Marija Banusic, Rosa Kafaji, svenska cupen – och en tv-guide

Inlägget uppdaterat med fler tv-matcher

Vi är framme vid en ny helg – i svenska cupen är det en riktigt spännande sådan. Det är även en helg där det erbjuds ganska mycket tv-sänd damfotboll i Sverige.

Vi får se vem eller vilka som blir helgens stora namn. Förra helgens namn var tveklöst Marija Banusic. Hon var inte bara helgens stora svenska namn, utan sannolikt även den spelare som det pratades mest om internationellt. Har ni inte sett hennes fantastiska premiärmål i den italienska ligan så måste ni göra det nu.

Det går att köra reprisen om och om igen…

Jag såg att Max Wiman på Sydsvenskan frågade om det var tidernas snyggaste mål av en svensk spelare. Det kan vara så. Jag mottar gärna motkandidater på tidernas mål.

Ett annat svenskt namn som var hett den senaste veckan är Rosa Kafaji. Om man måste ha sett Banusics mål måste man också ha läst Erik Nivas reportage om AIK-talangen.

Det kan vara det bästa som kommer att skrivas om damfotboll det här året. Jag har trott på Kafaji sedan jag såg henne första gången. Och det här reportaget förstärker bara bilden av att hon är något extra. 

Vi får alltså se vem som blir helgens namn i svensk damfotboll. Det är helgen där gruppspelet i svenska cupen avgörs. Vi har tre direkt avgörande gruppfinaler i Häcken–Linköping, Rosengård–Kristianstad och Djurgården–Umeå samt en grupp där tre lag fortfarande kan gå vidare.

Häcken–Linköping och Rosengård–Kristianstad känns inte som gruppfinaler, utan är ju på många sätt de moraliska semifinalerna. Det här med att cupen har geografisk lottning gör ju att det blir väldigt sned gruppsammansättning.

Något annat som är snett med årets upplagor av svenska cupen är domarnas regelkunskap. Jag har varit på plats på två matcher vardera i herr- och damcupen. I en match i vardera cup har domarna inte vetat om hur många byten lagen får göra.

I herrmatchen Utsikten–Norrby i höstas gav inte domaren med sig, vilket gjorde att matchen blev lång. Efter slutsignalen fortsatte matchen i tävlingskommittén, överklagandenämnden och slutade i riksidrottsnämnden flera månader senare.

I fredags i Alingsås ägnade Rosengårds Therese Sjögran halvtidspausen åt att övertyga domartrion om att man får göra fem byten i gruppspelet. Hon lyckades, så det slapp att bli något efterspel. Men likväl är det otroligt dåligt av förbundet att inte lyckas lära sina domare vilka regler som gäller.

Jag såg även en och annan svag domarinsats i förra helgens cupspel. Där borde Hammarbys Hanna Folkesson ha fått rött kort för en armbåge mot tidigare lagkompisen Felicia Saving. Folkesson viftade med armen två–tre gånger innan hon till slut träffade Saving i ansiktet.

Domare Lovisa Johansson såg den fula armbågen – men vinkade avvärjande. Ett riktigt dåligt beslut av domaren.

Matchen det handlade om var Eskilstuna–Hammarby 1–0. Toppmöte i den grupp där tre lag har chansen att gå vidare. Hammarby är gruppens bästa lag, men slarvade förra helgen bort chansen att ha avancemanget i egna händer.

Matchen mot Eskilstuna var intressant. Det var ju nämligen en match mellan två lag som på många sätt är varandras motsatser. Hammarby är ett spelskickligt lag som har jobbat stenhårt med sitt passningsspel.

Eskilstuna är på många sätta damallsvenskans brunkarlag. Ett lag som i princip bara blivit sämre och sämre sedan Magnus ”Munken” Karlsson tog över som tränare.

De har flera skickliga spelare, men knappt något lag- eller passningsspel. Eskilstuna lever på fysik – som Felicia Rogics snabbhet och på flera nickstarka spelare vid fasta situationer – och på individuell skicklighet från Emma Holmgren, Halimatu Ayinde och Loreta Kullashi.

Mot Hammarby var det Holmgrens storspel och Kullashis geni som gav segern. Rättvist var det inte. Men säkerligen viktigt för självförtroendet i ett Unitedlag som hade det tufft förra året.

Men som sagt, Bajen borde ha fått med sig minst en poäng. Holmgren gjorde flera avgörande räddningar. Den allra mest avgörande kom på övertid när hon räddade en straff från Emilia Larsson.

Nu räcker det med en poäng för United borta mot Kif Örebro i dag. Skulle däremot Örebro vinna blir det sannolikt en målskillnadsaffär mellan tre lag. Och då har Bajen plötsligt en bra chans igen. De behöver vinna sin match mot Sundsvall med två mål större marginal än vad Örebro gör.

Alla de avgörande matcherna är tv-sända. Här är en guide till helgens matcher:

Lördag:
14.00: Häcken–Linköping i svenska cupen, sänds på Sportkanalen och Cmore.
14.00: Djurgården–Umeå IK i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
14.30: Hellas Verona–Fiorentina i italienska Serie A Femminile, sänds på Viaplay.
15.00: FC Rosengård–Kristianstads DFF i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
16.00: Hammarby–Sundsvalls DFF i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
16.00: Kif Örebro–Eskilstuna United i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
16.30: Tottenham–Arsenal i engelska WSL, sänds på Viaplay.
18.30: Manchester City–Reading i engelska WSL, sänds på Viasat Sport Premium och Viaplay.
18.45: HSC Montpellier–PSG i franska D1 Feminine, sänds på Viaplay.

Söndag:
12.30: Inter–Milan i italienska Serie A Femminile, sänds på Viaplay.
13.30: Brighton & Hove Albion–Everton i engelska WSL, sänds på Viasat Sport Premium och Viaplay.
14.00: MSV Duisburg–FC Bayern München i tyska Frauen-Bundesliga, sänds på Viaplay.
15.00: Madrid CFF–Sporting Huelva i spanska Liga Iberdrola, sänds på Viasat Football och Viaplay.
15.30: Chelsea–Aston Villa i engelska WSL, sänds på Viasat Sport Premium och Viaplay.

