Etikettarkiv: Östasiatiska mästerskapen

Jullov, moral, dåliga regler och ett nyhetssvep

Publicerad den av
Svara

Det har varit en händelserik damfotbollstisdag – massor av hänt på vår svenska silly season. Alla verkar vilja rensa skrivborden inför jul. Och i helgen gick alla europeiska toppligor utom den spanska på julledighet.

I Frankrike och Tyskland har de båda suveränerna Lyon och Wolfsburg vunnit alla ligamatcher utom en i höst. Lagen har drabbats av ”bakslag” i form av varsitt kryss. I Frauen-Bundesliga finns Hoffenheim tre poäng bakom och Bayern München har sex poäng till serieledning. Inga andra lag har i praktiken chans på Champions Leagueplatser.

I Frankrike har Lyon en lucka på fem poäng ner till tvåan PSG. Sedan finns Bordeaux ytterligare två poäng bakom, och Montpellier har fem poäng till PSG. Topp två efter slutspelad serie kommer att finnas bland de fyra lagen.

I England är det tre lag som slåss om guldet. Efter att Chelsea tappat poäng mot Liverpool är det Arsenal som går på jullov som serieledare. Manchester City är tre poäng bakom och Chelsea fyra. Fast Chelsea har en match mindre spelad.

I Arsenal har vi höstens spelare inom internationell damfotboll – Vivianne Miedema. Den nederländska skyttedrottningen har gjort 26 mål för sitt lag på 16 starter i höst. Dessutom har hon stått för tio assist, och hon leder både skytteligan i WSL och i Champions League.

Den senaste tidens stora olycksfågel är tyska PSG-stjärnan Sara Däbritz, som tyvärr dragit av korsbandet.

På svensk mark noteras att Hammarby och Kvarnsveden håller på att torna upp som tänkbara seriefavoriter i elitettan nästa år. I varje fall känns de som de båda klubbar som varit starkast hittills under silly season.

Däremot ser det riktigt mörkt ut för Kungsbacka DFF. Ett tiotal spelare har lämnat, och ännu har jag varken sett någon kontraktsförlängning eller några nyförvärv. Kris.

I damallsvenskan har dagens nyheter varit att Amanda Johnsson Haahr går till Växjö och att Jenna Hellstrom lämnar Örebro för NWSL och Washington Spirit.

Dagens stora snackis i svensk damfotboll har dock handlat om Malmö FF:s dränering av division I-klubben Dösjöbro.

Ni minns ju att MFF kunde ha tagit över LB07:s verksamhet. Det skulle ha skett i samförstånd, och enligt befintliga regler. Men det föll av moraliska skäl. MFF:s medlemmar ansåg att det var omoraliskt att ta över en annan klubb.

I stället skall MFF börja från gärdsgårdsserierna, och bygga något eget. Det gör man genom att ta över Dösjöbros lag, mot Dösjöbros vilja. Ni som är insatta vet ju att Dösjöbro kvalade mot elitettan för några veckor sedan. Nu ser det ut som att klubben får spela med ett F17-lag i ettan nästa år.

Det finns förstås MFF:are som vänder som mot hanteringen av Dösjöbro. Men de allra flesta kommentarer som jag sett på olika sociala medier tycker att klubben har agerat på ett korrekt sätt. Det gör ju förstås även klubbledningen.

Och rent regelmässigt har Malmö FF inte gjort något fel – man har följt reglerna. Men hur är det med moralen?

Patrick Ekwall och Zecira Musovic är två profiler som framfört olika vinklar på frågan.

Jag tycker som ni förstår mest som Ekwall. MFF har ju röstat nej till att ha damelitfotboll de kommande åren – de skall spela i division IV nästa år. Att då sänka en annan klubb för att få ihop ett lag som kommer att göra tvåsiffrigt i varje match känns ju sisådär.

Vi har för övrigt en kopia här i Borås, där Elfsborgs nystartade damlag har dränerat Sjömarkens IF (som åkte ur ettan i år) så mycket att Sjömarken inte ser ut att komma till spel nästa år. Det är kul att Elfsborg och MFF vill vara med i damfotbollen, men deras inmarsch har lämnat en rätt bitter eftersmak.

I förra veckan kom en annan tråkig damfotbollsnyhet här i Borås – den elitsatsning som var planerad att göras utifrån Bergdalens IK:s lag stoppas av Svenska Fotbollförbundet, och läggs ner.

Personligen tycker jag att förbundet har sjukt dåliga regler för elitsatsningar. I min (pluslåsta) krönika i BT skrev jag:

”Folket bakom Borås FC skall förstås ha kritik för sitt misslyckande. Men det finns också anledning att ifrågasätta Svenska Fotbollförbundets ramar och regler. Som jag ser det måste man ha olika upplägg för hur man hanterar satsningar inom herr- respektive damfotboll. Det är samma sport, men olika världar.
…
I Sverige har vi jätteproblem med att hitta fotbollsklubbar som vill satsa på tjejer. Assi drog sig exempelvis nyss ur elitettan av ekonomiska skäl. Och ytterligare två klubbar har i år släppt sina platser i division I. När man vet förutsättningarna känns det vansinnigt att förbundet stoppar de som vill något.”

