har sex poäng ner till nedflyttningsstrecket.

Ute i världen var kanske ändå Sofia Jakobsson helgens svensk. Låt vara att det var en träningsmatch, men fint framspelad av Kosovare Asllani blev Jakobsson CD Tacons allra första målskytt efter att klubben köpts upp av Real Madrid. Målet var dessutom snyggt. Fast Tacon föll med 2–1 mot Huelva i matchen.

I Champions Leagues gruppspel var det ett lag som säkrade slutspelsplatsen redan efter två omgångar. Det var portugisiska Braga som vann med 1–0 mot Cyperns Apollon Limassol. Hos Apollon spelade svenska Matilda Abramo hela matchen.

I övrigt noteras att bara ett mirakel kan rädda kvar norska LSK i turneringen efter att laget förlorat med 3–2 mot Anderlecht under lördagen.

I de Panamerikanska spelen vann Colombia guldet efter en lång straffläggning mot Argentina i finalen. Det blev mål på 13 raka straffar innan argentinskorna sköt över på sin sjunde, och colombianskorna kunde börja fira.

Själva matchen slutade 1–1, bland annat efter det här läckra nickmålet av Augustina Barroso.

I Sydafrika vann värdnationen Cosafa Women’s Championship efter 1–0-seger mot Zambia i finalen.

Slutligen var det panik i internationell damfotbollsmedia under söndagen. Den engelska skribenten Sophie Lawson rapporterades som försvunnen av sin familj, och damfotbollsfolk över hela världen höll andan.

Det visade sig dock inte vara någon fara med Lawson, som kanske skall vara bättre på att meddela sina nära nästa gång hon tar en ledig helg och gör sig oanträffbar.

Sophie Lawsons senaste längre artikel var för övrigt den här om damfotbollen i Skandinavien. Den är helt klart läsvärd.

 

Silly season och Champions League

Vid midnatt på tisdag stänger det svenska transferfönstret för den här sommaren. De flesta damallsvenska klubbarna passade på att göra sina justeringar under VM-uppehållet, så jag räknar inte med att det blir speciellt många nya övergångar de här sista dagarna.

I dag har jag dock uppdaterat och fräschat till silly seasonsidan. I arbetet med den upptäckte jag flera förändringar i LB07:s trupp som jag inte hört talas om tidigare. Bland annat har Eveliina Parikka lämnat för HJK.

LB07 är verkligen genomuselt på att nå ut med information i etablerade, eller sociala medier. Däremot uppdaterar man truppen på sin hemsida bra, så kollar man in den lite då och då kan man ibland upptäcka att någon spelare är borta, eller att någon ny har tillkommit.

Torsdagens största svenska transfernyhet var att Emma Lundh lämnar Vittsjö för elitettan och sin ungdomsklubb, BP.

Den näst största svenska transfernyheten var att Göteborg inte skall värva några fler spelare. I början av VM-uppehållet pratades det om tre sommarförvärv. Och någon vecka efter att Emma Berglund hade värvats hörde jag att en spelare till var på väg in. Men nu förklarar tränare Marcus Lantz att man istället kommer att flytta upp spelare från egna led.

I den länkade GP-artikeln står det för övrigt att Evelyn Ijeh är permanent uppflyttad. Jag är lite osäker där. Hon har ju ingått i matchtrupperna på sistone, men hon finns inte med i A-truppen på klubbens annars väluppdaterade hemsida. Fast det kan ju bara vara en miss, precis som FC Rosengård har missat att ta med Anam Imo i sin spelartrupp.

Med start i kväll drar den andra halvan av damallsvenskan igång. Det spelas bara en match i dag, den mellan nian Växjö och tian Djurgården. Växjö får räknas som favoriter med tanke på att de tagit sju poäng på de tre senaste omgångarna, medan Djurgården kammat noll. Men stockholmarna vann vårmötet med 3–0 så det finns ändå anledning att gardera.

Övriga fem matcher i omgången spelas i morgon lördag. De på pappret mest intressanta är sexpoängsmatcherna Kif Örebro–Piteå och Linköping–Kristianstad. I båda de matcherna behöver bortalaget vinna för att inte riskera att hamna fem–sex poäng från Champions Leagueplats. Jag håller Piteå och Linköping som knappa favoriter, då båda lagen sett allt bättre ut på sistone.

