Nu har vi på kort tid sett tre lag dra sig ur den näst högsta divisionen i svensk damfotboll – elitettan.
På ett sätt har urdragningarna varit ganska olika. Assi saknade lokal koppling och hade svårt att locka spelare till Kalix. LB07 föll efter att ha misslyckats med att få till ett samgående med Malmö FF, och i Kungsbacka blev det spelarflykt efter flera års ekonomisk misskötsel.
Gemensamt för alla tre urdragningar är kopplingen till ekonomi. Elitettan är en vansinnigt dyr serie – i fjol var det den dyraste i svensk fotboll. Ingen annan serie hade så långa resor under 2019.
Nu kan man ju i och för sig ha invändningen att både Kungsbacka och LB07 spelade i damallsvenskan i fjol. Så är det, men när man åker ur högsta serien är det nästan ofrånkomligt att sponsorsintäkterna kommer att minska. Intresset kring laget blir ju mindre i elitettan – serien som Gud glömde. När elitettan dessutom är en dyrare serie än damallsvenskan är det självklart att det kan uppstå problem.
Och att tre klubbar väljer att dra sig ur näst högsta serien samma år är en gigantisk varningssignal. En signal som borde framkalla rejäla reaktioner på fotbollförbundets kansli i Solna. Men ännu så länge är det väldigt tyst därifrån.
Jag kräver inte att Karl-Erik Nilsson skall ha en färdig lösning att presentera. Men en ledare som bryr sig om de högsta inhemska serierna hade i alla fall klivit fram och sagt något om hen ser på situationen. Och det hade hen gjort redan när LB07 drog sig ur för två veckor sedan. Men vi väntar ännu på att ordförande Nilsson skall uttala sig om krisen i elitettan.
Däremot noterar jag att förbundets hemsida, svenskfotboll.se, har vaknat till. När Assi drog sig ur nämndes det inte på hemsidan. När LB07 ersattes av Sunnanå vaknade man – det ganska direkt efter att jag här i bloggen hade efterfrågat en artikel. Den här gången kom det en artikel direkt. Det är ju trots allt en positiv utveckling.
Och det skall sägas att förbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand har uttalat sig om elitettan. Han gjorde det till SVT härom veckan. Beskedet var att förbundet inte kan göra så mycket för lagen i serien. Han sa:
”Det finns en utmaning i att bedriva verksamhet på elitnivå där föreningarna måste hantera sina förutsättningar, möjligheter men också sina begränsningar. Det är viktigt i det här sammanhanget.”
Sjöstrand sa också att förbundet de senaste åren har satsat sex miljoner kronor över tre år i ett projekt som kallas ”Världsklass” och 1,5 miljoner kronor i ett projekt som heter ”Semiprofessionell fotboll”. Det här är dock pengar som är riktade mot fler klubbar än bara de i elitettan.
Totalt sett känns det ganska klart att Sjöstrand anser att det i första hand är EFD:s bord att hantera den typ av ekonomiska problem som är kopplade till den dyra elitettan.
EFD har också varit lite mer synligt än förbundet i debatten den senaste tiden. Men bara lite. I samband med att LB07 drog sig ur såg jag bland annat på Fotbollskanalen att EFD:s generalsekreterare Tomas Hoszek sagt i Sydsvenskan att damfotbollens läge är bättre än någonsin:
”Samtidigt är damfotbollen på frammarsch och håller på att ta allt mer plats. Läget är bättre än någonsin och möjligheten att få in sponsorer för att driva en bra damverksamhet är god.”
Det är ju bra, för då borde ju Hozsek och EFD ganska enkelt kunna fixa fram de pengar som krävs för att hjälpa klubbarna i elitettan med verksamheten.
I dag säger EFD:s sportchef Stefan Alvéntill Fotbollskanalen att EFD vill ha kvar elitettan som en serie. Både Hozsek och Alvén verkar se herrelitklubbarnas inmarsch som svensk damfotbolls räddning. Det är ett ämne jag tänker återkomma till i ett annat inlägg. Men kortfattat tror jag inte att det är klokt att vänta och se hur herrelitklubbarna utvecklar sina verksamheter.
Känslan är tyvärr att alltför många på ledande position tar lite för lätt på de problem som uppstått. Det är ju nämligen inte bra när en mängd klubbar på elitnivå rasar ihop. Visst kommer det alltid nya, men kontinuitet är väldigt bra för svensk fotboll som helhet. Klubbar som ges tid och möjlighet att bygga en stark organisation är de som gör störst nytta över tid.
Men mycket handlar förstås också om att klubbar och spelare har ansvar. Det går självklart inte att skylla allt på förbundet och på EFD.
Det här är så oprofessionellt och nonchalant hanterat. Tre klubbar från Elitettan och ursäkterna bara skriker nonchalans och att det är någon annans fel. Ta ansvar och sluta laja, vill man tillhöra eliten så krävs hårt jävla jobb och inget annat. https://t.co/i0JHsYbN9d
Kungsbacka hade aldrig någon stark organisation. Och till slut tröttnade spelarna på eviga ekonomiska problem. Även de Kungsbackafostrade spelarna övergav klubben. Det ledde på många sätt till klubbens slutgiltiga fall. Ett fall som riskerar att drabba elitsatsande spelare från Kungsbacka under rätt lång tid framöver.
Och man undrar lite hur de spelare som lämnade Dösjöbro för Malmö FF i divsion IV tänker i dag. De hade kunnat spela i elitettan i år. I stället har de skrivit treårskontrakt med MFF, vilket innebär att de får vara kvar i fyran, trean och tvåan – sedan riskerar de att kastas ut.
Dösjöbro har alltså tackat nej till elitettan i dag. Nu går frågan till Sandvikens IF. Och vad jag förstått från flera olika håll så kommer de att tacka ja i morgon. Det ser alltså ut att bli 14 lag i elitettan i år – trots allt. Och det var ju ändå en glädjande nyhet i allt elände.
Tillagt i efterhand: Under fredagen har Sandviken meddelat att man tar platsen. Det får ju ändå sägas vara positivt att det finns klubbar som är beredda att ta vakanta platser med kort varsel. För några veckor sedan var jag personligen lite tveksam till om det skulle gå att fylla ut serien. Men det verkar ju faktiskt som att ganska många klubbar har varit beredda att ta reservplatser.
Den senaste tiden har den här bloggen haft mycket av sitt fokus på dramatiken i elitettan. Och helt tycks den inte ha lagt sig. För det är inte bara Sunnanå som annonserar efter spelare på sociala medier. Även Kungsbacka har lagt ut en annons på hemsida och twitter.
Det sades att Kungsbacka hade muntliga löften från 14 spelare. Ännu så länge har man dock bara presenterat tre. Det är ganska långt ifrån en elitettantrupp.
Apopå elitettan har flera av er hjälpt till med små rapporter från helgens träningsmatcher med lag från serien. Kul. Läs de rapporterna i Forum Elitettan.
Det har ju även spelats en hel del fotboll den senaste veckan. Personligen har jag sett tre hela matcher koncentrerat och tre halva. Gårdagens träningsmatch Göteborg–Fortuna Hjørring 5–0 såg jag på plats på Valhalla IP.
Göteborg imponerade framför allt genom stabilitet. Men i paus var jag lite frågande till hur jag skulle analysera det jag hade sett. Göteborg ställde upp 3–5–2 från start. I trebackslinjen spelade Filippa Curmark, Emma Kullberg och Beata Kollmats.
Göteborg saknade Elin Rubensson (säkerhetsåtgärd efter smäll mot huvudet) och Emma Berglund (fick en smäll mot ena knät i förra veckan, men skall vara tillbaka i full träning) i matchen. Under den första halvleken saknade jag även löpstarka kantspelarna Emma Koivisto och Natalia Kuikka.
De båda var med på planen, men de var inte med i matchen som man vande sig vid under förra året. Den första halvleken imponerade Göteborg mest genom att leda med 2–0 utan att ha spelat speciellt bra.
I den andra halvleken såg det mycket bättre ut. Göteborg spelade 3–5–2 i 80 minuter, sedan växlade man till 4–4–2. Nya tränaren Mats Gren sa till GP efteråt att tanken är att laget skall växla mellan de båda spelsystemen i år.
Natalia Kuikka vaknade till rejält efter paus. Hon gjorde två mål och hade en assist. Rebecka Blomqvist var pigg och gjorde också två mål. Hennes forwardskollega Pauline Hammarlund gjorde väl egentligen ingen vidare match. Men Hammarlund stod i alla fall för ett riktigt snyggt mål – en läcker språngskalle på ett fint inlägg från Kuikka.
Göteborgs 3–5–2 hade lite olika utseende i olika skeenden. Ibland var det 3–1–4–2 med Vilde Böe Risa som mittfältslibero, ibland 3–4–1–2 med Filippa Angeldahl som tia. Personligen tyckte jag att Böe Risa var planens gigant. Norskan har bara kontrakt till sommaren, och verkar vilja vidare ut i Europa. Sticker hon i sommar blir det en nöt att knäcka för Göteborg hur man skall kunna ersätta henne.
Till helgen drar den svenska tävlingssäsongen i gång. Inför den tänkte jag här bjuda på en damallsvensk formbarometer. Som det ser ut nu är FC Rosengård jättefavoriter att försvara guldet. I dag vann Malmöklubben med 1–0 mot Vittsjö efter ett fantastiskt mål av Hanna Bennison.
Rosengård är alltså storfavoriter. Bakom dem känns Göteborg som lika klar favorit till andraplatsen.
Övriga medaljörer finner man i en kvintett med Vittsjö, Linköping, Kristianstad, Eskilstuna och Piteå. I nuläget är det lite fördel Vittsjö bland de här fem. De har i princip kvar hela fjolårets lag, och kontinuitet är ju viktigt.
Övriga fyra känns som medaljkandidater, men alla omges av ett eller annat frågetecken. Linköping har ju exempelvis haft svårt att ens få ihop lag till att spela träningsmatcher. Så kan det gå när man lägger ner sitt F19-lag. LFC hade mått bra av att ha lite F19-spelare att fylla sin bänk med nu.
Det blir intressant att se hur många spelare Linköping får ihop till nästa helgs hyperintressanta bortamatch mot Göteborg. Klart är att LFC har en väldigt stark elva – om samtliga spelare är friska och tillgängliga.
På undre halvan är känslan just nu att Växjö är starkt nog att klara sig kvar utan att bli akut indraget i någon nedflyttningsstrid.
Däremot sätter jag lite frågetecken kring Kif Örebro och Djurgården. I nuläget känns det som att det är de två lagen samt nykomlingarna Uppsala och Umeå som kommer att göra upp i bottenstriden. Dock noteras att Örebro gjort bra resultat hittills i träningsmatcherna, samt att talangfulla Sara Lilja Vidlund har varit glödhet. Ett genombrott för henne skulle kunna göra Örebro till ett stabilt mittenlag.
I nuläget är det större frågetecken för Djurgården. De har mycket nytt, och det känns inte självklart vem eller vilka som skall göra målen för Stockholms stolthet. Det är nog viktigt för klubben att få behållaMia Jalkerud.
Det är förstås väldigt tråkigt att tippa nykomlingarna i botten. Ännu så länge har jag dock inte sett varken värvningar eller resultat som gör att man kan lyfta Umeå eller Uppsala. Men det är ju drygt 1,5 månader till avspark, och något av de båda nykomlingslagen kanske kan visa hög kvalitet under den perioden.
Hos Uppsala noteras att skytteligatrea i elitettan (25 mål) verkar ha konserverat formen. Cassandra Korhonen gjorde nämligen alla lagets tre mål vid gårdagens 3–1-seger mot Bollstanäs. Korhonens målskytte lär bli väldigt viktigt för Uppsala i år.
Intervju med tremålsskytten Cassandra Korhonen om gårdagens 3-1-seger borta mot Bollstanäs SK finns nu på hemsidan ✍🏻🌟
Uppsala har en spännande värdemätare på söndag. Då skall laget nämligen till Piteå för bortamöte i cupen.
Apropå cupen har LB07 dragit sig ur även den. Det innebär att gruppen med Rosengård och Kristianstad kommer att ha två reservlag. Det ena är IS Halmia. Däremot har jag inte sett någon uppgift om vilket det andra är.
Rosengårds tränare Jonas Eidevall är för övrigt inte det minsta nöjd med upplägget för cupens gruppspel. Han vill slopa det geografiska upplägget.
