Inlägget uppdaterat: Sandvikens IF har beslutat sig för att tacka ja till spel i elitettan.
Nu har vi på kort tid sett tre lag dra sig ur den näst högsta divisionen i svensk damfotboll – elitettan.
På ett sätt har urdragningarna varit ganska olika. Assi saknade lokal koppling och hade svårt att locka spelare till Kalix. LB07 föll efter att ha misslyckats med att få till ett samgående med Malmö FF, och i Kungsbacka blev det spelarflykt efter flera års ekonomisk misskötsel.
Gemensamt för alla tre urdragningar är kopplingen till ekonomi. Elitettan är en vansinnigt dyr serie – i fjol var det den dyraste i svensk fotboll. Ingen annan serie hade så långa resor under 2019.
Nu kan man ju i och för sig ha invändningen att både Kungsbacka och LB07 spelade i damallsvenskan i fjol. Så är det, men när man åker ur högsta serien är det nästan ofrånkomligt att sponsorsintäkterna kommer att minska. Intresset kring laget blir ju mindre i elitettan – serien som Gud glömde. När elitettan dessutom är en dyrare serie än damallsvenskan är det självklart att det kan uppstå problem.
Och att tre klubbar väljer att dra sig ur näst högsta serien samma år är en gigantisk varningssignal. En signal som borde framkalla rejäla reaktioner på fotbollförbundets kansli i Solna. Men ännu så länge är det väldigt tyst därifrån.
Jag kräver inte att Karl-Erik Nilsson skall ha en färdig lösning att presentera. Men en ledare som bryr sig om de högsta inhemska serierna hade i alla fall klivit fram och sagt något om hen ser på situationen. Och det hade hen gjort redan när LB07 drog sig ur för två veckor sedan. Men vi väntar ännu på att ordförande Nilsson skall uttala sig om krisen i elitettan.
Däremot noterar jag att förbundets hemsida, svenskfotboll.se, har vaknat till. När Assi drog sig ur nämndes det inte på hemsidan. När LB07 ersattes av Sunnanå vaknade man – det ganska direkt efter att jag här i bloggen hade efterfrågat en artikel. Den här gången kom det en artikel direkt. Det är ju trots allt en positiv utveckling.
Och det skall sägas att förbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand har uttalat sig om elitettan. Han gjorde det till SVT härom veckan. Beskedet var att förbundet inte kan göra så mycket för lagen i serien. Han sa:
”Det finns en utmaning i att bedriva verksamhet på elitnivå där föreningarna måste hantera sina förutsättningar, möjligheter men också sina begränsningar. Det är viktigt i det här sammanhanget.”
Sjöstrand sa också att förbundet de senaste åren har satsat sex miljoner kronor över tre år i ett projekt som kallas ”Världsklass” och 1,5 miljoner kronor i ett projekt som heter ”Semiprofessionell fotboll”. Det här är dock pengar som är riktade mot fler klubbar än bara de i elitettan.
Totalt sett känns det ganska klart att Sjöstrand anser att det i första hand är EFD:s bord att hantera den typ av ekonomiska problem som är kopplade till den dyra elitettan.
EFD har också varit lite mer synligt än förbundet i debatten den senaste tiden. Men bara lite. I samband med att LB07 drog sig ur såg jag bland annat på Fotbollskanalen att EFD:s generalsekreterare Tomas Hoszek sagt i Sydsvenskan att damfotbollens läge är bättre än någonsin:
”Samtidigt är damfotbollen på frammarsch och håller på att ta allt mer plats. Läget är bättre än någonsin och möjligheten att få in sponsorer för att driva en bra damverksamhet är god.”
Det är ju bra, för då borde ju Hozsek och EFD ganska enkelt kunna fixa fram de pengar som krävs för att hjälpa klubbarna i elitettan med verksamheten.
I dag säger EFD:s sportchef Stefan Alvén till Fotbollskanalen att EFD vill ha kvar elitettan som en serie. Både Hozsek och Alvén verkar se herrelitklubbarnas inmarsch som svensk damfotbolls räddning. Det är ett ämne jag tänker återkomma till i ett annat inlägg. Men kortfattat tror jag inte att det är klokt att vänta och se hur herrelitklubbarna utvecklar sina verksamheter.