I övrigt är Vittsjö, Göteborg och Rosengård klara favoriter på hemmaplan mot LB07, Kungsbacka respektive Eskilstuna. För övrigt är det ett litet lurigt upplägg på årets serie. Oftast brukar man antingen vända den, så att samma lag möts både i omgång 11 och 12. Eller så gör man så att de lag som möttes i omgång 1 också möts i höstens första omgång.

I årets damallsvenska är det däremot lite både och. Göteborg–Kungsbacka, Rosengård–Eskilstuna och Örebro–Piteå är lag som möttes även i första omgången, medan Vittsjö–LB07 möts två gånger i rad.

I elitettan drar 17:e omgången i gång i kväll med västerbottniskt derby mellan Umeå och Morön. UIK leder serien med tre poäng efter att Lova Lundin nickat in det här segermålet på övertid senast mot BP:

I övrigt har tvåan Hammarby och trean AIK hemmamatcher mot sjätteplacerade Assi och sjundeplacerade Lidköping, medan Uppsala tar emot tolvan BP. I botten är det ett viktigt möte mellan tian Mallbacken och elvan Asarum.

Från elitettan till Champions League. Årets turnering drog i gång i onsdags, och fortsätter i morgon. Jag skummade igenom laguppställningarna för de 40 lag som deltar och gjorde lite noteringar. Norska LSK vann som väntat mot nordirländska Linfield.

Det mest anmärkningsvärda i 4–0-segern var att den tidigare EM-finalisten Cathrine Dekkerhus byttes in i 62:a minuten. Det var nämligen comeback efter cirka två års skadefrånvaro.

Cathrine Dekkerhus

En annan typ av comeback stod finländska PK-35 Vantaa för. Laget kom i 2–0-underläge mot estniska Flora Tallinn i början av den andra halvleken. Reduceringen kom i 56:e minuten, kvitteringen i 86:e – och så vann PK-35 på ett självmål på övertid.

Jag kan inte historiken fullt ut, men PK-35 Vantaa borde vara det första andradivisionslaget någonsin i Champions League. Och som division II-klubb är man ännu obesegrad i turneringen. Fast risken är att första förlusten kommer i morgon mot kazakiska mästarlaget BIIK Kazygurt.

Många av klubbarna har rakt igenom inhemska spelare. Men man noterar också en och annan småsatsningar här och där i Europa. Lite oväntat hade exempelvis albanska Vllaznia fyra amerikanskor i sin startelva i 3–1-segern mot irländska Wexford Youth.

Några bekanta spelare dök upp i oväntade miljöer. Den thailändska VM-spelaren Miranda Nild spelar exempelvis för litauiska Gintra-Universitetas och den tidigare Vittsjö- och Mallbackenspelaren Nkem Ezurike håller numer till i israeliska Asa Tel-Aviv.

Omgångens stormatch var portugiska mästarinnorna Sporting Braga mot österrikiska tvåan Sturm Graz. Där vann Braga en regnig match med 2–0, bland annat efter mål av fjolårets Kalmarspelare Shade Pratt.

Utöver Pratt hittade jag även den venezuelanska jättetalangen Daniuska Rodriguez, som hunnit bli 20 år, samt den nigerianska VM-spelaren Chinaza Uchendo hos de portugisiska mästarinnorna.

De spelar för övrigt gruppfinal i morgon mot Apollon Limassol med svenska Matilda Abramo. Skånskan byttes in efter 60 minuter när de cypriotiska mästarinnorna vann med 10–0 mot lettiska Riga FS. Här är några bilder som jag fått inskickade som visar Abramo i onsdagens match:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Noterbart var att Apollon bara hade en cypriotisk spelare i startelvan. Däremot fanns där tre amerikanska, två engelska och två grekiska.

Första gruppomgångens spelare var den 34-åriga georgiska forwarden Gulnara Gabelia. Hon gjorde fem mål, bland annat ett äkta hattrick på fem minuter, för tidigare nämnda BIIK Kazugurt från Kazakstan när laget vann med 9–0 mot EBS/Skala från Färöarna.

Det som var extra anmärkningsvärt var att Gabelia gjorde alla sin fem mål i den första halvleken, och skytteligaledaren blev sedan utbytt i paus.

