Damallsvensk återstart och svenskt i Champions League

I kväll återstartar damallsvenskan efter OS-uppehållet. Jag måste nog säga att jag fortfarande inte är så inne i det ”allsvenska tänkandet” ännu. Det är fortfarande OS-turneringen och landslaget som tar mest plats i huvudet.

Men man får försöka ställa om…

Det är Djurgården som tar emot LdB Malmö, där Lisa Ek debuterar. Djurgården testade ju den lovande finländska landslagsspelaren Marianna Tolvanen i en träningsmatch förra tisdagen. Fast det verkar inte ha lett till någon övergång.

Det blir förstås intressant att se hur lagen har påverkats av uppehållet. Malmö var ju bäst i serien innan uppehållet, och bör gå upp i tabelltopp i kväll. Men de gick ju på en nit när de var i Stockholm och mötte AIK. Och nu saknas både Ali Riley och Anja Mittag. Kan Djurgården fixa en repris?

* I kväll är det också cupkvartsfinal mellan Mallbacken och Tyresö. Varken klubbar, publik eller media värkar bry sig om svenska cupen. Inte förrän det är final.

Och nu börjar det närma sig finalen. För semifinalerna spelas den 29 augusti. I den ena tar Göteborg FC emot LdB FC Malmö. I den andra kommer Jitex få bortamatch mot segraren i kvällens kvartsfinal.

* Slutligen läste jag på utmärkta bloggen Spelare 12 om tre svenska division III-spelare som spelar Champions League för lituaiska Gintra Universitetas. En kul historia om Roslagsbrotrion Sarah Lindberg, Johanna Möller och Elin Nilsson. De bloggar för övrigt om äventyret på Norrtelje Tidnings hemsida. Läs bloggen här.

Samtidigt som det som sagt är en kul historia visar det här hur långt damfotbollen har innan den är en riktigt stor världssport. För att tre division III-spelare anses som förstärkningar i ett mästarlag är tyvärr inget styrkebesked.

Wambach, Solo, Morgan och Cheney till damallsvenskan?

Med färska nyförvärvet Yael Averbuch har Göteborg FC fyra amerikanskor i truppen i Ingrid Wells, Christen Press, Camille Levin och Averbuch.
Totalt är det därmed numera åtta spelare från USA i serien. Utöver Göteborgskvartetten har ju Vittsjö duon Kendall Fletcher och Danesha Adams, Kristianstad har Becky Edwards och Piteå Jennifer Nobis.

Många tror ju att antalet amerikanskor kommer att öka rejält till nästa år. Och att uppsvinget kan inledas redan efter OS.

I tisdagens BT hade jag ett stort reportage om Pia Sundhage. Eller snarare ett reportage där jag lät fyra av USA:s stjärnor ge sina omdömen om Sundhage.
De fyra var Hope Solo, Abby Wambach, Lauren Cheney och Alex Morgan.

Jag gjorde reportaget i Halmstad i samband med trenationsturneringen Volvo Winners cup. Samtidigt som jag frågade kvartetten om Sundhage passade jag på att kolla hur intresserade de är av att spela klubbfotboll i Sverige.

Till tre av dem ställde jag frågan om hur de ser på sin fotbollsframtid efter OS. Till Morgan behövde jag inte ens ställa följdfrågan om Sverige skulle vara ett alternativ.
Till Wambach var det Alva Nilsson på damfotboll.com som frågade. Hon formulerade frågan: ”många svenska supportrar vill att du kommer till den svenska ligan. Vad säger du om det?

Abby Wambach värmer upp

Abby Wambach

Wambach svarade så här:

”Vi får se vad som händer efter OS. Vårt mål är att om vi vinner OS-guld så kan vi starta en ny liga i USA. Men skulle det inte hända skulle det vara en ära att få spela för ett lag i Sverige.”

Här är övriga tre spelares svar på mina frågor:

Alex Morgan:

”Jag är öppen för att spela utomlands, och jag tycker att Sverige eller Tyskland skulle vara bra alternativ om det inte finns någon liga i USA.”

Morgan och Cheney

Alex Morgan och Lauren Cheney

Lauren Cheney:

”Vi får se. Jag tror att många tjejer kollar på möjligheten att spela utomlands. Vi får se hur det går i OS, om det blir någon liga i USA. Blir det inte det så kommer jag troligen att leta klubb utomlands.”

”Jag älskar Sverige. Min mamma är finländsk, så Finland är också ett bra land – jag tycker om alla de nordiska länderna.”

Hope Solo

Hope Solo

Hope Solo:

”Vi får se. Jag tar en sak i taget. Och nu är det OS som gäller.”

”Finns det ingen liga i USA nästa år så är Sverige förstås en möjlighet. Jag har spelat här förr, och det här besöket gjorde att många fina minnen kom tillbaka. Jag har flera vänner här.”

Ganska positiva tongångar, eller hur? Så nu är frågan vilken svensk klubb som blir först med att fånga in någon av USA:s stjärnor.

Är det bara två kandidater kvar på lördag?

Det som på förhand skulle bli tidernas jämnaste damallsvenska ser ut att kunna bli en av de mest skiktade. Om inte Vittsjö kan sno poäng av Tyresö på lördag så är bara två lag kvar i guldstriden.

För Linköpings FC klarade inte av att sno åt sig poäng i Malmö i dag. LdB FC Malmö var ett nummer större, vann med 2–1 och hakar på Tyresö i guldstriden.

Jag slog på tv:n för att kolla in de svenska OS-spelarna. Men jag fick se idel utländska stjärnor i huvudrollerna.

Malmö har utan tvekan seriens vassaste forwardsduo i Anja Mittag och Ramona Bachmann. Mittag är verkligen en drömspelare. Inte nog med att hon gör mål och assist – hon får spelarna runt sig att växa. Och när Bachmann dessutom verkar vara på väg mot sin absoluta toppform så har Malmö grym spets på sitt lag.