Känslan är tyvärr att alltför många på ledande position tar lite för lätt på de problem som uppstått. Det är ju nämligen inte bra när en mängd klubbar på elitnivå rasar ihop. Visst kommer det alltid nya, men kontinuitet är väldigt bra för svensk fotboll som helhet. Klubbar som ges tid och möjlighet att bygga en stark organisation är de som gör störst nytta över tid.
Men mycket handlar förstås också om att klubbar och spelare har ansvar. Det går självklart inte att skylla allt på förbundet och på EFD.
Kungsbacka hade aldrig någon stark organisation. Och till slut tröttnade spelarna på eviga ekonomiska problem. Även de Kungsbackafostrade spelarna övergav klubben. Det ledde på många sätt till klubbens slutgiltiga fall. Ett fall som riskerar att drabba elitsatsande spelare från Kungsbacka under rätt lång tid framöver.
Och man undrar lite hur de spelare som lämnade Dösjöbro för Malmö FF i divsion IV tänker i dag. De hade kunnat spela i elitettan i år. I stället har de skrivit treårskontrakt med MFF, vilket innebär att de får vara kvar i fyran, trean och tvåan – sedan riskerar de att kastas ut.
Dösjöbro har alltså tackat nej till elitettan i dag. Nu går frågan till Sandvikens IF. Och vad jag förstått från flera olika håll så kommer de att tacka ja i morgon. Det ser alltså ut att bli 14 lag i elitettan i år – trots allt. Och det var ju ändå en glädjande nyhet i allt elände.
Tillagt i efterhand: Under fredagen har Sandviken meddelat att man tar platsen. Det får ju ändå sägas vara positivt att det finns klubbar som är beredda att ta vakanta platser med kort varsel. För några veckor sedan var jag personligen lite tveksam till om det skulle gå att fylla ut serien. Men det verkar ju faktiskt som att ganska många klubbar har varit beredda att ta reservplatser.
En blogg om internationell damfotboll 
Jag tycker det är konstig ordning på vilket lag som får frågan när bästa 2:a inte tackar ja. Borde man inte, för att hålla nivån uppe i Elitettan, även ha med de lag som åker ur serien någonstans på vägen och ställa frågan till dem?
Hur långt ner i div.1 ska frågan ställas?
I år är det ju exeptionellt många lag som dragit sig ur men det blir en soppa utan dess like och till debatten bör läggas att övriga lag i Elitettan har ju satt sin budget utifrån de lag som antas vara med. Utifrån att alla vet att ekonomin är ett gissel så kanske en annan förening nu får 2 resor x 50-60,000:- som hux flux ska hostas upp från…??? ingen vet.
Det är självklart så att man som elitklubb har ett ansvar i att se till få in pengar till att bedriva verksamhet och måste rätta sig efter inkomster och utgifter men vill vi, Sverige, ha damlag i framkant internationellt så behöver förbunden också satsa lite extra i form av betydligt högre ekonomiskt bidrag. Det är ju väldigt många av de unga talangerna som får sitt genombrott i denna serie så utifrån ett perspektiv på talangutveckling är det en investering också.
Man kan öronmärka bidragen så det ligger på klubbarna att redovisa reskostnader i form av fakturor/betalningar så man vet att pengarna går till det som det är tänkt och då kan man ge ett bidrag som är rättvist för resp. klubb utifrån hur varje klubbs längd på resor ser ut.
I gengäld kan då de sponsorpengar man får in i större utsträckning gå in i föreningarnas organisation och göra nytta.
Ett enkelt sätt att spara pengar vore att under våren dela upp lagen i två grupper, nord och syd, för att sedan under hösten fortsätta med två grupper där lagen på övre halvan i tabellen efter våren spelar i en uppflyttningsgrupp och lagen på nedre halvan i en nedflyttningsgrupp. Utöver lägre resekostnader får man även under hösten jämnare och intressantare matcher.
I grunden rätt men med upp- och nedflyttningserie blir hösten ointressant för 60-70 procent av lagen (de som inte kan gå upp och inte riskerar åka ned). Dessutom blir problemet med resekostnaderna kvar halva året. Bättre med två eller kanske t o m tre serier under allsvenskan, hela säsongen.
Vill man inte göra detta bör man iaf öka allsvenskan till 14 lag och minska elitettan till 12 lag, för att minska resekostnaderna i elitettan.
