Etikettarkiv: elfsborg

Ny kris i Kungsbacka – och ett nyhetssvep

Publicerad den av
6

Personligen är jag fortfarande kvar i Blenheim på andra sidan jordklotet. Jag är inne på tredje övertidsperioden på den semester som skulle ha varit slut för mer än två veckor sedan. Det börjar bli extremt segt nu.

Härifrån noterar jag att det händer lite på hemmaplan. Det intressantaste händer på västkusten. Där skall Kungsbacka DFF ha ett extra årsmöte i nästa vecka. Mötet handlar om föreningens framtid. Alternativen tycks vara nedläggning eller att satsa på klubbens F17-lag. Läs mer här.

Väljer man att satsa på F17-laget är alternativen dels att låta talangerna spela i elitettan, dels att dra sig ur näst högsta serien och göra en nystart.

Personligen tycker jag att valet att dra sig ur elitettan och göra en nystart i lägre serie känns som det mest rimliga. Risken är att ett F17-lag förlorar varenda match i elitettan, och det är inte så speciellt utvecklande. Dessutom är det väldigt dyrt eftersom elitettan är en serie med många långa resor.

Om Kungsbacka drar sig ur är frågan om det finns någon ersättare i elitettan, eller om serien får spelas med 13 lag i år. Första reserv är klassiska Sunnanå SK från Skellefteå. Klarar de av att få ihop ekonomi och spelartrupp för näst högsta serien på kort varsel?

Om Sunnanå tackar nej är Dösjöbro andra reserv. Det är ju den klubb som tappat hela sitt lag till Malmö FF. Dösjöbro lär knappast vilja spela i elitettan i år.

Assi har alltså redan dragit sig ur elitettan. Kungsbacka är väldigt nära att göra det, och ett av reservlagen är inte aktuellt för någon plats i elitfotbollen. Tre av Sveriges 29 högst rankade lag 2019 saknar förutsättningar för att bedriva elitverksamhet i år.

Det är förstås ett undantagsår, men det är också ett faktum att det är jobbigt att hitta klubbar som vågar, vill och kan göra elitsatsningar inom damfotbollen.

Det här väcker återigen frågan om att Svenska fotbollförbundet måste hitta sätt att förenkla för de damfotbollsklubbar som vill elitsatsa – och inte stoppa dem.

Som jag tidigare berättat stoppade förbundets tävlingskommitté för en tid sedan en elitsatsning i Borås, där Bergdalens IK:s damlag försökte bryta sig loss. Satsningen stoppades trots att Bergdalens styrelse var tydlig med att den inte vill ha ett elitlag i klubben, och att styrelsen därmed välkomnade att klubbens damlag (nu i division I) flyttades till en separat elitförening.

Förbundet stoppade satsningen eftersom man inte tyckte att elitsatsningen tog tillräckligt ansvar för Bergdalens flickfotboll. Men den ville ju Bergdalen ha kvar under sina vingar.

Det är bra att förbundet bryr sig om ungdomsfotboll. Men det blir bara löjligt när man får bryta ut damlag och göra elitsatsningar i föreningar som misskött sin flickfotboll, medan man försvårar för föreningar som har bra flickverksamhet.

När det gäller fallet Kungsbacka DFF är det ju inget nytt att klubben står på stupkanten och balanserar. I den utsatta positionen har man befunnits i rätt många år, fast tidigare har det varit av ekonomiska skäl. Nu är krisen orsakad av spelarbrist.

Det känns ju lite paradoxalt att spelarna har stannat under hela den period som klubben varit ett luftslott. Den tid där man lovat mer än man kunnat hålla, och sedan fått bryta eller skriva ner kontrakten. Men när klubben äntligen sanerat och fått ordning på sin ekonomi vill inte spelarna längre vara med.

Noterbart också att en mycket stor andel av spelarna från fjolårets damallsvenska trupp har flyttat till andra klubbar i elitettan. Bara Ida Strömblad (Uppsala) och Moa Öhman (Kif Örebro) blir kvar i damallsvenskan. Dessutom sticker duon Linda Nyman (Inter) och Sara Nilsson (Florentia) till den italienska ligan.

