Den stora VM-guiden – grupp E

Den näst sista gruppen, grupp E, startar med en match under måndagskvällen och ytterligare en under tisdagen. Det är en grupp där kampen om gruppsegern känns vidöppen mellan Kanada och Nederländerna. Här är bloggens genomgång av lagen i grupp E:

Stephanie Labbé

Kanada

Världsranking: 5

Guldchans: 5–10 procent

Nyckelspelare: Christine Sinclair – 35-åringen (fyller 36 i nästa vecka) behöver göra fyra landslagsmål till för att bli tidernas bästa målskytt någonsin i landslagssammanhang.

Spelare med Sverigekoppling: Trion Sabrina D’Angelo (Vittsjö), Jenna Hellstrom (Kif Örebro) och Shannon Woeller (Eskilstuna) spelar i damallsvenskan. Tidigare har även Stephanie Labbé (Piteå, Örebro och Linköping), Allysha Chapman (Sirius och Eskilstuna), Shelina Zadorsky (Vittsjö) och Sophie Schmidt (Kristianstad) spelat i Sverige.

Startelva i genrepet (4–2–3–1): Stephanie Labbé – Ashley Lawrence, Kadeisha Buchanan, Shelina Zadorsky, Allysha Chapman – Sophie Schmidt, Desiree Scott – Janine Beckie, Jessie Fleming, Nichelle Prince – Christine Sinclair.

Kommentar: Kanada har spelat åtta landskamper i år. På dem har de fem segrar, en straffseger och två kryss – och totala målskillnaden 8–1.

Då har man ändå mött lag som Norge, Sverige, England och Spanien. Kanada anno 2019 är ett starkt och stabilt lag. Man var redan bra i OS 2016 – där vann man fem av sex matcher och kom hem med ett brons.

Det har hänt mycket under veteranen och superstjärnan Christine Sinclair:s karriär. När den snart 36-åriga måldrottningen slog igenom var Kanada ett fysiskt benknäckargäng. Nu har man ett mycket mer spelskickligt lag.

Man har också två raka OS-brons i bagaget. Däremot väntar Kanada ännu på landets första VM-medalj. Som bäst blev det en fjärdeplats i Sinclairs debutmästerskap 2003. Då gjorde hon tre mål. Hon har gjort mål även i mästerskapen 2007, 2011 och 2015. Totalt står hon på nio VM-mål inför turneringen i Frankrike.

Sinclair är spelaren att kolla in. Hon är också en av de äldre spelarna i truppen. Generationsväxlingen har gått lite längre än man hade tänkt sig genom att skador stoppar målvakten Erin McLeod och hårt jobbande mittfältaren Diana Matheson från VM-spel.

Trots deras bortavaro har Kanada många skickliga spelare. På målvaktssidan har man tre kandidater av god internationell nivå, med fjolårets LFC-målvakt Stephanie Labbé som etta. Framför dem har man en väl samspelt backlinje . Längst fram har både Janine Beckie och Nichelle Prince bra fart på benen.

På mittfältet finns kreativa mittfältaren Jessie Fleming – en spelare jag personligen är väldigt svag för. 21-åringen gör redan sitt andra VM-slutspel. Hon har en skön bollbehandling. Det har även PSG:s offensiva ytterback Ashley Lawrence.

Några unga spelare att hålla ögonen på är passningsskickliga 18-åringen Julia Grosso och tillika 18-åriga forwarden Jordyn Huitema. Den senare är väldigt stark i luftrummet, och kommer garanterat att få göra sina inhopp i VM. Hon skrev för övrigt nyligen på för PSG.

Jag har tippat Kanada som turneringens skrällag. Och det kommer jag inte att ändra nu. Både ettan och tvåan i grupp E är på motsatt sida av slutspelsträdet från vinnarna i USA:s, Frankrikes och Englands grupper, vilket förstås är ett gynnsamt läge. Det finns alltså en hyfsad chans att Christine Sinclair äntligen får spela en stor final.

Nederländerna

Nederländerna

Världsranking: 8

Guldchans: 5–10 procent.

Nyckelspelare: Sari van Veenendaal. Offensivt har Nederländerna massor av hot. Nyckeln till framgång ligger i defensiven – samt i att målvakt van Veenendaal spikar igen.

Spelare med Sverigekoppling: Målvakten Loes Geurts spelar för Göteborg. Även duon Lieke Martens (Göteborg och Rosengård) och Danielle van de Donk (Göteborg) har spelat i damallsvenskan.

Startelva i genrepet (4–2–3–1): Sari van Veenendaal – Desiree van Lunteren, Stefanie van der Gragt, Dominique Bloodworth, Kika van Es – Jackie Groenen, Sherida Spitse – Shanice van de Sanden, Danielle van de Donk, Lieke Martens – Vivianne Miedema.

Kommentar: Nederländerna har en otroligt vass offensiv. Man har extrem fart till höger i Shanice van de Sanden. Man har teknisk briljans till vänster genom Lieke Martens. Och mellan dem spelar en av världens allra bästa målskyttar – Vivianne Miedema.

Bakom sig har man två utmärkta passningsspelare i Sherida Spitse och Jackie Groenen samt en fysiskt spelande djupledslöpare i Danielle van de Donk. Jag vill nog hävda att Nederländerna har världens vassaste anfallsspel.

Groenen har för övrigt nyligen skrivit på för Manchester United.

Det nederländska laget är ganska framtungt. Det finns ganska stora brister i försvarsspelet. Inte blev det bättre av att ordinarie vänsterbacken Kika van Es skadade handen bara två minuter in i genrepet mot Australien.

van Es är dock inte borta från VM. Hoppet lever om att hon kan matchas in i turneringen.

När Nederländerna överraskande vann EM-guld på hemmaplan lyckades man väldigt bra i defensiven. Det var lite av ”anfall är bästa försvar”. Då var dessutom målvakten Sari van Veenendaal i absolut toppform. Den senaste säsongen har hon inte varit lika bra.

Nederländerna blev ju bara tvåa i sin kvalgrupp bakom Norge och tvingades till playoff för att ta sig till Frankrike. Då petades van Veenendaal efter förlusten i Oslo. I de fyra matcherna i playoffspelet fick i stället Göteborgs Loes Geurts vakta målet.