Tre lag som går in i Champions Leagues sextondelsfinal fick se sig besegrade av Montpellier i en fyrnationsturnering i Frankrike. Marija Banusic:s lag vann nämligen finalen mot PSG efter straffläggning. Det blev 1–1 i själva matchen. Sedan lyckades Montpellier göra mål på fyra av sex straffar, medan PSG bara satt hälften av sina sex.

Trots att det var en träningsturnering noteras att Montpelliers spelare verkade väldigt nöjda med att vinna mot PSG:

Banusic startade för Montpellier i finalen, men ser ut att ha bytts ut i paus i underläge med 1–0, för hon ingick i den elva som startade den andra halvleken. Hos PSG startade Hanna Glas, medan Annahita Zamanian byttes in i slutminuterna.

I tredjeprismatchen vann Bayern München med förkrossande 5–0 mot Chelsea. Hos Bayern spelade svenska Ali Riley hela matchen, medan Amanda Ilestedt byttes ut i minut 74.

Chelsea ser ut att ha startat med starkast möjliga lag. Bland annat spelade trion Magdalena Eriksson, Millie Bright och Maria Thorisdottir i backlinjen.

Transferfönstret stänger på olika dagar i olika länder i Europa. Det engelska fönstret stängde redan i går. Innan stängning hann Reading värva den norska VM-spelaren Amalie Eikeland från IL Sandviken. Toppseriespelare har varit heta på marknaden i det här fönstret.

Apropå England noteras trevliga nyheter för de som är intresserade av att följa WSL i vinter. Samtliga matcher skall tv-sändas, och det trevligaste är att det är både gratis och att det inte skall vara geoblockat.

I Italien är fönstret öppet ytterligare ett tag. Det hindrade inte Fiorentina för att presentera Lisa De Vanna som nyförvärv under torsdagen. Klubben har haft en bra vecka. I fredags fick de nämligen italienska VM-spelaren och tillika ”Violas” lagkapten Alia Guagni att förlänga sitt kontrakt.

Guagni uppgavs vara väldigt nära att skriva på för spanska svensklaget CD Tacon/Real Madrid, men 31-åringen valde till slut att stanna i Florens, där hon spelat hela sin karriär. En anledning till att hon inte flyttade på sig sägs vara att Fiorentinas klubbpresident ringde henne och bad henne stanna.

Veckans tråkiga nyhet kommer från USA och NWSL, där Orlandobacken Toni Pressley har drabbats av bröstcancer. Hon är redan opererad, och uppmanar via sitt Twitterkonto folk att inte tycka synd om henne.

Slutligen lite mer resultat. I Cosafa-mästerskapet är det nu finalklart. Zambia vann torsdagens första semifinal med klara 4–0 mot Botswana. Därmed tog sig Shepolopolo, som Zambias landslag kallas, för första gången till final i Cosafa Womens Cup.

Motståndaren och värdnationen Sydafrika har däremot spelat i alla de sex tidigare finalerna. Fem gånger har de vunnit, och Banyana Banyana måste räknas som storfavorit till att ta en sjätte titel på söndag. I sin semifinal vann Sydafrika med 3–1 mot Zimbabwe.

Succédebut för Helmvall

Det blev svensk succédebut i norska toppserien i dag. Den före detta Assispelaren Emelie Helmvall avgjorde nämligen bottenmötet mellan Fart och Stabaek.

Helmvall satte matchens enda mål på den norska VM-målvakten Ingrid Hjelmseth i den 15:e minuten. Det ledde till Farts första seger för säsongen, en seger som gör att laget nu har fyra poäng ner till Stabaek på jumboplatsen.

Dock är läget fortsatt jobbigt för Fart. Efter att jag skrivit det här inlägget uppmärksammades jag på att de två sist placerade lagen åker ur toppserien i år, och tian får kvala för att försöka hålla sig kvar. Eftersom Avaldesnes vann mot Arna-Björnar med 2–1 är det fortsatt sex poäng upp till kvalplats för Fart. Man har även sex poäng upp till fast mark.

Det spelades ju även en seriefinal i Norge, och där blev det också bara ett mål. Tameka Yallop blev segerskytt för tvåan Klepp borta mot serieledande LSK. Det kanske är på gång ett tronskifte i Norge. LSK har vunnit toppserien fem år i rad, och leder fortfarande med fyra poängs marginal. Men Klepp har en match mindre spelad och LSK har ett par riktigt tunga tapp på spelarsidan nu i sommar.

