Tidernas landslag i USA och Sverige

Jag inleder det här inlägget med en ganska gammal nyhet, nämligen tidernas amerikanska drömelva. Det är över en månad sedan US Soccer presenterade den, men eftersom jag inte sett att någon skrivit om den i Sverige tänkte jag uppmärksamma laget.

Jag tycker oftast att de nuvarande spelarna övervärderas när man tar ut sådana här lag. Någon sådan övervärdering tycker jag dock inte finns här. Tre aktiva spelare finns med i elvan: Christie Rampone, Abby Wambach och Alex Morgan.

Christie Rampone

Christie Rampone

Det namn man skulle kunna ifrågasätta av de nu aktiva är ju Morgan. Det är ju långt ifrån självklart att hon går före spelare som exempelvis Tiffeny Milbrett och Cindy Parlow Cone. För sett till målstatistik har Morgan en bit upp till de två andra. Men spelmässigt tycker jag att hon platsar. Och om hon bara får fortsätta vara skadefri tror jag att hon även kommer att passera Milbrett och Parlow Cone i tidernas skytteliga.

Kollar man in röstsiffrorna noteras att det är just kampen om den tredje forwardsplatsen som är mest oviss, närmast före målvaktsplatsen. Här är hela elvan:

Briana ScurryBrandi Chastain, Joy Biefeld (Fawcett), Carla Werden (Overbeck), Rampone – Michelle Akers, Julie Foudy, Kristine LillyMia Hamm, Wambach och Morgan.

* En av de nu aktiva spelare som fått röster i omröstningen om tidernas amerikanska drömelva skall numera ha det holländskt-klingade efternamnet Van Hollebeke på sin tröja. Det är Rachel Buehler som är den senaste i raden av spelare som har gift sig, och samtidigt bytt namn till Rachel Van Hollebeke.

Rachel Buehler

Rachel Van Hollebeke

* När man kikar på den amerikanska drömelvan är det lätt att fundera över hur en svensk motsvarighet skulle kunna se ut. Rent spontant skulle det kanske kunna bli så här:

Elisabeth LeidingeAnette Börjesson, Jane Törnqvist, Karolina Westberg, Kristin BengtssonMalin Moström, Victoria Sandell Svensson, Malin AnderssonHanna Ljungberg, Pia Sundhage, Lotta Schelin.

Det här gick ganska fort, och sannolikt har jag glömt någon eller några som borde vara med. Kom gärna med förslag, eller ännu hellre med era egna tidernas svenska landslag.

* En spelare som jag väljer bort ur tidernas svenska drömelva är Therese Sjögran. i gårdagens Aftonbladet fanns en väldigt bra intervju med henne, signerad Robert Laul. Har du inte redan läst så rekommenderar jag att du klickar dig in på länken.

* I går uppmärksammade EFD mig på en intressant rapport från Uefa som kom i december. På länkarna kan kan man läsa siffror på hur damfotbollen utvecklas i Europa.

* I veckan har vi också fått veta att Tv4:s dokumentär från sommarens EM sänds på Tv4Sport den 2 mars klockan 17.00. Något att se fram emot.

* I helgen blev USA, Mexiko och Costa Rica klara för U20-VM. För tillfället pågår U20-mästerskapet i Sydamerika, från vilket två lag kvalar in till slutspelet i Kanada i höst.
Det första gruppspelet är avklarat, och fyra nationer: Brasilien, Colombia, Paraguay och Bolivia går nu in i det avgörande gruppspelet där VM-platserna fördelas.

Om ni har glömt så är det ju Tyskland, Frankrike, England och Finland som är Europas representanter i årets U20-VM.

Nu är LFC borta från toppstriden

Fotbollshelgen är över. Den har givit oss en tätare damallsvensk guldstrid, polisutryckning till en elitettanmatch och en hel del annat. Det här inlägget kommer huvudsakligen att inriktas på det där andra.