Här är en listning över KDFF-spelare som går till andra klubbar i elitettan: Klara Andrup (Hammarby), Mimmi Asperot och Klara Rybrink (IFK Kalmar), Hanna Boubezari, Emilia Hjertberg och Ida Pettersson (alla Lidköping), Karolina Bucaro Stenman (Brommapojkarna), Rebecca Cameras (Alingsås FC), Jenny Danielsson (AIK), Anna Larsson (Jitex) och Hanna Spets (Kvarnsveden).

Sara Nilsson blir alltså Italienproffs, vilket innebär att vi nu har svenska spelare i sex av den italienska ligans tolv klubbar. Ligan i Italien ligger fortfarande en bit bakom damallsvenskan. Min bedömning är exempelvis att Rosengård fortfarande är något bättre än Juventus. Samt att damallsvenskan är betydligt jämnare än Serie A Femminile.

Juventus har bara tappat poäng i sju matcher på 2,5 säsonger. Rosengård tappade poäng i åtta matcher förra året.

Apropå utlandsproffs heter vårt senaste sådana Mathilda Johansson Prakt. Hon lämnar IFK Kalmar för ett halvårskontrakt med Lugano i Schweiz. Förra säsongen tog Lugano 49 poäng på 28 omgångar och kvalade in till Champions League. Den här säsongen har laget startat katastrofalt dåligt. Efter 13 omgångar ligger man klart sist med bara fyra inspelade poäng. Kan Johansson Prakt hjälpa till att lyfta krislaget?

IFK Kalmar spelade för övrigt träningsmatch i helgen. Man föll med 2–0 mot Kristianstad. Det är en match man i princip inte kan läsa något om. På Kristianstads hemsida går det att se resultatet samt vilken trupp KDFF mönstrade. Men i övrigt är det noll information. (Tillagt i efterhand: Det visade sig vara ett felaktigt påstående. Kolla kommentarer nedan.)

Jag tycker att det minsta man kan kräva av elitklubbar är att de redovisar startelva, byten, målskyttar och tid för målen i sina träningsmatcher. Tyvärr lär knappt någon av våra elitklubbar klara av att redovisa den grundinformationen i alla deras träningsmatcher.

På lördag spelar Kristianstad ny träningsmatch. Då väntar ett spännande möte med Malmö FF – det är premiär för den klubb som alltså värvat sönder Dösjöbro. Mer om hur det gick till går att läsa här. Spännande för övrigt att spelarna erbjudits treårskontrakt. Det innebär att de får vara med i fyran, trean och tvåan. När MFF är uppe i ettan lär det huvudsakligen vara andra spelare.

Dösjöbro ser i alla fall ut att komma till spel i år. Det gör däremot inte Sjömarkens IF, som fått se huvuddelen av sin startelva gå till Elfsborg i division IV. I fjol åkte Sjömarken ur ettan. Det blir inget spel i tvåan i år, för i förra veckan kände sig klubbledningen tvingad att ta beslut om att lägga ner sitt seniorlag.

Sedan mitt förra inlägg har jag även noterat att några spelare tvingas sluta. Internationellt har tyska OS-guldmedaljören Tabea Kemme tvingats tacka för sig till följd av upprepade skador.

Även engelska Eniola Aluko har valt att avsluta sin karriär.

Huruvida Irma Helin lägger av helt eller inte känns inte solklart. Däremot är det klart att Helin inte kommer att spela i damallsvenskan i år. Det är ett tungt avbräck för Djurgården, framför allt eftersom Helin varit en av de viktigare kulturbärarna i laget.

Med henne utanför truppen blir det extra viktigt för klubbledningen att behålla Mia Jalkerud, som ännu inte förlängt sitt kontrakt. Djurgården har däremot gjort en intressant värvning. De har knutit upp Sydafrikas framtidsnamn Linda Motlhalo på ett tvåårskontrakt. Henne blir det spännande att följa i damallsvenskan.

Både för Kemme och Helin är det skador som spökar. Jag har faktiskt inte hunnit läsa den här artikeln om korsbandsskador. Men jag har sett att den fått många lovord, så jag länkar till den obesett. Det är ju ett väldigt spännande ämne.

Så några internationella övergångar. Hayley Raso, som jag skrev om i förra inlägget, lämnar W-league för Everton.