Man har ju släppt ut de båda nyckelspelarna i landslaget Ingrid Syrstad Engen och Guro Reiten till Wolfsburg respektive Chelsea.

Guro Reiten

I dag har det även varit premiär i den danska ligan. Där fick Linnea Svensson hoppa in sista elva minuterna när Bröndby vann med hela 6–1 mot Nordsjälland. Sverigebekanta Nicoline Sörensen gjorde tre av målen.

Sörensens mål var inte i rad. Däremot blev det ett äkta hattrick på elva minuter i elitettan. Det var Uppsalas Cassandra Korhonen som 5–1, 6–1 och 7–1 i slutet av 7–1-segern mot Borgeby. Dagens skräll var att Mallbacken vann hemma mot AIK med 2–1, ett resultat som förbättrar värmländskornas situation i botten. Och som innebär att AIK föll ner under det damallsvenska strecket.

I damallsvenskan spelas det fem matcher under söndagen. Där har bland annat Kungsbacka absolut sista chansen i bottenstriden. Laget tar emot Växjö, som ligger åtta poäng före. Det försprånget måste minskas till fem – annars är Kungsbacka i praktiken redan klart för nedflyttning efter halva serien. Den matchen har avspark 15.00.

Två timmar tidigare startar högintressanta toppmötet mellan Linköping och Göteborg. Det känns som att det är väldigt bra läge för LFC att vinna och tillfoga göteborgskorna deras första förlust för året. Och samtidigt ta revansch för överkörningen i cupen i vintras.

Faktum är att Göteborg är uppe i 20 raka tävlingsmatcher utan förlust. Men laget känns formsvagt, sannolikt mycket beroende på skador och sjukdomar. Mot Piteå i onsdags hade Göteborg stora problem på mittfältet, som ju annars brukar vara deras styrka.

Elin Rubensson

Då saknade man viktiga Elin Rubensson, som drabbats av kristallsjukan. Hon missar även söndagens match, vilket är ett tungt avbräck. I onsdags saknades även löpstarka ytterbacken Natalia Kuikka till följd av en känning i låret, något som också är kostsamt för ett Göteborg FC med tunn trupp.

Mot Piteå slutade Göteborg efter ett tag att spela via mittfältet och gick över till att slå långt mot sina duktiga forwards. Det blir spännande att se hur de kommer att spela mot LFC. Även om östgötarna har brister i snabbhet i backlinjen bör laget alltså bör ha bra segerchanser.

14.00 är det avspark på Kristianstad fotbollsarena mellan KDFF och Kif Örebro. Det är en match skånskorna måste vinna om man skall ha minsta chans att haka på i toppstriden. Det troliga är ju att Rosengård vinner mot Djurgården på måndag. Det skulle i så fall innebära att FCR bara tappat nio poäng under våren.

Just nio poäng var exakt vad Piteå tappade både på våren och hösten i fjol. Det är alltså rimligt att tro att det lag som tar guld i år kommer att tappa kring 18 poäng. Och att man helst inte skall ge bort så många fler poäng än 20 om man vill spela i Champions League nästa år. Kristianstad har redan tappat 15 poäng i år och har således givit bort alla marginaler.

Två andra lag som givit bort sina marginaler är Piteå och Eskilstuna. De båda möts i Piteå 15.00. Eskilstuna har full poäng och noll insläppta mål efter VM-uppehållet. Piteå har ingen seger efter VM, men känns ändå på uppgång.

Laget tog poäng i Linköping, trots att de laddade upp med att sitta 14–15 timmar i buss. För övrigt berättade tränare Stellan Carlsson att beskedet om den inställda flygningen kom efter att laget samlats för att åka till flygplatsen. Och redan ungefär en timme senare hade man en buss som kunde köra laget de drygt 100 milen till Linköping. Bra jobbat.

Bra jobbade Piteå alltså även på planen på Valhalla. Där vann man mittfältet, och jag tyckte att de var närmast segern – jag hade 8–5 i målchanser till Piteå. Noterbart var att flera av chanserna kom på den långa hörna mot Julia Karlernäs som man hade så stora framgångar med i fjol.

Tränare Carlsson trodde för övrigt att det kommer att vara fortsätt jämnt och ovisst i serien. Men hans lag har redan tappat 14 poäng, och har alltså inte råd med speciellt många fler poängtapp om man skall hänga med i guldstriden. Carlsson hoppades att hans lag skulle få lite flyt, och i så fall skulle det kunna bli flera segrar i rad – som i fjol.