I dag spelades fyra damallsvenska matcher. Umeås 2–0-seger mot Linköping innebär att vårens överraskningslag LFC nu är helt borta från guldstriden, och att man sannolikt också kan glömma spel i nästa års Champions League. Det är ju nämligen åtta poäng upp till de båda topplagen, ett avstånd som man knappast kan ta in.

LFC hade för övrigt bara med sig 13 spelare till Umeå, och man saknade reservmålvakt. Det är alltså fler lag än Göteborg i damallsvenskan som har tunt med spelare. GFC hade för övrigt fem ersättare på laguppställningen i dagens 1–0-seger (mål av Olivia Schough) mot Mallbacken. En av dem var den assisterande tränaren Jane Törnqvist.

Jane Törnqvist

Jane Törnqvist

I och med segern skuggar Göteborg toppduon. Man är fyra poäng bakom. Men personligen har jag svårt att tro att GFC skall ha någon chans att haka på Tyresö och Malmö i höst. Det lär i alla fall inte gå om man inte hittar en fullgod ersättare till Jodie Taylor. Engelskan har för övrigt berättat i GT om sina skäl för avhoppet från GFC.

Själv såg jag Jitex och Vittsjö spela 0–0. Oavgjort var helt klart rättvist i en match där det dock borde ha blivit ett par mål. Det var 1–3 i skott i målställningen, men såg jag rätt så styrde Jitex utmärkta målvakt Minna Meriluoto två av de skotten i stolparna, vilket i så fall innebär att hon gick miste om två kanonräddningar i den officiella statistiken.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

Meriluoto gjorde alltså ett par viktiga räddningar. På övertid var det dock Vittsjös målvakt Loes Geurts som stod för matchens kanske viktigaste parad när hon hindrade den frispelade inhopparen Sofia Andersson från att bli matchvinnare.

Spelare som imponerade på mig var Kendall Fletcher, Kirsty Yallop, Emma Sjödahl och Jane Ross hos gästerna samt Meriluoto, Sofia Karlsson, Julia Wahlberg och Fridolina Rolfö hos Jitex. Noterbart var att Annica Sjölund inte var ombytt. Ny skada?

Dagens fjärde match mellan Kristianstad och Örebro blev 2–2 efter att samtliga fyra mål fallit under matchens första 35 minuter. Marija Banusic låg bakom båda hemmamålen, utan att göra något av dem. Tvåmålsskytt blev däremot Sanna Talonen för Örebro.
Resultatet innebär att jag börjar tveka på om KDFF kommer att klara av att klättra upp på tabellens övre hälft. Noterbart här att nyförvärvet Linnea Liljegärd tvingades kliva av skadad redan efter 28 minuter. Hur illa det är har jag inga uppgifter på.

Omgångens näst viktigaste match spelas i morgon. Då är det ödesmatch på alla sätt för Sunnanå. Skall de ens ha kvar minst möjlighet att hänga kvar måste det bli tre poäng i norrderbyt borta mot nästjumbon Piteå.Det är förstås en nästan lika viktig match för Piteå i deras kamp för nytt damallsvenskt kontrakt.

Caroline Graham Hansen

Caroline Graham Hansen

* I Norge kan toppserien har avgjorts i går. Då tappade nämligen regerande mästarinnorna LSK (Lilleström) två poäng genom att spela 0–0 i Osloderbyt mot mittenlaget Vålerenga. Samtidigt vann Stabaek med 4–0 i sitt Osloderby mot Röa – bland annat efter ett mål av Tyresös nyförvärv Caroline Graham Hansen. Därmed leder Stabaek nu serien med fyra poängs marginal till LSK.

Med tanke på att Stabaek har ett kryss och tolv segrar på 13 matcher i år, och de flesta segrarna har varit med stor marginal, så har sannolikt inte LSK råd att ge bort några fler poäng om de skall kunna försvara sin titel.

* I England var det seriefinal i går. Där gjorde Louise Fors 1–1-målet på straff när Liverpool vann med 4–3 borta mot Bristol Academy. Resultatet öppnar för Arsenal, som nu kan gå upp i serieledning om de vinner sina tre hängmatcher.