Under en lång del av säsongen har van Veenendaal varit formsvag och petad i England. Hon har problem i spelet med fötterna, vilket numera är något som är ett viktigt inslag i engelsk fotboll. Problemet för förbundskapten Sarina Wiegmann är att Geurts varit bänkad i Göteborg under våren – vilket gör att det troligen blir van Veenendaal som får förtroendet från början i VM.

Frågetecken på målvaktssidan alltså. Men som helhet känns lagets form god. I genrepet visade man god effektivitet när man besegrade Australien med 3–0.

Just Australien kan vänta på vägen fram mot en finalplats. Som tidigare konstaterats har både ettan och tvåan i Nederländernas grupp placerats på samma halva av slutspelsträdet. Så borde det inte vara, men det misstaget från Fifa kan alltså gynna Nederländerna eftersom gruppsegrarna i USA:s, Frankrikes och Englands grupper är på slutspelsträdets andra gren.

Grupptvåan i E ställs för övrigt mot tvåan i Sveriges grupp i åttondelsfinal. Det kan alltså bli Sverige–Nederländerna i Paris den 24 juni.

Mitt tips har varit hemresa för Nederländerna efter åttondels- eller kvartsfinal. Men efter genrepet känner jag mig inte alls säker. Kan de ta med sig den effektiviteten till VM, samt slippa skador – då kan laget faktiskt ta sig hela vägen.

Kameruns otämjbara lejon

Kamerun

Världsranking: 46

Guldchans: Promillenivå.

Nyckelspelare: Gabrielle Onguene. Den tekniska och kvicka CSKA Moskvaspelaren utsågs till bästa spelaren i Afrikanska mästerskapen 2016. Användbar både som offensiv mittfältare och som forward.

Spelare med Sverigekoppling: Gaelle Enganamouit har vunnit skytteligan i damallsvenskan för Eskilstuna. Hon har även spelat för Rosengård. Och Ajara Nchout har spelat för Sundsvall i elitettan. Dessutom var Augustine Ejangue skriven i Tyresö när klubben gick i konkurs. Hon spelade dock inga matcher i damallsvenskan.

Startelva i genrepet (4–3–3): Annette Ngo Ndom – Claudine Meffometou Tcheno, Christine Manie, Marie Aurelie Awona, Yvonne Leuko – Raissa Feudjio, Meyong Menene, Jeannette Yango – Christiane Bissong, Marlyse Ngo Ndoumbouk, Henriette Akaba.

Kommentar: Jag var på plats i Edmonton för fyra år sedan när damfotbollen i Kamerun hade sin största dag hittills. Landslaget skrällvann mot Schweiz och tog sig vidare till åttondelsfinal i VM.

Jublet efter slutsignalen visste inga gränser. Om inte Sverige och Australien skulle haft avspark en stund senare på samma plan tror jag att Kameruns otämjbara lejoninnor fortfarande hade varit kvar på planen i Edmonton och firat…

Kamerun firar segern.

Det roliga tog slut i åttondelsfinalen den gången. Tyvärr har inte Kamerun byggt vidare på framgången för fyra år sedan. Tvärtom har man behandlat sitt landslag på ett väldigt styvmoderligt sätt.

Efter att ha blivit trea i Afrikanska mästerskapen och därmed kvalat in till VM har vägen till Frankrike varit strulig. I januari sparkade man förbundskaptenen och ersatte med en av fystränarna, Alain Djeumfa. Den nya förbundskaptenen har inte haft många chanser att sätta sin prägel på laget. Kamerun spelar nämligen nästan inga landskamper.

Jag kan bara hitta att laget har spelat tre officiella landskamper under året, plus en match mot spanska klubblaget Levante. Två av landskamperna var en turnering i Kina, där man föll mot värdnationen med 1–0.

Känslan är att Kamerun hade kunnat vara ett bra lag, men att man har haft för dålig uppladdning för att kunna göra sig rättvisa.

Genrepselvan är från 4–0-förlusten mot Spanien. Jämfört med den matchen bör Kamerun få in de offensiva affischnamnen Gabrielle Onguéné och Gaelle Enganamouit i VM-elvan. Den förstnämnda är snabb och bra en mot en, medan Enganamouit är den stora målskytten. Vi som såg Enganamouit i Eskilstuna vet vilken enorm potential hon har. Tyvärr är det några år sedan i alla fall jag såg Kinaproffset visa det.

Noterbart också att Kamerun har en ”sen värvning”. Rutinerade mittbacken Estelle Johnson anslöt till landslaget så sent som i maj. 30-åringen är född i Kamerun, men har levt större delen av sitt liv i USA. Hon har spelat proffsfotboll både i WSL och NWSL sedan 2010, och lär vara ett väldigt bra tillskott till Kameruns mittförsvar.

Jag tror att Kamerun åker hem efter gruppspelet. Men säker är jag inte. För laget är inte chanslöst mot Nya Zeeland. The Ferns brukar ha svårt att föra matcher, och för Kamerun borde det passa bra att ligga på kontring. Det finns alltså en liten möjlighet att ta en tredjeplats i gruppen, och avancera till åttondelsfinal även den här gången. Men utgångstipset är att de otämjbara lejoninnorna bara spelar tre matcher i Frankrike.

Ali Riley

Nya Zeeland

Världsranking: 19

Guldchans: Promillenivå.

Nyckelspelare: Målvakten Erin Nayler måste göra en stark turnering om Ferns skall kunna nå slutspelet.

Spelare med Sverigekoppling: Ali Riley är svensk medborgare. Har tidigare spelat för Rosengård. Catherine ”CJ” Bott spelar för Vittsjö. I Vittsjö spelade även tidigare Hannah Wilkinson. Även Anna Green har tidigare spelat i damallsvenskan, i hennes fall för Mallbacken.

Startelva i genrepet (3–5–2): Erin Nayler – Rebekah Stott, Abby Erceg, Anna Green – Katie Bowen, Annalie Longo, Ria Percival, Olivia Chance, Ali Riley – Hannah Wilkinson, Sarah Gregorius.