Linköping inledde annars riktigt bra. De startade sitt försvarsspel vid mittlinjen, och bröt ofta i sådana positioner att de kunde starta snabba kontringar. På en sådan lobbade Manon Melis in ledningsmålet. Då såg det lovande ut för LFC.
Men efter en stund klev Linköping upp högre, samtidigt som laget såg ut att falla isär lite mer, vilket gav Malmö ytor att spela på. Och från minut 15 tyckte jag att Malmö var det bättre laget.

Men Linköping var aldrig ofarligt. Melis och Lisa De Vanna är två spelare som kan göra saker på egen hand. Men man saknar en passningsskicklig speluppläggare. Hade Anja Mittag spelat i mörkblått i dag, och inte i vitt, så hade det nog blivit bortaseger.

Till de svenska OS-spelarna. De spelade som sagt inga huvudroller. I varje fall inga positiva sådana. Det var två i varje lag, hos Linköping förstås Sofia Lundgren och Nilla Fischer.

Lundgren var okej, och stod för ett par fina räddningar. Bland annat en enhandare på en nick från Mittag. Jag har svårt att klandra Lundgren för det första målet, även om det kändes lite halvbilligt. Men fotbollsmål är inte byggda för tjejer, så höga skott är ju alltid svåra.

Fischer spelade mittback, en position hon inte har hunnit växa in i ännu. Det märktes i förstaskedet vid 1–1-målet, där Fischer chansade och försökte nå en höjdboll med huvudet i stället för att löpa med. Den missen hade sannolikt knappt märkts på mittfältet. Men i mittförsvaret blir sådana missbedömningar dyrköpta.
Hon hade en liknande missbedömning till. Annars tycker jag att hon klarade sin nya position riktigt bra.

Hos Malmö är det Lina Nilsson och Malin Levenstad som gör anspråk på OS-platser. Båda gjorde stabila insatser defensivt, utan att utmärka sig.

Jag tror inte dagens match ändrade något i Thomas Dennerby:s planering. Även om han inte är mannen som brukar bjuda på några skrällar så skall det bli spännande att se vilka 18 han har att presentera klockan 19.15.

Larssons korta inhopp kan ta henne hela vägen till OS. Eller?

I toppen av damallsvenskan håller Tyresö undan efter dagens säkra seger hemma mot Piteå, 5–1. Målen, och en kommentar om att årets damallsvenska är ojämn, finns i det här klippet. Publiksiffran var för övrigt fina 1476.

Den siffran slogs dock rejält i Kristianstad, där hela 2760 personer hade letat sig till Vilan. Vittsjö klarade inte av att haka på Tyresö i toppstriden. KDFF vände 0–1 och vann med 3–1. Därmed måste Vittsjö ta poäng hemma mot Tyresö på lördag för att hänga med i guldstriden in i höstsäsongen.

I bottenstriden tog Djurgården tre helt nödvändiga poäng genom att slå AIK med 2–1 i Stockholmsderbyt. Publiksiffran 672 på ett derby visar dock att det här är två lag som ingen kommer att sakna i nästa års damallsvenska. För där kommer de väl inte att vara med?

Själv var jag en av blott 216 som valde att ta en sväng förbi Valhalla. Det var inte på något sätt en het match vi fick se. Tvärtom var det regn, tolv grader och iskallt. Och spelmässigt ganska tråkigt.
Det som var intressant var att få se Sara Larsson:s comeback. Den visade sig dock bli extremt kort. Larsson byttes in i 87:e minuten, och hade bara två bollkontakter. Hon spelade central mittfältare, och kändes av förståeliga skäl rätt ringrostig.

Sara Larsson byts in

Minut 87, in: Sara Larsson. Ut: Sanna Talonen.

Trots att de sex minuterna – inklusive tre tilläggsminuter – som hon spelade i dag är de enda hon gjort på hela säsongen har jag en känsla av att Larsson finns med i förbundskapten Thomas Dennerby:s tankar. Landslagets försvarsspel har varit darrigt under året, och det kan finnas en dörr öppen för Larsson.

Dennerby har varit svårtolkad i Larssonfrågan. På onsdag presenteras truppen till London-OS. Och trots att Sara Larsson inte på något sätt hann visa någon landslagsklass mot Jitex i dag så utesluter jag numera inte att hon kan vara med bland de 18 OS-spelarna.

Matchen då?
Jitex kändes som det lag som satt inne på den största kapaciteten. Men i regnet var det Kif Örebro som hade bäst vilja och motivation.
Det var 18–8 totalt i avslut till Jitex, men bara 6–5 i avslut på mål. Och Kif Örebro hade även ett skott som både tog i ribba och stolpe (Edda Gardarsdottir), så gästerna behöver inte skämmas för poängen.

Kif Örebro jublar

Kif Örebro jublar över 1-0-målet

Linda Fransson gjorde målet, sedan en Jitexback missat att rensa Sarah Michael:s inspel från högerkanten.
Målet och poängen var livsviktiga för Örebro, som nu har fyra poäng ner till Djurgården under nedflyttningsstrecket. Även om jag alltså tycker att Jitex totalt sett har större kvaliteter så känns inte Kif Örebro som ett nedflyttningslag. De har kvalitet i Marie Hammarström på mitten, och tillräcklig anfallskraft för att hänga kvar.

Tränare och spelare är inte alltid sanningsvittnen

Vi på BT-sporten ringer numera in referaten från ganska många matcher. Och ibland skriver vi notiser på ren statistik.
Telefonreferat är svåra, för man skall skriva om en match som man inte sett, som om man hade sett den. Om något i texten inte stämmer med verkligheten tappar artikeln sin trovärdighet bland de som sett matchen. Och trovärdigheten är oerhört viktig. För är det fel i en text kommer läsaren troligen även att misstro uppgifter i andra texter.

Samtidigt vill man helst ge de inringda referaten liv, vilket skapar en konflikt. För man lär sig snabbt att ta de uppgifter man får från tränare och spelare med en nypa salt. Ju högre nivå det är, desto större risk att de är sådana vinnarskallar att de bara ser sitt eget.
Vissa tycker inte att något över huvudtaget är speciellt och ger liknande rapporter vare sig deras lag vunnit med 5–0 efter att ha gjort fem drömmål, eller om de förlorat med samma siffror. Andra tycker att deras lag är det bästa i världen och förskönar det mesta.