Efter en svag start verkar nämligen Arsenal har fått upp farten rejält nu efter EM-uppehållet. I dag slog man Everton med hela 5–0, vilket innebär att man noterats för 12–0 på sina tre tävlingsmatcher i augusti månad. Det känns tveklöst som att det trots allt blir Arsenal som till slut står där med pokalen i år igen.

* I USA:s liga NWSL lyckades inget av de fyra slutspelklara lagen (Kansas City, Western New York, Portland och Sky Blue) vinna i helgen. Det är fortfarande helt öppet om de inbördes positionerna.

Så vilka som kommer att få hemmaplansfördel i semifinalerna, och vilka som kommer att mötas avgörs först i grundseriens sista omgång – som spelas nästa helg.

Ingen stor ljusning på invandrarfronten

Det är kul att se vilken diskussion det blivit kring bristen på invandrare i svensk damfotboll. Det är redan 14 kommentarer på mina två inlägg (Vad menar Sundhage egentligen? och Brist på invandrare i svensk damfotboll) om utländska spelare och invandrare, vilket är nytt rekord här i bloggen.

Kul också att höra att det verkar hända saker på några ställen, bland annat i AIK.

Fast totalt sett ligger damfotbollen fortfarande gigantiskt långt efter herrfotbollen när det gäller att dra fördel av våra invandrargrupper. Och i våra landslag verkar det inte finnas några större ljusningar inom synhåll. Medan pojklandslagen har varit översvämmade av spelare med utländsk bakgrund i över 20 år märks fortfarande inte någon liknande trend inom flicklandslagen.

Jag tittade snabbt igenom alla namn på de spelare som gjorde landskamper i flick- och damlandslag i fjol. Och det är några fler utländska namn nu, än det var 2006. Men skillnaden är inte speciellt stor, och det handlar i ganska stor utsträckning om namn som kan härledas till Nordeuropa.

I de tre äldsta landslagen är bristen på spelare med invandrarbakgrund fortfarande skrämmande stor. Här är de jag hittade från 2012:

A: Kosovare Asllani +1*
U23: Susan Varli
U20: Elena Sadiku

Jämför med A-landslaget på herrsidan som i sin senaste tävlingslandskamp startade med Behrang Safari, Alexander Kacaniklic och Zlatan Ibrahimovic, och hade Erton Fejzullahu, Jimmy Durmaz och Erkan Zengin på bänken.

Som jag har nämnt har basketen lyckats när det gäller invandrartjejer. Mycket av svensk dambaskets lyft har berott på duktiga invandrartjejer. Här är exempel på spelare som varit uttagna i A-landslaget för damer i basket i fjol eller i år: Farhiya Abdi, Kadidja Andersson, Binta Drammeh, Cleopatra Forsman-Goga, Maria Gültekin, Danielle Hamilton Carter, Salome Kabengano, Kalis Loyd, Tanya Massamba, Sandra Ngoie Hasahya och Amanda Zahui.

När jag hade uppe ämnet i BT 2006 hade alltså tre tjejer med utomnordisk bakgrund spelat i Sveriges damlandslag i fotboll. Tre på 33 år. De var Jane Törnqvist, Eva Zeikfalvy och Anika Bozicevic. I månadsskiftet september/oktober 2008 debuterade både Kosovare Asllani och Nazanin Vaseghpanah i A-landslaget.

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani passar

I år firar damlandslaget 40 år. Under de åren har fem spelare med utomnordisk bakgrund spelat i laget.

Herrlandslaget hade alltså fler i sin senaste matchtrupp i VM-kvalet än vad damerna har haft under 40 år. Och basketen har haft dubbelt så många bara det senaste året.

Visst är väl det här ett stort problem för svensk damfotboll?

Jag tror att det krävs att förbundet hjälper klubbar i invandrartäta områden för att nå riktiga framgångar här. För känslan är – och det är verkligen bara en högst personlig känsla – att klubbarna inte lägger ner tillräcklig kraft på att rekrytera, och utveckla unga invandrartjejer. Här finns massor att göra. Och massor att vinna. För visst skriker ju svensk damfotboll om en kvinnlig motsvarighet till Zlatan Ibrahimovic?