”Jag hade mycket hellre haft en grupp med tre allsvenska lag. Det är helt obegripligt att två grupper kan vara så ojämna. Ska vi ha en nationell tävling tycker jag att det i slutspelet får vara rikstäckande om vi ska kalla det för Svenska cupen.”
Jag kan bara hålla med om att grupperna haltar. Det hade förstås varit mycket bättre om man hade gjort som i herrcupen. Där placeras lag 1–4 i varsin grupp. De ställs mot lag 5–8 i omvänd ordning, och sedan lottas övriga lag in i grupperna.
Även med det upplägget hade Rosengård förstås kunnat hamna i en grupp med två lag från lägre divisioner. Däremot hade vi inte kunnat få en grupp med Göteborg, Vittsjö, Linköping och Växjö.
Det om den inhemska fotbollen. Nu till landslagsnivån, och OS-kvalet. Numera är det bara 15 länder kvar som har chansen att vinna OS-guld i sommar. Ett av dem är Sverige.
Det är fortfarande bara åtta lag som har kvalat in. Nämligen:
Japan (värdnation)
Brasilien
Nya Zeeland
Sverige
Storbritannien
Nederländerna
Kanada
USA
Men nu är det bara sju lag kvar som kan ta de kvarvarande fyra platserna. Vilka det blir avgörs i fyra playoffmatcher under mars och april:
Sydkorea–Kina
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.
Australien–Vietnam
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.
Kamerun–Zambia
Dubbelmötet startar i Kamerun den 2 mars. Returen spelas i Zambia den 11 mars.
Chile–Kamerun/Zambia
Den tolfte och sista OS-platsen går till Afrika eller Sydamerika. De båda kontinenternas tvåor möts hemma och borta perioden 9–15 april.
Under veckan har jag sett två intressanta OS-kvalmatcher, nämligen USA–Kanada och Australien–Kina. Båda matcherna slutade med förväntat resultat, men var spelmässigt ganska intressanta.
Finalen i Nordamerikas OS-kval handlade mest om prestige, då både USA och Kanada redan var klara för OS inför avspark. USA valde att spela med ett halvt B-lag, de bytte sex utespelare från den avgörande matchen – semifinalen. Kanada däremot bytte bara två spelare.
Utöver de första fem–tio minuterna var Kanada det bättre laget i den första halvleken. De hade 56–44 i bollinnehav och hade också halvlekens bästa målchans i ett friläge för Christine Sinclair.
Så långt var jag väldigt imponerad av de kanadensiska spelet. USA hade inte så mycket spel, men är ju alltid farliga i djupled. Och man kunde tagit ledningen på det distansskott från Christen Press som tog i ribban. Däremot var Press avvinkad för offside på det friläge som finns med på klippet nedan.
Före paus spelade Kanada sig förbi den amerikanska pressen på ett elegant sätt. Efter paus bet den amerikanska pressen betydligt bättre. Om det berodde på trötta kanadensiskor eller på ett mer koncentrerat USA är oklart.
Klart är att USA till slut vann med solklara 3–0. Jag räknade till 8–2 i klara målchanser, så det var inget orimligt slutresultat. Min känsla efteråt var ändå att matchen gav mer till Kanada än till USA.
Noterbart är att USA fortsatt har väldigt svårt att hitta unga spelare att matcha in i sitt landslag. De yngsta spelarna i OS-kvaltruppen var Rose Lavelle och Andi Sullivan, som båda är födda 1995. I kvalfinalen hade Kanada sju spelare som var yngre än yngsta amerikanska.
Matchen Australien–Kina handlade om gruppseger, och om att få möta Vietnam i playoff. Australien vann gruppen på kryss, något som kan ha påverkat insatsen från The Matildas.
För när hyperintressanta teknikern Tang Jiali gav Kina ledningen i 86:e minuten var det hur rättvist som helst. Kina låg rätt i positioner och stängde på så sätt ut Sam Kerr från spelet. Australien kändes både fantasi- och uddlöst. Trots att hemmalaget hade 70–30 i bollinnehav var det 7–3 till gästerna i avslut mot mål.
Kina däremot har jag inte sett så bra sedan VM 2015 – då jag trodde att de var på gång att ta sig tillbaka till den yppersta världseliten igen. Kinesiskorna hade flera kreativa spelare, och bjöd på flera fina anfall. Dock tyckte jag att det kändes som att de höll igen lite i sina offensiva löpningar. Om fler kinesiska spelare hade gått för det i kontringarna tror jag att de kunde ha skapat betydligt fler klara målchanser.
Och Australien skulle få sista ordet. Precis när klockan tickade in på den 93:e minuten slog Emily van Egmond in det som kändes som segermålet. Australien vann med 1–1 och får möta Vietnam i playoff. Kina förlorade med 1–1 och ställs mot Sydkorea.
Det är alltså oklart hur Australiens insats påverkades av det faktum att de hade råd att spela 0–0. Men känslan är alltså ändå att Kina har något spännande på gång. Och jag håller kinesiskorna som favoriter i deras playoffmöte med Sydkorea.
Kina ställde för övrigt upp på följande sätt: Peng Shimeng – Luo Guiping, Wu Haiyan (kapten), Lin Yuping, Zhai Qingwei – Zhang Xin, Yao Lingwei, Ma Jun, Li Ying – Wang Shanshan och Tang Jiali. Det är sex nya spelare jämfört med den elva som Kina mönstrade mot Italien i åttondelsfinalen i VM förra året. Flera av de nya spelarna kändes alltså väldigt intressanta.
Intressant tänkte jag även att fredagens tyska seriefinal mellan Hoffenheim och Wolfsburg skulle vara. Men när jag kom hem och slog på tv:n var det redan avgjort. Matchen hade pågått i en halvtimma, och Wolfsburg ledde med 3–0. Fridolina Rolfö hade visat vägen genom att göra första målet. Wolfsburg vann med 5–2 och Rolfö blev utbytt i 65:e minuten. Noterbart är att Madelen Janogy inte fick någon speltid.
Wolfsburg leder nu tabellen med sex poängs marginal. Kampen under våren lär stå om andraplatsen. I dag vann Bayern München med 3–0 mot Leverkusen. Bayern hade behövt göra två mål till för att passera Hoffenheim.
Apropå Bayern skrev jag i förra inlägget om Lea Schüller:s övergång från Essen till Bayern München. Jag hade dock missförstått det lite. Schüller byter inte klubb förrän i sommar. I dag gjorde hon två av målen när Essen vann med 4–0 i derbyt mot Duisburg.
Under den senaste tiden har antalet svenska utlandsproffs vuxit. I min lista här ovan har jag nu hittat 35 svenska spelare som tillhör klubbar i olika högstaligor utanför Sverige. Och då räknar jag inte med svenska medborgare som spelar sin landslagsfotboll för andra länder.
Den liga som har flest svenska spelare är Italiens Serie A femminile. Där har vi nu sju spelare i sju olika klubbar. Senaste svenska att skriva på för en Serie A-klubb är Emelie Helmvall. Hon debuterade för Pink Bari i helgens möte med Florentia. Det var dock en annan svenska som stal showen i den matchen. Sara Nilsson blev nämligen tvåmålsskytt när hennes lag vann med 4–1.
Utöver Nilsson blev även Linda Sembrant målskytt i den italienska ligan den här helgen. Sembrant gjorde sitt andra ligamål för säsongen när Juventus vann mot Inter med 5–1.
Den svenska skytteligan i Italien toppas av Jenny Hjohlman som gjort tre mål. Sembrant och Nilsson står på två, medan Julia Molin och Annahita Zamanian har gjort varsitt.
I Spanien tog svensklaget Tacon en viktig poäng hemma mot Valenica. Matchen slutade 0–0, vilket innebär att Valencia ligger på 15:e plats och alltså är under nedflyttningsstrecket. De föll ner under strecket i lördags när Betis vann sin match. Tacon ligger på nionde plats med 23 poäng.
Jag såg den andra halvleken av matchen. Och det var verkligen gräsligt dålig spelkvalitet. Jag tror faktiskt inte att något av lagen lyckades slå fler än tre passningar till rätt adress en enda gång i den andra halvleken. Det gjorde faktiskt lite ont att se Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson i en så dålig fotbollsmatch.
I tabelltoppen har Barcelona fortsatt nio poängs ledning till tvåan Atletico Madrid. Barca vann helgens match med 7–0 mot Huelva. Där blev Jennifer Hermoso och Asisat Oshoala tvåmålsskyttar.
Slutligen tillbaka till Australien. Där ser det ut att bli rakt igenom Sydney och Melbourne i slutspelet. Brisbane Roar föll nämligen mot bottenlaget Perth Glory i söndagens möte. Därmed försämrades Roars chanser att slå sig in topp fyra ganska rejält. Med två omgångar kvar är det bara fem lag kvar i slutspelsstriden. Tabelltoppen ser ut så här:
Melbourne City 20–3 28
Sydney FC 19–8 22
Western Sydney Wanderers 21–14 19
Melbourne Victory 14–13 17
———————————————–
Brisbane Roar 16–16 14
Tillagt i efterhand: Här är en liten cupgenomgång. Det bör ju förstås först uppmärksammas att Julia Spetsmark gjorde tre mål på 70 minuters speltid när Benfica vann med hela 11–2 mot Amora FC i portugisiska cupens kvartsfinal. Målen går att se här. Framför allt gillar jag Spetsmarks löpning innan hennes tredje och sista mål.
Och när Slavia Prag blev klart för semifinal i tjeckiska cupen gjorde Mia Persson ett av lagets mål. Slavia vann kvarten med förkrossande 11–0 mot Hradec Kralove.
Maja Göthberg gjorde inget mål, men hon var i alla fall med och tog Kups till semifinal i finska cupen. Man slog ut HJK med 4–3 i kvartsfinal. I Frankrike spelade Hanna Glas hela matchen när PSG gick till cupsemi via 3–1 borta mot Arras. Däremot ingick inte Marija Banusic i Montpelliers trupp när laget föll på straffar mot Bordeaux.
På Aftonbladet kan man läsa om det här, här och här. Av texterna framgår att samtliga 132 matcher skall sändas på nya Aftonbladet Play. Vad det kommer att kosta hittar jag däremot inga uppgifter om.
Jag hittar inte heller några uppgifter om vad tidningen har betalat för de här rättigheterna. Men det verkar i alla fall som att de har betalat – vilket förstås är glädjande för de damallsvenska klubbarna. De senaste åren har ju tv-upplägget inte givit några intäkter till klubbarna.
Flera av frågetecknen kring tv-sändningarna lär säkert rätas ut ganska snart. Det är ju inte så långt kvar till avspark.
Medan det är goda nyheter för damallsvenskan i dag händer det mindre roliga saker på nivån under. I går kväll blev det klart att LB07 drar sig ur elitettan. Om jag fattat saken rätt saknades det tre miljoner kronor för att klara säsongen.
Det här ställer förstås till det för LB:s spelare. Klart är redan att Andrea Thorisson skrivit på för IFK Kalmar.
BOM!! Andrea Thorisson LB07 har idag skrivit på för IFK Kalmar. Ett viktigt mittfält och anfallskomplement till kommande säsong. Andrea ansluter så snart vi löser det praktiskt.
I stället för en sammanslagning på elitnivå kommer LB07 nu istället göra Malmö FF sällskap i division IV.
Det är förstås otroligt tråkigt att två lag nu känt tvingats till att dra sig ur elitettan. Jag skulle säga att det här helt enkelt är en historiskt stor kris för svensk damfotboll.
Jag har sett EDF:s generalsekreterare Tomas Hoszek uttala sig till Radiosporten. Men jag har inte sett en enda representant för förbundet säga något om en av de största kriserna svensk damfotboll någonsin drabbats av. När vaknar Karl-Erik Nilsson och de andra i förbundsledningen?
Jag såg att IFK Kalmars sportchef Tommy Nyberg också efterlyste aktion från förbundet. Till Barometern sa Nyberg så här:
”I en tid när damfotbollen tar enorma kliv i Europa lägger elitlag ner i Sverige, det är ren sorg att se och höra. Utifrån ett strukturellt plan: De som borde ta sig en riktig jävla funderare är Svenska fotbollförbundet. Föreningarna får för lite stöd, samtidigt som svensk fotboll blomstrar. De måste rannsaka sig själva ordentligt.”