För Piteå är knappast sämre i år än man var i fjol. Däremot är det klart att alla lag är 100-procentigt laddade när de ställs mot mästarlaget. Dessutom sa Carlsson att han uppfattar det som att damallsvenskan blir bättre och bättre. Att det är betydligt fler bra lag nu än för några år sedan, och att det inte längre finns några lätta matcher.

Jag konstaterade då att våra topplag inte hävdar sig på samma sätt i Champions League längre. Carlsson trodde dock inte att det berodde på att de svenska topplagen hade blivit sämre, utan att det är topplagen nere på kontinenten som blivit väsentligt bättre. Intressant.

Söndagens sista match är ett Skånederby mellan LB07 och Vittsjö. Malmöklubben har haft lätt för Vittsjö. 2017 vann lagen varsin match och i fjol vann LB båda de inbördes matcherna, något som ledde till att Vittsjös damallsvenska status var rejält hotad inför slutomgångarna.

Nu kommer Vittsjö till Limhamns IP som stora favoriter. En seger skulle innebära att Vittsjö är garanterat att ligga på medaljplats efter halva serien. Det var det inte många som trodde inför avspark.

På måndag avslutas alltså den elfte omgången med att vårens stora besvikelse Djurgården tar emot serieledande Rosengård. Sett till de senaste omgångarna talar allt för bortaseger i den matchen. Det faktum att Rosengård har 13 segrar och ett kryss på 14 matcher mot stockholmarna under 2010-talet minskar inte direkt serieledarnas favoritskap.

Men innan den damallsvenska omgången har avspark är det toppmatch i USA:s NWSL i kväll 22.00. Då spelar tvåan North Carolina Courage – Julia Spetsmark:s lag – mot femman Washington Spirit i en viktig drabbning vid slutspelsstrecket. Inför avspark är tabelläget så här:

1) Portland         14   +12    26
2) NC Courage   14   +14   25
3) Chicago         14     +5    23
4) Seattle           14     –2    23
————————————-
5) Washington   13     +6     21

Alla matcher i NWSL ser man på ligans hemsida. Det är bara att klicka in på matchen när den börjat, så kommer sändningen upp. Spetsmark börjar på bänken.

I de Panamerikanska spelen blev det 2–2 mellan Colombia och Mexiko i den avgörande matchen om vilket av lagen som skulle gå till semifinal. Mexikanskorna var tvungna att vinna för att avancera, men hamnade tidigt i 2–0-underläge.

För Mexiko är det här ett nytt bakslag. Landet har haft framgångar på ungdomsnivå på senare år, men A-landslaget lyckas inte. Man missade oväntat i VM-kvalet och nu blir man alltså utslaget redan i gruppspelet i den här turneringen. Det trots att man kom till spel med ett namnkunnigt lag.

Nyss vann Paraguay med 3–1 mot Jamaica, ett resultat som innebär att Paraguay lite överraskande blir gruppsegrare. Man ställs i semifinal mot tvåan i den andra gruppen – där Argentina och Costa Rica spelar gruppfinal i natt, svensk tid.

I Cosafa-mästerskapet i Sydafrika är nu två av tre gruppomgångar spelade. Där har värdnationen och Zambia skaffat sig väldigt bra lägen att få spela semifinal. Det troliga är att de får sällskap av två av Botswana, Zimbabwe och Swaziland.

 

Molin, toppserien, Argentina och Cosafa

Under fredagen har vi fått veta att Julia Molin fortsätter sin proffskarriär i Sassuolo Calcio. Därmed blir hon andra svenska spelaren i den italienska klubben.

Saga Fredriksson gjorde ju tre matcher för Sassuolo förra hösten innan hon valde att flytta hem till Sverige och avsluta fotbollskarriären. Sassuolo blir Molins tredje utländska klubb efter Apollon (Cypern) och Verona (Italien).

I dag har även elitettan haft återstart. Det slutade 1–1 mellan Morön och Assi. I elitettan har Hammarby i dag gjort klart med Helén Eke, som är spelklar efter sin andra korsbandsskada. Eke kan göra comeback i Sundsvall i morgon.

 

Under lördagen återstartar norska toppserien efter ett rekordlångt uppehåll. Det spelades en match förra lördagen. Men den senaste ordinarie omgången spelades den 19 maj.

i 2,5 månader har lagen nu laddat om. Och serien rivstartar med både seriefinal och bottenmöte. Seriefinalen går mellan obesegrade mästarlaget LSK och tvåan Klepp.

