Som utlovat fortsätter jag att ladda upp de bilder från 2017 som funnits i min dator, men som jag antingen hade glömt eller inte hade hunnit ladda upp tidigare. Redan i förra bildinlägget nådde jag fram till EM, och den första svenska träningen som jag bevittnade.
Den här gången blir det rakt igenom bilder från EM. Det handlar dels om ytterligare en svensk träning samt bilder från matcherna Spanien–Portugal, Sverige–Ryssland och Frankrike–Österrike. Totalt handlar det om 132 bilder. Här är de även en och en:
Spanien
Österrike firar poängen
Kvadraten, Lilie Persson jagar
Carina Wenninger
Österrike firar poängen
Kosovare Asllani
Eugenie Le Sommer
Portugal
Stina Blackstenius
Elena Fomina
Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö i mixade zonen
Irene Paredes
Sandie Toletti och Clarisse Le Bihan
Marie-Laure Delie
Elena Fomina, presskonferens
Fridolina Rolfö
Claudia Neto
Mapi Leon
Viktoriya Shkoda
Olivier Echouafni på presskonferens
Österrike tackar fansen
Silvia Rebelo
Österrike
Linda Sembrant och Magdalena Eriksson
Carole Costa
Österrikisk glädje
Alexia Putellas
Elvira Ziyastinova och Anna Kozhnikova
Hanna Glas
Leila Ouahabi
Dominik Thalhammer på presskonferens
Laura Feiersinger
Frankrike
Inne på spelarhotellet
Camille Abily
Natalya Solodkaya
Elena Morozova
Kvadraten, Hanna Folkesson med bollen. Lilie Persson jagar. Och Sara Thunebro fotar.
Ryssland
Franska fans
Amandine Henry
Österrike
Österrike
Amandine Henry
Fridolina Rolfö och Jessica Samuelsson stretchar
Sarah Zadrazil
Sarah Puntigam
Viktoria Schnaderbeck
Gaetane Thiney
Manuela Zinsberger
Elvira Ziyastinova
Österrikes fans
Sandra Panos
Spanien
Olivier Echouafni
Eugenie Le Sommer
Frankrike tackar fansen
Carolin Grössinger
Carolina Mendes och Fransisco Neto
Eugenie Le Sommer
Anna Kozhnikova, (15) Elena Danilova och Elvira Ziyastinova
Gaetane Thiney
Alexia Putellas
Sarah Bouhaddi
Tatyana Shcherbak
Fransisco Neto
Volleyboll med levande nät
Viktoria Schnaderbeck
Stina Blackstenius och Hanna Folkesson
Österrike
Österrikisk glädje
Portugal deppar
Wendie Renard
Jessica Houara-d’Hommeaux
Kvadraten, Olivia Schough jagar
Amanda Sampedro
Nicole Billa
Sverige
Österrikisk glädje
Österrike
Paula Nicart
Viktoriya Shkoda (5), Marina Fedorova (16) och Anna Belymyttseva (13).
Amandine Henry
Marina Kiskonen och Nadezhda Karpova
Jasmin Eder
Portugal
5 Andrea Pereira och 17 Olga Garcia
Spanien
Gaetane Thiney
Laura Georges
Kadidiatou Diani, Claire Lavogez och Sakina Karchaoui
5 Andrea Pereira 15 Silvia Meseguer
Sarah Puntigam och Nina Burger
Nina Burger
Frankrike
Irene Paredes
Lisa Makas
Nicole Billa på presskonferens
Nilla Fischer
Alena Belyaeva
Sarah Puntigam
Sakina Karchaoui och Kadidiatou Diani
Orange supportrar.
Lisa Makas i mixade zonen
Magdalena Eriksson, presskonferens
Anna Cholovyaga
TV4:s studio
Grace Geyoro
Portugal
Frankrike
Pia Sundhage och Fridolina Rolfö
Lilie Persson
Aissatou Tounkara
Dominik Thalhammer
Andrea Pereira
Ekaterina Sochneva
Spanien
Frankrike tackar fansen
Huvuddomare Jana Adamkova med Bibiana Steinhaus vid sin sida
Det är mindre än två dygn till öppningsmatchen, och Den stora EM-guiden har nått fram till del 3. I del 1 och del 2 presenterade jag de åtta lag som jag tippar kommer att åka ut i gruppspelet. Det slutade med följande kvartsfinaler:
England–Österrike
Norge–Sverige
Tyskland–Nederländerna
Frankrike–Spanien
I den här delen presenterar jag de fyra lag som jag tror får åka hem efter kvartsfinalerna. Som jag skrev i del 2 är EM verkligen inte lättippat i år. De tre sista kvartsfinalerna känns så öppna och ovissa att jag har vacklat fram och tillbaka innan jag fastställt mitt tips.
Ena dagen har jag trott på det ena laget, nästa på det andra. Till slut var jag dock tvungen att bestämma mig. Så här är de lag som jag tippar på platserna 5–8 i årets EM-slutspel:
8) Österrike
Världsrankning: 24 – det är Österrikes bästa ranking någonsin.
Lottning: Grupp C. Spelar enligt följande: 1) Schweiz den 18 juli 18.00, 2) Frankrike den 22 juli 20.45, 3) Island den 26 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 7 procent
Tips: Skräller sig till andraplatsen i grupp C – åker ut i kvartsfinal.
Profiler: Laura Feiersinger, Viktoria Schnaderbeck och Nina Burger.
Trolig startelva 4–1–4–1: Manuela Zinsberger – Katharina Schiechtl, Carina Wenninger, Virginia Kirchberger, Verena Aschauer – Sarah Puntigam – Laura Feiersinger, Nicole Billa, Sarah Zadrazil, Lisa Makas – Nina Burger.
Kommentar: Österrike kommer till EM med en trupp där 14 av de 23 spelarna har klubbadresser i tyska Frauen-Bundesliga.
Trots att laget har många spelare från starka klubbar såg jag så sent som för någon vecka sedan Österrike som ganska given jumbo i grupp C. Laget hade ju gjort ganska svaga resultat under våren. Bland annat blev det 3–1-förlust mot Skottland i Cypern cup:
Men så kom genrepet där man körde över Danmark, trots att lagkapten Viktoria Schnaderbeck inte var med. Lägg till att både Island och Schweiz har skadeproblem – och plötsligt kändes det unga österrikiska laget som en högst tänkbar kandidat till andraplatsen i grupp C.
29-åriga forwarden Nina Burger från SC Sand är lagets ålderkvinna. Hon är en vass straffområdesspelare som har gjort mål i både den tyska och amerikanska ligan. Burger är framför allt väldigt stark i luftrummet. Mot danskorna hade hon i första hand central uppbackning av Potsdams Sandra Zadrazil och 21-åriga Hoffenheimspelaren Nicole Billa. Båda de två sistnämnda blev tvåmålsskyttar i den matchen.
På högerkanten har man snabba och tekniska Laura Feiersinger, som även serverar inlägg till Burger i klubblaget SC Sand. De båda 26-åringarna Carina Wenninger och lagkapten Schnaderbeck är lagets ryggrad. Båda spelar i Bayern München, men har varit skadeförföljda. Från Bayern München kommer även den 21-åriga målvakten Manuela Zinsberger, som förstås också har en nyckelroll i det här laget.