Nyberg får frågan om det inte förs någon dialog med förbundet om de här frågorna. Svaret:
”När det gäller förutsättningar för elitfotboll: Nej, det är var och en för sig själv. Man borde ha en dialog, vill man att svensk fotboll ska överleva, måste det pumpas in pengar. Signalerna det här skickar till allmänheten, fans och näringslivet är att damfotbollen inte har en framtid.”
I nuläget består alltså elitettan av 13 lag. Frågan går nu till Sunnanå om att ersätta LB07. Tackar Skellefteklubben nej är det Dösjöbro som är tvåa i turordningen. Därefter är det fjolårets serietvåor i division 1 som får frågan. Om jag har räknat rätt är turordningen där: 3) Sandviken, 4) Notviken, 5) IFK Norrköping, 6) Rössö, 7) Telge United, 8 ) Eskilsminne.
Apropå elitettan noterar jag att Kungsbacka DFF nu börjat fylla på sin spelartrupp. Junioren Elin Flakberg blev första spelare att skriva A-kontrakt med klubben, och nyförvärvet Bupe Okeowo blev den andra. Det ljusnar i alla fall något i Kungsbacka.
Det har varit en händelserik damfotbollstisdag – massor av hänt på vår svenska silly season. Alla verkar vilja rensa skrivborden inför jul. Och i helgen gick alla europeiska toppligor utom den spanska på julledighet.
I Frankrike och Tyskland har de båda suveränerna Lyon och Wolfsburg vunnit alla ligamatcher utom en i höst. Lagen har drabbats av ”bakslag” i form av varsitt kryss. I Frauen-Bundesliga finns Hoffenheim tre poäng bakom och Bayern München har sex poäng till serieledning. Inga andra lag har i praktiken chans på Champions Leagueplatser.
I Frankrike har Lyon en lucka på fem poäng ner till tvåan PSG. Sedan finns Bordeaux ytterligare två poäng bakom, och Montpellier har fem poäng till PSG. Topp två efter slutspelad serie kommer att finnas bland de fyra lagen.
I England är det tre lag som slåss om guldet. Efter att Chelsea tappat poäng mot Liverpool är det Arsenal som går på jullov som serieledare. Manchester City är tre poäng bakom och Chelsea fyra. Fast Chelsea har en match mindre spelad.
I Arsenal har vi höstens spelare inom internationell damfotboll – Vivianne Miedema. Den nederländska skyttedrottningen har gjort 26 mål för sitt lag på 16 starter i höst. Dessutom har hon stått för tio assist, och hon leder både skytteligan i WSL och i Champions League.
På svensk mark noteras att Hammarby och Kvarnsveden håller på att torna upp som tänkbara seriefavoriter i elitettan nästa år. I varje fall känns de som de båda klubbar som varit starkast hittills under silly season.
Däremot ser det riktigt mörkt ut för Kungsbacka DFF. Ett tiotal spelare har lämnat, och ännu har jag varken sett någon kontraktsförlängning eller några nyförvärv. Kris.
I damallsvenskan har dagens nyheter varit att Amanda Johnsson Haahr går till Växjö och att Jenna Hellstrom lämnar Örebro för NWSL och Washington Spirit.
Dagens stora snackis i svensk damfotboll har dock handlat om Malmö FF:s dränering av division I-klubben Dösjöbro.
Ni minns ju att MFF kunde ha tagit över LB07:s verksamhet. Det skulle ha skett i samförstånd, och enligt befintliga regler. Men det föll av moraliska skäl. MFF:s medlemmar ansåg att det var omoraliskt att ta över en annan klubb.
I stället skall MFF börja från gärdsgårdsserierna, och bygga något eget. Det gör man genom att ta över Dösjöbros lag, mot Dösjöbros vilja. Ni som är insatta vet ju att Dösjöbro kvalade mot elitettan för några veckor sedan. Nu ser det ut som att klubben får spela med ett F17-lag i ettan nästa år.
Det finns förstås MFF:are som vänder som mot hanteringen av Dösjöbro. Men de allra flesta kommentarer som jag sett på olika sociala medier tycker att klubben har agerat på ett korrekt sätt. Det gör ju förstås även klubbledningen.
Och rent regelmässigt har Malmö FF inte gjort något fel – man har följt reglerna. Men hur är det med moralen?
Patrick Ekwall och Zecira Musovic är två profiler som framfört olika vinklar på frågan.
Oklart vad som är mest skamlöst i Malmö FF:s slakt av Dösjöbros diviison 1-lag i fotboll, att man hävdar att man ”inte tänkt på vilket lag spelarna kommer från” eller att man tycker det är skitsamma att man utarmar en liten klubb på bygden för att vinna div 4?
Ang. MFF-uttagningen. En del argumenterar för att uttagningarna till damlaget varit dåliga pga att det ej resulterat i tillräcklig spridning. Det handlar väl om att få det bästa, möjliga laget? Är det dags för hobbyverksamhet bara för att det är damfotboll?
Jag tycker som ni förstår mest som Ekwall. MFF har ju röstat nej till att ha damelitfotboll de kommande åren – de skall spela i division IV nästa år. Att då sänka en annan klubb för att få ihop ett lag som kommer att göra tvåsiffrigt i varje match känns ju sisådär.
Vi har för övrigt en kopia här i Borås, där Elfsborgs nystartade damlag har dränerat Sjömarkens IF (som åkte ur ettan i år) så mycket att Sjömarken inte ser ut att komma till spel nästa år. Det är kul att Elfsborg och MFF vill vara med i damfotbollen, men deras inmarsch har lämnat en rätt bitter eftersmak.
I förra veckan kom en annan tråkig damfotbollsnyhet här i Borås – den elitsatsning som var planerad att göras utifrån Bergdalens IK:s lag stoppas av Svenska Fotbollförbundet, och läggs ner.
Personligen tycker jag att förbundet har sjukt dåliga regler för elitsatsningar. I min (pluslåsta) krönika i BT skrev jag:
”Folket bakom Borås FC skall förstås ha kritik för sitt misslyckande. Men det finns också anledning att ifrågasätta Svenska Fotbollförbundets ramar och regler. Som jag ser det måste man ha olika upplägg för hur man hanterar satsningar inom herr- respektive damfotboll. Det är samma sport, men olika världar.
…
I Sverige har vi jätteproblem med att hitta fotbollsklubbar som vill satsa på tjejer. Assi drog sig exempelvis nyss ur elitettan av ekonomiska skäl. Och ytterligare två klubbar har i år släppt sina platser i division I. När man vet förutsättningarna känns det vansinnigt att förbundet stoppar de som vill något.”
Bakgrunden var att Bergdalens IK är en kvartersklubb som inte vill bära någon elitsatsning. Klubbens damlag har dock kommit trea i ettan två år i rad, och vill uppåt. För att kunna satsa rejält mot elitettan ville damerna bryta sig ur och bilda en egen förening – Borås FC.
Det hela stoppades dock på grund av att Bergdalen ville ha kvar sina många ungdomslag. Om Bergdalen hade misskött sin flickverksamhet hade det inte varit något problem – då hade Borås FC kunnat bildas. Så funkade det i Alingsås härom året. Eftersom Holmalund inte hade några flicklag godkändes Alingsås FC United. Men eftersom Bergdalen har flicklag tilllät inte förbundet bildandet av Borås FC.
Det här har bara skapat förlorare. Inte minst Bergdalens IK som står kvar med ett damlag som är för bra för klubben.
Jag tycker i och för sig att det finns en rimlighet i att förbundet kräver att elitklubbar har ungdomsverksamhet. Men det går att formulera reglerna på mycket bättre sätt än de nuvarande. Exempelvis genom att villkora att man måste starta ungdomslag inom ett visst antal år, annars blir det tvångsnedflyttning. Och sedan bör man dra in, eller i alla fall sänka, medlen till de elitklubbar som inte har flicklag.
Innan jag sätter punkt för det här inlägget kommer här en liten snabbgenomgång av nyhetsflödet från de senaste veckorna:
* Pia Sundhage och Brasilien avslutade året med en stabil seger. Det blev 4–0 mot Mexiko i ländernas andra landskamp på några dagar.
* Japan vann Östasiatiska mästerskapen efter att ha tagit full poäng och gjort 13–0 i slutspelet. Dagens ”final” mot Sydkorea slutade med 1–0-seger.
* Japan även är en av slutkandidaterna till arrangera nästa VM-slutspel. Övriga länder som är kvar i striden om värdskapet 2023 är Brasilien, Colombia och ett samarbete mellan Australien och Nya Zeeland.
* Det inte är given succé med herrelitklubbar inom dameliten. Djurgårdens trotjänare Mia Jalkerud tycks inte vara speciellt nöjd med hur svenska herrmästarna tar hand om sitt damlag.
* Nils Nielsen tar över som förbundskapten i Schweiz. Nielsen gjorde ju succé 2017, då han tog Danmark till EM-final.
After leading Denmark to a maiden @UEFAWomensEURO final in 2017, Greenland-born @NilsNielsen9 is bringing his proven philosophy to Switzerland’s national team @SVF_ASF
* Tacon har en riktigt tuff avslutning på 2019. På lördag väntar nämligen derby, borta mot Atletico Madrid. Atletico har tappat lite mark mot Barcelona på sistone, och måste i princip vinna. Efter tolv av 30 omgångar är det fem poäng upp till serieledning. För Tacon har läget ljusnat något på sistone. Man ligger nu på elfte plats av de 16 lagen. Men det är bara två poäng ner till negativt kval, så Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani kan knappast slappna av under jul. De båda stod för övrigt för de här båda målen i den viktiga segern mot Espanyol härom helgen:
* Det verkar bli åtta lag i Algarve cup kommande år: Belgien, Danmark, Italien, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Sverige och Tyskland. De åtta lagen kommer att spela utslagsturnering med kvartsfinal, semifinal och final.
I kväll har Malmö FF har haft extra årsmöte för att besluta om eventuellt samgående med LB07. Det var en fråga som engagerade rekordstor uppslutning. Nästan tusen medlemmar var på plats, och många av dem hade fullmakter vilket gjorde att det totalt var 1405 röster i den slutna omröstningen.
Till slut när Malmö FF:s årsmöte drog igång är röstlängden 1405 personer varav 970 närvarande. Nu återkommer vi på https://t.co/c77thMNior efter första omröstningen. Vilket lär dröja ett tag.
Inledningsvis beslutade mötet med stor majoritet att Malmö FF skall starta damlag. Andra frågan på dagordningen var på vilken nivå, alltså om man skulle starta i division IV eller gå ihop med LB07 och starta i elitettan. Det var här det blev sluten omröstning, vilket drog ut på tiden. Det visade sig att medlemmarna röstade mot att ta över LB07, klubben kommer alltså att starta i division IV nästa år.
För svensk damfotboll är det förstås ett tråkigt beslut.
Runt om i Europa och världen kliver penningstarka herrelitklubbar in med satsningar på högsta nivå, och höjer omgående standarden på ländernas damfotbollsligor. I Sverige råder en skräck mot den typen av satsningar – vilket istället får/tvingar de stora klubbarna att starta damlag i division IV.
I fallet MFF är det extra dåligt med några år i gärdsgårdsserierna eftersom klubben hade pratat om en satsning på kring åtta miljoner kronor på sitt damlag under premiäråret – om det hade varit på elitnivå. Nu tar det minst fyra år extra innan de där pengarna satsas inom svensk damfotboll. Man kan alltså säga att svensk damfotboll härmed går miste om minst 30 miljoner kronor.
Faktum är att jag inte tror att det kommer att vara givande för någon med Malmö FF i skånska gärdsgårdsserier. Bara klubbnamnet kommer att göra att de sannolikt får ihop ett så starkt lag att de lätt kommer att promenera genom divisionerna och göra tresiffrigt antal mål i åtminstone fyran, trean och tvåan. Kanske även i ettan. Och hur kul är det?
Torsdagen var en händelserik damfotbollsdag, som avslutades med att Nordens sista representant i Champions League åkte ut på straffar.
Bröndby vann med 2–0 i Glasgow, och förlängningen blev mållös. Då blev det straffar, och trots att danskornas målvakt var först att rädda en straff blev det skotskorna som fick jubla. Efter att Nanna Christiansen gjort mål på Bröndbys första straff räddade nämligen Glasgowmålvakten Lee Alexander tre raka och blev stor matchvinnare.
