Etikettarkiv: Patricia ”Patri” Guijarro

Den stora guiden till Champions Leaguefinalen

Publicerad den av
3

Här är en rejäl guide till söndagens stora match – finalen i UEFA Women’s Champions League 2020/21:

Chelsea FC–FC Barcelona

Söndag den 16 maj klockan 21.00
Plats: Gamla Ullevi, Göteborg
Domare: Riem Hussein, Tyskland.
Assisterande domare: Katrin Rafalski, Tyskland och Sara Telek, Österrike.
Fjärdedomare: Katalin Kulcsár, Ungern.
Reserv till de assisterande domarna: Julia Magnusson, Sverige.

VAR-domare: Bastian Dankert, Tyskland. Assisterande VAR-domare: Christian Dingert, Tyskland.

Julia Magnusson

TV: TV6 och Viaplay 21.00.
Tips: 49,9–50,1
Lagens tidigare möten i tävlingssammanhang:
Vad jag kan hitta har lagen aldrig mötts tidigare i tävlingssammanhang. Däremot spelade man 1–1 i en träningsmatch i augusti 2018.

Troliga startelvor:
Chelsea FC: 30 Ann-Katrin Berger – 21 Niamh Charles, 4 Millie Bright, 16 Magdalena Eriksson (kapten), 7 Jessica Carter – 16 Ji Soyun, 6 Sophie Ingle, 24 Melanie Leupolz – 14 Fran Kirby, 20 Samantha Kerr, 23 Pernille Harder. Tränare: Emma Hayes.

FC Barcelona: 1 Sandra Panos – 8 Marta Torrejon, 3 Laia Codina, 4 Mapi Leon, 15 Leila Ouahabi – 14 Aitana Bonmati, 12 Patri Guijarro, 11 Alexia Putellas – 16 Caroline Graham Hansen, 20 Asisat Oshoala, 22 Lieke Martens. Tränare: Lluis Cortés.

Kommentar: För första gången arrangeras en Champions Leaguefinal i Sverige. Vi har varit värdland för europeiska cupfinaler på herrsidan, men det har aldrig handlat om Champions League, och enkelmöte.

Innan damernas europeiska cupturnering bytte namn till Champions League spelades förstås flera finalmatcher i Sverige, men då var det dubbelmöte, vilket ju är något annat.

Klart är att vi efter fem års närmast total dominans från Lyon får en helt ny vinnare. Varken Chelsea eller Barcelona har ju tidigare lyft trofén.

Det är också första gången på 14 år segrarlaget inte är en fransk eller tysk klubb. Det här är 20:e gången damernas mästarcup avgörs. De 19 tidigare upplagorna har slutat så här:

* Nio tyska slutsegrare – fördelat på fyra klubbar: FFC Frankfurt (3 segrar), Turbine Potsdam (2), FCR 2001 Duisburg (1) och VfL Wolfsburg (3).
* Sju franska slutsegrare – samtliga sju gånger Olympique Lyonnais.
* Två svenska slutsegrare – båda gångerna Umeå IK.
* En engelsk slutsegrare – Arsenal WFC

Spanien har alltså ingen seger. Men av finalisterna är Barcelona det mer erfarna laget på den här nivån. Man var i final mot Lyon för två år sedan, och i fjol föll man snöpligt i semifinalen mot Wolfsburg.

Barcelonas finalförlust den 18 maj 2019 är nog en match de helst vill glömma. Shanice van de Sanden susade gång på gång förbi Barcas vänsterförsvar och Lyon ledde med 3–0 efter 19 minuter. Och i minut 30 gjorde matchens drottning Ada Hegerberg 4–0 – och fullbordade samtidigt ett äkta hattrick.

Barca gjorde en rätt bra andra halvlek, men då var det ju redan avgjort. Det slutade 4–1 sedan Asisat Oshoala gjort Barcas tröstmål. Hon blev samtidigt första afrikanska spelare att göra mål i en UWCL-final.

I fjol var det Fridolina Rolfö som sänkte Barcelonas drömmar om snabb revansch. Vad jag minns från den semifinalen var den katalanska storklubben bättre än Wolfsburg rent spelmässigt, men tyskorna var bättre på att göra mål – vilket ju är högst relevant i fotboll.

Nu drömmer alltså Barcelona om tredje gången gillt.

För Chelsea är finalplatsen klubben bästa prestation hittills i Champions League. Som bästa tidigare resultat hade man en semifinaler, först 2018 – då föll man totalt med 5–1 över två matcher mot Wolfsburg. I år fick Chelsea revansch på Wolfsburg genom att vinna med exakt samma siffror i kvartsfinalen. Chelsea föll även i semi 2019, då var det Lyon som vann med totalt 3–2.

Gamla Ullevi och Göteborg kommer alltså att få en väldigt speciell plats för en av de här två klubbarna. Utöver att matchen spelas i Sverige finns det rätt mycket Sverigekoppling i de båda lagen.

Mest förstås i Chelsea, som ju har tre svenska spelare i truppen: Magdalena Eriksson, Jonna Andersson och Zecira Musovic. Även om ingen av dem har spelat i Göteborg är ju Gamla Ullevi damernas nationalarena, så trion kommer garanterat att känna sig som hemma.

Lagkapten Eriksson var med på dagens virtuella presskonferens. Där sa hon ungefär så här:

”Det är overkligt att spela final här. Lite konstigt. Vi har ju spelat så många landskamper här. Men jag är både glad och stolt över att vi tagit oss hit.”

”Att få spela en Champions League-final är en stor dröm. Det är många saker som gjort att vi tagit oss hit. Det har varit en lång process. Men vi har den bästa truppen vi haft. Och vi har en bra sammanhållning och gemensamma mål. Vi har även en förmåga att få ut maximalt av alla spelare.”

”Det enda som grumlar känslan är att det inte är någon publik. Det hade varit fantastiskt att få spela inför familj, vänner och supportrar. Men vi får ta oss till en final till, så att de också får uppleva det.”

”Barcelona har gjort en fantastisk säsong, precis som vi. De har fantastiska spelare på topp, men vi har en bra plan för hur vi skall stoppa dem. Vi har ett bra försvar – och en bra målvakt.”

Utöver de tre svenskorna finns det ytterligare flera finalister som har gjort säsonger i damallsvenskan. Hos Chelsea har vi ju även Pernille Harder, samt långtidsskadade Maren Mjelde.

Mjelde har ju faktiskt till och med haft Göteborg som sin hemmaplan. Under 2014 var hon lagkamrat där med Lieke Martens, som ju vi nu har i Barcelona. Martens är den finalist som haft Göteborg som hemstad längst tid – hon spelade för klubben i två år. I Barca har även Caroline Graham Hansen och Jennifer Hermoso spelat i damallsvenskan, båda gjorde det för Tyresö FF.

I de båda klubbar som gör upp i en stor final på svensk mark finns det alltså totalt åtta spelare som har haft svenska klubbadresser. När kommer vi nästa gång få uppleva en Champions Leaguefinal med så stor Sverigekoppling?

Vad blir det då för slags final vi kommer att få se?

Det är förstås en fråga där man bara kan gissa svaret. Det känns verkligen vidöppet. Måste jag tippa, så håller jag Barca som mycket, mycket knapp favorit – mest med tanke på att laget har lite större rutin och meriter i Champions League. Men även för att Barca avfärdade Manchester City ganska behagligt i kvartsfinalen, och där visade att man kan hantera engelskt motstånd. Det sagt med vetskapen om att City och Chelsea skiljer sig rätt mycket åt sett till spelsätt.

Det blir för övrigt väldigt spännande att se om det blir stängt och försiktigt spel i finalen, eller om båda lagen gasar från start. Det är i grunden två rätt så olika spelsätt som ställs mot varandra.

Även om Chelsea förstås tvingas föra spelet i en hel del matcher hemma i ligan, skulle jag säga att Londonklubben i första hand är ett kontringslag – i varje fall i den här typen av matcher. Man vill gärna stå ganska lågt, och sedan slå om och anfalla blixtsnabbt i djupled.

Man har en hel hög otroligt kompetenta anfallshot för den typen av fotboll. Framför allt har duon Fran Kirby och Sam Kerr briljerat den här säsongen. De är urtypen av det som förr i tiden kallades för ett radarpar.

Kirby leder skytteligan i Champions League, och Kerr vann skytteligan hemma i WSL. Där gjorde australiskan 21 mål och sju assist, medan Kirby kom trea på 16 mål och elva assist.

Magdalena Eriksson och Pernille Harder

Skulle det inte stämma för radarparet så har man även en van matchvinnare i Pernille Harder. Trots att hon totalt har gjort 30 mål på 37 matcher i Champions League har hon en biroll bakom Kerr och Kirby i Chelseas anfall. Exempelvis gjorde danskan ”bara” nio mål och tre assist i WSL.

Men vad jag kan hitta är Harder den enda Chelseaspelare som spelat en Champions Leaguefinal. Hon har till och med gjort två, och ett mål. I övrigt uppgår Chelseas finalrutin till att Ann-Katrin Berger satt på bänken för PSG 2014.

Chelsea utgår ifrån ett 4–3–3 i både försvar och anfall. I uppspelsfas trycker de upp sina ytterbackar och låter de tre mittfältarna turas om att komma ner och hjälpa mittbackarna. Det gör att det ofta ser ut som ett mellanting mellan 2–5–3 och 3–4–3.

Manager Emma Hayes roterar sällan speciellt mycket i sin elva. Det lilla frågetecken som finns i Chelsea gäller ytterbacksplatserna, och framför allt om nummer 25 Jonna Andersson skall få plats i startelvan.

Jonna Andersson

Mjölbys stolthet har varit ordinarie under större delen av säsongen. Men på sistone har Hayes valt att spela Niamh Charles som högerback och flytta över Jessica Carter till vänster. Om Andersson spelar gör hon det på vänstersidan, sannolikt innebär det att Carter spelar högerback.

Klart är att Chelseas vänsterback kommer att ha en nyckelroll i matchen, då en stor del av Barcelonas målchanser startar med Graham Hansen ute på deras högerkant. Den av Andersson och Carter som får förtroendet står alltså inför en tuff utmaning.

Det mesta talar för att Chelsea kör med det mittfält och det anfall som jag lagt in i den preliminära laguppställningen. Andra spelare som ibland får manager Hayes förtroende är (11) Guro Reiten och (22) Erin Cuthbert.

Reiten startade i den första semifinalen mot Bayern München, men det berodde på att Magdalena Eriksson saknades och att Sophie Ingle därför var nedflyttad i backlinjen. Av de tre ordinarie mittfältarna är Ji Soyun och Melanie Leupolz de mer offensiva, medan Ingle oftast ligger kvar som sexa.

Manager Hayes kör alltså stenhårt med sin startelva. Hon är den typen av tränare som vill att spelarna skall spela till sig rätt kemi på planen. Ett upplägg som funkar utmärkt säsonger där man har få skador. Och Chelsea har varit rätt förskonat från skador den här säsongen, vilket gör att det är en samspelt elva som kommer till spel i finalen.