Här gäller det som reporter att inte gå i fällan, och göra den förskönade bilden till verklighet, utan låta berättaren stå för de sakerna i pratminus.
Att jag tar upp det här beror på att jag i går läste saker på olika hemsidor, som inte stämde med det jag såg på Valhalla.

Här är två exempel, som båda gäller Vittsjös 2–1-mål:

Först problematiken med försköning. Damfotboll.com skriver att att Emma Sjödahl:s 2–1-mål var ett ”skott à la Ralf Edström mot Tyskland i VM 1974 – ett drömskott”. Edströms mål såg ut så här.

Sedan statistikproblemet. Bloggen Spelare12 skriver att Sandra Adolfsson passade fram bollen till Sjödahl vid samma mål.

Hur gick det då till?
Tyvärr hade jag fel inställning på min kamera just då – och kunde inte ta bildsviter. Men här är ändå några bilder av målet.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och här är det i text:
Adolfsson bröt in från vänsterkanten och sköt ett bra skott, som Minna Meriluoto gjorde en ännu bättre räddning på. Eftersom Sofie Andersson löpte in i bollbanan kunde inte finländskan veta vart bollen var på väg förrän i sista stund, vilket gjorde att hon fick sträcka ut i full längd för att rädda.

Returen kom studsande mot Sjödahl som från högerläge bredsidade in bollen i bortre hörnet över en liggande Meriluoto. Som jag ser det var det långt ifrån något märkvärdigt mål, skönhetsmässigt sett.
Så någon Ralf Edströmklass var det verkligen inte. Och jag skulle aldrig kalla det att Adolfsson passade fram bollen.

Men som sagt. Det blir lätt lite snett när man via telefon eller statistik försöker dramatisera något man inte själv har sett.

Annars så hänger de positiva bilderna av Vittsjös spel kvar på näthinnan. Jag har sett Elfsborg i herrallsvenskan väldigt mycket under året. Och som jag ser det har ledarlagen i de båda allsvenskorna väldigt mycket gemensamt när det gäller grundspelet.
Båda lagen ligger lågt med sina backlinjer i utgångsläget, håller ihop laget bra – och kontrar effektivt på tre, fyra eller ibland fem spelare. Så fort man tappar bollen tar det inte många sekunder innan minst åtta spelare är på rätt sida bollen.
Så även om inte Emma Sjödahls mål var av Edströmklass, så hindrar det inte att Vittsjö imponerar.

Tyresös förlust borde oroa många

Det skrällde som bekant till rejält i damallsvenskan igår. Kul på många vis. Men sättet som Tyresö föll på var inte roligt för landslaget. Tvärtom borde det göra Thomas Dennerby och alla supportrar rejält oroliga.

Jag har ju tidigare ifrågasatt snabbheten i Tyresös backlinje. Och kolla in det här klippet, och se hur lätt Linda Sembrant blir frånsprungen av Kosovare Asllani. Sembrant är en briljant passningsspelare, men hennes snabbhet håller inte på internationell nivå. Men som det ser ut nu är hon troligen en av våra ordinarie OS-mittbackar.
Jämför förresten Sembrants snabbhet med Kristianstads Sif Atladottir som springer ikapp Marta gång på gång i klippet. Och isländskans räddning bakom Hedvig Lindahl är en självklar kandidat till Årets Räddning 2012.

För övrigt är ju Veronica Boquete:s passning på slutet ett kandidat till Årets Passning 2012. Och Marta:s avslut en kandidat till Årets Miss 2012.

Apropå Dennerby, kan man se hon tycka till om landslagets skadeläge på förbundets webb-tv. Det går inte att länka till enskilda reportage, men just nu kommer Dennerbyintervjun upp som förstaval.

* Även AIK skrällde ju till rejält. Och det var en skräll… För att Kristianstad har en hög högstanivå vet man ju. Men att AIK skulle kunna slå LdB FC Malmö kunde jag inte ens ana.
Segern gör att AIK nu är med i serien på allvar. Men vilken klubb kan vara Stockholmslagets tänkbara räddningsplanka?
Som jag ser det ligger Kif Örebro illa till. Och kanske även Umeå.

I Malmö klev Katrine Veje av knäskadad. Det lutar åt årets sjunde korsbandsskada i damallsvenskan. Så fruktansvärt tråkigt.
Skönt dock att Umeåtalangen Lina Hurtig inte hade dragit av sitt korsband. Hon blir ”bara” borta en månad.

* Så till en internationell utblick. Jag börjar i Tyskland, där jag redan har skrivit om toppstriden här.
Den som vill se bilder har först höjdpunkter från Duisburg–Potsdam på den här länken. Njut av Patrica Hanebeck:s båda läckra mål. Och av Alyssa Naeher:s fina räddning på Simone Laudehr:s friläge. Vill man se hela matchen går det att göra här.

Och här hittar du höjdpunkter från Wolfsburg–Frankfurt, där publiksiffran för övrigt var finfina 8689. Jag noterar att Desirée Schumann konserverat sin formtopp från Champions Leaguefinalen. Och nog är väl förresten den matchavgörande straffen snällt dömd? Vill man se hela matchen går det att göra på den här länken.

I Tyskland var väl nyheten om att liganian Hamburg SV drar sig ur seriesystemet helgens tråkigaste. Jag försvarar förstås inte att storklubbar väljer att skylla sin dåliga ekonomi på damlaget.
Fast samtidigt behöver man väl inte vara nationalekonom för att förstå att ett proffslag med en snittpublik på 399 åskådare har svårt att gå ihop ekonomiskt? Tyvärr.