Även den före detta Eskilstunaspelaren Chloe Logarzo går från W-league till engelska WSL. Hon har skrivit på för Bristol City.

En tredje spelare som lämnar Australiens liga innan avgörandet är irländska affischnamnet Denise O’Sullivan. Hennes låneavtal har gått ut, och hon kan inte hjälpa Western Sydney Wanderers i slutspelet.

https://twitter.com/EliteFMofficial/status/1218660771628044290

För sin proffssatsning har Celtic valt en spansk huvudtränare med erfarenhet från assistentjobb både hos Evertons och Southamptons herrlag.

I Ryssland startar storklubben Zenit St Petersburg damlag med ambitionen att bli ett ryskt topplag.

Slutligen ett överraskande resultat. I uppladdningen inför det nordamerikanska OS-kvalet spelade Kanada och Haiti 1–1. Oavsett vad Kanada kom med för uppställning är det högst uppseendeväckande att Haiti kan klara av att stå upp mot en av världsdelens stora damfotbollsmakter.

 

Jullov, moral, dåliga regler och ett nyhetssvep

Publicerad den av
Svara

Det har varit en händelserik damfotbollstisdag – massor av hänt på vår svenska silly season. Alla verkar vilja rensa skrivborden inför jul. Och i helgen gick alla europeiska toppligor utom den spanska på julledighet.

I Frankrike och Tyskland har de båda suveränerna Lyon och Wolfsburg vunnit alla ligamatcher utom en i höst. Lagen har drabbats av ”bakslag” i form av varsitt kryss. I Frauen-Bundesliga finns Hoffenheim tre poäng bakom och Bayern München har sex poäng till serieledning. Inga andra lag har i praktiken chans på Champions Leagueplatser.

I Frankrike har Lyon en lucka på fem poäng ner till tvåan PSG. Sedan finns Bordeaux ytterligare två poäng bakom, och Montpellier har fem poäng till PSG. Topp två efter slutspelad serie kommer att finnas bland de fyra lagen.

I England är det tre lag som slåss om guldet. Efter att Chelsea tappat poäng mot Liverpool är det Arsenal som går på jullov som serieledare. Manchester City är tre poäng bakom och Chelsea fyra. Fast Chelsea har en match mindre spelad.

I Arsenal har vi höstens spelare inom internationell damfotboll – Vivianne Miedema. Den nederländska skyttedrottningen har gjort 26 mål för sitt lag på 16 starter i höst. Dessutom har hon stått för tio assist, och hon leder både skytteligan i WSL och i Champions League.

Den senaste tidens stora olycksfågel är tyska PSG-stjärnan Sara Däbritz, som tyvärr dragit av korsbandet.

https://twitter.com/saradabritz13/status/1204753332071362565

På svensk mark noteras att Hammarby och Kvarnsveden håller på att torna upp som tänkbara seriefavoriter i elitettan nästa år. I varje fall känns de som de båda klubbar som varit starkast hittills under silly season.

Däremot ser det riktigt mörkt ut för Kungsbacka DFF. Ett tiotal spelare har lämnat, och ännu har jag varken sett någon kontraktsförlängning eller några nyförvärv. Kris.

I damallsvenskan har dagens nyheter varit att Amanda Johnsson Haahr går till Växjö och att Jenna Hellstrom lämnar Örebro för NWSL och Washington Spirit.

Dagens stora snackis i svensk damfotboll har dock handlat om Malmö FF:s dränering av division I-klubben Dösjöbro.

Ni minns ju att MFF kunde ha tagit över LB07:s verksamhet. Det skulle ha skett i samförstånd, och enligt befintliga regler. Men det föll av moraliska skäl. MFF:s medlemmar ansåg att det var omoraliskt att ta över en annan klubb.

I stället skall MFF börja från gärdsgårdsserierna, och bygga något eget. Det gör man genom att ta över Dösjöbros lag, mot Dösjöbros vilja. Ni som är insatta vet ju att Dösjöbro kvalade mot elitettan för några veckor sedan. Nu ser det ut som att klubben får spela med ett F17-lag i ettan nästa år.

Det finns förstås MFF:are som vänder som mot hanteringen av Dösjöbro. Men de allra flesta kommentarer som jag sett på olika sociala medier tycker att klubben har agerat på ett korrekt sätt. Det gör ju förstås även klubbledningen.