Just det, det är samma Lee Alexander som gjorde en säsong i Mallbacken 2016. Och samma Lee Alexander som räddade en straff mot Argentina i VM:s gruppspel, men den fick slås om för att hon var en millimeter framför mållinjen. Nu fick hon sin straffrevansch.
Brittiska öarna får därmed två lag i kvartsfinal i form av Glasgow City och Arsenal. Utöver dem är det två franska (Lyon och PSG), två tyska (Wolfsburg och Bayern München) och två spanska lag (Barcelona och Atletico Madrid) som spelar vidare i cupen till våren.
En som inte spelar vidare i samma klubb till våren är Anna Oskarsson. Den Gotlandsbördiga ytterbacken lämnar Linköping för Eskilstuna. För tillfället är det en hel del rykten om spelare som är på gång att lämna LFC.
Det är ju inte så konstigt i sig. Man underpresterade i år, och man behöver bygga om laget till nästa år. Det innebär ju att flera spelare måste lämna. Sedan är frågan om det är ”rätt” spelare som lämnar. Mimmi Larsson har tydligen använt den klausul som gav henne möjlighet att bryta sitt tvåårskontrakt efter första året. Och jag nåddes i dag av rykten om att Emma Holmgren tillhör de spelare som kan vara på gång bort.
Det blir spännande att följa händelserna i LFC den närmaste tiden.
Det blir ju förstås också spännande att se om Malmö FF är tillbaka i dameliten nästa år. I dag meddelade klubben att det kommer att krävas en två tredjedels majoritet vid det extra årsmöte där man skall besluta om ett övertagande av LB07.
Det minskar chanserna att vi har MFF i elitettan nästa år. Personligen tycker jag det vore tråkigt om inte sammangåendet blir av. Det är bra för svensk damfotboll om det kommer in en herrfotbollsklubb som verkligen är beredd att satsa rejält på sina damer. Och att den klubben kommer in fortast möjligt.
Om MFF hamnar i läget att de skall börja från division IV dröjer det minst fyra år innan klubben når eliten. Fyra år är en evighet i damfotbollen, med tanke på hur utvecklingen sett ut de senaste åren. För fyra år sedan fanns spelare som Marta, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Sara Björk Gunnarsdottir, Gaelle Enganamouit, Claudia Neto, Pernille Harder, Lieke Martens och Danielle van de Donk i vår högsta serie. Nu kan vi bara drömma om att utländska stjärnor av den här digniteten skall välja damallsvenskan.
Under tisdagskvällen kom den tråkiga nyheten att Lisa Dahlkvist har dragit av hälsenan på träning, och blir borta länge.
Det positiva är ju att skadan kom efter avslutad serie, och att det brukar ta just över ett halvår att komma tillbaka från en sådan här skada.Vill det sig väl kan Dahlkvist vara tillbaka ganska tidigt in i nästa års damallsvenska.
Den 32-åriga OS-hjältinnan har för övrigt gjort en stark höst, och är en av många som ligger bakom Eskilstunas lyft ända upp på medaljplats.
Så till något annat.
Ni som följer den här bloggen noga vet att jag inte brukar vara sen med att ta fram sågen när det dyker upp priser eller nomineringar som jag inte håller med om. Ofta är jag stenhård när jag dömer ut olika juryer.
I helgen blev jag själv rejält sågad. Och med tanke på det ovanstående är det väl kanske inte mer än rätt…
Listan publicerades inför avspark i den sista omgången. Dagen efter såg jag att guldtränaren Jonas Eidevall hade påtalat att det var minst ett fel på listan. Först trodde jag att det handlade om någon faktamässigt. Men det visade sig att vi i juryn hade missat en spelare.
Cankovic? Lätt topp-3 i serien och ni har inte med henne på topp-25…
Eidevall anser att det är obegripligt att inte Jelena Cankovic kom med. Han fick stöd från Växjöhåll, där utelämnandet av serbiskan beskrevs som en gigantisk blunder.
Cankovic bör vandra in på topp 15 utan problem. Kan inte dra mig till minnes att jag sett någon match med henne under hösten där hon inte visat de kvaliteterna som behövs för det. Ett par insatser som tar henne in på topp 10. Gigantisk blunder i mina ögon men smaken är olika 🙂
Spontant är det ju skönt att man inte anklagas för att göra gigantiska blunders varje dag. Men hur kunde då Cankovic hamna utanför vårt topp 25?
Först låter ju 25 spelare som ett jättestort antal. Men det är det inte. Det är ju faktiskt bara två spelare per lag, eller drygt två spelare per position. Här kan noteras att vi inte tog med en enda ytterback, vilket jag i efterhand inte är helt nöjd med.
När jag tog fram mitt urval av spelare tänkte jag även på fördelning mellan klubbar. Årets damallsvenska har trots allt varit så jämn att det är svårt att motivera att bara ta med spelare från några få klubbar. Till slut kom ändå 13 av de 25 spelarna från de tre topplagen.
När jag bedömer spelare och lag lägger jag mycket stor vikt vid vad jag upptäcker när jag ser lagen på plats. Här kan man ju notera att jag har mycket bättre underlag kring Göteborg, som jag sett elva gånger i år, än på Rosengård, som jag bara har sett två gånger på plats.
När jag gick igenom Rosengårds spelare funderade jag lite kring Cankovic. Superassisten till Anna Anvegård:s kvittering mot Linköping fanns ju på näthinnan. Men jag kom fram till att andra spelare från Malmöklubben har sett bättre ut när jag kollat in laget.
Livematcherna jag sett är bortamötena med Göteborg och Kungsbacka. I Göteborg kom Cankovic in i paus och gjorde en bra halvlek. Men det gjorde många, och hon var inte inblandad i målen. Och det jag minns mest från matchen i Varberg är att hon missade en straff.
Och efter en koll på Cankovics statistik från säsongen på svenskfotboll.se kände jag att jag inte hade underlag för att lobba för henne. I den officiella statistiken är hon bokförd för två mål och fyra assist, vilket jag faktiskt tycker är rätt dåligt för en spelare som har tiarollen i ett mästarlag som har gjort 51 mål.
Som jämförelse gjorde Anvegård nio mål på nio matcher och 629 spelminuter för Rosengård. Cankovic satte två på 15 matcher och 1268 spelminuter.
Efter Eidevalls kritik har jag förstås kollat Cankovic ett varv till. Då noterar jag att hon är bokförd för sju assist i Jared Burzynski:s statistik – som ju är betydligt mer trovärdig än det haveri som förbundet ansvarar för.
Självklart kan man tycka att jag borde kollat Burzynskis siffror direkt med tanke på hur otillförlig förbundets statistik är. Men jag tänkte faktiskt inte på Burzynskis sida när jag gjorde min ranking. Jag skulle ju gå igenom alla spelare i serien, och då är svenskfotboll.se trots allt det bästa verktyget jag har att tillgå.
Sammanfattningsvis är sju assist en bra siffra. Och Eidevall har säkert rätt i att Cankovic borde ha varit med på topp 25. Men hans ”lätt topp tre” känns inte rimligt. Kanske att hon är topp tre i serien sett till potential, men knappast till vad hon uträttat under året. Hon ville ju exempelvis inte vara med alls under seriens första tredjedel.
Klart är att det här gör att jag kommer att kolla in Jelena Cankovic extra noga nästa år. Och även om man inte gillar att bli sågad är det ju kul att det man gör väcker engagemang.
Eidevall är för övrigt nominerad till priset årets tränare ihop med Göteborgs Marcus Lantz och Vittsjöduon Stefan Ekstrand/Thomas Mårtensson.
Vi får väl se om Eidevall får fira i Globen. Han och spelarna i FC Rosengård blev i alla fall firade på stadion i Malmö i går.
Här funderar man lite på om det kan ha varit sista gången som Rosengård hyllades på det här sättet av Malmö FF-supportrar. För vad händer om MFF har ett eget elitlag på damsidan nästa år?
Jag har för övrigt förgäves sökt information om hur det gick på LB07:s extra årsmöte i går. Någon som vet vad som beslutades?
På en lite annan nivå har politikerna i Nordiska rådet i dag ställt sig positiva till ett fotbolls-VM i Norden 2027. Därmed kan de nordiska fotbollsförbunden titta vidare på vilka städer i Sverige, Norge, Danmark, Färöarna, Island och Finland som kan tänka sig att satsa på att vara med som arrangörer i ett VM.
I går presenterade de regerande världsmästarna USA sin nya förbundskapten. Som väntat blev det den före detta Seattletränaren Vlatko Andonovski som fick uppdraget.
Andonovski debuterar med match mot Sverige den 8 november 01.30 svensk tid. Hittills har jag bara läst positiva kommentarer om den nya förbundskaptenen, det såväl från kollegor, spelare som experter. Vi får se om det håller i sig.
Fantastic coach. Congrats Vlatko. Hard working, inspiring and just a good human. New exciting era for the USWNT!!!!! https://t.co/VbGrPmYExk
Absolutely cannot wait to see what Vlatko does with this team and not just the tactical aspect. What gems does he pull out personnel wise… both from within players we already know and those who have been overlooked. This decision!🔥🔥🔥🙌 https://t.co/z60DeCaLb1
Som jag skrev för en vecka sedan har spelarna i den spanska ligan beslutat sig för att strejka i höst. Nu står det klart att strejken kommer att starta den 16 november – om inte parterna har kommit överens innan dess. Notera att lönesummorna i länkad TT-artikel handlar om årslön, inte månadslön.
I Sydamerika blev det Corinthians från Brasilien som vann Copa Libertadores. I finalen besegrades landsmaninnorna från Ferroviaria med 2–0.
Avslutningsvis kommer en tweet med ett par snygga frisparkar från den tyska ligan. Den första från Friburgs landslagsspelare Klara Bühl är fullständigt fantastisk – en kandidat till årets frispark alla kategorier.
Damallsvenskan 2019 är över. Mål av Pauline Hammarlund och Taylor Leach sköt ner LB07 i elitettan, och sköt samtidigt kvar Djurgården i högsta serien.
Vittsjö blev trea efter en stark 2–0-seger i avslutningsmatchen. Därmed släppte Vittsjö in minst mål – och man höll nollan i 14 av 22 omgångar. Sabrina D’Angelo – som alltså inte anses vara en av damallsvenskans två bästa målvakter – höll 13 nollor på 20 matcher. Stort grattis till Vittsjö för en enormt imponerande säsong.
Eskilstuna tar sista medaljen. Och på mittenplaceringarna blir ordningen Linköping, Piteå, Kristianstad och Örebro. Nia kom Växjö och på den otroligt viktiga tiondeplatsen slutade alltså Djurgården.
Lagets skyttedrottning Mia Jalkerud stod alldeles nyss i SVT och beskrev sina känslor efter 2–0-förlusten i Vittsjö.
”Det känns bara som en lättnad. Den poängen vi vann senast blev nyckeln i dag.”
Så var det. För LB07 kan det bli omstart i elitettan i Malmö FF-dräkt. LB skall ha ett extra årsmöte på måndag för att besluta i frågan. Sedan måste förstås även MFF ta beslut, och det känns som bekant som den riktigt tuffa biten här.
Under lördagen var LB07 uppe över nedflyttningsstrecket i drygt 18 minuter. När Clara Markstedt gjorde 1–0 för Vittsjö visade matchklockan på Vittsjö IP 50.32 – och Djurgården var nere på nedflyttningsplats.
Pallo Hammarlunds ledningsmål i Malmö kom efter 68.58 – och tog upp Stockholmsklubben på fast mark igen. Och där blev man alltså kvar.
I skytteligan blev det Anna Anvegård som tog hem spelet. Grattis.
Lite förvånande bytte Göteborg ut Rebecka Blomqvist med ungefär en kvart kvar att spela. Där avgjordes skytteligan.
Jag brukar ju säga att ett serietips är godkänt om man har lagen inom två placeringar. Det innebär att jag får godkänt på nio av tolv lag för mitt tips från i våras. De tre lag jag bommade med fler än två placeringar är Kristianstad, Eskilstuna och Djurgården. Av dem är det United som överraskat positivt, medan KDFF och Djurgården hamnade betydligt längre ner i tabellen än jag trodde.