De lagen slutade för övrigt etta och tvåa i toppserien i fjol. Men trots att LSK nådde hela vägen till kvartsfinal i Champions League i våras har Norge bara en plats i årets turnering. Dessutom har den norska ligan tappat så mycket på rankingen att LSK måste kvala för att nå sextondelsfinal. Nästa veckan möter LSK därför Linfield, Anderlecht och grekiska PAOK i kvalet.

Tillbaka till toppserien. Lördagens bottenmöte går mellan Stabaek och FL Fart. Det är en match som även kan bli ett svenskmöte. För under sommaren har 19-åriga Zara Jönsson lämnat Halmstads BK i division II för att prova vingarna i Stabaek. Och Emelie Helmvall har gått från Assi i elitettan till Fart.

En sammanställning av sommarens övergångar i toppserien hittar du här. Innan jag lämnar Norge är det ju värt att nämna att hela 7 124 åskådare såg Vålerenga vinna en träningsmatch mot Manchester United i onsdags. Storpubliken på Ullevål fick se Kameruns VM-spelare Ajara Nchout göra tre av Oslolagets mål.

Dags att lämna Norden, för det pågår faktiskt två internationella mästerskap sedan några dagar tillbaka. Det handlar dels om Panamerikanska spelen i Lima, Peru, dels om Cosafa-mästerskapet i Sydafrika.

Panamerikanska spelen skulle kunna varit en riktigt spännande turnering. Det är nämligen tänkt som ett mästerskap mellan de bästa lagen från Nord- och Sydamerika. Men i årets upplaga finns inte de två bästa från respektive kontinent med. Således är varken USA, Kanada, Brasilien eller Chile på plats i Lima.

Bland de åtta deltagande lagen finns två VM-nationer, Argentina och Jamaica. Båda lagens uppladdning var minst sagt strulig. I Argentina var spelarna missnöjda med förbundskapten Carlos Borrello:s uttagning.

Borrello valde att peta flera bärande VM-spelare, bland annat lagkapten Estefania Banini och forwardsstjärnan Sole Jaimes. Han motiverade med att han vill ge fler spelare chansen att känna på spel i mästerskap. Fast petningen fick andra spelare att reagera, och ytterligare fyra VM-spelare valde att hoppa av turneringen, bland annat Florencia Bonsegundo.

Borrellos lag har klarat sig bra trots strulet, och trots att man spelar utan de sju VM-spelarna. För man har vunnit både mot Peru och Panama. Mariana Laroquette har gjort tre av lagets fyra mål.

För Jamaica har det inte gått lika bra. Laget har två raka förluster och är redan utslaget. Inför mästerskapet gjorde som vanligt Jamaicas förbund minsta möjliga för sina Reggae Girlz. Återigen fick Bob Marleys dotter Cedella Marley gå in med egna pengar för att laget skulle kunna få en vettig uppladdning.

Alla lag har spelat två matcher vardera i gruppspelet. Argentina och Costa Rica har vunnit båda sina matcher i den ena gruppen och är klara för semifinal. I den andra står Colombia och Paraguay på fyra poäng och Mexiko på tre. Lite överraskande vann Paraguay med 2–1 mot Mexiko i onsdags. Det gör att Paraguay har väldigt bra chans att nå semifinalen. Mexiko däremot måste vinna mot Colombia i morgon för att avancera.

Till Cosafa, som är ett mästerskap för länder från Afrikas södra delar. Det är sjunde gången turneringen spelas. Av de sex första har Sydafrika vunnit fem och Zimbabwe ett.

I årets turnering gör tolv lag upp. De är fördelade på tre fyrlagsgrupper där där gruppsegrarna och bästa tvåan går till semifinal.

När hälften av lagen har spelet en gruppomgång och hälften bara en är det just Sydafrika och Zimbabwe som står på två raka segrar. Båda lagen vann sina matcher i dag.