Bakgrunden var att Bergdalens IK är en kvartersklubb som inte vill bära någon elitsatsning. Klubbens damlag har dock kommit trea i ettan två år i rad, och vill uppåt. För att kunna satsa rejält mot elitettan ville damerna bryta sig ur och bilda en egen förening – Borås FC.

Det hela stoppades dock på grund av att Bergdalen ville ha kvar sina många ungdomslag. Om Bergdalen hade misskött sin flickverksamhet hade det inte varit något problem – då hade Borås FC kunnat bildas. Så funkade det i Alingsås härom året. Eftersom Holmalund inte hade några flicklag godkändes Alingsås FC United. Men eftersom Bergdalen har flicklag tilllät inte förbundet bildandet av Borås FC.

Det här har bara skapat förlorare. Inte minst Bergdalens IK som står kvar med ett damlag som är för bra för klubben.

Jag tycker i och för sig att det finns en rimlighet i att förbundet kräver att elitklubbar har ungdomsverksamhet. Men det går att formulera reglerna på mycket bättre sätt än de nuvarande. Exempelvis genom att villkora att man måste starta ungdomslag inom ett visst antal år, annars blir det tvångsnedflyttning. Och sedan bör man dra in, eller i alla fall sänka, medlen till de elitklubbar som inte har flicklag.

Innan jag sätter punkt för det här inlägget kommer här en liten snabbgenomgång av nyhetsflödet från de senaste veckorna:

* Pia Sundhage och Brasilien avslutade året med en stabil seger. Det blev 4–0 mot Mexiko i ländernas andra landskamp på några dagar.

* Japan vann Östasiatiska mästerskapen efter att ha tagit full poäng och gjort 13–0 i slutspelet. Dagens ”final” mot Sydkorea slutade med 1–0-seger.

* Japan även är en av slutkandidaterna till arrangera nästa VM-slutspel. Övriga länder som är kvar i striden om värdskapet 2023 är Brasilien, Colombia och ett samarbete mellan Australien och Nya Zeeland.

* Det inte är given succé med herrelitklubbar inom dameliten. Djurgårdens trotjänare Mia Jalkerud tycks inte vara speciellt nöjd med hur svenska herrmästarna tar hand om sitt damlag.

* Nils Nielsen tar över som förbundskapten i Schweiz. Nielsen gjorde ju succé 2017, då han tog Danmark till EM-final.

* Tacon har en riktigt tuff avslutning på 2019. På lördag väntar nämligen derby, borta mot Atletico Madrid. Atletico har tappat lite mark mot Barcelona på sistone, och måste i princip vinna. Efter tolv av 30 omgångar är det fem poäng upp till serieledning. För Tacon har läget ljusnat något på sistone. Man ligger nu på elfte plats av de 16 lagen. Men det är bara två poäng ner till negativt kval, så Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani kan knappast slappna av under jul. De båda stod för övrigt för de här båda målen i den viktiga segern mot Espanyol härom helgen:

* Det verkar bli åtta lag i Algarve cup kommande år: Belgien, Danmark, Italien, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Sverige och Tyskland. De åtta lagen kommer att spela utslagsturnering med kvartsfinal, semifinal och final.

Stormakten Sverige klättrar uppåt

Publicerad den av
Svara

I dag kom den nya världsrankingen, och som väntat klättrar Sverige närmare toppen. Det blir tre steg uppåt, vilket innebär att Sverige numera ligger sexa med 2 021 poäng.

Det innebär att vårt landslaget har gjort en fantastiskt bra säsong 2018/19. För ett år sedan var vi nämligen nere på elfte plats med 1 941 poäng – vår näst sämsta ranking någonsin. Vår allra sämsta ranking någonsin är för övrigt just elfte plats med 1 934 poäng. Det var den placeringen vi hade när Pia Sundhage lämnade över till Peter Gerhardsson efter EM 2017. Gerhardsson har alltså lyft landslaget ganska rejält.

Senaste gången vi var så högt upp som sjätte plats i världen var i mars 2017. Men då hade vi bara 1 977 rankingpoäng. För att hitta senaste gången vi hade över 2021 poäng eller mer får vi backa ända till 2014. Då var vi femma på just 2 021 poäng i september och med 2 028 poäng i juni.

Det här är alltså vår bästa rankingpoäng på fem år. Kul.

Tittar man i övrigt på den nya rankingen så är förstås USA fortsatt världsetta. Laget gjorde ju faktiskt en unik insats i VM och blev första laget att vinna sju raka VM-matcher under ordinarie tid. De enda lag som tidigare lyckats vinna VM-guld genom att gå rent var USA 1991 och Norge 1995. Båda de gångerna var det dock bara sex matcher.

USA:s ledning är den största någonsin på världsrankingen. Man är hela 121 poäng före tvåan Tyskland. Det är för övrigt väldigt jämnt mellan platserna två till sex. Tyskorna har 2 059 poäng, alltså bara 38 fler än sexan Sverige. Sveriges avstånd ner till sjuan Kanada är 45 poäng.

Mellan Tyskland och Sverige ligger i tur och ordning Nederländerna, Frankrike och England. Nederländerna klättrar hela fem platser från åttonde, och är tillsammans med Island och Kamerun de största klättrarna på topp 50.