Kommentar: Nya Zeeland är ett svårspelat lag. Man har en ganska tät defensiv med en bra målvakt i Erin Nayler, och flera starka huvudspelare i backlinjen. Mittbacken Abby Erceg är mycket stark i luftrummet, något som gör att Ferns även är väldigt tunga på fasta situationer.

Offensivt har man svårt att föra matcher. Men när man får kontra spelar man en rak och ganska vass fotboll. Laget har bland annat slagit Norge och England under förberedelserna, resultat som indikerar just det att man inte bara går ut och hämtar poängen från Nya Zeeland.

Problemet ligger väl i jämnheten. Utöver de fina segrarna har Ferns även åkt på en 5–0-förlust mot USA. Och i genrepet föll man med 1–0 mot Wales.

Oceaniens mästarinnor har haft en ganska strulig väg fram till VM. Ett massivt missnöje med den förre förbundskaptenen gjorde att många av nyckelspelarna antingen lade av, eller tackade nej till landslagsspel. Sedan rutinerade lagbyggaren Tom Sermanni tog över har nyckelspelarna lockats tillbaka en efter en. Under våren fick Ferns bland annat tillbaka viktiga Erceg.

Dessutom har skador ställt till det. I sista stund tvingades man stryka tilltänkta startspelaren i mittförsvaret, Meikayla Moore ur VM-truppen och ta in Nicole Stratford. Och det ordinarie anfallsparet Amber Hearn och Hannah Wilkinson har båda varit långtidsskadade. Viktiga Hearn missar VM, medan Wilkinson precis kommit tillbaka från den korsbandsskada hon drog på sig i Vittsjös cupmatch mot Jitex i fjol. Wilkinson har spelat i tre matcher i förberedelserna, och kanske kan vara redo för 45–60 minuter.

Lagkapten är numera en svensk. Ali Riley blev ju svensk medborgare innan hon lämnade Rosengård för Chelsea. Den snabba ytterbacken gör sitt fjärde VM-slutspel.

Noterbart kring Nya Zeeland är att landet ser ut att ha en ljus framtid. I fjolårets U17-VM tog landet brons, vilket självklart är en signal om att man har många spännande talanger på väg upp i A-landslaget.

Mitt tips är att Nya Zeeland tar tredjeplatsen i gruppen. Sedan gäller det för laget att kvala in bland de fyra bästa grupptreorna för att få spela åttondelsfinal. Om man tar sig till slutspel är laget en ganska otrevlig motståndare. Laget gillar ju som sagt att ligga på kontring, och som är vasst på fasta situationer. Jag tror att Football Ferns kommer att stå för någon skräll under VM. Det troliga är ändå att laget åker hem efter åttondelsfinalen.

 

Ferns först ut – Wilkinson till VM

I dag har det presenterats vilka 23 spelare som förbundskapten Tom Sermanni tagit ut att representera Nya Zeeland i sommarens VM-slutspel.

Noterbart är att Hannah Wilkinson ingår i truppen. Forwarden drog av korsbandet när Vittsjö åkte ur svenska cupen i början av oktober i fjol. Knappt sju månader senare ingår hon alltså i VM-truppen.

Jag tror att Nya Zeeland är först ut med att presentera sin VM-trupp. Jag har i alla fall inte sett att något annat lag meddelat vilka spelare de satsar på.

En snabbkoll på Sermannis val säger att han satsat på erfarenhet. Han har fått tillbaka några spelare som tidigare slutat i landslaget, som exempelvis Katie Duncan och lagkapten Abby Erceg. Det var ju bråkigt i Football Ferns under den period som österrikaren Andreas Heraf ledde laget, och flera spelare lämnade då landslaget.

En annan som är tillbaka är forwarden Emma Kete som lade av helt med fotboll efter säsongen 2016, men har precis gjort comeback – och går alltså rakt in i VM-truppen.

I truppen finns förstås också en svensk medborgare i form av Ali Riley, som gör sin fjärde VM-turnering. Där finns också en Sverigebaserad spelare i Vittsjös CJ Bott, som ju gjorde mål på Linköping i damallsvenskan i går.

Noterbart att Nya Zeelands stora målvaktstalang Anna Leat, en av huvudorsakerna till landets historiska brons i U17-VM i vintras, hamnar precis utanför truppen. Sermanni har alltså valt rutin före ungdomlig entusiasm. Hela sex spelare i truppen har tresiffrigt antal landskamper. En av de som står på fler än 100 är Ali Riley.

Här är hela truppen, lagdel för lagdel:

Målvakter:
Erin Nayler, Vic Esson och Nadia Olla.

Backar:
CJ Bott, Abby Erceg, Anna Green, Steph Skilton, Meikayla Moore, Sarah Morton, Ali Riley och Rebekah Stott.

Mittfältare:
Katie Bowen, Olivia Chance, Daisy Cleverley, Katie Duncan, Annalie Longo, Betsy Hassett och Ria Percival.

Forwards
Sarah Gregorius, Emma Kete, Paige Satchell, Rosie White och Hannah Wilkinson.

Nya Zeeland har lottats in i grupp E, där de ställs mot Kanada, Nederländerna och Kamerun. Det här rutinerade laget bör ha hyfsade chanser att ta sig vidare ur gruppen. Troligtvis krävs det tre poäng och plusmålskillnad.

USA vann, Australien fortsätter att imponera

USA besegrade Brasilien med 4–1 i natt, ett resultat som innebär att amerikanskorna stod som slutsegrare i Tournament of Nations på bättre målskillnad än tvåan Australien.

Den amerikanska damfotbollssidan The Equalizer konstaterar efter segern att USA nu har 19 raka landskamper utan förlust, och utropar laget som stor guldfavorit i nästa års VM-slutspel.

Visst, sedan 1–0-förlusten mot Australien i slutet av juli i fjol, en match som ingick i 2017 års Tournament of Nations, har USA 16 segrar och tre kryss. Det är förstås otroligt imponerande, och jag håller med om att USA i nuläget finns bland guldfavoriterna till nästa års VM-slutspel.

Innan jag fortsätter mina funderingar har skall jag berätta att det var länge sedan jag såg USA spela. Deras landskamper avgörs ofta mitt i natten svensk tid, så även de tre matcherna i den senaste veckans turnering.