* I Frankrike leder numera Lyon ligan en poäng före Juvisy. I går blev det 3–0-seger mot PSG. Louisa Necib gjorde det här läckra målet.
Lotta Schelin spelade första halvlek. När hon gick av ledde hennes lag med 2–0. Hon – och de 4500 åskådarna – fick efter paus se Sonia Bompastor göra 3–0 och bli tvåmålsskytt.

* I Japans Nadeshiko League vann Inac Kobe Leonessa sin sjätte raka match i ligan. Man gjorde det borta mot Albirex Niigata. När lagen möttes ifjol såg hela 24 546 åskådare hur Homare Sawa blev tvåmålsskytt. Se klipp från fjolårets folkfest här.
Nu har VM-guldhysterin börjat lägga sig i Japan. Och i går stannade publiksiffran på 3146 när Kobe vann med 3–1 efter två mål av Shinobu Ohno och ett av Megumi Takase.

Seger i toppmötet – nu är Göransson nära ligatiteln

Antonia Göransson spelade hela matchen när Turbine Potsdam vann med 2–0 i toppmötet borta mot FCR 2001 Duisburg.

Patricia Hanebeck gjorde båda målen när Potsdam tog ett stort steg mot ligatiteln. Det var två fina skott, ett med vänsterfoten och ett med högerfoten. Vinner laget hemma mot bottenlaget Lokomotiv Leipzig i sista omgången är guldet klart.
Två andra Sverigebekantingar spelade också hela matchen för Potsdam, nämligen Margret Lara Vidarsdottir och Alex Singer.

I det andra toppmötet vann VfL Wolfsburg hemma mot FFC Frankfurt med 1–0. Målet gjorde Lena Goessling på straff. Sara Thunebro spelade hela matchen för Frankfurt, som i och med förlusten är helt borta från höstens Champions League. Storsatsande Frankfurt kan se tillbaka på en fiaskosäsong. Man har varit nära, men förlorat de avgörande matcherna. Finaler i Champions Leaue och DfB-pokal och trea eller fyra i ligan.

De båda tyska platserna i Champions League tar nu Potsdam och Wolfsburg. Potsdam leder med en poäng inför den avgörande omgången som spelas måndagen den 28 maj, alltså annandag pingst.

I damallsvenskan vann Vittsjö säkert med 4–1 mot Djurgården i dagens tidiga match. Och Sofie Andersson gjorde återigen mål. Därmed känns det som att Vittsjö redan kan börja planera för damallsvenskan även 2013. Djurgården får hoppas att lagen framför i tabellen fortsätter att spela oavgjort så att inte glappet uppåt växer. För i nästa omgång väntar Tyresö, och där lär det inte bli några poäng.

Pinsam groda av Dennerby

Jag skrev igår om att förbundskapten Thomas Dennerby borde vara bekymrad och oroad över Charlotte Rohlin:s korsbandsskada.

Men att han skulle bli så skakad att han lyckades glömma vilket mästerskap hans lag skall spela i år, nej det trodde jag inte var möjligt.
Men i det här SVT-inslaget säger vår förbundskapten hur tydligt som helst att det är VM som väntar i sommar. Det är en felsägning som får mig att bli lätt chockad.

Och Dennerby skall nog vara glad att damfotboll är en liten idrott, mediemässigt sett. För hade han hetat Erik Hamrén hade den pinsamma felsägningen garanterat hamnat i topp på ganska många större mediers hemsidor.

Så till en liten fundering kring korsbandsskador och Linköpings FC. Rohlin är den tredje på lite drygt ett år efter Tilda Heimersson och Linda Sällström. Jag har ingen aning om hur laget tränar, man kanske gör allt för att förebygga den här typen av skador.
Men hade jag varit LFC-ledare har jag nog nu trots allt sett över träningsupplägget. Tränar spelarna tillräckligt mycket styrka i musklerna kring knäleden? Kör man knäkontroll?

Så till levande fotboll. Just nu pågår Stockholmsderbyt Tyresö–AIK. Ser att Tyresö kommer till spel utan både Caroline Seger (stukad fot) och Vero Boquete (liten sträckning i framsida lår). Och efter 40 minuter håller AIK sensationellt 0–0. Men det kan väl aldrig hålla hela vägen?

Idag lider man med Lotta Rohlin

Idag lider man rejält med Charlotte Rohlin. Som väntat är ena korsbandet i högerknät av, och säsongen är körd.

Därmed missar 31-åringen inte bara resten av allsvenskan med Linköping, utan också årets höjdpunkt med landslaget – OS i Storbritannien. Det hade varit hennes andra spel, för hon deltog i alla Sveriges fyra matcher i Kina för fyra år sedan.

Spontant känns det här beskedet som ett riktigt dråpslag även för Thomas Dennerby:s landslag. För även om vi har flera riktigt bra mittbackar så är Rohlin viktig för laget. Hon har den mest givna spelaren i vår backlinje det senaste året.

Här är bilder på hur det gick till när hon skadade sig. Det ser ju inte så märkvärdigt ut, men det gör det sällan när korsband brister…

Som jag sett det har Rohlin och Sara Larsson varit förstahandsvalet som mittbackspar – fram till idag. Att ha ett väl sammansvetsat mittlås är oerhört viktigt. Något sådant har vi inte längre, och Thomas Dennerby har fyra landskamper på sig att hitta ett nytt par.
Det hela försvåras av att Larsson inte är spelklar igen efter sin skada.
Så vilka satsar han på nu? Stina Segerström/Linda Sembrant? Segerström/Emma Berglund? Sembrant/Berglund? Eller någon annan konstellation?

* Om vi lämnar landslaget och gör en liten internationell koll så är det lätt att konstatera att namnet för dagen är Ada Stolsmo Hegerberg. 16-åringen gjorde fem mål redan i första halvlek för serieledande Stabaek, när jumbon Fart besegrades med hela 8–2 (6–1) i toppserien. Fyra av målen var i rad, vilket innebär att hon gjorde ett tvättäkta hattrick på tolv minuter från 15:e till 27:e.

Fotbollsmässigt verkar det inte finnas mycket att vara imponerad av när det gäller FL Fart. Men jag älskar lagets namn. Fotballaget Fart – visst är det ett imponerande namn?