Emma Hayes är för övrigt första kvinnliga manager i final sedan Martina Voss-Tecklenburg ledde FCR 2001 Duisburg till seger 2009 – alltså för tolv år sedan. Då hette turneringen för övrigt UEFA Women’s Cup, så på sätt och vis är Hayes första kvinna att leda ett lag i en Champions Leaguefinal.

Martina Voss-Tecklenburg

Hayes var förstås också med på dagens presskonferens. Där sa hon bland annat att hon varit en stor vän av den förändring som sker i Champions League inför höstens upplaga, med gruppspel för 16 lag. Det här är ju den sista turneringen där det är ren utslagningsturnering från åttondelsfinal och framåt.

Hayes fick också en fråga om varför Magda Eriksson är lagkapten när Chelsea har så många superstjärnor längre fram i planen. Svaret löd:

”Från att jag såg henne i Linköping kände jag att hon är en framtida lagkapten i Chelsea – och Sverige. Det är ofrånkomligt. Hon är en naturlig ledare, som ställer höga krav på sin omgivning. Men hon är också en bra lyssnare och har hög status i gruppen. Jag vet vilken vinnare hon är, och jag skulle inte byta henne mot någon annan.”

Fina ord om Eriksson.

Chelsea har haft en supersäsong med ligaguld och seger i ligacupen. Dessutom är man kvar i FA-cupen, så chansen finns att man tar hem fyra titlar den här säsongen.

Även för Barcelona är det här en makalös säsong. Trots att man har åtta matcher kvar i ligan har man redan säkrat guldet. Barca har radat upp makalösa 26 raka segrar med målskillnaden 128–5. Det innebär att man snittar 5–0 i ligan.

Man kör ett ganska klassiskt 4–3–3, där anfallsspelet bygger på ett fint passningsspel och stort bollinnehav. Samt på ett otroligt vasst kantspel. Till höger har man Graham Hansen som jag bedömer vara världens bästa ytterforward. Hon har en makalös förmåga att göra sin back och ta sig runt på utsidan.

Lieke Martens

På vänster har man huvudsakligen spelat med 9 Mariona Caldentey den här säsongen. Men i senaste semifinalen mot PSG var det Lieke Martens som fick förtroendet. Den tidigare Göteborgs- och Rosengårdsspelaren tackade genom att göra två mål. Oavsett vem av dem som spelar är de mer kantspelare som går inåt i planen för att avsluta med högerfot mot bortre hörnet.

Vem av Mariona och Martens som startar är inte det enda frågetecknet i Barcas anfallslinje. Egentligen är det bara Caroline Graham Hansen som är given. I mitten står det mellan Asisat Oshoala och Jennifer Hermoso.

Där står nigerianskan för snabbhet i djupled, medan Hermoso är en smart straffområdesspelare. Med tanke på att Chelsea har lite brister i snabbhet i backlinjen tror jag att Oshoala hade varit självskriven, om hon inte skadad under våren.

I båda semifinalerna startade Hermoso, medan Oshoala gjorde inhopp på cirka 15 minuter. Min gissning ovan om att Oshoala startar bygger på att hon fått två veckor till att läka sedan senaste PSG-mötet. Men det är en gissning, och jag skulle inte bli det minsta förvånad om Hermoso är uppsatt i Barcas startelva i morgon.

För övrigt kommer turneringens skytteliga att avgöras i finalen. Inför avspark leder Kirby och Hermoso på sex mål vardera. På delad tredjeplats finns Martens med fem, och bland de tio spelare som gjort fyra mål återfinns Harder, Oshoala – och Rosengårdsduon Jelena Cankovic och Sanne Troelsgaard. Slutligen har Kerr och Beth England gjort tre mål vardera.

Sandra Panos

Tillbaka till Barcelonas lag. Längst bak finns rutinerade målvakten Sandra Panos. Jag håller Chelsea som vinnare i målvaktsmatchen, eftersom Panos gör lite fler misstag än Berger. Och att Berger dessutom gör lite fler ”idioträddningar”. Men Panos är ändå ett stabilt kort.

Noterbart är att om inte mittbacken Andrea Pereira hade varit avstängd för två varningar mot PSG skulle Barca troligen ha startat med exakt samma målvakt och fyrbackslinje som i finalen för två år sedan.

I backlinjen har Mapi (Maria Pilar) Leon en huvudroll. Dels för att hon har en väldigt bra vänsterfot som både kommer till nytta i uppspel och vid frisparkar. Men framför allt för att Leon har en snabbhet som kommer att krävas när Chelsea ställer om.

Kanske att avstängningen av Pereira öppnar för 21-åriga Laia Codina. Hon är den enda utpräglade mittbacken i truppen vid sidan av Leon och Pereira. Men Codina är orutinerad så jag är långt ifrån säker på att hon får spela. Det känns nästan troligare att man flyttar in någon ytterback, eller drar ner någon central mittfältare.

Medan Barca har tunt på mittbacksplatsen vimlar det av bra ytterbackar. Utöver förstavalen Marta Torrejon och Leila Ouahabi så har man ytterbackar i form av nickstarka schweiziskan Ana Maria Crnogorcevic, rutinerade Melanie Serrano och den offensivt skickliga, 19-åriga talangen Jana Fernandez.

Klart är alltså att Mapi Leon kommer att få en ny lekkamrat i mittförsvaret. Det gäller att Mapi tar stort ansvar, och att hon klarar löpduellerna, men också att inte Barca tappar bollen i positioner där man riskerar snabba Chelseakontringar.

För övrigt gäller ju även motsatt, för som sagt har även Chelseas mittförsvar brister i snabbhet.

När det gäller Barcas mittfält känns bollskickliga duon Patri Guijarro och Alexia Putellas given. Patri är ett offensivt hot med sitt fina distansskott, medan tekniska Alexia gärna kombinerar sig fram. Patri tycks för övrigt vara ett alternativ på den lediga mittbacksplatsen. I varje fall tippar Uefa att den offensivt skickliga mittfältaren vikarierar i mittförsvaret i kväll.

Spelskickliga 23-åringen Aitana Bonmati har varit förstavalet på den tredje mittfältspositionen bredvid Patri och Alexia den här säsongen.
Här utgörs alternativen av 10 Kheira Hamraoui, lagkaptenen 6 Vicky Losada och kanske även här av Mariona Caldentey. Om Patri flyttas ner i backlinjen öppnar det för någon ur trion i startelvan.

Mariona Caldentey

Slutligen några ord från Barcas presskonferens under sena lördagseftermiddagen. De som var med var manager Lluis Cortés, samt målvakten Sandra Panos och rutinerade Vicky Losada, den sistnämnda lär i första hand vara tänkt som inhoppare.

Det var en ganska typisk internationell presskonferens såtillvida att de flesta frågorna gick till managern. Det var även en ganska typisk presskonferens såtillvida att den tolk som översatte till engelska inte hade sina rötter i idrottsvärlden.

Det är tyvärr ganska vanligt att översättningen blir närmast obegripbar genom att sporttermer översätts galet. I dag skulle manager Cortés tydligen ha använt ordet ”sensation” i diverse olika sammanhang. Det känns inte så troligt.

Det jag uppfattade från managern var:

”Chelsea behöver inte ha bollen för att vinna fotbollsmatcher. Men vi är förberedda på att vi kommer att behöva hitta ytor mot ett kompakt försvar. Vi är också förberedda på att vi skall försöka kontra på deras kontringar.”

”Klubbens målsättning är att vara Europas bästa lag. Det är det vi jobbar mot, och det vore fantastiskt om vi vann. Men det vore inte heller någon katastrof om vi förlorar. För vi kommer att jobba vidare, fortsätta att utvecklas och flytta fram våra positioner.”

Jag uppfattade inte att spelarna sa något värt att rapportera vidare, mer än möjligen att Losada berättade att klubbpresident Joan Laporta kommer till Gamla Ullevi för finalen.

Dagbok i Frankrike, dag 6: På jakt efter VM-febern – och VAR

Publicerad den av
3

Det här inlägget skrivs under en tågresa mellan Nice och Paris, närmare bestämt på sträckan Toulon–Marseille.

I går kväll satt jag på en av restauranggatorna i Nice och kollade in Frankrikes sista gruppmatch. Det visade sig att den restaurang jag valt visade en stream som låg ett par minuter efter många andra restauranger i området. Därav gick jag miste om lite av spänningen. Ljudet från omgivningen avslöjade ju när det blev mål – och när det inte blev.

Jag var ute för att ta temperaturen på den franska VM-feber som tydligen existerar.

Antagligen valde jag fel stad, och fel område. För visst såg jag en handfull franska landslagströjor, och några flaggor. Men feber – nej det var det verkligen inte. En högst ovetenskaplig uppskattning gjorde gällande att det var betydligt fler svenskar som var intresserade av matchen än det var fransmän.

Vart man än gick före och efter matchen hörde jag det pratas svenska, bland annat satt tre Göteborgstjejer vid bordet bredvid. Och det där ljudet från omgivande restauranger som jag berättade om var knappast av det slag att det hade givit utslag på Richterskalan.

Inte så mycket VM-feber att tala om alltså. Däremot är det återigen läge att tala om VAR. För andra matchen i rad gav VAR-rummet Frankrike segern i en match där hemmafavoriterna hade väldigt svårt att skapa något på egen hand.

Jag kanske är överdrivet konspiratorisk, men jag tror ju aldrig att Norge hade fått den straff fransyskorna fick i andra matchen. Och jag tror inte heller att Nigeria hade fått den straff som Frankrike fick i går. Den var av typen man verkligen måste leta efter för att hitta.

Och som jag ser det har VAR-domarna letat mer noga efter franska straffar än efter straffar till andra nationer.

Snackisen i dag är dock inte själva straffsituationen, utan det faktum att Wendie Renard fick två chanser. Här har jag lärt mig saker i dag. Så här är det:

När hon slog straffen första gången visade det sig att Nigerias målvakt Chiamaka Nnadozie var någon centimeter framför mållinjen. Och då skall straffen slås om.

Att två franska utespelare hade trampat in i straffområdet med mycket större marginal innan straffen slogs skall inte påverka domslutet. Det är övertramp från målvakten, och det korrekta då är att straffen ska slås om – och målvakten skall varnas. Således gjorde domaren rätt här.

När Renard fick sin andra chans från straffpunkten blev det mål. Även den gången var det en fransk spelare som trampade över – Amandine Henry.

Trots övertrampet godkändes målet. Och det är tydligen korrekt, för utespelares övertramp skall inte granskas med VAR.

Personligen tycker jag att det här är lätt absurt. Och jag lider verkligen med Nigerias Super Falcons och deras svenska förbundskaptener. En poäng hade ju inneburit att avancemanget till åttondelsfinal hade varit klart. Men 1–0-förlusten efter den här straffsoppan gör att Thomas Dennerby:s lag lever riktigt farligt.