Det sänds alltså fyra WSL-matcher i helgen. Just WSL kunde för övrigt i förra veckan presentera ett nytt tv-avtal med Sky Sports och BBC. Mer pengar till engelsk damfotboll alltså.  

Annars tippar jag på att det var lite chock i England i veckan. Både Manchester City och Chelsea blev rätt rejält utspelade i sina kvartsfinaler i Champions League. Chelsea räddades av effektivitet mot Wolfsburg och har ändå en mycket bra chans till avancemang. City däremot känns redan utslaget av ett väldigt starkt Barcelona.

City kommer säkert att få fler chanser. En som däremot har spelat sin sista match är Lena Lotzen. Den tyska 27-åringen har tyvärr haft en väldigt skadeförföljd karriär.

Som 19-åring blev hon 2013 Europamästarinna. Bland annat startade hon finalen mot Norge. Men skadorna gjorde att karriären inte blev så framgångsrik som många trodde där för snart åtta år sedan. 

Lotzen ingick även i den tyska VM-truppen i Kanada 2015. Men sedan dess har det inte blivit några fler landskamper. Hon stannar på 25 och fyra mål.

Det är alltid lika tråkigt när spelare själva inte får välja när de skall sluta, utan skador sätter stopp. Så här tackar Lena Lotzen för sig:

Slutligen blev det brasilianska Ferroviaria som vann Copa Libertadores, och som således är Sydamerikas bästa klubblag 2021.

Man vann finalen mot America de Cali med 2–1. Tyvärr var det första målet en grov målvaktstavla från Americas målvakt Katerina Tapia.

Trots att Corinthians missade finalen var det tre spelare från den klubben som delade på titeln som skyttedrottning – Gabi Nunes, Grazielle (Grazielle Pinheiro Nascimento) och Victoria (Victória Kristine Albuquerque de Miranda). På delad åttondeplats kom chilenska landslagsyttern Daniela Zamora med tre mål. Henne får vi stifta nämare bekantskap med i damallsvenskan i år. Hon har nämligen skrivit ett tvåårskontrakt med Djurgården.

Walkover, Eidevall, tv-guide – och sydamerikansk bomb

Inlägget uppdaterat med fler tv-matcher

Coronapandemin gör att det händer konstiga saker i damfotbollsvärlden. När jag uppdaterade inlägget med förra helgens tv-guide frågade jag vad coronautbrottet i PSG skulle innebära för Champions League.

Det var en berättigad fråga som kan få ett väldigt konstigt svar. Det blev nämligen ingen match i Prag på onsdagskvällen. De uppgifter som florerat är att PSG har lämnat walkover, och att Sparta Prag döms som segrare med 3–0. Det är ju ett rimligt resultat vid wo-matcher.  

Det som däremot är fullständigt orimligt är att fransyskorna ändå döms som segrare i dubbelmötet. Att man kan gå vidare på att lämna wo i en retur går ju rakt emot idrottens grundprinciper. 

Vi får se hur Uefa dömer i det här fallet. Ännu har matchen inte fått något officiellt slutresultat på Uefas hemsida. Som jag ser det finns det bara två riktigt rimliga alternativ, och det är:

* Sparta Prag döms som segrare i dubbelmötet eftersom PSG inte kom till spel i andra matchen.
* Returen skjuts fram och spelas när PSG är redo för spel igen.

Det är naturligtvis bäst om det blir det andra alternativet.

För övrigt ställer corona till det för turneringen på fler sätt. Redan nu är tre kvartsfinaler flyttade till neutral plan. I dubbelmötet mellan svensklagen Chelsea och Wolfsburg skall båda matcherna spelas på Szusza Ferenc Stadion i Budapest.

Här är det rimligt att fundera över om bortamålsregeln verkligen borde gälla. Som en parentes är jag annars en stor vän av bortamålsregeln. Den leder till att en mycket stor majoritet av matcherna i de europeiska cuperna avgörs i spel, och vi slipper en massa straffläggningar. Det tycker jag är utmärkt.

Men när båda lagen tvingas spela sin hemmamatch på samma neutrala plan tycker till och med jag att det blir konstigt att använda sig av bortamålsregeln.

Apropå Champions League såg jag FC Rosengård mot Vittsjö i svenska cupen i söndags. Det var intressant på flera sätt. Inte minst för att jag upplevde att Malmöklubben spelade med mycket bättre bolltempo än man har vant sig vid de senaste tre–fyra åren.

När inte Caroline Seger var med och spelade fastande inte bollen i mitten hela tiden, utan den flyttades snabbt från yta till yta. Det kändes som ett spel som Rosengård bör bygga vidare på.

I matchen inträffade för övrigt en situation som blivit omdiskuterad i efterhand. Domare Sara Persson dömde en straff till vardera laget i den första halvleken. Det handlade om två situationer som kanske hade blivit frispark ute på planen, men som nästan aldrig leder till straff.

Minuten efter Vittsjös straff sprang Persson fram till Rosengårdsbänken och skickade upp tränare Jonas Eidevall på läktaren. I halvtid försökte jag höra vad det var Eidevall hade ropat som blev för mycket för domaren. Men jag hörde inget konstigt.

Eidevall anmäldes dock för grov förseelse, något han protesterat rejält mot. 

Och bilderna från kameran på taket talar för Eidevalls version. De gester som domaren åberopar är svåra att se, och Eidevalls röst är inte så hög att han hans till kameran.  

Nu hör man ju inte exakt vad han säger. Det kanske var så grovt att det berättigar avstängning. Men klart är ju att domarens rapport innehåller klara överdrifter.

Klart är också att Eidevall inte får coacha sitt lag i fredagens cupmatch i Alingsås. Blir man uppskickad på läktaren följer automatiskt avstängning i en match.

