Chile klart för sitt första VM-slutspel

Inlägget uppdaterat med Brasilien–Colombia 3–0.

När jag skrev den första upplagan av det här inlägget återstod de några enstaka minuter av det som varit en spännande damfotbollshelg. Det har varit dramatik i såväl damallsvenskan, Champions League, franska D1 Feminine och den italienska ligan. Jag återkommer till alla de sakerna i kommande inlägg.

Det här blir ett kort inlägg om avslutningen av Sydamerikanska mästerskapen där vi nu har fått klart med ytterligare ett VM-lag. Det laget heter Chile. La Roja Femenina har gjort det som landets herrar misslyckades med.

När jag skrev första versionen såg överlyckliga chilenska spelare fira som om de vunnit VM-guld. Då hade nyss besegrat Argentina med hela 4–0 och därmed minst säkrat en playoffplats till nästa års VM-slutspel.

Knappt 2,5 timmar senare ser jag nu återigen samma chilenska spelare dansa och hoppa av glädje. Den här gången över att den historiska VM-platsen är helt klar. Förra gången landet kom tvåa i Copa America Femenina var 1991, men då hade Sydamerika bara en VM-plats. Nu har man 2,5.

De chilenska spelarna har kunnat följa Brasilien–Colombia ganska avslappnat. Det enda hotet mot deras VM-biljett var att Colombia vann med minst fyra måls marginal mot Brasilien. Och det var aldrig nära.

Brasilien var i särklass i det här mästerskapet. Man vann alla matcher med minst två måls marginal. Avslutningsmatchen vann man i underkant, trots att man redan säkrade titeln som Sydamerikanska mästarinnor i och med Chiles seger. Samtidigt blev man dessutom det första lag som kvalat in till OS-turneringen i Japan 2020.

Tyvärr är damfotboll inget man bryr sig om speciellt mycket i Sydamerika. Sydamerika är tillsammans med Afrika de kontinenter som håller på att bli frånsprungna av övriga världsdelar. Utöver Brasilien spelar länderna i Sydamerika mycket sällan några landskamper, och det har märkts på lagen i Copa America att de inte varit samspelta från start, utan att de har fått spela ihop sig under mästerskapet.

Med tanke på det var det ändå kul att se hur välfyllda läktarna var i Chile på La Roja Femenina:s avgörande match. Det måste ju ha varit en femsiffrig publiksiffra, kanske upp mot 20 000 personer.

För Chile väntar utöver VM-spel nästa år även playoff om en OS-plats mot vinnarna av Afrikas OS-kval.

Jag har sett Chile i totalt kanske 75–80 minuter under de Sydamerikanska mästerskapen. Det är inte tillräcklig med tid för att göra någon mer djupgående analys. Men jag måste säga att det känns som att laget är spännande, och inte alls kommer att bli ofarligt i Frankrike.

Man har en världsmålvakt i PSG:s Cristiane Endler, som ger stabilitet åt en annars ganska svag defensiv. Offensivt är man däremot väldigt duktiga. Laget vimlar av boll- och passningsskickliga spelare som kan bli attraktioner i VM. Några spelare som jag imponerats av är Fransisca Lara (Huelva, Spanien), Yanara Aedo (Washington Spirit, USA), Karen Araya och Claudia Soto (båda Gremio, Brasilien).

Argentina kom trea i Copa America och har därmed kvar chansen till en VM-plats. Man får spela playoff mot fyran i Nordamerikas mästerskap. Det blir troligen Costa Rica, eller möjligen Mexiko. Av vad jag sett av Argentina de senaste dagarna skulle jag säga att det nordamerikanska laget kommer att vara knapp favorit i det playoffspelet.

Slutligen var Colombia missräkningen i Copa America Femenina 2018. Laget slutade på fjärde plats, och missar därmed både VM och OS – turneringar där man har två raka startar bakom sig. Las Superpoderosas kunde möjligen trösta sig med att de hade skyttedrottningen i Maria Catalina Usme som gjorde nio mål.