* Slutligen några ord om en match mellan två svenska lag utan invandrartjejer i sina startelvor: supercupen. Den avgörs ju nu i eftermiddag, och tv-sänds på Tv4sport från 16.00.
De båda lagen har dock varsin tjej med invandrarbakgrund i sina trupper. Tyresö, med nyförvärvet Malin Diaz Pettersson, tar emot Göteborg, som fortfarande har Jane Törnqvist registrerad för spel.

Tyresö känns som gigantiskt stor favorit. Med blixtsnabba målskytten Christen Press som toppforward får de ytterligare en dimension i sitt spel. En dimension som kommer att öppna ytor för Marta, och som lär göra att TFF kommer att försvara sitt SM-guld.

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Göteborg har lagt upp dagens startelva på sin hemsida. Och är det inget aprilskämt innehåller den två byten jämfört med Champions League-matcherna mot Juvisy. Anna Ahlstrand och Jessica Landström får ge plats för Olivia Schough och Jodie Taylor. Två intressanta nykomlingar i ett GFC som lär få förlita sig till kontringar i eftermiddag.

Mitt tips är att Tyresö vinner med 3–1, bland annat efter två mål från Press.

* Tillägg i efterhand: Jag hade missat att även Madelaine Edlund skall upp på den här listan. Hon har nämligen en mamma från Chile.

Brist på invandrare i svensk damfotboll

Som kommentarer till mitt förra inlägg tog Calle och Fredrik upp bristen på invandrartjejer inom svensk damfotboll.

Den finns, och är påtaglig.

Jag vet, för jag forskade i ämnet i mitt examensarbete från journalisthögskolan. Då (1996) hade tre första eller andra generationens utomnordiska invandrare spelat i Sveriges A-landslag för damer. Tre på 23 år.

Jag tog åter upp ämnet i BT tio år senare, i juni 2006. Då gjorde jag ett paket med ett par artiklar, och ett par faktarutor – och upptäckte att siffran fortfarande var kvar på tre.

Nu har statistiken förbättrats en aning, bland annat genom Kosovare Asllani. Men det är ändå långt ifrån bra.

Hur som helst tänkte jag att någon kanske är intresserad av att läsa mina artiklar från 2006. Jag har därför klistrat in dem här:

Överingress:

I tisdags debuterade den 15-åriga Boråstjejen Jessy Sharro i svenska flicklandslaget.
Det var anmärkningsvärt av flera skäl. Dels för att hon fick spela med tjejer som är ett år äldre. Dels för att:
– Jag var den enda med utländsk bakgrund, säger hon.
Det var ingen slump.
Medan många första och andra generationens invandrare är stjärnor inom svensk elitidrott på herrsidan – inte minst inom fotbollen – så lyser invandrartjejerna med sin frånvaro.
Delvis beror det nog på att naturliga förebilder saknas.
Kanske kan Jessy Sharro – maj månads profil i Sjuhäradsidrotten – bli den kvinnliga motsvarighet till Zlatan Ibrahimovic som svensk damfotboll så hett eftertraktar.

Här är huvudtexten:

Zlatan, Henke och Teddy – svenska VM-stjärnor med utländskt påbrå.
Några motsvarigheter inom damfotbollen finns inte.
Svensk fotboll har nämligen inte lyckats fånga upp invandrartjejerna.

FOTBOLL BORÅS
– Som jag ser det är det en stor kulturell och samhällsfråga att alla som vill hålla på med fotboll skall få det, säger före detta förbundskaptenen Marika Domanski-Lyfors.

Hon är ansvarig för den svenska spelarutvecklingen på tjejsidan. Med en pappa från Polen är hon dessutom en av få med utländskt påbrå som slagit sig fram inom damfotbollen.

En av mycket få. I fjol spelade 150 tjejer landslagsfotboll i Sveriges olika flick- och damlag. Bara fem av dem hade utländskt påbrå.