Alingsås–Rosengård är för övrigt en av de matcher man kan se på tv eller stream från Sverige under helgen. Här är en tv-guide: (Har jag missat någon match får ni gärna fylla på)

Fredag:
18.30: Alingsås FC United–FC Rosengård i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
19.30: Arsenal–Manchester United i engelska WSL, sänds på Viasat sport Extra och Viaplay.

Lördag:
14.00: Linköping–Växjö i svenska cupen, sänds av Linköping på minfotboll.se.
14.30: Fiorentina–Juventus i italienska Serie A Femminile, sänds på Viaplay.
15.00: Lidköpings FK–BK Häcken FF i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play

Söndag:
12.30: Milan–Empoli i italienska Serie A Femminile, sänds på Viaplay.
13.15: Eskilstuna United–Hammarby i svenska cupen, sänds på Sportkanalen och Cmore.
17.00: Real Madrid–Levante i spanska Liga Iberdrola, sänds på Viaplay.

Söndagens cupmöte mellan Eskilstuna och Hammarby är ju helgens mest spännande match på svensk mark. Utifrån hur försäsongen sett ut skulle jag hålla Bajen som knapp favorit. Spontant kanske oddsen skulle kunna vara så här: 25–35–40.

Eskilstuna–Hammarby hade för övrigt kunnat bli en riktigt bra publikmatch, om publik hade varit tillåten. Flera av er har redan uppmärksammat det i kommentatorsfältet, men det är värt att skriva även i ett inlägg att Bajen i förra veckan tog sig över 1000 sålda seriebiljetter. Starkt jobbat.

Apropå starkt jobbat så har Kif Örebro äntligen tagit sig upp på fast, ekonomisk mark. Örebro är en klubb som kämpat med minussiffror i fem år. Nu är man på plus igen.

I samband med klubbens årsmöte bytte man även klubbsymbol och klubbfärg. Kif Örebro är numera röda, grå och bita.

Som bekant skall ju Champions Leaguefinalen i år spelas i Göteborg. I samband med att Uefa härom dagen gjorde reklam för den matchen uppmärksammade man att Svenska fotbollförbundet har sjösatt ett projekt som heter ”Plus 10 000” och som syftar till att öka antal kvinnor som är ledare och tränare inom fotbollen.

Det var ju väldigt bra att Uefa berättade det här. För projektet har tydligen funnits sedan november 2018. Och trots att jag dels har den här bloggen, dels är ledare i en fotbollsklubb som numera bara har damverksamhet, så har jag aldrig tidigare hört talas om det här projektet…

Innan jag lämnar svensk mark så tänkte jag även uppmärksamma att förbundet nyligen skickade ut en enkät till klubbar i division I med frågor om seriepyramiden.

Från 2022 kommer ju damallsvenskan att bestå av 14 lag. Nu är frågan om det även skall bli förändringar i elitettan och i division I under kommande år.

De frågor som klubbarna skall ta ställning till är bland annat om det skall vara en eller två serier på elitettannivå, om det skall vara tre, fyra eller som nu sex division I-serier samt om de serierna skall bestå av tolv (som nu) eller 14 lag.

Vad jag förstått var förbundet på gång att lämna ett förslag om tre division I-serier i höstas. Men det förslaget verkar ha lagts åt sidan, och man gör alltså nu en ny koll på hur damfotbollssverige vill att seriepyramiden skall se ut.

I Spanien är det viktiga veckor för Real Madrid. I helgen möter man tvåan Levante i ett toppmöte som alltså sänds på svensk tv. Förra helgen vann man för första gången ett Madridderby mot Atletico.

Real vann trots att Olga Carmona åkte på en målchansutvisning redan i tolfte minuten när hon drog ner en fri Ludmila. Det var Sofia Jakobsson som blev matchvinnare genom att ur högerläge placera in matchens enda mål bakom Hedvig Lindahl. Se målet här: 

I England vann Chelsea med 3–0 mot Everton i ligan på onsdagskvällen. Det var en viktig seger för att behålla försprånget på Manchester City i guldstriden. Efter 17 av 22 omgångar leder Londonklubben med två poäng.

I söndags fick man dessutom fira cupseger. Chelsea, med både Magdalena Eriksson och Jonna Andersson i startelvan, vann ligacupfinalen mot Bristol City med klara 6–0. Andersson kunde lugnt kliva av i paus i 4–0-ledning.

Matchens stora spelare var Fran Kirby, som i högsta grad var inblandad i alla sex mål. Den formstarka forwarden gjorde nämligen två mål och fyra assist.

Tråkigt för Chelsea var att Maren Mjelde fick bäras ut på bår, och har spelat klart för säsongen – om den inte blir förlängd som i fjol. Norskan, som nyligen förlängde sitt kontrakt med Chelsea, är redan opererad och har påbörjat arbetet för att ta sig tillbaka.

Apropå norskor i England så är det nu helt klart att Hege Riise kommer att leda Team GB i OS.

I Cypern har vi ett gäng svenska segrare. Apollon som tränas av tidigare guldtränaren i Linköping, Kim Björkegren, har vunnit ligatiteln igen. Cypern blir alltså andra landet där Björkegren vinner ett ligaguld. Enligt Fotbollskanalen blir han första svenska tränare att vinna ett ligaguld utomlands på damsidan. Det kan nog stämma.

Under säsongen har även fyra svenska spelare representerat Apollon. Klara Folkesson och Filippa Wallén har båda flyttat hem till Sverige efter jul. Sofia Hagman anslöt efter jul och Matilda Abramo har precis kommit tillbaka i spel efter sin korsbandsskada. Grattis till guldet alla fem.

Från Belgien och Nederländerna kommer uppgifter om att man tänker återinföra den gemensamma ligan BeNe League. Man hade gemensam liga tre säsonger 2012/13, 2013|/4 och 2014/15. Nu kan det alltså vara dags igen.

Från Nederländerna kommer för övrigt Wolfsburgs senaste nyförvärv, Lynn Wilms. Det är en spännande värvning. 20-åriga Wilms är en stor talang och har redan gjort 10 A-landskamper för de regerande Europamästarinnorna.

Men det är väl dock också en värvning som ytterligare förstärker bilden av att Wolfsburg har tappat i status. För några år sedan värvade de europeiska toppspelare, nu värvar det talanger.