* I Spanien tog Barcelona ett allt säkrare grepp om ligatiteln när ligafyran Espanyol besegrades med hela 6–0 i derbyt. Espanyol har tidigare varit stans stolthet på damsidan. Men efter dagens resultat känns det definitivt numera som historia…

Det finns anledning till oro för Dennerby

Thomas Dennerby i rutschbanaFör tillfället har Thomas Dennerby ganska mycket att vara orolig för.

Och då tänker jag inte på att Sara Thunebro har begränsad speltid i Frankfurt eller på att förmodade förstamålvakten i OS, Hedvig Lindahl ligger näst sist i damallsvenskans räddningsliga.
Utan jag tänker skador.

I eftermiddag kommer troligen Charlotte Rohlin:s dom. Men skall man tro LFC:s läkare Håkan Gauffin:s uttalande i Corren så gör Dennerby nog bäst i att redan nu fundera på tänkbara ersättare.
Jag hjälpte ju vår förbundskapten att ta ut OS-truppen här. Och enligt mitt resonemang där borde Emma Berglund stå väldigt nära en OS-resa nu.

Men Dennerby har fler saker att tänka på. Rohlins kollega i Sveriges så säkra mittförsvar under fjolårets VM, Sara Larsson, har ännu inte gjort comeback efter sin operation.
Går allt enligt plan skall Larsson vara i speldugligt skick till VM. Men tiden börjar bli knapp, och hinner hon komma i form?
En annan OS-aktuell spelare, Göteborgs Johanna Almgren gjorde comeback i tisdags. Hon gjorde ett 30 minuters inhopp, och knät klarade det utan bakslag. Det var förstås positivt.
Däremot finns det mindre orosmoment för kvartetten Nilla Fischer, Stina Segerström, Caroline Seger och Lotta Schelin.
Alla har nyligen fått kliva av och/eller stå matcher för lättare skador. Vi får hoppas att det stannar där, alltså vid att vara just lättare skador.

Under tiden jag skrivit ihop det här inlägget ser jag att damfotboll.com just har snackat med Dennerby i frågan. Han kommenterar skadeläget här.

* Lotta Schelin är för övrigt en av den kommande veckans stora huvudpersoner. Hennes Lyon spelar två finaler på fem dagar. På söndag gäller det den franska cupfinalen mot Montpellier. Och på torsdag väntar ju Champions Leaguefinalen mot FFC Frankfurt.

* Även Frankfurt har cupfinal i helgen. Sara Thunebro och Jessica Landström:s lag spelar i morgon den tyska cupfinalen i Köln, mot Bayern München. Och Frankfurt är förstås storfavoriter till titeln.
Noterar apropå Frankfurt att deras nya zeeländska högerback Ria Percival har skrivit på för bottenlaget FF USV Jena. Percival har ändå varit ordinarie i Frankfurt under våren, men tvingas ändå flytta på sig i den hårdnande konkurrensen till nästa år. Det väcker återigen frågan om Thunebros framtid.

* I damallsvenskan är förstås Skånederbyt Malmö–Vittsjö den mest intressanta matchen i helgen. Där tror jag att två sviter kan se sitt slut. Både Vittsjös fyra matcher långa segersvit, och Sofie Andersson:s suveräna svit med mål i 20 matcher i rad.

Apropå svit har ju Christen Press fortfarande aldrig lämnat en damallsvensk match utan att göra mål. Överlever den sviten helgens besök på Vilans IP:s långa gräs?

Tågen börjar gå för Djurgården i bottenstriden. Det är nästan så att det är poängtvång på söndag, hemma mot Umeå. Gästerna har släppt in tolv mål på två matcher och borde ha ett stukat självförtroende.

* I övrigt i helgen är det seriefinal i Danmark på lördag, mellan Fortuna Hjörring och Bröndby. Där är ju 3F-ligan färdigspelad, och man är nu inne i en slutspelsserie, kallad just Slutspel 3F.
Lagen tog med sig hälften av poängen från serien in i slutspelet. Det innebär att Bröndby inför seriefinalen har 29 poäng, vilket är tre fler än Fortuna.

* I Italien spelar svensklaget Bardolino Verona i morgon en riktigt viktig match i kampen om den andraplats som innebär Champions Leaguespel till hösten. Bardolino tar i näst sista omgången emot fyran Brescia på hemmaplan. Det skiljer tre poäng mellan lagen inför avspark. Dessutom ligger ju Tavagnacco två poäng bakom Bardolino. Så det kan bli dyrt även med ett kryss för Stephanie Öhrström:s och Maria Karlsson:s lag.
Tavagnacco har dock också en tuff match i morgon. De ställs mot klara ligamästarna Sassari Torres.

Damallsvenskan 2012, en jämn serie? Knappast, va

På den damallsvenska upptaktsträffen gjorde jag ett stort reportage för BT, där jag ”utredde” vilken damfotbollsliga som är världens bästa. Jag byggde allt kring en enkät, där jag rakt av frågade just vilken som är världens bästa liga.

De allra flesta jag pratade med svarade damallsvenskan. Och den vanligaste motiveringen var att vår serie är jämnast i världen.
Här är några av de svar som var i BT den 15 april:

Nilla Fischer, Linköpings FC:

”Det tycker jag allsvenskan är. Vi har en bra topp, och en bredd som ingen annan liga har. Ser man till resultaten är det nästan så att alla kan slå alla. Varken Frankrike, Tyskland eller England har en så jämn serie.”

Johanna Frisk, Tyresö FF:

”Sveriges – det har vi väl konstaterat här idag… Amerikanska WPS har stängt, och vi har fått in ännu fler riktigt bra spelare. Tyskland är också bra, alla spelare från deras landslag spelar ju på hemmaplan. Men vi har mer internationell spridning på våra spelare.”

Stina Segerström, Göteborg FC:

”Det är damallsvenskan. Det är Tyskland som är med och konkurrerar, men de har fortfarande lite för stort glapp mellan sina topp- och bottenlag.”

