Gielnik lyfte Vittsjö över strecket – och ny domarskandal

Inlägget uppdaterat med klipp på ett högst tveksamt mål från elitettan

Två matcher återstår av första halvan av damallsvenskan. I dag fick vi veta att det blir Kristianstad som gör Göteborg och Rosengård sällskap på Champions Leagueplatserna i paus.

Vi fick också veta att det blir Växjö och antingen Djurgården eller Uppsala som firar halvtid på nedflyttningsplats.

För mig var Växjö–Vittsjö dagens huvudmatch. Vittsjö vann med 2–0 efter att Emily Gielnik gjort ett tidigt och ett sent mål. Det tidiga var ett friläge där hon kallt och rutinerat inte stressade upp sig utan använde all tillgänglig tid för att komma till bästa möjliga avslut. Det sena målet var en hård nick från nära håll efter ett fint inlägg från Clara Markstedt.

Det var en rätt dålig fotbollsmatch, där det fanns ganska mycket mer att kräva av passningsspelet. Men för Vittsjö spelar det inte någon större roll. Man vann och passerade trion Uppsala, Djurgården och Växjö. Även om Vittsjö långt ifrån gjorde någon stormatch i dag är känslan att de snart har lämnat nedflyttningsstriden.

För Växjö lär det däremot bli kamp för kontraktet säsongen ut. Framför allt måste man hitta en bättre offensiv. För fem gjorda mål på elva matcher är för dåligt.

Linköping vann med 3–1 mot Uppsala. Det gör att upplänningarna riskerar att trilla ner under strecket i morgon. Trots det tycker jag att Uppsala får godkänt för den första halvan av serien. Uppsalas trupp är tveklöst den minst meriterade i serien, och således också den man kan ha minst krav på. att laget troligen håller sig på fast mark efter elva omgångar är starkt.

Efter tre raka förluster ställde Linköping idag upp med ett 3–5–2 där Ronja Aronsson, Lina Hurtig och Sofie Bredgaard spelade på centralt mittfält och där Alva Selerud och Uchenna Kanu var forwards. Det gav tre poäng, och bara två poäng upp till Champions Leagueplats efter halva serien.

I Eskilstuna vann hemmalaget en jämn match mot Piteå med 2–0. Gästernas målvakt Guro Pettersen bjöd på det matchavgörande 1–0-målet. Efter fem omgångar, när jag gick igenom de fyra topplagens anfallssätt, var Piteå med i guldstriden. Sedan dess har laget tagit en poäng på sex matcher – och nu är man farligt nära nedflyttningsstriden.

Dagens glädjeämne för Piteå var förstås att Madelen Janogy var tillbaka i damallsvenskan. Hon spelade en kvart. Det tråkiga utöver förlusten var att Josefin Johansson tvingades kliva av skadad efter en smäll i 80:e minuten. För övrigt kunde väl Johansson ha fått straff i den situationen?

Eskilstuna och Kif Örebro står på 14 poäng och är väl därmed det närmaste mittenlag vi kommer i tabellen. United avslutade en ojämn vår med seger. En vår där man halkat efter medaljlagen trots att man tagit poäng av de båda seriesuveränerna. En vår där Loreta Kullashi varit lagets stora stjärna. Hon gjorde sitt nionde mål i dag och har stått för halva lagets målskörd.

Dagens sista match vann Kristianstad med 2–1 i Örebro. Av det jag såg kunde Kif mycket väl fått med sig en poäng. Men KDFF är starkt nu. Efter inledande förluster mot Göteborg och Rosengård har Kristianstad nio raka utan förlust. Och på de senaste fem matcherna har det blivit fina 13 poäng.

Noterbart är att Kristianstad redan har klarat av bortamatcherna mot samtliga övriga lag som just nu återfinns på tabellens övre halva. Spelschemat är således helt klart en sak som talar för att KDFF skall ta en Champions Leagueplats. En annan sak som talar för Elisabet Gunnarsdottir:s lag är att man nu får in tre backar.