Noterbart i övrigt var att straffsåpan tog jättelång tid.

Visst längtar man till när det blir straffläggningar längre fram i turneringen, där varje straff skall VAR-granskas på det här sättet?

I grupp A vann Norge med 2–1 mot Sydkorea, vilket innebär att norskorna tar andraplatsen, medan koreanskorna får resa hem. Noterbart att båda de norska målen kom på straffar – och att det var straffar som domaren tog spontant, utan VAR.

Grupp B vanns som väntat av Tyskland. Laget vann avslutningsmatchen mot Sydafrika med 4–0 och har därmed hållit nollan genom gruppspelet. Sydafrika däremot har spelat klart.

Jag valde bort den tyska matchen och kollade istället det mållösa mötet mellan Kina och Spanien, mest eftersom det handlade om två lag som kan vara Sverige motståndare i åttondelsfinalen. Resultatet innebär ju att Spanien väntar för segraren i Sveriges grupp. Resultatet innebär också att både Spanien och Kina säkrade slutspelsplatser.

Det blev alltså 0–0, och det var en riktig 0–0-match. Spanien har haft svårt att skapa målchanser mot tillbakadragna försvar i turneringen. Jag såg inte matchen mot Tyskland, men klippet med höjdpunkter antyder att det nästan var i den matchen som spanjorskorna hade flest 100-procentiga chanser.

Det var ändå Spanien som var närmast segern. Patri Guijarri hade två bra skott som den kinesiska målvakten Peng Shimeng gjorde fina räddningar på. Spanien är ett bra lag, men det är långt ifrån oslagbart.

Innan jag sätter punkt är det läge att kolla in hur slutspelsträdet ser ut i skrivande stund. Det kursiverade är klart:

2nd A v. 2nd C = Winner 1: Norge–Brasilien
1st D v. 3rd B/E/F = Winner 2: England–Grupptrea

2nd B v. 1st F = Winner 7: Spanien–USA
1st A v. 3rd C/D/E = Winner 8: Frankrike–Grupptrea

1st B v. 3rd A/C/D = Winner 3: Tyskland–Grupptrea
2nd F v. 2nd E = Winner 4: Sverige–Kanada

1st E v. 2nd D = Winner 5: Nederländerna–Japan
1st C v. 3rd A/B/F = Winner 6: Italien–Grupptrea

Av grupptreorna är Kina klart för slutspel. Först när alla grupper är klara vet vi i vilken match de sorteras in.

I kväll 21.00 färdigspelas intressanta grupp C. Som jag konstaterade i går är det fortfarande tre lag som har rimlig chans att ta hem gruppsegern där.

Den stora VM-guiden – grupp B

Publicerad den av
Svara

Här är del två av VM-guiden. Under lördagen spelas de två första matcherna i grupp B, en grupp där Tyskland är ganska klar favorit. Här är lite tankar om de fyra lagen i den gruppen:

Tysklands elva i EM-finalen 2013

Tyskland

Världsranking: 2

Guldchans: 20–25 procent

Nyckelspelare: Dzsenifer Marozsan – Lyons eleganta tia skall även styra Tysklands anfallsspel.

Spelare med Sverigekoppling: Ingen

Startelva i genrepet (4–2–3–1): Almuth Schult – Giulia Gwinn, Marina Hegering, Sara Doorsoun-Khajeh, Caroline Simon – Melanie Leupolz, Sara Däbritz – Svenja Huth, Dzsenifer Marozsan, Lea Schüller – Alexandra Popp.

Kommentar: Tyskland är ett lag som man egentligen inte vet var det står. Det är ju nämligen ett nybygge som är oprövat i stora sammanhang.

Klart är att laget är väldigt talangfullt, samt att det har en mycket hög högstanivå. Det fick Sverige känna på i träningsmatchen på Friends Arena tidigare i år.

Tyskland har ju varit inne i en generationsväxling en tid. Problemet har knappast varit brist på skickliga spelare, utan mer att få ihop ett fungerande lag av alla talanger.

Steffi Jones misslyckades med sitt lagbygge och fick lämna våren i fjol. Då kom interimtränaren Horst Hrubersch in och gjorde ett kanonjobb. När han lämnade i höstas var han obesegrad. Det är även nya förbundskaptenen Martina Voss-Tecklenburg sedan hennes tillträde.

Det var när laget vann mot Frankrike i slutet av februari som man förstod att Tyskland var tillbaka på allvar i världstoppen.

Tysklands svaghet under senare år har varit bristen på snabbhet i mittförsvaret. Voss-Tecklenburg ser ut att matcha ett väldigt grönt mittbackspar i form av Essens Marina Hegering och Wolfsburgs Sara Doorsoun-Khajeh. Duon är i och för sig 29 respektive 27 år, men är ändå färska på den högsta internationella nivån.

Offensivt känns det tyska laget otroligt starkt. Inget annat lag har så många lysande alternativ på mittfältet och i anfallet. Voss-Tecklenburg verkar bygga kring spelgeniet Dzsenifer Marozsan och nickstarka Alexandra Popp. Den senare har fått kaptensbindeln, vilket indikerar att hon kommer att ingå i elvan.

Tyskland är absolut ett av de lag som kan gå hela vägen. I mitt tips vinner de gruppen, men åker sedan ut mot Kanada i semifinal. Dessutom tippar jag att det blir som 2015 – man förlorar alltså bronsmatchen mot England.

Spanien

Spanien

Världsranking: 13

Guldchans: 1–5 procent

Nyckelspelare: Patri Guijarro. Supertalangen är tänkt att driva det spanska anfallsspelet. Men hon har varit skadad hela våren, så det är ett stort frågetecken för formen.

Spelare med Sverigekoppling: Jennifer Hermoso har spelat i Tyresö och Celia Jimenez i Rosengård.

Startelva i genrepet (4–1–4–1): Sandra Panos – Marta Torrejon, Irene Paredes, Maria Pilar Leon, Marta Corredera – Virginia Torrecilla – Amanda Sampedro, Vicky Losada, Alexia Putellas, Mariona Caldentey – Jennifer Hermoso.

Kommentar: Jag har väntat på Spaniens stora genombrott på den internationella scenen. Det kommer, var så säkra. Däremot är jag tveksam till om det kommer i det här mästerskapet.

Jag tror kanske att det blir i EM 2021 som Spanien slår till på allvar på seniornivå. Bland ungdomarna är landet redan av högsta världsklass – bäst i Europa, och jämte Japan bäst i världen.

Och talangerna står på kö att slå sig in i nationselvan. Tanken var att bästa spelaren i fjolårets U20-VM, Barcelonas Patri Guijarro, även skulle driva offensiven i årets VM. Fast Patri har varit skadad hela våren, och det känns inte som att det här blir hennes mästerskap.

I stället känns det som att det är Jennifer Hermoso som måste göra målen. Den tidigare Tyresöspelaren har haft det tungt i de senaste mästerskapen. Lossnar det nu?

Jennifer Hermoso

Defensivt har Spanien haft problem med vem som skall spela bredvid PSG:s Irene Paredes i mittförsvaret. Det ser ut att bli Mapi (Maria Pilar) Leon som får förtroendet i stället för tidigare förstavalet Andrea Pereira. Det tror jag är ett klokt val.

Jag tror att Spanien går vidare som grupptvåa. Då väntar segraren i Sveriges grupp i åttondelsfinal. Och där tror jag att mästerskapet tar slut för spanjorskorna. Skulle de ändå ta sig till kvartsfinal väntar sannolikt Frankrike i kvarten. Vilket också känns som en övermäktig uppgift – även om just fransyskorna brukar vackla i kvartsfinaler.

 

Kina

Världsranking: 16

Guldchans: Promillenivå

Nyckelspelare: Wang Shuang – PSG:s eleganta tia är otroligt viktig för Kinas anfallsspel.

Spelare med Sverigekoppling: Ingen

Startelva i genrepet (4–4–2): Peng Shimeng – Ying Wang, Wu Haiyan, Lin Yuping, Liu Shanshan – Lou Jiahui, Tan Ruyin, Wei Yao, Gu Yasha – Yang Li, Wang Shanshan.

Kommentar: Kina såg väldigt spännande ut i VM 2015. Då föll man mot USA i en tät kvartsfinal. Känslan var ändå att landet återigen var på väg mot den absoluta världstoppen.

Fast de senaste åren har kinesiskorna återigen tappat mark, och nu känns inte laget som någon medaljkandidat. Klart är att laget är defensivt välorganiserat. Det är inte lätt att göra mål på.

I genrepet gjorde dock Frankrike två och vann med 2–1. Kinas fina kvittering gjordes av lagets två offensiva nyckelspelare. Speluppläggaren Wang Shuang kom in från bänken i genrepet och stod för den fina framspelningen. Målet gjordes av skyttedrottningen Wang Shanshan.

Kina har haft det svårt med målskyttet i de större sammanhangen. Tanken är att två gånger Wang skall lösa den biten.

Tyvärr tror jag inte på någon kinesisk framgång i sommar. Jag tror som bäst att laget kan komma trea i gruppen. Det kan ju räcka till åttondelsfinal. Men längre än så tror jag knappast att Kina tar sig.

 

Sydafrika

Världsranking: 49

Guldchans: Promillenivå

Nyckelspelare: Thembi Kgatlana – den hypersnabba forwarden utsågs till Afrikas bästa spelare 2018.

Spelare med Sverigekoppling: Leandra Smeda spelar för Vittsjö.

Startelva i genrepet: Andile Dlamini – Lebogang Ramalepe, Bambanani Mbele, Noko Matlou, Nothando Vilakazi – Refiloe Jane, Kholosa Biyana – Amanda Mthani, Linda Motlhlalo, Thembi Kgatlana – Ode Fulutudilu.

Kommentar: Sydafrikas Banyana Banyana drömmer om att för första gången ta sig vidare ur ett internationellt gruppspel.

I vintras trodde jag att laget skulle ha en ganska bra chans att göra det. Laget såg ju nämligen väldigt defensivt stabilt ut i början av året. 2–1–förlust mot Nederländerna och 0–0 mot Sverige var ju två hoppingivande resultat.

Men på sistone har Sydafrikas försvar läckt ganska rejält. 0–3 mot USA och framför allt 2–7 i genrepet mot Norge är illavarslande siffror. Siffror som säkert skapar oro bland de sydafrikanska backarna.

Nu känns det inte som att Sydafrika kommer att kunna rå på något av lagen i gruppen. Men osvuret är ju bäst.

Sydafrika har några riktigt spännande spelare. Forwarden Thembi Kgatlana är sanslöst snabb, alltså en spelare som är perfekt att kontra på. Och 18-åriga mittfältstalangen Sibulele Holweni skall vara något utöver det vanliga. Hon blir spännande att följa.

Guide till påskhelgens höjdare

Publicerad den av
7

Under påskaftonen har den italienska ligan avgjorts. Och där fick vi alltså en svensk guldhjältinna.