Slutligen till Sydamerika där slutspelet av kontinentens motsvarighet till Champions League, Copa Libertadores nu avgörs i Argentina.

Brasilianska Corinthians var storfavoriter i turneringen och hade gjort 34–0 på sina fyra matcher fram till semifinalen mot colombianska America de Cali. Bland annat hade lagen mötts i gruppspelet, då vann Corinthians med 3–0.

De brasilianska mästarinnorna gick även mot seger i semifinalen. Man tog ledningen med 1–0 genom vänsterbacken Tamires i 57:e minuten, och höll den ledningen när matchklockan passerade 90 minuter.

Men när klockan visade 92.49 fick Americas venezuelanska forward Joemar Guarecuco på ett riktigt vådaskott – en bomb som betydde 1–1 och straffläggning. Och den vann America de Cali.

I finalen får colombianskorna möta ett annat brasilianskt lag, Ferroviaria. Precis som America tog sig Ferroviaria till final efter straffläggning, en lång och dramatisk sådan. 

Den brasilianska klubben besegrade chilenska Universidad de Chile i semin, trots att chilenskorna kanske hade turneringens bästa målvakt i Natalia Campos. Hon räddade två straffar i semifinalen, och hade dessför innan storspelat i kvartsfinalen, där hon räddade en straff under ordinarie tid:

 

Tråkig skada, rejäl sågning och nordisk VM-ansökan

Lisa Dahlkvist

Under tisdagskvällen kom den tråkiga nyheten att Lisa Dahlkvist har dragit av hälsenan på träning, och blir borta länge.

Det positiva är ju att skadan kom efter avslutad serie, och att det brukar ta just över ett halvår att komma tillbaka från en sådan här skada.Vill det sig väl kan Dahlkvist vara tillbaka ganska tidigt in i nästa års damallsvenska.

Den 32-åriga OS-hjältinnan har för övrigt gjort en stark höst, och är en av många som ligger bakom Eskilstunas lyft ända upp på medaljplats.

Så till något annat.

Ni som följer den här bloggen noga vet att jag inte brukar vara sen med att ta fram sågen när det dyker upp priser eller nomineringar som jag inte håller med om. Ofta är jag stenhård när jag dömer ut olika juryer.

I helgen blev jag själv rejält sågad. Och med tanke på det ovanstående är det väl kanske inte mer än rätt…

Några av er kanske såg Aftonbladets ranking av damallsvenskans 25 bästa spelare 2019? Jag var med i juryn, och känner att mitt ord vägde tungt.

Listan publicerades inför avspark i den sista omgången. Dagen efter såg jag att guldtränaren Jonas Eidevall hade påtalat att det var minst ett fel på listan. Först trodde jag att det handlade om någon faktamässigt. Men det visade sig att vi i juryn hade missat en spelare.

Eidevall anser att det är obegripligt att inte Jelena Cankovic kom med. Han fick stöd från Växjöhåll, där utelämnandet av serbiskan beskrevs som en gigantisk blunder.

Spontant är det ju skönt att man inte anklagas för att göra gigantiska blunders varje dag.  Men hur kunde då Cankovic hamna utanför vårt topp 25?

Först låter ju 25 spelare som ett jättestort antal. Men det är det inte. Det är ju faktiskt bara två spelare per lag, eller drygt två spelare per position. Här kan noteras att vi inte tog med en enda ytterback, vilket jag i efterhand inte är helt nöjd med.

När jag tog fram mitt urval av spelare tänkte jag även på fördelning mellan klubbar. Årets damallsvenska har trots allt varit så jämn att det är svårt att motivera att bara ta med spelare från några få klubbar. Till slut kom ändå 13 av de 25 spelarna från de tre topplagen.

När jag bedömer spelare och lag lägger jag mycket stor vikt vid vad jag upptäcker när jag ser lagen på plats. Här kan man ju notera att jag har mycket bättre underlag kring Göteborg, som jag sett elva gånger i år, än på Rosengård, som jag bara har sett två gånger på plats.

När jag gick igenom Rosengårds spelare funderade jag lite kring Cankovic. Superassisten till Anna Anvegård:s kvittering mot Linköping fanns ju på näthinnan. Men jag kom fram till att andra spelare från Malmöklubben har sett bättre ut när jag kollat in laget.

Livematcherna jag sett är bortamötena med Göteborg och Kungsbacka. I Göteborg kom Cankovic in i paus och gjorde en bra halvlek. Men det gjorde många, och hon var inte inblandad i målen. Och det jag minns mest från matchen i Varberg är att hon missade en straff.

Och efter en koll på Cankovics statistik från säsongen på svenskfotboll.se kände jag att jag inte hade underlag för att lobba för henne. I den officiella statistiken är hon bokförd för två mål och fyra assist, vilket jag faktiskt tycker är rätt dåligt för en spelare som har tiarollen i ett mästarlag som har gjort 51 mål.

Som jämförelse gjorde Anvegård nio mål på nio matcher och 629 spelminuter för Rosengård. Cankovic satte två på 15 matcher och 1268 spelminuter.

Efter Eidevalls kritik har jag förstås kollat Cankovic ett varv till. Då noterar jag att hon är bokförd för sju assist i Jared Burzynski:s statistik – som ju är betydligt mer trovärdig än det haveri som förbundet ansvarar för.

Självklart kan man tycka att jag borde kollat Burzynskis siffror direkt med tanke på hur otillförlig förbundets statistik är. Men jag tänkte faktiskt inte på Burzynskis sida när jag gjorde min ranking. Jag skulle ju gå igenom alla spelare i serien, och då är svenskfotboll.se trots allt det bästa verktyget jag har att tillgå.

Sammanfattningsvis är sju assist en bra siffra. Och Eidevall har säkert rätt i att Cankovic borde ha varit med på topp 25. Men hans ”lätt topp tre” känns inte rimligt. Kanske att hon är topp tre i serien sett till potential, men knappast till vad hon uträttat under året. Hon ville ju exempelvis inte vara med alls under seriens första tredjedel.

