Den stora VM-guiden – grupp E

Den näst sista gruppen, grupp E, startar med en match under måndagskvällen och ytterligare en under tisdagen. Det är en grupp där kampen om gruppsegern känns vidöppen mellan Kanada och Nederländerna. Här är bloggens genomgång av lagen i grupp E:

Stephanie Labbé

Kanada

Världsranking: 5

Guldchans: 5–10 procent

Nyckelspelare: Christine Sinclair – 35-åringen (fyller 36 i nästa vecka) behöver göra fyra landslagsmål till för att bli tidernas bästa målskytt någonsin i landslagssammanhang.

Spelare med Sverigekoppling: Trion Sabrina D’Angelo (Vittsjö), Jenna Hellstrom (Kif Örebro) och Shannon Woeller (Eskilstuna) spelar i damallsvenskan. Tidigare har även Stephanie Labbé (Piteå, Örebro och Linköping), Allysha Chapman (Sirius och Eskilstuna), Shelina Zadorsky (Vittsjö) och Sophie Schmidt (Kristianstad) spelat i Sverige.

Startelva i genrepet (4–2–3–1): Stephanie Labbé – Ashley Lawrence, Kadeisha Buchanan, Shelina Zadorsky, Allysha Chapman – Sophie Schmidt, Desiree Scott – Janine Beckie, Jessie Fleming, Nichelle Prince – Christine Sinclair.

Kommentar: Kanada har spelat åtta landskamper i år. På dem har de fem segrar, en straffseger och två kryss – och totala målskillnaden 8–1.

Då har man ändå mött lag som Norge, Sverige, England och Spanien. Kanada anno 2019 är ett starkt och stabilt lag. Man var redan bra i OS 2016 – där vann man fem av sex matcher och kom hem med ett brons.

Det har hänt mycket under veteranen och superstjärnan Christine Sinclair:s karriär. När den snart 36-åriga måldrottningen slog igenom var Kanada ett fysiskt benknäckargäng. Nu har man ett mycket mer spelskickligt lag.

Man har också två raka OS-brons i bagaget. Däremot väntar Kanada ännu på landets första VM-medalj. Som bäst blev det en fjärdeplats i Sinclairs debutmästerskap 2003. Då gjorde hon tre mål. Hon har gjort mål även i mästerskapen 2007, 2011 och 2015. Totalt står hon på nio VM-mål inför turneringen i Frankrike.

Sinclair är spelaren att kolla in. Hon är också en av de äldre spelarna i truppen. Generationsväxlingen har gått lite längre än man hade tänkt sig genom att skador stoppar målvakten Erin McLeod och hårt jobbande mittfältaren Diana Matheson från VM-spel.

Trots deras bortavaro har Kanada många skickliga spelare. På målvaktssidan har man tre kandidater av god internationell nivå, med fjolårets LFC-målvakt Stephanie Labbé som etta. Framför dem har man en väl samspelt backlinje . Längst fram har både Janine Beckie och Nichelle Prince bra fart på benen.

På mittfältet finns kreativa mittfältaren Jessie Fleming – en spelare jag personligen är väldigt svag för. 21-åringen gör redan sitt andra VM-slutspel. Hon har en skön bollbehandling. Det har även PSG:s offensiva ytterback Ashley Lawrence.

Några unga spelare att hålla ögonen på är passningsskickliga 18-åringen Julia Grosso och tillika 18-åriga forwarden Jordyn Huitema. Den senare är väldigt stark i luftrummet, och kommer garanterat att få göra sina inhopp i VM. Hon skrev för övrigt nyligen på för PSG.

Jag har tippat Kanada som turneringens skrällag. Och det kommer jag inte att ändra nu. Både ettan och tvåan i grupp E är på motsatt sida av slutspelsträdet från vinnarna i USA:s, Frankrikes och Englands grupper, vilket förstås är ett gynnsamt läge. Det finns alltså en hyfsad chans att Christine Sinclair äntligen får spela en stor final.

Nederländerna

Nederländerna

Världsranking: 8

Guldchans: 5–10 procent.

Nyckelspelare: Sari van Veenendaal. Offensivt har Nederländerna massor av hot. Nyckeln till framgång ligger i defensiven – samt i att målvakt van Veenendaal spikar igen.

Spelare med Sverigekoppling: Målvakten Loes Geurts spelar för Göteborg. Även duon Lieke Martens (Göteborg och Rosengård) och Danielle van de Donk (Göteborg) har spelat i damallsvenskan.

Startelva i genrepet (4–2–3–1): Sari van Veenendaal – Desiree van Lunteren, Stefanie van der Gragt, Dominique Bloodworth, Kika van Es – Jackie Groenen, Sherida Spitse – Shanice van de Sanden, Danielle van de Donk, Lieke Martens – Vivianne Miedema.

Kommentar: Nederländerna har en otroligt vass offensiv. Man har extrem fart till höger i Shanice van de Sanden. Man har teknisk briljans till vänster genom Lieke Martens. Och mellan dem spelar en av världens allra bästa målskyttar – Vivianne Miedema.

Bakom sig har man två utmärkta passningsspelare i Sherida Spitse och Jackie Groenen samt en fysiskt spelande djupledslöpare i Danielle van de Donk. Jag vill nog hävda att Nederländerna har världens vassaste anfallsspel.

Groenen har för övrigt nyligen skrivit på för Manchester United.

Det nederländska laget är ganska framtungt. Det finns ganska stora brister i försvarsspelet. Inte blev det bättre av att ordinarie vänsterbacken Kika van Es skadade handen bara två minuter in i genrepet mot Australien.

van Es är dock inte borta från VM. Hoppet lever om att hon kan matchas in i turneringen.

När Nederländerna överraskande vann EM-guld på hemmaplan lyckades man väldigt bra i defensiven. Det var lite av ”anfall är bästa försvar”. Då var dessutom målvakten Sari van Veenendaal i absolut toppform. Den senaste säsongen har hon inte varit lika bra.

Nederländerna blev ju bara tvåa i sin kvalgrupp bakom Norge och tvingades till playoff för att ta sig till Frankrike. Då petades van Veenendaal efter förlusten i Oslo. I de fyra matcherna i playoffspelet fick i stället Göteborgs Loes Geurts vakta målet.

Under en lång del av säsongen har van Veenendaal varit formsvag och petad i England. Hon har problem i spelet med fötterna, vilket numera är något som är ett viktigt inslag i engelsk fotboll. Problemet för förbundskapten Sarina Wiegmann är att Geurts varit bänkad i Göteborg under våren – vilket gör att det troligen blir van Veenendaal som får förtroendet från början i VM.

Frågetecken på målvaktssidan alltså. Men som helhet känns lagets form god. I genrepet visade man god effektivitet när man besegrade Australien med 3–0.

Just Australien kan vänta på vägen fram mot en finalplats. Som tidigare konstaterats har både ettan och tvåan i Nederländernas grupp placerats på samma halva av slutspelsträdet. Så borde det inte vara, men det misstaget från Fifa kan alltså gynna Nederländerna eftersom gruppsegrarna i USA:s, Frankrikes och Englands grupper är på slutspelsträdets andra gren.

Grupptvåan i E ställs för övrigt mot tvåan i Sveriges grupp i åttondelsfinal. Det kan alltså bli Sverige–Nederländerna i Paris den 24 juni.

Mitt tips har varit hemresa för Nederländerna efter åttondels- eller kvartsfinal. Men efter genrepet känner jag mig inte alls säker. Kan de ta med sig den effektiviteten till VM, samt slippa skador – då kan laget faktiskt ta sig hela vägen.

Kameruns otämjbara lejon

Kamerun

Världsranking: 46

Guldchans: Promillenivå.

Nyckelspelare: Gabrielle Onguene. Den tekniska och kvicka CSKA Moskvaspelaren utsågs till bästa spelaren i Afrikanska mästerskapen 2016. Användbar både som offensiv mittfältare och som forward.

Spelare med Sverigekoppling: Gaelle Enganamouit har vunnit skytteligan i damallsvenskan för Eskilstuna. Hon har även spelat för Rosengård. Och Ajara Nchout har spelat för Sundsvall i elitettan. Dessutom var Augustine Ejangue skriven i Tyresö när klubben gick i konkurs. Hon spelade dock inga matcher i damallsvenskan.

Startelva i genrepet (4–3–3): Annette Ngo Ndom – Claudine Meffometou Tcheno, Christine Manie, Marie Aurelie Awona, Yvonne Leuko – Raissa Feudjio, Meyong Menene, Jeannette Yango – Christiane Bissong, Marlyse Ngo Ndoumbouk, Henriette Akaba.

Kommentar: Jag var på plats i Edmonton för fyra år sedan när damfotbollen i Kamerun hade sin största dag hittills. Landslaget skrällvann mot Schweiz och tog sig vidare till åttondelsfinal i VM.

Jublet efter slutsignalen visste inga gränser. Om inte Sverige och Australien skulle haft avspark en stund senare på samma plan tror jag att Kameruns otämjbara lejoninnor fortfarande hade varit kvar på planen i Edmonton och firat…

Kamerun firar segern.

Det roliga tog slut i åttondelsfinalen den gången. Tyvärr har inte Kamerun byggt vidare på framgången för fyra år sedan. Tvärtom har man behandlat sitt landslag på ett väldigt styvmoderligt sätt.

Efter att ha blivit trea i Afrikanska mästerskapen och därmed kvalat in till VM har vägen till Frankrike varit strulig. I januari sparkade man förbundskaptenen och ersatte med en av fystränarna, Alain Djeumfa. Den nya förbundskaptenen har inte haft många chanser att sätta sin prägel på laget. Kamerun spelar nämligen nästan inga landskamper.

Jag kan bara hitta att laget har spelat tre officiella landskamper under året, plus en match mot spanska klubblaget Levante. Två av landskamperna var en turnering i Kina, där man föll mot värdnationen med 1–0.

Känslan är att Kamerun hade kunnat vara ett bra lag, men att man har haft för dålig uppladdning för att kunna göra sig rättvisa.

Genrepselvan är från 4–0-förlusten mot Spanien. Jämfört med den matchen bör Kamerun få in de offensiva affischnamnen Gabrielle Onguéné och Gaelle Enganamouit i VM-elvan. Den förstnämnda är snabb och bra en mot en, medan Enganamouit är den stora målskytten. Vi som såg Enganamouit i Eskilstuna vet vilken enorm potential hon har. Tyvärr är det några år sedan i alla fall jag såg Kinaproffset visa det.

Noterbart också att Kamerun har en ”sen värvning”. Rutinerade mittbacken Estelle Johnson anslöt till landslaget så sent som i maj. 30-åringen är född i Kamerun, men har levt större delen av sitt liv i USA. Hon har spelat proffsfotboll både i WSL och NWSL sedan 2010, och lär vara ett väldigt bra tillskott till Kameruns mittförsvar.

Jag tror att Kamerun åker hem efter gruppspelet. Men säker är jag inte. För laget är inte chanslöst mot Nya Zeeland. The Ferns brukar ha svårt att föra matcher, och för Kamerun borde det passa bra att ligga på kontring. Det finns alltså en liten möjlighet att ta en tredjeplats i gruppen, och avancera till åttondelsfinal även den här gången. Men utgångstipset är att de otämjbara lejoninnorna bara spelar tre matcher i Frankrike.

Ali Riley

Nya Zeeland

Världsranking: 19

Guldchans: Promillenivå.

Nyckelspelare: Målvakten Erin Nayler måste göra en stark turnering om Ferns skall kunna nå slutspelet.

Spelare med Sverigekoppling: Ali Riley är svensk medborgare. Har tidigare spelat för Rosengård. Catherine ”CJ” Bott spelar för Vittsjö. I Vittsjö spelade även tidigare Hannah Wilkinson. Även Anna Green har tidigare spelat i damallsvenskan, i hennes fall för Mallbacken.

Startelva i genrepet (3–5–2): Erin Nayler – Rebekah Stott, Abby Erceg, Anna Green – Katie Bowen, Annalie Longo, Ria Percival, Olivia Chance, Ali Riley – Hannah Wilkinson, Sarah Gregorius.

Kommentar: Nya Zeeland är ett svårspelat lag. Man har en ganska tät defensiv med en bra målvakt i Erin Nayler, och flera starka huvudspelare i backlinjen. Mittbacken Abby Erceg är mycket stark i luftrummet, något som gör att Ferns även är väldigt tunga på fasta situationer.

Offensivt har man svårt att föra matcher. Men när man får kontra spelar man en rak och ganska vass fotboll. Laget har bland annat slagit Norge och England under förberedelserna, resultat som indikerar just det att man inte bara går ut och hämtar poängen från Nya Zeeland.

Problemet ligger väl i jämnheten. Utöver de fina segrarna har Ferns även åkt på en 5–0-förlust mot USA. Och i genrepet föll man med 1–0 mot Wales.

Oceaniens mästarinnor har haft en ganska strulig väg fram till VM. Ett massivt missnöje med den förre förbundskaptenen gjorde att många av nyckelspelarna antingen lade av, eller tackade nej till landslagsspel. Sedan rutinerade lagbyggaren Tom Sermanni tog över har nyckelspelarna lockats tillbaka en efter en. Under våren fick Ferns bland annat tillbaka viktiga Erceg.

Dessutom har skador ställt till det. I sista stund tvingades man stryka tilltänkta startspelaren i mittförsvaret, Meikayla Moore ur VM-truppen och ta in Nicole Stratford. Och det ordinarie anfallsparet Amber Hearn och Hannah Wilkinson har båda varit långtidsskadade. Viktiga Hearn missar VM, medan Wilkinson precis kommit tillbaka från den korsbandsskada hon drog på sig i Vittsjös cupmatch mot Jitex i fjol. Wilkinson har spelat i tre matcher i förberedelserna, och kanske kan vara redo för 45–60 minuter.

Lagkapten är numera en svensk. Ali Riley blev ju svensk medborgare innan hon lämnade Rosengård för Chelsea. Den snabba ytterbacken gör sitt fjärde VM-slutspel.

Noterbart kring Nya Zeeland är att landet ser ut att ha en ljus framtid. I fjolårets U17-VM tog landet brons, vilket självklart är en signal om att man har många spännande talanger på väg upp i A-landslaget.

Mitt tips är att Nya Zeeland tar tredjeplatsen i gruppen. Sedan gäller det för laget att kvala in bland de fyra bästa grupptreorna för att få spela åttondelsfinal. Om man tar sig till slutspel är laget en ganska otrevlig motståndare. Laget gillar ju som sagt att ligga på kontring, och som är vasst på fasta situationer. Jag tror att Football Ferns kommer att stå för någon skräll under VM. Det troliga är ändå att laget åker hem efter åttondelsfinalen.

 

Ferns först ut – Wilkinson till VM

I dag har det presenterats vilka 23 spelare som förbundskapten Tom Sermanni tagit ut att representera Nya Zeeland i sommarens VM-slutspel.

Noterbart är att Hannah Wilkinson ingår i truppen. Forwarden drog av korsbandet när Vittsjö åkte ur svenska cupen i början av oktober i fjol. Knappt sju månader senare ingår hon alltså i VM-truppen.

Jag tror att Nya Zeeland är först ut med att presentera sin VM-trupp. Jag har i alla fall inte sett att något annat lag meddelat vilka spelare de satsar på.

En snabbkoll på Sermannis val säger att han satsat på erfarenhet. Han har fått tillbaka några spelare som tidigare slutat i landslaget, som exempelvis Katie Duncan och lagkapten Abby Erceg. Det var ju bråkigt i Football Ferns under den period som österrikaren Andreas Heraf ledde laget, och flera spelare lämnade då landslaget.

En annan som är tillbaka är forwarden Emma Kete som lade av helt med fotboll efter säsongen 2016, men har precis gjort comeback – och går alltså rakt in i VM-truppen.

I truppen finns förstås också en svensk medborgare i form av Ali Riley, som gör sin fjärde VM-turnering. Där finns också en Sverigebaserad spelare i Vittsjös CJ Bott, som ju gjorde mål på Linköping i damallsvenskan i går.

Noterbart att Nya Zeelands stora målvaktstalang Anna Leat, en av huvudorsakerna till landets historiska brons i U17-VM i vintras, hamnar precis utanför truppen. Sermanni har alltså valt rutin före ungdomlig entusiasm. Hela sex spelare i truppen har tresiffrigt antal landskamper. En av de som står på fler än 100 är Ali Riley.

Här är hela truppen, lagdel för lagdel:

Målvakter:
Erin Nayler, Vic Esson och Nadia Olla.

Backar:
CJ Bott, Abby Erceg, Anna Green, Steph Skilton, Meikayla Moore, Sarah Morton, Ali Riley och Rebekah Stott.