Trots att England kom före Frankrike i VM går fransyskorna om engelskorna på rankingen. Det hör ihop med att rankingen inte tar hänsyn till placeringar i mästerskap, utan bara till matchresultat. Och England har förlorat fyra matcher sedan den 29 mars, när förra rankinglistan kom. Frankrike däremot har bara en förlust och ett kryss (seger i förlängning) under den här perioden.

Noterbart är att Nordkorea klättrar två platser och nu är nia i världen. Nordkoreas höga poäng och fina placering visar på bristerna i rankingsystemet. Nordkorea är nämligen inte världens nionde bästa lag, utan de ligger uppskattningsvis tio platser för högt.

Nordkorea har inte kvalat in till något stort mästerskap sedan OS 2012. Visst har laget varit avstängt sedan dess, men man misslyckades både med att ta sig till Asiatiska mästerskapen i fjol och till VM i år.

Tittar vi på Nordkoreas resultat de senaste tio åren kan jag bara hitta tre segrar mot lag som legat på världsrankingens topp 10 vid matchtillfället. Alla tre är mot Japan, två i de Östasiatiska mästerskapen och en i Asian Games.

Både Östasiatiska mästerskapen och Asian Games (Asiatiska spelen) är turneringar där Japan brukar komma utan sina utlandsproffs, turneringar som oftast ligger utanför ordinarie Fifa-datum. Jag kan alltså faktiskt inte hitta att Nordkorea har vunnit en enda ”riktig” match mot ett lag på världsrankingens topp tio på över tio år. Ändå är de rankade nia – det går inte ihop.

Nordkorea har fått sin fina placering genom goda resultat i just turneringar som Östasiatiska mästerskapen och Asian Games. I de stora mästerskapen, där alla spelar med bästa laget, har bara Nordkorea vunnit en match mot Australien, Japan, Kina eller Sydkorea på de senaste tio åren.

Trots det här ligger alltså Nordkorea nia på världsrankingen, närmast efter Australien, men två platser före Japan, sju platser före Kina och elva före Sydkorea. Det är inte rimligt.

Det här talar väl sitt tydliga språk om vilka förändringar som behövs göras i rankingsystemet. Alltså att matcher i de riktiga mästerskapen måste viktas betydligt högre än de gör i dag.

Noterbart i övrigt är att Norge ligger kvar på tolfte plats, trots att de nådde kvartsfinal i VM. Och att Italien bara klättrade en placering upp till 14:e. Däremot klättrade Danmark två till 15:e och Island fem till 17:e.

En positiv sak är att det nu är 158 lag med på rankingen, vilket är det högsta antalet någonsin. Men jämför man med herrarnas ranking har den 211 länder, så det är fortsatt många fotbollsländer som inte har aktiva damlandslag. Noterbart är att man stryks från världsrankingen om man inte har spelat någon landskamp på 18 månader,

Det om rankingen. Nu till två listor som har uppdaterats i och med att VM är över. Två listor där Sverige också ligger väl framme. Det är bara nio länder som har tagit en VM-medalj. Sverige har fyra, och har därmed näst flest:

1) USA                 8
2) Sverige             4
3) Tyskland           3
4) Japan               2
4) Norge               2
4) Brasilien            2
7) Kina                  1
7) Nederländerna  1
7) England            1

Eftersom guld rankas högst är vi trots våra fyra medaljer däremot inte näst bäst genom VM-historien. Där är vi bara femma:

1) USA                  4–1–3
2) Tyskland            2–1–0
3) Japan                1–1–0
3) Norge                1–1–0
5) Sverige              0–1–3
6) Brasilien             0–1–1
7) Kina                   0–1–0
7) Nederländerna   0–1–0
9) England             0–0–1

Såväl världsrankingen som de båda listorna över VM-medaljer visar att Sverige faktiskt fortfarande är en stormakt inom damfotbollen. Det är bara att hoppas att vi kan hålla oss kvar i toppen i många år till.

Harder och Hegerberg – nordiska skyttedrottningar

Publicerad den av
4

Helgens spelare i damfotbollsvärlden var Pernille Harder. Danskan avslutade sitt fantastiska 2017 med att göra fyra mål när Wolfsburg vann med 6–0 borta mot Köln.

I det länkade klippet kan man se att alla målen kom i den andra halvleken, och att Harder hann med ett tvättäkta hattrick på 14 minuter innan hon byttes ut.

Pernille Harder

I och med segern toppar Wolfsburg tabellen när Frauen-Bundesliga nått halvvägs. Eller i alla fall borde ha nått halvvägs. Den tidiga vintern har gjort att fyra matcher har skjutits upp, vilket innebär en lätt haltande tabell.

I toppen av skytteligan gjorde Harder ett rejält ryck i går. Hon har med sina elva mål hela fem måls marginal till delade tvåorna Lina Magull och Alexandra Popp.

Harder har verkligen fått fart på Wolfsburg, och jag ser danskan som 2017 års genomgående bästa spelare i världen. Flera andra har haft väl så höga toppar som Harder, men ingen annan har hållit en så hög nivå rakt igenom hela säsongen.

Nu väntar två månaders vinteruppehåll i Tyskland. I grannlandet Frankrike har man också tagit vintervila. Men där handlar det bara om en knapp månad, D1 Feminine återstartar igen den 14 januari.

Den gör det förstås med Lyon i topp. Och precis som Wolfsburg har Lyon en spelare från Norden som levererar på allra högsta nivå.