Påskens stora damfotbollsdag är dock påskdagen. Då spelas två mycket intressanta matcher i damallsvenskan. Men då spelas framför allt två andra matcher med svenskintresse – de första mötena av Champions Leagues semifinaler.

Självklart börjar jag min framåtblick med en guide till de båda godbitarna. Och som vanligt gäller tipset dubbelmötet:

17.00: Olympique Lyonnais–Chelsea

Tips: 92–8
Tv/Stream: Sänds i Chelseas app.

Här är Lyon superfavoriter. Laget har visat grym form på sistone och har den senaste månaden mosat både Wolfsburg (6–3 över två matcher) och PSG (5–0 i seriefinalen).

Det franska storlaget har en högst realistisk chans att ta hem en trippel i år; ligan, cupen och Champions League. Den här säsongen har man spridit ut sitt målskytte på fler spelare än de senaste åren. I ligan ser toppen av den interna skytteligan ut så här:

1) Ada Stolsmo Hegerberg 19
2) Eugenie Le Sommer 12
3) Dzsenifer Marozsan 10
4) Amel Majri 9
5) Wendie Renard 7

Intressant, och imponerande att backarna Majri och Renard alltså totalt har gjort 16 mål. Noterbart också att just vänsterback Majri leder den interna skytteligan i Champions League med fyra mål och ett assist. Hegerberg är två med fyra mål.

Det troliga är att Lyon vinner med ett par måls marginal på hemmaplan, och sedan kan åka till London och ligga på kontring.

För Chelsea är Champions League sista chansen att rädda en säsong där laget bara kommit nära. Man åkte ut i semifinal mot Manchester City i ligacupen, man åkte nyligen ut i semifinal mot Manchester City även i FA-cupen och man förstörde sina chanser i ligan redan tidigt i höstas. Chanserna att ta sig till höstens Champions League via ligan är borta sedan några veckor tillbaka.

Det troliga är alltså att man även faller i semifinal i Champions League. För att man skall kunna skrälla mot Lyon krävs att alla Chelseaspelare presterar på sitt absoluta max i båda matcherna. Då måste målvakten storspela och forwards vara kliniska när chanserna dyker upp.

Målvakt är sannolikt tyska Ann-Katrin Berger. Tyskan har varit förstamålvakt på sistone, vilket förvånat mig. Jag tycker att Hedvig Lindahl är Chelseas klart mest pålitliga målvakt. Berger kastade ju in en boll i eget mål i kvartsfinalen mot PSG. Ett sådant grovt misstag har jag inte sett Lindahl göra på flera år.

Men vad jag kan se har inte Lindahl vaktat Chelseas mål sedan den 10 februari. Det verkar ju ganska klart att Londonklubben inte tänker satsa på svenskan, och därmed har satt henne på bänken.

Däremot talar det mesta för att både Magdalena Eriksson och Jonna Andersson spelar från start. Eriksson nämns av många som Chelseas genomgående bästa spelare den här säsongen.

18.00 Bayern München–FC Barcelona

Tips: 52–48
Tv/Stream: Sänds av Barca på Youtube.

Om Lyon är megafavorit i den första semifinalen känns det betydligt mycket mer ovisst i den andra. Normalt skall Bayern München vara en nivå vassare än Barcelona.

Men Bayerns har vacklat ganska rejält den senaste tiden. Samtidigt som Fridolina Rolfö varit i grym målform har laget gjort rätt svaga resultat. Man fick ju exempelvis bara 1–1 borta mot Slavia Prag.

Och i de tre senaste matcherna har det blivit 0–4 mot Wolfsburg i cupen samt kryss både mot Essen och Sand i ligan. Inga klockrena resultat att ta med sig in i en semifinal mot ett formstarkt Barca.

Sedan folkfesten borta mot Atletico Madrid den 17 mars har Barca radat upp sju raka segrar och målskillnaden 23–0.

Trots att man har skickliga spelare som Patri Guijarro och Asisat Oshoala på skadelistan känns sannolikheten att ett spansk lag skall nå final som större än någonsin tidigare.

Toni Duggan resonerade lite kring det på dagens presskonferens:

Som hon säger väntar en retur inför minst 10 000 åskådare i Barcelona. Och Barca har visat att man lyfter sig när man spelar inför storpublik. Det är alltså sannolikt bäst för Bayern att skaffa sig en bra ledning redan i morgon. Helst skall förstår även det tyska storlaget hålla nollan på hemmaplan.

Hos Barca är Duggan en av nyckelspelarna. Lieke Martens är en annan. Inför matchen har just Duggan och Kheira Hamraoui gjort en genomgång av truppen, där de parat ihop alla spelare med lämpliga emojis.

En annan Barcaspelare är den nederländska mittbacken Stefanie van der Gragt. Hon har tidigare spelat just i Bayern München, och går här igenom sina gamla lagkompisar, och tippar även Bayerns startelva i morgondagens match:

Inför semifinalerna leder Pernille Harder skytteligan i turneringen med sex mål och ett mål. De bästa målskyttarna av de som är kvar i turneringen är Chelseas Fran Kirby med fem mål och tre assist, samt nämnda Lyonduon Majri och Hegerberg med fyra. På tre mål står bland annat Duggan, Bayerns nederländska duo Lineth Beerensteyn och Jill Roord samt Chelseas Drew Spence. Där finns även Linköpings Frida Maanum.

I övrigt under påskdagen kan Arsenal ta ett mycket stort steg mot ligatiteln i England. Vid vinst mot Everton leder Arsenal ligan med fyra poängs marginal inför de två sista omgångarna.

Och så var det de två hyperintressanta matcherna i damallsvenskan. Först tar Göteborg emot Eskilstuna klockan 15.00. Göteborg skall visa att man motsvarar de många guldtipsen, och Eskilstuna skall försöka ta revansch på den oturliga förlusten senast mot Rosengård.

Göteborg är favorit, men Eskilstuna kändes rätt stabilt i defensiven senast. Så det här blir ett spännande test på göteborgarnas offensiv.

En timme senare startar omgångens allra mest spännande match. Det är Skånederby mellan två av mina tänkbara guldlag; Rosengård och Kristianstad. När lagen möttes just på Malmö IP i Svenska cupens gruppspel vann Kristianstad med 2–2. Nu vill Rosengård självklart ha revansch.

Tränare Jonas Eidevall säger att det är helt upp till hans eget lag om det blir vinst eller inte. Kanske är det så. Kanske inte. Det känns som att årets upplaga av Kristianstad kan ha tillräcklig anfallskraft för att kunna ställa till det för alla lag. Så även ifall Rosengård får räknas som favoriter hade jag garderat upp den här matchen.

För övrigt gillar jag att Rosengård gör ett klipp med en minuts uppsnack. Det är precis lagom. Sådana vill man gärna se fler, även från andra klubbar.

På annandagen rullar den andra omgången vidare. Då spelas matcherna Växjö–Piteå, Vittsjö–Kungsbacka, LB07–Kif Örebro samt Djurgården–Linköping. Då får vi se om Växjös genomklappning i onsdags var en tillfällighet och om Vittsjö har kapacitet att bli ett skrällag i årets serie. Då får vi även se något som känns som en tidig måstematch för LB07.

Avslutningsvis blir det en mycket intressant match mellan Djurgården och Linköping. Djurgården behöver poäng för att komma in i serien, och vi får se om LFC kan fortsätta vara lika effektivt som i premiären.

Utöver de damallsvenska matcherna spelas det tre i elitettan på annandagen. En av matcherna är Stockholmsderbyt mellan AIK och Hammarby. En match som känns som en tidig toppmatch.

En hel hög av nyheter från när och fjärran

Publicerad den av
7

Det har hänt väldigt mycket i damfotbollsvärlden sedan mitt förra inlägg. Här är en genomgång av alla nyheter:

* Förra inlägget handlade delvis om lördagens VM-lottning och seedningen inför den. Efter inlägget har jag fått information om att världsrankingen kommer att uppdateras på fredag, och att seedningen kommer att baseras på rankingen. Dock framgår inte om seedningen kommer att baseras fullt ut på rankingen eller om man kommer att göra några justeringar för att hålla ihop lagen geografiskt.

* Apropå VM blev det klart i dag att Sverige inte får med någon huvuddomare till Frankrike nästa år. Sara Persson hade chansen, men lär inte ha gjort tillräckligt bra ifrån sig i F17-VM i Uruguay eftersom hon inte platsade på listan.

Väldigt tråkigt för Persson förstås. Men personligen är jag inte överraskad, jag tycker nämligen inte att vi har haft någon kvinnlig huvuddomare av hög internationell klass sedan Jenny Palmqvist lade av.

Sara Persson och Pernille Harder

Julia Magnusson får däremot åka till Frankrike. Hon ingår bland de 48 som är uttagna som assisterande domare.

* I lördags eftermiddag blev Thomas Dennerby och Jörgen Petersson Afrikanska mästare. Nigeria vann finalen mot Sydafrika med 4–3 efter straffläggning. Bland målskyttarna i straffläggningen fanns Kristianstads Rita Chikwelu.

Hela fem Sverigebaserade spelare ingick i den nigerianska finalelvan; Osinachi Ohale, Josephine Chukwunonye, Chikwelu, Sonia Okobi och Halimatu Ayinde.

Noterbart var att Nigeria vann mästerskapet trots att man inte gjorde ett enda mål på de tre matcherna mot Sydafrika och Kamerun. Det första mötet med Banyana Banyana förlorade man ju med 1–0. Och de båda slutspelsmatcherna slutade båda 0–0 och vanns efter straffläggning.

I finalen hade Nigeria ett gyllene läge att avgöra under ordinarie tid. Men Asisat Oshoala brände en straff i 75:e minuten. Efteråt pratade hon om att man vann turneringen trots att man hade dåliga förberedelser.

https://twitter.com/akosuaamoo/status/1069248564084305920

Segern var Nigerias nionde av elva möjliga i Afrikanska mästerskapen. De två övriga turneringarna har vunnits av Ekvatorialguinea. För Sydafrika var det fjärde finalförlusten. Men det var första gången man kvalade in till en VM-turnering. Något som firades vid hemkomsten.

Sydafrikas Thembi Kgatlana utsågs till turneringens bästa spelare. Hon gjorde fem mål och prisades som matchens lirare i tre av Sydafrikas fem matcher.

Hon kom förstås också med i turneringens allstarlag.

* Så till Uruguay där det blev Spanien som vann VM för F17-lag. Spanjorskorna vann finalen mot Mexiko med 2–1 efter att Claudia Pina gjort båda målen – ett med vardera fot.

Bronset gick oväntat till Nya Zeeland. Laget fick greppet om bronsmatchen direkt vid avspark, när Kanadas annars skickliga målvakt Anna Karpenko stod för en grov miss.