Mittfältare:
Katie Bowen, Olivia Chance, Daisy Cleverley, Katie Duncan, Annalie Longo, Betsy Hassett och Ria Percival.

Forwards
Sarah Gregorius, Emma Kete, Paige Satchell, Rosie White och Hannah Wilkinson.

Nya Zeeland har lottats in i grupp E, där de ställs mot Kanada, Nederländerna och Kamerun. Det här rutinerade laget bör ha hyfsade chanser att ta sig vidare ur gruppen. Troligtvis krävs det tre poäng och plusmålskillnad.

Kanonmål av Jakobsson, Helin, Afrika och F17-VM

Irma Helin

Det tycks vara så att silly season lugnar ner sig en aning under helgerna. Det hetaste den här helgen har varit att Djurgården skrivit tvåårskontrakt med Irma Helin.

Det är förstås väldigt viktigt för klubben. Dels för att Helin är en skicklig spelare, men även för att hon sin unga ålder till trots faktiskt redan är en kulturbärare.

Jag har aldrig träffat Helin, men hon verkar vara en både påläst och intressant person. Det tog ett tag, men till slut har jag lyssnat igenom det här poddavsnittet från Fotboll Stockholm där Mårten Bergman intervjuar Helin. Det var ett bra samtal om både det ena och det andra. Kul för övrigt att hon kallar Stellan Carlsson för supertränare. Och då är podden ändå inspelad innan damallsvenskan var slutspelad.

Även om det har varit rätt lugnt på hemmaplan har en hel del svenska spelare varit igång runt om i Europa. Mest framträdande har Sofia Jakobsson varit. Hon smällde in ett riktigt kanonskott borta mot Guingamp.

Det var Jakobssons andra ligamål för säsongen. Montpellier vann med 5–1 och när halva den franska ligan är spelad har laget nu avancerat till fjärde plats. De kan nog sluta trea till slut, men högre lär det inte bli. Det är ju nämligen tolv poäng upp till tvåan PSG och 14 till ledande Lyon.

Lyon har spelat utan viktiga Eugenie Le Sommer i några veckor. Men i gårdagens 4–1-seger mot Fleury var stjärnan tillbaka i startelvan, och hon gjorde mål redan i femte minuten.

I skytteligan är det PSG:s Marie-Antoinette Katoto som dominerar. Hon gjorde båda målen i dag när PSG under sista kvarten vände 1–0-underläge borta mot Rodez till 2–1-seger. Totalt har Katoto gjort tolv mål. Tvåa i skytteligan är Ada Hegerberg med tio, och tredjeplatsen delas mellan Linda Sällström (Paris FC) och Clarisse Le Bihan (Montpellier).

Stina Blackstenius är bästa svenska spelare i skytteligan. Hon har gjort sex mål, varav fem i samma match. Blackstenius verkar dock fortsatt skadad, för hon ingick inte i Montpelliers trupp i går. Utöver Jakobsson spelade däremot Linda Sembrant från start. I PSG återfanns Hanna Glas i startelvan och Annahita Zamanian på bänken. Däremot börjar man undra hur det står till med Emma Berglund. Hon spelade i två matcher för en månad sedan. Men nu har hennes namn inte funnits med i laguppställningarna på ett tag.

I England har ingen svensk spelare varit farten i helgen. Chelsea har varit spelledigt, Amanda Nildén har inte ingått i Brightons matchtrupp på en månad och Jessica Samuelsson är tydligen skadad igen.

View this post on Instagram

C’mon you Gunners! 🔴⚪️

A post shared by Jessica Samuelsson (@jessicasamuelsson15) on

Arsenal klarade sig dock bra utan ytterbacken från Norrköping. Det blev hemmaseger med 4–1 mot Brighton i dag efter att tre nederländska spelare hittat målet. Brighton tog dock ledningen.

Nederländsk målskytt nummer 1: Vivianne Miedema:

Nederländsk målskytt nummer 2: Dominque Bloodworth (hette tidigare Janssen):

Nederländsk målskytt nummer 3: Danielle van de Donk:

Arsenals fjärde mål gjordes av Beth Mead:

Efter nio av 20 omgångar leder Arsenal tabellen med full poäng. Men Manchester City är också obesegrat och ligger bara sex poäng bakom. Och på söndag möts just City och Arsenal i Manchester. Bortaseger där och ligan känns avgjord.

Skulle däremot City vinna kan det bli riktigt spännande. Arsenals trupp är rejält skadedrabbad, och i dagens hemmamatch hade Londonklubben bara fyra spelare på bänken.

Så till Tyskland där Wolfsburg i dag vann med hela 9–0 i bortamatchen mot det vanligtvis svårspelade SC Sand. Skytteligaledaren Ewa Pajor gjorde för övrigt bara ett av målen.

Nilla Fischer spelade hela matchen för ett Wolfsburg som börjar göra den starka Frauen-Bundesliga ointressant. Efter nio omgångar har man full poäng och 45–1 i målskillnad. Avståndet ner till tvåan Bayern München är sju poäng och till trean Potsdam är åtta.

Fridolina Rolfö spelade hela matchen och gjorde 4–0-målet när Bayern vann med 4–1 mot Werder Bremen. Det var Rolfös andra ligamål den här säsongen. Amanda Ilestedt spelade 59 minuter när Potsdam vann med 3–0 mot Leverkusen.

Så till Italien där Cristiana Girelli och Barbara Bonansea gjorde målen när Juventus vann dagens toppmöte mot Fiorentina med 2–0.

Juventus hakar därmed på serieledande AC Milan. Avståndet mellan storklubbarna är en poäng. Fiorentina är i sin tur fyra bakom Juventus, fast med en match mindre spelad.

I Australien är Melbourne Victory, Perth Glory och Adelaide United obsegrade när lagen i W-league har spelat tre eller fyra matcher.

Trots att den tidigare Hammarbyspelaren Elise Kellond-Knight gjorde två mål för Melbourne City vann Perth lagens möte i morse med klara siffror, 5–2. Storstjärnan Sam Kerr gjorde två mål och spelade även fram till Rachel Hill till ett.

I de afrikanska mästerskapen vann som väntat Nigeria sin sista gruppmatch med klara siffror. Asisat Oshoala gjorde tre av målen när Ekvatorialguinea besegrades med 6–0. Hela det nigerianska tremannamittfältet bestod för övrigt av damallsvenska spelare; Rita Chikwelu (gjorde ett mål), Sonia Okobi och Ayinde Halimatu. I backlinjen återfanns även Sverigebaserade Osinachi Ohale och Josephine Chukwunonye. Däremot spelade inte Faith Ikidi som skadade sig i 4–0-segern mot Zambias landslag, kallat Shepolopolo.

Eftersom Sydafrika och Zambia spelade 1–1 blev det som väntat Banyana Banyana (Sydafrika) och The Super Falcons (Nigeria) som gör Kamerun och Mali sällskap i semifinalerna. De spelas på tisdag enligt följande Sydafrika–Mali och Kamerun–Nigeria.

Slutligen till F17-VM i Uruguay. Där är nu tre semifinallag klara. Lördagens båda kvartsfinaler slutade 1–1 och fick avgöras på straffar. Även dagens första kvartsfinal gick till straffar, men den här gången blev det 2–2. I går var det först Spanien som straffade ut Nordkorea.

Sedan var det Nya Zeeland som skrällde sig vidare till en historisk VM-semifinal genom att besegra Japan. Inget fotbollslandslag från Nya Zeeland har någonsin tidigare nått en semifinal i ett världsmästerskap. De unga Football Ferns ledningsmål var för övrigt en snygg hörnvariant.

Och alldeles nyss skrev även Mexikos U17-landslag historia genom att för första gången nå en VM-semifinal. Mexikanskorna med svenska Felicia Escobar Särnbratt i truppen kvitterade två gånger i matchen mot Ghana och vann efter straffar.

Trots att Ghana är utslaget talar mycket för att deras Mukaram Abdulai vinner skytteligan. Hon har nämligen gjort mål i alla Ghanas fyra matcher, och totalt kommit upp i sju fullträffar. Det lär bli svårt att slå.

Den sista kvartsfinalen spelas 23.00 svensk tid mellan Tyskland och Kanada. Den sänds på Eurosport 2.

 

Welin, Afrika, U17 och helgens matcher

Anna Welin

Fredagens nyhet var att Anna Welin lämnar LB07, och spelar nästa år för Kristianstads DFF.

Jag såg att de nyheten fick rubriken ”Stjärnan lämnar för lokalkonkurrent” i Sydsvenskan. Det väckte frågan om huruvida Malmöbor verkligen räknar lag från Kristianstad som lokalkonkurrenter? Det är ju ändå nästan tio mil mellan Malmö och Kristianstad. Personligen har jag drygt sex mil till Göteborg och jag skulle aldrig kalla ett Göteborgslag för en lokalkonkurrent, även om jag kallar Elfsborg–Blåvitt för derby.

Det var en parentes. Tillbaka till Welin, som är en personlig favorit. Hon är smart, spelskicklig, ganska målfarlig, verkar vara en ledare på planen – och hade det inte varit för att hon saknar lite fart skulle hon garanterat vara med i landslaget. Det skall bli spännande att se vad hon kan göra i ett topplag. Kan övergången göra att hon kommer in i landslagsdiskussionen på allvar?

Det här känns som en väldigt bra värvning av Kristianstad. Welin bör med råge kunna fylla den lucka Becky Edwards lämnade.

Kristianstad ser ut att kunna få ihop en starkare trupp till nästa år än vad man har haft i år. Däremot var det här tappet väldigt illa för LB07. På senhösten tappade man viktiga backen Maria Möller Thomsen på en korsbandsskada. Nu tappar man även sin lagkapten och pådrivare vilket förstås är en väldigt dålig start på silly season.

LB07 är en förening som inte bevakas speciellt hårt i media. Men klubben har varit bra på att rapportera kontraktsförlängningar och värvningar i herrlaget på sitt twitterkonto. Där har man däremot inte berättat om en enda förlängning i damlaget. Det ser alltså ut som att LB inte har en enda spelare klar till nästa år.

Det finns alltså lite att jobba med framöver för den sportsliga ledningen och den nya tränare Renee Slegers. I nuläget ser LB ut att kunna vara en räddningsplanka för de båda nykomlingarna Kungsbacka och Kif Örebro.

I övrigt i går presenterade Eskilstuna nigerianska landslagsspelaren Halimatu Ayinde som ansluter från Asarum. Henne har jag ingen större koll på. Hon beskrivs av United som en offensiv mittfältare – eller forward. Och jag noterar att hon har startat på ena kanten i Nigerias båda matcher hittills i de Afrikanska mästerskapen. För Asarum gjorde hon fyra mål på 22 matcher.

I de Afrikanska mästerskapen är Kamerun och Mali klara för semifinal, vilket innebär att de har dubbla chanser att ta VM-platser. Kamerun avslutade gruppspelet med att spela 1–1 mot Ghana.

Med tio minuter kvar att spela såg det resultatet ut att ta båda lagen till semifinal, för då ledde Algeriet med 2–1 mot Mali. Men Mali vände och vann med 3–2 och har alltså chansen att ta sig till VM. Det otroligt viktiga 2–2-målet var för övrigt ett sådant där mål man inte vill se på internationell nivå, där ett högt skott går in mer för att det är högt än för att det är bra.

Mitt tips är dock att det blir Kamerun och de två lag som avancerar från grupp B som går till VM. Grupp B avgörs i dag med matcherna Nigeria–Ekvatorialguinea och Sydafrika–Zambia. Där har Sydafrika sex poäng medan Nigeria och Zambia står på tre.

Nigeria avancerar på seger i sin match mot svaga Ekvatorialguinea. Zambia måste vräka in mål på Sydafrika för att gå vidare, så allt talar för Sydafrika och Nigeria i semifinal.

I Oceanien är Papua Nya Guinea, Nya Kaledonien, Nya Zeeland och Fiji klara för semifinal innan grupp B är färdigspelad. Det troliga är att matcherna blir PNG–Fiji och Nya Zeeland–NK.

Under fredagen lottades även andra kvalomgången till U19- och U17-EM. För svensk del blev det två riktigt tuffa lottningar.

I U19 ställs vårt svenska F18/00-landslag mot England, Italien och Turkiet i den grupp som jag upplever som den allra tuffaste, i varje fall på förhand.

För vårt F16/02-landslag väntar en grupp med Spanien, Polen och Slovakien. Och som bekant är Spanien den nation som varit genomgående bäst av alla i Europa de senaste fem–sex åren. Spanien är alltid bra.

Spaniens F17/01-landslag kan man för övrigt se på Eurosport 2 klockan 17.45. Då spelar de VM-kvartsfinal mot Nordkorea. Kvällens andra kvartsfinal startar 21.00 och spelas mellan Japan och Nya Zeeland. Den tycks dock inte sändas på svensk tv.

Däremot visar Eurosport 2 både Ghana–Mexiko 19.45 och Tyskland–Kanada 22.45 på söndagskvällen.

I övrigt i helgen går det just nu att se Essen–Freiburg på DFB-tv. Det spelas fulla omgångar i såväl Tyskland, England som Frankrike, dock utan att det är några toppmöten. Helgens toppmöte spelas i stället i Italien, 12.30 på söndagen. Då tar trean Fiorentina emot tvåan Juventus.

 

Silly season, Afrika och dråpslag för England

Efter några lugna dagar har damallsvenskans silly season i dag blixtrat till. Toppnyheterna är att Djurgården har värvat Ogonna Chukwudi från Kristianstad samt att Växjö har hämtat in den kanadensiska toppmålvakten Erin McLeod från tyska SC Sand.

Dessutom har Göteborg som väntat förlängt med sina båda toppmålvakter Loes Geurts och Jennifer Falk, samt att Kungsbacka har presenterat en ny huvudtränare.

Vad gäller Chukwudi ansluter hon till sin fjärde damallsvenska klubb efter Umeå, Kif Örebro och Kristianstad. För McLeod blir det tredje efter Dalsjöfors och Rosengård. Det där fick mig att fundera lite över vilka utländska spelare som representerat flest klubbar i damallsvenskan.

Spontant kan jag inte hitta någon som slår Chukwudi. Gör ni?

Med McLeod och Katie Fraine skulle jag säga att Växjö nu har seriens näst bästa målvaktsuppsättning bakom Göteborg. För den västsvenska klubben behåller alltså sina två toppmålvakter.

Apropå Västsverige har alltså nykomlingen Kungsbacka i dag fått en ny chefstränare. Han heter Henrik Korhonen och är ett nytt namn för mig. Varifrån han kommer framgår inte i den högst bristfälliga presentationen på klubbens hemsida. Och vid en googling kan jag bara hitta att han verkar ha haft någon roll i Guldheden, samt att han skött materialet i Gais A-trupp samt tränat klubbens P16-lag.

Även om den inhemska säsongen är över händer det en hel del med svensk inblandning utanför landets gränser.

Det Afrikanska mästerskapet har dragit igång i helgen. Det är ett mästerskap som har spelats tolv gånger tidigare. Tio gånger har Nigeria vunnit.

I år leds bekant kontinentens storlag av Thomas Dennerby. Och han fick en riktig mardrömsstart när Sydafrika vann öppningsmatchen med 1–0. Segermålet kom i 85:e minuten och var en riktig godbit från Houston Dashs Thembi Kgatlana. Från klippet nedan verkar Nigeria däremot inte ha skapat så mycket.

I den nigerianska startelvan ingick Piteås Faith Ikidi, Växjös Osinachi Ohale, Kristianstads Rita Chikwelu samt Asarums Ayinde Halimatu. Dessutom byttes Eskilstunas Sonia Okobi in på slutet. Ex-allsvenska Fransisca Ordega (Piteå) startade också. I truppen ingår även Asarums Josephine Chukwunonye.

I den gruppen vann Zambia med 5–0 mot Ekvatorialguinea. Där ser förlorarna från klippet ut att ha ett och annat att lära om försvarsspel…

I den andra gruppen noterades segrar för Ghana (1–0 mot Algeriet) och Kamerun (2–1 mot Mali) i helgen. Hos Ghana ingick Djurgårdsduon Portia Boakye och Sherifatu Sumaila i startelvan. Där ingick även den före detta Kvarnsvedenmittfältaren Elizabeth Addo.

Den före detta Sundsvallsspelaren Ajara Nchout blev stor matchvinnare för Kamerun. Ett Kamerun som även bytte in den tidigare Eskilstuna- och Rosengårdsforwarden Gaelle Enganamouit på slutet.