Ada Stolsmo Hegerberg har nämligen stått för en fullständigt makalös höst. Hon har vräkt in mål sedan den där dagen i nederländska Doetinchem där jag såg henne och Norge göra fiaskosorti i EM, en match som ju för övrigt blev Hegerbergs sista landskamp innan 22-åringen valde att ta timeout på obestämd tid från det norska landslaget.

Hon har spelat 16 tävlingsmatcher i höst, och gjort mål i 15 av dem. Bland annat gjorde hon mål i sina tio sista tävlingsmatcher under året. Hon har bara gått mållös av planen en gång i höst, och det var i hemmamötet med Bordeaux.

Totalt har Hegerberg vräkt in 18 mål i ligan och 13 i Champions League. Alltså totalt 31 mål på 16 matcher. Fantastiskt.

Hegerberg leder skytteligan i D1 Feminine med sex mål före PSG:s talang Marie Antoinette Katoto och sju före Eugenie Le Sommer. Stina Blackstenius är fyra på tio mål.

I toppstriden vann både Lyon och PSG, medan Montpellier fick sin helgmatch uppskjuten. Helgens svenska spelare blev nu istället Emma Berglund, som gjorde 2–0-målet när PSG vann med 6–0 mot Rodez.

Målet som går att se på klippet här nedan kom på en behärskad bredsidesvolley efter hörna:

Det var Berglunds första mål i den franska ligan. En kul julklapp för den formstarka mittbacken.

I England har man valt ett ännu kortare uppehåll. WSL drar igång redan vid trettondehelgen igen. Det engelska ligaupplägget är dock rätt konstigt. Man har bara spelat fem omgångar hittills.

Däremot har det varit en massa cupmatcher. Just cupmatcher stod på schemat i helgen, närmare bestämt kvartsfinaler i WSL cup. De resulterade i att Reading gjorde de tre stora (Manchester City, Chelsea och Arsenal) sällskap till semifinal.

Tittar vi utanför Europa så vann Nordkorea till slut det Östasiatiska mästerskapet. Man vann den avslutande gruppmatchen, och tillika den moraliska finalen, mot Japan med 2–0. Målen gjordes av Kim Yun-Mi och Ri Hyang-Sim. De målen går att se här:

Kina slog för övrigt Sydkorea med 3–1 i ”bronsmatchen”. De båda lagen har aktuell koppling till Sverige. Vi skulle ju ha mött Kina i Algarve cup. Men lottningen har ändrats, och vi får just Sydkorea i stället.

Orsaken är att Sydkorea och Australien var lottade i samma grupp, och de skall mötas i Asiatiska mästerskapen några veckor senare. För att ”slippa” möta varandra två gånger på kort tid ändrades därför gruppindelningen i Algarve.

Till Australien där formstarka Sam Kerr gjorde tre mål för sitt Perth Glory i helgens 3–3-match mot Newcastle. Nu leder Kerr skytteligan med totalt åtta mål.

Det är jämnt i toppen av W-league efter sju omgångar. Huvuddelen av lagen har kvar chansen att gå till slutspel.

Sverigebekanta Lisa De Vanna visade i helgen att hon har kvar känslan i sin vänsterfot. Så här snyggt smekte hon in sitt andra mål i Sydneys 3–0-seger mot Canberra :

Slutligen till Nordamerika där Alex Morgan utsetts till årets bästa spelare i Concacaf-området. Det var väl ett ok val. Morgan hade det rätt tungt i Lyon i våras, men blev ju bättre under året. Med sina sju mål blev hon även bästa målgörare i USA:s landslag i år.

Dock hade jag mycket väl kunnat tänkt mig en kanadensisk segrare av det här priset. Jag tycker att Kanada varit väl så bra som USA under året.

På den nya världsrankningen är det dock USA i topp, och Kanada återfinns först på femte plats. Noterbart är att fyra av de fem högst rankade lagen är engelskspråkiga i form av USA (1:a), England (3:a), Australien (4:a) och så då Kanada.

Det är en väldigt skillnad jämfört med herrarnas lista, där det högst placerade engelskspråkiga landet är England på 15:e plats.

För Sverige innebär den nya rankinglistan ett litet steg uppåt till tionde plats. Vi ökar med 21 poäng och passerar därmed Nordkorea.

Solo som förbundsbas? Oväntad start på en topphelg

Publicerad den av
2

I dag har Hope Solo överraskande tillkännagivit sin kandidatur till ny ordförande för USA:s fotbollsförbund. Nu sittande Sunil Gulati har beslutat sig för att avgå, och processen att hitta en ny ordförande är i full gång.

Posted by Hope Solo on Thursday, December 7, 2017

Jag måste säga att jag blev rätt förvånad när jag såg nyheten. Sole har ju en mängd lik i lasten (bland annat här, här och här) och har knappast kännetecknats för att vara diplomatisk i sin framtoning. Men det hade nog blivit ganska spännande med henne som förbundsbas…

I dag har även EFD redovisat statistik över intresset för damallsvenskan, som sägs ha ökat. 22 procent av svenska folket är intresserade av damfotbollens högsta serie, vilket är två procentenheter fler än i fjol. Och det är ju bra. Fast det spelar ju faktiskt inte så stor roll om inte EFD och klubbarna kan göra pengar av siffrorna.