Man kan säga att Kanada fick lida för den nya mer passningsorienterade spelstil som landets lanslag håller på att ta sig an. Jag tycker kanske att man tar det lite för långt i vissa lägen. I semifinalen mot Mexiko satt jag och väntade på att man skulle börja lyfta in bollar mot sina nickstarka forwards. Men det hände aldrig, utan kanadensiskorna försökte passa sig fram längs marken hela vägen.

Tillbaka till världsmästarna Spanien. De har varit bra på ungdomsnivå länge, men tidigare har deras spelare inte haft någon framtid i fotbollen efter att de gått ur gymnasiet.

Utvecklingen av Primera División Femenina, eller Liga Iberdrola som den också kallas, har dock gjort att jag tror att det bara är en tidsfråga innan spanjorskorna blir en riktig maktfaktor även på seniornivå.

Klart är i alla fall att det är Spanien, och Barcelona, som för tillfället har de största talangerna i Europa. I F20-VM tidigare i år föll spanjorskorna i finalen mot Japan. Men det var Barcas Patricia ”Patri” Guijarro som både vann skytteligan och utsågs till turneringens bästa spelare.

Nu i F17-VM var det nämnda Claudia Pinas tur att briljera. Med sina sju mål i turneringen blev hon ”bara” tvåa bakom Ghanas Mukarama Abdulai, som gjorde lika många mål, men vann på fler assist. Men Pina utsågs till turneringens bästa spelare, och det är lätt att förstå varför.

Pina är mycket mer än bara en målskytt. Hon har en fantastisk teknik, kolla bara det här klippet:

https://twitter.com/Futfem/status/1069021275853635584

Pina var med i Spaniens lag redan i F17-VM för två år sedan, och är absolut en spelare att hålla koll på. Ännu så länge har 17-åringen bara fått göra två korta inhopp i Barcelonas A-lag. Men ge henne två–tre år så tippar jag att hon kommer att nämnas med respekt även på seniornivå.

Man minns ju vilka forwardsproblem Spanien hade i fjolårets EM-slutspel. Pina är spelaren som skall lösa de problemen.

* Om tre–fyra år kanske Claudia Pina är en av kandidaterna till Ballon d’Or. Under måndagskvällen delades det priset för första gången officiellt ut även till en kvinna. Den historiska vinnaren blev Ada Hegerberg.

Eftersnacket har mest handlat om en plump fråga till Hegerberg på galan. Sif Atladottir kommenterade den saken så här:

Hegerberg vann knappt före Pernille Harder. Dubbelt Norden alltså.

* Under måndagen tilldelades England EM-slutspelet 2021 – ett bra val. England är ett land där damfotbollen snabbt håller på att flytta fram sina positioner.

Ett EM-slutspel på hemmaplan kan hjälpa till att göra sporten ännu populärare.

* Även om engelsk damfotboll får allt bättre förutsättningar har man en bit kvar att vandra. De här bilderna från söndagens match i WSL2 mellan Lewes och Manchester United andas inte direkt glamour…

När vi ändå är i England så spelades det ju en seriefinal i WSL i helgen. Där såg jättetalangen Gloria Stanway till att hålla spänningen i tabelltoppen vid liv.

19-åringen gjorde båda målen när Manchester City vann med 2–0 hemma mot Arsenal. Det andra fixade hon verkligen helt på egen hand.

I och med Manchester Citys seger är laget nu det enda obesegrade i WSL. Man är dock fortsatt bara tabelltvåa, tre poäng bakom Arsenal.

För svensk del spelade trion Hedvig Lindahl, Jonna Andersson och Magdalena Eriksson hela matchen när Chelsea vann med 1–0 mot Reading. Chelsea ligger på fjärde plats i ligan, fem poäng bakom Manchester City och åtta bakom Arsenal.

* Vi fortsätter på de brittiska öarna. För två månader sedan skrev jag om att Storbritannien hade beslutat sig för att ställa upp med ett gemensamt lag i OS 2020 – om England kvalar in.

Under måndagen kom uppgifter om att Skottland kanske kommer att stoppa de planerna. Saken verkar avgöras vid ett möte på torsdag.

* I Sydamerika blev det colombianska Atletico Huila som vann årets upplaga av Copa Libertadores. I finalen besegrades Brasiliens Santos efter straffläggning.

På landslagsnivå var Colombia tvåa i Sydamerika 2010–16, men misslyckades ju i Sydamerikanska mästerskapen tidigare i år. Den här titeln var kanske lite tröst för spelarna över att de missar nästa års VM.

* I Norge vann LSK helgens cupfinal och laget tog därmed hem dubbeln för fjärde året av de senaste fem.

LSK har haft en fantastisk säsong och är ju dessutom det enda nordiska laget som är kvar i Champions League. Är LSK numera även bäst i Norden?

* I Sverige har det varit lugnt på silly seasonfronten de senaste dagarna. De enda som gått ut med nyheter på sistone är Kif Örebro, som presenterade två målvakter under måndagen: Mimmi Paulsson-Febo och Danielle Rice.

Medan Örebro jobbar på väntar man fortfarande på att att den andra nykomlingen, Kungsbacka, skall presentera något på spelarfronten. Vad jag vet har de ännu så länge inte en enda kontrakterad spelare.

Däremot kom en positiv nyhet för Kungsbacka under måndagen. Laget kanske får spela några matcher i högsta serien på hemmaplan trots allt. Tingbergsvallen kan vara anpassad till damallsvensk standard till höstsäsongen.

* I Tyskland har det varit väldigt många storsegrar den här säsongen. Den här helgen vann Essen med 6–0 och Potsdam med 8–1.

Wolfsburg vann ”bara” med 3–1 mot Hoffenheim. men laget ångar ändå på i toppen. Nilla Fischer spelade hela matchen. Wolfsburg har tio raka segrar och 48–2 i målskillnad. De leder med sju poängs marginal och det känns redan klart att de skall vinna ligan.

Kampen om andraplatsen är tätare. Där ligger Bayern München en poäng före Turbine Potsdam. Dock skall Potsdam ta emot Wolfsburg i elfte omgången. Den matchen spelas på onsdagskvällen, med avspark 19.00. Den går att se live på DFB-tv.

Varken Amanda Ilestedt eller Fridolina Rolfö spelade för övrigt i helgen. Rolfö satt kvar på bänken i hela Bayerns 2–1-seger borta mot Freiburg, medan Ilestedt inte ingick i Potsdams matchtrupp till bortamötet med Duisburg.

* Helgens svenska målskytt hittar vi i Frankrike. Och lite oväntat handlar det om Hanna Glas. Hon blev stor matchhjälte genom att göra 1–0-målet i andra halvleken hemma mot Soxaux på ett smart inspel med vänsterfoten.

Även om många storlag i Europa verkar ta sina damlag på hyfsat allvar lockar man ingen vidare publik till sina ligamatcher. PSG hade exempelvis bara 683 åskådare i lördags. Som synes på klippet ovan var det väldigt tomt på arenan.

Glas spelade hela matchen. Annahita Zamanian startade, men byttes ut efter 60 minuter.

När Montpellier vann med 3–1 mot Fleury var Stina Blackstenius tillbaka på planen. Hon bytte av Sofia Jakobsson i 76:e minuten. Linda Sembrant spelade hela matchen.

Lyon leder ligan med två poäng före PSG efter 7–0-seger mot Guingamp i söndags. Ada Hegerberg gjorde två av målen, hennes elfte och tolfte för säsongen. Den norska Ballon d’Or-vinnaren är nu uppe i delad skytteligaledning med Marie-Antoinette Katoto.

Noterbart från Lyons match var att Wendie Renard numera är den spelare som gjort flest matcher för den franska storklubben – 327 stycken.

Smått och gott från damfotbollsvärlden

Publicerad den av
1

Amanda Ilestedt

Fredagen har hunnit övergå i lördag innan det här inlägget blev färdigt. Inlägget innehåller dock huvudsakligen nyheter från fredagen.

Den största svenska var väl att Amanda Ilestedt tvingas lämna återbud till den avgörande landslagssamlingen nästa vecka till följd av en bristning i ena vaden, och att Potsdamproffset ersätts av Vittsjös Sandra Adolfsson.

Sverige spelar ju först mot Ukraina på torsdag och sedan direkt avgörande match om gruppsegern i VM-kvalet mot Danmark på näst tisdag.

Apropå avgörande samlingar i VM-kvalet är det många lag som är inblandade i sådana. I fem av de sju grupperna spelas det avgörande gruppfinaler under de sista två omgångarna.

För norsk del väntar möte med Nederländerna hemma i Oslo. I torsdags kom nyheten att Martin Sjögren:s norska lag skulle få klara sig utan Röas Kristine Leine – hon fick nämligen inte ledigt från sin skola.

Det här är något som förstås som blev rejält omdiskuterat i vårt västra grannland. Så omdiskuterat så att de ansvariga för utbildningen gjorde en välkommen helomvädning under fredagen. Nu ser det ut som att Leine trots allt får ledigt från sin sjuksköterskepraktik.

Från fotboll till till futsal. I Nordirland har Sverige spelat EM-kval under veckan. Under fredagen var det avgörande match om gruppsegern och avancemanget mot Belgien.

Jag hann kika några minuter under tiden jag jobbade, och det jag såg var inte kul. Sverige höll bollen, men Belgien gjorde målen. Sverige behövde en poäng för att vinna gruppen, men låg under med 3–1 när jag gav mig ut på jobb.

När jag kom tillbaka såg jag att svenskorna hade fått fart på målgörandet efter paus, och till slut vunnit med klara 8–3. Därmed är Sverige vidare till EM:s huvudrunda, där man spelar mot Kroatien, Slovenien och Ryssland.

I det svenska laget finns flera spelare med damallsvenska meriter, och även några som gjort landskamper i vanlig fotboll. Mest meriterad är förstås Nazanin Vazeghpanah som ju spelat två A-landskamper. Och trion Frida Lundblad (tidigare Höglund), Daniella Chamoun och Susan Varli har spelat i olika ungdomslandslag.

Frida Höglund

När vi ändå är inne på landslagsfotboll så är det läge att gratulera Japan till att bli första nation att ha fått fira VM-guld i alla åldersklasser på damsidan.

När det var sex lag kvar i U20-VM var det fem från Europa – och Japan. Japanskorna visade sig dock inte skrämmas av det utan slog i tur och ordning ut Tyskland, England och i finalen även Spanien.

Jag har haft väldigt lite tid att titta på fotboll de senaste dagarna, och hann inte se något av fredagskvällens final. Men sett till matchstatistiken vann japanskorna en jämn match på att de var mycket bättre på att sätta sina avslut mot mål än Spanien.

Spanska storstjärnan Patri Guijarro vann skytteligan på sex mål och tre assist. Den engelska storstjärnan Georgia Stanway blev tvåa på sex mål och noll assist. Patri korades också till turneringens bästa spelare alla kategorier.