Faktum är att bara tre tjejer med utomnordisk bakgrund någonsin har spelat i A-landslaget.

En av dem är Eva Zeikfalvy (ungerskt påbrå). Hon tror att en förändring är på gång.

– I Malmö – där jag bor – börjar man satsa mer på tjejfotboll i invandrartäta områden, säger hon.

Malmö FF:s spelare har till exempel gått runt i skolor i Rosengård. Där funkar herrlandslagets stjärnor som förebilder. Fast visst behövs det en tjej-Zlatan.
– Det kommer, säger Zeikfalvy – som dock medger att hon inte tänkt så mycket på problemet.

Mona Najib, allsvensk spelare i Bälinge, har däremot funderat mycket över avsaknaden på invandrartjejer i dam- och flicklandslagen.

– Det är synd, för det speglar inte det svenska samhället av idag, säger hon.

Najib har marockanska rötter, och tillsammans med klubbkompisarna Yolanda Odenyo (Kenya) och Nera Smajic (Bosnien) har hon åkt runt i skolor i Uppsala för att försöka integrera invandrartjejer i det svenska samhället genom idrotten.

– Vi hade en unik situation med tre invandrartjejer på allsvensk nivå här i Bälinge, förklarar hon.

Projektet kallas Yomone och har pågått i tre år.

– Det har varit positivt, och jag tror att vi har fått några tjejer att börja spela. Men jag skall vara ärlig och säga att det är ett svårt och tungt arbete. Jag tror inte att vi kommer att få någon explosion, säger Mona Najib.

Ett problem har varit att många invandrarfamiljer kommer från kulturer där tjejer inte aktiverar sig alls. Det finns inget förbud mot idrottande, men heller ingen stöttning.
För att visa för föräldrar hur mycket de själva kan vinna på att barn idrottar har Mona tagit med sig sin pappa till föräldramöten på skolor.

– Informationen tas emot lättare om han får berätta själv. Och en gång pratade han arabiska med flera föräldrar, det var bra för då raserade han en språkbarriär, säger Mona.

Fakta: Landslagstjejer med invandrarbakgrund under 2005
* A-landslaget:
Jane Törnqvist, Djurgården/Älvsjö
Ä U21-landslaget:
Nera Smajlic, Bälinge
Hodan Siid-Ahmed, AIK
* F19-landslaget:
Nazanin Vasaghpaneh, AIK
* F16-landslaget:
Kosovare Asllani, Vimmerby

I år har ingen tjej med invandrarbakgrund spelat i A-eller U21-landslaget. Nazanin Vasaghpaneh, Kosovare Asllani och så Dalsjöforstjejen Jessy Sharro (separat reportage) har däremot spelat i flicklandslagen.

Damlandslagsspelare med utländsk bakgrund genom tiderna
Elva spelare som är första eller andra generationens invandrare – minst en utländsk förälder – har spelat i det svenska A-landslaget på damsidan.
Åtta av dem har nordisk bakgrund – sju finländsk och en norsk. De med utomnordisk härkomst är:
Jane Törnqvist – mamma från Filippinerna
Eva Zeikfalvy – föräldrar från Ungern
Anika Bozicevic – föräldrar från Kroatien

Andratext:

2005 spelade Assyriska FF från Södertälje i herrarnas allsvenska. I år finns tolv invandrarlag högt upp i herrarnas seriesystem. Inom damfotbollen finns bara ett invandrarlag i hela Sverige – Assyriska Botkyrka, och de är jumbo i lägsta serien.

FOTBOLL STOCKHOLM
Inom damfotbollen är invandrarlag historiskt sett extremt sällsynta – och helt utan framgångar.

I fjol ställde tre klubbar upp i division fem, två i Östergötland och en i Stockholm. Bara Assyriska Botkyrka fullföljde seriespelet.

I år är just Assyriska Botkyrka Sveriges enda invandrarklubb på damsidan.

– Det är lite svårt att hålla tjejlag, det finns många problem. Invandrartjejerna är lite blyga, sedan är det emot mångas tradition. Men hos oss får de gärna spela, säger George Sargon Aydin i Assyriska Botkyrka.