Jag minns att jag blev ifrågasatt i våras dels för att jag hade Rosengård fyra platser före Linköping, dels för att jag hade placerat Vittsjö före LFC. På något sätt känns det rätt skönt att båda de tipsen slog in.
Nu har vi klart med nio av de tolv lagen i nästa års damallsvenska. Under söndagen vet vi om det blir Hammarby eller Uppsala som tar den tionde platsen. Det som sedan återstår är frågan om Linköping och Växjö kommer att få elitlicens. Vad jag sett har det inte beslutats ännu.
Vi har också klart med tolv av 14 platser i elitettan. Även här skall ett lag av Hammarby och Uppsala adderas. Dessutom återstår frågan om Kungsbacka får elitlicens, eller om Älvsjö AIK får en extraplats.
Vi är framme vid den sista stora svenska damfotbollshelgen 2019. Jag vet att det är ett landslagsläger kvar, men i princip tar säsongen slut på söndag.
Tyvärr är det avgjort i toppen. Jag skriver tyvärr eftersom det sannolikt hade blivit stora publiksiffror på lördagens slutomgång – om guldstriden hade levt.
I fjol hade vi en levande guldstrid, och totalt 9616 åskådare på slutomgången. I år känns det tveksamt om publiksiffran når upp till fyrsiffrigt på någon av de sex matcherna.
Mest spänning är det ju förstås i nedflyttningsstriden, mellan Djurgården och LB07. Där är det fördel Stockholm. Djurgården hänger kvar om de tar lika många poäng som LB.
Djurgården spelar borta mot Vittsjö i den match som på förhand känns som omgångens klart intressantaste. Utöver nedflyttningsstrid är det ju en match där hemmalaget kan säkra de lilla silvermedaljerna. Den andra intressanta kampen som återstår i tabellen är ju just den om lilla silvret och bronset. Den mellan Vittsjö och Eskilstuna.
Med tanke på att Vittsjö lär vara motiverat att vinna och ta tredjeplatsen tror jag knappast att Djurgården kommer att ta en trepoängare i morgon. Jag tror inte ens att de får med sig någon poäng från Skåne.
Frågan är om Djurgården har med sig en damallsvensk plats hem till Stockholm i morgon kväll. Det troliga är att de har det – trots att jag tror att de kommer att förlora. Göteborg är ju nämligen det klart bättre laget i mötet med LB07. Göteborg har också fyra raka segrar mot LB i tävlingsmatcher.
Det som talar för LB är att Göteborg blir tvåa i damallsvenskan – oavsett resultat. Det är således inte säkert att göteborgarna är beredda att kasta sig in i alla dueller på samma sätt som lag som slåss för kontraktet brukar göra.
Dessutom har Göteborg drabbats av ytterligare en hjärnskakning. Huvudskador har ju varit ett tema här i bloggen på sistone. Och Göteborg är kanske det lag som varit allra hårdast drabbat på senare år. Man minns ju exempelvis att både Loes Geurts (juni 2015 till februari 2016) och Jennifer Falk (maj 2017 till mars 2018) varit borta långa perioder till följd av huvudskador. Och i år har Catrine Johansson tvingats sitta på läktaren hela säsongen på grund av hjärnskakning.
På sistone har ju även Elin Rubensson varit borta till följd av huvudskada. Och i veckan lades Julia Roddar till på den här mindre trevliga listan. Roddar spelar inte i Malmö i morgon, och även om Rubensson tydligen varit med i träning igen vore det förstås vansinnigt att låta henne spela en match som inte betyder något för laget. Även med några av sina landslagsspelare borta skall Göteborg vara ett bättre lag än LB07.
Men vem vet, ibland kan ju motivation slå klass. Så det kanske kan bli skrällar både i Vittsjö och Malmö under lördagen. Och i så fall kan nedflyttningsstriden bli en riktig nagelbitare.
Utöver nedflyttningsstrid och kamp om lilla silver och brons blir det även intressant att se vem som vinner skytteligan.
Anna Anvegård leder på 14 mål, ett för Rebecka Blomqvist. För Anvegård väntar bortamatch mot Kristianstad och för Blomqvist alltså bortamatch mot LB07. Även Mia Jalkerud och Therese Ivarsson har kvar en liten chans att bli årets damallsvenska måldrottning. De båda står på elva mål. De behöver alltså göra minst tre mål för att vinna. Jalkerud skall alltså till Vittsjö och Ivarsson möter Rosengård på hemmaplan.
Men lördag och damallsvenskan i all ära. Det är på söndag som helgens riktigt heta matcher spelas – både i Sverige och internationellt.
Helgens svenska publikmagnet är ju matchen om andra plats i elitettan mellan Hammarby och Uppsala. Vinnaren i den matchen spelar i damallsvenskan 2020 – vid kryss är det Hammarby som tar den åtråvärda andraplatsen.
Matchen startar 13.00 och direktsänds av Aftonbladet:
Söndag 27 okt kl 13.00: Se Hammarby mot IK Uppsala i Elitettan live på Kanalplan eller här | Aftonbladet https://t.co/puqKxY9MPs
Helst skall man ju förstås ta sig till Kanalplan och se drabbningen. Det ser ut att bli nytt publikrekord för elitettan. Det har nämligen sålts över 2400 biljetter i förköp. Hammarby har elitettanrekordet själva, och det är färskt. Det kom ju nämligen 2432 åskådare på derbyt mot AIK den 12 oktober.
2441 biljetter försålda till @Hammarbyfotboll mot @uppsalafotboll på söndag. Kommer alla de så är Elitettan rekordet slaget redan på förköp
Det om helgens inhemska matcher. Nu till nomineringar och priser. I går meddelades vilka spelare som är nominerade till Fotbollsgalan.
Jag reagerade över att juryn i princip struntat i damallsvenskan vid nominering till damkategorierna. I back- och forwardskategorierna fanns inga damallsvenska spelare. För jag räknar inte Kosovare Asllani (sex matcher) och Nilla Fischer (fem matcher) – de har spelat för lite i damallsvenskan för att de skall kännas aktuella.
Juryn har närmast till 100 procent gått på insatser i landslaget. Det gör att målvaktskategorien är närmast skrattretande. Där är de tre VM-målvakterna nominerade. Och Hedvig Lindahl är ju förstås självskriven här. Men varken Zecira Musovic eller Jennifer Falk har ju spelat något i landslaget i år – de har bara suttit på bänken.
Således måste de vara nominerade för sina insatser i damallsvenskan. Båda har gjort okej säsonger, men jag har inte sett någon argumentera för att de skulle vara vår högsta series två bästa. Tvärtom tycks de flesta överens om att Sabrina D’Angelo och Emma Holmgren har varit damallsvenskans två bästa målvakter. D’Angelo har hållit nollan i tolv av 19 matcher i ett bottentippat lag. Hon har dessutom släppt in klart minst mål i serien – men är inte nominerad. Det är närmast skandalöst.
I går trodde jag att juryn till Fotbollsgalan var tvungen att ta med minst en spelare från damallsvenskan i varje kategori. Men jag har blivit informerad om att det inte är så. Självklart är det damallsvenska meriter som gäller för priserna ”allsvenskans mest värdefulla spelare” samt ”årets genombrott i allsvenskan”.
Men i övriga kategorier får juryn fritt ta ut:
* Svenska spelare utomlands
* Svenska spelare i Sverige
* Utländska spelare i Sverige Spelare som spelar i Sverige ska ha deltagit i minst hälften av seriematcherna.
Eftersom juryn består av fyra förbundskaptener (Peter Gerhardsson, Magnus Wikman, Ulf Kristiansson och Anders Johansson) samt en representant för EFD (Stefan Alvén) och tre experter från etermedia; Johanna Frisk (Sveriges Radio), Malin Swedberg (C More & TV4-gruppen) samt Frida Östberg (SVT) känns det självklart att förbundskaptenerna ser till att våra landslagsspelare får en gräddfil till galan.
Och tvärtom blir damallsvenskan extremt åsidosatt. Det känns ju som att EFB omgående bör se till att damallsvenskans bästa spelare kan prisas i något annat sammanhang. Kanske att någon tv-kanal skulle kunna vara intresserad av att ha en damallsvensk prisgala?
Inom herrfotbollen har man ju skapat ”Allsvenskans stora pris” för att allsvenska spelare hamnade i skuggan av landslagets spelare på Fotbollsgalan. Allsvenskans stora pris arrangeras i samarbete av Cmore, magasinet Offside och Svensk Elitfotboll.
Här är förresten alla nomineringar till Fotbollsgalan:
Årets målvakt: Jennifer Falk, Hedvig Lindahl och Zećira Mušović.
Årets back: Magdalena Eriksson, Nilla Fischer och Linda Sembrant.
Årets mittfältare: Vilde Böe Risa, Elin Rubensson och Caroline Seger.
Årets forward: Kosovare Asllani, Sofia Jakobsson och Fridolina Rolfö.
Damallsvenskans mest värdefulla spelare: Sandra Adolfsson, Anna Anvegård och Caroline Seger.
Årets genombrott i damallsvenskan: Hanna Bennison, Ebba Hed och Matilda Plan.
Om det både var tråkiga och tveksamma nomineringar i damkategorierna till Fotbollsgalan var uttagningarna till allstarlaget i amerikanska ligan NWSL närmast ett skämt.
Helgens stora match i världen är ju finalen i NWSL på söndag kväll. Avspark är 20.30 svensk tid mellan North Carolina Courage och Chicago Red Stars. Jag vet inte hur vi i Sverige kan se den.
Jag hoppas att den här länken stämmer, för enligt den kan vi i Sverige se matchen gratis på nwsl:s hemsida. Men jag är osäker, för det har inte funkat efter VM.
Klart är att Courage är favoriter. Men ett lag som har målmaskinen Sam Kerr på topp kan aldrig skrivas av.
Däremot kunde många av NWSL:s mer framträdande spelare tydligen skrivas av när det där allstarlaget i NWSL röstades fram. Ligan lät supportrar rösta, och många av dem gick mer på landslagsmeriter än på vad spelarna gjort i ligan.
Således kom exempelvis Rose Lavelle med i elvan – trots att hon bara spelat 450 minuter och gjort ett mål i årets ligaspel. Ligaspelare och ledare rasar nu mot allstarlaget.
There is no doubt that these players are some of the best in the world but this is an absolute disservice to the NWSL players who played the entire season. Without them, there is no NWSL. https://t.co/viJesz0DCg
Embarrassing 4 NWSL. Excellent players but very few had great year in the league or even played enough games 2b considered. Lloyd, O’Sullivan, Sullivan, Staab, Erceg, Hinkle, Debinha, Williams, Purce, Nagasato, Barnes, Balcer. We want 2b best league in world we have to do better https://t.co/ZGqZNlEVOm
En av de spelare som nog borde ha varit med i elvan var japanska veteranen Yuki Nagasato. Hon presenterade ett eget förslag på hur man skall ta ut ligans allstarlag i framtiden. Det känns som att Nagasato är något bra på spåret:
idea :
▪︎No Fan Voting (or make only fan voting)
▪︎Based on Player & Staff & Media voting (Player and Staff can’t vote for players on your own team)
▪︎Set a Minimum qualification (2/3 games (or minutes) played of all game)
Det om priser. Utöver avslutning i USA och i våra svenska elitserier spelas det en del spännande matcher runt om i Europa i helgen. Vi har ett franskt toppmöte (Lyon–Bordeaux) som krockar med den damallsvenska slutomgången under lördagen. Och på söndag väntar en riktigt spännande toppmatch i Englands WSL. Den går mellan fullpoängaren Manchester City och regerande mästarinnorna Arsenal.
Damfotbollshelgen har tjuvstartat i dag. Tidigare i kväll har Bayer Leverkusen, där Antonia Göransson saknades i matchtruppen, förlorat med 1–0 mot Turbine Potsdam.
Och Ferroviaria från Brasilien har i dag tagit den ena finalplatsen i Sydamerikas Champions League, Copa Libertadores. I natt får vi veta om de får möta brasilianskt eller colombianskt motstånd i måndagens final. I natt möts nämligen Corinthians och America de Cali i den andra semifinalen.