Eftersom ingen har bra idéer för hur lagen i Elitettan ska få kostnadstäckning för de långa resorna är väl lösningen uppenbar, ettan behöver delas upp i flera serier. Räcker det med norra och södra? Vet inte. Skulle kanske kännas lite för splittrat om serien under Allsvenskan delades upp i fyra serier.
Jag ser för övrigt inte Forum Elitettan 2020 ännu? Bara Forum Elitettan 2019 som ligger i toppmenyn?
Bytte just namn på den från Forum Elitettan till Forum Elitettan 2020. Ser du den nu?
Aha, fattade inte att det var den övre rubriken. Tack, nu hittar jag.
Förstår att du kunde missuppfatta hur man klickar sig in. Det är inte ett helt självklart upplägg.
Kul med en sådan anrik klubb som Sandvikens IF i Elitettan. (Förvisso är det framför allt på herrsidan som klubben har meriter, hela 21 säsonger i herrallsvenskan, 17:e plats i maratontabellen.)
EFD:s förhoppning att herrelitklubbarna ska rädda svensk damfotboll är verkligen en passiv hållning. Den uppmuntrar inte damfotbollen att stå på egna ben. Att förlita sej på andras välvilja är sällan ett vinnande recept i längden.
Jag förstår vad du menar med att stå på egna ben, men samtidigt; svensk fotboll försöker ju med jämna mellanrum manifestera att fotboll är för både kvinnor och män. Klubbarna har mig veterligen inga begränsningar i sina stadgar etc. för att inkorporera både kvinnor och män (det vore sannolikt diskriminerande). Då vore den smartaste långsiktiga lösningen FÖR FOTBOLLEN SOM HELHET att man bygger en klubbstruktur där lagen har både herr- och damlag. Inte minst när man tänker på varumärkesaspekten – IFK Göteborg har byggts över ett drygt sekel, det säger sig själv att Kopparbergs/Göteborgs FC inte kommer ikapp på några ynka decennier. Det är dyrt att driva varumärkeskännedom. Ett känt klubbmärke, kända färger, då har du mycket gratis redan där. Det ser vi ju nu inte minst i England.
Om nu EFD anser att Elitettan ska leva kvar – att den är bra för svensk fotboll – får de banne mig se till att klubbarnas ekonomi säkerställs på något sätt. Man kan inte bara besluta om något utan att göra en ordentlig konsekvensanalys.
Förslaget röstades igenom av fotbolls-Sverige men EFD/SvFF var starkt pådrivande – utan att berätta om farorna. Flera klubbar har dessutom tvingats att ha ett F19-lag i en serie som kräver enorm resebudget.
Alla är överens om att de långa resorna sänker klubbarnas ansträngda ekonomi. Då finns två alternativ:
Gör om serien till två-fyra div 1-serier med t ex ett slutspel där de två främsta lagen går upp.
Eller också hjälper man klubbarna med ett resebidrag så att de har råd att spela i Elitettan.
Hur vore det om EFD skulle lyckas med ett vettigt TV-avtal som skulle hjälpa de högsta serierna..?
Vem är det som har utvärderat Elitettan eftersom EFD/SvFF anser att den är bra för svensk fotboll?
Har EFD gjort det? Eller är det några på SvFF som tycker det?
Är synnerligen tveksam till att Elitettan verkligen hjälper landslagsfotbollen?
U19 och U23 har väl aldrig haft sämre resultat.
Att F19 har mindre bra resultat beror inte på Elitettan utan snarare att förbundskaptener inte scoutar och inte heller har direkt hög konkurrens på de spelare som tas ut. Samma spelare från F15 och uppåt… Finns åtskilliga exempel på spelare som inte presterat eller t om varit långtidsskadade men med rätt klubb tillhörighet blir kallade ändå.
Paradoxalt nog uttalar sig alltid SVFF om att det händer så mycket i utvecklingen på unga spelare men ändå kallar man nästan enbart samma spelare från F15 och hela vägen upp till F19. Så man lever inte som man lär.
Nä, ska vi ha bättre landslag så ska det vara fler landslagssamingar de år det inte är mästerskap där man har betydligt fler spelare under luppen.
Istället för 60 så borde man ha minst det dubbla och utspritt på då säg 4 samlingar x 30 spelare
Mästerskapsår bör man ha samlingar med de spelare man just detta året anser bäst och spela ihop dem men ändå ha samlingar för resterande spelare för att hålla ”ångan uppe” och även veta vilken konkurrensvillkoren som finns att tillgå.