Och rent regelmässigt har Malmö FF inte gjort något fel – man har följt reglerna. Men hur är det med moralen?

Patrick Ekwall och Zecira Musovic är två profiler som framfört olika vinklar på frågan.

Jag tycker som ni förstår mest som Ekwall. MFF har ju röstat nej till att ha damelitfotboll de kommande åren – de skall spela i division IV nästa år. Att då sänka en annan klubb för att få ihop ett lag som kommer att göra tvåsiffrigt i varje match känns ju sisådär.

Vi har för övrigt en kopia här i Borås, där Elfsborgs nystartade damlag har dränerat Sjömarkens IF (som åkte ur ettan i år) så mycket att Sjömarken inte ser ut att komma till spel nästa år. Det är kul att Elfsborg och MFF vill vara med i damfotbollen, men deras inmarsch har lämnat en rätt bitter eftersmak.

I förra veckan kom en annan tråkig damfotbollsnyhet här i Borås – den elitsatsning som var planerad att göras utifrån Bergdalens IK:s lag stoppas av Svenska Fotbollförbundet, och läggs ner.

Personligen tycker jag att förbundet har sjukt dåliga regler för elitsatsningar. I min (pluslåsta) krönika i BT skrev jag:

”Folket bakom Borås FC skall förstås ha kritik för sitt misslyckande. Men det finns också anledning att ifrågasätta Svenska Fotbollförbundets ramar och regler. Som jag ser det måste man ha olika upplägg för hur man hanterar satsningar inom herr- respektive damfotboll. Det är samma sport, men olika världar.
…
I Sverige har vi jätteproblem med att hitta fotbollsklubbar som vill satsa på tjejer. Assi drog sig exempelvis nyss ur elitettan av ekonomiska skäl. Och ytterligare två klubbar har i år släppt sina platser i division I. När man vet förutsättningarna känns det vansinnigt att förbundet stoppar de som vill något.”

Bakgrunden var att Bergdalens IK är en kvartersklubb som inte vill bära någon elitsatsning. Klubbens damlag har dock kommit trea i ettan två år i rad, och vill uppåt. För att kunna satsa rejält mot elitettan ville damerna bryta sig ur och bilda en egen förening – Borås FC.

Det hela stoppades dock på grund av att Bergdalen ville ha kvar sina många ungdomslag. Om Bergdalen hade misskött sin flickverksamhet hade det inte varit något problem – då hade Borås FC kunnat bildas. Så funkade det i Alingsås härom året. Eftersom Holmalund inte hade några flicklag godkändes Alingsås FC United. Men eftersom Bergdalen har flicklag tilllät inte förbundet bildandet av Borås FC.

Det här har bara skapat förlorare. Inte minst Bergdalens IK som står kvar med ett damlag som är för bra för klubben.

Jag tycker i och för sig att det finns en rimlighet i att förbundet kräver att elitklubbar har ungdomsverksamhet. Men det går att formulera reglerna på mycket bättre sätt än de nuvarande. Exempelvis genom att villkora att man måste starta ungdomslag inom ett visst antal år, annars blir det tvångsnedflyttning. Och sedan bör man dra in, eller i alla fall sänka, medlen till de elitklubbar som inte har flicklag.

Innan jag sätter punkt för det här inlägget kommer här en liten snabbgenomgång av nyhetsflödet från de senaste veckorna:

* Pia Sundhage och Brasilien avslutade året med en stabil seger. Det blev 4–0 mot Mexiko i ländernas andra landskamp på några dagar.

* Japan vann Östasiatiska mästerskapen efter att ha tagit full poäng och gjort 13–0 i slutspelet. Dagens ”final” mot Sydkorea slutade med 1–0-seger.

* Japan även är en av slutkandidaterna till arrangera nästa VM-slutspel. Övriga länder som är kvar i striden om värdskapet 2023 är Brasilien, Colombia och ett samarbete mellan Australien och Nya Zeeland.

* Det inte är given succé med herrelitklubbar inom dameliten. Djurgårdens trotjänare Mia Jalkerud tycks inte vara speciellt nöjd med hur svenska herrmästarna tar hand om sitt damlag.