Ihop med Umeå och Uppsala är Örebro det lag som överraskat mig mest. Jag tippade dem på nionde plats, och skrev att det var frestande att sätta Örebro på nedflyttningsplats. Jag är glad att jag satte laget ovanför strecket.

För Kif 2020 har visat sig vara ett både stabilt och svårslaget lag. Utöver ett taktiskt debacle mot Rosengård har Kif varit med i samtliga matcher ända in i slutminuterna. Av de fem förlusterna är fyra med uddamålet.

I morgon avslutas den vårsäsong som kanske snarare borde kallas sommarsäsong med matcherna Göteborg–Umeå och Djurgården–Rosengård. Då kan vi fullt ut halvtidssummera topp- och bottenstrid.

I elitettan tog Älvsjö i dag ett stort steg mot nytt kontrakt genom 2–1-seger i sexpoängsmatchen mot Sandviken. Alingsås var också på väg mot en blytung 2–1-seger, men Lidköpings Sandra Lagerbratt kvitterade i 96:e minuten av de närmare 110 som matchen pågick.

Resultatet gör att Lidköping är över nedflyttningsstrecket efter elva omgångar – men bara på bättre målskillnad än Sandviken. Alingsås ligger på tionde plats, sju poäng ovanför strecket.

Lidköping skall för övrigt tacka domaren Helena Ögren för dagens poäng. För det här målet borde ju förstås aldrig ha godkänts. Men taktiskt att skicka in en motståndarback i målvakten så att man får tomt mål… Orsaken till de 20 tilläggsminuterna var att Alingsåsmålvakten Amanda Nordberg fick hämtas med ambulans efter det här målet.

Rosengård närmar sig guldet

I dag har FC Rosengård tagit ytterligare tre steg mot SM-guldet. Det blev nämligen till slut tre poäng borta mot tabelljumbon Kungsbacka. Fast Kungsbacka stod emot länge, och föll bara med 2–1 mot de blivande svenska mästarinnorna.

Jag skriver de blivande svenska mästarinnorna. Det är ju inte riktigt avgjort ännu, men det känns ändå som att det just är det – avgjort.

Det är ju så att de jagande lagen har fyra omgångar kvar. Vittsjö kan som mest få 46 poäng, Göteborg 45 och Kristianstad 44. Rosengård står på 44 och har klart bättre målskillnad än de tre lag som skulle kunna gå ikapp. Sannolikheten är ju minimal att Rosengård förlorar tre raka samtidigt som något av de jagande lagen går rent.

Det är inte 100 procent avgjort att Kungsbacka åker ut heller. Men efter att LB07 spelat 1–1 mot Växjö är hallänningarna nio poäng och 24 poäng bakom LB – så i praktiken är det klart att Kungsbacka åker ut.

Frågan är hur många divisioner de flyttas ned. I dag fick jag nämligen lära mig från Kungsbackahåll att klubben riskerar att åka ur två divisioner. Om man inte beviljas elitlicens flyttas man nämligen ner till division I.

Det där regelverket är ju för övrigt både logiskt och ologiskt på samma gång. Logiken är att utebliven elitlicens innebär tvångsnedflyttning en division. Och åker man då samtidigt ur en division rent sportsligt blir det fall 1+1 division.

Det ologiska är att lagen i elitettan inte behöver ha elitlicens. Så i praktiken skulle Kungsbacka på grund av utebliven elitlicens flyttas ner från en division som inte omfattas av elitlicensen. Det innebär också att uppflyttning till damallsvenskan är ett vansinnigt vågspel för klubbar med svajig ekonomi. Vill man ha det så?

Kungsbackas ordförande Johan Johqvist hävdade dock att klubben i nuläget ser ut att fixa ekonomin. Man har plus på kontot nu, och om inget oförutsett händer skall man ha det även vid årsskiftet. Det är klubbens stora välgörare, Gunnar Sivertsen – vd för företaget Fraktpartner, som återigen öppnat den egna plånboken och räddat klubben.