Klart är att det här gör att jag kommer att kolla in Jelena Cankovic extra noga nästa år. Och även om man inte gillar att bli sågad är det ju kul att det man gör väcker engagemang.

Eidevall är för övrigt nominerad till priset årets tränare ihop med Göteborgs Marcus Lantz och Vittsjöduon Stefan Ekstrand/Thomas Mårtensson.

Vi får väl se om Eidevall får fira i Globen. Han och spelarna i FC Rosengård blev i alla fall firade på stadion i Malmö i går.

Här funderar man lite på om det kan ha varit sista gången som Rosengård hyllades på det här sättet av Malmö FF-supportrar. För vad händer om MFF har ett eget elitlag på damsidan nästa år?

Jag har för övrigt förgäves sökt information om hur det gick på LB07:s extra årsmöte i går. Någon som vet vad som beslutades?

På en lite annan nivå har politikerna i Nordiska rådet i dag ställt sig positiva till ett fotbolls-VM i Norden 2027. Därmed kan de nordiska fotbollsförbunden titta vidare på vilka städer i Sverige, Norge, Danmark, Färöarna, Island och Finland som kan tänka sig att satsa på att vara med som arrangörer i ett VM.

I går presenterade de regerande världsmästarna USA sin nya förbundskapten. Som väntat blev det den före detta Seattletränaren Vlatko Andonovski som fick uppdraget.

Andonovski debuterar med match mot Sverige den 8 november 01.30 svensk tid. Hittills har jag bara läst positiva kommentarer om den nya förbundskaptenen, det såväl från kollegor, spelare som experter. Vi får se om det håller i sig.

Som jag skrev för en vecka sedan har spelarna i den spanska ligan beslutat sig för att strejka i höst. Nu står det klart att strejken kommer att starta den 16 november – om inte parterna har kommit överens innan dess. Notera att lönesummorna i länkad TT-artikel handlar om årslön, inte månadslön.

I Sydamerika blev det Corinthians från Brasilien som vann Copa Libertadores. I finalen besegrades landsmaninnorna från Ferroviaria med 2–0.

 

Avslutningsvis kommer en tweet med ett par snygga frisparkar från den tyska ligan. Den första från Friburgs landslagsspelare Klara Bühl är fullständigt fantastisk – en kandidat till årets frispark alla kategorier.

Grattis IK Uppsala Fotboll – klart för damallsvenskan

Inför ett fullsatt Hammarby IP säkrade alldeles nyss IK Uppsala Fotboll en mycket överraskande plats i damallsvenskan 2020.

Det lag som efter säsongen 2010 bytte namn från Danmarks IF till IK Sirius och som 2017 bröt sig ur Sirius för att bli en egen förening är nu uppe i högsta serien. Som bäst har de olika konstellationerna tidigare kvalat till högsta serien, det gjorde man hösten 2012.

Nu jublar de rödvitklädda spelarna rejält på Kanalplan, medan många besvikna Bajensupportrar går hemåt.

Det blev ju nämligen ett nytt, väldigt fint publikrekord i elitettan igen. Och det var betydligt fler åskådare som såg matchen på plats än de bokförda 3 100. Det stod nämligen folk i flera rader utanför arenan och såg matchen. Utöver publikrekordet måste det även ha varit den elitettanmatch genom tiderna som haft störst mediabevakning. Det satt rätt många fotografer bakom de båda målen.

Själv såg jag matchen på Aftonbladets direktsändning. Tidigare har jag i princip inte sett någon elitettanfotboll alls i år. Så jag var förstås nyfiken på vilken nivå Hammarby och Uppsala höll. Den spontana känslan är att det är två unga lag som skulle bli överkörda i damallsvenskan, och att man behöver värva rätt rejält för att hålla sig kvar nästa år.

Som exempel kan ju nämnas att Kif Örebro värvade in hela sju nya spelare till sin startelva inför den här säsongen i form av Danielle Rice, Emma Kullberg, Kayla Braffet, Jenna Hellstrom, Eveliina Summanen, Heather Williams och Elin Rombing. Noterbart där var att Örebro utnyttjade sitt kunnande om vilka klasspelare som fanns i elitettan och plockade in dem.

Det kan alltså vara ett tips till Uppsala och Umeå att försöka plocka in de motståndarspelare man haft det tuffast mot i år.

Så till dagens match. Det var härlig inramning med en hemmaklack som hördes under nästan alla 90 minuterna. Med tanke på de nerver spelarna hade med sig ut på planen var det förstås inte rimligt att förvänta sig någon drömfotboll.

Jag hade precis gjort en anteckning om att båda lagen spelade småplottrigt och stundtals rätt naivt när Jonna Ståhl i 26:e minuten läste en naivt småplottrig passning i Uppsalas försvar, snodde bollen och serverade Emma Jansson tomt mål till 1–0.

Ett förlösande mål för Hammarby efter 25 ganska händelsefattiga minuter. Bajen kändes sedan som det klart starkare laget under resten av den första halvleken, och det gjorde man även i början av den andra.

Även om Uppsala kom till en hel del hörnor var det väldigt överraskande när Uppsala kvitterade efter 55.39. På ett inlägg tittade sig Hammarbys backlinje blind på farliga Cassandra Korhonen och missade att Marika Bergman Lundin hade smugit upp på bakre ytan. Bergman Lundin var iskall när chansen dök upp.

Plötsligt var Uppsala bara ett mål från damallsvenskan. Men Hammarby kändes även fortsatt som det både bättre och starkare laget. Även om man inte skapade några riktigt vassa chanser var det Bajen som hade bollen.

Därför var det en ännu större överraskning när Sara Olai nickade in 1–2 på hörna efter 69 minuter. Plötsligt var Uppsala uppe på damallsvensk plats med bara drygt 20 minuter kvar av säsongen.

Och när Beata Olsson nickade in Olais inläggsfrispark till 1–3 i 83:e minuten tystnade hemmaklacken i några minuter. Plötsligt gick det att höra att Uppsala hade med sig supportrar till Stockholm. Det blev alltså Uppsala som fick jubla mest – och sist.