* Nils Nielsen tar över som förbundskapten i Schweiz. Nielsen gjorde ju succé 2017, då han tog Danmark till EM-final.

* Tacon har en riktigt tuff avslutning på 2019. På lördag väntar nämligen derby, borta mot Atletico Madrid. Atletico har tappat lite mark mot Barcelona på sistone, och måste i princip vinna. Efter tolv av 30 omgångar är det fem poäng upp till serieledning. För Tacon har läget ljusnat något på sistone. Man ligger nu på elfte plats av de 16 lagen. Men det är bara två poäng ner till negativt kval, så Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani kan knappast slappna av under jul. De båda stod för övrigt för de här båda målen i den viktiga segern mot Espanyol härom helgen:

https://twitter.com/CD_Tacon/status/1203969566306643969

* Det verkar bli åtta lag i Algarve cup kommande år: Belgien, Danmark, Italien, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Sverige och Tyskland. De åtta lagen kommer att spela utslagsturnering med kvartsfinal, semifinal och final.

Eskilstuna klättrar vidare – och mer tankar kring MFF

Publicerad den av
26

Under VM-uppehållet låg Eskilstuna United bara en poäng över nedflyttningsstrecket. Linköping däremot låg trea, bara ett mål från Champions Leagueplats.

Tio omgångar senare är Eskilstuna förbi LFC. United vann kvällens bortamatch med 1–0 och har stått för ett mäktigt lyft. Plötsligt har laget till och med en liten chans att nå den där åtråvärda andraplatsen. Jag kan inte säga att jag har förutsett den här scenförändringen. Däremot skall förstås både ledningen och laget ha beröm för hur man vänt trenden.

För det Eskilstuna som gjorde 2–7 på de första sju omgångarna har gjort 22–9 på de senaste tio. Och man har tagit 13 poäng på de fem senaste matcherna. Framför allt har Felicia Rogic kommit igång, både som målskytt men även som ständigt orosmoment för motståndarförsvaren.

Jag minns att jag sågade Rogic ganska rejält efter ett bottenmöte mot Vittsjö förra sommaren. Det har varit väldigt mycket roligare att se henne den här sommaren och hösten. Nu gör hon sina aktioner med en betydligt större pondus än i fjol.

Felicia Rogic

I kväll sprang Rogic, Fanny Andersson och Loreta Kullashi Linköping sönder och samman. Ändå var LFC bara en missad straff från poäng. Orsaken var att Emma Holmgren gjorde en kanonmatch och räddade sitt lag från ett riktigt ras. United hade exempelvis tre bollar i målramen – två av dem efter att Holmgrens styrt bollen dit.

Även LFC hade en boll i ramen. Det var Frida Maanum:s straff som tog i ribban och ut. Straffen var odiskutabel – Lina Hurtig fälldes av Petra Johansson.

En stund tidigare försökte däremot Hurtig ramla till sig en straff i duell med samma motståndare. Då genomskådade domaren Pernilla Larsson bluffen. Tråkigt att Hurtig visar filmningstendenser – jag såg även sådana mot Göteborg på Gamla Ullevi.

LFC är inne i en riktigt djup formsvacka. Svackan kan kopplas till Nilla Fischer:s skada. Hon klev av i början av matchen mot Kristianstad. Inklusive den matchen har laget bara tagit en seger (och fem poäng) på sex omgångar. Och man har fallit från andra till sjätte plats.

Det om kvällens match. Dagens snackis är ju dock nyheten från Malmö om att MFF hoppas kunna ta över LB07:s damlag. Det har viskats några dagar om att något sådant här var på gång. Personligen hade jag nog mest trott att det var FC Rosengård som var aktuellt om MFF skulle försöka införliva ett elitdamlag.

FCR startade ju som Malmö FF:s damlag. Laget bildade egen förening 2004, som dock fortsatt hette Malmö FF till och med 2006. Man har fortfarande kvar samma föreningsnummer, vilket gör att Rosengård har kunnat tillräkna sig alla MFF:s meriter.

Det finns ju även andra kopplingar. Exempelvis var MFF:s vd Niclas Carlnén tidigare klubbdirektör i Rosengård. En parentes där är att jag minns hur Carlnén ringde och väckte mig en oktoberdag 2012 för att han ville prata ekonomi.