Jag tror att alla klubbar sitter och håller tummarna för att EFD kan få till ett TV-avtal, eller varför inte några stora sponsorer till damallsvenskan, som ju norska toppserien nu fått.

Apropå damallsvenskan och pengar var det ju intressant att läsa den här artikeln, där löneläget i ett antal ligor jämförs. Där noteras att snittlönen i Frauen-Bundesliga är tre gånger så hög som i damallsvenskan, och att franska D1 Feminine har ännu högre löner, där är snittlönen 3,5 gånger så hög som i vår högstaserie.

Apropå Frauen-Bundesliga och D1 Feminine så är det seriefinaler i båda de ligorna på måndag.

Klockan 18.00 är det avspark mellan Wolfsburg och Bayern München, två lag som båda står på 22 poäng efter nio omgångar. Den matchen direktsänds på DFB-tv. Gissningsvis blir Nilla Fischer enda svenska spelare i den drabbningen, Fridolina Rolfö har ju haft problem med en sträckning/bristning.

Noterbart förresten i den tyska ligan är att Turbine Potsdam är det enda obesegrade laget så här långt. Men med sex kryss ligger Amanda Ilestedt:s lag ändå så långt ner som på femte plats, sju poäng bakom toppduon.

Tre timmar efter den tyska seriefinalen är det Frankrikes tur. Klockan 21.00 på måndag tar nämligen serieledande Lyon emot Emma Berglund och PSG. På förhand leder Lyon med två poängs marginal.

Men det är inte bara i Tyskland och Frankrike som det är toppmatcher den här helgen. I Italien är det prestigemöte mellan Juventus och Fiorentina redan i kväll. Och på söndag 19.30 är det seriefinal även i engelska WSL. Då tar svensklaget Chelsea emot blivande svensklaget Manchester City. Gästerna leder tabellen med två poängs marginal inför avspark.

Tidigare på söndagen möts för övrigt även trean Arsenal och fyran Liverpool. Massor av toppmatcher i de tre stora europeiska ligorna i helgen alltså.

Det pågår även ett prestigeladdat landslagsmästerskap. I dag drog nämligen de Östasiatiska mästerskapen igång. Det är ett mästerskap där fyra toppnationer gör upp i gruppspel.

Dagens resultat där var Kina–Nordkorea 0–2 och Japan–Sydkorea 3–2.

Siffror som sannolikt gör att Kinas nya isländska förbundskapten Siggi Eyolfsson lite nervös för sitt jobb. Han har på sina tre matcher som förbundskapten 1–10 i målskillnad och tre raka förluster. Kina har inte visat något större tålamod med dåliga resultat, så gissningsvis fordras det bättre siffror mot Japan och Sydkorea för att Eyolfsson skall kunna fira jul i lugn och ro.

Här nedan är de två sista målen från Japans segermatch:

Tillbaka till USA, där NWSL har fått ett nytt lag, Utah Royals FC. Det är MLS-laget Real Salt Lake som startar damlag. Fast de startar inte från grunden, utan de tar över nedlagda FC Kansas Citys spelare och plats i ligan.

I går värvade nykomlingen IFK Kalmar två målvakter. Man hämtade in både Tove Enblom från Umeå och Lina Lundqvist från Kvarnsveden. Det var viktigt för Kalmar att hitta två stabila målvakter, för laget kommer sannolikt att behöva försvara sig rätt mycket under kommande säsong.

Framför allt Enblom tror jag mycket på. Hon känns lugn och stabil, helt enkelt en målvaktstyp som jag gillar.

Slutligen några ord om att Olivia Schough tydligen inte är klar för FC Rosengård. Dementierna kom från många håll i går.

Bland annat blev det debatt här på bloggen efter att Erling Nilsson kommenterat frågan. Personligen tycker jag att inte att diskussionen här i bloggen varit sådan att det finns anledning till ursäkter.

Precis som signaturen The Observer skriver i en lång kommentar till förra inlägget så är rykten och spekulationer en del av det engagemang som damfotbollen behöver för att flytta fram sina positioner. Och här i bloggen tillåter jag mig att haka på rykten och spekulationer i en annan utsträckning än vad jag hade gjort om jag skrivit för en tidning.

Sydkorea fixade Nordkoreas guld

Publicerad den av
Svara

Sydkorea blev Nordkoreas hjältinnor i årets stora mästerskap i Asien. Det är inte minst intressant på storpolitiska grunder.

Det här inlägget innehåller egentligen några veckor gamla nyheter. Men jag har inte läst om det Östasiatiska mästerskapet någon annanstans i europeisk media – så jag tycker att det är värt att uppmärksammas.

För parallellt med EM spelades i Sydkorea slutspelet för Asiens näst största fotbollsturnering för landslag, East Asian Championships – Östasiatiska mästerskapet. Eftersom alla Asiens bästa nationer kommer just från världsdelens östra del var det hög klass på de fyra slutspelslagen.

Det lägst rankade laget var Sydkorea som numera delar plats 17 på världsrankningen med Spanien. Klassen på turneringen visas också av att Australien åkte ut i kvalet. Och Australien är ju rankat på åttonde plats i världen, man har exempelvis bara tre europeiska nationer (Tyskland, Sverige och Frankrike) före sig.