Uppsala är ett väldigt ungt lag, det yngsta i hela elitettan. Äldsta spelaren i dagens startelva var 26-åriga målvakten Lina Lundqvist och lagkapten Agnes Nyberg är bara 19 år. Det finns alltså mycket talang i laget, men man behöver absolut värva in en del tyngd om man skall kunna hävda sig i damallsvenskan. Fast det kanske inte spelare och ledare orkar tänka på i dag. De sakerna får de spara till i morgon…

Det var alltså fullsatt på Hammarby IP, eller Kanalplan som den också kallas. Publiksiffran 3 100 innebär att toppmatchen i elitettan hade klart fler åskådare än vad alla de sex matcherna i den sista damallsvenska omgången hade tillsammans.

Under lördagen var 2 656 åskådare på plats på de sex damallsvenska matcherna, vilket måste ha varit en av de sämsta siffrorna någonsin på en slutomgång i vår högsta serie. Det skriver jag utan att ha kollat. Men i fjol, då både guld- och bottenstrid levde hela vägen var det 9 616 personer som såg de sex avslutningsmatcherna.

Ur publiksynpunkt var det för övrigt helt rätt lag som åkte ur damallsvenskan. LB07 och Kungsbacka kom sist i publikligan med snitt på 345 respektive 207 åskådare.

Däremot var det självklart otroligt tråkigt ur publiksynpunkt att inte Hammarby gick upp. För det intresse som finns kring Bajen håller väldigt hög damallsvensk klass. Skönt också att höra hemmaklacken köra ”Vi älskar Bajen” efter slutsignalen när förkrossade hemmaspelare fick se Uppsala fira den damallsvenska platsen.

Och visst hade det varit spännande att se hur mycket publik det kunnat bli på ett Stockholmsderby mellan Djurgården och Hammarby nästa år? Det får vi inget svar på. Vi får istället ett U-derby mellan Umeå och uppstickaren Uppsala.

I skytteligan var det oavgjort mellan Kvarnsvedens Temwa Chawinga och Moröns Hayley Dowd inför avspark. Båda stod på 31 mål. Chawinga gjorde omgående i dag sitt 32:a. Men det blev ändå Dowd som tog hem segern genom två mål, det andra just efter pausvilan i segermatchen mot Sundsvall. Hayley Dowd vann alltså på 33 mål.

Därmed är den inhemska säsongen över. Jag har redan startat en silly seasonsida för vinterns övergångar. Hjälp gärna till med tips om övergångar och förlängningar.

I Spanien förlorade svensklaget Tacon igen. I dag blev det 3–1-förlust borta mot Deportivo La Coruna. Därmed ligger Tacon med sina fyra poäng på sju omgångar kvar på den 14:eplats som innebär negativt kval. Sofia Jakobsson spelade hela matchen och stod också för assisten till lagets mål. Kosovare Asllani byttes ut i 86:e minuten.

Gissningsvis kommer Tacon att värva rätt rejält under vinterfönstret. Skall man heta Real Madrid nästa år är det inte tillåtet att harva i botten av den spanska ligan.

I Sydamerika blir det Brasiliens båda representanter som natten mot tisdag gör upp i finalen av Copa Libertadores – kontinentens motsvarighet till Champions League. Ferroviaria vann mot Cerro Porteno från Paraguay med 2–1 i sin semifinal:

…medan Corinthians vann sin semifinal med hela 4–0 mot colombianska America de Cali. Det efter att America tidigt fått sin målvakt målchansutvisad på grund av en räddning utanför straffområdet:

Slutligen toppade för övrigt SVT i går kväll sitt vanliga nyhetsprogram med ett inslag om att nickar kan förbjudas inom ungdomsfotbollen även i Sverige. I inslaget uttryckte sig ordföranden i Svenska fotbollförbundets medicinska kommitté, Magnus Forsblad, betydligt försiktigare än i den artikel jag länkade till i det här inlägget.

En hel hög av nyheter från när och fjärran

Det har hänt väldigt mycket i damfotbollsvärlden sedan mitt förra inlägg. Här är en genomgång av alla nyheter:

* Förra inlägget handlade delvis om lördagens VM-lottning och seedningen inför den. Efter inlägget har jag fått information om att världsrankingen kommer att uppdateras på fredag, och att seedningen kommer att baseras på rankingen. Dock framgår inte om seedningen kommer att baseras fullt ut på rankingen eller om man kommer att göra några justeringar för att hålla ihop lagen geografiskt.

* Apropå VM blev det klart i dag att Sverige inte får med någon huvuddomare till Frankrike nästa år. Sara Persson hade chansen, men lär inte ha gjort tillräckligt bra ifrån sig i F17-VM i Uruguay eftersom hon inte platsade på listan.

Väldigt tråkigt för Persson förstås. Men personligen är jag inte överraskad, jag tycker nämligen inte att vi har haft någon kvinnlig huvuddomare av hög internationell klass sedan Jenny Palmqvist lade av.

Sara Persson och Pernille Harder

Julia Magnusson får däremot åka till Frankrike. Hon ingår bland de 48 som är uttagna som assisterande domare.

* I lördags eftermiddag blev Thomas Dennerby och Jörgen Petersson Afrikanska mästare. Nigeria vann finalen mot Sydafrika med 4–3 efter straffläggning. Bland målskyttarna i straffläggningen fanns Kristianstads Rita Chikwelu.

Hela fem Sverigebaserade spelare ingick i den nigerianska finalelvan; Osinachi Ohale, Josephine Chukwunonye, Chikwelu, Sonia Okobi och Halimatu Ayinde.

Noterbart var att Nigeria vann mästerskapet trots att man inte gjorde ett enda mål på de tre matcherna mot Sydafrika och Kamerun. Det första mötet med Banyana Banyana förlorade man ju med 1–0. Och de båda slutspelsmatcherna slutade båda 0–0 och vanns efter straffläggning.

I finalen hade Nigeria ett gyllene läge att avgöra under ordinarie tid. Men Asisat Oshoala brände en straff i 75:e minuten. Efteråt pratade hon om att man vann turneringen trots att man hade dåliga förberedelser.

Segern var Nigerias nionde av elva möjliga i Afrikanska mästerskapen. De två övriga turneringarna har vunnits av Ekvatorialguinea. För Sydafrika var det fjärde finalförlusten. Men det var första gången man kvalade in till en VM-turnering. Något som firades vid hemkomsten.

Sydafrikas Thembi Kgatlana utsågs till turneringens bästa spelare. Hon gjorde fem mål och prisades som matchens lirare i tre av Sydafrikas fem matcher.

Hon kom förstås också med i turneringens allstarlag.

* Så till Uruguay där det blev Spanien som vann VM för F17-lag. Spanjorskorna vann finalen mot Mexiko med 2–1 efter att Claudia Pina gjort båda målen – ett med vardera fot.

Bronset gick oväntat till Nya Zeeland. Laget fick greppet om bronsmatchen direkt vid avspark, när Kanadas annars skickliga målvakt Anna Karpenko stod för en grov miss.

Man kan säga att Kanada fick lida för den nya mer passningsorienterade spelstil som landets lanslag håller på att ta sig an. Jag tycker kanske att man tar det lite för långt i vissa lägen. I semifinalen mot Mexiko satt jag och väntade på att man skulle börja lyfta in bollar mot sina nickstarka forwards. Men det hände aldrig, utan kanadensiskorna försökte passa sig fram längs marken hela vägen.

Tillbaka till världsmästarna Spanien. De har varit bra på ungdomsnivå länge, men tidigare har deras spelare inte haft någon framtid i fotbollen efter att de gått ur gymnasiet.

Utvecklingen av Primera División Femenina, eller Liga Iberdrola som den också kallas, har dock gjort att jag tror att det bara är en tidsfråga innan spanjorskorna blir en riktig maktfaktor även på seniornivå.

Klart är i alla fall att det är Spanien, och Barcelona, som för tillfället har de största talangerna i Europa. I F20-VM tidigare i år föll spanjorskorna i finalen mot Japan. Men det var Barcas Patricia ”Patri” Guijarro som både vann skytteligan och utsågs till turneringens bästa spelare.

Nu i F17-VM var det nämnda Claudia Pinas tur att briljera. Med sina sju mål i turneringen blev hon ”bara” tvåa bakom Ghanas Mukarama Abdulai, som gjorde lika många mål, men vann på fler assist. Men Pina utsågs till turneringens bästa spelare, och det är lätt att förstå varför.

Pina är mycket mer än bara en målskytt. Hon har en fantastisk teknik, kolla bara det här klippet:

Pina var med i Spaniens lag redan i F17-VM för två år sedan, och är absolut en spelare att hålla koll på. Ännu så länge har 17-åringen bara fått göra två korta inhopp i Barcelonas A-lag. Men ge henne två–tre år så tippar jag att hon kommer att nämnas med respekt även på seniornivå.

Man minns ju vilka forwardsproblem Spanien hade i fjolårets EM-slutspel. Pina är spelaren som skall lösa de problemen.

* Om tre–fyra år kanske Claudia Pina är en av kandidaterna till Ballon d’Or. Under måndagskvällen delades det priset för första gången officiellt ut även till en kvinna. Den historiska vinnaren blev Ada Hegerberg.

Eftersnacket har mest handlat om en plump fråga till Hegerberg på galan. Sif Atladottir kommenterade den saken så här:

Hegerberg vann knappt före Pernille Harder. Dubbelt Norden alltså.

* Under måndagen tilldelades England EM-slutspelet 2021 – ett bra val. England är ett land där damfotbollen snabbt håller på att flytta fram sina positioner.

Ett EM-slutspel på hemmaplan kan hjälpa till att göra sporten ännu populärare.

* Även om engelsk damfotboll får allt bättre förutsättningar har man en bit kvar att vandra. De här bilderna från söndagens match i WSL2 mellan Lewes och Manchester United andas inte direkt glamour…

När vi ändå är i England så spelades det ju en seriefinal i WSL i helgen. Där såg jättetalangen Gloria Stanway till att hålla spänningen i tabelltoppen vid liv.

19-åringen gjorde båda målen när Manchester City vann med 2–0 hemma mot Arsenal. Det andra fixade hon verkligen helt på egen hand.

I och med Manchester Citys seger är laget nu det enda obesegrade i WSL. Man är dock fortsatt bara tabelltvåa, tre poäng bakom Arsenal.

För svensk del spelade trion Hedvig Lindahl, Jonna Andersson och Magdalena Eriksson hela matchen när Chelsea vann med 1–0 mot Reading. Chelsea ligger på fjärde plats i ligan, fem poäng bakom Manchester City och åtta bakom Arsenal.

* Vi fortsätter på de brittiska öarna. För två månader sedan skrev jag om att Storbritannien hade beslutat sig för att ställa upp med ett gemensamt lag i OS 2020 – om England kvalar in.

Under måndagen kom uppgifter om att Skottland kanske kommer att stoppa de planerna. Saken verkar avgöras vid ett möte på torsdag.

* I Sydamerika blev det colombianska Atletico Huila som vann årets upplaga av Copa Libertadores. I finalen besegrades Brasiliens Santos efter straffläggning.

På landslagsnivå var Colombia tvåa i Sydamerika 2010–16, men misslyckades ju i Sydamerikanska mästerskapen tidigare i år. Den här titeln var kanske lite tröst för spelarna över att de missar nästa års VM.

* I Norge vann LSK helgens cupfinal och laget tog därmed hem dubbeln för fjärde året av de senaste fem.

LSK har haft en fantastisk säsong och är ju dessutom det enda nordiska laget som är kvar i Champions League. Är LSK numera även bäst i Norden?

* I Sverige har det varit lugnt på silly seasonfronten de senaste dagarna. De enda som gått ut med nyheter på sistone är Kif Örebro, som presenterade två målvakter under måndagen: Mimmi Paulsson-Febo och Danielle Rice.

