Det tätnar i damallsvenskans topp

Efter fyra omgångar av damallsvenskan toppas tabellen av Eskilstuna United. Smaka på den. Nykomlingen spelade idag 1–1 borta mot seriens andra skrällgäng – Piteå IF.

Eskilstuna tog ledningen genom kamerunskan Gaelle Enganamouit i första halvleks slutskede. Piteås nigerianska Francisca Ordega kvitterade några minuter efter paus. Därmed är båda lagen fortfarande obesegrade. De ligger dessutom etta och tvåa i publikligan. Hade jag burit hatt hade jag nu lyft på den…

I publikligan är Umeå trea. De har bara spelat tre matcher, och har så långt den ganska anmärkningsvärda målskillnaden 1–0. Idag noterades UIK för 0–0 mot Göteborg.

Dagens resultat packade verkligen ihop lagen i toppen lagom till det stundande VM-kvaluppehållet. Nu är fem lag inom tre poäng i tabelltoppen. Dessutom kan Umeå ansluta till kvintetten om de vinner sin hängmatch mot Tyresö.

Dagens toppmöte spelades i Linköping mellan LFC och Rosengård. Rosengård hade inte förlorat i damallsvenskan sedan de var i Linköping förra gången – då förstås som LdB FC Malmö. Idag sprack sviten efter 17 raka matcher utan förlust.
LFC vann med 2–0 efter att Jennie Nordin nickat in 1–0 på en hörna som såg ut som en kopia på LFC:s 1–0-mål mot Göteborg häromdagen. Strax efter kämpade Stina Blackstenius in 2–0-målet.

Se Nordins mål här:

Själv var jag igår på Åbyvallen och såg Jitex möta Tyresö. Det var på många sätt en rätt tråkig match. Jitex har inte gjort något mål i årets serie. Och de två matcher jag har sett dem är det inte svårt att förstå varför. Laget saknar nämligen spets, och spelare som går rakt på mål. Mot Tyresö var de dessutom överkonstruktiva i speluppbyggnaden, och tappade ofta bollen just utanför eget straffområde. Sådana misstag ledde bland annat till de alla de tre baklängesmålen. Se dem här:

Det finns kvalitet bland de unga Jitexspelarna. Och vilja. Men känslan är ändå att det skall väldigt mycket till för att laget skall kunna ta så många poäng att det räcker till förnyat kontrakt.
Däremot tänker jag återigen nämna målvakten Jennifer Falk. Varje gång jag ser henne spela imponerar hon. Igår räddade hon Jitex från ett betydligt större nederlag.

Tyresö då? Jo, de var stabila. Och minst en klass bättre än Jitex. Minst. Christen Press prisades som Champions Leaguefinalisternas bästa spelare. Den utmärkelsen hade jag givit till Marta eller Caroline Seger. Marta hade två avslut, båda var kliniska och betydde 0–1 och 0–3. Dessutom slog hon hörnan som Line Röddik Hansen nickade in till 0–2. Redan efter 55 minuter hade Marta gjort tillräckligt för att kunna bytas ut.

Elva minuter senare tog Tony Gustavsson även av Caroline Seger. Och det var då matchen blev lite intressant. Tyresö kom nämligen omgående av sig rätt rejält.
Visst var det 3–0 – och avgjort. Och visst satt både Lisa Dahlkvist och Malin Diaz vid sidan av planen i det här skedet. Men känslan var ändå att det Tyresö som avslutade matchen, i princip det som skall spela klart serien om man klarar ekonomin, var rätt svagt.

Som jag ser det var Seger planens gigant. Hon vann nickdueller, var hela tiden spelbar, och ägde mittfältet. Så länge hon var på planen hade Jitex bara bollen på Tyresös planhalva vid enstaka tillfällen. Utan henne på planen flyttades matchbilden ganska omgående ett 20-tal meter närmare Carola Söberg:s mål. Plötsligt var det jämnt, och Jitex började komma till avslut.

När man inte vet om Tyresös elitverksamhet har ett liv i juni så kan förstås det här vara helt onödiga funderingar. Men den känsla jag hade kring Tyresö när jag lämnade Åbyvallen var att laget utan Marta, Seger, Press, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete och Whitney Engen kommer att få det tungt. Framför allt saknades kreativitet. Där lär Diaz få en vansinnigt stor roll.