Han hjälpte till med likviditeten tidigare i somras, och har nu gjort en ny ekonomisk insats. Sivertsen förklarade i GP i juli varför han hjälper Kungsbacka med ekonomin:

”Jag vill hjälpa till att vända något som drivits lite galet till att styra upp det. Vissa faktorer har pekat i rätt riktning på sista tiden och jag har goda förhoppningar om att vi kan lösa detta.”

Jag var alltså i Varberg och kollade in Rosengård i dag. Laget visade kanske inte upp något guldspel. Men det blev ett guldresultat, och det lyste av lättnad kring Malmöklubbens spelare och ledare efter slutsignalen.

Däremot såg inte de motståndare som satt på läktaren speciellt nöjda ut med resultatet. På läktaren fanns nämligen stora delar av Göteborgs trupp, samt Djurgårdens Olivia Schough. Den sistnämnda var väl sannolikt nöjd med att Kungsbacka förlorade. Däremot är hon inte ha jublat över LB07:s poäng.

Det skiljer ju nu nämligen nu fyra poäng mellan LB och Djurgården i kampen kring nedflyttningsstrecket. Och det kunde ha varit två till. På Påskbergsvallens läktare hade jag på matchen från Limhamns IP på datorn och kikade med jämna mellanrum på den matchen. Jag noterade att LB hade en nick i kryssribban i den andra halvleken. Där var ett andra hemmamål inte många centimetrar borta.

I elitettan noteras att Uppsala tappade mark i toppen. Man ledde borta mot Lidköping. Men två mål på tre minuter från Sandra Lagerbratt vände matchen i hemmafavör. Samtidigt avgjorde Hammarby på övertid till 3–2-seger borta mot Mallbacken. Segerskytt var Filippa Graneld, som gjorde ett mål som kan bli väldigt viktigt i Bajens kamp för en omedelbar damallsvensk comeback.

I division I fick vi två nya seriesegrare i dag. Sunnanå vann den norra serien och Jitex vann den mellersta Götalandsserien. Blir det fjärde gången gillt för Jitex i kvalet mot elitettan? Mölndalslaget har ju kvalat utan lycka de tre senaste åren. Sedan tidigare har ju Älvsjö AIK och Alingsås FC United säkrat sina seriesegrare. De två sista division I-serierna spelas klart under söndagen.

2019 startar med ett rejält uppsamlingsheat

Jag tänkte inleda 2019 med att blicka tillbaka på förra årets två sista veckor. Den mest anmärkningsvärda svenska övergången under den perioden var ju helt klart Marija Banusic:s flytt från Beijing till Montpellier.

Banusic hade ett tungt 2018 där hon bland annat tappade sin landslagsplats. I nuläget känns hon ganska långt ifrån VM-truppen, i varje fall om Peter Gerhardsson kommer att fortsätta att jobba utifrån upplägget med två spelare på varje position.

Banusic känns ju egentligen bara aktuell i tiarollen. Och i nuläget ser jag åtminstone Kosovare Asllani, Fridolina Rolfö och Anna Anvegård som starkare kandidater på den positionen. Banusic lär behöva göra en kanonvår i Frankrike för att kunna ta en VM-plats.

Noterbart är ju att Banusics övergång kan öppna för en annan svensk forward med en tung höst bakom sig, nämligen Stina Blackstenius.

Gerhardssons förstaval som toppforward har bara gjort mål i två av 16 matcher i höst. Blackstenius hade en glödhet vecka i slutet av oktober där hon gjorde fem mot Metz och ett mot Lille. Men utöver det har det varit torka för Vadstenas fotbollsstolthet. Det har ju ryktats sedan sommaren 2017 att hon vill hem till Linköping, även om hon själv har dementerat i offentliga sammanhang.

Inklusive Banusic har Montpellier nu sju forwards. Kanske att man därmed överväger att släppa Blackstenius, som bara har ett halvår kvar på sitt kontrakt. Det skulle inte bara vara bra för henne själv, utan även för landslaget. För förbundskapten Gerhardsson hade ju sannolikt uppskattat att Asllani och Blackstenius fått ett halvår att spela ihop sig innan VM.