Därav har jag ingen bild av hur USA:s spel ser ut för tillfället. Dock har man ju förstått att de hittat defensiv stabilitet genom att spela stabila Julie Ertz som defensiv mittfältare framför ett mittbackspar med spelskickliga Becky Sauerbrunn och talangfulla Tierna Davidson.

Dessutom har man höjt den offensiva kreativiteten rejält när man kunnat spela Lindsey Horan på centralt mittfält och både Megan Rapinoe och Tobin Heath på kanterna. Framför allt verkar Heath inte bara vara frisk, hon verkar även vara i toppform.

Det är bra för internationell damfotboll med ett starkt USA eftersom det är ett stort land där damfotbollen har hög status.

Det som gör att jag ändå vill avvakta med att ropa ut att USA är klara VM-favoriter är ju att 18 av de här 19 matcherna har spelats i USA, inför en stor hemmapublik, Huvuddelen av motståndarna har inte bara haft bortaplan, utan även tidsomställning att ta hänsyn till.

Den enda bortamatchen USA haft det senaste året spelades mot Kanada i Vancouver, och slutade 1–1. De andra kryssen har varit mot Frankrike och Australien, två lag jag ser som ungefär lika stora guldfavoriter i VM som amerikanskorna.

Klart är att USA är tillbaka på banan igen, vilket är kul. Ett annat lag som är på banan är nämnda Australien. The Matildas har jag sett i nästan tre halvlekar under den senaste veckans turnering.

Jag såg dem försvara sin ledning mot Brasilien i första matchen och jag såg dem vinna mot ett trubbigt Japan med 2–0 i natt. Även om Japan faktiskt vann mot Australien i finalen av de Asiatiska mästerskapen tidigare i år skulle jag säga att förbundskapten Asako Takakura har problem, anfallsproblem.

Australien–Japan var nämligen en match där japanskorna var klart bättre i spelet fram till mitten av motståndarnas planhalva. Så långt har Japan har ett väldigt bra passningsspel. Däremot saknas både djupledshot och spelare som kan slå en öppnande passning med hög kvalitet. Japan har helt enkelt inga nycklar att ta sig igenom starka försvar.

Därför förlorade Japan alla sina tre matcher i Tournament of Nations. Därför tror jag att japanskorna får det väldigt svårt att ta sig till en tredje raka VM-final nästa år. Det framgångsrika laget under Norio Sasaki hade snabbhet på kanterna i Shinobu Ohno och Nahomi Kawasumi och man hade kanske världens bästa passningsspelare och tia i Homare Sawa. I OS 2012 hade man dessutom en toppforward av högsta världsklass i Yuki Nagasato.

Även om Kawasumi var med i veckans trupp, och Nagasato börjar komma upp ur en lång formsvacka, känns alltså dagens Japan väldigt trubbigt. Det blir intressant att se hur förbundskapten Takakura kommer att agera under det närmaste året för att lösa sina anfallsproblem.

Alanna Kennedy

Australien har däremot inga anfallsproblem. Genom segern kommer man att passera Japan på världsrankingen, och återigen vara Asiens bästa lag.

The Matildas är lite av Japans motsats. De har lite problem med uppspelen, även om Alanna Kennedy nog är en av världens tre–fyra bästa mittbackar. Däremot har man inga offensiva problem. När man väl kommer till anfall har man sylvassa Sam Kerr längst fram och extremt hög fart på en hel hög spelare, inte minst på ytterbacksplatserna med Hayley Raso och Ellie Carpenter.

Hayley Raso

För mig var just 18-åriga Carpenter det stora utropstecknet hos The Matildas. Tidigare har jag tyckt att hon varit med mer för att hon är ett ungt framtidsnamn än för att hon är redo för A-landslaget. Så var det inte nu, Carpenter har vuxit in i den internationella seniorfotbollen och är redan en internationell toppspelare. Får hon fortsätta att vara skadefri finns inga gränser för hur bra hon kan bli.

Carpenter är född 2000. Under turneringen fick även Amy Sayer (född 2001) och Mary Fowler (född 2002) göra sina debuter i A-landslagssammanhang. Det finns förstås faror med att släppa fram sina talanger i väldigt tidig ålder. Skulle de stanna i utvecklingen är det risk att den tidiga debuten mer blir ett hinder än en uppmuntran, att spelarna knäcks mentalt.

Men Australien har goda erfarenheter av att släppa fram spelare tidigt. Och om Sayer och Fowler får samma utveckling som Carpenter och Kerr (båda debuterade som 15-åringar) och Caitlin Foord (debuterade som 16-åring) är framtiden riktigt ljus för The Matildas.

Caitlin Foord

Nämnda Foord har varit skadad en längre period, och missade bland annat Asiatiska mästerskapen. Under Tournament of Nations gjorde hon tre korta inhopp. Det längsta var 22 minuter i natt mot Japan, och jag tyckte allt att hon ser ut att vara på väg tillbaka till toppformen igen – och då lyfter Australien ytterligare.

Min känsla är att Australien definitivt blir att räkna med i VM nästa år. Den spets laget besitter gör dem till en minst lika stor guldfavorit som USA. I varje fall för mig.

Slutligen några övergångar. PSG:s trupp kändes tunn i International Champions Cup, där laget kom sist. I dag har man gjort klart med Kinas duktiga mittfältare Wang Shuang.

I engelska WSL håller nykomlingen West Ham på att bygga ett spännande lag. Senast att ansluta är Nya Zeelands duktiga ytterback Ria Percival. Sedan tidigare har man knutit upp spelare som Jane Ross, Julia Simic, Claire Rafferty och Gilly Flaherty.

Febern stiger – fler klara OS-trupper

I morgon är det tre veckor kvar till Sveriges första match i OS, och personligen känner jag att febern så smått börjar stiga.

Land efter land presenterar ju sina trupper. I dag kommer två intressanta då Brasilien och USA skall meddela vilka 18 spelare vardera de satsar på. Efter att ha sett USA mot Sydafrika i lördags känner jag mig rätt säker på att Jill Ellis kommer att chansa med att ta med både Megan Rapinoe och Carli Lloyd. Även om ingen av dem i nuläget är i matchform visade övriga spelare att den offensiva kraften och kreativiteten hos dem inte räckte till. Så jag gissar att Ellis och hennes stab kommer att göra allt för att få Rapinoe och Lloyd i speldugligt skick.