Jag hade som vanligt med mig kameran. Här är ett bildspel med ett antal av de bilder jag knäppte från matchen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

* I Tyskland vann både Potsdam och Wolfsburg sina hängmatcher idag. Därmed är de nu jämsides, respektive fyra poäng bakom, serieledande Frankfurt. Hängmatchen är just det inbördes mötet Wolfsburg–Potsdam, som spelas den 16 maj.
Antonia Göransson fick 23 minuter på planen för Potsdam idag. Nilla Fischer spelade hela matchen för Wolfsburg. Noterbart var att hon ser ut att ha spelat central mittfältare ihop med Nadine Kessler.

* Patrizia Panico fixade med en känslig lobb så att det med största sannolikhet blir en ren guldfinal i den italienska ligans allra sista omgång. Veteranen gjorde nämligen matchens enda mål när Torres besegrade svensklaget Verona med 1–0.

Därmed är Torres två poäng bakom Brescia med två omgångar kvar att spela. Om Torres även besegrar ligafemman Mozzanica på söndag är guldfinalen ett faktum. Det är Brescia som har hemmaplan.

Bilder från Torres–Verona, inklusive två ramträffar från Verona och ett par fina räddningar av Stephanie Öhrström, ser du här:

* I Norge vann Röa idag mot Avaldsnes med 3–1. Därmed är inget lag utan poängförlust efter tre omgångar av toppserien. Oslotrion Röa, Lilleström och Stabaek är dock alla obesegrade, och står på sju poäng vardera.

* I NWSL finns det däremot ett lag som fortfarande är utan poängförlust. Fjolårets seriejumbo Seattle Reign, som då inledde serien genom att bara ta två poäng på de elva första omgångarna, har startat årets liga med fyra raka segrar. I natt blev det 2–0 borta mot Sky Blue FC inför blott 582 åskådare i uselt väder.
Något klipp med höjdpunkter från den matchen har jag inte hittat. Däremot går det att se Amy Rodriguez segermål från Kansas Citys 1–0-viktoria mot Chicago på det här klippet:

Apropå USA har interimsförbundskapten Jill Ellis tagit ut en 22 spelare stor trupp inför en träningslandskamp mot Kanada den 8 maj. Alla tre Tyresöspelarna är med. Mer överraskande är att Portlands Allie Long är uttagen för första gången på fyra år. Samt att klubbkompisen Nikki Marshall är med i truppen för första gången.

2 thoughts on “Det tätnar i damallsvenskans topp

  1. LFC spelade verkligen bra mot Rosengård och det är tydligt hur bra detta lag passar LFC:s spelstil och strategi. Rosengård hade förvisso betydligt fler avslut men ser man till kvalitén på lägena så har LFC ingen anledning att be om ursäkt. Detta var väl om jag inte är fel ute 8 raka matchen utan förlust på Linköping Arena, hälften av matcherna ifjol spelades ju på Folkungavallen där man också hade en nolla i förlustkolumnen, och det är bara att hoppas trenden håller i sig för en hemmaborg är aldrig fel att ha för ett lag.

    Faktum är att om ‘bara’ LFC kan få ordning på bortaspelet och börja plocka trepoängare där också så kan man faktiskt hur ofattbart det än låter med tanke på den sanslösa oturen med skador vara med på allvar i guldracet då Damallsvenskan äntligen verkar kunna bli jämnare än den tidigare varit. Även dagens match innehöll för övrigt en lättare skada på Stina Blackstenius som blev trampad på sin tidigare vrickade fot, från försäsongsmatchen mot AIK, och nu sannolikt får stå över F19-landskampen mot Norge under landslagsuppehållet. Ett uppehåll som kommer minst sagt lägligt för LFC som ska kunna få tillbaka några av sina skadade spelare.