Englands målvakt Sandy Maciver prisades som turneringens bästa målvakt. Maciver spelade huvudrollen när England vann bronsmatchen mot Frankrike efter straffläggning. Utöver straffräddningar tog även Maciver ett friläge från Göteborgs Annahita Zamanian i slutet av den första halvleken.

Zamanian och Frankrike missade alltså medalj i sitt hemmamästerskap.

I Indonesien har de Asiatiska spelen nått fram till kvartsfinaler. Där har under fredagen Sydkorea och skrällaget Taipei tagit sig till semifinal. Under lördagen spelas de två övriga kvartsfinalerna mellan Japan–Nordkorea och Kina–Thailand.

Därmed lämnar vi landslagsfotbollen och tittar till damallsvenskan, där det ju har spelats två matcher i den 15:e omgången. Jag har inte sett mer än höjdpunkter från någon av dem.

Och utifrån höjdpunkterna borde ju Rosengård ha vunnit bortamötet med Eskilstuna med ett par bollars marginal. Men känslan är att Rosengård hela året har haft den fula ovanan att i ovanligt stor utsträckning missa mål i öppna lägen.

I år finns ju inte skott utanför med i den officiella statistiken, så det här går inte att dubbelkolla, men min känsla är att Rosengård både har överlägset flest avslut utanför, men även att man har högre procentsats med avslut utanför mål än vad som är brukligt.

Även om Rosengård i skrivande stund leder damallsvenskan så innebär ju torsdagens kryss att det är upplagt för Göteborg och Piteå att passera i helgen.

Jag skulle inte bli förvånad om det är Göteborg som är i topp när serien tar landslagsuppehåll. Göteborg är ju nämligen ganska klara favoriter i lördagens bortamöte med formsvaga LB07. Däremot kan Piteå få det svårt mot Kristianstad på söndag. Skånskorna vann ju exempelvis lagens vårmöte.

I övrigt under lördagen är det måstematch för Djurgården hemma mot Kalmar och på söndag spelas halvderbyt Växjö–Vittsjö, en match som handlar om att skapa största möjliga avstånd ner till nedflyttningsstrecket.

Under fredagen vann Linköping med 2–1 mot Hammarby, ett resultat som gör att mästarlaget återigen är där och nosar på en plats i toppstriden.

I helgens omgång av elitettan är mötet mellan formstarka Assi och tabelltrean Kungsbacka det som ser mest spännande ut på förhand.

Utanför Sveriges gränser noteras att det är seriepremiär i franska D1 Feminine i helgen. Där kommer Lyon att vinna guldet som vanligt, och sedan kommer det återigen att stå mellan PSG och Montpellier om andraplatsen.

Känslan är att det på förhand är lite fördel Montpellier, mycket eftersom att PSG tappat många av sina mest rutinerade spelare.

I USA är nu tre lag klara för slutspel i NWSL. Utöver North Carolina och Seattle säkrade Portland sin plats i och med 2–1-seger mot tabelljumbon Sky Blue.

Den fjärde och sista slutspelsplatsen kommer att gå till Utah, Chicago, Orlando eller Houston. Det är fördel Chicago, men de har kvar att möta både Orlando och Utah, så det kan nog bli en spännande upplösning i den kampen.

En svensk är inblandad i den där striden. För Marta är ju faktiskt numera svensk. I en intervju i Aftonbladet gav hon i veckan sin syn både på nu- och framtiden. Noterbart är att hon gläds med Piteå samt att hon både är negativ och positiv till sitt eget lag, Orlando Pride:

”Jag vill inte kritisera laget, men vi tillsammans har inte gjort det så bra. Kollar man på papperet och spelarna som är här borde vi ligga bättre till. Men vi fixar säkert slutspel i slutändan.”

Europas bästa, världens bästa och årets mål

Publicerad den av
Svara

Den bästa spelaren i Europa säsongen 2017/18 heter antingen Amandine Henry, Ada Stolsmo Hegerberg eller Pernille Harder.

Trion är nämligen nominerad till priset Uefa Women’s Player of the Year i år.

Det blir ingen VM-final för göteborgaren Annahita Zamanian. Hennes Frankrike föll nämligen med 1–0 mot Spanien i semifinal i U20-VM.

Zamanian började på bänken, men kom in och fixade en straff åt sitt lag. Den brände dock storstjärnan Marie-Antoinette Katoto. Eller skall jag skriva att den 17-åriga, spanska målvakten Cata (Catalina Koll) räddade.

Inför U20-VM trodde jag att Katoto skulle kunna bli turneringens stora stjärna. Jag skrev:

”Personligen tror jag att Katoto kan vara den anfallare som Frankrike sökt efter med ljus och lykta under 2010-talet. Mitt tips är att hon även blir en profil i nästa års VM.”

Hur det blir med Katoto i nästa års VM återstår förstås att se. I U20-VM har hon däremot gjort en fiaskoturnering. PSG:s skyttedrottning gick in i mästerskapet som fransk lagkapten. Men efter svaga insatser i gruppspelet har hon både blivit av med bindeln och sin plats i startelvan.

I dag började hon på bänken, men byttes in i början av den andra halvleken. Och väl på planen misslyckades hon alltså med att bära sitt lag. När Frankrike fick straffen var det nämligen upplagt för en vändning.

Spanien hade fått Aitana Bonmati utvisad, och om Katoto kvitterat på straffen hade det varit upplagt för Frankrike. Men efter straffmissen tappade fransyskorna i stället tålamodet, och stressade bort sina möjligheter att nå finalen.

Om Frankrikes storstjärna har misslyckats med att bära sitt lag har däremot Spaniens motsvarat alla högt ställda förväntningar. A-landslagsmittfältaren Patri (Patricia Guijarro) gjorde segermålet i semifinalen och leder nu skytteligan med sina sex mål.

Det blir otroligt spännande att följa Patri framöver. Hon har potential att bli en storstjärna även på seniornivå.

I finalen väntar Japan, som också har en storstjärna som levererar. Måltjuven Riko Ueki gjorde ledningsmålet vid dagens 2–0-seger mot England och har totalt gjort fem mål i VM.

Jag har sett väldigt lite av japanskorna, men av det jag sett har jag även imponerats av dagens andra målskytt, yttermittfältaren Jun Endo.

Varken Spanien eller Japan har spelat final i U20-VM tidigare. Vi kommer alltså således att få en ny världsmästare på fredag.

På nyhetsfronten är väl dagens nyhet att Magdalena Eriksson har förlängt sitt kontrakt med Chelsea till att löpa över ytterligare tre år. Tidigare skrev knappt någon längre kontrakt än max två år inom damfotbollen, men kanske att vi nu är i början av en trend med längre kontraktslängder.

Tidigare i dag gjorde signaturen The Observer en intressant jämförelse mellan publiksiffror i Linköping och Mallbacken.

Just Mallbacken är väl kanske en av få svenska damfotbollsklubbar som skulle kunna slippa böter om Sverige införde de regler som numera gäller i spanska ligan för herrar, nämligen att man måste ha publiksiffror som innebär att man har publik som fyller minst 70 procent av platserna.

Efter fredagens lottning i Champions League handlade mycket av det svenska eftersnacket om dyra resor.

På Twitter presenterade Kosovare Asllani en idé om att LFC och Rosengård skulle samåka. En idé som uppskattades i Malmö.

Vi får se hur resekostnaderna slår mot de svenska klubbarna. Klart är dock att det har blivit lite mer lukrativt att spela i den mästarliga som ju på damsidan inte är någon liga, utan en ren utslagsturnering.

Slutligen ett klockrent skott i krysset, hämtat från Brasilien. Det är Santosspelaren Maria som visar hur ett distansskott skall se ut. Visst är väl det här en kandidat till årets mål?

Lundin, Dieke, U20-VM och NWSL

Publicerad den av
2

Dagens svenska övergång finner vi i elitettan, där topplaget Kvarnsveden tappat duktiga forwarden Lova Lundin till konkurrenten Umeå.

Orsaken till att 19-åringen byter Borlänge mot Umeå är att hon skall plugga till läkare. Kul för henne, men naturligtvis inte bra för Kvarnsveden i lagets jakt på en damallsvensk plats.

Lundin är en kraftfull bollmottagare, som står bokförd för fem mål i årets seriespel. I fjol var hon i toppen av den damallsvenska assistligan.

I övrigt på svensk mark noteras att Kalmar släpper i väg sina utländska spelare. Aivi Luik lämnade redan i början av sommaren och nu är det Ifeoma Dieke:s tur.

Jag hörde i och för sig Kalmars lagkapten Elsa Karlsson säga till Radiosporten i går att laget inte har gett upp hoppet om att hänga kvar. Och det är väl bra att spelarna har den inställningen, men det vore ett av tidernas fotbollsmirakel om IFK Kalmar klarade att passera två lag i den damallsvenska tabellen.

I övrigt noteras att tiden håller på att bli knapp för de lag som är ute och jagar förstärkningar. På lördag slås det svenska transferfönstret igen för sommaren, och flera lag är ute och jagar nya spelare.

Nytt är att LB07 letar ny målvakt efter att deras andremålvakt Kreeta-Liisa Yli-Säntti skadat sig.

I dag skriver Corren att det går trögt för Linköping i sin jakt på nya forwards. Jag kan inte läsa artikeln men har förstått att det riskerar att spricka med båda de spelare man jagat, och att det kan sluta med att man tar tillbaka Natasha Dowie.

Att det är svårt att hitta spelare till en damallsvensk toppklubb, som dessutom skall spela Champions League, är ju tyvärr en signal om damallsvenskans allt sämre attraktionskraft.

Samtidigt har EFD i dag skrivit på sin hemsida om 185 miljoner möjligheter. Och visst är det fantastiskt bra att man får in 145 miljoner kronor från Svenska spel och 40 miljoner från Obos den kommande femårsperioden. Trots det vet jag inte om jag håller med EFD om att ”förutsättningarna för framtiden är bättre än på länge.” I varje fall inte om man ser till konkurrensen med andra ligor.

I dag har U20-VM fortsatt med öppningsmatcherna i grupperna C och D. Och det gick ganska precis som jag hade tippat. Spanien vann med klara 4–1 mot Paraguay och storstjärnan Patri Guijarro gjorde tre av målen.

Och jag såg Tyskland vinna med 1–0 mot Nigeria i en jämn drabbning mellan två lag som skilje sig väldigt mycket åt. Medan Tyskland är just ett välorganiserat och väl fungerande lag var Nigeria elva spelare. Nigeria hade individuell skicklighet till att hota offensivt, och borde nog ha gjort något mål i den här matchen. Däremot saknade Nigeria ett inarbetat försvarsspel, vilket också på många sätt fällde laget.

I övrigt föll båda de nordamerikanska lagen USA och Haiti med uddamålet mot asiatiskt motstånd. Och i båda fallen hade de nordamerikanska lagens stjärnspelare kvitteringschanser på slutet där motståndarbackar nickade bort på mållinjen. För USA var det Jaelin Howell som nickade och för Haiti var det Nerilia Mondesir som sköt.