Utöver att trupperna blir klara en efter en är vi ju snart framme vid de olika lagens genrep. En mycket intressant match spelas på lördag 21.00 – då möts Frankrike och Kina. Matchen är intressant dels eftersom det finns frågetecken kring statusen på det franska laget, dels för att Sverige ju möter Kina i gruppen. Och min känsla är att Kina kommer att vara riktigt bra i Rio. Absolut en medaljkandidat.

Jag är ingen spelare, men kollade ändå på Svenska Spels odds kring OS-fotbollen. Där är 6 gånger pengarna på kinesisk gruppseger, 25 gånger pengarna på guld och 5,50 gånger pengarna på medalj de tre spel jag i nuläget tycker känns mest intressanta. Men vem vet, jag kanske har en helt annan uppfattning om Kinas lag vid 23-snåret på lördag.

Kinas franske förbundskapten Bruno Bini presenterade för övrigt sin trupp i helgen. Den ser ut så här:

Målvakter: Zhao Lina och Zhang Yue.

Backar: Liu Shanshan, Xue Jiao, Gao Chen, Wu Haiyan, Li Dongna och Zhao Rong.

Mittfältare: Ren Guixin, Tan Ruyin, Pang Fengyue, Zhang Rui och Yang Man.

Forwards: Ma Xiaoxu, Yang Li, Wang Shanshan, Wang Shuang och Gu Yasha.

Reserver: Han Peng, Li Ying, Lou Jiahui och Bi Xiaolin.

Samtliga de 13 spelare som var på planen när jag såg Kina mot Australien i vårens OS-kval ingår även i OS-truppen. Det handlar om ett otroligt väldrillat lag som är otroligt snabbt på att stänga motståndarnas passningsvägar. Och som har stor bolltrygghet i offensiven.

Truppen har stora likheter med det lag som åkte ut mot USA med 1–0 i kvartsfinal i fjolårets VM. Från den startelva man ställde upp i kvartsfinalen saknas målvakten Wang Fei samt utespelarna Han Peng (reserv) och Wang Lisi i 18-mannatruppen. Fei och Lisi var båda nyckelspelare i VM, men har inte ingått i nya förbundskapten Binis planer. Stjärnmålvakten Fei bröt med landslaget i våras under dramatiska och uppmärksammade former. Läs mer om det här.

Ytterligare en OS-trupp som jag inte presenterat här på bloggen är klar. Det handlar om Nya Zeelands Football Ferns, ett lag som innehåller flera Sverigebaserade spelare. I förbundskapten Tony Readings meriterade trupp finns som väntat Rosengårds Ali Riley och Mallbackens Kirsty Yallop och Anna Green.

Här är truppen i sin helhet:

Målvakter: Erin Nayler (Norwest United) och Rebecca Rolls (Three Kings Utd).

Backar: Ali Riley (Rosengård, Sverige), Anna Green (Malbacken, Sverige), Abby Erceg (Western New York Flash USA), Katie Bowen (FC Kansas City, USA), Ria Percival (FC Basel, Schweiz), Meikayla Moore (Cashmere Technical), Rebekah Stott (Claudelands Rovers)

Mittfältare: Kirsty Yallop (Malbacken, Sverige), Rosie White (Liverpool, England), Katie Duncan (FC Zurich, Schweiz), Betsy Hassett (Ajax, Nederländerna) och Annalie Longo (Cashmere Technical).

ForwardsAmber Hearn (USV Jena, Tyskland), Sarah Gregorius (Speranza FC Osaka-Takatsuki, Japan), Jasmine Pereira (Three Kings United) och Hannah Wilkinson (University of Tennessee, USA).

ReserverVictoria Esson (målvakt, Ferrymead Bays), Catherine Bott (Forrest Hill Milford United AFC), Daisy Cleverley (Eastern Suburbs AFC) och Paige Satchell (Three Kings United).

 

VM 2015: Lag 14–17, Slutspelskandidater

Dags för del två i min genomgång av VM:s 24 lag. Jag har kommit till de fyra första av de åtta lag jag kallar slutspelskandidater.

Vinjetten slutspelskandidater är något missvisande eftersom den ojämna lottningen har gjort att några de här nationerna kommer att få svårt att nå slutspelet medan ett par av blåbärsnationerna har ganska bra odds.

Sportsligt sett är ändå de här lagen klart bättre än de sju blåbärslag som jag presenterade i genomgångens första inlägg:

14) Nya Zeeland
Världsrankning: 17 – har som bäst varit rankat som nummer 16.

Hade det bara handlat om hjärta hade Nya Zeelands Football Ferns varit med bland guldfavoriterna – för här har vi ett lag som kämpar.

Man har en utmärkt målvakt i Erin Nayler och starka ytterbackar i Englandsfödda Ria Percival och Rosengårds USA-födda Ali Riley. Sverigebekant är förstås även Vittsjömittfältaren Kirsty Yallop.

Percival spelar i Frauen-Bundesliga, där har man även spelare som Amber Hearn (Jena) och Rebekah Stott (SC Sand). Ytterligare några spelare har provat på engelska WSL eller amerikanska NWSL de senaste åren. Sarah Gregorius har spelat i Tyskland men återfinns nu i Elfen Saitama i japanska Nadeshiko League.

Nya Zeeland har alltså många spelare med internationell rutin, man var i kvartsfinal i OS för tre år sedan och deras ungdomslandslag har fått känna på spel i F20-VM flera gånger de senaste åren. Laget är jobbigt att möta, och slår ur underläge i VM.

Lottningen är nämligen svår, men inte omöjlig. Laget har hamnat i grupp A där man i tur och ordning möter Holland, Kanada och Kina. Jag tror inte att Nya Zeeland går mål- eller poänglöst genom den gruppen – utan gissar att man har snor tredjeplatsen.

I så fall kan det blir åttondelsfinal mot segrarna i grupperna B eller C, alltså troligen Tyskland/Norge eller Japan/Schweiz – och det är för starka motståndare. Tar sig Nya Zeeland längre än åttondelsfinal är det en skräll.