Viktoria Schnaderbeck är en passnings- och placeringssäker spelare som jag personligen är förtjust i. Tyvärr kommer rapporter från Österrike om att hon har problem med vänster knä (ett benmärgsödem verkar det handla om) och riskerar att missa hela EM-slutspelet. För Österrikes skull får vi hoppas att det löser sig. Hon är i alla fall med i truppen till Nederländerna.
Mot sig har Österrike utöver skadan på sin lagkapten även det faktum att man har orutin från stora mästerskap. Men formen verkar alltså god – så Österrike blir min skrällvarning i det här mästerskapet.
En klar indikation på om det tipset är korrekt får vi direkt i öppningsmatchen på tisdag. Där ställs Österrike mot Schweiz i ett möte som kan bli helt avgörande för avancemang.
Jag skulle ju kanske inte satsa hus och bil på att Dominik Thalhammer:s lag går vidare ur gruppspelet, men jag har alltså en bra känsla kring laget, och man måste ju våga sticka ut lite ibland…
Längre än kvartsfinal går dock inte det österrikiska laget. Spanien eller England väntar ju i kvarten, och det är två för starka motståndare. England vann för övrigt med 3–0 mot Österrike för några månader sedan:
7) Nederländerna
Världsrankning: 12 – har som bäst varit rankat som nummer 11.
Lottning: Grupp A. Spelar enligt följande: 1) Norge den 16 juli 18.00, 2) Danmark den 20 juli 20.45, 3) Belgien den 24 juli 20.45.
Guldchans: 5 procent
Medaljchans: 30 procent
Tips: Kommer tvåa i gruppen, åker ut i kvartsfinal.
Profiler: Vivianne Miedema, Lieke Martens och Danielle van de Donk.
Trolig startelva (4–2–3–1): Sari Van Veenedaal – Desiree van Lunteren, Stefanie van der Gragt, Anouk Dekker, Kika van Es – Jackie Groenen, Sherida Spitse – Shanice van den Sanden, Danielle van de Donk, Lieke Martens – Vivianne Miedema.
Kommentar: Grupp A är den på förhand klart mest öppna och ovissa gruppen. Fram till för någon vecka sedan var mitt tips att värdnationen skulle åka ut redan i gruppspelet.
Sedan EM-bronset 2009 har Nederländerna nämligen inte varit speciellt bra på att toppa formen till de senaste stora mästerskapen. I EM för fyra år sedan inledde man lysande genom att spela 0–0 mot Tyskland. Sedan blev det förluster mot Norge och Island, och de orange lejonhonorna fick åka hem utan att ha gjort ett enda mål.
I VM för två år sedan gick det lite bättre. Men bara lite. Efter 1–0-seger mot Nya Zeeland och 1–0-förlust mot Kina krävdes poäng mot värdnationen Kanada i sista omgången. Nederländerna kom tidigt i underläge och var på väg hem när Kirsten van de Ven kvitterade i minut 87 och skickade vidare laget till åttondelsfinal som näst bästa grupptrea. I åttondelen föll man sedan mot Japan med 2–1.
Något OS blev det inte, trots att man fick kvalet på hemmaplan. Fast det var nära att nederländskorna hade tagit den ”svenska platsen”. Så hade det blivit om Vivianne Miedema gjort mål på sitt öppna skottläge i slutminuten i förra vårens kvalmöte med Sverige.
Till EM har Nederländerna förstås fått en friplats som värdnation. Man har en otroligt stark offensiv med nämnda Miedema i spetsen. Hon fyller 21 år i morgon men är redan landets näst bästa målskytt genom tiderna med 39 A-landslagsmål. Mycket kommer att hänga på henne om det skall bli orange EM-succé.
Men det finns många fler offensiva kvalitetsspelare i årsfärska förbundskaptenen Sarina Wiegman-Glotzbach:s trupp. På vänsterkanten härjar nyblivna Barcelonaspelaren Lieke Martens, som vi ju känner bra från damallsvenskan. Där har hon visat toppform i Rosengård under våren, en så bra form att hon flyttar till Barcelona i höst.
Till höger har Nederländerna fart i blixtsnabba Shanice van de Sanden, och bakom trion Martens, Miedema och van de Sanden brukar Danielle de Donk lurpassa för passningar snett-inåt-bakåt.
En nyckel till det nederländska anfallsspelet är passningssäkra Sherida Spitse. Det är hon som slår frisparkar, och som står för de snabba och precisa spelvändningarna. Svagheten finns i defensiven, där backlinjen inte har samma klass som anfallslinjen. Målvakten Sari van Veenedaal är dock mycket bra, och kommer att spela en nyckelroll.
Laget visade stor målform i sitt genrep mot Wales. Något så enkelt motstånd väntar inte i EM-gruppen. Men jag tror att nederländskorna klarar av att hamna före både Danmark och Belgien, och således få spela kvartsfinal.
Enligt mitt tips blir Nederländerna grupptvåa, och får möta Tyskland i kvartsfinalen. Där tror jag att festen tar slut för hemmafavoriterna. Men helt säkert är det inte. Nederländernas snabba forwards kan nog passa Tysklands nya backlinje rätt dåligt. Och med rätt publikstöd kan hemmalaget bäras fram längre än kvarten. Alla Nederländernas matcher är utsålda, och får laget flyt i spelet finns öppningar för ett riktigt långt avancemang.
Nederländerna är ju för övrigt även en möjlig kvartsfinalmotståndare även för Sverige. Skulle vi få se det mötet är känslan i nuläget att det skulle kunna gå hur som helst. Lagen har mötts en gång per år de senaste tre åren. 2015 vann Sverige i ett stormigt VM-genrep med 2–1. I fjol blev det 1–1 i OS-kvalet (se länk ovan), och i våras vann Nederländerna med 1–0 i Algarve.
6) Sverige
Världsrankning: 9 – har som bäst varit rankat som nummer 3.
Lottning: Grupp B. Spelar enligt följande: 1) Tyskland den 17 juli 20.45, 2) Ryssland den 21 juli 18.00, 3) Italien den 25 juli 20.45.
Guldchans: 6 procent
Medaljchans: 40 procent
Tips: Avancerar ur gruppspelet och får sedan en 50/50-match om medaljer i kvartsfinalen.
Profiler: Hedvig Lindahl, Nilla Fischer och Caroline Seger.
Trolig startelva: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Olivia Schough – Lotta Schelin och Fridolina Rolfö.
Kommentar: Sverige åkte till årets EM-slutspel som världsnia – lagets sämsta världsranking någonsin.
EM blir Pia Sundhage:s sista uppgift som svensk förbundskapten. Hon har med sig en mycket rutinerat trupp, där 16 av de 18 silvermedaljörerna från fjolårets OS-turnering ingår. De båda som saknas är korsbandsskadade duon Sofia Jakobsson och Emilia Appelqvist.