Sofia Karlsson, Jitex BK:

”Jag skulle nog säga att Sverige ligger bra till. Vi har i alla fall den jämnaste ligan. Tyskland ligger också bra till, och Frankrike – men där är det kanske betydligt mer ojämnt.”

Kosovare Asllani, Kristianstads DFF:

”Sveriges – lätt. Har inte alla svarat Sveriges? Vi har den jämnaste ligan, med de bästa spelarna. Damallsvenskan har väldigt bra rykte bland alla spelare.”

Malin Levenstad, LdB FC Malmö:

”Så om man bara ser till topplagen så skulle jag säga att den tyska ligan är bäst. Allsvenskan är kanske jämnare, men i fjol var det ju stor skillnad mellan topp- och bottenlagen även här. Så det får bli Tyskland.”

Fem omgångar är spelade av årets damallsvenska. Och en sak går i alla fall att slå fast: jämnt har det då inte varit.

Bara fyra av 30 matcher har slutat oavgjorda. Lika många matcher har vunnits med minst fyra måls marginal. Och då har ändå inte topplagen Tyresö och Malmö ställts mot avhakade bottengängen AIK och Djurgården ännu.

De allra flesta matcherna har varit lättippade. Bara Vittsjö har bjudit på ett par riktiga skrällar.

I helgen såg jag att det diskuterades på twitter huruvida vi var på gång att få en Real-Barca-situation i damallsvenskan – alltså två lag som står i total särklass, och mer eller mindre sopar rent mot övriga lag.
Jag blandade mig inte i diskussionen, men tror absolut att det är så. För känslan är att Tyresö och Malmö snart har en stor lucka till övriga lag.
Jag hade hoppats att även Linköping och Göteborg skulle kunna haka på, men LFC är inte alls så vasst som jag trodde inför serien. Och GFC verkar alldeles för ojämnt, och motsvarar inte heller eventuella tips om guldstrid.

Och frågan är om det blir en strid mellan två lag. För som jag ser det är Tyresö precis så överlägset som man kunde frukta inför serien. De har verkligen potential att jogga hem serien.
Inte minst om motståndarna kommer att fortsätta att uppträda så naivt och otaktiskt som Umeå i måndags.

Under tv-sändningen sa expertkommentatorn Hanna Marklund att UIK visade prov på ett väldigt fint spel i första halvlek. Jo, så kan man uttrycka det – om man vill vara snäll.
Skall man vara hård och ärlig så spelade Umeå på ett sätt som passade Tyresö som handsken.
Umeå tryckte upp sitt mittfält och försökte hitta in centralt med korta passningar längs med marken. Tyresö behövde bara stå och vänta ut misstagen.

Jag har tidigare konstaterat att Tyresös akilleshäl är bristen på snabbhet i backlinjen. Men kommer man även fortsättningsvis att ställas mot lag som vägrar att spela in på ytan bakom backlinjen så blir allsvenskan en gulröd show över 22 akter.

För redan i den första halvleken i måndags, där Umeås kortpassningsspel stundtals hyllades, fick Marta och Vero Boquete ofta komma rättvända mot hemmalagets backlinje.
Det är vad jag kallar självmordstaktik.

Och när Umeå fortsatte att vägra spela långt även efter paus när Tyresö tog ett par kliv fram så blev det rena överkörningen. Som jag ser det var det närmare 1–10 än 2–5. Här är förresten ett klipp med alla sex målen.

Umeås lagkapten Emma Berglund sa så här efter matchen, på TV4-reportern Daniel Kristiansson:s fråga om lagets målsättning i år:

”Att vi vill spela underhållande fotboll. Och det tycker jag väl att vi gör stundtals.”

Jag uppfattade att hon menade att de stundtals gjorde det mot Tyresö. Och visst var det ett par fina anfall. Men Umeås två bästa målchanser kom på fasta situationer. Och det fina kortpassningsspelet ledde oftast till fina omställningslägen för Tyresö.
Kan man inte anpassa sin taktik efter motståndet, vilket oftast innebär att backa hem och spela cyniskt mot topplagen, får man räkna med att man kan förlora med 7–1 och 5–1.

Och med sådana resultat kan vi glömma att vi har världens jämnaste serie.

Nu går tåget för AIK

Det här kan förstås upplevas som lite hårddaget, men som jag ser det kan det allsvenska tåget gå för AIK på lördag.

Vinst hemma mot Kristianstad är ett måste – annars kan AIK-ledningen redan börja planera för damettan 2013.
Och så många bättre segerchanser får man inte. Kristianstad har ju haft förtvivlat svårt att göra mål på sina chanser, och är ett av de lag i serien som är ifrågasatt efter fyra omgångar.

Även Djurgården står inför en väldigt viktig match på lördag, borta mot ett annat högst ifrågasatt lag, Kif Örebro. Men medan djurgårdarna har några fler tåg att hoppa på så känns det nära på som sista chansen för AIK till helgen.

Sista chansen? Nu undrar kanske någon om jag har fått solsting i den underbara vårvärmen.
Nej, jag vet att det bara är femte omgången, och att 17 matcher återstår efter lördagens drabbning. Men jag skall förklara min tankegång:

För att hänga kvar i damallsvenskan har det de senaste tio åren krävts mellan 9 och 18 poäng. Jag tror att när serien börjar sätta sig så får vi en ganska skiktad tabell, där mittenskiktet kommer att bestå av sex lag. Och med tanke på hur de sex lagen hittills har vunnit mot varandra korsvis så tror jag att AIK (eller Djurgården) i år måste upp på cirka 20 poäng för att kunna ha två lag bakom sig i sluttabellen.

För att nå 20 poäng måste man vinna minst sex matcher. Jag tror varken AIK eller Djurgården kommer att ta någon trepoängare mot kvartetten Tyresö, Malmö, Göteborg eller Linköping. Då återstår 14 matcher att samla in huvuddelen av poängen på.