Förutom att hon har jobbat med Carlnén spelade ju Rosengårds sportchef Therese Sjögran flera säsonger för MFF.

En sammanslagning mellan MFF och Rosengård har varit uppe till diskussion i media flera gånger. Man har dock förstått att MFF:s och Rosengårds klubbledningar inte tycker så bra om varandra. I slutet av 2016 ville Sjögran få till ett sammangående, men då var inte MFF intresserat.

Så sent som i våras sa dåvarande klubbchefen i FCR Erling Nilsson så här om en sammanslagning med Malmö FF:

”Frågan är: vill vi? Skulle vi tjäna något på det? Den frågan ställer vi oss. Det finns självklart de som tycker det. Men min uppfattning är att MFF inte är redo för att diskutera en sådan sammanslagning.”

Däremot ansåg alltså sig Malmö FF-ledningen redo att göra en sammanslagning med LB07. Och visst är känslan att det är smidigare för MFF att jobba med LB än med Rosengård.

Det lär både vara dyrare och förenat med större krav att införliva Rosengård i sin verksamhet. Och krav är inte uppskattat i herrfotbollsklubbarna. Jag minns exempelvis vad det stod i den utredning kring att starta damlag i Elfsborg som utfördes av Västergötlands idrottsförbund i våras. Utredarna hade besökt Hammarby och Djurgården för att se hur det funkar med att ha elitlag både för herrar och damer i samma klubb. Här är ett citat:

”Det är också viktigt att nyckelpersonerna runt damerna (tränare, sportchef) är sådana som har stor legitimitet både hos dem som brinner för damfotboll och hos dem som i första hand vill herrlagets bästa. I Djurgården var man tydliga med att nuvarande tränare och sportchef var en person som väldigt bra gick hem i båda lägren. Och i Hammarby hade föreningen erfarenhet av en tränare som bara såg till damfotbollen och vars agerande skapade tydliga konflikter mellan dam- och herrlagen.”

Man kan läsa det här citatet som att det är lättare att styra Joel Riddez än Olof Unogård… Man kan också läsa citatet som att damfotbollens ledare måste underordna sig herrfotbollen.

Så länge damfotbollen skriker efter kapital för att kunna utvecklas kan den här underordningen funka. Vi ser ju nu hur damerna jublar över att få komma i fjärde–femte hand i klubbar som Real Madrid, Barcelona, Bayern München, Arsenal och Manchester United.

Men hur blir det när/om damfotbollens intäkter stiger, när marknaden blir sådan att det inte räcker med 50–60 miljoner kronor för att driva ett damlag av europeisk toppklass? Kommer damerna då fortsätta jubla över småsmulor från megaklubbarna?

Det är uppenbar risk att det kommer att bli konflikter mellan herr- och damverksamhet i storklubbarna framöver. Men de problemen ligger nog några år framåt i tiden.

Fast på vissa håll har man ju redan sett att varken Fifa, nationsförbund eller storklubbar utnyttjar damfotbollens potential fullt ut.

Jag skrev ju i slutet av juli att företaget Brand Finance bedömer att damfotbollen är undervärderad med 1,2 miljarder dollar, alltså att det årligen skulle gå att dra in ytterligare tolv miljarder kronor i sponsring.

I USA har exempelvis landslagsspelarna själva tagit tag i frågan om att göra ekonomi av sitt VM-guld. Bakgrunden är att spelarna reagerade över att förbundet inte tog tillvara på den boom som följde på guldet 2015.

Som går att läsa i den här artikeln har USA:s landslagsspelare därför nu genom sin fackliga organisation The USWNT Players Association skrivit 26 olika avtal med företag som därmed har fått behörighet att sälja produkter med laget och dess stjärnspelare. Man har avtal med företag som representerar ett brett utbud av produkter, från t-shirts från Homage, till att hamna på paket till frukostflingorna Wheaties och blir miniatyrfigurer.

När inte herrfotbollens representanter bryr sig tillräckligt om damerna får damerna själva agera. Och personligen har jag länge argumenterat för att damfotbollen borde skapa egna fotbollsförbund och driva sin egen verksamhet, precis som man gör inom tennis och golf – de sporter där kvinnor kan tjäna mest pengar.