Jag uppfattade inte om man utsåg någon bästa spelare i turneringen. Hittar jag någon sådan uppgift kommer jag att lägga till den här.

Kan Jordanien skrälla sig till VM?

Under förmiddagen har de Asiatiska mästerskapen 2018 lottats, alltså den turnering som räknas som Asiens VM-kval.

Och det blev en väldigt snedvriden lottning, där alla de högst rankade lagen hamnade i samma grupp. Samtidigt kan man säga att det blev en riktigt drömlottning för värdnationen Jordanien. Och för Kina, Thailand och Filippinerna.

Som värdnation fick ju Jordanien fördelen att vara toppseedat i lottningen tillsammans med Japan. I pott 2 fanns Australien och Kina, i pott 3 Sydkorea och Thailand och i pott 4 Vietnam och Filippinerna.

Och som sagt, alla de högst rankade lagen hamnade i en grupp, och de lägst rankade i den andra.

Asien har fem platser i VM. De går till de fyra semifinallagen i de Asiatiska mästerskapen samt till vinnaren av matchen om femte plats.

Eftersom Nordkorea försvann redan i förkvalet fanns det på förhand en god chans för Thailand eller Vietnam att ta den femte platsen. I och med lottningen har Thailands chans ökat rejält, medan Vietnam i princip känns borta. Vietnam är ju den stora förloraren i dagens lottning. Vietnam har ju faktiskt två segrar och två kryss mot Thailand i lagens fyra senaste möten, även om det enda krysset slutade med förlust efter straffläggning.

En snabbanalys utifrån lottningen gör gällande att det bör bli två lag från grupp A och tre från grupp B som går till VM. Det rimliga är att de två lagen från grupp A är Kina och Thailand och de tre från grupp B är Japan, Australien och Sydkorea.

Men faktum är att Thailand inte är självklar grupptvåa i grupp A. Det kan nämligen vara läge att höja en liten varningsflagg för Jordanien. För ett par veckor sedan föll man bara med 2–0 mot Japan.

Kollar man på hur det gått i de senaste mötena med huvudkonkurrenterna om den andra VM-platsen bakom Kina så vann jordanskorna med klara 5–1 senast mot Filippinerna.

I OS-kvalet för två år sedan slutade Thailand–Jordanien bara 1–0. Nu har det jordanska laget hemmaplan, vilket skulle kunna innebära ytterligare ett lyft. Och nog skulle det vara väldigt kul för damfotbollen om ett lag från Mellanöstern tog sig till VM?

Jordanien var med i de Asiatiska mästerskapen redan 2014. Då kvalade man sig in. I gruppfinalen blev det 4–0 mot Uzbekistan, höjdpunkter från den matchen här:

I slutspelet blev det tre raka förluster; 1–3 mot Vietnam, 1–3 mot Australien och 0–7 mot Japan. De jordanska målen i slutspelet gjordes av måltjuven Maysa Jbarah och lagkaptenen Stephanie Al-Naber, som fortfarande är två av lagets nyckelspelare.

Mittfältare Al-Naber, som har en mycket fin vänsterfot, konstaterade efter den turneringen (klippet nedan) att laget lärde sig mycket och förhoppningsvis kommer bättre förberedda nästa gång. Intressant även att hon berättar att det bara fanns tio klubbar i Jordanien 2014. Vet inte hur det ser ut nu.

Vi får se i april hur Jordanien står sig den här gången. Asiatiska mästerskapen avgörs nämligen 6–20 april nästa år.

Till Italien, där Juventus fortsätter att vara utan poängförlust i ligan. Martina Rosucci gjorde båda när Fiorentina besegrades med 2–0 i gårdagens prestigematch.

Det resultatet innebär att Fiorentina redan är tolv poäng efter Juventus efter åtta omgångar. Det lär inte bli något nytt guld för svensklaget från Florens.