15) Nigeria
Världsrankning: 33 – har som bäst varit rankat som nummer 24.

De regerande afrikanska mästarinnorna kommer till VM utan etablerade Sverigeproffs som Faith Ikidi, Sarah Michael, Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu. Det känns ju faktiskt väldigt konstigt, inte minst då flera av dem är spelare av världsklass.

Kaxige förbundskapten Edwin Okon har däremot tagit med 39-åriga division 2-spelaren Perpetua Nkwocha i sin bruttotrupp, som i övrigt mest bygger kring de nigerianska lag som haft stora framgångar vid de tre senaste F20-VM:n.

Utåt verkar för övrigt förbundskapten Okon ganska dåligt utbildad på hur man agerar för att nå framgång på den internationella scenen. Hans uttalanden efter VM-lottningen fick i alla fall mitt förtroende att rasa till botten. Okon sa:

”Vi behöver ingen information om våra motståndare, allt vi behöver är att förbereda oss mycket bra och sedan spela. Vi är inte nervösa inför något motstånd även om vi vet att alla lag i VM är bra. Vi hoppas vinna vår grupp och med Gud på vår sida och med goda förberedelser hoppas vi nå vårt mål och gå hela vägen.”

Hoppas för Nigerias skull att nonchalansen kring motståndarscoutingen bara var snack och inte allvar. Även om Englandsproffset Asisat Oshoala är en av världens främsta talanger kommer förstås inte Okons lag att gå hela vägen i VM. Laget får tvärtom vara väldigt nöjt om de kan ta sig vidare ur gruppspelet.

Nigeria har genomgått en generationsväxling sedan de misslyckades med att kvala in till OS 2012. De har dock massor av talang och individuell skicklighet i truppen. Jag har sett och imponerats av Nigerias lag i de tre senaste F20-VM:n. Där har man kommit hem med två silver och en fjärdeplats – något som bara toppas av Tyskland. Spelarna som nått framgångarna är födda 1991–94 och utgör basen i Okons VM-trupp. En trupp som alltså har framtiden för sig.

Ursprungstipset blir dock att Nigeria kommer sist i grupp D och följaktligen åker ut direkt den här gången. Det hindrar inte att Super Falcons – som laget kallas – är en otäck första motståndare för Sverige. Laget är svårscoutat, kommer till Kanada med massor av ungdomlig entusiasm och känslan är att det kan spela en ganska oförutsägbar fotboll.

Jag skrev för övrigt ett längre inlägg om Nigeria i januari, läs det här.

16) Kina
Världsrankning: 16 – har som bäst varit rankat som nummer 5.

Jag har sett Kina i flera landskamper det senaste året, ändå kan jag bara namnge en spelare, duktiga Potsdammålvakten Wang Fei. Hon kändes som lite av en chansning när hon värvades till Frauen-Bundesliga, men har sett väldigt stabil ut under våren. Konstigt nog var Wang petad i tyska cupfinalen, något hon inte såg ut att uppskatta.

Utöver Wang är det alltså ett ungt och väldigt profillöst lag som Kina ställer upp med i sin VM-comeback. Kina var ju en stormakt inom damfotbollen på Sun Wen:s tid. Åren 1991–2007 nådde man minst kvartsfinal i alla VM-turneringar och man har spelat final i både VM och OS.

Men de senaste åtta åren har Kina tappat mark. Man missade kvalet både till VM 2011 och OS 2012. Och när man nu är tillbaka på den internationella scenen igen är man långt ifrån något favorittryck. Tvärtom vore det en framgång för det kinesiska laget om man överlevde gruppspelet.

Det innebär inte att jag tror att kinesiskorna blir någon slagpåse i grupp A. Laget har kapacitet att sno poäng mot topplag. Det senaste halvåret har man exempelvis kryssat både mot USA och Brasilien.

Det jag har sett av Kina är det ett bollskickligt och välorganiserat lag, som dock saknar en del genombrottskraft i offensiven. Jag tror helt enkelt att Kanada, Holland och Nya Zeeland har vassare lag. Men lek med tanken att värdnationen inte pallar med nerver och förväntningar i premiären mot just Kina. Då kan kinesiskorna mycket väl skaffa sig en kanonstart på turneringen. Och då kan det bli slutspel.

Åttondelsfinal är inte orealistiskt – men skulle laget gå längre än så tycker jag att det är överraskande.

17) Sydkorea
Världsrankning: 18 – har som bäst varit rankat som nummer 16.

Sydkorea är ett nytt lag på VM-scenen. Nationen har gjort bra ifrån sig i många ungdomsmästerskap, men inte alls lyckats på seniornivå. När man nu får spela VM-slutspel är det fjolårets bästa spelare i engelska WSL, Ji So-Yun, som skall göra mirakel.

Ji So-Yun är en makalöst bra spelare, en av de allra bästa i världen. När hon spelade ihop med en stor mängd japanska världsmästare i Inac Kobe Leonessa var hon den lysande stjärnan. Tyvärr är inte omgivningen i Sydkoreas landslag på samma nivå som i Inac Kobe, vilket gör att Chelseastjärnan riskerar att få bära ett lite väl tungt lass på sina axlar.

Det finns mycket bolltrygghet i Sydkoreas trupp. De flesta spelarna är kvicka och passningsskickliga och laget är välorganiserat. Däremot saknas en hel del kraft, inte minst den offensiva genombrottskraften.

Laget känns även tunt i defensiven, då tänker jag exempelvis på att man riskerar att vara sårbara vid fasta situationer. Offensivt har man utöver Ji So-Yun en spelare med en intressant historia i Park Eun-Seon. Jag skrev om henne för något år sedan då konkurrentklubbarna i den koreanska ligan anklagade henne för att vara en man. Hon är en hon – och nu skall forwarden försöka visa sitt målsinne även på VM-nivå.

Sydkorea har fått en ganska gynnsam lottning. Man spelar i grupp E mot Brasilien, Costa Rica och Spanien. Där bör man trots allt ha goda möjligheter att placera sig som trea före Costa Rica. Det kan alltså bli åttondelsfinal för koreanskorna – något som vore en framgång. Längre än så lär man däremot inte avancera. Sydkorea skulle nämligen vara en drömmotståndare i åttondelsfinal för samtliga andra nationer.