I nuläget kan det alltså finnas ekonomiska vinster på att åka snålskjuts på herrfotbollen, men över tid tror jag absolut att damfotbollen vinner mest på att stå på egna ben – och inte på herrarnas.

För LB07 är det förstås ett jättelyft att införlivas i stora MFF. Blir samarbetet av borde LB  omgående kunna få en betydligt större spelarbudget.

Redan nu finns Sveriges bästa utvecklingsmiljö för unga talanger i Malmöområdet. Om nu även skickliga MFF kommer in i bilden borde det ytterligare vässa talangutvecklingen i området. Kul.

Det är bara det där kruxet med supportrarna.

Som jag skrev i förra inlägget avskyr svenska herrfotbollsfans för tillfället att deras klubb tar över elitdamklubbar. Orsaken är att fansen är rädda att deras klubbar skall kunna jämföras med AFC Eskilstuna, som tagit genvägar i herrarnas seriepyramid.

Det paradoxala här är att svenska toppklubbar har kunnat införliva handbolls-, innebandy- och futsalklubbar på elitnivå i sin verksamhet utan att man hört någon större reaktion från supporterhåll. Men när det nu handlar om damfotboll går supportrarna i taket.

Det har varit väldigt heta känslor från MFF-supportrar på sociala medier i dag. Tråkigt.

Personligen tycker jag att det hade varit väldigt spännande med MFF i damallsvenskan eller elitettan nästa år, och jag tycker att det här är modigt och bra av MFF-ledningen. Om någon inte fattat det hoppas jag alltså att samarbetet blir av. Men jag är långt ifrån säker på att det klarar sig genom en medlemsomröstning i MFF.

Jag noterar också att huvudkrönikörerna på Malmös två största tidningar sannolikt har lite olika utgångspunkter för sina krönikor i dag. Kvällspostens Mattias Larsson har skrivit en krönika som sannolikt de kritiska supportrarna gillar. Larssons fokus är att det här rimmar illa med Malmö FF:s själ.

Jag kan inte läsa den krönika Max Wiman skriver i Sydsvenskan, men rubriken ”En fusion behöver inte vara att sälja sin själ” antyder i alla fall att han företräder en rakt motsatt uppfattning till Larsson.

 

Nostalgitripp i Umeå – och soppa kring Cankovic

Publicerad den av
1

De kommande två helgerna spelas SM-finalerna i futsal mellan Stockholmsklubben Falcao FC och Umeå IK. I Umeå på söndag och i Tumba nästa lördag.

En läsning av de båda lagens laguppställningar blir lätt en nostalgitripp flera år tillbaka i tiden. Hos Falcao Futsal Club finns meriterade trion Nazanin Vaseghpanah, Susan Varli och Daniela Chamoun. Alla tre är landslagsspelare i futsal, den förstnämnda har dessutom spelat två A-landskamper utomhus.

Fast meritmässigt står sig Falcaos lag slätt jämfört med Umeå. UIK:s lagkapten är en viss Malin Moström (113 A-landskamper), och i laget finns andra gamla storspelare som Ulla Karin Rönnlund (7 A-landskamper), Anna Sjöström Amcoff (67 A-landskamper), Therese Kapstad (1 U23-landskamper), Linda Dahlqvist (6 A-landskamper) och Emma Ericsson (tidigare Lindqvist – 24 U23-landskamper).

Maria Bergkvist

Men det stannar inte där. Under säsongen har Maria Bergkvist (7 A-landskamper) gjort två matcher, Hanna Marklund (118 A-landskamper) har varit med i en, och det har även Sofia Eriksson (14 A-landskamper). Jag kan ha missat ytterligare någon gammal storspelare. Men UIK:s futsaltrupp står alltså bokförd för minst 330 A-landskamper. Starkt.

Under den period som jag var i Seefeld och bevakade Skid-VM kom nya uppgifter om en högst anmärkningsvärd affär inom svensk damfotboll. Vi visste ju sedan tidigare att Jelena Cankovic ville lämna Växjö. Men sedan mitt förra inlägg har unika saker inträffat. Först berättade Smålandsposten att de hade källor som hävdar att Cankovic har försökt göra sig omöjlig i Växjö.