Men det var inte bara klassen på mästerskapet som gör det värt att uppmärksamma. Det är ju alltså även storpolitiskt intressant. Det finns ju som bekant stora politiska spänningar mellan flera av regionens stormakter, numera framför allt mellan Nord- och Sydkorea.

De deltagande nationerna var utöver de båda koreanska staterna även Japan och Kina. De regerande världsmästarinnorna från Japan var regerande mästarinnor och förstås storfavorit till att åter kamma hem slutsegern. Men japanskorna stannade på fyra poäng – och fick nöja sig med silvermedaljer.

Det blev i stället Nordkorea som tog hem guldet – med stor hjälp av Sydkorea, som i sin tur blev trea och tog bronsmedaljerna. Just de båda koreanska nationerna möttes i ett prestige- och känsloladdat möte i den första omgången. Då vann Nord med 2–1 efter att ha rest sig från 1–0-underläge genom två mål av Ho Un-Byol. Samtidigt vann Japan mot Kina med 2–0.

Turneringen spelades som ett gruppspel, och den moraliska finalen gick i omgång två, där japanskorna och nordkoreanskorna spelade 0–0 efter att Nordkoreas målvakt Hong Myong-Hui gjort tre fantastiska räddningar på högkaratiga japanska chanser.

Eftersom Kina samtidigt besegrade Sydkorea med 2–1 stod det klart att tre lag hade guldchans inför den sista omgången:

Japan          +2   4
Nordkorea   +1   4
Kina             –1   3
Sydkorea     –2   0

Japan låg alltså bäst till, då de dels hade bäst målskillnad, dels skulle möta det enda poänglösa laget, Sydkorea. Dessutom var det så att matcherna i slutomgången spelades efter varandra. Japanskorna skulle därmed kunna gå på Nordkoreas resultat, vilket självklart är en stor fördel.

Nordkorea vann sin match med 1–0 mot Kina, efter mål av Ri Un-Hyang på lobbnick efter hörna redan i den andra minuten.

För Japan räckte det därmed med uddamålsseger mot värdnationen för att säkra sin tredje raka seger i Östasiatiska mästerskapen. Det visade sig dock att Sydkorea var berett att offra sig för sin annars så avskydda systernation i norr.

Sydkorea tog nämligen tidigt (13:e minuten) ledningen mot Japan genom stjärnan Ji So-Yun – som ju spelar för japanska storklubben Inac Kobe Leonessa. So-Yun skruvade läckert in en frispark i första krysset. I den andra halvleken gjorde hon också 2–0 innan Japan och Yuki Ogimi reducerade.

Sydkorea höll dock ledningen matchen ut – och gjorde alltså så att Nordkorea kunde ta hem guldmedaljerna.

Jag gissar att en och annan som är intresserad av internationella relationer tycker att det här är ett högintressant faktum. För relationerna mellan nationerna har ju varit frostigare än vanligt på senare tid till följd av Nordkoreas provskjutningar med kortdistansrobotar tidigare i år.

Tillbaka till fotbollen. Klippen med höjdpunkter nedan tyder på att det verkligen var jämna och högklassiga matcher i Östasiatiska mästerskapet.

Som bekant är Nordkorea avstängt från VM 2015 på grund av dopningsskandalen i det senaste VM:et. Men då Asien har fem platser till VM i Kanada lär övriga tre nationer i det Östasiatiska mästerskapet spela VM om två år. Det lär även Australien göra, och troligen också Thailand. Där lär de asiatiska lagen kunna bli farliga, för känslan är att världsdelen håller på att flytta fram sina positioner rätt rejält.

Slutligen, här är klipp med höjdpunkter från samtliga turneringens sex matcher:

* Japan–Kina 2–0

* Sydkorea–Nordkorea 1–2

* Japan–Nordkorea 0–0

* Sydkorea–Kina 1–2 – kolla in den sydkoreanska kvitteringen till 1–1 av Kim Na-Rae. Där vi ytterligare en kandidat till årets mål i världen. Vi kan väl i varje fall slå fast att det är årets skott hittills?

* Nordkorea–Kina 1–0

* Sydkorea–Japan 2–1 – som sagt, kolla in Ji So-Yuns läckra frispark till 1–0.

Damfotbollskalendern 2013

Publicerad den av
1

Gott nytt år.

Jag avslutade 2012 genom att titta tillbaka i form av en årskrönika. Jag har för övrigt nyss lagt till några rubriker i det inlägget: årets räddningar, årets damallsvenska allstarlag samt årets musikvideo.
Nu är vi 2013, och vad passar bättre då än att blicka framåt?

Så här är 2013 års damfotbollskalender:

5 januari: Ligaspelet återupptas med fulla omgångar i Australien och Italien efter ett kort juluppehåll.Även den franska ligan återupptas under helgen efter kort julledighet. Fast här spelas huvuddelen av matcherna på söndagen.

7 januari: Ballon d’Or delas ut. Vem av Abby Wambach, Alex Morgan och Marta utses till världens bästa fotbollsspelare? Och får Pia Sundhage pris som den bästa ledaren?

9 januari: Landskamp, USA–Skottland. Retur den 13 januari.

12–16 januari: Yongchuan Cup. Fyrnationsturnering i Kina mellan värdnationen, Kanada, Norge och Sydkorea.

12–17 januari: Landslagsläger på Bosön.

18 januari: Den nya amerikanska ligan, NWSL håller sin första draft.