    Annars är jag full av beundran över både ledare och spelare i LFC som trots skadekaoset inte hänger med huvudena utan istället genom hårt jobb och kreativa lösningar, Minde som klockren mittback mot såväl Göteborg som nu Rosengård är senaste exemplet, spelar en riktigt bra och sevärd fotboll. Martin Sjögren verkar ha en förmåga att dels få de etablerade spelarna att prestera på topp men också vilket för LFC varit avgörande få de yngre spelarna att lyfta till nya höjder och att se en talang som Tove Almqvist helt respektlöst utmana Rosengårds stjärnor är riktigt häftigt.

  2. Trevligt för ligan att Linköping slog Rosengård. Tycker att Rosengård ibland har för mycket tur med sina resultat när man ”bara” gör en si-så-där match och får ändå resultatet med sig. Fast bra lag skall tydligen ha tur så…

    Att Blackstenius återigen visar framfötterna, och det mot de senaste årens damallsvenska suverän, måste bara skicka upp några facklor i skyn för Sundhage att se. Där Hurtig, Banusic har nämnts som de stora unga talangerna, så säger man väldigt lite om Blackstenius från samma håll. Förbundet måste bara ge henne en chans, för hon har visat i många matcher nu att hon är klasser bättre än andra spelare, som är tämligen givna i landslaget, men som kanske inte prenumererar på en plats i start-elvan.

    Jitex-matchen var ingen höjdare, och jag tycker allt lite synd om att de straffas så hårt på de egna misstagen. För visst hade Tyresö bollen mest, men jag tycker ändå att Tyresö skapade alldeles för få bra lägen, än vad man kan förvänta sig av dem. Falk var bra i matchen, men själv höll jag inte med Swedberg, eller @Fotbollsflatan som utnämnde Falk som Jitex bästa spelare. För mig var Zurrer det klara valet. Vann alla höjddueller hon ställde upp i, var ruggigt bra då hon ställdes mot Tyresö’s snabba spelare, inte så att hon blev rundad direkt. Såvida jag inte missade något när jag fixade kafféet hemma, så var hon för mig Jitex bästa spelare. Falk tyckte jag hade en bra reflexräddning i första halvlek, men förutom det så hade hon tämligen enkla skott utifrån. Visst, hon sprang ut och avvärjde någon situation, men matchens bästa, nej. Målen kunde hon dock inte göra så mycket åt.

    Att Christen blev utropad som Tyresö’s lirare förstod jag inte riktigt heller. Förutom att bränna ett flertal chanser, så var det inte hennes dag. Jag ansåg att Marta skulle ha fått utmärkelsen, men men.

    Slutligen så undrar jag fortfarande vad Tom Sermanni gjorde för fel i USA. Har nämnts lite olika anledningar, och vill man höra/läsa alla teorier, så finns det ett antal timmar man kan spendera på bigsoccer.com’s forum. Att man förlorade i Algarve kanske är lite bidragande, men jag kan inte tro att det var skälet. Vidare har det nämnts att det var för att han tog in allt för många ansikten, och som jag då antar, var därför monster-maskinen som är det amerikanska landslaget slutade att vinna. Därför tyckte jag det var riktigt förvånande att man helt plötsligt slänger in ytterliggare två namn in i den amerikanska truppen. Fast Ellis lär väl inte få sparken, då hon står för talangutvecklingen eller vad det nu var, och vad jag förstått av eget val. Ganska säkert ställen att sitta på, att få delta i allt, men inte bära på bördan vid eventuella problem. Bara min tanke dock.

    Slutligen x2. Såg en match när Long spelade nu i ligan, hon var si-så-där i den matchen. Matchen efteråt, om det var den, så gjorde hon ett mål. Hon kanske var bra, fast det kan jag inte uttala mig om då jag inte såg mycket av den matchen. Ibland ser man lite av en, för att sedan hoppa till en annan. Det som slår mig att spelarna gör en, kanske två bra matcher och tas ut till ett läger/träningslandskamp ”over there”, medans Blackstenius som spelat otroligt bra sedan hösten, och spottat in mål för Linköping inte ens är en idé i Sundhages huvud. Har för mig att det var något liknande med Erika Tymrak. Hon blev väl vald till månadens eller matchens spelare i NWSL, och sedan togs ut i landslaget. Kanske var hennes visit i Tyskland för kort, för det lilla jag såg av henne där, så såg jag inget som utmärkte henne.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.