Källorna hävdade att Cankovic under träningspass såväl skulle ha struntat i att göra sitt bästa som att fullfölja övningarna – och därmed saboterat träningarna. Flera spelare i laget uppgavs ha blivit så upprörda att de skulle ha skällt ut mittfältaren.

Tränare Henrik Larsson sa så här om Cankovic i artikeln:

”Hon verkar befinna sig i någon sorts konflikt med klubben. Men det där är Frida Anderssons bord.”

Frida Andersson är Växjös sportchef, och hon säger så här i artikeln:

”Jelena kommer att spela för oss. Hon har avtal med oss och det är inga konstigheter.”

Någon dag efter SMP:s artikel berättade Sydsvenskan att Rosengård lagt ett historiskt högt bud på den kontraktsbundna serbiskan, men att Växjö inte varit intresserat av att förhandla.

Nu har det ju gått ungefär två veckor sedan de här nyheterna dök upp. Och jag har inte sett något mer om den här soppan. Så det kanske är löst. Kanske inte.

Vad jag förstått har Cankovic på grund av skada ännu inte spelat en enda minut för Växjö ännu i år. Stämmer det att hon försöker göra sig omöjlig i Växjö har Smålandsklubben problem, kanske till och med stora problem. I grunden har förstås Växjö rätt i att Cankovic har ett löpande kontrakt, och således borde spela kvar.

Men det är inte säkert att man vinner något på att att tvinga en spelare som inte vill. Risken är att det är mer än bara enstaka träningar som blir förstörda. Spelare som äter upp gruppens energi kan faktiskt sänka hela lag. Cankovic skulle alltså kunna bli ett sänke i Växjö. På så sätt kanske det är bäst för klubben att sälja henne – även om en harmonisk Cankovic är en jättetillgång på planen.

En annan intressant sak som inträffade under min tid i Österrike var att Västra Götalands Idrottsförbund presenterade den undersökning man gjort på uppdrag av IF Elfsborg i Borås kring för- och nackdelar med att ta upp damfotboll på programmet.

Slutrapporten finns att läsa här. Elfsborg håller ordinarie årsmöte den 13 mars, och under morgondagen förväntas klubbens styrelse komma med ett förslag på hur klubben skall gå vidare i frågan om en damfotbollssatsning.

Klart är att det har inkommit två motioner som tycker att Elfsborg inte bara bör starta en damsatsning, utan att man bör sträva efter att gå in i division I, det genom att överta någon av de befintliga Boråsklubbarnas plats. De båda motionerna går att läsa här.

Ledande Elfsborgssupportrar är dock fientligt inställda till att ta över en annan klubbs plats.

xxx

Nöjd med mitt Kanadatips – mindre nöjd med Vittsjö

Publicerad den av
Svara

Halvtid i Malmö, och jag undrar om Thomas Dennerby behöver någon som kollar in motståndarlag inför OS. Om det är så kan jag meddela att jag är tillgänglig.

För jag är lite nöjd med min Kanadaspaning inför matchen. I och för sig var det en kanadensisk back som slog en indianare som bäddade för Sveriges mål, men jag känner ändå att det här är klockrent om Kanada: ”precis lika vassa som man är framåt, lika svaga är man defensivt på mittfältet. Där gäller det att vinna bollar, och snabbt sätta i djupled mot Schelin och Jakobsson.”

Det var ju på aktuell yta som Caroline Seger vann bollen, och lobbade in det svenska ledningsmålet. Jag har egenligen bara sett en kvart av matchen, eftersom jag prioriterade Dalsjöfors–Vittsjö. Och nu blir det Elfsborg-Djurgården, så jag missar även nästan hela andra halvlek.

Men innan avresan till Borås Arena blir det några få ord om Vittsjö. De visade ingen allsvensk klass på Ramnavallen idag. Matchen slutade 2–2, men Vittsjös första mål var klar offside. Och Dalsjöfors har problem med skador och sjukdomar, och spelade nästan 40 minuter med en spelare kort. Vittsjö saknade i och för sig ett par spelare. Men jag fick inga positiva vibbar av laget. Inga alls. Vittsjös mål gjordes för övrigt av Sofie Andersson och Johanna Andersson.