AIK har redan avverkat sina vårmöten med Piteå, Vittsjö och KIF Örebro – tre av de lag som man på förhand trodde att de skulle ha störst chans mot. Man har dock inte ens varit nära poäng i aktuella matcher. Faktum är att AIK som lag på sina fyra matcher har skjutit färre skott mot mål (14) än vad Vittsjös Sofie Andersson (16) ensam har gjort.

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson, AIKFör AIK:s lagkapten Hanna Folkesson och tränare Mattias Eriksson är spelschemat ingen rolig läsning.

För efter lördagens Kristianstadsmatch väntar i tur och ordning Tyresö (b), Malmö (h), Jitex (b) och Umeå (h) för AIK. Där tror jag man kammar noll. Således måste Gnaget vinna på lördag för att inte riskera att stå kvar på en poäng efter nio omgångar, och komma in till derbyt mot Djurgården som ett rejält avsågat bottenlag.

För om Örebro och Kristianstad vinner helgens bottenmöten så är AIK:s avstånd till nedflyttningsstrecket redan fem poäng efter fem omgångar. Och det lär ha vuxit sig ännu större efter nio.

Läget för Djurgården då?
Jo, det är nästan lika illa som för AIK. Det forna storlaget har faktiskt inlett årets serie sämre än vad både Dalsjöfors och Hammarby gjorde ifjol. De båda lagen hade nämligen tagit varsin poäng efter fyra matcher.
Nu har Djurgården dock haft ett lite tuffare spelschema än AIK i seriens inledning. De har således några fler hyfsat goda poängchanser framför sig.

Fast en så mycket bättre segerchans än att ställas mot ett sågat Örebro får man nog inte. Och även om Jessica Landström är på väg in behöver man nog åtminstone ha sju–åtta poäng när serien vänder för att ha en rimlig chans på nytt kontrakt. Det är nog bäst även för Djurgården att vinna på lördag…

Potsdam leder ligan igen

Alyssa Naeher och Yuki Nagasato hette matchhjältinnorna när Turbine Potsdam vann borta mot Bad Neuenahr med 2–0, och återtog serieledningen i tyska Frauen-Bundesliga.

Den amerikanska målvakten Naeher räddade snyggt en straff från hemmalagets stjärna Celia Okoyino da Mbabi i matchens inledning. Och japanska forwarden Nagasato gjorde båda målen på pass från Patricia Hanebeck. Det första lite turligt, det andra i tomt mål.

Svenska Antonia Göransson spelade hela matchen på Potsdams mittfält, medan fjolårets Dalsjöforskapten Alex Singer blev kvar på lagets bänk den här dagen. Se höjdpunkter från matchen här.
Inför de tre sista omgångarna anför alltså Potsdam nu den kvartett lag som gör upp om ligaguldet. Man gör det trots att laget har haft förtvivlat svårt att göra mål efter nyåret. På de elva omgångarna före jul gjorde man 37 mål. På de åtta efter har det bara blivit 13. En orsak är säkerligen förlusten av Anja Mittag till LdB FC Malmö.

På söndag möter Potsdam ligafyran FFC Frankfurt i ett av flera toppmöten under de sista omgångarna. Då kan de båda arvfienderna spela bort varandra från guldet. Gissa om det hålls tummar för kryss både i Duisburg och Wolfsburg?

* Har du inte sett målen från Tyresös senaste match, 3–1-segern mot Jitex, så finns de att se på det här klippet.
Jag har kikat på det ett par gånger, och måste säga att jag inte är säker på om det verkligen är Madelaine Edlund som gör 2–1-målet. Ser det inte ut att vara ett självmål av Sofia Karlsson?
Även om det skulle vara Edlund som är sist på bollen var det inga jätteprestationer som krävdes av Edlund för hennes två mål. Marta stod ju för hyfsade förarbeten båda gångerna.

Lina Hurtig – ett namn att lägga på minnet

Som jag skrivit kikade jag på tv-sändningen från F17-landslagets EM-kvalkamp mot Danmark tidigare idag.
Jag hade inte sett Lina Hurtig i aktion tidigare. Nu har jag det, och det behövdes inte många minuter för att förstå att hon är en blivande landslagsspelare.

Hon fullständigt ägde planen. Varenda duell hon gick in i kom hon segrande ur. Kreativ, bollsäker och duktig i närkamperna. Ja, där har Umeå en diamant, som de förhoppningsvis kan slipa till yttersta världsklass.

Matchen blev för övrigt 0–0, och det skall Sverige vara gladast för. Danskorna hade nämligen fler klara målchanser. Den svenska backlinjen var oorganiserad, och arbetsfördelningen där kändes ibland högst oklar. Dessutom låg den ofta väldigt lågt, vilket skapade en stor yta bakom det svenska mittfältet.
Det kan i och för sig även beror på att mittfältarna tog för dåligt defensivt ansvar. Men vilket av skälen det var är svårt att se på tv.

Svenskorna var däremot duktiga offensivt, och hade också en handfull chanser som kunde resulterat i mål. Den svenska chansen att göra Schweiz, Frankrike och Tyskland sällskap i EM-slutspelet lever i högsta grad efter krysset.
Vinner Sverige på tisdag mot avsågade Holland, och det med större siffror än vad danskorna gör mot Finland, så är slutspelsplatsen svensk.

Lina Hurtig är redan nämnd, och hyllad. Och henne ser vi redan i damallsvenskan i år. En annan spelare som spelar i allsvenskan senast 2013 är Tölös mittfältare Julia Wahlberg. Hon visade löpstyrka, teknik och kreativitet. Helt klart intressant.
Även Kif Örebros forward Linda Hallin visade klass, även om jag kanske hade hoppats ännu mer från hennes fötter.

* Just Kif Örebro hade väl de flesta väntat sig mer av i allsvenskan. Premiärens 0–7 kom man undan eftersom det var mot Tyresö – som ju är världsbra. Men dagens 0–6 mot Göteborg måste det vara jobbigare att vara Örebrospelare.
2–15 på fyra omgångar är ju pinsamt för ett lag med ambitioner att sluta på den övre halvan.
Mina tips tidigare var däremot inte pinsamma. Tvärtom var de rätt bra. Att Göteborg och Kristianstad skulle vinna var väl kanske inte så svårfunnet. Men jag är nöjd med att pricka in både Christen Press och Kosovare Asllani som målskyttar – även om det var Press som gjorde två.