På andra sidan jordklotet startade även Oceaniens mästerskap i helgen. Det är ett mästerskap som kommer att vinnas av Nya Zeeland. Det verkar som att matcherna skall gå att se på den här länken.

Nya Zeeland inledde turneringen med att besegra Tonga med 11–0. I Football Ferns startelva fanns Vittsjös CJ Bott samt den före detta Rosengårdsspelaren Ali Riley. I truppen ingår även den före detta Mallbackenspelaren Anna Green.

I Uruguay inleds den avslutande gruppomgången i F17-VM i morgon. Där har Ghana, Nya Zeeland och Kanada säkrat sina platser i kvartsfinalerna. Klart är också att Finland, Uruguay och Sydkorea är utslagna.

Trots Kanadas avancemang lämnade turneringens storstjärna Jordyn Huitema planen gråtandes i helgen. Orsaken var att hon fick ett grovt rött kort för en armbåge. Personligen tycker jag att domslutet är väldigt hårt. Det ser ju inte ut som att hon menar att armbåga motståndaren.

Det allra mest spännande inför avslutningen är hur det skall sluta i tuffa grupp C. Där står alla fyra lagen varsin seger. Tyskland och Nordkorea ligger på kvartsfinalplatserna på målskillnad, men USA och Kamerun avancerar vid seger i sista omgången. Då möts Tyskland–USA och Nordkorea–Kamerun.

Så tillbaka till Europa där det var fransk seriefinal i går. Där tog PSG en poäng hemma mot Lyon inför 8 700 åskådare. Det innebär att kampen om ligaguldet lever. Wang Shuang var iskall när hon utnyttjade en grov tavla från Sarah Bouhaddi till 1–0 efter en kvart och Wendie Renard kvitterade strax efter.

Lyon skulle sedan ha haft straff när Irene Paredes försökte dra av Ada Hegerberg tröjan. Men trots att domaren bara var några meter ifrån situationen blev det ingen signal. Svagt.

Hanna Glas byttes in den sista halvtimmen för PSG. Däremot ingick varken Emma Berglund eller Annahita Zamanian i matchtruppen.

Den kinesiska målskytten Shuang är för övrigt en av tre kandidater till att bli Asiens bästa spelare 2018. De andra två är Sam Kerr och Saki Kumagai – tre bra kandidater.

I övrigt i Frankrike spelade Linda Sembrant och Sofia Jakobsson hela matchen när Montpellier vann med 5–0 mot Rodez. Stina Blackstenius ingick däremot inte i truppen. Jag antar att hon är fortsatt skadad.

Linda Sällström gjorde sitt sjunde mål i helgen och är därmed uppe som trea i skytteligan, bakom Marie-Antoinette Katoto (tio mål) och Ada Hegerberg (nio).

I Tyskland var det cuphelg. Där är Bayern München, Frankfurt, Freiburg, Hoffenheim, Leverkusen, Mönchengladbach, Potsdam och Wolfsburg vidare till kvartsfinalerna.

I åttondelsfinalerna spelade Amanda Ilestedt och Nilla Fischer hela sina matcher, medan Fridolina Rolfö byttes ut med en dryg kvart kvar.

Slutligen till England där Arsenal i dag meddelat den tråkiga nyheten att Jordan Nobbs har dragit på sig en skada på korsbandet. Det framgick inte hur illa det är.

Men det är bara sju månader till VM, så det är ju tyvärr högst troligt att Nobbs missar sommarens fest i Frankrike. Det är i så fall ett stort dråpslag för Englands lag, eftersom Nobbs är en av deras viktigaste kreatörer.

Det är förstås även ett stort bakslag för Arsenal, som inlett WSL lysande och står på åtta raka segrar. Nobbs hann göra ett mål och ett assist i 4–0-segern mot Everton innan olyckan var framme. Jessica Samuelsson ingick däremot inte i Arsenals trupp.

Magdalena Eriksson och Jonna Andersson spelade däremot hela matchen när Chelsea vann med 5–0 mot Yeovil.

Allra sist lite fotbollsgodis från Arsenals Danielle van de Donk.

Bottenmöte, familjerelationer, Press och Iran

Kvällens bottenmöte mellan Eskilstuna och Vittsjö slutade 1–1, ett resultat som innebär att det är Eskilstuna och Kalmar som firar midsommar under nedflyttningsstrecket.

Jag kikade hyfsat koncentrerat på damallsvenskan.tv på matchen från Tunavallen. Den första halvan av den första halvleken var det huvudsakligen ett spel som anstår två bottenlag. Passningskvaliteten var nämligen stundtals rent usel.

Om jag inte hade vetat det skulle jag inte inte kunnat gissa att det fanns svenska landslagsspelare på planen. Det var så långt ingen som var nära landslagsklass. På slutet av halvleken visade dock några spelare klass, kanske framför allt Hanna Glas, som både hade några fina passningar och några fina upplopp längs högerkanten. Totalt hade jag 4–3 i målchanser till United före paus.

Efter paus hade hemmalaget en bra hörna precis i början. Sedan tog Vittsjö över, dominerade matchen och borde ha gjort fler än det enda mål Linda Sällström forcerade in. Efter drygt 75 minuter fick jag lite problem med uppkopplingen, och fick starta om datorn. När jag kom in i sändningen igen hade Eskilstuna just gjort 1–1 genom Vaila Barsley.

Vaila Barsley i profil

Det kändes knappast rättvist sett till matchbilden, men fotboll handlar ju om att göra mål.

Det blev alltså varsin poäng, ett utfall alla andra lag i serien sannolikt var mest glada över. Framför allt är nog IFK Kalmar nöjt med att avståndet upp till fast mark bara växte med en poäng.

Om jag skall göra en snabbanalys av lagen tyckte jag att Vittsjö såg svagt ut före paus, men att man visade kvaliteter i den andra halvleken. Linda Sällström visade sin målfarlighet, Lisa Klinga kom som ett jehu längs kanten flera gånger, och stod även för ett par högklassiga inlägg och inhopparen Lorina White var inblandad i flera farligheter.

På minuskontot var jag lite besviken på Emmi Alanen, som kom rättvänd mot Eskilstunas backlinje flera gånger utan att kunna göra något konstruktivt av det. Varför inte testa skott någon gång ibland? En fin framspelning hade hon dock, den där Sällström borde ha gjort 0–2.

I hemmalaget är Glas nämnd. Jag kan inte säga att jag var speciellt imponerad av någon mer av hemmaspelarna. Eller jo, Ngozi Sonia Okobi gjorde ett piggt inhopp.

Utan att ha sett United speciellt mycket är jag lite frågande till lagets offensiva uppställning. Det jag inte riktigt kan förstå är varför man placerar en typisk tia som Loreta Kullashi ute på en kant, och väljer ett forwardspar med två rena djupledslöpare i Mimmi Larsson och Felicia Karlsson.

Jag tyckte att hemmalagets anfallsspel blev mycket bättre sista tio minuterna när Kullashi hade flyttat in centralt, och Okobi och Glas kunde kombinera med talangen.

Jag hade flyttat ut Felicia Karlsson på kanten, eller kanske till och med ut på bänken. Hon är ju fantastiskt snabb, men hennes passningsspel är långt ifrån damallsvensk klass. I dag slog hon inte många bollar till rätt adress. Och när hon fick sitt friläge var hennes avslut så dåligt att det känns som en het kandidat att utnämnas till säsongens sämsta avslut.

Apropå Karlsson hade Expressen i veckan en intressant artikel om att det finns flera familjerelationer mellan tränare och spelare i damallsvenskan. De tre som nämns är att Karlsson numera har sin pappa Magnus Karlsson som tränare. Att Otto Persson tränar sin sambos döttrar i LB07 och att Henrik Jensen tränar sin sambo i Linköping.

Det finns fler spelar–ledar-relationer i damallsvenskan, något som inte är okomplicerat. Det finns även flera relationer mellan två lagkompisar, vilket inte heller är helt lätt att hantera.

I artikeln är Hedvig Lindahl kritisk. Hon säger:

”Jag förstår att det har varit så tidigare, då man har behövt ha passionerade ledare som inte behövt så mycket betalt. Men jag tycker vi ska röra oss mot att det ska bli mer professionellt. Så långt det går ska man inte ha relationer ledare och spelare emellan.”

Magnus Karlsson svarar:

”Ska man vara helt krass så har Hedvig en poäng. Sedan är damallsvenskan eller flickfotbollen beroende av den typen av relationer för att ändå få in kompetens.”

Tyvärr har nog båda rätt. Min bild är att svensk damfotboll i betydligt större utsträckning än herrfotbollen är uppbyggd på föräldraledare. Till en viss gräns är det förstås bra med engagerade föräldrar. Men när spelarna kommer upp i gymnasieålder bör elitklubbarna se till att man har andra ledare att tillgå.

Djupare än så tänker jag inte gå i det här ämnet i dag. Men det kan finnas anledning att återkomma, för det är intressant.

I dag och i går har det även spelats fyra matcher i elitettan. Kanske håller Kif Örebro på att göra ett litet ryck i tabelltoppen. Laget har gjort tio mål på de två senaste matcherna och kommer att toppa serien när alla lag har spelat elva matcher.

I nuläget är det Lidköping som innehar den andra damallsvenska platsen. Men Kvarnsveden och Kungsbacka kan passera på söndag.

I botten fick Ljusdal 0–0 borta mot Mallbacken. Det var Ljusdals sjätte oavgjorda match, nykomlingen är ännu utan seger.

Tillbaka till damallsvenskan. Där blev det klart i tisdags att Christen Press omgående lämnar Göteborg FC för Utah Royals i NWSL. Det hette att den amerikanska klubben köpte loss Press, men det handlar ju bara om tre matcher, så Göteborg kan knappast ha fått så många kronor.

Press har ju givit stjärnglans till vår högsta serie, och på så sätt är det förstås tråkigt att hon lämnar. Men för Göteborgs del undrar jag om det inte är ganska bra.

Sedan Press anlände har lagets spel i stor utsträckning handlat om att passa bollen till amerikanskan, som sedan försökt fixa allt på egen hand. Press är ju ingen spelare som kombinerar med andra, utan hon är en individualist. Så lagmässigt tror jag att Göteborg kan bli bättre utan stjärnan.

För övrigt undrar man ju lite hur det står till med Pauline Hammarlund. Är hon spelklar efter sommaruppehållet?

Det kommer ju garanterat att hända en del i de damallsvenska trupperna under sommaren. I Linköping har ordförande Christer Mård aviserat att det blir förändringar i truppen under sommaren. Det blir även förändring på tränarfronten, enligt den här artikeln är det nu klart att Henrik Jensen lämnar efter avslutad vårsäsong.

Även i Eskilstuna lär det hända saker. Den finska landslagsanfallaren Tia Hälinen har varit och tränat med klubben i veckan. Men fler klubbar lär kolla över sina trupper i sommar. Jag noterade exempelvis att Djurgården bara hade tre utespelare på bänken mot Linköping i måndags.

Dags för en liten internationell utblick, som inleds i Nya Zeeland, där minst 13 landslagsspelare vägrar att spela mer under förbundskapten Andreas Heraf. Spelarna skall vara missnöjda med Herafs uppträdande. Fortsättning lär följa i den här frågan. En oberoende utredare är tillsatt. Oavsett vad den kommer fram till kan ju knappast Heraf sitta kvar på sin post som ansvarig för the Ferns. För så många toppspelare har inte Nya Zeeland att man kan undvara 13 landslagsspelare.

Dagens övergång är att Tessa Wullaert har skrivit på för Manchester City. Det var tidigare klart att hon skulle lämna Wolfsburg, där hon startade 13 ligamatcher den senaste säsongen. Det blir intressant att se vad den belgiska stjärnan kan göra i City.

Slutligen konstateras att fotbollsintresserade kvinnor i Iran i går fick ta plats på läktarna i Azadi Stadium i Teheran. Det var 37 år sedan sist. Hoppas det inte var en engångsföreteelse. Med den nyheten önskar jag er alla en riktigt glad midsommar.

I kväll börjar det…

Det har blivit tisdag, och i kväll 18.00 är det avspark i VM-kvalet för svensk del (matchen sänds på TV12). Det är även avspark för Peter Gerhardsson som svensk förbundskapten.

Har jag fattat rapporterna rätt från de som är på plats i Kroatien kommer den svenska startelvan att vara formerad så här: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna AnderssonFridolina Rolfö, Kosovare Asllani, Caroline Seger, Lina HurtigMarija Banusic, Stina Blackstenius.

Det innebär alltså till tio elftedelar den elva jag kommenterade i det här inlägget. Det är Tove Almqvist som har fått lämna plats åt klubbkompisen i Linköping, Asllani. Det är ju knappast någon oväntad förändring, det var ju just Almqvist som var skrällen i den förra elvan.

I övrigt finns inte mycket att tillägga till det jag skrev i det länkade inlägget. Jag vet ju varken hur Gerhardsson har tänkt spela eller vilka roller de olika spelarna kommer att ha. Oavsett svensk laguppställning och spel är Kroatien ett lag vi skall slå med minst två–tre måls marginal.

Jag har noterat i intervjuer att man jobbat mycket med offensiva detaljer på träningarna. Det blir intressant att se om det ger några resultat. Några av de aktuella intervjuerna går för övrigt att se här:

Utanför VM-kvalet har det spelats några intressanta landskamper de senaste dagarna. Frankrike har exempelvis spelat två träningslandskamper, dels 1–0 mot Chile, dels 3–1 mot Spanien på måndagskvällen.

I den första matchen gjorde Olympique Marseilles Vivianne Asseyi segermålet. Där visade Chiles målvakt, PSG-spelaren Tiane Endler att hon är en kapabel sista utpost.

Kul förresten att Chile klarar av att spela resultatmässigt jämnt mot Frankrike. Det visar att det finns hopp om att Sydamerika snart skall kunna flytta fram sina positioner igen. För de senaste fem–sex åren har ju de sydamerikanska lagen tappat gentemot övriga världseliten.

Här är målen från den franska 3–1-segern mot Spanien. Det franska laget hade framgång med en hörnvariant som påminde om den svenska busskuren, fast snurrigare… Den varianten gav två mål, bland annat 1–0 av Laura Georges:

Eugenie Le Sommer placerade läckert upp 2–0-målet i krysset:

Spanien och Mariona Caldentey fixade en snygg reducering:

Slutligen fastställde Ouleymata Sarr slutresultatet på nämnd hörnvariant:

Australien fortsätter att visa att man numera är ett av världens absolut bästa länder. Inför en fullsatt arena i Sydney besegrade The Matildas Brasilien med 2–1 i helgen. Brasilianskorna borde ha varit revanschsugna eftersom de föll mot just Australien med 6–1 i fyrnationsturneringen i USA nyligen.

Mål i 2–1-matchen gjordes av Lisa De Vanna, Sam Kerr och Debinha:

Scenen med seger inför fullsatt arena gjorde att en australisk legendar blev tårögd:

Slutligen spelade det en vänskapsmatch i ordets bästa bemärkelse mellan USA och Nya Zeeland i helgen. Eller vad säger man om omfamningen mellan Ali Riley och Kelley O’Hara?

USA vann matchen med 3–1. Gästernas mål bar damallsvensk stämpel eftersom Vittsjös Hanna Wilkinson nickade in Rosengårds-Rileys inlägg.

En tråkig men ändå positiv 0–0-match

Så här en stund efter den dödstråkiga andra halvleken mellan Sverige och Kina är det lätt att vara kritisk och negativ.

Men kan ni tänka er, i dag är jag ändå rätt positiv. Klart mycket mer positiv än de spelare, ledare och tv-experter som man hört uttala sig om dagens svenska 0–0-insats.

Jag har nämligen sett en hel del lovande saker under de här två inledande landskamperna i Algarve cup. Och trots att den svenska finalchansen är mycket liten inför måndagens avslutande matcher är det länge sedan jag var så positiv över det svenska spelet.

Det är ju inte nu i Algarve vi skall vara som bäst. Vi skall hitta ett vägvinnande spel till sommarens EM, och jag hoppas att Pia Sundhage och Lilie Persson ser samma saker som jag.

Pia Sundhage och Lilie Persson

Pia Sundhage och Lilie Persson

Vad är det då som jag har sett som gör mig positiv? Jo, först och främst två hållna nollor mot lag som var i kvartsfinal både vid VM 2015 och i fjolårets OS-turnering. Kina åkte ur VM 2015 med 1–0 mot USA och man åkte ur OS 2016 med 1–0 mot Tyskland, det är alltså en stark motståndare, som sällan släpper in många mål.