Slutligen en liten historia från USA. Där är talangerna Jaelin Howell (18 år) och Sophia Smith (17 år) nyckelspelare i det U20-landslag som för tillfället spelar fyrnationsturnering mot England, Finland och Brasilien. Duon fick redan i våras känna sig för på läger med A-landslaget.

Vad är det då som är så speciellt med de här båda talangerna?

Jo, de har följt varandra sedan dagis. Båda kommer från lilla Windsor i Colorado, en stad med cirka 20000 invånare, och står alltså nu och bankar på dörren till A-landslaget. Vilka kan oddsen vara för att hitta två landslagsspelare i samma dagisgrupp i USA?

Ett av Asiens bästa lag missar VM 2019

Förra helgen lottades kvalet till de Asiatiska mästerskapen 2018, det vill säga det mästerskap som räknas som Asiens kval till VM i Frankrike 2019.

Normalt brukar kvalen till Asiatiska mästerskapen vara en formalitet för världsdelens fem topplag. Men den här gången blir det annorlunda. Asiens fotbollsförbund hade nämligen valt en något udda seedning till lottningen.

De gick 100 procent på resultaten i det senaste Asiatiska mästerskapet. Där hamnade Japan, Australien och Kina på pallen – de tre fick därför direktplatser till slutspelet som spelas i Jordanien. Även värdnationen fick en direktplats.

Kvar är fyra platser till turneringen. Och det var när det kvalet skulle lottas som det asiatiska fotbollsförbundets seedningssystem ställde till det. Till mästerskapet 2014 var ju Nordkorea avstängt till följd av dopningsskandalen 2011. I och med att Nordkorea inte var med blev de oseedade, och placerades i allra lägsta lottningsgruppen.

Och lottningen slumpade sig så att Nord- och Sydkorea kom i samma grupp. Bara ett av kvalets två klart bästa lag kommer alltså att nå Asiatiska mästerskapen och dessutom ha chansen att gå till VM 2019.

Jag tror inte tanken med att låta Nordkorea vara oseedat var att Sydkorea skulle bli laget som drabbas. Men så kan det mycket väl bli, för Nordkorea känns som favorit i den grupp som även innehåller utfyllnadslagen Uzbekistan, Hong Kong och Indien.

Övriga tre grupper – mer om lottningen här – ser ut så här:

Grupp A: Filippinerna, Bahrain, Irak, Förenade Arabemiraten och Tajikistan. Även Jordanien kommer att vara med i den här gruppen, dock utan tävlan.

Grupp C: Thailand, Taiwan, Libanon, Palestina och Guam.

Grupp D: Vietnam, Myanmar, Iran, Syrien och Singapore.

Grupp A känns väldigt öppen, medan Thailand är trolig vinnare i grupp C och Vietnam är favorit före Myanmar i grupp D.

Tråkigt dock att inte Asiens fem bästa länder kommer att kunna nå nästa VM-slutspel.

I övrigt kan det här vara en kandidat till årets tråkigaste damfotbollshelg. Det är en tidig cupomgång i Frankrike och inga toppmatcher i varken Spanien eller Italien. Den viktigaste matchen den här helgen spelades redan i morse, svensk tid, i Australien. Då vann Melbourne City med 2–0 i det helt avgörande mötet med Newcastle Jets om den fjärde och sista slutspelsplatsen i W-league.

Därmed är det klart att Sydney FC, Canberra United, Perth Glory och Melbourne City gör upp om titeln kommande två helger.

Tam analys av förlusten mot Norge

Det känns lite konstigt att skriva ett inlägg om en landskamp som man inte har sett.

Eller. Jag såg de sista 20 minuterna på svenskfotboll.se. För mig funkade sändningen utmärkt under den perioden, men jag såg i kommentarsfältet att många hade problem med att se matchen. Tråkigt.