* I Frankrike gjorde Lotta Schelin ett av målen när Lyon bara vann sin cupsemifinal mot Arras med 8–0. Jag skriver bara eftersom jag anade att det skulle kunna bli tvåsiffrigt mot division II-laget. Japanskan Ami Otaki hade en bra dag, och gjorde tre av Lyons mål.
På tisdag avgörs det om Lyon får möta PSG eller Montpellier i finalen den 13 maj. Den spelas alltså bara fyra dagar innan Champions Leaguefinalen.

* I Italien vann svensklaget Bardolino Verona med 1–0 borta mot Venezia. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen, och den först nämnda höll således nollan.
Övriga topplag vann också, vilket gör att läget i jakten på andraplatsen är oförändrat. Sassari Torres har i praktiken vunnit serien, då man leder med sju poäng med tre omgångar kvar att spela. Idag vann man med 8–0 mot AC Milan, och seriens skyttedrottning Patrizia Panico gjorde fyra av målen.

* Fyra mål gjorde även Sandvikens Melissa Bjånesöy när hennes lag vann med 5–1 mot Kattem i norska Toppserien. Bjånesöy ligger tvåa i skytteligan med fem fullträffar. Leder på sex mål gör Cecilie Pedersen, som gjorde två mål idag när hennes Lilleström vann med 4–1 borta mot Fart.
Osloderbyt mellan Röa och Stabaek slutade mållöst.
Lilleström är enda laget med full poäng efter tre omgångar. Stabaek, Arna-Björnar och Klepp står på sju poäng. Regerande mästarinnorna från Röa återfinns på plats åtta med två poäng.

Jakobsson dubbel målskytt, ändå tappade Rossiyanka poäng

Ser att Sofia Jakobsson fortsätter att visa grym form. När Rossiyanka spelade hemma mot Zorkij i torsdags så gjorde svenskan både 1–0 och 2–0 för sitt lag i första halvlek.
Men Zorkij kom tillbaka efter paus, och den före detta Rossiyankaspelaren Nadezhda Levykina kvitterade i 90:e minuten. Matchen slutade därmed 2–2, vilket innebär att Rossiyankas serieledning på två omgångar har sjunkit från sju till två poäng.

Tvåan Energiya Voronezh vann nämligen samtidigt med 3–0 borta mot Kubanochka. Alla tre målen gjordes av amerikanskan Danielle Foxhoven. Har jag förstått de kyrilliska bokstäverna rätt på Voronezh hemsida så byttes svenska Ximel Bladh, som kallas Ellen Bladh på de flesta internationella hemsidorna, in i 81:a minuten för Energiya.

Apropå Sofia Jakobsson säger hon till Västerbottens-Kuriren att hon kan tänka sig Umeå IK igen till hösten. Det vore förstås en toppvärvning för serieledarna.

Från Ryssland till helgens matcher. I fjärde omgången visas inga damallsvenska matcher på tv, och jag har inte möjlighet att ta mig till någon arena. Alltså kommer jag att följa allt på distans. Men jag kan ju tippa hur det går. Jag tror på bortasegrar för Göteborg FC och Kristianstad idag.
Christen Press är tillbaka i Göteborg, som bör vara ett nummer större än ett trögstartat Kif Örebro. Press har inte lämnat någon allsvensk match mållös, och gör det inte idag heller. KDFF har fått dålig utdelning i poäng på fint spel i de inledande omgångarna. Men Djurgården skall man köra över rätt lätt. Mitt tips är att Kosovare Asllani gör två mål.

I morgon är det tre matcher. Först tar Vittsjö emot Piteå. Jag tippar kryss inför 1450 åskådare. Jitex ger länge Tyresö en hård match, men det blir bortaseger med 3–1. Och slutligen vinner Linköping med 4–0 hemma mot AIK.
Omgångens på förhand mest intressanta match är den på tisdag mellan trean Malmö och ettan Umeå. Där tror jag att Malmö vinner med 2–0 efter två mål från Anja Mittag.

Apropå toppmöten såg jag att Caroline Seger twittrade om att Tyresös möte med Malmö i tisdags kallades seriefinal:

”Seriefinal i tis mot LDB efter 3 omgångar. Vi vann, det måste väl innebära att vi har vunnit serien? #okunskap+media”

Vem kan ha kallat ett möte i andra omgången mellan tabellettan och femman för seriefinal? Udda.

Slutligen en koll på vad som händer i övriga Europa under helgen. I Frankrike spelar Lyon och Lotta Schelin alldeles strax cupsemifinal mot division II-laget Arras. Blir det tvåsiffrigt?

I Italien behöver svensklaget Bardolino Verona tre poäng borta mot bottengänget Verona för att hålla Tavagnacco och Brescia bakom sig i jakten på den andraplats som ger spel i Champions League till hösten. Ligasegern går ju till Sassari Torres.

I norska Toppserien är det full omgång idag. Mest intressant är Osloderbyt Röa–Stabaek. Jag skall se om jag kan se den via nrk.no. Är dock osäker på om det går att se sändningen utanför Norges gränser. Matchen börjar 14.00, så snart vet jag.

I morgon är det full omgång i Frauen-Bundesliga. Då fortsätter fyrlagskampen om guldet. VfL Wolfsburg är enda guldaspiranten som spelar borta. De åker till Leverkusen. I övrigt spelar Turbine Potsdam, FFC Frankfurt och FCR 2001 Duisburg hemma mot i tur och ordning Bayern München, Freiburg och Bad Neuenahr. Alla fyra guldkandidaterna borde vinna sina matcher. Mest osäker är jag på Antonia Göransson:s Potsdam, som haft väldigt svårt att göra mål på sistone.