Dagarna innan jul förlängde en annan landslagsforward sitt kontrakt med Växjö. Anna Anvegård skrev in bara på för 2019, utan även för 2020. Intressant att hon efter lång tids fundering alltså förlängde med två år. Det måste väl innebära att Anvegård tror att Växjö kommer att bli ännu bättre de kommande åren.

En som däremot tackade nej till sin klubbs kontraktsförslag var Olivia Schough.

Samtidigt som Göteborg offentliggjorde intressanta värvningen av norska Vilde Böe Risa meddelades att Schough troligen kommer att lämna. Hon gjorde en stark säsong 2018, och vann den (i och för sig högst opålitliga) damallsvenska assistligan i stor stil.

Samtidigt tyckte jag att Amanda Johnsson Haahr var uppe på Schoughnivå i slutet av säsongen. Utan att ha någon insyn i förhandlingarna har jag funderat lite över om Göteborgsledningen kanske väljer att satsa på den sannolikt billigare Johnsson Haahr till årets serie.

Vi som följer Schough på sociala medier kan inte undgå att se att hon umgås mycket med Rosengårdsspelare. Där har hon ju både flera före detta lagkompisar, samt flera landslagskompisar. Kanske att hon hoppas hamna i Malmö den här säsongen?

Tillbaka till Göteborg. För där finns Årets spelare i damallsvenskan 2018. I varje fall när spelarna själva får välja.

Elin Rubensson var inte nominerad i en enda kategori till Fotbollsgalan. Men när med- och motspelare får rösta anses hon alltså vara damallsvenskans bästa spelare. Jag protesterar inte, för trots att hon inte var nominerad hade jag ju henne som potentiell vinnare av priset som årets mest värdefulla spelare.

Det är Spelarföreningen som håller i de damallsvenska spelarnas omröstningar. De tar även ut årets bästa elva. Den såg ut så här:

Personligen hade jag velat ha med Kosovare Asllani i laget. Annars har jag inga stora synpunkter.

En nyhet som gått ganska obemärkt förbi var att även elitettans skytteligavinnare förlängde sitt kontrakt dagarna innan jul. Sandra Lagerbratt spelar alltså med Lidköping även i år.

En liga rullar på under helgerna, och det är W-league i Australien. Det är en liga som har inletts på ett väldigt jämnt och spännande sätt.

I dag på morgonen svensk tid vann Melbourne City borta mot Western Sydney Wanderers med 2–1 i det som måste ha varit årets första tävlingsmatch alla kategorier inom damfotbollen.

Resultatet innebär att Melbourne efter åtta omgångar ligger på femte plats med 13 poäng. Men man har bara tre poäng upp till serieledande lokalkonkurrenten Melbourne Victory. Faktum är att åtta av de nio lagen fortfarande har realistiska chanser att nå slutspelet.

I toppen av skytteligan delar tre spelare på ledningen med åtta mål vardera. Det handlar om Veronica Latsko (Adelaide United), Sam Kerr (Perth Glory) och Sverigebekanta Natasha Dowie (Melbourne Victory).

Det är ganska många spelare som väljer att dubblera spel i USA:s NWSL och i Australiens W-league. En av dem är japanska Yuki Nagasato, som fick ett lyft igen under 2018 efter ett par tunga år. Kanske att 31-åringen kan dyka upp i Japans VM-trupp till sommaren. Nagasato har inte spelat i landslaget sedan våren 2016, då japanskorna överraskande missade kvalet till OS.

Men den här mottagningen och avslutet visar ju att hon har kvar sina kvaliteter:

Nagasato har för övrigt nyligen startat en blogg – en andra blogg. Hon har bloggat på japanska i över 13 år. Men nu tar hon klivet och skriver även för oss som inte klarar att tyda de japanska tecknen.

Ligan i Australien rullar alltså. Ligorna i Italien och Spanien har tagit ett mycket kort jullov. Båda har nått halvtid och återstartar redan på trettondagsafton.