De båda svenska nollorna har inte varit extremt tursamma, utan det känns som att Sundhage äntligen har lyckats hitta en grundtrygghet i sitt lag. En grundtrygghet som ju exempelvis inte fanns i fjolårets OS-turnering. I dag skapade bara Kina en målchans mot det uppställa svenska försvaret.

Två andra väldigt positiva saker i dag var att jag såg en Caroline Seger som hela tiden försökte spela bollen framåt, och en fortsatt pigg Lotta Schelin. Jag hade totalt 5–2 i klara målchanser till Sverige, alla från den första halvleken och tre av de svenska kom på hörnor.

Caroline Seger

Caroline Seger

Nu var det ju tillfälligt avbrott på SVT under matchens tio första minuter så jag kan ha missat något, men det verkar inte som att det skapades något farligt i någon riktning under de minuterna.

Den första halvleken tyckte jag i stora drag var väldigt bra. Jag var klart med positiv i halvtid än Seger och Lilie Persson, när de intervjuades av SVT. Båda var kritiska mot uppspelen, och visst håller jag med om att det var för dålig klass på ”förstaserven” flera gånger.

De svenska spelarna slarvade med enkla passningar på egen planhalva flera gånger. Dessutom spelade backarna med alldeles för hög risktagning många gånger. Ofta handlade det dessutom om ett väldigt onödigt risktagande, eftersom man slog svåra passningar i situationer där bollmottagaren ändå var felvänd. Risker kan man ta i uppspelsfasen om passningen kan leda till en målchans. Annars bör man jobba med riskminimering i backlinjen under uppspelsfas.

Men det fanns även en hel del positivt i uppspelsfasen, som Magdalena Eriksson:s långa uppspel. Den här gången var det inga ”lycka till-bollar”, utan oftast passningar med bra adress. Eriksson visade att hon vill vara första utmanare till ordinarie mittbacksparet Nilla Fischer och Linda Sembrant.

Det som gör mig mest hoppfull efter de här två matcherna är ändå hur det sett ut när Sundhage minskat ner på antalet djupledslöpare på planen och i stället satsat på fler boll- och passningssäkra spelare. Under de perioderna Sverige bara haft två djupledslöpare på planen har laget varit bra och skapat mycket. Jag tänker dels på den första halvtimmen av den andra halvleken mot Australien, dels på den första halvleken i dag.

Att matcherna blir lite ryckiga beror ju på att spelschemat är tajt och man måste rulla på spelare för att inte utsätta dem för extremt skaderisk. Det positiva här är ju att många spelare får chansen att visa upp sig, och att Sundhage får möjlighet att testa att spelar olika spelare tillsammans. Hittills tycker jag att hon har matchat sin trupp smart och bra i Algarve.

Två spelare som har stärkt sina aktier rätt rejält hittills är Schelin och Hanna Folkesson. Jag hade gärna sett ett mittfält med Folkesson, Seger, Kosovare Asllani och Lisa Dahlkvist bakom Schelin och Fridolina Rolfö i sista matchen i turneringen. Det tycker jag känns som absolut bästa offensiva uppställningen just nu.

Det tror jag också är den uppställning som skulle ha bäst möjlighet att föra en match, vilket ju är något vårt lag av tradition har väldigt svårt med.

I den andra matchen i vår grupp vann Australien med 3–2 mot Nederländerna efter 3–0 i paus. Alla The Matildas mål kom på fasta situationer, antagligen bara för att täppa till käften på mig efter förra inlägget…

Vid Emily Gielnik:s hörna rakt i mål till 1–0 fick Australien både hjälp av vinden och av en svag målvaktsinsats från Loes Geurts. Gielnicks frisparksmål och Alanna Kennedy:s nick är däremot båda högklassiga. Det är även Sherida Spitse:s frispark till 3–2.

Resultaten innebär att Sverige leder gruppen, men får svårt att nå finalen. Det är ju de två bästa gruppsegrarna som får spela final och Spanien och Kanada står båda på full poäng. Kanada vann med 2–1 mot Ryssland i dag och känns redan i praktiken finalklart, de har ju kvar att möta slagpåsen Portugal i sista matchen.

För Spanien väntar Island på måndag, en match där spanjorskorna får räknas som storfavoriter. I dag besegrade man nämligen Norge med klara 3–0. Ett respektingivande resultat, även om norskorna bytt ut stora delar av sitt lag från onsdagens 1–1-match mot Island.

I övrigt i Algarve i dag har Japan besegrat Island med 2–0. Den lilla U20-VM-stjärnan Yui Hasegawa gjorde båda målen, de går att se här. Dessutom gjorde Danmark hela 6–0 på Portugal.

I Cypern cup är Belgien lite av skrällgänget. I dag besegrade man Sveriges blivande EM-motståndare Italien med hela 4–1.

Jag den sista halvtimman. Där satte italienskorna en mycket hög men farlig press, för när belgiskorna kom förbi blev det vidöppet. Det var också Belgien som hade de farliga målchanserna – och gjorde ett snyggt mål – under den kvarten.

Belgien inledde med att spela 2–2 mot Schweiz, och har nu chans att ta sig till final. I Cypern cup har nämligen inget lag fler än fyra poäng efter två gruppomgångar. Målen från Belgien–Schweiz går att se här:

Just Belgien och Schweiz samt Österrike, Sydkorea, Irland och Wales står på fyra poäng med en gruppmatch kvar att spela.

Målen från onsdagens match mellan Skottland och Nya Zeeland finns på klippet nedan, det handlar om mål från Jane Ross, Erin Cuthbert och Kim Little för skotskorna samt Rosie White och Amber Hearn för Football Ferns.

 

Mållöst – då blir det USA nästa

Det blev inga mål i Sveriges grupp i natt. Det var överhuvudtaget rätt dåliga matcher i den tredje och sista gruppomgången. Såväl Brasilien, USA, Kanada, Australien, Tyskland som Frankrike valde att vila nyckelspelare, vilket gjorde att alla topplagen tappade i spelkvalitet.

Det blev också 2,5 skrällar. Den halva var Sydafrikas poäng mot Brasilien. De stora var dels Colombias poäng mot USA, dels Kanadas seger mot Tyskland. Jag hade satt sannolikheten till nio respektive tio procent på de resultaten.

Jag har mer eller mindre kollat på alla dagens sex matcher. En match har rullat på tv:n, den andra på datorn. Strax mina noteringar, men först, så här ser slutspelsträdet ut:

Kvartsfinalerna spelas så här:
Brasilien–Australien – natten mot lördag 03.00
USA–Sverige – fredag 18.00

Kanada–Frankrike – natten mot lördag 00.00
Kina–Tyskland – fredag 21.00

Så till min bild av gårdagskvällens och nattens matcher:

Sverige–Kina 0–0

Efter kryss mot Kina, då väntar värsta möjliga motståndare i kvartsfinalen. Nu tappade USA poäng i dag, och man släppte in två mål – vilket också är positivt för Sverige.

Men med den anfallskvalitet som svenskorna visat upp i de tre matcherna hittills skall det närmast till ett mirakel om vårt lag skall få spela medaljmatcher i den här turneringen.

I dag valde Pia Sundhage att kasta om lite i startelvan jämfört med förra matchen. I backlinjen kom Jessica Samuelsson och Linda Sembrant tillbaka. På mittfältet fick Kosovare Asllani lämna plats för Elin Rubensson och i forwardslinjen bänkades Sofia Jakobsson till förmån för Olivia Schough. Det gav laget en mer defensiv balansering.

Det blev också en väldigt defensiv och chansfattig match. Sverige hade den enda riktigt heta målchansen när Lotta Schelin blev framspelad av Fridolina Rolfö i den nionde minuten. Schelin trycktes undan precis i skottögonblicket och hon fick inte tillräckligt bra träff för att bollen skulle passera den kinesiska målvakten.

Under resten av matchen var det bara nästanchanser för de två lagen. Det var Kina som hade det större bollinnehavet, men skapade alltså ingen riktigt bra målchans. Det var alltså ett gott betyg på försvarsspelet.

Dock skall det väl konstateras att Kina slutade grupptvåa på kryss, vilket gjorde att de oftast anföll med handbromsen nedtryckt. Det kommer inte USA att göra på fredag.

Den svenska offensiven var ganska blek. Återigen saknades det kvalitet i passningsspelet. Det slarvades på rätt många håll, i den första halvleken orsakade exempelvis annars passningssäkra Nilla Fischer väldigt många bolltapp. Hon var inte ensam, utan det slarvades på många fötter. Det skall även sägas att Fischer skärpte sig i den andra halvleken.

Det är så tydligt att de svenska spelarna är mer stressade och mindre bolltrygga än spelarna i de andra topplagen i världen.

Viasats expertkommentator Bojan Djordjic var kritisk mot det svenska spelet. Han frågade sig bland annat att:

”Vad är det för fotboll vi vill spela? Det känns inte som att man bestämt sig. Nu blir det bara mellanmjölk av det.”

Så är det. I dag gjorde Schelin och Schough bra defensiva insatser. Men anfallsmässigt fick de inte jättemycket uträttat. De gjorde många löpningar, men tyvärr tycker jag fortfarande att de ofta springer fel. Återigen var Fridolina Rolfö bästa svenska forward. Offensivt gjorde även Kosovare Asllani ett piggt inhopp.

Jag hade dock gärna sett stora och starka Stina Blackstenius mot det kinesiska laget. Jag tror att hon hade fått uträttat mycket mer än vad Schelin och Schough förmådde göra.

Jag tycker nog ändå att Elin Rubensson var bästa svenska spelare i dag. Hon är en av få spelare som har ett genomgående bra passningsspel, och som inte bara slår alibipassningar utan också söker konstruktiva lösningar.

Totalt sett en ok svensk insats, den bästa i OS. Men även om USA inte har imponerat speciellt mycket i turneringen har man ju tyvärr väldigt svårt att se hur vårt lag skall kunna ta sig till semifinal.

Skall man leta positiva saker är en att Sverige slipper att resa, matchen spelas ju i Brasilia där vårt lag redan befinner sig.

Brasilien–Sydafrika 0–0

Det var den match jag tittade minst på i natt. Dels för att det var final för Sarah Sjöström under den första halvleken, dels för att jag förstås hade fokus riktat mot Sveriges match.

Under den första halvleken noterades ett friläge för Sydafrika och ett stolpskott för ett reservbetonat Brasilien. Den första halvtimmen i den andra såg jag också varsin riktigt vass chans. De sista minuterna låg Brasilien på för ett segermål, och skapade mycket. Men det blev mållöst, vilket självklart var en framgång för Sydafrika. Laget lämnar OS med en poäng och 0–3 i målskillnad. Det är ändå godkänt, med tanke på förutsättningarna. För fyra år sedan hade de 1–7 i målskillnad.

Brasilien spelar intressant kvartsfinal mot Australien. Alltså samma lag som man åkte ut mot i VM i fjol. Båda lagen är bättre sedan dess, och båda lagen har starkare offensiv än defensiv. I fjol höll jag The Matildas som knapp favorit inför åttondelsfinalen. I år får nog Brasilien bära favorittrycket eftersom de har hemmaplan. Men det vore ingen skräll om hemmalaget skulle åka ut natten mot lördag.

Kanada–Tyskland 2–1

Det här var en riktig skräll. Kanada vann alltså mot Tyskland, trots att kanadensiskorna nästan ställde upp med så mycket B-lag man bara kunde.

Kadeisha Buchanan var avstängd och man vilade Christine Sinclair och Janine Beckie helt, Diana Matheson spelade bara en halvtimme och Jessie Fleming och Ashley Lawrence spelade varsin halvlek.

Lawrence är för övrigt en spelare jag gillar. Hon kan spela på massor av olika positioner och är härligt bolltrygg. Precis en sådan spelare ett lag som Kanada behöver.

Visst hade Tyskland också bänkat flera ordinarie spelare, men jag trodde nog allt att den tyska truppen skulle vara bredare och starkare än Kanadas. Så var det inte.

Tyskland hade i och för sig 67 procent av bollinnehavet, och visst kunde tyskorna ha fått en andra straff när Anja Mittag föll vid ledning 1–0. Ledningsmålet kom på straff genom Melanie Behringer. Men totalt sett var det tyska laget rätt uddlöst och blekt.

Jag måste säga att jag är vansinnigt besviken på Dzsenifer Marozsan så här långt i turneringen. Det är hon som skall bära det här tyska laget i offensiven. Hon har en makalös talang, men tyvärr presterar hon för sällan på den höga nivå man vet hon kan.

Faktum är att när jag ser det tyska laget spela så funderar jag över om inte Katrin Schmidt faktiskt borde ha platsat i den här truppen. Men jag är förstås glad om hon istället kan bli aktuell för vårt svenska landslag till nästa års EM-slutspel.

Kanadas båda mål gjordes av Melissa Tancredi. Det var Örebroforwardens sjätte och sjunde mål i OS-sammanhang. Det placerar henne på åttonde plats i tidernas OS-skytteliga. Toppen i den ligan ser för övrigt ut så här:

14 mål: Cristiane
10 mål: Marta och Birgit Prinz
9 mål: Abby Wambach och Christine Sinclair
8 mål: Pretinha och Carli Lloyd
7 mål: Tancredi
6 mål: Lotta Schelin

Kanada gick alltså genom gruppen utan poängförlust. Som tack för det väntar nu Frankrike i kvartsfinal. De möttes i en träningsmatch för några veckor sedan. Då vann fransyskorna med 1–0, men rapporterna säger att Kanada var minst lika bra i spelet. Och Kanada vann ju när lagen möttes i bronsmatch i den förra OS-turneringen. Så John Herdman:s lag har trots allt positiva vibbar från att möta Frankrike i olympiska spel.

För tysk del klarade man andraplatsen i gruppen med ett måls marginal. Det innebär att man får Kina – alltså en klart mycket lättare match än Kanada. Känns ju inte helt logiskt…

Tyskorna kommer att vara favoriter i kvartsfinalen, men det finns viss skrällchans för kinesiskorna.

Australien–Zimbabwe 6–1

Australien sprang rakt igenom direkt, Lisa De Vanna gjorde 1–0 redan efter en dryg minut. Det blev alltså aldrig det minsta spännande i början.

Det blev däremot spännande på slutet. När Tysklands match var slut stod det klart att tyskorna hade stannat på fyra poäng och målskillnaden 9–5. Då återstod tre minuter att spela och Australien hade fyra poäng och 8–5. Det var alltså bara ett mål ifrån lottning om andraplatsen.

Nu tog tyskorna andraplatsen och får möta Kina, medan Australien alltså får spela mot Brasilien i första utslagsmatchen – precis som i fjolårets VM-turnering.

Australien vilade för övrigt formstarka Sam Kerr mot Zimbabwe. Istället blev inhopparen Michelle Heyman bästa målskytt – hon gjorde två. Så här snyggt satte hon sitt andra:

Zimbabwe slutade på noll poäng och 3–15 i målskillnad – det är det sämsta facit någon lag någonsin haft i en OS-turnering. Det hindrade inte att laget firade sitt tredje och sista OS-mål så här:

Kanske firade Zimbabwe att de slipper ligga sist i OS-fotbollens maratontabell. Där återfinns nämligen Colombia, som på två turneringar har noll poäng …

Frankrike–Nya Zeeland 3–0

Till slut blev det ett resultat som passade Sverige. Det innebar nämligen att vårt lag till och med hade chansen att gå vidare till kvartsfinal via uddamålsförlust mot Kina.

Men spelmässigt var inte den franska segern lika solklar som siffrorna. Trots att laget inte var klart för slutspel valde Frankrike att vila flera ordinarie spelare från start. Effekten blev att den vanliga offensiva anstormningen från start uteblev.
Det franska laget var väldigt uddlöst de första 30 minuterna. Där tyckte jag att Nya Zeeland hade full kontroll, och jag började fundera på om inte Ferns till och med skulle kunna vinna matchen.

Sannolikt kände även Philippe Bergerôo att hans lag levde lite farligt. För redan efter 35 minuter bytte han ut Marie-Laure Delie och satte in Eugenie Le Sommer för att få spets. Det bytet betalade sig direkt. Redan efter tre minuter på planen slog Le Sommer till.

Louisa Cadamuro följde upp med två mål och såg till att det franska laget får till en revanschmatch mot Kanada i kvartsfinal. Revansch för förlusten i bronsmatchen i London för fyra år sedan. Det här var Cadamuros första fullträff:

USA–Colombia 2–2 

USA vilade folk, och hamnade i lite trubbel. Hope Solo stod nämligen för en riktigt anmärkningsvärd Rembrant när hon lät Maria Catalina Usme göra Colombias första OS-mål någonsin.