Sverige har satsat mer och bättre på damfotbollen än Norge de senaste åren. Men i går vann Norge på de flesta fronterna. Exempelvis sändes matchen streamad både av förbundet och NRK – dessutom tv-sände norska Eurosport.

Dessutom vann ju Norge själva matchen med 2–1. Det var första gången sedan EM-kvartsfinalen 2009 som vi föll mot Norge under 90 minuter. På de åtta mötena sedan dess har det i och för sig blivit en straffläggningsförlust i Algarve, men i spel var det fem svenska segrar, tre kryss och målskillnaden 15–8.

Jag hade hoppats att det skulle kunna gå att se torsdagens match i efterhand någonstans, men hittills har jag inte lyckats hitta någon länk. Bara de här höjdpunkterna från den första halvleken.

Därmed är den analys jag kan komma med väldigt tam.

Jag har alltså sett målen, det svenska var högst turligt. Jag fick kolla flera gånger för att se om det var Sofia Jakobsson:s axel eller den norska backens huvud som styrde in bollen. Jakobsson har flyt för tillfället, och då kan man göra mål även när man missar sin nick. Vid Norges båda var våra mittbackar (Linda Sembrant och Nilla Fischer) snett ute varsin gång.

Det verkar inte ha varit någon bra mittbacksdag, för de minuter jag såg hade dessutom det tredje mittbacksalternativet (Magdalena Eriksson) väldigt dålig precision i passningsspelet. Nu är det tidigt på säsongen, och många spelare är matchovana. Men jag tycker tyvärr att Erikssons passningsspel har varit lite för slarvigt när hon dragit på sig landslagströjan. Det måste hon rycka upp om hon på allvar skall kunna utmana Fischer/Sembrant framöver.

Men som sagt, jag såg bara 20 minuter, så några egentliga slutsatser från matchen kan jag inte dra. Ni som såg mer av matchen, såg ni något nytt? Fanns det några linjer i det svenska spelet? Och var det någon som utmärkte sig – positivt eller negativt?

Det har spelats fler landskamper i dagarna. I dag blev det 2–2 mellan Danmark och Skottland. Målen går att se här. Danska målskyttar var Pernille Harder och Johanna Rasmussen, men det är Erin Cuthbert:s 2–2-mål som är det mest sevärda.

Och i går vann Nordirland lite överraskande med 1–0 mot EM-klara Portugal efter det här segermålet från Marissa Callaghan:

I veckan har det europeiska förkvalet till VM lottats. Det är ju så att det stundande VM-kvalet i Europa kommer att bestå av sju grupper om vardera fem lag. Eftersom det är 46 lag som anmält sig blir det ett förkval.
Där gör 16 lag upp om fem platser. Speldatumen är 6, 8 och 11 april och de 16 lagen är uppdelade på fyra fyrlagsgrupper där segraren och bästa tvåan går vidare till det stora kvalet.

Förkvalet lottades så här:

Grupp 1: Georgien (värdland), Kazakstan, Estland och Lettland.

Grupp 2: Albanien (värdar), Grekland, Malta och nya Kosovo.

Grupp 3: Litauen (världland), Andorra, Israel och Moldavien.

Group 4: Färöarna (värdland), Turkiet, Montenegro och Luxemburg.

Det stora VM-kvalet lottas den 25 april och spelas från september i år till september nästa år. Europa har åtta platser till VM 2019, plus att värdnationen Frankrike tillkommer. Det blir alltså de sju gruppsegrarna plus en grupptvåa som kvalar in. De fyra bästa grupptvåorna gör upp om den platsen via playoff.

* Det om landslagsfotboll. Det kommer även spelas lite klubbfotboll i helgen. I Australien pågår spurten i kampen om den fjärde och sista slutspelsplatsen. Där står det mellan Melbourne City, Brisbane Roar och Newcastle Jets om att göra sällskap med slutspelsklara Sydney FC, Canberra United och Perth Glory.