Sundhage tog över hösten 2012 och meddelade direkt att hon skulle ge 100-procentigt förtroende till lagets äldre spelare, framför allt Caroline Seger och Lotta Schelin. Sundhage har hållit fast vid de äldre spelarna, och på många sätt kommer Sundhage att köra med samma lag i EM som företrädaren Thomas Dennerby matchade i OS 2012.
Efter många olika tester har Sundhage dessutom gått tillbaka till samma spelsätt som Dennerby hade, alltså ett spel där en stabil defensiv och snabba kontringar står i centrum.
Under 2017 har det svenska landslaget bara släppt in fem mål, man har hållit nollan i sex av tio landskamper. Målvakt Hedvig Lindahl tillhör numera världens allra bästa. Jessica Samuelsson och Nilla Fischer tillhör världens bästa backar. I de bakre regionerna ligger lagets styrka.
Svagheten finns i offensiven. Sverige har bara gjort åtta mål framåt på årets tio matcher, och man har gått mållösa av planen i fem av dem.
Lagets tilltänkta skyttedrottning är Lotta Schelin. Hon har dock bara gjort ett landslagsmål hittills i år (mot Australien i Algarve cup), och hon kommer till Nederländerna som ett stort frågetecken.
Huvudalternativen på forwardsplats är Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius. De har dock inte heller öst in landslagsmål i år. Rolfö har gjort ett och Blackstenius inget. Den senare har dock visat både i ungdomsmästerskap och i OS att hon är en mästerskapsspelare, och hon borde få chansen i startelvan om Schelins måltorka fortsätter.
Det är även läge att sätta ett stort frågetecken för den svenska vänsterkanten. Ni som följer bloggen vet att jag under hela året har förespråkat andra lösningar där än Jonna Andersson och Olivia Schough. Men Sundhage verkar stå fast vid nämnd duo i minst ytterligare några dagar. Vi får hoppas att förbundskaptenen gör rätt.
Mina alternativ hade varit Magdalena Eriksson och Elin Rubensson, inte minst eftersom båda är utmärkta på att leverera fasta situationer. Och det svenska anfallsspelet har varit väldigt beroende av högklassiga hörnor och frisparkar i alla Sundhages tre mästerskap hittills. Så lär det även bli nu igen. Det är ju inte en slump att mittback Nilla Fischer har blivit första svenska målskytt i såväl EM 2013, VM 2015 och OS 2016.
Trots nämnda frågetecken bör Sverige ta sig vidare ur gruppen. Och i utslagsmatcher har Sundhage bara förlorat mot Tyskland som svensk förbundskapten. Eftersom Tyskland spelar i samma grupp kan Sverige inte stöta på dem igen förrän tidigast i en final…
Historiskt är Sverige en van EM-medaljör. Vi har hittills samlat ihop ett guld, tre silver och fyra brons. Det finns absolut möjlighet att Sverige tar medalj även den här gången. Vissa dagar har jag till och med känt mig säker på att det kommer att bli så. Men till slut har jag fått en känsla av att vårt lag inte kan ha lika mycket flyt en gång till som det hade i fjolårets OS.
Assisterande förbundskapten Lilie Persson har sagt att mästerskap handlar om att vinna rätt matcher. Där håller jag med helt och hållet. Och för svensk del går de viktiga matcherna i gruppspelet mot Italien och Ryssland. Matchen mot Tyskland tycker jag är mindre viktig. De tunga segrarna mot topplag är bättre att spara till utslagsmatcherna.
I en kvartsfinal tippar jag att vi ställs mot ett spännande och nytt norskt lag. Där är min magkänsla att det roliga tar slut. Men som sagt. Det är långt ifrån omöjligt med svensk medalj. Min sannolikhetsuträkning ser ut så här:
Den relativt höga siffran för medalj beror på att vi kommer att ha en rimlig chans i en eventuell kvartsfinal vilket lag av Norge, Nederländerna, Danmark och Belgien vi än ställs mot.
5) Frankrike
Världsrankning: 3 – det är Frankrikes bästa ranking någonsin.
Lottning: Grupp C. Spelar enligt följande: 1) Island den 18 juli 20.45, 2) Österrike den 22 juli 20.45, 3) Schweiz den 26 juli 20.45.
Guldchans: 25 procent
Medaljchans: 60 procent
Tips: Vinner grupp C, åker trots bra odds ut mot Spanien i kvartsfinal.
Profiler: Wendie Renard, Camille Abily och Eugenie Le Sommer.
Trolig startelva (4–1–4–1): Sarah Bouhaddi – Jessica Houara d’Hommeaux, Laura Georges, Wendie Renard, Aissatou Tounkara – Amandine Henry – Elodie Thomis, Camille Abily, Elise Bussaglia, Eugenie Le Sommer – Marie-Laure Delie.
Kommentar: Det här är kanske guidens mest överraskande tips. För några veckor sedan hade jag själv blivit överraskad om jag sett det.
För Frankrike har den klart bredaste truppen av alla lag. Sedan Olivier Echouafni tog över som förbundskapten efter OS har fransyskorna varit världens bästa landslag. De har mött i princip alla andra toppnationer – och har inte åkt på en enda förlust. Dessutom kommer de flesta av spelarna från storlagen Lyon och PSG som ju möttes i Champions Leaguefinalen. Det är således mycket som talar för fransk succé.
Fransyskorna var också mina guldfavoriter fram till klockan 00.10 den 6 juli.
Då meddelade det franska förbundet att Amel Majri är skadad och missar EM. Därmed tappade det franska laget en av de spelare som har förmågan att på egen hand skapa chanser. Då började jag också vackla i mitt guldtips.
Och när jag såg Frankrikes genrep mot Norge (1–1) kände jag att jag inte kan tippa franskt guld. Laget har massor av duktiga spelare, men formen på flera av anfallsspelarna känns inte tillräckligt bra för EM-seger. Det såg helt enkelt väldigt uddlöst ut.
En del av mig säger att man inte får dra för stora slutsatser av genrep. Lagen kan vara nedtränade, och det testas en del.
Men efter genrepet har tankarna på fransk medaljfrossa blivit allt starkare. Frankrike har ju som bekant aldrig tagit en medalj i ett stort seniormästerskap. Sedan EM 2009 har man fallit på mållinjen varje gång. Känslan tidigare i år var att förbannelsen var på gång att brytas.
Frankrike tog sin första riktigt tunga titel på seniornivå när man i stor stil vann She Believes Cup i USA. Där besegrades bland annat hemmalaget USA med klara 3–0.
I She Believes Cup anföll Frankrike brett. Man kom både till vänster, till höger och i mitten. I genrepet mot Norge var avsaknaden av Majri otroligt påtaglig. Hon är mästerlig på att ta sig runt till vänster. Men i hennes frånvaro var den franska vänsterkanten närmast osynlig.
Det var istället genom Elodie Thomis på högerkanten som man tog sig fram. Nu räckte inte det eftersom alla forwards kändes uddlösa. Jag reagerade bland annat över att normalt högklassiga Eugenie Le Sommer såg ut att vara ganska långt ifrån sin toppform.
Jag är övertygad om att Frankrike ändå vinner grupp C. Men eftersom fransyskorna sedan kommer ställas mot antingen England eller Spanien i kvarten finns det inget utrymme för tveksamheter. Där måste Frankrike spela på sin toppnivå för att vinna.
Jag tror att fransyskornas medaljfrossa riskerar att slå till igen, och mitt tips är alltså att Frankrike trots bra odds missar medalj den här gången också.
Det trots att man kommer att ha en bänk med flera spelare som gått in i alla andra EM-lagen. För om min gissning av startelvan slår in bänkas bland annat Griedge Mbock Bathy, Gaetane Thiney, Sakina Karchaoui, Claire Lavogez, Eve Perisset och Grace Geyoro. Det är ett gäng rätt hyfsade lirare…
Det var min genomgång av lag 5–8. Därmed är det bara fyra lag kvar att presentera. Enligt mitt tips spelar de fyra semifinal enligt följande:
England–Norge
Tyskland–Spanien
I del fyra avslöjar jag hur jag tror att de matcherna slutar. Där ger jag även min syn på skytteligan.
I dag samlas landslaget igen, och sedan mitt förra inlägg har Lina Hurtig återigen tvingats tacka nej, hon ersätts av Josefin Johansson. Även Lotta Schelin är skadad och riskerar missa de kommande två landskamperna.
För svensk del finns det dock ingen större nerv i den här samlingen. Troligen tar vi EM-platsen även vid två förluster, men tipset är att vårt lag går igenom kvalet med full poäng.
I Frankrike har det varit större drama de senaste dagarna. Ganska tätt inpå det här landslagsfönstret fick Philippe Bergerôo sparken som förbundskapten. Han ersattes av före detta Sochaux-tränaren Olivier Echouafni.
Det är en förändring som väckt en hel del förvåning i Frankrike. Bland annat är många överraskande av att Echouafni skrev på ett tvåårskontrakt, vilket innebär att hans tid löper ut mittemellan EM och VM. Det rimliga hade ju varit att han antingen kontrakterats bara över EM (knappt ett år) eller över EM och VM (tre år).
I sin första trupp väljer Echouafni att röra om rejält jämfört med OS-truppen. Exempelvis är Gaetane Thiney tillbaka, medan tre startspelare från OS-kvartsfinalen saknas. Nu har jag ärligt talat dålig koll på skadeläget i Frankrike så det kan vara skador som spökar för Jessica Houara d’Hommeaux, Amel Majri och Sakina Karchaoui. Bortplockade var även Elodie Thomis och Sabrina Delannoy.
Där lämnar jag landslagsfotbollen och går in på den senaste tidens ligaspel runtom i världen. Först förstås till damallsvenskan, där det var en riktigt intressant helg.
Personligen har jag haft några riktigt fullmatade dagar på jobbet, vilket gjort att jag inte hunnit titta något på damfotboll på toppnivå under helgen. Matcherna i damallsvenskan har jag således bara sett via höjdpunkter och sociala medier.
Den stora saken är ju förstås att Linköping numera är det enda laget som har SM-guldet i egna händer. Rosengårds kryss i Vittsjö innebär ju att LFC nu har råd att förlora seriefinalen – om man tar full poäng i övriga sex matcher.
Jag noterade att eftersnacket till Rosengårds 0–0-match dels handlade om Sandra Adolfsson och landslaget, dels om domarinsatsen. När det gäller Adolfsson har Vittsjöspelaren visat landslagsklass när jag sett henne i år. Jag hade hellre sett att Pia Sundhage tagit ut henne än stabila Josefin Johansson när Hurtig kastade in handduken.
Så till domarinsatsen. Jag har alltså inte sett matchen, men jag har sett ett klipp med en straffsituation där det är fullständigt oförklarligt hur domare Linn Andersson kan undvika att ge Rosengård straff. Här är klippet:
Nu vet jag att flera av er som följer bloggen tycker att Rosengård fick en felaktigt dömd straff mot Göteborg i förra omgången, men där håller jag inte med. Den straffen var korrekt dömd – man får inte tackla icke bollförande spelare. Däremot var den vansinnigt onödig, Göteborgsspelaren hade ju ingen anledning att sätta den tacklingen.
Apropå Göteborg ser det ju om som att även de utsattes för ett justitiemord i går. Vid Djurgårdens 1–0-mål ser det ju inte ens ut att vara nära att hela bollen skall ha passerat linjen. Att signalera för mål känns som ett galet beslut från den assisterande domaren – som ju inte befinner sig i linje vid situationen, utan ett par meter upp i planen.
Tråkigt. För Djurgården var det en udda seger, man vann med 2–1 utan att göra ett enda mål…
I botten skaffade sig Kvarnsveden marginal genom bortaseger i Örebro. Varken Vittsjö, Kvarnsveden eller Örebro är ännu på helt säker mark, men det känns ändå som att det blir två av Kristianstad, Mallbacken och Umeå som tvingas ner en division.
Så en kort koll i övriga ligor. Jag börjar den kollen i Frankrike, där det var ligapremiär i helgen. Som vanligt är det Lyon som är storfavorit och PSG första utmanare, sedan gör Montpellier och Juvisy upp om tredjeplatsen.
I premiären visade Eugenie Le Sommer att hon tänker utmana Ada Stolsmo Hegerberg om skytteligasegern i vinter. Le Sommer gjorde nämligen hela fem mål när Soyaux besegrades med 9–0, medan Hegerberg stannade på två. Kul att Caroline Seger fanns med i Lyons startelva, hon byttes ut om Kheira Hamraoui i 54:e minuten.
Sofia Jakobsson gjorde 5–0-målet när Montpellier vann med just 5–0 mot Metz. Jakobsson spelade hela matchen, däremot fanns inte Linda Sembrant med i laguppställningen.
I Tyskland är Potsdam och Essen enda fullpoängarna efter två omgångar. Potsdam vann klassikermötet med Frankfurt med klara 3–0. De båda storfavoriterna Bayern München och Wolfsburg tog sina första segrar efter att de tilltänkta skyttedrottningarna levererat. Vivianne Miedema satte Bayerns segermål mot Jena och Anja Mittag och Ramona Bachmann gjorde målen när Wolfsburg besegrade Leverkusen.
Veckans målskytt var dock Lena Petermann som gjorde tre av Freiburgs mål i 5–0-segern mot Duisburg. Med sina tre mål delar Petermann skytteligaledningen med Tabea Kemme och Mandy Islacker.
Till England där Kosovare Asllani byttes in i slutminuterna när Manchester City vann med 1–0 borta mot Arsenal i helgen. Segern innebär att City är klart för nästa års Champions League. Det innebär också att City bara behöver tre poäng till för att säkra ligasegern.
Slutligen till USA där det noterades nytt publikrekord i NWSL. Det handlade förstås om Portland, där den nya noteringen skrivs till 21 144 åskådare.
Det var sista hemmamatchen i grundserien för Thorns, som slutar på det fantastiska hemmasnittet 16 945 personer. Det, och 3–2-segern mot Western New York Flash firade laget så här:
Med en omgång kvar att spela ligger det totala publiksnittet i NWSL på 5 590, en siffra som visar att det går att locka folk till damfotbollsmatcher, även i en liga där stjärnorna periodvis är frånvarande.