I Italien leder Juventus tabellen efter halva serien. Petronella Ekroth:s lag är en poäng före Milan och tre före Fiorentina med Stephanie Öhrström.

Lana Clelland

Skytteligan leds av skotska Lana Clelland (Fiorentina) och Valentina Giacinti (Milan), båda på elva mål. Ingen av de svenska spelarna i ligan har gjort mål under de första elva omgångarna. Här speltid i ligan för kvintetten:

Ekroth, Juventus – 7 matcher, 377 minuter
Öhrström, Fiorentina – 8 matcher, 720 minuter
Saga Fredriksson, Sassuolo – 3 matcher, 237 minuter
Jenny Hjohlman, Florentia – 9 matcher, 686 minuter
Julia Molin, Verona – 11 matcher, 990 minuter

Det går bra för svensklagen. Bakom Juventus och Fiorentina ligger Sassuolo på fjärde plats, Florentia på sjätte och Verona på nionde.

I Spanien är det mästarinnorna Atletico Madrid som leder efter 15 av 30 omgångar. Atletico är en poäng före Barcelona och sex före Levante. Barca är obesegrat medan de båda andra topplagen står på varsin förlust.

Skytteligan leds av Albacetes Alba Redondo på elva mål, ett före fjolårets vinnare, mexikanska Charlyn Corral från Levante.

Spanien är en tänkbar motståndare för Sverige i en eventuell åttondelsfinal i årets VM. Precis som under EM för två år sedan har spanjorskorna problem med att hitta en utpräglad målskytt.

Jag tror ju att den målskytten i framtiden kommer att heta Claudia Pina. Men det är för tidigt att tro att 17-åringen skall bära den spanska offensiven redan till sommaren. Även om hon gör mål både med höger och vänster fot – och med huvudet.

Skottland: Celtic blir den första skotska klubb att satsa på ett professionellt damlag.

Norge/Tyskland: Man hade ju hoppats att LSK:s talangfulla innermittfältare Ingrid Syrstad Engen skulle ta vägen via Sverige ut i världen. Men så blev det inte. Veckan innan jul stod det klart att den 20-åriga landslagsspelaren fortsätter karriären med 2,5 år i Wolfsburg.

Det blir allt trängre på den tyska storklubbens mittfält…

Österrike: 2018 års spelare i Österrike heter Sarah Zadrazil. Den 25-åriga mittfältaren spelar sin klubbfotboll ihop med Amanda Ilestedt i Turbine Potsdam.

Island: Nyligen utsågs Sara Björk Gunnarsdottir till årets spelare i Island. I helgen fick hon ett ännu finare pris, då utsågs den före Rosengårdsmittfältaren till årets idrottare i sitt hemland.

Danmark/England: Veckan innan jul stod det klart att Manchester City släpper Nadia Nadim från hennes kontrakt. Danskan ville ju bort från den engelska storklubben redan i somras, men tvingades då kvar. Frågan är vad klubben vann på det.

För under hösten har Nadim, som fyller 31 i morgon, bara spelat två hela matcher, och det i olika cuper.

Tyskland: Nya förbundskaptenen Martina Voss-Tecklenburg tagit ut sin första trupp. Det handlar om en bred trupp för ett träningsläger.

Men den är ändå intressant, för den innehåller bland annat Essens Lena Oberdorf som fyllde 17 år den 19 december samt Sjoeke Nüsken som fyller 18 om tre veckor. Även kvintetten Tanja Pawollek, Giulia Gwinn, Lena Lattwein, Klara Bühl och Sydney Lohmann är fortfarande tonåringar.

Sju av 30 uttagna spelare i den tyska landslagstruppen är alltså under 20 år. Man skulle ju önska att det stod lika många unga talanger och bankade på dörren till den svenska VM-truppen, men så är det inte. Årgångarna 1998–2002 känns rätt tunna.

Men förhoppningsvis kommer det bättre tider framöver. I varje fall har flickfotbollen haft en lysande utveckling här i Västsverige sedan hemma-EM 2013.

Allra sist ett klipp med lite fotbollsgodis från förra året: