Inlägget uppdaterat med fler tv-matcher
Vi är framme vid en ny helg – i svenska cupen är det en riktigt spännande sådan. Det är även en helg där det erbjuds ganska mycket tv-sänd damfotboll i Sverige.
Vi får se vem eller vilka som blir helgens stora namn. Förra helgens namn var tveklöst Marija Banusic. Hon var inte bara helgens stora svenska namn, utan sannolikt även den spelare som det pratades mest om internationellt. Har ni inte sett hennes fantastiska premiärmål i den italienska ligan så måste ni göra det nu.
Det går att köra reprisen om och om igen…
Jag såg att Max Wiman på Sydsvenskan frågade om det var tidernas snyggaste mål av en svensk spelare. Det kan vara så. Jag mottar gärna motkandidater på tidernas mål.
Ett annat svenskt namn som var hett den senaste veckan är Rosa Kafaji. Om man måste ha sett Banusics mål måste man också ha läst Erik Nivas reportage om AIK-talangen.
Det kan vara det bästa som kommer att skrivas om damfotboll det här året. Jag har trott på Kafaji sedan jag såg henne första gången. Och det här reportaget förstärker bara bilden av att hon är något extra.
Vi får alltså se vem som blir helgens namn i svensk damfotboll. Det är helgen där gruppspelet i svenska cupen avgörs. Vi har tre direkt avgörande gruppfinaler i Häcken–Linköping, Rosengård–Kristianstad och Djurgården–Umeå samt en grupp där tre lag fortfarande kan gå vidare.
Häcken–Linköping och Rosengård–Kristianstad känns inte som gruppfinaler, utan är ju på många sätt de moraliska semifinalerna. Det här med att cupen har geografisk lottning gör ju att det blir väldigt sned gruppsammansättning.
Något annat som är snett med årets upplagor av svenska cupen är domarnas regelkunskap. Jag har varit på plats på två matcher vardera i herr- och damcupen. I en match i vardera cup har domarna inte vetat om hur många byten lagen får göra.
I herrmatchen Utsikten–Norrby i höstas gav inte domaren med sig, vilket gjorde att matchen blev lång. Efter slutsignalen fortsatte matchen i tävlingskommittén, överklagandenämnden och slutade i riksidrottsnämnden flera månader senare.
I fredags i Alingsås ägnade Rosengårds Therese Sjögran halvtidspausen åt att övertyga domartrion om att man får göra fem byten i gruppspelet. Hon lyckades, så det slapp att bli något efterspel. Men likväl är det otroligt dåligt av förbundet att inte lyckas lära sina domare vilka regler som gäller.
Jag såg även en och annan svag domarinsats i förra helgens cupspel. Där borde Hammarbys Hanna Folkesson ha fått rött kort för en armbåge mot tidigare lagkompisen Felicia Saving. Folkesson viftade med armen två–tre gånger innan hon till slut träffade Saving i ansiktet.
Domare Lovisa Johansson såg den fula armbågen – men vinkade avvärjande. Ett riktigt dåligt beslut av domaren.
Matchen det handlade om var Eskilstuna–Hammarby 1–0. Toppmöte i den grupp där tre lag har chansen att gå vidare. Hammarby är gruppens bästa lag, men slarvade förra helgen bort chansen att ha avancemanget i egna händer.
Matchen mot Eskilstuna var intressant. Det var ju nämligen en match mellan två lag som på många sätt är varandras motsatser. Hammarby är ett spelskickligt lag som har jobbat stenhårt med sitt passningsspel.
Eskilstuna är på många sätta damallsvenskans brunkarlag. Ett lag som i princip bara blivit sämre och sämre sedan Magnus ”Munken” Karlsson tog över som tränare.
De har flera skickliga spelare, men knappt något lag- eller passningsspel. Eskilstuna lever på fysik – som Felicia Rogics snabbhet och på flera nickstarka spelare vid fasta situationer – och på individuell skicklighet från Emma Holmgren, Halimatu Ayinde och Loreta Kullashi.
Mot Hammarby var det Holmgrens storspel och Kullashis geni som gav segern. Rättvist var det inte. Men säkerligen viktigt för självförtroendet i ett Unitedlag som hade det tufft förra året.
Men som sagt, Bajen borde ha fått med sig minst en poäng. Holmgren gjorde flera avgörande räddningar. Den allra mest avgörande kom på övertid när hon räddade en straff från Emilia Larsson.
Nu räcker det med en poäng för United borta mot Kif Örebro i dag. Skulle däremot Örebro vinna blir det sannolikt en målskillnadsaffär mellan tre lag. Och då har Bajen plötsligt en bra chans igen. De behöver vinna sin match mot Sundsvall med två mål större marginal än vad Örebro gör.
Alla de avgörande matcherna är tv-sända. Här är en guide till helgens matcher:
Lördag:
14.00: Häcken–Linköping i svenska cupen, sänds på Sportkanalen och Cmore.
14.00: Djurgården–Umeå IK i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
14.30: Hellas Verona–Fiorentina i italienska Serie A Femminile, sänds på Viaplay.
15.00: FC Rosengård–Kristianstads DFF i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
16.00: Hammarby–Sundsvalls DFF i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
16.00: Kif Örebro–Eskilstuna United i svenska cupen, sänds på Sportbladet Play.
16.30: Tottenham–Arsenal i engelska WSL, sänds på Viaplay.
18.30: Manchester City–Reading i engelska WSL, sänds på Viasat Sport Premium och Viaplay.
18.45: HSC Montpellier–PSG i franska D1 Feminine, sänds på Viaplay.
Söndag:
12.30: Inter–Milan i italienska Serie A Femminile, sänds på Viaplay.
13.30: Brighton & Hove Albion–Everton i engelska WSL, sänds på Viasat Sport Premium och Viaplay.
14.00: MSV Duisburg–FC Bayern München i tyska Frauen-Bundesliga, sänds på Viaplay.
15.00: Madrid CFF–Sporting Huelva i spanska Liga Iberdrola, sänds på Viasat Football och Viaplay.
15.30: Chelsea–Aston Villa i engelska WSL, sänds på Viasat Sport Premium och Viaplay.
Det sänds alltså fyra WSL-matcher i helgen. Just WSL kunde för övrigt i förra veckan presentera ett nytt tv-avtal med Sky Sports och BBC. Mer pengar till engelsk damfotboll alltså.
Annars tippar jag på att det var lite chock i England i veckan. Både Manchester City och Chelsea blev rätt rejält utspelade i sina kvartsfinaler i Champions League. Chelsea räddades av effektivitet mot Wolfsburg och har ändå en mycket bra chans till avancemang. City däremot känns redan utslaget av ett väldigt starkt Barcelona.
City kommer säkert att få fler chanser. En som däremot har spelat sin sista match är Lena Lotzen. Den tyska 27-åringen har tyvärr haft en väldigt skadeförföljd karriär.
Som 19-åring blev hon 2013 Europamästarinna. Bland annat startade hon finalen mot Norge. Men skadorna gjorde att karriären inte blev så framgångsrik som många trodde där för snart åtta år sedan.
Lotzen ingick även i den tyska VM-truppen i Kanada 2015. Men sedan dess har det inte blivit några fler landskamper. Hon stannar på 25 och fyra mål.
Det är alltid lika tråkigt när spelare själva inte får välja när de skall sluta, utan skador sätter stopp. Så här tackar Lena Lotzen för sig:
Slutligen blev det brasilianska Ferroviaria som vann Copa Libertadores, och som således är Sydamerikas bästa klubblag 2021.
Man vann finalen mot America de Cali med 2–1. Tyvärr var det första målet en grov målvaktstavla från Americas målvakt Katerina Tapia.
Trots att Corinthians missade finalen var det tre spelare från den klubben som delade på titeln som skyttedrottning – Gabi Nunes, Grazielle (Grazielle Pinheiro Nascimento) och Victoria (Victória Kristine Albuquerque de Miranda). På delad åttondeplats kom chilenska landslagsyttern Daniela Zamora med tre mål. Henne får vi stifta nämare bekantskap med i damallsvenskan i år. Hon har nämligen skrivit ett tvåårskontrakt med Djurgården.