3 februari: Frauen-Bundesliga tjuvstartar, med matchen Essen-Schönebeck–Duisburg, som är uppskjuten sedan december.

9–14 februari: Landslagsläger i La Manga.

13 februari: Landskamp, Frankrike–Tyskland.

17 februari: Frauen-Bundesliga. ”Riktig” återstart efter vinteruppehållet.

4–14 mars: Cypern cup. Jag har inte sett något spelschema, men gruppindelningen ser ut så här:
Grupp 1: England, Skottland, Nya Zealand och Italien.
Grupp 2: Kanada, Finland, Schweiz och Holland.

6 mars: Algarve cup: Sverige–Kina.
8 mars: Algarve cup: Sverige–Island.
11 mars: Algarve cup: Sverige–USA.
13 mars: Algarve cup: Placeringsmatch mot Danmark, Norge, Japan eller Tyskland.

15 mars: Ryska Supreme division återstartar efter långt vinteruppehåll.

20–21 mars: Women’s Champions League, kvartsfinaler, första matchen: Juvisy–Göteborg, Lyon–Malmö, Wolfsburg–Rossiyanka och Arsenal–Torres.

27–28 mars: Women’s Champions League, kvartsfinal, returer.

3–8 april: Datum för landskamper.

4 april: VM, Förkval mot Kanada 2015. Åtta mindre nationer spelar. Matcher spelas 4, 6 och 9 april. Sverige slipper givetvis förkvalet.

5 april: Landskamp, USA–Tyskland.

13 april: Damallsvenskan, premiär: Kif Örebro–Mallbackens IF.

13–14 april: Women’s Champions League, semifinaler, första matchen: Lyon/Malmö–Juvisy/Göteborg  och Arsenal/Torres–Wolfsburg/Rossiyanka.

16 april: VM, Europas kval lottas.

20–21 april: Women’s Champions League, semifinaler, returer.

12 maj: Frauen-Bundesliga, sista omgången.

23 maj: Women’s Champions League, final. Spelas på Stamford Bridge i London.

26 maj: Franska Feminine division 1, sista omgången.

29 maj–2 juni: Datum för landskamper.

15–20 juni: Datum för landskamper.

29 juni: Landskamp, Tyskland–Japan.

30 juni–5 juli: Landslagets EM-läger i Stenungsund.

10–28 juli: EM-slutspel
10 juli: EM: Sverige–Danmark (Gamla Ullevi, 20.30).
13 juli: EM: Sverige–Finland (Gamla Ullevi, 20.30).
16 juli: EM: Sverige–Italien (Örjans vall, 20.30).
21–22 juli: EM: Kvartsfinaler.
24 juli: EM: Semifinaler.
28 juli: EM: Final.

20–28 juli: Östasiatiska mästerskapen, slutspel: Japan, Kina, Nordkorea och Sydkorea gör upp i Seoul i Sydkorea.

20–21 september: VM-kvalet inleds.

20 oktober: Damallsvenskan, sista omgången.

Hegerberg och Kessler har varit helgens stora spelare

Publicerad den av
2

Ada Stolsmo Hegerberg missade de sista tre eller fyra omgångarna av toppserien, och tappade samtidigt den seger i skytteligan som såg ut att vara som gjord för henne.

I dag fick den 17-åriga skyttedrottningen dock gruvlig revansch. Hegerberg gjorde nämligen ett tvättäkta hattrick i den norska cupfinalen – och sköt därmed hem pokalen till sitt Stabaek.
Hegerberg gjorde 1–0, 2–0 och 3–0 mot Röa. Samtliga målen i den första halvleken. En annan 17-åring – Caroline Graham Hansen – gjorde enda målet i den andra halvleken. Stabaek vann alltså med förkrossande 4–0. Grattis.

Se målen, och ytterligare några höjdpunkter på det här klippet.

Jag har skrivit om de båda 17-åringarna flera gånger förr. Och gör det alltså nu igen. Det finns gott om anledningar till att de dyker upp så ofta. En är att Hansen i dag prisades som toppseriens bästa spelare, och Hegerberg fick pris som årets komet.
Det skulle förvåna mig om vi inte får se båda i EM-slutspelet nästa år. Det är Hansen som är spelgeniet, och Hegerberg som är måltjuven. Som synes på klippet ovan är Hansen inblandad i förarbetet till de två första målen.

Klippet är det jag sett av den norska cupfinalen. Utöver det har jag faktiskt bara sett Ada Stolsmo Hegerberg på tv i F20-VM i höstas.
Där gjorde hon ingen megasuccé, men jag tyckte ändå att man såg ett rörelsemönster som verkar riktigt lovande. Hon är kvick, smart och på rätt ställen i straffområdet – alltså allt som krävs för att bli en sylvass straffområdesspelare av ett slag man sällan ser inom damfotbollen. Kul.

Mindre kul är att bara 2453 åskådare såg matchen på Lilleströms hemmaplan Åråsen. Det är den sämsta publiksiffran på en norsk cupfinal sedan 1990.

* Från Hegerberg till en annan duktig straffområdesspelare – Wolfsburgs lagkapten Nadine Kessler. Hon gjorde båda målen när hennes lag vände 0–1 till seger i gårdagens tyska seriefinal. Därmed har Turbine Potsdam förlorat två ligamatcher i höst. Båda gångerna har det blivit 2–1, och båda gångerna har segermålen kommit långt in på övertid.