Slutligen, här är helgens tv-guide:
Lördag:
13.00 på Viaplay: Wolfsburg–SGS Essen
15.30 på SVT1: Vittsjö–Djurgården
15.30 på Sportkanalen och Cmore: LB07–Göteborg
15.30 på Viaplay: Lyon–Bordeaux
Söndag:
13.30 på Viaplay: Manchester United–Reading
14.00 på Viaplay: USV Jena–Bayern München
15.30 på Viaplay: Arsenal–Manchester City
Ett stort grattis till Malmöklubben som har gjort en otroligt stark höst. Man lyckades väldigt bra med truppen under sommarfönstret, och laget har känts klart starkare efter VM än det var innan.
En viktig värvning var ju förstås Anna Anvegård, och det var ju just hon som gjorde Rosengårds mål i dag mot Vittsjö.
Det finns fler lag som är värda gratulationer i dag. Göteborg säkrade andraplatsen, och är därmed klart för ett andra raka deltagande i Champions League.
Redan i går säkrade Vittsjö och Eskilstuna sina medaljer – grattis till båda. Nästa helg avgörs vilket av lagen som blir trea, och vilket som blir fyra.
Starkt av Vittsjö förresten att ta poäng på Malmö IP. Starkt också av Eskilstuna att fortsätta rada upp segrar. Faktum är att sörmlänningarna nu är uppe i topp av hösttabellen. Laget har tagit 23 poäng på de tio senaste omgångarna. Under samma period har Rosengård och Göteborg tagit 22 och Vittsjö 17.
Jag har jobbat under söndagen, och har inte hunnit se så mycket av dagens matcher. Dock stod redaktionens tv:n på under Djurgården–Piteå. Så jag såg hur ett sjabblande Piteåförsvar kan ha räddat Djurgården kvar i högsta serien. 3–3-kvitteringen var ju en skänk från ovan till stockholmarna.
Inför slutomgången är nu Djurgården uppe på rätt sida om nedflyttningsstrecket. Dock kan det knappast anses ha varit positivt för stockholmarna att Göteborg säkrade andraplatsen redan i dag. Det innebär ju nämligen att Göteborg inte har något att spela för på Limhamns IP på lördag.
Däremot måste nog Vittsjö ta tre poäng om de skall försvara sin tredjeplats. Formstarka Eskilstuna är ju nämligen storfavoriter borta mot Växjö. Djurgården har alltså sannolikt en mer motiverad motståndare i slutomgången. Och djurgårdarna måste ta lika många poäng som LB för att hålla sig kvar.
I övrigt i dag noteras en megaskräll från den franska ligan. Där blev det nämligen mållöst mellan Dijon och Lyon. Dijon var tabelljumbo inför avspark, och hade tidigare varken tagit poäng eller gjort mål på Lyon. Något mål gjorde man inte, men en högst meriterande poäng blev det.
Gissa om Hanna Glas jublade över den skrällen? Nu leder nämligen PSG ligan med två poängs marginal efter sex omgångar.
I tyska ligan fortsätter Hedvig Lindahl att hålla nollan, och Fridolina Rolfö att göra mål. Båda svenskorna spelade hela matchen i Wolfsburgs 3–0-seger borta mot Frankfurt. Rolfö gjorde 1–0-målet, vilket innebär att hon nu bokförts som målskytt i fyra raka matcher.
Tillagt i efterhand: Rolfö spelade inte hela matchen, utan haltade av på slutet efter att ha fått en smäll på foten. Skadan kan vara allvarlig. Se kommentar nedan.
Även i Norge blev guldstriden helt avgjord i dag. LSK tog en poäng borta mot Kolbotn, och leder därmed serien med sju poäng med två omgångar kvar. Det är sjätte året i rad som LSK tar hem guldet – grattis.
Det er bare å gratulere @LSKKvinner med gullet! 🥇Her kan du lese om kampen som sikret den sjette strake serietittelen, men også om de andre kampene i runde 20! Bronseplassen har plutselig blitt vidåpen! 😮https://t.co/jCOC0c1pH6
I Spanien är svensklaget Tacon kvar på 14:e plats och negativ kvalplats efter 3–0-förlust hemma mot Levante. Både Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani spelade hela matchen.
Slutligen är det finalklart i NWSL i USA. North Carolina Courage behövde förlängning för att vinna sin semifinal mot Seattle med 4–1. Hemmalaget gjorde 1–0 på straff (Heather O’Reilly) i 88:e. Men Seattle kvitterade på övertid, och det blev alltså förlängning. Där var Julia Spetsmark:s lag starkast. Svenskan byttes för övrigt in i 112:e minuten.
After Lauren Barnes is issued for a hand ball, Heather O'Reilly takes the penalty and converts it past Casey Murphy, who has been on fire today.#NCvRFC | 1-0 | #NWSLPlayoffspic.twitter.com/0nv1Mm4Hve
Precis innan midnatt svensk tid blev det klart att finalmotståndaren heter Chicago Red Stars. Det blev femte gången gillt för Chicago i semifinal. Segerskytt blev inte oväntat Sam Kerr. Det var inte heller någon skräll att Yuki Nagasato stod för den fina framspelningen.
Det var en glödhet damallsvensk helg. Tyvärr hade jag inte möjlighet att se en enda av de många spännande matcherna. Först under sen söndagskväll hann jag börja kika på höjdpunkter från de olika matcherna.
Jag började med Rosengård–Linköping, och blev nästan omedelbart helt otroligt upprörd.
Ser nu situationen där Mimmi Larsson gör 1–0 till Linköping. Det är fullständigt sanslöst att inte Viggosdottir får något kort för det överfallet. I min värld kan det inte bli rödare än så.
Det var situationen vid Linköpings 1–0-mål, där Glodis Perla Viggosdottir körde över Mimmi Larsson, som satte mina känslor i svall. Det kan vara det fulaste jag någonsin sett i damallsvenskan. Jag har sökt i minnet, men kan faktiskt inte komma på något fulare.
Jag trodde möjligen att jag överreagerade när jag såg smällen första gången. Men faktum är att det inte blir ett dugg bättre när jag nu sett om situationen flera gånger. Som jag ser det är det en totalt ansvarslös axeltackling mot en oförberedd motståndares huvud.
Viggosdottir tar sats i tre–fyra steg och kommer med fart in i duellen. Hon är jättesen och har ingen som helst chans på bollen när hon hoppar mot Larssons huvud. Det blir inte bättre av att Larsson precis har nickat, och därmed är i ett läge där hon varken kan se sin omgivning eller skydda sitt huvud. Viggosdottir gör inte heller någon som helst ansats att försöka mildra smällen, tvärtom hoppar hon alltså in med axeln först.
För mig är det ett mörkrött kort – och många matchers avstängning. För Pernilla Larsson var det ingenting. Nu syns domaren inte i bild hela tiden, men av det jag kan se finns det inget som tyder på att hon tycker att det har hänt något anmärkningsvärt.
Jag hoppas verkligen att domare Larsson var skymd, och inte såg kollisionen. För om hon såg smällen undrar jag hur hon motiverar att inte dela ut något kort för en tackling av det här slaget.
Om domare Larsson var skymd så hoppas jag att hon har sett situationen i efterhand, insett att hon missat årets mest solklara utvisning, och skickat en anmälan till disciplinnämnden. För enligt mitt sätt att se det är det enda rätta att Glodis Perla Viggosdottir stängs av resten av säsongen. Det är däremot inte ett dugg rimligt att hon går helt ostraffad från en sådan ansvarslös tackling.
Tyvärr nonchaleras ofta våld mot huvud inom fotbollen – det av såväl domare som förbund. Men även av spelare. Vad jag kan se från tv-bilderna är det ingen i LFC som är på domare Larsson och kräver att Viggosdottir skall åka ut. Det är i sig anmärkningsvärt. Jag lovar att det däremot hade blivit liv om isländskan tacklat mot fötterna med dubbarna före.
Inom ishockeyn har man insett hur farligt det är med tacklingar mot huvud, och börjat dela ut långa straff för sånt som Viggosdottir gjorde sig skyldig till. Och då har de ändå hjälm i hockeyn.
Inom fotbollen ses däremot oftast sena tacklingar i markhöjd som betydligt allvarligare än våld mot huvudet. Jag är definitivt ingen vän av fula tacklingar mot fötter eller smalben. Men ben läker oftast ihop. Hjärnan är betydligt mer svårläkt.
Faktum är att jag tycker att det är högst tveksamt att Mimmi Larsson spelade vidare efter sitt första mål i går. Vi har sett alldeles för många exempel på spelare som fortsatt spela efter hjärnskakningar. Den som vill ha exempel kan ju alltid googla på hur Lotta Schelin:s karriär tog slut. Fast just på den här fronten tycker jag ändå att det sker förbättringar. Allt fler spelare byts ut och får behandling enligt hjärntrappan. Det är ju få matchläkare som vågar chansa med spelarnas huvuden.
Rent sportsligt tycker jag alltså att Rosengård borde ha spelat i numerärt underläge under hela andra halvleken. Nu slapp man det, och kunde till slut rädda en viktig poäng. En poäng som kan bli guld värd.
Helgens omgång innebar dock inte att vi blivit speciellt mycket klokare på hur damallsvenskan skall sluta. Rosengård leder med sex poäng och elva mål och är fortsatt snubblande nära mästerskapet. Men det är inte klart.
Göteborg är kvar som tvåa, och har nu säkrat en medalj* – precis som Rosengård. I övrigt är det så jämnt att sjuan Piteå fortfarande är med i medaljkampen.
*Inlägget är uppdaterat: Tänkte först inte på att fyran och femman möts, och att Göteborg därmed som sämst kan bli bronsmedaljörer.
Trean Vittsjö behöver en poäng till för att på egen hand spela hem klubbens första medalj någonsin. Det skulle kunna bli de stora silvermedaljerna – och en Champions Leagueplats. Fast det är helt klart fördel Göteborg i kampen om andraplatsen.
Eskilstuna har nu klättrat så högt att de är uppe på den fjärde och sista pallplatsen. United är tvåa i hösttabellen, bara en poäng bakom Rosengård. För Eskilstuna väntar närmast ”bronsmatch” mot femman Kristianstad. Seger där, och Uniteds medalj är klar.
Apropå Eskilstuna hade man ju gärna velat att det här inlägget skulle fokusera på det fantastiska mål som Sonia Okobi gjorde mot LB07. Det är helt klart en kandidat till årets mål i damallsvenskan.
För LB07 var det ett riktigt tungt mål, ett mål som innebär att Malmöklubben har en poängs marginal ner till Djurgården. Stockholmarna har bättre målskillnad, och känslan är att LB nog åtminstone behöver tre poäng till för att hålla sig kvar.
Till helgen spelar LB i Linköping, medan Djurgården har hemmamatch mot Piteå. Med tanke på de regerande mästarinnornas ovana att kryssa sig fram känns det inte orimligt med Djurgårdspoäng på söndag.
En sak som blev helt klar i helgen var att Kungsbacka åker ur damallsvenskan. Nu återstår att se hur långt de faller. Om de ej beviljas elitlicens flyttas de ju hela vägen ner i division I. Vi får alltså vänta och se om Västsverige får tre eller fyra lag i elitettan nästa år. Klara är ju Lidköping, Jitex och Alingsås.
Under söndagen fick vi även gratulera Bollstanäs från Upplands Väsby till spel i elitettan 2020. Laget vann båda kvalmatcherna mot Sunnanå med 3–2, vilket totalt innebar 6–4.
Om Kungsbacka flyttas ner till ettan skall ju ett lag till få plats i elitettan. Och här är jag lite osäker på om Sunnanå eller Älvsjö räknas som bästa förlorare. Jag tror dock att det är Älvsjö, även om Sunnanås totalförlust på 4–6 ju är bättre än Älvsjös på 0–2. Men Älvsjö kryssade ju i en match, vilket gör att de bör gå före på fler poäng.
Innan jag lämnar svenska nyheter noteras att den tidigare Växjötränaren Pierre Perssonfått ett nytt tränaruppdrag. Han skall leda IFÖ Bromölla i division I. Det är en klubb som bland annat har fostrat Göteborgstränaren Marcus Lantz.
Dags för en internationell koll. Den måste jag bara inleda med att hylla Portland Thorns, och deras publik. I helgen hade man sista hemmamatchen för året. Det kom 24 521 åskådare. Därmed är Thorns det första damlag i världen att gå genom en säsong med ett publiksnitt på över 20 000 personer. Fantastiskt bra.
Totalt sågs alltså Thorns hemmamatcher av 241 181 åskådare. Det innebar ett snitt på 20 098.