Glädjen i Colombia går det inte att ta miste om, och plötsligt fick Colombias spelare massor av energi. Under en period var USA riktigt frustrerat. Under den perioden tog dessutom Frankrike ledningen mot Nya Zeeland, vilket innebar att fransyskorna var förbi USA i tabellen. Det läget varade dock bara i ett par minuter. Sedan slog Crystal Dunn till:

När Mallory Pugh gjorde 2–1 till USA var Colombia nere på sista plats i den olympiska maratontabellen. Men Catalina Usme var inte nöjd med ett mål. Hon hade en frispark i ribban med en kvart kvar. Och i matchens allra sista ordinarie minuter gjorde hon så här:

Colombia tog sin första OS-poäng någonsin. Och skickade ner Zimbabwe på jumboplatsen i den olympiska maratontabellen. USA vann gruppen och spelar alltså kvartsfinal mot Sverige på fredag. En match där USA förstås är jättefavorit. Amerikanskorna har ju aldrig missat en OS-final.

Skytteligan:
3 mål: Beckie och Behringer.
2 mål: Usme, Cadamuro, Le Sommer, Sara Däbritz, Cristiane, Marta, Beatriz, Sinclair, Tancredi, Carli Lloyd och Heyman.

Stor guide till sista gruppspelsomgången

I kväll och i natt avslutas gruppspelet i OS-fotbollen för damer. Rent objektivt borde Tyskland–Kanada vara den match som är mest intressant, men båda lagen är i praktiken klara för slutspel, vilket gör att de sannolikt passar på att vila folk. Det gör att matchens värde sjunker.

Plötsligt är Sveriges nagelbitare mot Kina den drabbning som borde ha störst intresse, även för den objektive betraktaren, möjligen ihop med Frankrike–Nya Zeeland. I båda fallen ställs två lag som står på tre poäng mot varandra i match om andraplatsen i respektive grupp.

Även om vår grupp avgörs sist inleder jag med den i den här genomgången. Här är mina tankar om de sex matcherna i den tredje och sista gruppspelsomgången:

03.00 Sverige–Kina 
Tv/stream: Tv10 och Viaplay.
Tips: 20–60–20.
Förutsättningar: Båda lagen har tre poäng. Vinnaren blir sannolikt grupptvåa bakom Brasilien. Blir det kryss tar Kina andraplatsen medan Sverige blir trea. Vid avspark kommer Sverige veta om man måste vinna, om man avancerar på kryss eller kanske till och med kan gå vidare på något måls förlust. Det avgörs av matcherna Australien–Zimbabwe och Frankrike–Nya Zeeland.
Jag utgår ifrån att Australien vinner, och släpper därmed den matchen ur resonemanget. Om Frankrike och Nya Zeeland spelar oavgjort måste Sverige vinna mot Kina för att gå till kvartsfinal. Om Frankrike vinner med minst tre måls marginal, och Brasilien tar poäng mot Sydafrika kan Sverige plötsligt avancera även vid förlust. I oddsen ovan utgår jag ifrån att Frankrike vinner mot Nya Zeeland. Skulle den matchen sluta oavgjort skulle jag uppskatta procentsatsen till 42–20–38 i kinesisk favör.

I den här matchen är det verkligen upp till bevis för Pia Sundhage. Vår tidigare så hyllade förbundskapten måste visa att hon har lyckats få laget att glömma raset mot Brasilien. Hon måste dessutom visa taktisk fingertoppskänsla, mot ett väldigt taktiskt kinesiskt lag.

Hittills i OS har jag förvånats över Sundhages matchcoachning. Jag har inte haft några stora invändningar mot startelvorna. Inte av de två första bytena mot Sydafrika heller. Men jag har förvånats rejält av att Fridolina Rolfö har bytts ut i båda matcherna, trots att hon har varit klart bästa svenska forward.

Det har känts som att Sundhage har haft förbestämda byten, och inte klarat av att hålla upp fingret i luften och känna av matcherna. Det måste hon göra nu. Hon har tydligen jobbat med individuella samtal inför matchen. Udda att hon inte hat gjort det tidigare, men bättre sent… I den länkade artikeln kan man även läsa in att det kan vara Sundhages sista match på posten i natt.

Angående coachningen blev jag även rätt fundersam när jag såg Hedvig Lindahl i Viasats studio efter Brasilienmatchen. Hon fick frågan från Lasse Lagerbäck om varför Sverige klev upp så högt och bjöd de tekniska brasilianskorna på ytor. Lindahl svarade att så inte var tanken, utan att spelarna antagligen var lite för heta, klev för tidigt upp i press med följden att laget föll isär och hamnade för högt.

Om Sundhage har satt en taktik i matchen, måste hon ju göra allt för att den skall följas. Visst, vissa offensiva saker är svåra att kontrollera från bänken, men om laget startar sitt försvarsspel för högt – då måste tränaren ropa hem spelarna. Det kan man inte bara strunta i.
På den här punkten minns man även att Sundhage efter Sydafrikamatchen konstaterade att spelarna inte hade spelat som det var sagt. Det kändes inte helt stabilt.

Men det är upp till bevis för fler än Pia Sundhage i natt. Rätt många spelare har darrat hittills. Jag hade ju exempelvis stora förhoppningar på Kosovare Asllani inför turneringen. Hittills har hon inte varit nära den nivån jag trodde hon skulle upp på. Nu måste Asllani ta på sig en mycket större roll än hon gjort hittills, annars kan det vara färdigspelat i Brasilien för vårt lag.

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani

Men det är även upp till bevis för våra tidiga 80-talister. Av dem är det bara Nilla Fischer som jag tycker har varit bra så här långt. Ingen av de andra har klivit fram. I natt måste Caroline Seger, Lotta Schelin och Hedvig Lindahl visa att de kan leda vårt landslag på planen.

Överhuvudtaget är det mycket i det svenska spelet som behöver förbättras från de två första matcherna. Defensivt har garanterat självförtroendet fått sig en törn efter Brasilienmatchen. Det blir alltså väldigt viktigt att hitta trygghet från start. Försvarsspelet måste vara mer bestämt än mot Brasilien. Offensivt måste spelarna ha mycket bättre kvalitetet än i de två inledande matcherna – jag tänker då både på kvalitet i passningar och vid fasta situationer.

Så slarvigt passningsspel som vårt lag har haft i de två första matcherna skall de inte behöva ha. Men tyvärr är det lite för många av spelarna som har brister i spelförståelsen, och därmed rör sig fel. Det påverkar förstås även passningsspelet.

Nilla Fischer och Linda Sembrant

Nilla Fischer och Linda Sembrant

När det gäller val av spelare till startelvan skall ju förstås Jessica Samuelsson in igen som högerback, nu när hon verkar vara i spelbart skick. Även om jag tyckte att Linda Sembrant var lite rostig mot Sydafrika tycker jag att hon skall in i mittförsvaret igen, istället för Emma Berglund. Vår backlinje har ändå känts tryggast med Sembrant och Fischer i mittförsvaret. Även om Magdalena Ericsson inte nått den nivå jag hade hoppats skulle jag startat med henne. För någon gång måste hon väl få ordning på sina hörnor.

Mittfältstrion har varit rätt svag hittills. Lisa Dahlkvist känns exempelvis inte nära den form hon hade i början av året. Ändå tycker jag att hon bör få chansen från start igen. Kina spelar med ett mycket tajt lag, vilket innebär att det finns stora ytor på kanterna och att spelvändningar kan vara ett viktigt vapen. Dahlkvist är den enda mittfältaren som jobbar med just att vända spelet. De andra är väldigt korta i sitt passningsspel. Men skulle Dahlkvist fortsätta att darra känns det som att Emilia Appelqvist bör få en stunds speltid.

På forwardssidan tycker jag att det behövs störst förändringar. Lotta Schelin har gjort en riktigt bra halvlek i landslaget det senaste året, den gjorde hon mot Japan när hon kom in från bänken. Från det drar jag slutsatsen att det är dags att börja använda Schelin som inhoppare. Dels räcker hennes spelsinne inte till mot pigga motståndare, dels blir hennes snabbhet ett större vapen när de andra spelarna börjar tröttna.

Kina har en målvakt som är mycket osäker i luftrummet. Det måste Sverige försöka utnyttja genom att ha nickstarka forwards på planen, spelare som det går att slå inlägg mot. Varken Schelin, Sofia Jakobsson eller Olivia Schough vinner nickdueller i någon större utsträckning. Därför tycker jag att fysiskt starka Stina Blackstenius bör få plats från start mot kinesiskorna. LFC-talangen är sämst i defensiven av de fem forwardsen i den svenska truppen, men den risken får vi ta.

Linda Sembrant, Fridolina Rolfö och Sofia Jakobsson

Linda Sembrant, Fridolina Rolfö och Sofia Jakobsson

Centralt är det självklart att Fridolina Rolfö skall få fortsatt förtroende, och på andra kanten tycker jag faktiskt att Sundhage borde spela Elin Rubensson. Hon är en bättre passningsspelare än de forwards som konkurrerar som platsen och som yttermittfältare/ytterforward fixar hon både defensiven och offensiven. Det blir alltså en bra balans med henne och Blackstenius på varsin kant.

03.00 Brasilien–Sydafrika 

Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 70–25–5
Förutsättningar: Brasilien har sex poäng är klart för slutspel. Laget är även i praktiken klar gruppsegrare. Sydafrika är poänglöst, men har chansen att avancera som grupptrea. Då måste de vinna samtidigt som Kina slår Sverige och Frankrike slår Nya Zeeland.

Brasilien har verkligen överraskat enormt hittills. Laget var blekt i fjolårets VM och min känsla inför OS var att förbundskapten Vadao testade vilt, men inte hittade rätt balans i laget.

Det var sannolikt en felaktig känsla. Det verkar som att Vadao hela tiden visste hur man skulle ställa upp sin startelva i OS. Att han experimenterade med andra uppställningar i genrepen var nog helt enkelt för att testa hur plan B och plan C funkar.

Nu är alltså Brasiiien i praktiken klara gruppsegrare. Därmed vore det vansinne att inte vila så många ordinarie spelare som möjligt. Ett reservbetonat Brasilien är ändå ganska klara favoriter här, inte minst med tanke på att alla 44 000 biljetterna till arenan i Manaus är sålda.

Med ordinarie hemmalag hade haft 90 procents sannolikhet för hemmaseger. Nu ökar chanserna för Sydafrikas Banyana Banyana. Vera Pauw:s gäng har ju fortfarande chansen att gå till kvartsfinal vid seger i den här matchen. Fast den chansen känns väldigt, väldigt liten. Dels för att jag inte tror att Sydafrika vinner mot Brasilien, dels för att det inte räcker med att vinna, de behöver även få med sig flera resultat.

21.00 Tyskland–Kanada 
Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 40–50–10
Förutsättningar: Fullpoängaren Kanada är klar för slutspel, det är i praktiken även Tyskland (står på fyra poäng och 8–3 i målskillnad). Vinnaren här tar hem gruppen, vid kryss blir det kanadensisk gruppseger.

Kanada har imponerat stort så här långt. Men i kväll kommer man till start utan avstängda Kadeisha Buchanan, dessutom lär John Herdman vila fler av sina vanliga startspelare.

Jag gissar att Tyskland är lite revanschsuget efter 2–2 mot Australien. Även om Silvia Neid också sannolikt tar chansen att vila några spelare har hon en bredare trupp att tillgå. Tyskland känns alltså som favoriter här.

Men skulle jag tippa på den här matchen hade jag ändå utgått från ett kryss. Det är nämligen ett resultat som skulle passa Tyskland väldigt bra. Spontant hade jag ju föredragit andraplatsen i den här gruppen framför gruppsegern om jag hade varit Neid.

Segraren ställs ju nämligen med största sannolikhet mot Frankrike i kvartsfinal, medan tvåan antingen får möta Kina eller Sverige.

21.00 Australien–Zimbabwe 
Tv/stream: Viasat OS 4 och Viaplay.
Tips: 98–1,5–0,5
Förutsättningar: Australien har en poäng, medan Zimbabwe är poänglöst. Zimbabwe är i praktiken utslaget, men inte i teorin. Båda måste vinna, vid kryss är båda utslagna. För Australien gäller att seger, även med uddamålet, innebär att man har säkrat en plats som en av de bästa treorna. Zimbabwe måste vinna med flera måls marginal för att ha någon chans.

Sam Kerr

Sam Kerr

Det här vinner Australien. Deras snabba och sevärda anfallsfotboll kommer att riva upp stora hål i Zimbabwes försvar. Jag tror dessutom att det kommer att bli ganska många mål. Hade inte formstarka Sam Kerr haft sin skadebakgrund, vilket gör att hon sannolikt kommer att vilas i samma stund som matchen känns avgjord, skulle jag tippat att hon kunde kopplat greppet om skytteligan i kväll.

00.00 USA–Colombia
Tv/stream: Tv10 och Viaplay.
Tips: 90–9–1
Förutsättningar: USA är fullpoängare och behöver en poäng för att säkra gruppsegern. Colombia är poäng och mållöst. Colombia kan avancera som en av de bästa grupptreorna, men då måste man få med sig flera resultat. Det känns inte troligt.

USA kommer garanterat att matcha hela bänken. För i deras situation är det mycket viktigare att hushålla med krafterna är att satsa 100 procent på gruppsegern. Nu lär amerikanskorna ta den ändå. Truppen är ju bred, och laget brukar hitta sätt att vinna matcher även när inte spelet sitter.

Att lagen hade ett oväntat jämnt möte i åttondelsfinal i fjolårets VM skall man inte dra för stora växlar av. Colombia är nämligen ett klart mycket sämre lag nu.

00.00 Frankrike–Nya Zeeland  
Tv/stream: matchen verkar bara visas på Viaplay.
Tips: 70–25–5
Förutsättningar: Båda lagen har tre poäng, Frankrike har dock bättre målskillnad. Vinnaren är klar för slutspel, sannolikt som grupptvåa bakom USA. Vid kryss går båda lagen till slutspel, Frankrike som grupptvåa och Nya Zeeland som en av de två bästa grupptreorna.

Här kan lagen hjälpa varandra vidare genom att spela oavgjort. Känslan på förhand är ändå att Frankrike inte vågar riskera något, utan att man kommer att gå för segern.

Normalt skall fransyskorna också kunna göra något mål i den inledande anstormningen, och sedan kontra in ytterligare något när Nya Zeeland måste kliva fram för att nå en kvittering.

Men man får inte glömma att Ferns är ett rätt svårspelat lag. På de fem senaste stora mästerskapen (OS 2008, 2012 och 2016 samt VM 2011 och 2015) är det bara USA (tre gånger) som besegrat Nya Zeeland med större marginal än uddamålet. Det är alltså inte bara att gå ut och vräka in mål på Oceaniens stolthet.

För svensk del är det önskvärt om något lag vinner den här matchen, för då räcker kryss mot Kina för svenskt avancemang. Vi får alltså hålla tummarna för en fransk anstormning i början – och att den ger resultat.

Skönt förresten att den vansinniga avstängningen av Abby Erceg ströks av Fifa, även om det sannolikt hade gynnat Sverige om Nya Zeelands lagkapten tvingats se matchen från läktaren…

Ercegs avstängning stryks

I förra inlägget berättade jag om den vansinnigt feldömda utvisningen av Nya Zeelands lagkapten Abby Erceg i matchen mot Colombia, en utvisning som riskerade att göra dubbel skada mot Football Ferns.

Den viktiga lagkaptenen skulle ju vara avstängd mot Frankrike i den match som spelas vid midnatt natten mot onsdag, svensk tid.

Det var fler än jag som tyckte att utvisningen var ett justitiemord. Även Fifa tyckte att domslutet var galet. Nyss meddelade de att Ercegs avstängning stryks. Hon får alltså spela mot Frankrike.

Skönt att rättvisa kan skipas i efterhand. Och jag antar att domaren från Zambia har gjort sitt i OS.

* Efter Sveriges förlust mot Brasilien fick jag först för mig att matchen slutade 5–0. Det var fler än jag som kände så…

* Utanför OS har Umeå IK fått en ny tränare. Daniel Doverlind heter han, och har redan hållit i sin första träning med laget. Vad det innebär för laget återstår att se.

* Slutligen har några av er redan i kommentarer berättat lite om Linköpings blytunga 9–1-förlust mot Atletico Madrid. Det här klippet med höjdpunkter indikerar att LFC hade ett vansinnigt oengagerat försvarsspel. Det är en hel hög grymt billiga baklängesmål.