W-league är en väldigt jämn och intressant liga där alla kan slå alla. Tabelljumbon Adelaide United har exempelvis plusmålskillnad, vilket verkligen inte hör till vanligheterna.

* I Italien går svensklaget Fiorentina som tåget. Det har blivit tio raka segrar och målskillnaden 39–3 för Stephanie Öhrström:s och Sara Nordin:s lag. Öhrström har spelat i nio av matcherna, medan Nordin deltagit i fyra. I morgon, lördag 14.30, skall det gå att se bortamatchen mot Tavagnacco på Fiorentinas klubb-tv.

Svensson, Jitex och VM 2023

Mitt i julstök och nätverksproblem har jag varit lite mindre flitig här på bloggen en period. Nu verkar nätverket funka – peppar, peppar. Och jag ligger väl framme i julstöket.

Nämnda omständigheter har gjort att jag inte har haft möjlighet att blanda mig i ett par aktuella debatter. En som blossade upp häromveckan handlade om Anders Svensson och hans synpunkter på damfotboll i den här artikeln. Det var där han först sa att man inte skall jämföra herr- och damfotboll, bara för att sedan jämföra hur mycket pengar de drar in.

Visst har Svensson rätt i att herrfotbollen i många fall subventionerar damfotbollen. Inte minst när det gäller svensk landslagsfotboll. Men subventioner finns även på många ställen inom klubbfotbollen. Lyon hade exempelvis inte varit en sådan maktfaktor på damsidan om de inte haft ett starkt herrlag som drog in de stora pengarna.
Där är det ju för övrigt så udda att de viktigaste resultaten för Lyons damlags ekonomi är de från herrlagets matcher. Att Lyons herrar nu bara är ett mittenlag i Ligue 1 riskerar att bli dyrt för damlagets framtida satsning.

Men bara för att det finns sanning i det innebär det Svensson sa tycker jag varken att hans uttalande om att damlandslaget är en ren förlustaffär känns speciellt smart eller genomtänkt. Tvärtom. I mångt och mycket sätter Alva Nilsson ord på mina tankar i det här blogginlägget.

* Att göra pengar på damfotboll är för övrigt något som Jitex och Umeå Södra har fått kämpa hårt med under en tid. Det är roligt att läsa att Umeås andralag trots allt verkar få ihop ekonomi för en andra säsong i elitettan. Med tanke på vilken enorm idrottsbredd det finns i Umeå är det imponerande att damfotbollen får så stort sponsorsutrymme att man kan hålla två elitklubbar.

Exakt hur den finansiella situationen är för Jitex vet jag inte. Men när jag läser på Anders Nilsson:s damfotbollsblogg om att han har blivit utskälld av Mölndalsklubbens ordförande för ett tidigare blogginlägg som börjar man ju undra. Visst innehöll inlägget från början en något tillspetsad fråga om huruvida klubben ens skulle existera 2014. Men ändå.

Om Jitex inte klarar av att hantera en fråga i en blogg, då kanske styrelsen trots allt skall vara lycklig över att de inte får större mediautrymme. För med tanke på spelarsituationen hade en kritiskt granskande lokalpress skrivit väldigt många ifrågasättande artiklar om läget, om lokalpressen hade brytt sig. Nu är det ju tyvärr inte många i Göteborgsområdet som bryr sig om Jitex. Något som jag verkligen beklagar, då det är en förening som verkar ha en väldigt bra ungdomsverksamhet.

* På nyhetssidan noteras att Japan Times skriver om att Japan vill ha VM 2023. Från början hade japanerna tänkt sig att ansöka om 2019 års världsmästerskap. Men ett OS har kommit i vägen. Känslan är väl att det här öppnar för ett VM i Europa om 5,5 år. Frankrikes tur? Eller Englands? Eller varför inte ett samnordiskt arrangemang?