Det innebär också att Thorns slår sig in på topp tio-listan över de fotbollslag i USA som har bäst hemmasnitt. Det är alltså bara nio herrlag som har högre snitt. Ett av dem är lokalkollegan Portland Timbers, som slutade på ett snitt av 25 218 i år.
US/Canada pro soccer teams average attendance 2019 1 Atlanta United 52,510 2 Seattle Sounders 40,247 3 FC Cincinnati 27,336 4 PORTLAND TIMBERS 25,218 5 Toronto FC 25,048 6 LA Galaxy 23,205 7 Orlando City 22,761 8 LAFC 22,251 9 NYCFC 21,107 10 PORTLAND THORNS 20,098#mls#nwsl
I slutspelet får Portland ingen hemmamatch. I söndagens semifinal spelar laget borta mot Chicago Red Stars, medan den andra semifinalen går mellan Julia Spetsmark:s North Carolina Courage och Seattle Reign. Finalen går i Cary, North Carolina den 27 oktober.
I Europa var Chelseas derbyseger mot Arsenal helgens stora match. Både Magdalena Eriksson och Jonna Andersson spelade hela matchen i 2–1-segern. Det var mästarinnorna Arsenals första poängförlust för säsongen. Det innebär att Manchester City nu är enda fullpoängare i WSL, de är två poäng före Chelsea och tre före Arsenal. Reading har en match mindre spelad, och de klättrar upp jämsides med Arsenal vid seger i hängmatchen.
Svenska målskyttar i Europa i helgen var Linda Sembrant, Mia Persson, Emelie Johansson – och Fridolina Rolfö. Som jag skrev i det här inlägget tror jag att det var ett självmål, och att Rolfö aldrig rörde bollen. Men hon är i alla fall bokförd för ett mål på tyska förbundets hemsida. För mer info kring våra utlandsproffs insatser i helgen hittar du Fotbollskanalens svenskkoll här.
Helgens aktiviteter har redan dragit i gång. Under tiden jag skrivit på det här inlägget har jag spanat på Köln–Wolfsburg på Viaplay. En match där Fridolina Rolfö byttes in i paus, och således fick göra ligadebut för Linköping Södra.
I början av den andra halvleken spelade nämligen Wolfsburg med hela fyra före detta LFC-spelare på planen; Hedvig Lindahl, Claudia Neto, Rolfö och Pernille Harder. Under den perioden var det närmast uppvisningsfotboll.
Fridolina Rolfö och Hedvig Lindahl
Rolfö gjorde ett piggt inhopp, och satte nästan 4–0. Hon missade nämligen bollen, men hon störde ändå Kölnmålvakten så mycket att det blev självmål. Det stod 3–0 i paus, och slutade med 5–0-seger för Wolfsburg, som nu har sex raka segrar.
Tillagt i efterhand: Jag ser att Rolfö trots allt har bokförts för målet på tyska förbundets hemsida. Men det såg som sagt inte ut som att hon träffade bollen, så det borde i efterhand justeras till självmål.
Två av de tre lag som står på tolv poäng, Hoffenheim och Bayern München, möts under lördagen i en intressant match.
I kvällens match gjorde för övrigt Sara Björk Gunnarsdottir två mål. Hon har även skickat en hälsning till de blivande svenska mästarinnorna:
TVÅ dagar kvar till match och vi kämpar för vinst och ett GULD!
Fyra SM-guld med FCR har den här profilen, som idag spelar i ett av världens bästa klubblag @VfLWob_Frauen 🏆🏆🏆🏆 Look what @sarabjork90 has to say 🙈❤️💙 Thanks Björki! #Viärfcrosengårdpic.twitter.com/ixth0ug1Lz
Vi står ju inför en av de mer intressanta damallsvenska omgångarna på många år. Mötet Växjö–Kif Örebro känns avslaget, men i övrigt finns det stor laddning i samtliga matcher.
Det troliga är ju att Rosengård får fira guld i helgen. Frågan är bara vilken dag. Jag tror faktiskt att det blir redan på lördagseftermiddagen.
För om Göteborg inte vinner i Piteå är ju saken klar. Nu är det ju förstås alltid kul att vinna SM-guld, men att göra det framför tv:n, dagen innan egen match, är nog det sämsta sättet som finns. Så jag gissar att det är med blandade känslor som Rosengårdsfolket följer Piteå–Göteborg under lördagseftermiddagen.
Piteå borta är ju en väldigt tuff uppgift för Göteborg. Piteå är svårslaget i år, laget har bara tre förluster i damallsvenskan, och bara en av de har kommit på hemmaplan.
I hemmalaget är det frågetecken för Madelen Janogy. Min känsla i tisdags var att hon inte spelar den här matchen. En nyhet från Piteå är att skadedrabbade Elin Bragnum lämnar klubben.
I Göteborg är dagens nyhet att duon Emma Berglund och Pauline Hammarlund är aktuell för spel igen. Frågan är vilken form de har. Klart är ju att göteborgarna kommer till spel utan de båda viktiga ledarna Beata Kollmats (avstängd) och Elin Rubensson (hjärnskakning). Rubensson har för övrigt fått ett bakslag, och riskerar att ha spelat klart den här säsongen.
Om Piteå tar poäng av Göteborg tappar söndagens match mellan Rosengård och Linköping mycket av sin laddning. Men om Göteborg tar en trepoängare tvingar man Rosengård att vinna mot LFC – om Malmöklubben vill fira guld den här veckan.
Hos Rosengård finns det frågetecken för landslagstrion Zecira Musovic, Caroline Seger och Anna Anvegård, som ju samtliga lämnade landslagssamlingen med skador.
Från LFC kom det tidigare rapporter om att Nilla Fischer var redo för comeback efter hennes hälskada. Fast det senaste budet är att hon nu har ont i ett knä, och trots allt inte kommer att spela.
Corren hade för övrigt en riktigt intressant intervju med Olof Unogård i dag. Där säger han att det känns som att det är dags för ett omtag – att bygga om laget med mer framtidsfokus. I ett tillägg säger han så här om årets lagbygge:
”Så här i efterhand kanske det var mer problematiskt än vi trodde att ha två så liknande forwardstyper (Mimmi Larsson och Stina Blackstenius) i samma lag.”
Det är ju något jag också varit inne på här i bloggen. Den spontana reaktionen på uttalandet är ju för övrigt att det troliga är att Mimmi Larsson spelar någon annanstans nästa år.
Om hur Kosovare Asllani såg på det spelsystem som Unogård hade under tidig säsong säger tränaren så här:
”I början försökte med ett 4–2–2–2-system, men hade inte typerna som krävdes i övrigt. Sen hade vi, det kan man väl säga nu, en Kosovare Asllani som var ett åskmoln över sin roll. Ska vi leva med den situationen månad in och månad ut?”
Han får även frågan om för varför han valt det spelsätt man har, där man spelat i gång bollen, vilket har gjort att laget blivit väldigt känsligt för hög press från motståndarna.
”Vi hade kunnat skriva lycka till på bollen, skicka den långt varje gång på två av seriens snabbaste forwards och se vad som händer. Men när jag rekryterades var det ingen fotboll som LFC ville står för och inte jag heller.”
Det känns som att det kan hända ganska mycket i LFC:s trupp i vinter. Det blir spännande att följa.
Det blir även spännande att följa söndagens skållheta Skånederby mellan Vittsjö och Kristianstad. Lagen ligger ju trea och fyra i serien och är i högsta grad med i kampen om den andra Champions Leagueplatsen.
Än mer spännande är lördagens måstematch för Djurgården, hemma mot Kungsbacka. Det vilar en jätteok på djurgårdsspelarnas axlar inför avspark. Orkar de bära den tyngden? Djurgården har ju bara tagit en poäng på de elva senaste omgångarna. Vårens möte med Kungsbacka slutade dock med Djurgårdsvinst efter sent segermål av Olivia Schough.
Djurgårdens motståndare i kampen för nytt kontrakt är LB07. De spelar på söndag, borta mot formstarka Eskilstuna. Det känns inte som att det är en match där LB tar några poäng. Samtidigt har LB fyra raka kryss med sig till Sörmland, så Malmöklubben har varit svårslagen på sistone.
LB har fyra poäng upp med tre matcher kvar att spela. Efter den här omgången har Djurgården kvar hemmamatch mot Piteå och bortamöte med Vittsjö. För LB återstår bortamatch mot Linköping och hemmamatch mot Göteborg. Båda lagen har alltså en väldigt tuff avslutning på serien.
Ett av Djurgårdens stjärnförvärv inför den här säsongen är Hanna Folkesson. Hon har även en huvudroll i det damfotbollsmagasin som nyligen startades på obosdamallsvenskan.se. Det heter 3femme2 och det har hittills gjorts tre avsnitt. Jag har sett hela de två senaste och delar av det första, och tycker att programmet är riktigt sevärt.
Jag reagerade negativt när jag hörde programledare Björn Johnson kalla Faith Ikidi för Fejt Mika-ell och att Ogonna Chikvidi nickade in ett mål för Djurgården. Men den negativiteten försvann snabbt. Johnson kommer att lära sig att uttala namnen efterhand, och hans studiokompisar Folkesson, Louise Schillgard och Lisa Ek har kunnande som gör att det blir bra. Inte minst gillade jag den delen i slutet av det andra avsnittet där Schillgard berättar om sin tid i Espanyol. Man hittar programmen här.
Folkesson har sett rätt bekymrad ut när bottenstriden har kommit på tal. Och det slog mig att hon ju faktiskt har ganska jobbiga erfarenheter av damallsvenska bottenstrider. 31-åringen åkte ut med Umeå Södra 2008, hon åkte även ur med AIK både 2010 och 2012 samt med Umeå 2016. Det riskerar alltså bli Folkessons femte nedflyttning med fjärde klubben. Jobbigt.
I Stockholm spelas det även en annan riktigt spännande match under lördagseftermiddagen. Det är ju derby och tillika toppmöte i elitettan mellan Hammarby och AIK.
Precis som det är en hyperintressant omgång i damallsvenskan kan vi vara framme vid avgörandets ögonblick i den näst högsta serien. Segrar för Umeå mot Uppsala och Hammarby i Stockholmsderbyt skulle innebära att UIK är klart för uppflyttning och att Hammarby är väldigt nära.
Men vid segrar för Uppsala och AIK väntar ett riktigt rysarslut i serien. På AIK:s hemsida kan man läsa mer om hur upplösningen i elitettan ser ut.
Noterbart i övrigt från helgens båda toppmatcher är att sittplatsbiljetterna är slutsålda till Stockholmsderbyt. Det ser ut att bli storpublik, och kul är att Aftonbladet gått in och sänder matchen på sin hemsida.
I helgen får vi även tre nya elitettanklubbar. Under lördagen är det Alingsås–Älvsjö (står 2–0) och Dösjöbro–Jitex (står 0–4) och på söndagen är det Bollstanäs–Sunnanå (står 3–2).
Dags för en koll på vad som är på gång utanför Sveriges gränser. Helgens internationella höjdare är Londonderbyt Chelsea–Arsenal, som spelas på söndag. Det är också en av de matcher som går att se på svensk tv i helgen. Här är en liten tv-guide:
Lördag:
13.00 på Viaplay, Hoffenheim–Bayern München
13.45 på Sportkanalen, Piteå–Göteborg
Söndag:
13.30 på Viaplay, Tottenham–Manchester United
14.00 på Viasat Fotboll, Turbine Potsdam–Freiburg
16.00 på SVT1, Rosengård–Linköping
16.00 på Viaplay, Chelsea–Arsenal
I övrigt i helgen spelas sista omgången i amerikanska NWSL. Där är det redan klart att North Carolina vinner grundserien och att Chicago Red Stars kommer tvåa. De båda lagen får därmed hemmamatcher i semifinalerna.
Klart är också att Portland och Seattle kommer att spela slutspel. Portland behöver ta en poäng hemma mot Washington Spirit för att säkra tredjeplatsen. Fyran Seattle är två poäng och nio mål bakom Thorns inför slutomgången. Seattle avslutar borta mot jumbon Orlando.
Noterbart är att alla matcher spelas natten mot söndag, men att de har olika avsparkstider. När det är avspark för Portland är Seattles match redan färdigspelad, så Thorns kommer att veta om man måste ta poäng eller inte.