Även Swaziland, Zambia och Botswana är utan poängförlust. Men de tre har alltså bara spelat en match.

xxx

Chelsea överraskade – och koll på japanska mästarna

Chelsea skaffade sig ett bra grepp om en semifinalplats i Champions League via 2–0-seger i svenskmötet med PSG under torsdagskvällen. Jag hann inte se matchen, utan har bara sett de båda målen på det här klippet:

Det jag hann se var laguppställningarna, där Chelseas coach Emma Hayes överraskade mig ganska rejält. Valet av Ann-Katrin Berger framför Hedvig Lindahl i målet var långt ifrån den största skrällen – även om jag trott hårt på att svenskan skulle stå. Hayes satte nämligen också både Ramona Bachmann och Fran Kirby på bänken från start. Kirby är ju att beteckna som Chelseas allra största stjärna.

De båda sistnämnda byttes in med drygt 30 minuter kvar, och kom att spela huvudroller i matchen. Kirby hade ju nämligen assisten till båda målen, och Bachmann hade andraassist till det hyperviktiga 2–0-målet.

På svenskfronten spelade Magdalena Eriksson och Jonna Andersson hela matchen för Chelsea och Emma Berglund för PSG. Däremot blev Lindahl, Hanna Glas och Annahita Zamanian kvar på bänken matchen ut. Noterbart att Berglund tycks ha tagit en ordinarie plats i PSG:s backlinje medan landslagsspelare Glas bara startat en enda match efter årsskiftet.

Noterbart också att Formiga, som fyllde 41 den 3 mars, spelade hela matchen som lagkapten i PSG och därmed blev den äldsta spelare som spelat en Champions Leaguekvartsfinal.

2–0 är ett utmärkt resultat i hemmamatcher i europeiska cuper, ett resultat som ger Chelsea en jättechans till avancemang. Inför dubbelmötet hade jag 51–49 i PSG-favör. Nu är det 70–30 till de engelska mästarinnorna.

Utanför Europas yttre gränser var det premiär i japanska Nadeshiko League under torsdagen. Där har Tokyo Verdys damsektion, som ju sedan flera år tillbaka går under namnet NTV Beleza, tagit hem guldet de tre senaste åren. NTV Beleza går även in i årets säsong som jättefavoriter, och man vann också premiären mot JEF United med 3–1.

Det är lite svårt att bedöma nivån på NTV Beleza, men att det är en klubb som borde nämnas bland världens bästa känns ganska klart. I Japans 23 spelare stora landslagstrupp till landskamperna mot Frankrike och Tyskland den 4 och 9 april ingår hela tio Belezaspelare.

Det handlar om målvakten Ayaka Yamashita, backen Risa Shimizu, mittfältarna Yuka Momiki, Yui Hasegawa, Narumi Miura och Asato Miyagawa samt forwardsen Rikako Kobayashi, Riko Ueki, Hinata Miyasawa och Jun Endo.

I Belezas trupp finns dessutom en rutinerad trio i form av världsmästarna Azusa Iwashimizu och Mizuho Sakaguchi samt VM-finalisten Saori Ariyoshi. Ariyoshi var för övrigt med i Japans landslagstrupp till She Believes cup i mars, men är alltså inte uttagen till matcherna i aprilfönstret.

Tillbaka till Europa. I helgen tänkte jag kolla in F17/02-landslagets EM-kvalmatch mot Polen, som spelas 16.30 på lördagen på Borås Arena. Den matchen skall även sändas på förbundets hemsida, http://www.svenskfotboll.se.

Tittar vi på vad som händer utanför Sveriges gränser så spelas den mest spännande matchen i Italien. Där är det seriefinal mellan Juventus och Fiorentina klockan 15.00 på söndag. Petronella Ekroth:s svartvitrandiga lag leder med en poäng före Stephanie Öhrström:s lila inför avspark.

Även i Spanien spelas en intressant match. Där skall nämligen serieledande Atletico Madrid till Valencia för att möta tabelltrean Levante. Det är helt klart en av de allra svåraste bortamatcherna i Liga Iberdrola.

I England och Frankrike spelas bara hängmatcher den här helgen. Men i Tyskland är det full omgång. Där är det matchen Frankfurt–Bayern München som sänds på DFB-tv. Den har avspark 15.00 på söndag.

Noterbart här är alltså att medan Wolfsburg har match i helgen så vilar Lyon fram mot lagens kvartsfinalretur på onsdag.

Slutligen är det premiär för den norska toppserien under lördagen. De fem senaste årens mästarlag LSK Kvinner FK är förstås stora favoriter att vinna ännu en titel. De inleder seriespelet med hemmamatch mot Kolbotn.