I år har NWSL bestått av tio lag, det mesta talar för att den siffran kommer att öka de närmaste åren. Det är förstås kul för damfotbollen.
Sportsligt lever viss spänning in i slutomgången. Det handlar dels om Washington eller Portland skall ta hem grundserien, dels om Western New York Flash eller Seattle Reign skall ta den fjärde och sista slutspelsplatsen. Tyvärr har inte NWSL gemensam starttid för sista omgången, vilket känns något tveksamt.
Klart är dock att Flash möter jumbon Boston på bortaplan och bör ha goda chanser att ta den trepoängare som krävs för att få spela slutspel.
I Norge var det cupomgång i helgen. Efter den står det klart att LSK och Röa gör upp om den ena norska mästartiteln i cupfinalen senare i höst. När det gäller den andra mästartiteln, alltså ligan, knappade Avaldsnes in tre poäng på LSK. Men LSK kommer fortfarande att ha minst fyra poängs försprång när alla lag spelat lika många matcher.
Slutligen till Japan. Där har NTV Beleza kopplat ett rejält grepp om grundserien. I helgen besegrade man Inac Kobe Leonessa med 3–0. Beleza har sju poäng ner till nya tvåan Vegalta Sendai och trean Parceiro Nagano. Kobe ligger fyra, tio poäng från serieledning.
I Japan delar man ju upp serien i en mästerskaps- och en nedflyttningsserie efter 18 omgångar. Det är sex omgångar dit och i nuläget är även Albirex Niigata och Iga Kunoichi på rätt sida strecket. Men även JEF United är i högsta grad med i kampen om en plats i mästerskapsserien. Övriga tre lag är avhängda.
I morgon 18.00 svensk tid sparkar Sverige och Sydafrika igång OS 2016. Det har således blivit hög tid för min stora guide till spelens damfotbollsturnering.
Jag gjorde en ranking av de tolv lagen i april, inför lottningen. Det är dock 3,5 månader sedan, och en del har hänt. Mest positivt är att Sverige har tagit flera steg i rätt riktning sedan dess, medan flera av favoritlagen har hackat.
Innan jag går in på rankingen kommer här lite grundfakta. Det är tre grupper med fyra lag i varje. Ettorna, tvåorna och de två bästa treorna går vidare till kvartsfinal. Slutspelsträdet finns i botten av det här inlägget.
Här är gruppindelningen:
Grupp E
Brasilien
Kina
Sydafrika
Sverige
Grupp F
Australien
Kanada
Tyskland
Zimbabwe
Grupp G
Colombia
Frankrike
Nya Zeeland
USA
Spelschemat finner du här. Notera att man kan ändra matchtid till sin tidszon, till höger just under datumraden.
Därmed har vi kommit fram till min rankinglista av de tolv lagen i OS-turneringen. Trevlig läsning:
12) Zimbabwe Världsranking: 93
Antal OS: första
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Tyskland, 23.00
Laget som kallas The Mighty Warriors gör sitt första stora mästerskap. Och man tog en mycket konstig väg till Rio, förhoppningsvis en väg inget annat lag någonsin kommer att ta.
För det bär ju ett löjets skimmer över damfotbollen att Zimbabwe lämnade walkover i en av kvalmatcherna, men ändå kan spela OS. Det var i bortamatchen mot Elfenbenskusten som Zimbabwe inte kom till spel. I returen lämnade i stället Elfenbenskusten wo, och innan man hade löst nya datum för lagens möten drog sig Elfenbenskusten ur OS-kvalet. Zimbabwe var hastigt och lustigt i kvalfinal mot Kamerun.
Där klev lagets stora stjärna fram, det handlar om journaliststudentenRudo Neshamba, som gjorde tre av lagets fyra mål i kvalet. Bland annat stod hon för båda målen mot ett Kamerun som kom till spel utan Gaelle Enganamouit.
Zimbabwe vann dubbelmötet genom att förlora med 2–1 borta och vinna med 1–0 hemma och således avancera genom bortamål.
Avancemanget har gjort att laget uppmärksammats enormt i sitt hemland. Kul – det är bra om damfotbollen kan få ett lyft i några afrikanska länder. Men så kul lär inte Zimbabwe få det i Rio. Laget har lottats i samma grupp som Tyskland, Australien och Kanada och lär få åka hem med tre rejäla förluster i bagaget.
Att ställas mot tyskorna i första matchen känns som tuffast möjliga öppningsmatch. Tyskland brukar vara mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Och utan att ha sett Zimbabwe spela kan man nog slå fast att det här är OS klart sämsta lag. Kanske till och med det sämsta någonsin.
Greklands bottenrekord med tre raka förluster och målskillnaden 0–11 känns klart i farozonen.
Jag har letat klipp på Zimbabwe, men utan någon större lycka. Här är dock ett från en drygt två år gammal träningsmatch mot Sydafrika:
11) Sydafrika Världsranking: 52
Antal OS: andra – tog en poäng 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Sverige, 18.00
Sydafrikas Banyana Banyana gör sitt andra OS. De tog en poäng mot ett reservbetonat Japan för fyra år sedan, fast det var en match där japanskorna inte hade något emot att spela oavgjort.
Under förbundskaptenen Vera Pauw har laget blivit lite mer stabilt. Man har gjort bra resultat både mot Nederländerna (0–2) och USA (0–1) den här sommaren. Ändå vore det en skräll om Sydafrika tog några poäng i Rio.
Skall man göra det hänger mycket på starka målvakten Roxanne Barker och mittbacken och tillika lagkaptenen Janine Van Wyk. Offensivt har Banyana Banyana stort mod och vågar anfalla med mycket folk. Man har även hyfsad kvalitet på några spelare, inte minst det tidigare Rysslandsproffset Pumi Nyandeni.
Men defensivt är det ibland virrigt. Laget spelar med man-man-försvar med stort hjärta, och man vill gärna kliva upp i hög press. Då riktigt rusar spelarna på, vilket innebär att om motståndaren kan spela förbi förstapressen bildas det lätt stora ytor. Dessutom har Sydafrika det ofta tufft på defensiva fasta situationer.
Trots att jag ändå har både charmats och överraskats lite av Banyana Banyana den här våren tippar jag att laget åker hem med noll poäng från OS.
10) Colombia Världsranking: 24
Antal OS: andra – blev både poäng- och mållöst 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 1 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Frankrike, 03.00 natten mot torsdag.
Colombia lämnade London-OS med noll poäng och mållskillnaden 0–6. Men sedan dess har laget utvecklats. Man visade i fjolårets VM att man har flyttat fram positionerna rejält. Där skrällslog man ju bland annat Frankrike, plus att man skakade USA i åttondelen.
Ett revanschsuget Frankrike väntar i årets öppningsmatch, och tyvärr känns det som att Colombia inte kommer att ha lika mycket att sätta emot i år.