Medan Örebro jobbar på väntar man fortfarande på att att den andra nykomlingen, Kungsbacka, skall presentera något på spelarfronten. Vad jag vet har de ännu så länge inte en enda kontrakterad spelare.

Däremot kom en positiv nyhet för Kungsbacka under måndagen. Laget kanske får spela några matcher i högsta serien på hemmaplan trots allt. Tingbergsvallen kan vara anpassad till damallsvensk standard till höstsäsongen.

* I Tyskland har det varit väldigt många storsegrar den här säsongen. Den här helgen vann Essen med 6–0 och Potsdam med 8–1.

Wolfsburg vann ”bara” med 3–1 mot Hoffenheim. men laget ångar ändå på i toppen. Nilla Fischer spelade hela matchen. Wolfsburg har tio raka segrar och 48–2 i målskillnad. De leder med sju poängs marginal och det känns redan klart att de skall vinna ligan.

Kampen om andraplatsen är tätare. Där ligger Bayern München en poäng före Turbine Potsdam. Dock skall Potsdam ta emot Wolfsburg i elfte omgången. Den matchen spelas på onsdagskvällen, med avspark 19.00. Den går att se live på DFB-tv.

Varken Amanda Ilestedt eller Fridolina Rolfö spelade för övrigt i helgen. Rolfö satt kvar på bänken i hela Bayerns 2–1-seger borta mot Freiburg, medan Ilestedt inte ingick i Potsdams matchtrupp till bortamötet med Duisburg.

* Helgens svenska målskytt hittar vi i Frankrike. Och lite oväntat handlar det om Hanna Glas. Hon blev stor matchhjälte genom att göra 1–0-målet i andra halvleken hemma mot Soxaux på ett smart inspel med vänsterfoten.

Även om många storlag i Europa verkar ta sina damlag på hyfsat allvar lockar man ingen vidare publik till sina ligamatcher. PSG hade exempelvis bara 683 åskådare i lördags. Som synes på klippet ovan var det väldigt tomt på arenan.

Glas spelade hela matchen. Annahita Zamanian startade, men byttes ut efter 60 minuter.

När Montpellier vann med 3–1 mot Fleury var Stina Blackstenius tillbaka på planen. Hon bytte av Sofia Jakobsson i 76:e minuten. Linda Sembrant spelade hela matchen.

Lyon leder ligan med två poäng före PSG efter 7–0-seger mot Guingamp i söndags. Ada Hegerberg gjorde två av målen, hennes elfte och tolfte för säsongen. Den norska Ballon d’Or-vinnaren är nu uppe i delad skytteligaledning med Marie-Antoinette Katoto.

Noterbart från Lyons match var att Wendie Renard numera är den spelare som gjort flest matcher för den franska storklubben – 327 stycken.

Är Malmö verkligen klart för WCL 2013/14?

I morgon lottas alltså resten av Women’s Champions League. Jag gjorde en stor guide till lottningen redan i förra veckan.
Och i dag såg jag att även Uefa har gjort en rejäl guide. Den är på engelska och finns på den här länken.

Kvartsfinalerna spelas 20/21 respektive 27/28 mars. Semifinalerna går 13/14 respektive 20/21 april, och finalen spelas på Stamford Bridge i London den 23 maj.

Lottningen går av stapeln klockan 13.30 i morgon och direktsänds på www.uefa.com. Själv ligger jag på operationsbordet då, så jag lär inte komma med några ytterligare kommentarer om lottningen förrän tidigast sent i morgon kväll.

Men jag fick häromdagen frågan på twitter vilken lottning som skulle vara bäst för svensk damfotboll. Svaret är att då vill jag att Göteborg lottas mot Lyon i kvartsfinal. Då blir det maximalt fokus på damfotbollen redan i mars, eftersom Lotta Schelin ställs mot klubben i hennes hjärta. Perfekt ur mediasynpunkt.
Sedan hoppas jag att Wolfsburg–Arsenal hamnar på samma halva som Göteborg och Lyon.
På den andra halvan lottas LdB FC Malmö mot Torres. Och i semifinal väntar segraren mellan Rossiyanka och Juvisy.
Med den lottningen har vi dessutom god chans att få fram Malmö till final – vilket förstås vore jackpot för svensk damfotboll.

I övrigt såg jag att det står i Uefas genomgång att Malmö är klart för nästa års Womens Champions League. Jag vet att jag själv också tidigare konstaterat det. Men jag är inte helt säker längre. För vad händer om Göteborg skulle vinna årets upplaga?
Då blir väl Malmö av med sin plats? Så hade det i alla fall blivit om det hänt i herrarnas turnering.

* Så några andra noteringar. Jag såg att Zorkij slog Ryazan med 2–0 i årets sista match i den ryska ligan. Därmed går Zorkij till vintervila i serieledning, dock med en match mer spelad än svensklaget Rossiyanka. Så här ser tabelltoppen ut:

Zorkij             9       +16    23
Rossiyanka   8       +23    21
Ryazan          9      +13    19
Izmailovo       9        +1    16

Den ryska supreme division återupptar inte spelet förrän den 15 mars. Vi snackar alltså ett jätteuppehåll.

* I Sydamerika vann chilenska Colo Colo överraskande Copa Libertadores Femenina. Chilenskorna gick vidare ur gruppspelet som bästa tvåa. Och övriga tre lag i semifinalerna kom från Brasilien.
Men det blev alltså Chile som tog hem spelet. Colo Colo vann finalen mot Foz Cataratas med 4–2 efter straffläggning. Själva matchen slutade 0–0.

* Jag har skrivit en del om de norska tonåringarna Andrine och Ada Stolsmo Hegerberg.
Nu blir det ett kort inlägg till. I morgon flyger de båda Stabaeksystrarna till Tyskland för provspel med Antonia Göransson:s klubb Turbine Potsdam. Den nyheten kan man läsa på den här länken. Där finns även ett tv-klipp innehållande intervjuer gjorda med bland annat Ada Stolsmo Hegerberg och Röas lagkapten Siri Nordby efter cupfinalen.