Brasilien delade ut tidernas stjärnsmäll

Brasilien–Sverige 5–1. Nattens värdemätare slutade alltså med svensk rekordförlust. Och här sitter jag och undrar hur jag kunde varit så hoppfull inför det här mästerskapet. I natt kom verkligheten ikapp det här landslaget.

I natt var Brasilien bättre än Sverige på precis allt. Precis allt.

Marta skojade med det svenska lag, som bland annat jag har överskattat rätt rejält. För i dag fanns det inget som talade för svensk medalj. I dag ställer jag mig istället frågan om vi ens går till slutspel. Resultaten i dag gick emot, vilket gör att vi  i högsta grad är i riskzonen att bli sämsta grupptrea.

Matchen mot Kina har jag ända från lottningen känt oro för. Känslan är att Kinas tajta defensiv kommer att passa vårt lag väldigt dåligt. Och med dagens skräcksiffror i ryggen måste vi vinna mot Kina för att undvika tredjeplatsen i gruppen.

VI kan förstås glömma gruppsegern. För grupptvåan väntar sannolikt Kanada i kvartsfinal, medan trean kommer att ställas mot USA – om trean går vidare. För svensk del innebär det alltså att vi måste vinna mot Kina för att undvika USA. Vi har fördelen av att vår grupp avslutas efter de båda andra, vilket gör att vi vid avspark kommer att veta vad som krävs för att avancera som en av de två bästa treorna. Men kryss mot Kina leder troligen till slutspel – och till match mot USA.

Fast det där får vi ta mer om senare. Nu tillbaka till dagens överkörning.

Det hade nästan på dagen gått åtta år sedan Sveriges senaste förlust i en gruppspelsmatch i ett stort mästerskap. Efter 18 förlustfria matcher i rad spräckte Brasilien vår svit med råge.

Inför avspark valde Pia Sundhage att göra två byten i startelvan. Utöver det framtvingade bytet där skadade Jessica Samuelsson lämnade plats för Elin Rubensson gjordes även ett skifte på mittbacksplats. Där klev Emma Berglund in för Linda Sembrant, sannolikt med avsikt att möta Brasiliens snabbhet.

Det skulle visa sig att det bytet inte föll väl ut. Berglund var nämligen väldigt olycklig i matchen. De första tio minuterna var det väldigt virrigt i det svenska laget. Så långt hade man knappt slagit en passning till rätt adress. Å andra sidan hade inte Brasilien haft några målchanser heller.

I elfte minuten skulle Sverige ha tagit ledningen. Fridolina Rolfö serverade Kosovare Asllani öppet läge från ett par meter. Men Asllanis avslut var alldeles för mesigt. Det höll alldeles för dålig kvalitet.

När Brasilien fick sina chanser hade de däremot grym kvalitet. Efter 20 minuter började man ändå känna att Sverige var med i matchen och hade hyfsad kontroll i defensiven. Då ställde Berglund och Hedvig Lindahl till det – de bjöd Brasilien och Beatriz på ett ledningsmål.

Personligen tycker jag att Berglund måste rensa bort den bollen, och således är den största boven i dramat. Men Lindahl är inte oskyldig, hon är för passiv.

Knappt fyra minuter senare kom 2–0-målet. Återigen var Berglund olycklig. Om inte hon touchat bollen skulle inte Cristiane:s styrning gått i mål.

Mellan målen hade Sverige ett kanonläge, men en offsidestående Lotta Schelin tog bollen framför en framstormande Rolfö.

Även i nästa svenska läge var kvaliteten för dålig. Rolfö spelade loss Sofia Jakobsson till höger, men Jakobssons försök till inspel var för hårt och för dåligt riktat. Jag tycker nog att hon borde ha gått på eget avslut där.

I slutminuterna fick Cristiane straff efter en kollision med Magdalena Ericsson. Domslutet kändes billigt, men jag har inte sett någon riktigt bra repris på situationen, så det kan ha varit ett korrekt domslut. Straffen från Marta var det däremot inget fel på.

In i pausvilan hade Brasilien 3–0 i mål, 4–1 i målchanser och 3–0 i hörnor. Hemmalaget visade alltså en grym effektivitet och kvalitet när chanserna dök upp.

I halvtid valde Sundhage att byta ut Ericsson och sätta in Jonna Andersson, som skötte sig helt ok. Den andra halvleken var länge rätt avslagen. Brasilien låg rätt i positionerna och kontrollerade spelet helt. De drabbades av en tung jobspost när Cristiane tvingades kliva av med en trolig muskelbristning.

Den första heta målchansen i halvleken dröjde till den 80:e minuten – då gjorde Marta 4–0:

Det blev ytterligare två målchanser i matchen, en åt vardera håll. Båda blev mål, först 5–0 genom Beatriz, sedan 5–1 genom Lotta Schelin. Bra att Schelin fick göra mål, men tyvärr håller hon inte den önskade klassen i den här turneringen heller. Det händer alldeles för lite kring henne.

I dag var Fridolina Rolfö den klart bästa svenska spelaren, vårt enda riktiga offensiva hot. Som tack för det byttes hon ut efter drygt 60 minuter. Det bytet förstod jag väldigt lite av.

Jag har kollat statistiken och vad jag kan hitta har Sverige aldrig tidigare släppt in fem mål i en landskamp. Aldrig tidigare. Vi har förlorat med 4–0 i sex olika träningsmatcher, tre mot Norge och en vardera mot Kina, Tyskland och England. Men vi hade aldrig förlorat med fyra mål i en tävlingsmatch, och aldrig tidigare med 5–1. Det var alltså en historisk överkörning.

Det om raset i Rio.

Utöver Brasilien har även USA och Kanada säkrat sina platser i kvartsfinal genom segrar. Här är en genomgång av övriga matcher i omgången:

Kanada–Zimbabwe 3–1

Inför fina 30 295 åskådare var det 3–0 och avgjort i halvtid. Kanada imponerade i första halvleken, efter paus spelade de mer eller mindre av matchen. Man såg även till att Kadeisha Buchanan fick sin andra varning och blir avstängd mot Tyskland.

Jag kollade förresten lite extra på uppskrivna Buchanan, och kan inte säga att jag blev speciellt imponerad. Hon ställdes inte på märkvärdigt svåra prov, men kändes ändå lätt otajmad. Men hon har kanske ett par växlar till att lägga in när det blir riktigt allvar. En situation där hon kom snett var den där Zimbabwe fick sitt tröstmål.

Janine Beckie blev tvåmålsskytt, har totalt tre och visar att hon vill vara med och slåss i toppen av skytteligan.

Christine Sinclair gjorde ett mål (straff) och står på totalt två.

Zimbabwe står på noll poäng och målskillnaden 2–9 efter två omgångar. Håller de förlustsiffrorna mot Australien under fem måls marginal slipper man sistaplatsen i OS maratontabell – vilket måste vara lagets huvudmål nu. Grekland innehar den jumboplatsen med noll poäng och 0–11 i målskillnad.

USA–Frankrike 1–0

Matchkvaliteten motsvarade tyvärr inte mina högt ställda förväntningar. Som väntat var Frankrike det lag med bäst spel, men det var USA som hittade ett sätt att vinna. Och föga oväntat var det Carli Lloyd som gjorde målet. Hon har en makalös förmåga att dyka upp på rätt ställe i rätt ögonblick.

Målet kom i den andra halvleken, under en bra amerikansk period. Före paus var Frankrike det klart bättre laget. USA hade mycket boll, men hade märkbart svårt att komma till målchanser. Det är så otroligt tydligt att man inte har hittat hur man skall fylla luckan efter Lauren Holiday i uppspelsfasen. När varken Mallory Pugh eller Lindsey Horan heller fanns i startelvan var passningskvaliteten från mittfältet helt enkelt inte tillräckligt kreativ för att skaka lag ett lag som Frankrike.

Trots det vann alltså USA till slut. Man får tacka en formstark Tobin Heath och ineffektiva fransyskor för det. Frankrike hade rätt många lägen, men det var inte många avslut som gick inom ramen. I det franska laget reagerade jag över att Eugenie Le Sommer fick sitta på bänken hela matchen. Jag tyckte allt att hon såg riktigt pigg ut i premiären. Men hon har kanske någon skadekänning.

Slutligen flaggade jag inför matchen för matchen i matchen, den mellan världens två bästa mittbackspar. Men tyvärr vilade USA Julie Johnston som en säkerhetsåtgärd, vilket gjorde att vi inte fick den kamp jag hade tänkt mig. Men det är nästan alltid en njutning att kolla in Wendie Renard och Becky Sauerbrunn, och de gjorde mig inte besviken i dag heller.

Däremot hade Johnstons ersättare, Whitney Engen, det lite tufft i den första halvleken. Hon blev bolltittare ett par gånger, vilket gjorde att Marie-Laure Delie kunde löpa in på ytan bakom mittbacken. Engen spelade dock upp sig i den andra halvleken.

Tyskland–Australien 2–2

Tyskland kom undan med blotta förskräckelsen. Jag tippade inför turneringen att Australien skulle besegra Tyskland, något som var väldigt nära. Jag byggde tipset på att The Matildas har flera blixtsnabba forwards, vilka skulle bli väldigt jobbiga att hantera för de långsamma tyska mittbackarna. Inte minst som tyskorna ofta trycker upp sina ytterbackar högt.

Det verkar som att Australiens förbundskapten Alen Stajcic hade tänkt liknande tankar, för han mönstrade snabbast möjliga tremannaanfall; Sam Kerr, Lisa De Vanna och Caitlin Foord. Det funkade bra, och Australien gjorde 1–0 genom Kerr:

Man gjorde även 2–0 genom Foord. De Vanna:s tunnel på Annike Krahn är inte att leka med. Årets tunnel…

Tunneln var så bra att Silvia Neid bytte ut Krahn och satte in Josephine Henning i paus.

Men De Vannas tunnel var inte matchens enda godbit. Sara Däbritz yttersida till 2–1 är inte så dum den heller:

Jag såg inte hela den första halvleken. Det jag såg hade dock The Matildas det nästan lika jobbigt i försvarsspelet som tyskorna. Efter paus fick Australien mycket bättre defensiv kontroll, och man hade flera lägen att punktera matchen, bland annat var Foord framme tre–fyra gånger.

I 88:e minuten kom kvitteringen. Och det var Saskia Bartusiak som stod för den. Mittbacken som hade haft det otroligt jobbigt i defensiven kom rätt i offensiven.

Resultatet innebär att Tyskland har bra chans till gruppseger. Det mesta talar för att Australien blir trea, och en riktig nitlott för en gruppsegrare. För i dag spelade de den snabba anfallsfotboll som jag såg dem göra i OS-kvalet. Ett otroligt snabbt spel som inget lag går säkert mot.

Det var förresten bra publiksiffror i den här gruppen. Den här matchen sågs av ännu fler än Kanada–Zimbabwe, hela 37 475 personer.

Kina–Sydafrika 2–0

Jag behövde sova någon timme i natt och släppte den här matchen. Jag vet således inte så mycket om den. Jag noterade dock att Sydafrika hade en boll i ribban strax innan Gu Yasha gjorde Kinas ledningsmål. Kolla förresten in den sydafrikanska högerbackens arbete vid målet. Undermåligt.

Det här var en dag där det gjordes några riktigt snygga mål. Tan Ruyin:s 2–0 mot Sydafrika var ett av de läckraste:

Colombia–Nya Zeeland 0–1

Även den här matchen sov jag bort. Nya Zeeland tog den trepoängare som gör att laget har en liten chans att få spela slutspel. Segerskytt var lagets specialla målskytt, Amber Hearn:

Skytteligan:
3 mål: Janine Beckie.
2 mål: Melanie Behringer, Sara Däbritz, Cristiane, Marta, Beatriz, Christine Sinclair och Carli Lloyd.

Ett rejält test av Sundhages bygge

Om ett dygn kommer redan i princip hälften av matcherna i OS-turneringen att vara spelade, tolv av 26. Och kanske har vi då fått sett turneringens bästa match.

Jag har nämligen väldigt höga förväntningar på kvällens match mellan de två lag jag rankade högst inför OS; USA och Frankrike. Skall man bara se en damfotbollsmatch i år känns den som ett lämpligt val. Men innan jag går in på supermatchen blir det lite funderingar kring nattens stora test för Pia Sundhage:s lag.

03.00 Brasilien–Sverige.
Tv/stream: Tv3 och Viasat Sport samt Viaplay.
Tips: 40–35–25

Inför avspark i onsdags hade jag väldigt positiva vibbar kring vårt svenska lag, känslan var att det kunde bli sjätte gången gillt när det gäller medalj i OS-sammanhang. Efter premiärmatchen mot Sydafrika har jag inte lika positiva känslor längre.

Jag har självklart inte givit upp hoppet om medalj efter en match, men det är helt klart en mängd frågetecken som behöver rätas ut i natt.

Matchen mot Brasilien blir den bästa värdemätaren för Sundhages nya lagbygge. Sedan 4–1-förlusten mot Tyskland i åttondelsfinalen i fjolårets VM har Sverige bara spelat mot två lag på världsrankingens topp tio, och det var Norge (tia) och ett reservbetonat Japan (sjua).

Nu väntar ett laddat, ordinarie och formstarkt Brasilien på bortaplan, det är definitivt ett svårare test än Japans nya landslag. Det är även ett klart svårare test än vad Norge var i OS-kvalet.

I natt får vi se hur stabilt det svenska försvarsspelet verkligen är. I natt får vi se om Sverige kan spela ett effektivt kontringsspel mot starkt motstånd.

Mot Kina visade alla Brasiliens fyra offensiva spelare Marta, Cristiane, Beatriz och Andressa Alves att formen är på topp. Vår backlinje kommer således garanterat att utsättas för ett rejält hållfasthetstest. Och bakom den måste Hedvig Lindahl värdera situationerna väl och agera med pondus. Jag tyckte att hon kändes lite passiv mot Sydafrika. Men då hade hon den otacksamma uppgiften att stå overksam stora delar av tiden. Det kommer hon nog inte få göra i natt.

En rak backlinje

En rak backlinje

Frågan är förresten hur Sundhage formerar sin backlinje. Jag skulle inte bli förvånad om hon sätter in Emma Berglund i stället för Linda Sembrant för att tillföra lite snabbhet centralt.

På ytterbacksplats är ju inte Jessica Samuelsson aktuell för spel. Där talar det mesta för att Elin Rubensson går in. Jag utesluter inte heller att Sundhage även byter vänsterback, och sätter in Jonna Andersson istället för Magdalena Ericsson.

Det sistnämnda bytet hade jag nog inte gjort. Jag minns hur jobbigt Andersson hade det med Marta i Linköpings bortamöte med Rosengård i slutet av maj. Där har Marta ett gigantiskt mentalt övertag.

Offensivt måste passningskvaliteten upp flera nivåer. Inte minst måste Kosovare Asllani få/ta en större roll i anfallsspelet. Det är hon och Fridolina Rolfö som har den nödvändiga kvaliteten i de avgörande passningarna.

Dessutom måste de fasta situationerna vässas ett par snäpp. Vi har ett helt gäng nickstarka spelare att flytta upp vid hörnor och inläggsfrisparkar, men då måste ju bollen slås in med bättre kvalitet än senast.

Så sent som för några dagar sedan kände jag att det här var en match som Sverige hade mycket stor chans att vinna. Även om jag fortfarande i grund och botten tror att Brasilien borde passa det svenska laget rätt bra, är det svårt att tippa i svensk favör efter den första omgången. Nu känns det alltså som ganska klar fördel för värdnationen.

20.00 Kanada–Zimbabwe
Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 98–1,5–0,5

Kanada imponerade stort i öppningsmatchen mot Australien. Zimbabwe däremot spelade tufft och fult – och föll med stora siffror.

Allt talar för att Kanadas intressanta lag vinner den här matchen. Med tanke på att ingen av de tyska spelarna vräkte in mål mot Zimbabwe har Kanadas och Australiens spelare nu chansen att koppla greppet om skytteligan. Det är i första hand Christine Sinclair och i andra Janine Beckie som känns som tänkbara skyttedrottningar i det kanadensiska laget.

22.00 USA–Frankrike
Tv/stream: TV3, Viasat Sport, Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 45–30–25

Som jag ser det är det här matchen mellan turneringens två bästa lag. Rent spelmässigt tycker jag att Frankrike har ett större spel och större potential än USA. Men amerikanskorna känns ändå som klara favoriter – de har ju en vinnarinstinkt som fransyskorna saknar. Dessutom har USA traditionen på sin sida.

Men intressant blir det. Och det finns mycket i potten. Det lag som vinner får ju nämligen sannolikt en betydligt lättare kvartsfinal än förloraren. Förloraren ställs ju nämligen mot segraren i Tysklands grupp.