Han var med och drog i gång ett damlag inom den assyriska kulturföreningen i Botkyrka utanför Stockholm. Truppen innehåller nu spelare av flera olika nationaliteter.

Det är tredje året de är med i en serie, och det har totalt blivit 16 poäng. I år står man på noll poäng och målskillnaden 0–40 efter fyra omgångar.

– Förlusterna gör inte så mycket. Det viktigaste för oss är att kunna behålla laget, och de spelar ju fortfarande…

Tomas Bengtsson på Stockholms Fotbollsförbund har sett hur invandrarklubbarna försöker starta flicklag, men att spelarna verkar lägga av när de kommer upp i tonåren.

– Upp till en viss ålder verkar det funka, även om det inte finns många invandrar-flicklag heller, säger han.

Noterbart är att stora distrikt som Skåne och Göteborg aldrig haft några dam-invandrarlag.

I Borås har iranska Pars IF ett damlag – som spelar basket. Basket är också en av mycket få sporter som lockar invandrartjejer.

God jul med finalbilder

Julafton närmar sig och jag hade tänkt att släppa damfotbollen, och i stället ägna mig åt lite julklappsrim, samtidigt som jag skall lyssna till Jussi Björling.

Eftersom fotbollsserierna nu tar några dagars paus tänkte jag också ta lite julledigt de närmaste dagarna. Men det handlar inte om någon långsemester, utan jag är tillbaka i mellandagarna.

Fast innan jag går på ledighet tänkte jag erbjuda en liten julklapp, kanske framför allt för alla Göteborgssupportrar.
För jag hade lite bilder från säsongen kvar i datorn. De kommer från finalen i Svenska cupen tidigare i höst. Den spelades som bekant mellan Göteborg FC och Tyresö FF en mörk och kall kväll. Min fotoutrustning/fotograftalang visade sig otillräcklig, för det blev en väldigt stor andel oskarpa bilder.

Här är ett galleri med de minst oskapa: God jul.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här bilderna en och en:

Bilder av Göteborg och Linköping

Under säsongen har jag haft med mig kameran till de flesta damallsvenska matcher som jag sett. Jag har lagt upp enstaka bilder här i bloggen, men inga större bildspel.

Under den senaste veckan har jag gått igenom bilderna, och även om det är länge sedan vissa matcher spelades så kanske någon tycker det är kul att kika på lite bilder på damallsvenska spelare. Så de kommande dagarna blir det ett par bildspel här i bloggen. Först ut är bilder från Göteborg–Linköping 6–0 den 22 maj. Den matchen har jag även skrivit om här och här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När jag gick igenom bilderna insåg jag hur mycket som förändrats i Göteborg. Fyra av spelarna på bilderna är ju inte kvar i klubben nu i höst. Eller. Efter gårdagens besked om att Jane Törnqvist blir tränare så är det ju tre spelare som lämnat.

Det verkar tufft att vara assistent i Göteborg

Göteborg FC meddelar på sin hemsida att man inte kommit överens om nytt kontrakt med Lisa Ek, och att hon kommer att lämna klubben.

Hon blir därmed den tredje assisterande tränaren som lämnar klubben på lite styvt ett halvår. Det känns som någon form av rekord…

Ni minns kanske att Christian Andersson inte fick fortsätta som assistent till Torbjörn Nilsson efter förra säsongen. Medan Andersson flyttade till Linköping valde GFC att ersätta honom med inte mindre än fem assisterande tränare.
Två av dem, Jane Törnqvist och Lisa Ek, har nu lämnat på mindre än en vecka.

Det verkar vara ett utsatt jobb att vara assisterande tränare i Göteborg…

När det gäller Ek skrev hon så här på sin twitter häromdagen:

”Hoppas nån tar emot mig eller i alla fall lägger ut en kudde. #Hoppat”

Såg att det ryktas om att någon tar emot henne i Tyskland. Spännande i så fall med en svensk till i världens bästa liga.