För Haiti var det den första VM-matchen i fotboll någonsin, alla kategorier. Och trots att man hade mästerskapets troligen både största och mest engagerade klack orkade man inte rubba Kina.

Kinesiskorna vann med 2–1.

Och Japan vann toppmötet med USA med 1–0 efter ett segermål på distansskott via ribban från Honoka Hayashi.

Apropå USA kollade jag nästan hela matchen när North Carolina Courage i natt vann med 2–1 mot Portland Thorns. Det var en repris på fjolårets NWSL-final. Då vann Portland, och då upplevde jag även Portland som rättvisa segrare i en jämn drabbning.

I natt vann alltså North Carolina, och som jag ser det var ligaledarna totalt överlägsna. I fjol hade Portland Amandine Henry som täckte upp bakom storstjärnorna Lindsey Horan och Christine Sinclair på centralt mittfält.

Luckan efter den franska mittfältstjärnan är enorm. Och väl synlig. Det blev nämligen ofta stora tomma ytor på Portlands mittfält när lagets backlinje föll eftersom den var livrädd för North Carolinas blixtsnabba forwards.

Det hade verkligen varit kul att få se North Carolina möta Lyon med bästa uppställning och när båda lagen är i säsong. De båda topplagen har två väldigt olika spelstilar, men det känns som att det skulle kunna bli en fantastiskt underhållande match.

North Carolinas seger innebär att laget har säkrat seriesegern i NWSL för andra året i rad. Portland däremot ligger på slutspelsplats, men är långt ifrån säkert.

Ett annat lag som tappade i jakten på en slutspelsplats var Orlando Pride. Man fick bara 2–2 mot megajumbon Sky Blue. Det blev otroligt dramatiskt i den 96:e minuten, där Carli Lloyd fick rött kort för att räddat en nick från Alex Morgan med handen i målområdet. Orlando fick chansen att avgöra på straff, men Marta lyckades inte göra mål på kanadensiska Kailen Sheridan från elva meter.

I övrigt spelades det lite internationella träningsmatcher med svenskintresse i helgen. I Barcelona spelade Barca och Chelsea 1–1. Och i London gjorde Vivianne Miedema fyra av målen när Arsenal vann med hela 5–0 mot Juventus.

Petronella Ekroth debuterade för Turinklubben i matchen. Hon hoppade in vid 3–0-underläge.

Apropå England har nykomlingen West Ham värvat igen. Senast tillskottet till truppen är den snabba schweiziska forwardstalangen Alisha Lehmann.

En liten guide till U20-VM i Frankrike

Publicerad den av
2

Det är inte bara damallsvensk återstart i dag. Nu klockan 13.30 är det även avspark för U20-VM i Frankrike.

Det är ett mästerskap där vi har med en svensk spelare. För jag ser Göteborgs Annahita Zamanian som svensk eftersom hon har bott i Sverige i 16 av sina 20 år, och fått hela sin fotbollsfostran här. Men Zamanian är inte svensk medborgare, utan fransk och brittisk.

I VM spelar hon för värdnationen Frankrike, som är en av de stora guldfavoriterna. Fransyskorna föll med 3–2 mot Spanien i fjolårets EM-final.

Frankrike har ett kanonlag. Målvakten Mylene Chavas utsågs till turneringens bästa målvakt i det förra U20-VM:et för två år sedan och är en trolig arvtagare till Sarah Bouhaddi i det franska A-landslaget. I backlinjen finns Lyons 17-åriga megatalang Selma Bacha, som ju startade som vänsterback i årets Champions Leaguefinal.

Frankrike har också turneringens kanske allra mest intressanta forward i PSG:s skyttedrottning Marie-Antoinette Katoto. Hon är en riktig powerforward, och gjorde hela 21 mål i franska ligan den senaste säsongen. Hon vann skytteligan i U19-EM 2016, där hon även prisades som turneringens allra bästa spelare. I fjol var hon ”för bra” för att spela U19-EM, men i år vill värdnationen ställa bästa möjliga lag på benen.

Personligen tror jag att Katoto kan vara den anfallare som Frankrike sökt efter med ljus och lykta under 2010-talet. Mitt tips är att hon även blir en profil i nästa års VM.

Bakom Katoto är det faktiskt inte otroligt att Zamanian får en stor roll. Hon har fått tröja nummer 10 och gjorde segermålet mot Mexiko i genrepet.

Andra franska spelare att ha koll på är Lyons Emelyne Laurent och PSG:s Sandy Baltimore.

Dock får vi i Sverige inte chansen att se det franska laget i aktion förrän i ett eventuellt slutspel. Det är nämligen bara fyra gruppspelsmatcher som tv-sänds i Sverige, och det är Tysklands tre matcher samt Spanien–USA. Det är Eurosport 2 som gäller, och från och med kvartsfinalerna sänds alla matcher. TV-tablå för U20-VM finns här.

Det som är kul med U20-VM är att väldigt många lag brukar ha chans att nå långt. Alla lagen från Europa, Asien och Afrika brukar stå sig bra, liksom de nordamerikanska – alltså de flesta lagen. Här är en liten genomgång grupp för grupp:

Grupp A: Frankrike, Ghana, Nederländerna och Nya Zeeland.

Det franska laget har jag redan avhandlat, och det bör ta en av de två kvartsfinalplatserna. Övriga lag har jag rätt dålig koll på, men Nederländerna var bra i fjolårets U19-EM och bör ha en god chans.

I Nederländernas lag är det anfallsparet Joelle Smits (Twente) och Fenna Kalma (Heerenveen) som är affischnamnen. De båda var i topp i skytteligan i nederländska eredivisie förra säsongen. Kalma vann på 21 mål, ett före Smits.

På senare år har Ghana alltid varit starkt i U20-sammanhang, och det bör stå mellan just Ghana och Nederländerna om vilket lag som följer med Frankrike till kvartsfinal.

Grupp B: Brasilien, England, Mexiko och Nordkorea.

Det här är en vansinnigt tuff grupp. Här har vi de regerande mästarinnorna från Nordkorea, det starka mexikanska laget som vann det Nordamerikanska U20-mästerskapet i våras, Brasilien som vann det Sydamerikanska mästerskapet samt ett England som är på uppgång.

Hos England är Manchester Citys mittfältsess Gloria Stanway den stora stjärnan. Men trots att hon är otroligt spelskicklig och utrustad med ett tungt skott tror jag att England får det svårt att ta sig vidare ur gruppspelet.

Nordkorea har alltid starka och bollskickliga lag, och lär vara ett av de lag som tar sig vidare till kvartsfinal.

Kanske att dagens öppningsmatch mellan Mexiko och Brasilien blir helt avgörande om vilket lag som följer med Nordkorea vidare. Hos Brasilien är det Madrid CFF:s starka forward Geyse da Silva man skall ha ögonen på. Hon gjorde hela tolv mål på sju matcher i de Sydamerikanska U20-mästerskapen i våras. Även Kerolin Nicoli är en spännande spelare.

Mexiko har ett väldigt bra lag, som alltså vann mästerskapen i Nordamerika i februari, man gjorde det efter seger mot USA efter straffläggning i finalen. Då blev hyllade målvakten Emily Alvarado stor matchvinnare.

Jag såg finalen i våras och minns att jag imponerades av Mexikos snabba anfallsspel i djupled. De spelare som drog till sig min blick var nickstarka forwarden Katty Martinez, duktiga mittbacken Miriam Garcia samt snabba yttrarna Jacqueline (Lizbeth) Ovalle och Dayana Cazares. Dessutom hade Mexiko flera spelskickliga spelare på central mittfält. Det blir tufft, men jag tror att Mexiko tar sig vidare till kvartsfinal.

Grupp C: Japan, Paraguay, Spanien och USA.

Ytterligare en stentuff grupp. Här tror jag att Paraguay får det svårt att ta några poäng. En otroligt spännande spelare har man dock i forwarden Jessica Martinez från topplaget i Brasiliens liga, Santos. Trots att hon precis har fyllt 19 år blir det här hennes fjärde VM, hon har sedan tidigare två U17-VM och ett U20-VM på meritlistan. Sitt första VM gjorde hon som 14-åring.

Övriga tre lag i gruppen har alla potential att vinna VM-guldet, men bara två går alltså vidare till kvartsfinal.

Japan vann Asiens U20-mästerskap i fjol anförda av stortalangen Riko Ueki som bland annat avgjorde finalen mot Nordkorea.

USA såg jag lite i deras U20-mästerskap i februari. Då blev jag först inte jätteimponerad, men laget växte och var starkt i finalen då man alltså föll mot Mexiko. Då var A-landslagsspelaren Tierna Davidson med. Det är hon inte nu, USA saknar även Mallory Pugh som håller åldern för det här mästerskapet.

Bland de spelare som är med skulle jag utropa barndomskompisarna Jaelin Howell (pådrivare på mittfältet) och tekniska Sophia Smith, till lagets stjärnor. Båda har varit med på läger med A-landslaget. I övrigt föll min blick på duktiga högerbacken Kiara Pickett och löpstarka mittfältaren Savannah DeMelo.

Medan USA låter sina A-landslagsspelare vila har Spanien med sig sina till Frankrike. Det handlar om Barcelonaduon Patricia Guijarro och Aitana Bonmati samt Athletic Clubs forward Lucia Garcia.

Speluppläggaren Guijarro, Patri kallad, är värd lite extra uppmärksamhet. Hon är helt ordinarie i A-landslaget, och i fjol vann hon skytteligan i U19-VM med fem mål på fem matcher. Två av dem gjorde hon i finalen.

I grunden tror jag att Japan och Spanien kommer att gå vidare ur den här gruppen. Men USA brukar växa med uppgiften, och sedan de kvalade in har de spelat väldigt många matcher ihop. Bland annat har man vunnit mot Frankrike, England och Tyskland, vilket visar att amerikanskorna inte skall räknas bort.

Det här har alltså förutsättningar att bli en riktig rysargrupp. Den tv-sända matchen mellan USA och Spanien nästa måndag kanske blir helt avgörande?

Grupp D: Haiti, Kina, Nigeria och Tyskland.

Slutligen till den grupp vi kan se mest av på svensk tv. Där ser jag Tyskland som klara favoriter. Det tyska laget har potential att ta hem VM-guldet, laget bygger kring Freiburgs många talanger. Trion Janina Minge, Giulia Gwinn och Klara Bühl är alla spelare som jag följt ett tag, och som burit den här tyska årgången.

Andraplatsen i gruppen bör stå mellan Nigeria och Kina, där jag har en känsla av att Nigeria kan vara det något bättre laget. Hos nigerianskorna är det mittfältaren Racheedat Ajibade som är spelaren att ha koll på. 18-åringen gör sin fjärde VM-turnering, och hon gjorde mål i alla Nigerias kvalmatcher.