Frankrike brukar vara väldigt bra under första halvan av den första halvleken. Skall de kunna vinna den här matchen krävs det att de får utdelning under den perioden. De måste sannolikt göra första målet för att ha chansen. Jag har nämligen väldigt svårt att se att Frankrike skulle kunna vända och vinna ur underläge mot USA. Amerikanskornas mentala övertag känns för stort.

En spännande match i matchen här är den mellan de båda mittbacksparen. Jag ser dem som världens två bästa, och håller Frankrikes duo allra högst. I varje fall på förhand…

23.00 Tyskland–Australien
Tv/stream: Viaplay.
Tips: 35–35–30

Den här dagen duggar toppmatcherna tätt. USA och Frankrike var ju etta och tvåa på min ranking inför OS-turneringen. På den var Tyskland och Australien trea och fyra. Här drabbar alltså också två tänkbara medaljörer samman.

Tyskland gjorde vad man skulle mot Zimbabwe, medan Australien föll tungt mot Kanada – efter slarv redan i matchens första sekunder.

Jag tippade ju Australien som gruppsegrare häromdagen. Om det skall kunna bli verklighet krävs det seger för The Matildas här.

När jag tippade var jag inte medveten om att Australien inte vågar matcha viktiga duon Steph Catley och Lisa De Vanna fullt ut i början av turneringen. Det talar för Tyskland. Men det här är verkligen en väldigt öppen och oviss match. Det blir spännande att se om min favoritspelare i The Matildas, Sam Kerr fortsätter att visa toppform.

Sam Kerr

Sam Kerr

00.00 Kina–Sydafrika
Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 70–20–10

Kina blev rejält överkört av Brasilien, medan Sydafrika stod upp väl mot Sverige. Trots det tror jag rätt hårt på Bruno Bini:s kinesiska lag i den här matchen. Kinesiskorna är mer passningsskickliga än vad det svenska laget var, något som borde passa Banyana Banyana dåligt.

01.00 Colombia–Nya Zeeland
Tv/stream: Viaplay.
Tips: 20–35–45

Det här är faktiskt en väldigt viktig match för svensk del. Slutar den oavgjord talar det mesta för att Sverige går vidare till kvartsfinal även vid förluster mot både Brasilien och Kina.

Inför turneringen kändes kryss som ett högst tänkbart tipstecken här, men efter den första gruppspelsomgången tror jag på Nya Zeeland. Jag tyckte att Ferns såg rätt bra ut mot USA, medan Colombia blev helt avklätt av Frankrike.

Dock har Nya Zeeland historien mot sig. På 24 matcher i VM och OS har man bara en seger – mot Kamerun för fyra år sedan. Övriga 23 matcher har slutat med åtta kryss och 15 förluster. Det som talar mot Ferns är alltså att de inte är vana vid att vinna mästerskapsmatcher. Men som sagt, skulle det bli kryss gråter man inte…

Den stora damfotbollsguiden till OS 2016

I morgon 18.00 svensk tid sparkar Sverige och Sydafrika igång OS 2016. Det har således blivit hög tid för min stora guide till spelens damfotbollsturnering.

Jag gjorde en ranking av de tolv lagen i april, inför lottningen. Det är dock 3,5 månader sedan, och en del har hänt. Mest positivt är att Sverige har tagit flera steg i rätt riktning sedan dess, medan flera av favoritlagen har hackat.

Innan jag går in på rankingen kommer här lite grundfakta. Det är tre grupper med fyra lag i varje. Ettorna, tvåorna och de två bästa treorna går vidare till kvartsfinal. Slutspelsträdet finns i botten av det här inlägget.

Här är gruppindelningen:

Grupp E
Brasilien
Kina
Sydafrika
Sverige

Grupp F
Australien
Kanada
Tyskland
Zimbabwe

Grupp G
Colombia
Frankrike
Nya Zeeland
USA

Spelschemat finner du här. Notera att man kan ändra matchtid till sin tidszon, till höger just under datumraden.

Alla spelartrupper finner du här.

Det statistiska underlaget för turneringen finns här.

Reglerna finns här.

En genomgång av alla domarteamen finns här.

Därmed har vi kommit fram till min rankinglista av de tolv lagen i OS-turneringen. Trevlig läsning:

12) Zimbabwe
Världsranking: 93
Antal OS: första
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Tyskland, 23.00

Laget som kallas The Mighty Warriors gör sitt första stora mästerskap. Och man tog en mycket konstig väg till Rio, förhoppningsvis en väg inget annat lag någonsin kommer att ta.

För det bär ju ett löjets skimmer över damfotbollen att Zimbabwe lämnade walkover i en av kvalmatcherna, men ändå kan spela OS. Det var i bortamatchen mot Elfenbenskusten som Zimbabwe inte kom till spel. I returen lämnade i stället Elfenbenskusten wo, och innan man hade löst nya datum för lagens möten drog sig Elfenbenskusten ur OS-kvalet. Zimbabwe var hastigt och lustigt i kvalfinal mot Kamerun.

Där klev lagets stora stjärna fram, det handlar om journaliststudenten Rudo Neshamba, som gjorde tre av lagets fyra mål i kvalet. Bland annat stod hon för båda målen mot ett Kamerun som kom till spel utan Gaelle Enganamouit.

Zimbabwe vann dubbelmötet genom att förlora med 2–1 borta och vinna med 1–0 hemma och således avancera genom bortamål.

Avancemanget har gjort att laget uppmärksammats enormt i sitt hemland. Kul – det är bra om damfotbollen kan få ett lyft i några afrikanska länder. Men så kul lär inte Zimbabwe få det i Rio. Laget har lottats i samma grupp som Tyskland, Australien och Kanada och lär få åka hem med tre rejäla förluster i bagaget.

Att ställas mot tyskorna i första matchen känns som tuffast möjliga öppningsmatch. Tyskland brukar vara mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Och utan att ha sett Zimbabwe spela kan man nog slå fast att det här är OS klart sämsta lag. Kanske till och med det sämsta någonsin.

Greklands bottenrekord med tre raka förluster och målskillnaden 0–11 känns klart i farozonen.

Jag har letat klipp på Zimbabwe, men utan någon större lycka. Här är dock ett från en drygt två år gammal träningsmatch mot Sydafrika:

11) Sydafrika
Världsranking: 52
Antal OS: andra – tog en poäng 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Sverige, 18.00

Sydafrikas Banyana Banyana gör sitt andra OS. De tog en poäng mot ett reservbetonat Japan för fyra år sedan, fast det var en match där japanskorna inte hade något emot att spela oavgjort.

Under förbundskaptenen Vera Pauw har laget blivit lite mer stabilt. Man har gjort bra resultat både mot Nederländerna (0–2) och USA (0–1) den här sommaren. Ändå vore det en skräll om Sydafrika tog några poäng i Rio.

Skall man göra det hänger mycket på starka målvakten Roxanne Barker och mittbacken och tillika lagkaptenen Janine Van Wyk. Offensivt har Banyana Banyana stort mod och vågar anfalla med mycket folk. Man har även hyfsad kvalitet på några spelare, inte minst det tidigare Rysslandsproffset Pumi Nyandeni.

Men defensivt är det ibland virrigt. Laget spelar med man-man-försvar med stort hjärta, och man vill gärna kliva upp i hög press. Då riktigt rusar spelarna på, vilket innebär att om motståndaren kan spela förbi förstapressen bildas det lätt stora ytor. Dessutom har Sydafrika det ofta tufft på defensiva fasta situationer.

Trots att jag ändå har både charmats och överraskats lite av Banyana Banyana den här våren tippar jag att laget åker hem med noll poäng från OS.

Mer om laget finns att läsa här och här.

10) Colombia
Världsranking: 24
Antal OS: andra – blev både poäng- och mållöst 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 1 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Frankrike, 03.00 natten mot torsdag.

Colombia lämnade London-OS med noll poäng och mållskillnaden 0–6. Men sedan dess har laget utvecklats. Man visade i fjolårets VM att man har flyttat fram positionerna rejält. Där skrällslog man ju bland annat Frankrike, plus att man skakade USA i åttondelen.

Ett revanschsuget Frankrike väntar i årets öppningsmatch, och tyvärr känns det som att Colombia inte kommer att ha lika mycket att sätta emot i år.

Visst gynnas colombianskorna av att vara välbekanta med det sydamerikanska klimatet. Men det väger nog inte upp att laget kommer till spel utan sina båda centrala mittfältsstjärnor från fjolårets VM, Yoreli Rincon (skadad) och Daniela Montoya (petad). Apropå Montoya satte hon det här historiska målet i fjolårets VM-turnering, Colombias första VM-mål någonsin:

Efter den fina VM-insatsen var det bråkigt i Colombias lag. Spelarna visade öppet sitt missnöje med uteblivna löner. Obekräftade uppgifter gör gällande att Montoya har petats från OS för att hon protesterade för högljutt mot hur förbundet har behandlat sitt damlandslag.

Den oron som följt på det, avsaknaden av nyckelspelarna samt det faktum att man fått en tuff lottning gör att jag tror att Colombia får åka hem efter gruppspelet den här gången. Man har chans mot Nya Zeeland om tekniska Lady Andrade visar toppform. Men det troliga är att Colombia blir sist i gruppen.

9) Nya Zeeland
Världsranking: 17
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 2 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: USA, midnatt, natten mot torsdag.

Nya Zeelands Football Ferns är ett fysiskt och hårt arbetande lag, ett lag som är väldigt jobbigt att möta. Större delen av truppen är utlandsproffs, bland annat spelar ju trion Ali Riley, Anna Green och Kirsty Yallop i damallsvenskan.

Duktiga målvakten Erin Nayler, som nyligen skrev på för Sky Blue FC i USA:s NWSL, är viktig. Det är även viktiga mittbacken Abby Erceg som återfinns i samma liga (Western New York Flash). Offensivt är Tysklandsproffset (Jena) Amber Hearn viktig med sin tyngd.

För fyra år sedan gick Nya Zeeland till kvartsfinal, där de pressade USA. I VM i fjol var man en hårsmån från att gå vidare ur gruppspelets jämnaste grupp. Ferns har god chans att bli grupptrea, men den tuffa lottningen gör att man får svårt att ta fler än tre poäng. Därmed talar mycket för att man får lämna turneringen innan slutspelet.

8) Kina
Världsranking: 12
Antal OS: femte – som bäst silvermedaljörer 1996.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 10 procent
Troliga startelva: Zhao Lina – Wu Haiyan, Zhao Rong, Li Dongna, Liu Shanshan – Wang Shanshan, Tan Ruyin, Pang Fengyue, Wang Shuang – Zhang Rui – Ma Xiaoxu.
Öppningsmatch: Brasilien, 21.00.

Tidigare i våras hade jag Kina som utmanare om guldet. Stålrosorna, som laget kallas, slog USA på bortaplan i december. Sedan följde en imponerande svit på 13 matcher utan förlust. Där besegrade man även Japan och kryssade mot Australien. Laget såg hur stabilt ut som helst.

Man har sin styrka i försvarsspelet, där spelarna inte tar många steg åt fel håll. De är otroligt väldrillade, vilket märktes i fjolårets VM. Då tog man sig till kvartsfinal, där man skakade USA, men till slut föll med 1–0.

Den senaste tiden har dock det kinesiska laget tappat i kvalietet. I slutet av juli noterades först förlust mot Kanada (1–0) och sedan hela 3–0 i baken mot Frankrike.

Ett stort skäl till den försämrade formen är säkert lårskadan på centrala mittfältaren Ren Guixin. Jag imponerades enormt av henne när jag såg Kina mot Australien i vårens OS-kval. Hon kändes som lagets klippa, och självklart är det ett jättestort bakslag för förbundskapten Bruno Bini att han inte kan spela Guixin i Rio.

Bini har för övrigt petat VM-stjärnorna Wang Fei och Wang Lisi. Mot Frankrike saknades inte minst stabila målvakten Fei. Just målvaktsspelet är ett frågetecken i Kinas lag.

Defensivt kommer lagkaptenen Li Dongna vara väldigt viktig. Offensivt har Kina ett bra inläggsspel. Man har både bra precision på inläggen, bland annat från duktiga Wang Shanshan, och bra tajming inne i straffområdet.

Jag tror att Kina går till kvartsfinal. Men lagets dipp den senaste tiden gör att jag skiftar dem från gruppfavoriter till trolig grupptrea. Därmed väntar sannolikt USA i kvartsfinal, och då tar OS slut för årets kinesiska lag.

7) Kanada
Världsranking: 10
Antal OS: tredje – som bäst bronsmedaljörer 2012.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 12 procent
Troliga startelva: Stephanie Labbé – Rhian Wilkinson, Shelina Zadorsky, Kadeisha Buchanan, Ashley Lawrence – Jessie Fleming, Desiree Scott, Sophie Schmidt – Diana Matheson, Christine Sinclair, Janine Beckie.
Öppningsmatch: Australien, 20.00.

Kanada tog brons för fyra år sedan, och nu kommer man med ett mycket intressant lag. Faktiskt ett lag som känns klart mycket bättre än det man mönstrade i fjolårets hemma-VM. I sommar har man bland annat vunnit mot Brasilien, efter segermål av Janine Beckie i 94:e minuten.

I VM 2015 föll man på problem i mittförsvaret. Nu har förbundskapten John Herdman hittat en bra lösning genom att spela Shelina Zadorsky bredvid försvarsstjärnan Kadeisha Buchanan.

Kanada har även fått en bättre offensiv spets och fart genom tillskottet av nya unga spelare som Beckie, Jessie Fleming och Deanne Rose.

Faktum är att Herdman har en mängd bra alternativ när han skall sätta upp sin startelva. Dock är det fortfarande så att mycket vilar på Christine Sinclair:s axlar. Kanadas superstjärna är inte bara en grymt bra avslutare, hon är även otroligt viktig i anfallsuppbyggnaden med sin fina kreativitet.

Frågetecknet finns på målvaktssidan. Ex-allsvenska Stephanie Labbé är utmärkt på mållinjen. Men frågan är hur hon klarar av spelet i luftrummet. Där har hon brister, och där avgörs alltfler internationella matcher.

Jag tror att Kanada säkert tar sig vidare ur gruppspelet. Det rimliga är att man åker i kvartsfinalen, men med rätt lottning kan det bli medalj. Kanadas lag ser som sagt väldigt spännande ut. Läs mer om det här.

6) Sverige
Världsranking: 6
Antal OS: sjätte – som bäst fyra 2004.
Guldchans: 2 procent
Medaljchans: 23 procent
Troliga startelva: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Ericsson – Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Caroline Seger – Lotta Schelin, Fridolina Rolfö, Sofia Jakobsson.
Öppningsmatch: Sydafrika, 18.00.

Sverige är det lag som har bäst facit av alla sedan fjolårets VM – tio segrar, ett kryss och bara ett insläppt mål. Det bör dock konstateras att Sverige inte har mött något lag på världsrankingens topp fem sedan debaclet i Kanada.

Den senaste tiden har det hänt saker i det svenska spelet som gör att mitt hopp om vår första OS-medalj någonsin har vuxit. Det handlar framför allt om hur Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö kommit in och lyft laget. En mer ingående analys av det svenska spelet finns här.

Mycket kommer att avgöras i gruppspelet. Vid svensk gruppseger ligger vägen mot medaljerna öppen. Då ställs vi nämligen mot en grupptrea i kvartsfinalen. Vid andra- eller tredjeplats i gruppen lär vi få en tuffare placering i slutspelsträdet. Känslan är också att Sverige har en bra chans att ta hem gruppen. Jag ser det som 40–45–15 mellan vårt lag, Brasilien och Kina.

5) Brasilien
Världsranking: 8
Antal OS: sjätte – som bäst silvermedaljörer 2004 och 2008.
Guldchans: 4 procent
Medaljchans: 27 procent
Troliga startelva: Barbara – Poliana, Erika, Monica, Tamires – Debinha, Andressinha, Andressa Alves, Marta – Beatriz, Cristiane.
Öppningsmatch: Kina, 21.00.

Brasilien har varit på nedgång under ett par år. Nu kan det dock vända. Man har en spännande trupp, en trupp som känns klart bättre än fjolårets i VM. Man har även fördelar i att man kan de vädermässiga förhållandena bättre än konkurrenterna och förstås genom publikstödet.

Det skall sägas direkt, om inte Brasilien hade haft hemmaplan skulle jag inte placerat dem så här högt. Då hade nog både Sverige och Kanada gått före.