Visst gynnas colombianskorna av att vara välbekanta med det sydamerikanska klimatet. Men det väger nog inte upp att laget kommer till spel utan sina båda centrala mittfältsstjärnor från fjolårets VM, Yoreli Rincon (skadad) och Daniela Montoya (petad). Apropå Montoya satte hon det här historiska målet i fjolårets VM-turnering, Colombias första VM-mål någonsin:
Efter den fina VM-insatsen var det bråkigt i Colombias lag. Spelarna visade öppet sitt missnöje med uteblivna löner. Obekräftade uppgifter gör gällande att Montoya har petats från OS för att hon protesterade för högljutt mot hur förbundet har behandlat sitt damlandslag.
Den oron som följt på det, avsaknaden av nyckelspelarna samt det faktum att man fått en tuff lottning gör att jag tror att Colombia får åka hem efter gruppspelet den här gången. Man har chans mot Nya Zeeland om tekniska Lady Andrade visar toppform. Men det troliga är att Colombia blir sist i gruppen.
9) Nya Zeeland Världsranking: 17
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 2 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: USA, midnatt, natten mot torsdag.
Nya Zeelands Football Ferns är ett fysiskt och hårt arbetande lag, ett lag som är väldigt jobbigt att möta. Större delen av truppen är utlandsproffs, bland annat spelar ju trion Ali Riley, Anna Green och Kirsty Yallop i damallsvenskan.
Duktiga målvakten Erin Nayler, som nyligen skrev på för Sky Blue FC i USA:s NWSL, är viktig. Det är även viktiga mittbacken Abby Erceg som återfinns i samma liga (Western New York Flash). Offensivt är Tysklandsproffset (Jena) Amber Hearn viktig med sin tyngd.
För fyra år sedan gick Nya Zeeland till kvartsfinal, där de pressade USA. I VM i fjol var man en hårsmån från att gå vidare ur gruppspelets jämnaste grupp. Ferns har god chans att bli grupptrea, men den tuffa lottningen gör att man får svårt att ta fler än tre poäng. Därmed talar mycket för att man får lämna turneringen innan slutspelet.
8) Kina Världsranking: 12
Antal OS: femte – som bäst silvermedaljörer 1996.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 10 procent
Troliga startelva: Zhao Lina – Wu Haiyan, Zhao Rong, Li Dongna, Liu Shanshan – Wang Shanshan, Tan Ruyin, Pang Fengyue, Wang Shuang – Zhang Rui – Ma Xiaoxu.
Öppningsmatch: Brasilien, 21.00.
Tidigare i våras hade jag Kina som utmanare om guldet. Stålrosorna, som laget kallas, slog USA på bortaplan i december. Sedan följde en imponerande svit på 13 matcher utan förlust. Där besegrade man även Japan och kryssade mot Australien. Laget såg hur stabilt ut som helst.
Man har sin styrka i försvarsspelet, där spelarna inte tar många steg åt fel håll. De är otroligt väldrillade, vilket märktes i fjolårets VM. Då tog man sig till kvartsfinal, där man skakade USA, men till slut föll med 1–0.
Den senaste tiden har dock det kinesiska laget tappat i kvalietet. I slutet av juli noterades först förlust mot Kanada (1–0) och sedan hela 3–0 i baken mot Frankrike.
Ett stort skäl till den försämrade formen är säkert lårskadan på centrala mittfältaren Ren Guixin. Jag imponerades enormt av henne när jag såg Kina mot Australien i vårens OS-kval. Hon kändes som lagets klippa, och självklart är det ett jättestort bakslag för förbundskapten Bruno Bini att han inte kan spela Guixin i Rio.
Bini har för övrigt petat VM-stjärnorna Wang Fei och Wang Lisi. Mot Frankrike saknades inte minst stabila målvakten Fei. Just målvaktsspelet är ett frågetecken i Kinas lag.
Defensivt kommer lagkaptenen Li Dongna vara väldigt viktig. Offensivt har Kina ett bra inläggsspel. Man har både bra precision på inläggen, bland annat från duktiga Wang Shanshan, och bra tajming inne i straffområdet.
Jag tror att Kina går till kvartsfinal. Men lagets dipp den senaste tiden gör att jag skiftar dem från gruppfavoriter till trolig grupptrea. Därmed väntar sannolikt USA i kvartsfinal, och då tar OS slut för årets kinesiska lag.
7) Kanada Världsranking: 10
Antal OS: tredje – som bäst bronsmedaljörer 2012.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 12 procent
Troliga startelva: Stephanie Labbé – Rhian Wilkinson, Shelina Zadorsky, Kadeisha Buchanan, Ashley Lawrence – Jessie Fleming, Desiree Scott, Sophie Schmidt – Diana Matheson, Christine Sinclair, Janine Beckie.
Öppningsmatch: Australien, 20.00.
Kanada tog brons för fyra år sedan, och nu kommer man med ett mycket intressant lag. Faktiskt ett lag som känns klart mycket bättre än det man mönstrade i fjolårets hemma-VM. I sommar har man bland annat vunnit mot Brasilien, efter segermål av Janine Beckie i 94:e minuten.
I VM 2015 föll man på problem i mittförsvaret. Nu har förbundskapten John Herdman hittat en bra lösning genom att spela Shelina Zadorsky bredvid försvarsstjärnan Kadeisha Buchanan.
Kanada har även fått en bättre offensiv spets och fart genom tillskottet av nya unga spelare som Beckie, Jessie Fleming och Deanne Rose.
Faktum är att Herdman har en mängd bra alternativ när han skall sätta upp sin startelva. Dock är det fortfarande så att mycket vilar på Christine Sinclair:s axlar. Kanadas superstjärna är inte bara en grymt bra avslutare, hon är även otroligt viktig i anfallsuppbyggnaden med sin fina kreativitet.
Frågetecknet finns på målvaktssidan. Ex-allsvenska Stephanie Labbé är utmärkt på mållinjen. Men frågan är hur hon klarar av spelet i luftrummet. Där har hon brister, och där avgörs alltfler internationella matcher.
Jag tror att Kanada säkert tar sig vidare ur gruppspelet. Det rimliga är att man åker i kvartsfinalen, men med rätt lottning kan det bli medalj. Kanadas lag ser som sagt väldigt spännande ut. Läs mer om det här.
6) Sverige
Världsranking: 6
Antal OS: sjätte – som bäst fyra 2004.
Guldchans: 2 procent
Medaljchans: 23 procent
Troliga startelva: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Ericsson – Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Caroline Seger – Lotta Schelin, Fridolina Rolfö, Sofia Jakobsson.
Öppningsmatch: Sydafrika, 18.00.
Sverige är det lag som har bäst facit av alla sedan fjolårets VM – tio segrar, ett kryss och bara ett insläppt mål. Det bör dock konstateras att Sverige inte har mött något lag på världsrankingens topp fem sedan debaclet i Kanada.
Den senaste tiden har det hänt saker i det svenska spelet som gör att mitt hopp om vår första OS-medalj någonsin har vuxit. Det handlar framför allt om hur Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö kommit in och lyft laget. En mer ingående analys av det svenska spelet finns här.