Mallbacken, marginaler, Marta, Klinga, Öqvist och Magnusdottir

Mallbacken hade marginalerna mot sig i förra veckan. I dag var det dags igen. Senast handlade det om straffar. I dag om speltid.

Nu har jag ingen aning om huruvida tilläggsminuterna i Piteå och Mallbacken var berättigade eller inte. Däremot vet jag att just speltiden är fotbollens flummigaste regel – tillsammans med hands. För hur lång matchen skall vara avgörs helt och hållet av domaren, och ingen annan kan veta hur mycket tillägg det blir, eller när slutsignalen kommer att ljuda.

Hursomhelst förändrades läget i den damallsvenska bottenstriden rätt rejält på övertid i dagens matcher. Först gjorde Josefin Johansson 3–2 till Piteå mot Kristianstad i minut 92. Det var Johanssons tredje mål i matchen, och innebar att Piteå nu har 21 poäng, och sannolikt har säkrat sitt damallsvenska kontrakt.

Blakely Mattern

Blakely Mattern

En timme senare tappade Mallbacken sin seger mot Kif Örebro i minut 94. Amerikanska Blakely Mattern hade givit värmländskorna ledning i den första halvleken. Det såg alltså ut att bli tre nödvändiga poäng i nedflyttningsstriden. Men Sarah Michael förstörde dagen för Mallbacken på övertid.

Där försvann två vansinnigt viktiga poäng. Ja, mycket talar för att Mallbackens plats i damallsvenskan 2014 också försvann på övertid i dag. För i Skåne vann Vittsjö med klara 5–0 mot Sunnanå. Där gjorde skotska Jane Ross tre mål. De tre poängen gör att Vittsjö precis som grannen Kristianstad står på 20 poäng, och är mycket nära säkrat kontrakt.

Jane Ross

Jane Ross

För efter dagens matcher står nedflyttningsstriden mellan Jitex och Mallbacken. Och där är det klar fördel Mölndalslaget. Jitex har nämligen tre poängs försprång, samt det klart lättaste programmet.

Man har hemmamatcher mot Kristianstad och Piteå samt bortamatch mot Sunnanå kvar. Och som jag ser det behöver man fyra poäng till för att hänga kvar.

Mallbacken har nämligen både Malmö och Tyresö kvar att möta. Där borde det inte bli någon poäng. Vinner man mot Sunnanå och Piteå kommer man upp på 20 poäng. Fler lär man inte ta. De tappade poängen i dag – och i Mölndal – kan alltså blir riktigt kostsamma.

Fast det är förstås inte bara otur som gör att Mallbacken ligger näst sist i serien. Borta mot Kristianstad förra helgen bjöd man på ett väldigt billigt 1–0-mål redan i matchupptakten. Det och KDFF:s övriga två mål från matchen går att se i den här matchannonsen:

I övrigt i dag tog Malmö de tre poäng som alla väntat sig att de skulle ta borta mot Jitex. Anja Mittag och Ramona Bachmann gjorde målen i 2–0-segern. Segern sätter förstås extra press på Tyresö inför morgondagens möte i Umeå. Den matchen sänds för övrigt på Tv4sport 19.20.
Där kommer Marta att göra comeback. I varje fall om man skall tro UIK:s hemsida.

Lisa Klinga

Lisa Klinga

Piteås Tyresölån Lisa Klinga skadades sig tydligen i matchen mot Kristianstad. Obekräftade uppgifter talar om ett benbrott. Hoppas de uppgifterna inte stämmer.

Tillagt i efterhand: Det verkar inte bättre än att Klinga verkligen har drabbats av ett benbrott. Läs mer här.
Tillagt i efterhand 2: …och här kom trots allt lugnande besked.

* I Tyskland gjorde Jena en favorit i repris – agerade skrällag i Frauen-Bundesliga. Förra veckan tog man poäng efter 1–1 i Potsdam. I dag spelade man 1–1 hemma mot regerande Champions Leaguemästarinnorna Wolfsburg.
Och för andra veckan i rad kom poängräddaren från Nya Zeeland. Mot Potsdam var det Ria Percival som gjorde målet. Mot Wolfsburg var det Amber Hearn som kvitterade i 88:e minuten. Wolfsburgs mål gjordes för övrigt av Nadine Kessler.

Nadine Kessler

Nadine Kessler

Nilla Fischer spelade hela matchen. Däremot fick Sofia Jakobsson återigen agera inhoppare för sin nya klubb, Cloppenburg. De spelade 0–0 mot Leverkusen.

* I Frankrike fick vi två tvåmålsskyttar i dag. Att Lotta Schelin gjorde två mål i Lyons 10–1-seger mot Muret var knappast oväntat. Hon byttes in i halvtid, i en redan avgjord match där Eugenie Le Sommer blev tremålsskytt, medan Laetitia Tonazzi och Camille Abily gjorde som Schelin – två mål var.

Men även Josefine Öqvist gjorde två mål i dag. Montpellier vann med 4–0 mot Yzeure, och svenskan gjorde andra och tredje målen.

Josefine Öqvist

Josefine Öqvist

* I England vann både Arsenal och Bristol i dag. Därmed blir det en helt avgörande guldfinal i sista omgången. Och det blir ett nytt mästarlag, för Arsenal kan numera som bäst bli tvåa. Guldet hamnar hos Louise Fors i Liverpool eller i Bristol. Om två veckor vet vi mer…

* I Danmark har fjolårets seriesuveräner Bröndby startat svagt. I dag föll de mot Fortuna Hjörring med 1–0. Segerskytt blev danska EM-spelaren Nadia Nadim. Hjörring leder serien på fem segrar och ett kryss. Bröndby har spelat fyra matcher och samlat sju poäng.

Nadia Nadim

Nadia Nadim

* I Norge hittar vi helgens målskytt. När svensklaget Avaldsnes vann med 5–0 mot Medkila gjorde isländska Holmfridur Magnusdottir lagets fyra första mål. Tre av dem kom i första halvlek, vilket innebär att hon stod för ett tvättäkta hattrick.