Det största samtalsämnet i amerikansk klubbfotboll för tillfället är dock inte slutspelet. Utan det är om tidernas skyttedrottning Sam Kerr kommer att sticka till Europa efter säsongen. Kerr skulle tjäna klart mer i ett europeiskt topplag än hon gör i Chicago. Och visst hade det varit kul att få se världens bästa målskytt i en europeisk liga?
The NWSL might lose its best player to Europe this offseason, and no current roster mechanism allows it to come close to competing financially with those offers.
Sam Kerr's decision will shape her future – and force hard conversations around the league.https://t.co/CMnVNLsbij
Slutligen en liten tillbakablick på det landslagfönster som precis har slagit igen. Från det noteras att allt fler länder visar sig på den högsta nivån, vilket är kul.
Det är ju exempelvis klart att ett lag av Kenya och Zambia kommer att ha två chanser att kvala in till OS. Afrika har ju 1,5 platser, och vinnaren av mötet mellan de två nationerna får först spela om en OS-plats i den afrikansk kvalfinalen. Skulle det bli förlust där har man en andra chans i playoffmöte med Chile.
Den lilla ögruppen Saint Kitts & Nevis är inte riktigt lika nära en OS-plats som Kenya och Zambia. Men nationen som ungefär samma befolkningsmängd som Borlänge och Hässleholm (drygt 50 000 invånare) är i alla fall klar för det nordamerikanska slutkvalet till OS.
I det karibiska förkvalet skrällde Saint Kitts & Nevis och vann sin grupp efter seger med hela 4–1 i gruppfinalen på bortaplan mot favoriten Trinidad och Tobago.
Trinidad och Tobago var ju snubblande nära att kvala in till VM i Kanada. Då avgjorde Ecuador nationernas playoffmöte på övertid. Våren 2016 tog sig sedan Trinidad och Tobago till avgörande möte med USA om en OS-plats i Brasilien. Där blev det storstryk, men Trinidad hade i två turneringar i rad visat att man var på gång.
Drygt tre år senare blev man alltså utslaget av Saint Kitts & Nevis. Man kan nog slå fast att Trinidad och Tobago inte är på gång längre…
Utöver Saint Kitts & Nevis kvalade Jamaica, Haiti, Costa Rica och Panama in till det nordamerikanska slutkvalet. Dit var USA, Kanada och Mexiko direktkvalade.
De tre direktkvalade samt Costa Rica har varit med i alla de fyra tidigare slutspelen i Nordamerikas OS-kval. För Jamaica, Haiti och Panama är det andra gången medan Saint Kitts & Nevis debuterar. Slutspelet avgörs i februari nästa år. Det troliga är förstås att USA och Kanada tar de två OS-platserna.
Noterbart från förkvalet var att Jamaica- och Bordeauxstjärnan Khadija Shaw gjorde nio mål på tre matcher, och är nu uppe på 40 landslagsmål på 27 landskamper – ett hyfsat facit för en 22-åring…
Shaw har redan slagit jamaicanskt målrekord. En annan spelare som slog nationsrekord i landslagsmål tidigare i veckan var Sverigebekanta Linda Sällström. Hon gjorde fyra mål mot Albanien, nådde upp på totalt 43 och passerade därmed Laura Österberg Kalmari, som slutade på 41.
Wow still can’t believe it.43 goals for Finland and becoming the all time top goal scorer. I may have scored more goals than her now,but @LauraKalmari is still in a class of her own,a true legend. Thanks to all my teammates for the passes,I couldn’t have done this without you!😉 pic.twitter.com/m0dntvy3vv
I dag har FC Rosengård tagit ytterligare tre steg mot SM-guldet. Det blev nämligen till slut tre poäng borta mot tabelljumbon Kungsbacka. Fast Kungsbacka stod emot länge, och föll bara med 2–1 mot de blivande svenska mästarinnorna.
Jag skriver de blivande svenska mästarinnorna. Det är ju inte riktigt avgjort ännu, men det känns ändå som att det just är det – avgjort.
Det är ju så att de jagande lagen har fyra omgångar kvar. Vittsjö kan som mest få 46 poäng, Göteborg 45 och Kristianstad 44. Rosengård står på 44 och har klart bättre målskillnad än de tre lag som skulle kunna gå ikapp. Sannolikheten är ju minimal att Rosengård förlorar tre raka samtidigt som något av de jagande lagen går rent.
Det är inte 100 procent avgjort att Kungsbacka åker ut heller. Men efter att LB07 spelat 1–1 mot Växjö är hallänningarna nio poäng och 24 poäng bakom LB – så i praktiken är det klart att Kungsbacka åker ut.
Frågan är hur många divisioner de flyttas ned. I dag fick jag nämligen lära mig från Kungsbackahåll att klubben riskerar att åka ur två divisioner. Om man inte beviljas elitlicens flyttas man nämligen ner till division I.
Det där regelverket är ju för övrigt både logiskt och ologiskt på samma gång. Logiken är att utebliven elitlicens innebär tvångsnedflyttning en division. Och åker man då samtidigt ur en division rent sportsligt blir det fall 1+1 division.
Det ologiska är att lagen i elitettan inte behöver ha elitlicens. Så i praktiken skulle Kungsbacka på grund av utebliven elitlicens flyttas ner från en division som inte omfattas av elitlicensen. Det innebär också att uppflyttning till damallsvenskan är ett vansinnigt vågspel för klubbar med svajig ekonomi. Vill man ha det så?
Kungsbackas ordförande Johan Johqvist hävdade dock att klubben i nuläget ser ut att fixa ekonomin. Man har plus på kontot nu, och om inget oförutsett händer skall man ha det även vid årsskiftet. Det är klubbens stora välgörare, Gunnar Sivertsen – vd för företaget Fraktpartner, som återigen öppnat den egna plånboken och räddat klubben.
Han hjälpte till med likviditeten tidigare i somras, och har nu gjort en ny ekonomisk insats. Sivertsen förklarade i GP i juli varför han hjälper Kungsbacka med ekonomin:
”Jag vill hjälpa till att vända något som drivits lite galet till att styra upp det. Vissa faktorer har pekat i rätt riktning på sista tiden och jag har goda förhoppningar om att vi kan lösa detta.”
Jag var alltså i Varberg och kollade in Rosengård i dag. Laget visade kanske inte upp något guldspel. Men det blev ett guldresultat, och det lyste av lättnad kring Malmöklubbens spelare och ledare efter slutsignalen.
Däremot såg inte de motståndare som satt på läktaren speciellt nöjda ut med resultatet. På läktaren fanns nämligen stora delar av Göteborgs trupp, samt Djurgårdens Olivia Schough. Den sistnämnda var väl sannolikt nöjd med att Kungsbacka förlorade. Däremot är hon inte ha jublat över LB07:s poäng.
Det skiljer ju nu nämligen nu fyra poäng mellan LB och Djurgården i kampen kring nedflyttningsstrecket. Och det kunde ha varit två till. På Påskbergsvallens läktare hade jag på matchen från Limhamns IP på datorn och kikade med jämna mellanrum på den matchen. Jag noterade att LB hade en nick i kryssribban i den andra halvleken. Där var ett andra hemmamål inte många centimetrar borta.
I elitettan noteras att Uppsala tappade mark i toppen. Man ledde borta mot Lidköping. Men två mål på tre minuter från Sandra Lagerbratt vände matchen i hemmafavör. Samtidigt avgjorde Hammarby på övertid till 3–2-seger borta mot Mallbacken. Segerskytt var Filippa Graneld, som gjorde ett mål som kan bli väldigt viktigt i Bajens kamp för en omedelbar damallsvensk comeback.
I division I fick vi två nya seriesegrare i dag. Sunnanå vann den norra serien och Jitex vann den mellersta Götalandsserien. Blir det fjärde gången gillt för Jitex i kvalet mot elitettan? Mölndalslaget har ju kvalat utan lycka de tre senaste åren. Sedan tidigare har ju Älvsjö AIK och Alingsås FC United säkrat sina seriesegrare. De två sista division I-serierna spelas klart under söndagen.
Malmö FF har i dag haft medlemsmöte med information om det tänkta samgåendet med LB07.
Det är ett samgående som klubbens supporterklubb kommer att försöka stoppa – vilket är väldigt tråkigt för svensk damfotboll.
På dagens informationsmöte meddelade nämligen MFF att de har för avsikt att göra en ekonomisk satsning på damlaget på åtta miljoner kronor för nästa år, och att budgeten sedan är tänkt att ökas år för år fram till 2024, då man tänker vara uppe på 17 miljoner kronor.
Enligt länkad artikel från Sydsvenskan sa MFF:s vd Niclas Carlnén så här:
”Visionen är densamma som på herrsidan. Bäst i Sverige, ledande i Norden och etablerade i Europa.”
Med tanke på att flera damallsvenska klubbar nu ligger på spelarbudgetar på 2,5–4 miljoner kronor vore det förstås väldigt välkommet om MFF kom in på banan så fort som möjligt. Det känns solklart att svensk damfotboll mår väldigt mycket bättre av att ha MFF i damallsvenskan än i division IV nästa år.
Men det lär bli jämnt på det extrainsatta årsmötet.
efter kvällens medlemsmöte är min professionella gissning (baserad på drygt 30 års tjänst i föreningsdemokratin) att det blir jämnt vid ett extrainsatt årsmöte, men att ja-sidan (för ett samgående med LB07) nog ändå vinner
Här i Borås skall Elfsborg börja i fyran till våren. Men det blir inte den enda nyheten i damfotbollen i Borås. För den grupp som drev på för att Elfsborg skulle starta i division I istället har i dag fått klartecken att ta över Bergdalens IK:s plats i tredjedivisionen. Vid ett extra årsmöte röstade Bergdalens medlemmar med stor majoritet för att släppa sitt damlag till den nya satsning som kommer att gå under namnet Borås FC.
Bergdalens tränare Linnea Liljegärd sa så här till BT efter beslutet:
”De är många som vill mycket hos oss, som har utvecklats, och som kan ta ytterligare kliv om de får rätt förutsättningar. Kan vi nu få till den här satsningen till något bra så ger vi unga tjejer något att sikta mot. Något som det varit på killsidan med Elfsborg, och nu också Norrby.”
Med både Borås FC och Elfsborg som nya krafter känns det som att 2020 kan bli ett spännande damfotbollsår i Borås.
Under onsdagen har den tredje cupomgången spelats färdigt. Och det blev en omgång med bara bortasegrar – alltså rakt igenom favoritsegrar.
Klart är att elva eller tolv av nästa års damallsvenska lag kommer att spela cupgruppspel i vinter. Det är bara Hammarby som är utslaget av alla kandidater till spel i högsta serien nästa år. Både Kungsbacka, Djurgården och LB07 vann sina matcher, det gjorde även Umeå, Uppsala och AIK.
En match som stack ut i dag var Halmia–LB07. Där fick hemmalaget straff redan i fjärde minuten. Samtidigt blev Rebecka Persson målchansutvisad. Efter 90 minuter var det 1–1 i matchen, vilket innebar förlängning – och att LB fick spela 116 minuter med tio spelare. Malmöklubben vann till slut med 3–1 – men det lär ju ha varit en seger som kostade kraft.
Frågan är om det kraftprovet sitter kvar i benen i lördagens Skånederby mot formstarka Kristianstad.
Frågan är också om LB07 spelar cupgruppspel efter årsskiftet som LB07 eller som Malmö FF. Under onsdagen har MFF meddelat att frågan skall diskuteras på två medlemsmöten de kommande veckorna.
ℹ️ MFF välkomnar alla medlemmar till två extrainsatta medlemsmöten, den 24 september och den 7 oktober. https://t.co/XuUNqJysfi
Ett av de mötena hålls på tisdag. Den dagen är det även ett medlemsmöte i Borås om huruvida Bergdalens IK skall överlämna sin plats i division I till Föreningen Damfotboll Elit i Borås, eller Borås FC som den elitsatsande klubben är tänkt att heta. Noterbart är att Bergdalens styrelse föreslår att man skall släppa platsen till Borås FC. Vi får se hur medlemmarna ställer sig.
Slutligen noteras att förbundet nu annonserar efter ny landslagschef för ungdomslandslagen. Det är Lilie Persson som skall ersättas. Hon blev ju som bekant till slut assisterande förbundskapten till Pia Sundhage i Brasilien.
En blogg om internationell damfotboll 