Mycket kommer att avgöras i gruppspelet. Vid svensk gruppseger ligger vägen mot medaljerna öppen. Då ställs vi nämligen mot en grupptrea i kvartsfinalen. Vid andra- eller tredjeplats i gruppen lär vi få en tuffare placering i slutspelsträdet. Känslan är också att Sverige har en bra chans att ta hem gruppen. Jag ser det som 40–45–15 mellan vårt lag, Brasilien och Kina.
5) Brasilien Världsranking: 8
Antal OS: sjätte – som bäst silvermedaljörer 2004 och 2008.
Guldchans: 4 procent
Medaljchans: 27 procent
Troliga startelva: Barbara – Poliana, Erika, Monica, Tamires – Debinha, Andressinha, Andressa Alves, Marta – Beatriz, Cristiane.
Öppningsmatch: Kina, 21.00.
Brasilien har varit på nedgång under ett par år. Nu kan det dock vända. Man har en spännande trupp, en trupp som känns klart bättre än fjolårets i VM. Man har även fördelar i att man kan de vädermässiga förhållandena bättre än konkurrenterna och förstås genom publikstödet.
Det skall sägas direkt, om inte Brasilien hade haft hemmaplan skulle jag inte placerat dem så här högt. Då hade nog både Sverige och Kanada gått före.
Men med publiken i ryggen och med en Marta i bra form kan Brasiliens lag lyfta mot medaljmatcher. I grunden gäller samma sak för brasilianskorna som för Sverige, alltså att gruppspelet blir väldigt avgörande. Vid gruppseger finns en god medaljchans. Blir man tvåa eller trea i gruppen blir det däremot mycket tuffare att ta sig upp på pallen.
I genrepet mot Australien var Brasilens lag otroligt offensivt balanserat. I mittförsvaret var offensiva halvvolleydrottningen Erika tillbaka. Hela mittfältet bestod i princip av spelare som även kunde ha varit uppsatta som forwards. Och av forwards har dubbla olympiska skyttedrottningen Cristiane hittat målet igen i PSG.
Noterbart är att Formiga har varit med och spelat i alla fem OS-turneringarna. Jag tyckte att den superrutinerade innermittfältaren var Brasiliens bästa spelare i fjolårets VM. I år verkar hon dock börja från bänken.
Offensivt är alltså Brasilien väldigt starkt. Ett lag med massor av individuellt skickliga spelare. Defensivt är laget klart sämre. Största frågetecknet finns på målvaktssidan, där Barbara knappast utstrålar säkerhet.
4) Australien
Världsranking: 5
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2004.
Guldchans: 10 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Lydia Williams – Caitlin Foord, Laura Alleway, Alanna Kennedy, Stephanie Catley – Elise Kellond-Knight, Emily van Egmond, Katrina Gorry – Samantha Kerr, Michelle Heyman, Lisa De Vanna.
Öppningsmatch: Kanada, 20.00.
Australien har aldrig varit nära medalj i ett stort mästerskap. Nu kan det vara dags. The Matildas har med sig ett jätteintressant lag till Brasilien. I Asiens OS-kval dominerade man bollinnehavet mot alla lag, alltså även mot bollskickliga gäng som Japan, Kina, Nordkorea och Sydkorea.
Australiens lag är bolltryggt, och framför allt har man blixtsnabba omställningar. Inget annat lag är så vasst i djupled som The Matildas. Lägg till att man dessutom har många väldrillade spelare som lärt sig hur man springer för varandra.
Jag imponerades enormt av dem i det asiatiska OS-kvalet. I startelvan har man inga svaga positioner. Före detta Piteåspelaren Lydia Williams är en världsmålvakt, man har några av världens mest spännande unga backar i Alanna Kennedy och Steph Catley. Man har smarta och passningsskickliga offensiva mittfältare i Katrina Gorry och Emily Van Egmond och vassa forwards i Sam Kerr, Michelle Heyman och Lisa De Vanna. Helt enkelt ett lag som kan lämna Rio med guldet.
Det som talar mot Australien är bristen på vinnarkultur – och på att truppen är lite tunn på vissa positioner. Lagets är således rätt känsligt för skador. Det kan också få lida av att det är ett mördande spelprogram i OS.
Lottningen där man har Zimbabwe i gruppen gör att Australien dock kommer att kunna vila folk i minst en gruppmatch, och ändå avancera till kvartsfinal.
I gruppspelet tror jag att Australien har god chans på gruppsegern. Jag tycker att deras snabba omställningsspel borde passa Tysklands sega mittförsvar extremt dåligt. Men frågan är om det inte är bättre att komma tvåa eller trea i den här gruppen. Ettan ställs ju nämligen mot antingen Frankrike eller USA i kvartsfinal.
Australien är svårtippat. De tar sig säkert till kvartsfinal. Där avgörs deras chanser av lottningen. Med rätt väg framåt kan The Matildas faktiskt gå hela vägen.
3) Tyskland
Världsranking: 2
Antal OS: femte – som bäst brons 2000, 2004 och 2008.
Guldchans: 14 procent
Medaljchans: 50 procent
Troliga startelva: Almuth Schult – Leonie Maier, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Isabel Kerschowski – Dzsenifer Marozsan, Melanie Behringer, Sara Däbritz – Anja Mittag, Simone Laudehr – Alexandra Popp.
Öppningsmatch: Zimbabwe, 23.00.
Tyskland är svårbedömt. Man har massor av talangfulla spelare, men man har inte hittat det perfekta lagbygget.
Sedan fjolårets VM, där tyskorna blev fyra, har man tappat stabila målvakten Nadine Angerer och skyttedrottningen Celia Sasic. Man har heller inte hittat någon ersättare till effektiva tvåvägsmittfältaren Nadine Kessler, som ju 2013 ledde laget till deras senaste mästerskapsguld.
Förbundskapten Silvia Neid gör sitt sista stora mästerskap på posten. De senaste tre åren har hon testat sig fram för att få ihop laget på bästa sätt. Till OS verkar hon satsa på en så kallad julgransuppställning, alltså spelsystemet 4-3-2-1.
Om Tyskland får ihop sitt lagspel kan det bära hela vägen till OS-guld. Men jag känner mig långt ifrån säker på att det blir så. Almuth Schult är en ojämn målvakt, med grym högstanivå, men också med låg lägstanivå. Rutinerade mittbackarna Annike Krahn och Saskia Bartusiak är bra när de får kliva framåt, men har stora brister i snabbheten.
På mittfältet finns massor av talang, sannolikt för mycket. Frågan Neid får brottas med är hur hon skall få ut max ur alla sina duktiga mittfältare, framför allt ur spelgeniet Dzsenifer Marozsan. Lyons nyförvärv har inte lyft i landslaget ännu. Gör hon det i OS? Personligen gillar jag Melanie Leupolz skarpt. Men hon fick inte plats i genrepet.
Bland forwards har Alexandra Popp haft en rätt svag säsong. Men hon har visat bättre och bättre form på sistone, det är ett gott omen för tyskorna.
Tyskland kommer att gå vidare till kvartsfinal. Laget är mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Eftersom de inleder mot Zimbabwe tippar jag måltjuven Anja Mittag som hela OS-turneringens skyttedrottning. Hon utmanas i första hand av Popp.