Sista laget i gruppen är VM-debutanterna Haiti. Det är ett lag som inte bör ha kvalitet att gå vidare till kvartsfinal. Men de tog USA till straffläggning i de nordamerikanska mästerskapen, och slog ut Kanada. Så helt chanslöst bör inte Haiti vara.

Haiti har ett par riktigt intressanta spelare. Jag tänker dels på Montpelliers forward Nerilia Mondessir, dels på fantastiska Melchie Dumornay. Den senare är bara 14 år, fyller 15 den 17 oktober, men är redan så bra att hon borde kunna vara en profil på den här nivån. Dumornay har både god speluppfattning och ett fantastiskt tillslag.

 

Guide till kvartsfinalerna i Champions League

Publicerad den av
1

I morgon kör äntligen kvartsfinalspelet i Champions League igång. Lottningen gav fyra riktigt täta och intressanta kvartsfinaler. Medan damfotbollsvärlden i stort i första hand ser fram emot tungviktsmötet Wolfsburg–Lyon är svenskt fokus förstås i första hand riktat mot Rosengård–Barcelona – även om vi har svenskintresse i alla fyra kvartsfinalerna.

När lottningen kom i slutet av november utropade jag Rosengård till favoriter med 60–40 mot Barcelona. Jag konstaterade samtidigt att det var långt ifrån självklart att Malmölaget vinner dubbelmötet, spansk damfotboll flyttar nämligen fram positionerna snabbt, och ”det är ju bara för Rosengård att slå en signal till Linköping och kolla vad de har för erfarenheter av spanskt motstånd”. Där tänkte jag förstås på LFC:s pinsamma 9–1-förlust mot Atletico Madrid förra sommaren.

På de knappa fyra månader som gått sedan lottningen har saker förändrats ytterligare – till spansk fördel, och det var mycket nära att jag satte Barcelona som favoriter i det här dubbelmötet.

Här är min guide till kvartsfinalerna i Champions League, notera att tipsen gäller dubbelmötena totalt, alltså inte veckans inledande match.

Onsdag 22 mars:
19.00 Rosengård–Barcelona
Tips: 51–49
Tv/Stream: Sänds av Sydsvenskan, kostnad 69 kronor.

Rosengård har traditionen, och den mest namnkunniga startelvan. Barcelona har formen och framtidsnamnen. Man skulle kunna säga att det här är en match mellan damfotbollens historia och dess framtid.

För två år sedan hade den här kvartsfinalen känts självklar – Rosengård vinner lätt. Men framför allt under de nu pågående vintern har spansk damfotboll fått ett jätteuppsving. Landslaget vann nyligen Algarve cup, och Barca är i toppform. I ligan har man fem raka segrar med målskillnaden 19–0.

Det spanska landslagets framgångar på sistone är en inte alls oväsentlig faktor inför den här matchen. För även om Barca som klubb är rätt orutinerad i stora damfotbollssammanhang har klubbens spelare skaffat sig viktig internationell erfarenhet i olika landslag. Och i det Spanien som besegrade Kanada med 1–0 i finalen av Algarve cup nyligen var nio av 15 spelare från FC Barcelona.

De nio är målvakten Sandra Panos, backarna Marta Torrejon och Patricia ”Patri” Guijarro, mittfältarna Leila Ouahabi, Alexia Putellas, Vicky Losada samt forwardsen Olga Garcia, Maria ”Mariona” Caldentey och skyttedrottningen, den före detta Tyresöspelaren Jennifer ”Jenni” Hermoso.

Jennifer Hermoso

Lägg till att Barca även har Brasiliens hyperintressanta vänsterytter Andressa Alves i sin trupp. Det är verkligen inget lätt lag Rosengård ställs mot. I fjol föll Barca med totalt 1–0 mot PSG i kvartsfinal. Varningsflaggan är alltså hissad.

Ser att Rosengårdstränaren Jack Majgaard Jensen i dag i Sydsvenskan kallar Barca för turneringens bästa lag. Även om jag förstår hur han menar, att de spelar bäst som ett lag och inte lever på individer, håller jag väl inte riktigt med om att de är bäst – fast som sagt, Barca är väldigt bra.

Frågan är hur bra Rosengård är för tillfället. För ett år sedan var man bra, men föll mot Frankfurt i kvartsfinal efter straffläggning. Nu är tanken att Rosengård skall ta revansch, och äntligen avancera till semifinal i Champions League igen.

Men Malmölaget har hackat lite på sistone. De resultat som presterats har varit långt ifrån övertygande, exempelvis bärgades helgens bortaseger i Piteå med minsta möjliga marginal. Det gör att jag känner mig osäker på Rosengårds dagsform. Det gör tydligen Majgaard Jensen också:

”Inför landslagsuppehållet tyckte jag att vi var riktigt bra, nu är jag osäker på hur vi har drabbats mentalt av att det varit en tuff period för många av spelarna.”

Trots alla invändningar håller jag Rosengård som mycket knappa favoriter – men de måste verkligen prestera på topp om de skall få spela semifinal längre fram i vår.

För Rosengård kan det vara ett segerrecept att försöka utnyttja Barcas man-man-spel och skapa lägen att sätta upp kvicka yttrar som Marta och Lieke Martens i en mot en-situationer mot de spanska backarna.

Lieke Martens

Torsdag 23 mars:
19.00 Bayern München–PSG
Tips: 48–52
Tv/Stream: tv-sänds inte i Sverige

Här möts två lag som visat tveksam form den senaste tiden, två lag som båda i praktiken redan missat chansen att vinna ligan på hemmaplan.

Fridolina Rolfö

Jag håller PSG som mycket knappa favoriter mot Fridolina Rolfö och Bayern München. Parislaget har hackat sig fram efter årsskiftet. Och hackandet har varit som värst de senaste veckorna. Man behövdes straffläggning för att slå ut Juvisy ur cupen, och föll sedan mycket överraskande mot Marseille i ligan i helgen.

På minuskontot för PSG finns att man tappat tilltänkta förstärkningen Amandine Henry, som plötsligt häromveckan kallades tillbaka av sin amerikanska klubb Portland Thorns.

PSG har trots det många spännande spelare i sin trupp, jag tänker bland annat på Laura Georges, Shirley Cruz, Formiga, Cristiane, Ashley Lawrence, Veronica Boquete och Marie-Laure Delie. Men man har alltså inte riktigt fått ihop laget efter årsskiftet, där det kom in lite nya spelare i truppen, bland annat Natasa Andonova från Rosengård.

Natasa Andonova

PSG har dock lite större vana vid Champions League-spel än Bayern, och det är orsaken till att jag håller fransyskorna som knappa favoriter. En annan är att PSG var väldigt stabilt innan årsskiftet. Då vann man varenda match i ligan, och släppte inte in ett enda mål.

Dock var man illa ute mot norska LSK i 16-delsfinalen av Champions League. Där fick man draghjälp av en välvillig svensk domarinsats när man vände 3–1-förlusten på bortaplan till totalseger med 5–4.

Medan PSG ju var i Champions Leaguefinal 2015 har Bayern München redan gått längre än någonsin tidigare i turneringen. Det tyska mästarlaget kommer till sin första kvartsfinal någonsin med två tunga förluster mot Wolfsburg i bagaget. Man kommer också med en skadedrabbad trupp.

Man kommer lätt att tänka på twittercitatet från Raymond Verheijen från förra inlägget när man ser listan över alla skadade Bayernspelare. Tränare Thomas Wörle kanske borde fundera igenom sitt träningsupplägg?

På listan över långtidsskador finns spelare som Viktoria Schnaderbeck, Mana Iwabuchi, Simone Laudehr och Stefanie van der Gragt. Däremot har Lena Lotzen och Melanie Leupolz precis gjort comeback efter frånvaro.

Lena Lotzen

Skadorna ledde ju till att två 16-åringar – i och för sig väldigt talangfulla 16-åringar – fick speltid mot Wolfsburg i söndags. Jag tror att skadorna knäcker Bayern i det här dubbelmötet. Men helgardera på tipset…

19.00 Fortuna Hjörring–Manchester City
Tips: 40–60
Tv/Stream: tv-sänds inte i Sverige

Här är den kvartsfinal som har den klaraste favoriten. Trots att Manchester City är debutanter i Champions League måste Kosovare Asllani:s gäng hållas högre än mer erfarna Fortuna Hjörring.

City slog ut Bröndby i åttondelsfinal med knappa 1–0 totalt i höstas. Men Bröndby är lite bättre än Fortuna, och sedan dess har City förstärkt med Carli Lloyd. Vi får ett engelskt lag i semifinal.

En intressant sak blir att se hur mycket speltid Asllani får. Gissar att hon får räkna med att börja från bänken.

Kosovare Asllani

20.15 Lyon–Wolfsburg
Tips: 51–49
Tv/Stream: sänds av Eurosport 1 från 20.00

Avslutningsvis är vi framme vid kvartsfinalernas kvartsfinal. Det här är den moraliska finalen mellan de senaste årens suveräner i europeisk damfotboll. Förhoppningsvis blir det även fotbollsunderhållning värdig två riktiga superlag.

När lottningen gjordes kändes Lyon som ganska klara favoriter. Men de senaste månaderna har Wolfsburg fått ordning på sitt anfallsspel – och nu känns det här vidöppet.

Det är på många sätt duon Pernille Harder och Caroline Graham Hansen som har fått fart på Wolfsburg. De båda blir förstås också otroligt viktiga för Wolfsburg i det här dubbelmötet. Notera att Wolfsburgs offensiv är så stark att Anja Mittag numera är förvisad till korta inhopp.

Anja Mittag

Personligen håller jag alltså ändå Lyon som knapp favorit. Jag bygger det tipset dels på att Lyon var det bättre laget när man efter straffar vann det inbördes mötet i finalen i fjol (bland annat hade man 9-3 i avslut mot mål). Dels på att den franska toppklubben totalt sett har lite högre klass på sin trupp, framför allt i backlinjen. Men även offensiven med spelare som Dzsenifer Marozsan, Alex Morgan, Ada Stolsmo Hegerberg och Eugenie Le Sommer är förstås makalöst stark. Det blir intressant att se hur Lyon formerar sin offensiv i de här matcherna.

Dock är alltså Wolfsburg väldigt formstarkt, och dessutom har Lyon förlorat den här typen av matcher förr. Både 2014 och 2015 åkte man ur Champions League redan i åttondelsfinal, och det i matcher där de hade betydligt större favoritskap än de har i den här kvartsfinalen mot Wolfsburg.

Så den tyska formen och de franska nerverna är faktorer som talar för tysk seger.

För svensk del får supermötet en extra laddning genom att det är Caroline Seger mot Nilla Fischer. Att Fischer har en huvudroll i Wolfsburg vet vi, i den här kvartsfinalen får vi se vilken roll Seger har i Lyon. Det blir spännande att se om hon tar plats i Lyons startelva, för i de här matcherna lär Gerard Precheur inte rulla, utan han lär matcha den elva han tror absolut mest på.