Men med publiken i ryggen och med en Marta i bra form kan Brasiliens lag lyfta mot medaljmatcher. I grunden gäller samma sak för brasilianskorna som för Sverige, alltså att gruppspelet blir väldigt avgörande. Vid gruppseger finns en god medaljchans. Blir man tvåa eller trea i gruppen blir det däremot mycket tuffare att ta sig upp på pallen.

I genrepet mot Australien var Brasilens lag otroligt offensivt balanserat. I mittförsvaret var offensiva halvvolleydrottningen Erika tillbaka. Hela mittfältet bestod i princip av spelare som även kunde ha varit uppsatta som forwards. Och av forwards har dubbla olympiska skyttedrottningen Cristiane hittat målet igen i PSG.

Noterbart är att Formiga har varit med och spelat i alla fem OS-turneringarna. Jag tyckte att den superrutinerade innermittfältaren var Brasiliens bästa spelare i fjolårets VM. I år verkar hon dock börja från bänken.

Offensivt är alltså Brasilien väldigt starkt. Ett lag med massor av individuellt skickliga spelare. Defensivt är laget klart sämre. Största frågetecknet finns på målvaktssidan, där Barbara knappast utstrålar säkerhet.

4) Australien
Världsranking: 5
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2004.
Guldchans: 10 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Lydia Williams – Caitlin Foord, Laura Alleway, Alanna Kennedy, Stephanie Catley – Elise Kellond-Knight, Emily van Egmond, Katrina Gorry – Samantha Kerr, Michelle Heyman, Lisa De Vanna.
Öppningsmatch: Kanada, 20.00.

Australien har aldrig varit nära medalj i ett stort mästerskap. Nu kan det vara dags. The Matildas har med sig ett jätteintressant lag till Brasilien. I Asiens OS-kval dominerade man bollinnehavet mot alla lag, alltså även mot bollskickliga gäng som Japan, Kina, Nordkorea och Sydkorea.

Australiens lag är bolltryggt, och framför allt har man blixtsnabba omställningar. Inget annat lag är så vasst i djupled som The Matildas. Lägg till att man dessutom har många väldrillade spelare som lärt sig hur man springer för varandra.

Jag imponerades enormt av dem i det asiatiska OS-kvalet. I startelvan har man inga svaga positioner. Före detta Piteåspelaren Lydia Williams är en världsmålvakt, man har några av världens mest spännande unga backar i Alanna Kennedy och Steph Catley. Man har smarta och passningsskickliga offensiva mittfältare i Katrina Gorry och Emily Van Egmond och vassa forwards i Sam Kerr, Michelle Heyman och Lisa De Vanna. Helt enkelt ett lag som kan lämna Rio med guldet.

Det som talar mot Australien är bristen på vinnarkultur – och på att truppen är lite tunn på vissa positioner. Lagets är således rätt känsligt för skador. Det kan också få lida av att det är ett mördande spelprogram i OS.

Lottningen där man har Zimbabwe i gruppen gör att Australien dock kommer att kunna vila folk i minst en gruppmatch, och ändå avancera till kvartsfinal.

I gruppspelet tror jag att Australien har god chans på gruppsegern. Jag tycker att deras snabba omställningsspel borde passa Tysklands sega mittförsvar extremt dåligt. Men frågan är om det inte är bättre att komma tvåa eller trea i den här gruppen. Ettan ställs ju nämligen mot antingen Frankrike eller USA i kvartsfinal.

Australien är svårtippat. De tar sig säkert till kvartsfinal. Där avgörs deras chanser av lottningen. Med rätt väg framåt kan The Matildas faktiskt gå hela vägen.

3) Tyskland
Världsranking: 2
Antal OS: femte – som bäst brons 2000, 2004 och 2008.
Guldchans: 14 procent
Medaljchans: 50 procent
Troliga startelva: Almuth Schult – Leonie Maier, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Isabel Kerschowski – Dzsenifer Marozsan, Melanie Behringer, Sara Däbritz – Anja Mittag, Simone Laudehr – Alexandra Popp.
Öppningsmatch: Zimbabwe, 23.00.

Tyskland är svårbedömt. Man har massor av talangfulla spelare, men man har inte hittat det perfekta lagbygget.

Sedan fjolårets VM, där tyskorna blev fyra, har man tappat stabila målvakten Nadine Angerer och skyttedrottningen Celia Sasic. Man har heller inte hittat någon ersättare till effektiva tvåvägsmittfältaren Nadine Kessler, som ju 2013 ledde laget till deras senaste mästerskapsguld.

Förbundskapten Silvia Neid gör sitt sista stora mästerskap på posten. De senaste tre åren har hon testat sig fram för att få ihop laget på bästa sätt. Till OS verkar hon satsa på en så kallad julgransuppställning, alltså spelsystemet 4-3-2-1.

Om Tyskland får ihop sitt lagspel kan det bära hela vägen till OS-guld. Men jag känner mig långt ifrån säker på att det blir så. Almuth Schult är en ojämn målvakt, med grym högstanivå, men också med låg lägstanivå. Rutinerade mittbackarna Annike Krahn och Saskia Bartusiak är bra när de får kliva framåt, men har stora brister i snabbheten.

På mittfältet finns massor av talang, sannolikt för mycket. Frågan Neid får brottas med är hur hon skall få ut max ur alla sina duktiga mittfältare, framför allt ur spelgeniet Dzsenifer Marozsan. Lyons nyförvärv har inte lyft i landslaget ännu. Gör hon det i OS? Personligen gillar jag Melanie Leupolz skarpt. Men hon fick inte plats i genrepet.

Bland forwards har Alexandra Popp haft en rätt svag säsong. Men hon har visat bättre och bättre form på sistone, det är ett gott omen för tyskorna.

Tyskland kommer att gå vidare till kvartsfinal. Laget är mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Eftersom de inleder mot Zimbabwe tippar jag måltjuven Anja Mittag som hela OS-turneringens skyttedrottning. Hon utmanas i första hand av Popp.

Eftersom jag tippar Tyskland som grupptvåa tror jag att de ställs mot tvåan i Sveriges grupp i kvarten. Där blir Tyskland storfavorit, vilket innebär att laget kommer att ha god medaljchans.

2) Frankrike
Världsranking: 3
Antal OS: andra – som bäst fyra 2012.
Guldchans: 18 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Sarah Bouhaddi – Jessica Houara d’Hommeaux, Wendie Renard, Griedge Mbock Bathy, Amel Majri – Elise Bussaglia, Amandine Hendy – Kadidiatou Diani, Camille Abily, Louisa Cadamuro (tidigare Necib) – Eugenie Le Sommer.
Öppningsmatch: Colombia, 03.00 natten mot torsdag.

Frankrike blir bara bättre och bättre. Det fyller hela tiden på med intressanta talanger från ungdomslandslagen. Och hade det inte varit för den franska medaljfrossan – hade jag lyft procentsiffrorna på fransk guld- och medaljchans ytterligare.

Men det är ju så att Frankrikes landslag aldrig har tagit en mästerskapsmedalj. De har darrat till varje gång de varit på väg att ta medalj de senaste åren. Se bara här:

2009, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2011, VM: Förlust i bronsmatch mot Sverige, trots numerärt överläge.
2012, OS: Förlust i bronsmatch mot Kanada.
2013, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2015, VM: Ut på straffar i kvartsfinal.

Rent spelmässigt känns det franska laget som första utmanare till USA, som ett lag som mycket väl skulle kunna åka hem mot guldmedaljerna. Frankrike har världens bästa mittbackspar i Wendie Renard och Griedge Mbock Bathy, skickliga ytterbackar, ett grymt starkt centralt mittfält, där eleganta spelgeniet Louisa Cadamuro (tidigare Necib) gör sina sista matcher innan hon slutar. Hon är värd att få kröna karriären med en OS-medalj.

Frågetecknen finns som vanligt på forwardssidan. Smarta Gaetane Thiney är petad, och fjolårets succéspelare Eugenie Le Sommer har inte nått samma nivå i år. Le Sommer har en makalöst hög högstanivå. Kanske att hon har lyckats toppa formen till OS. I så fall blir Frankrike livsfarligt i Rio.

Fransyskorna kommer att göra upp med USA om den viktiga gruppsegern. Det kan bli en väldigt stor skillnad mellan motstånd i kvartsfinal för ettan och tvåan, så gruppsegern är viktig. Även om jag tycker att det franska laget rent kapacitetsmässigt borde kunna skaka amerikanskorna är historiens makt stor. Jag tippar således att Frankrike blir grupptvåa, och får en riktigt tuff kvartsfinal – sannolikt mot Tyskland eller Australien.

1) USA
Världsranking: 1
Antal OS: sjätte – guld 1996, 2004, 2008 och 2012
Guldchans: 50 procent
Medaljchans: 95 procent
Troliga startelva: Hope Solo – Kelley O’Hara, Julie Johnston, Becky Sauerbrunn, Meghan Klingenberg – Mallory Pugh, Morgan Brian, Lindsey Horan, Tobin Heath – Carli Lloyd – Alex Morgan.
Öppningsmatch: Nya Zeeland, midnatt – natten mot torsdag.

De regerande världsmästarna har aldrig vunnit OS. Det är en av de saker som starkast talar emot USA inför mästerskapet i Rio.

På pappret är Jill Ellis lag verkligen jättestora guldfavoriter. USA har vunnit de tre senaste stora mästerskapen, och man har vunnit fyra av fem OS-turneringar.

Men, det finns faktiskt en hel del men med i spelet i år. USA har agerat knackigt ända sedan senhösten i fjol. Man har fortfarande en stabil defensiv i ryggen. På målvaktssidan har exempelvis USA en grym bredd.

Bakom ohotade ettan Hope Solo finns en hel hög världsmålvakter. Att Nicole Barnhart inte längre ens är med bland de fyrafem målvakter som ingått i diskussionen kring att ta plats i OS-truppen är ju närmast makalöst. Barnhart hade sannolikt varit en kandidat till platsen som förstemålvakt i alla andra landslag i den här OS-turneringen.

Sedan VM är även den stabila backlinjen intakt. Men på mittfältet är det många förändringar sedan fjolårets VM-guldlag, och alla har inte varit till det bättre. Den stora frågan är hur man skall fylla luckan efter Lauren Holiday.

Den passningssäkra mittfältaren/forwarden saknas inte bara i spelet. Hon saknas även vid fasta situationer. Där saknas även Megan Rapinoe, som ingår i OS-truppen efter sin korsbandsoperation, men som sannolikt inte är aktuell för någon längre speltid förrän tidigast i ett slutspel. Att ta med Rapinoe var en chansning, men en rimlig sådan med tanke på bristen på känsliga fötter vid fasta situationer.

Tanken är att gradvis matcha in Rapinoe i turneringen, ungefär som man gjorde med Alex Morgan i fjolårets VM. Nu är Morgan frisk och i god form. Blir viktig. Det blir även lagets i särklass mest intressanta framtidsnamn, 18-åriga Mallory Pugh. Hon har den fart, blick och kreativitet som kommer att känneteckna framtidens stora damfotbollsspelare.

Ytterligare ett offensivt frågetecken är Carli Lloyd. Hon har avgjort de senaste två OS-finalerna och den senaste VM-finalen. Vinnarskallen finns där alltså, men hur är det med formen? Hon har inte imponerat i de matcher hon spelat sedan vårens skadefrånvaro.

Trots att USA:s spel alltså har hackat under våren håller jag laget som stor guldfavorit. De brukar hitta vägar till seger, även när de spelar dåligt. Och i truppen finns en hel hög potentiella matchvinnare – med Lloyd som ständig huvudkandidat.

Jag tippar att USA tar hem sin grupp, och väl i slutspelet blir laget väldigt svårslaget.

TIPS:

* Skyttedrottning: Anja Mittag

* Slutspelsträdet tror jag kommer att se ut så här:

Brasilien–Kanada
USA–Kina

Sverige–Tyskland
Australien–Frankrike

* Slutligen skall jag förstås tippa första gruppspelsomgången. Här är mina odds för matcherna:

Sverige–Sydafrika           85–12–3
Kanada–Australien         30–30–40
Brasilien–Kina                40–40–20
Zimbabwe–Tyskland    0,1–0,4–99,5
USA–Nya Zeeland          90–8–2
Frankrike–Colombia       80–15–5

Spelen kan börja…

Febern stiger – fler klara OS-trupper

I morgon är det tre veckor kvar till Sveriges första match i OS, och personligen känner jag att febern så smått börjar stiga.

Land efter land presenterar ju sina trupper. I dag kommer två intressanta då Brasilien och USA skall meddela vilka 18 spelare vardera de satsar på. Efter att ha sett USA mot Sydafrika i lördags känner jag mig rätt säker på att Jill Ellis kommer att chansa med att ta med både Megan Rapinoe och Carli Lloyd. Även om ingen av dem i nuläget är i matchform visade övriga spelare att den offensiva kraften och kreativiteten hos dem inte räckte till. Så jag gissar att Ellis och hennes stab kommer att göra allt för att få Rapinoe och Lloyd i speldugligt skick.

Utöver att trupperna blir klara en efter en är vi ju snart framme vid de olika lagens genrep. En mycket intressant match spelas på lördag 21.00 – då möts Frankrike och Kina. Matchen är intressant dels eftersom det finns frågetecken kring statusen på det franska laget, dels för att Sverige ju möter Kina i gruppen. Och min känsla är att Kina kommer att vara riktigt bra i Rio. Absolut en medaljkandidat.

Jag är ingen spelare, men kollade ändå på Svenska Spels odds kring OS-fotbollen. Där är 6 gånger pengarna på kinesisk gruppseger, 25 gånger pengarna på guld och 5,50 gånger pengarna på medalj de tre spel jag i nuläget tycker känns mest intressanta. Men vem vet, jag kanske har en helt annan uppfattning om Kinas lag vid 23-snåret på lördag.

Kinas franske förbundskapten Bruno Bini presenterade för övrigt sin trupp i helgen. Den ser ut så här:

Målvakter: Zhao Lina och Zhang Yue.

Backar: Liu Shanshan, Xue Jiao, Gao Chen, Wu Haiyan, Li Dongna och Zhao Rong.

Mittfältare: Ren Guixin, Tan Ruyin, Pang Fengyue, Zhang Rui och Yang Man.

Forwards: Ma Xiaoxu, Yang Li, Wang Shanshan, Wang Shuang och Gu Yasha.

Reserver: Han Peng, Li Ying, Lou Jiahui och Bi Xiaolin.

Samtliga de 13 spelare som var på planen när jag såg Kina mot Australien i vårens OS-kval ingår även i OS-truppen. Det handlar om ett otroligt väldrillat lag som är otroligt snabbt på att stänga motståndarnas passningsvägar. Och som har stor bolltrygghet i offensiven.

Truppen har stora likheter med det lag som åkte ut mot USA med 1–0 i kvartsfinal i fjolårets VM. Från den startelva man ställde upp i kvartsfinalen saknas målvakten Wang Fei samt utespelarna Han Peng (reserv) och Wang Lisi i 18-mannatruppen. Fei och Lisi var båda nyckelspelare i VM, men har inte ingått i nya förbundskapten Binis planer. Stjärnmålvakten Fei bröt med landslaget i våras under dramatiska och uppmärksammade former. Läs mer om det här.

Ytterligare en OS-trupp som jag inte presenterat här på bloggen är klar. Det handlar om Nya Zeelands Football Ferns, ett lag som innehåller flera Sverigebaserade spelare. I förbundskapten Tony Readings meriterade trupp finns som väntat Rosengårds Ali Riley och Mallbackens Kirsty Yallop och Anna Green.

Här är truppen i sin helhet:

Målvakter: Erin Nayler (Norwest United) och Rebecca Rolls (Three Kings Utd).

Backar: Ali Riley (Rosengård, Sverige), Anna Green (Malbacken, Sverige), Abby Erceg (Western New York Flash USA), Katie Bowen (FC Kansas City, USA), Ria Percival (FC Basel, Schweiz), Meikayla Moore (Cashmere Technical), Rebekah Stott (Claudelands Rovers)

Mittfältare: Kirsty Yallop (Malbacken, Sverige), Rosie White (Liverpool, England), Katie Duncan (FC Zurich, Schweiz), Betsy Hassett (Ajax, Nederländerna) och Annalie Longo (Cashmere Technical).

ForwardsAmber Hearn (USV Jena, Tyskland), Sarah Gregorius (Speranza FC Osaka-Takatsuki, Japan), Jasmine Pereira (Three Kings United) och Hannah Wilkinson (University of Tennessee, USA).

ReserverVictoria Esson (målvakt, Ferrymead Bays), Catherine Bott (Forrest Hill Milford United AFC), Daisy Cleverley (Eastern Suburbs AFC) och Paige Satchell (Three Kings United).