Holmfridur Magnusdottir

Holmfridur Magnusdottir

* Skottland. I regn och hagel spelade Glasgow City oväntat 0–0 mot Rangers i skotska Women’s Premier League. Därmed får Glasgow vänta med sin guldfest i ett par veckor. Man leder nämligen med elva poäng för Hibernian med fyra omgångar kvar att spela.

* Avslutningsvis till veckans bästa publiksiffra. Den kom inte på gratismatchen i Mölndal. Jitex fick dock ändå hyfsade 923 åskådare i Malmömatchen. Nej, för att hitta veckans publikmatch får vi åka till Niigata på den japanska östkusten. Där såg 8027 personer Albirex Niigata förlora med 3–1 mot NTV Beleza i går.

Japanska guldhattar – och vitryska

Det blev inga guldhattar i Sverige. Det blev inte heller några i Japan. I varje fall inte av det slag som vi använder i Norden.
Fast de traditionella hattar som japanerna firar sina guld iklädda är väl på alla sätt ett slags guldhattar… Intressant förresten att man skall ha skyddsglasögon till.

Det blev inget firande för Malmö, men hos Jitex kunde man hälla upp skumpan i helgen. Det damallsvenska kontraktet är ju numera helt klart.
Däremot kan inte Kif Örebro fira ännu. De har tre poäng och sex mål upp på Djurgården inför sista omgången. Då spelar Kif hemma mot redan nedflyttade AIK. Djurgården spelar hemma mot Piteå. Men eftersom Örebro dessutom har fler gjorda mål måste Djurgården i praktiken ta in sju mål. Tufft.

Magdalena Ericsson

Även om jag inte skulle satsa min bil på att Djurgården klarar det här, så finns chansen. För det har hänt så många konstiga saker de senaste veckorna att man inte kan veta. Fast djurgårdarna själva verkar inte förstå att de kan hänga kvar. Jag såg att Magdalena Ericsson skrev på sin twitter att ”Vi har åkt ur allsvenskan.”

* I Tyskland vann de tre topplagen. Jag såg första halvleken av Jena–Potsdam, och det var fotboll av väldigt dålig kvalitet. Framför allt från Potsdam. Däremot stod Jena upp bra, inte minst deras 17-åriga målvakt Franziska Ippensen. Men mest imponerades jag av deras Nya Zeeländska landslagsspelare Ria Percival – en riktig klasspelare. Efter paus gjorde Potsdam tre mål, och vann med 3–0. Höjdpunkter från matchen ser du här.

Yuki Ogimi

Yuki Ogimi

Antonia Göransson spelade 82 minuter för Potsdam. För Frankfurt fick Sara Thunebro göra ett 18 minuter långt inhopp. Man vann med 1–0 mot Freiburg efter tidigt mål av schweiziskan Ana Crnogorcevic.
Conny Pohlers gjorde tre mål när det tredje topplaget, Wolfsburg, vann med 4–0 mot forna storheten Duisburg. Pohlers dubblade därmed sin målskörd den här säsongen och avancerade till andra plats i skytteligan. Hon är två mål bakom ledande Yuki Ogimi, som gjorde sitt åttonde mål för säsongen i segern mot Jena.

* Varken Lotta Schelin eller Kosovare Asllani blev målskyttar i Frankrike. Men samtliga topplag vann sina matcher. Tuffast var det för Montpellier som gjorde sina båda mål i 2–0-seger mot Rodez på övertid. Först slog Hoda Lattaf till efter 90+1 och sedan ökade Marie-Laure Delie till 2–0 efter 90+4.

Lyon vann med 3–0 mot Guingamp efter mål av Elise Bussaglia (straff) och två av skytteligaledande Camille Abily, som nu är uppe på tolv fullträffar. Delie delar på åtta mål andraplatsen med Lyons Laetitia Tonazzi. Tonazzi och Schelin delade för övrigt på matchen mot Guingamp. Svenskan spelade den andra halvleken.
Slutligen vann PSG med 2–0 borta mot poänglösa tabelljumbon Issy efter mål av Kheira Hamraoui och Lindsey Horan. Där spelade Asllani 90 minuter.

Här är förresten ett intressant klipp med bland annat Schelin och Delie, där de gör reklam för Eurosports sändningar från Feminine Division 1. Och här är ett klipp från inspelningen av reklamklippet.

* I Norge behöver Lilleström numera bara en ytterligare poäng innan de får dra på sig sina guldhattar. LSK hade fem olika målskyttar när man vann med stabila 5–1 mot Klepp. Isabell Herlovsen gjorde sitt 21:a mål, och hon är nu bara tre mål bakom Ada Stolsmo Hegerberg i toppen av skytteligan.
I övrigt verkar det som att Röa har fått tillbaka de två poäng som de tidigare blev fråntagna på grund av dålig ekonomi. Röa är i nuläget trea, en poäng bakom tvåan Stabaek. Men fyran Arna-Björnar har en uppskjuten match, och kan på onsdag gå upp på samma poäng som Stabaek.

* I de afrikanska mästerskapen fick arrangörslandet Ekvatorial-Guinea en kanonstart, då man vann med 1–0 mot Sydafrikas Banyana Banyana inför 15000 åskådare. Gloria Chinasa från polska mästarlaget Unia Racibórz nickade in segermålet i den första halvleken.
Ekvatorial-Guinea är en hård diktatur, och man kan lätt tro att huvuddelen av publiken var kommenderad till arenan…
Även DR Kongo vann sin öppningsmatch med 1–0, i deras fall mot Senegal.

* Ett annat mindre demokratiskt land är Vitryssland. Där har mitt favoritlag Molodechno gjort lite av en bragd. Efter 2–1-seger i sista omgången mot Viktorya-86 Brest undviker nämligen troligen Molodechno jumboplatsen i ligan. Det trots att man släppt in fler än tio mål per match i snitt. Målskillnaden efter 27 omgångar slutar på 7–271.

Molodechno har dock sex poäng, medan Viktorya-86 Brest har fyra, och ser ut att bli sist. De senare har dock en uppskjuten match mot tredjejumbon Victorya Voronovo, och kan vid seger passera Molodechno. När det gäller insläppta mål lär dock inget lag kunna mäta sig med mina favoriter…

Om någon undrar vilka som får ta på guldhattarna i vitryska premier league, så blev det Bobruichanka…