Till skillnad från den norska cupfinalen har jag sett den tyska seriefinalen. Och även om det dröjde till minut 94 innan Kessler nickade in segermålet så var Wolfsburgs seger helt i sin ordning. Det var egentligen spel mot ett mål från första till sista minut.
Turbine Potsdam hade närmast 100-procentig utdelning. Skotska Lisa Evans gjorde nämligen mål på gästernas enda riktiga målchans.

Wolfsburg hade däremot mängder av lägen. De var så överlägsna så att Potsdams svenska spelare, Antonia Göransson, oftast mer var ytterback än mittfältare. När Göransson under perioder ställdes mot Ungerns blivande världsstjärna Zsanett Jakabfi så avslöjades svenskans defensiva brister.
Jag ger dock Göransson totalt sett ett godkänt betyg för matchen. Men det är godkänt med viss tvekan. Skall hon bli en ordinarie kantspelare i landslaget måste hon förbättra defensiven.

Hos Potsdam var det amerikanskorna Alyssa Naeher och Alex Singer som glänste. Naeher räddade en straff, och gjorde ytterligare ett antal världsklassparader. Jag har sett Potsdam många gånger nu, och tycker alltid att Naeher är lysande. Hon hade sannolikt varit förstemålvakt i alla landslag i världen – utan USA:s.
Under Pia Sundhage har Naeher bara varit femtealternativet. Hope Solo, Nicole Barnhart, Jill Loyden och Ashlyn Harris har gått före. USA har verkligen en uppsjö fantastiska målvakter.

Inte heller Alex Singer är nära någon landslagsplats. Men som markeringsback har den före detta Dalsjöforskaptenen få övermän – heter det så även om kvinnor? Singer är snabb, aggressiv och har dessutom en kondition som få fotbollstjejer kan mäta sig med. Således passar hon perfekt in i Potsdam, som ju utövar extrem man-man-markering i sitt försvarsspel.

Det blev mycket Potsdam här. Men det var ju Wolfsburg som vann. Och det är Wolfsburg som är värt en jättehyllning. För vilket fantastiskt lagbygge det här är.

Och jag menar verkligen lag.

För Wolfsburg är inte som Tyresö eller Frankfurt, där man värvat en mängd stjärnor och försöker göra ett lag av dem. Wolfsburg är elva hårt arbetande spelare, som tillsammans lyfter till högsta världsnivå.
För tillfället ser jag dem som största utmanaren till Lyon om Champions Leaguepokalen. För i nuläget har tränare Ralf Kellermann verkligen fått ihop pusslet.

Att dra ner landslagsmittfältaren Lena Goessling som mittback är ett genidrag, som säkert även förbundskapten kommer att få nytta av i nästa års EM-slutspel. Goessling är nämligen fantastisk i mittförsvaret. Dels kommer hennes känsliga vänsterfot till god användning i uppspelen. Dels är hon ett svårmarkerat hot när hon gång på gång följer med upp i anfallen.

Trots att Goessling missade straff, ser jag henne som matchens lirare. Men Wolfsburgs lag är alltså väldigt välbyggt. På centralt mittfält samlar spelskickliga Viola Odebrecht upp, medan Nadine Kessler hela tiden står för offensiva löpningar. Och 169 centimeter Kessler har dessutom en lysande tajming i luftspelet – vilket gör att hon alltid ett hot vid inlägg.
Och inlägg av hög kvalitet har man en hel hög spelare som kan slå. Jag tänker främst på Goessling, Jakabfi, Verena Faisst, Luisa Wensing och Anna Blässe.
När inläggen kommer finns det fler bra måltavlor än Kessler. För Alexandra Popp och Conny Pohlers är ju högklassiga straffområdesspelare.

Nu har jag snart gått igenom hela laget. Och det var ju det – Wolfsburg är ett fantastiskt bra lag. Det hade varit kul att se dem med den nuvarande toppform ta sig an Lyon. Det skulle bli en match det hade slagit gnistor om.

Höjdpunkter från seriefinalen ser du på den här länken. Vill du se hela matchen finns en länk här.

* Så en kort sväng till Australien. Där fick Tom Sermanni sämsta möjliga avslutning på sin tid som förbundskapten. The Matildas föll nämligen med 2–1 mot Kina i natt. Ett resultat som innebär att Australien missar nästa års slutspel i Östasiatiska mästerskapen.
Att det Australien som spelade kvartsfinal i VM i fjol inte ens går till slutspel säger en del om klassen på damfotbollen i östra Asien.

Medan landslaget är och kvalar så pågår spelet i W-league. Där hade Petra Larsson (som spelade hela matchen) ett skott i ribban när Melbourne Victory föll med 3–2 borta mot Brisbane Roar. Det var en dramatisk match, där Brisbane gjorde 2–1 i minut 86. Sedan kvitterade Melbourne i 92:a innan Ashley Spina avgjorde i 95:e.

* Slutligen till Italien, där svensklaget Bardolino Verona i dag vann med 4–0 borta mot Perugia. Både Maria Karlsson och Stephanie Öhrström spelade hela matchen. Öhrström utnämndes ju till förra säsongens bästa målvakt i ligan. Min italienska är usel, men jag tror att det här är ett klipp från den gala där hon fick ta emot priset.