Eftersom jag tippar Tyskland som grupptvåa tror jag att de ställs mot tvåan i Sveriges grupp i kvarten. Där blir Tyskland storfavorit, vilket innebär att laget kommer att ha god medaljchans.
2) Frankrike Världsranking: 3
Antal OS: andra – som bäst fyra 2012.
Guldchans: 18 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Sarah Bouhaddi – Jessica Houara d’Hommeaux, Wendie Renard, Griedge Mbock Bathy, Amel Majri – Elise Bussaglia, Amandine Hendy – Kadidiatou Diani, Camille Abily, Louisa Cadamuro (tidigare Necib) – Eugenie Le Sommer.
Öppningsmatch: Colombia, 03.00 natten mot torsdag.
Frankrike blir bara bättre och bättre. Det fyller hela tiden på med intressanta talanger från ungdomslandslagen. Och hade det inte varit för den franska medaljfrossan – hade jag lyft procentsiffrorna på fransk guld- och medaljchans ytterligare.
Men det är ju så att Frankrikes landslag aldrig har tagit en mästerskapsmedalj. De har darrat till varje gång de varit på väg att ta medalj de senaste åren. Se bara här:
2009, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2011, VM: Förlust i bronsmatch mot Sverige, trots numerärt överläge.
2012, OS: Förlust i bronsmatch mot Kanada.
2013, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2015, VM: Ut på straffar i kvartsfinal.
Rent spelmässigt känns det franska laget som första utmanare till USA, som ett lag som mycket väl skulle kunna åka hem mot guldmedaljerna. Frankrike har världens bästa mittbackspar i Wendie Renard och Griedge Mbock Bathy, skickliga ytterbackar, ett grymt starkt centralt mittfält, där eleganta spelgeniet Louisa Cadamuro (tidigare Necib) gör sina sista matcher innan hon slutar. Hon är värd att få kröna karriären med en OS-medalj.
Frågetecknen finns som vanligt på forwardssidan. Smarta Gaetane Thiney är petad, och fjolårets succéspelare Eugenie Le Sommer har inte nått samma nivå i år. Le Sommer har en makalöst hög högstanivå. Kanske att hon har lyckats toppa formen till OS. I så fall blir Frankrike livsfarligt i Rio.
Fransyskorna kommer att göra upp med USA om den viktiga gruppsegern. Det kan bli en väldigt stor skillnad mellan motstånd i kvartsfinal för ettan och tvåan, så gruppsegern är viktig. Även om jag tycker att det franska laget rent kapacitetsmässigt borde kunna skaka amerikanskorna är historiens makt stor. Jag tippar således att Frankrike blir grupptvåa, och får en riktigt tuff kvartsfinal – sannolikt mot Tyskland eller Australien.
1) USA Världsranking: 1
Antal OS: sjätte – guld 1996, 2004, 2008 och 2012
Guldchans: 50 procent
Medaljchans: 95 procent
Troliga startelva: Hope Solo – Kelley O’Hara, Julie Johnston, Becky Sauerbrunn, Meghan Klingenberg – Mallory Pugh, Morgan Brian, Lindsey Horan, Tobin Heath – Carli Lloyd – Alex Morgan.
Öppningsmatch: Nya Zeeland, midnatt – natten mot torsdag.
De regerande världsmästarna har aldrig vunnit OS. Det är en av de saker som starkast talar emot USA inför mästerskapet i Rio.
På pappret är Jill Ellis lag verkligen jättestora guldfavoriter. USA har vunnit de tre senaste stora mästerskapen, och man har vunnit fyra av fem OS-turneringar.
Men, det finns faktiskt en hel del men med i spelet i år. USA har agerat knackigt ända sedan senhösten i fjol. Man har fortfarande en stabil defensiv i ryggen. På målvaktssidan har exempelvis USA en grym bredd.
Bakom ohotade ettan Hope Solo finns en hel hög världsmålvakter. Att Nicole Barnhart inte längre ens är med bland de fyrafem målvakter som ingått i diskussionen kring att ta plats i OS-truppen är ju närmast makalöst. Barnhart hade sannolikt varit en kandidat till platsen som förstemålvakt i alla andra landslag i den här OS-turneringen.
Sedan VM är även den stabila backlinjen intakt. Men på mittfältet är det många förändringar sedan fjolårets VM-guldlag, och alla har inte varit till det bättre. Den stora frågan är hur man skall fylla luckan efter Lauren Holiday.
Den passningssäkra mittfältaren/forwarden saknas inte bara i spelet. Hon saknas även vid fasta situationer. Där saknas även Megan Rapinoe, som ingår i OS-truppen efter sin korsbandsoperation, men som sannolikt inte är aktuell för någon längre speltid förrän tidigast i ett slutspel. Att ta med Rapinoe var en chansning, men en rimlig sådan med tanke på bristen på känsliga fötter vid fasta situationer.
Tanken är att gradvis matcha in Rapinoe i turneringen, ungefär som man gjorde med Alex Morgan i fjolårets VM. Nu är Morgan frisk och i god form. Blir viktig. Det blir även lagets i särklass mest intressanta framtidsnamn, 18-åriga Mallory Pugh. Hon har den fart, blick och kreativitet som kommer att känneteckna framtidens stora damfotbollsspelare.
Ytterligare ett offensivt frågetecken är Carli Lloyd. Hon har avgjort de senaste två OS-finalerna och den senaste VM-finalen. Vinnarskallen finns där alltså, men hur är det med formen? Hon har inte imponerat i de matcher hon spelat sedan vårens skadefrånvaro.
Trots att USA:s spel alltså har hackat under våren håller jag laget som stor guldfavorit. De brukar hitta vägar till seger, även när de spelar dåligt. Och i truppen finns en hel hög potentiella matchvinnare – med Lloyd som ständig huvudkandidat.
Jag tippar att USA tar hem sin grupp, och väl i slutspelet blir laget väldigt svårslaget.
TIPS:
* Skyttedrottning: Anja Mittag
* Slutspelsträdet tror jag kommer att se ut så här:
Brasilien–Kanada
USA–Kina
Sverige–Tyskland
Australien–Frankrike
* Slutligen skall jag förstås tippa första gruppspelsomgången. Här är mina odds för matcherna:
I går kväll presenterades den franska truppen till OS. Den domineras stort av storlaget Lyon. Klubben har med elva spelare som ska spela med dem i höst plus två som var med och vann Champions League den senaste säsongen.
Noterbart i truppen är att förbundskapten Philippe Bergerôo har valt en helt annan fördelning mellan lagdelar än sin svenska kollega. Pia Sundhage körde ju sex backar och vardera fem mittfältare och forwards. Bergerôo kör med sex backar, åtta mittfältare och bara två forwards. Dock är ju Kadidiatou Diani, som är uppsatt som mittfältare, även användbar som forward.
Även om Frankrike har sett sämre ut efter fjolårets VM är det ett av de lag som har potential att vinna OS-guldet. Där måste man dock övervinna sin medaljfrossa först. Frankrike har ju nämligen aldrig tagit medalj i ett stort mästerskap – trots att man varit ett av världens allra bästa lag de senaste åren.
OS är således sista chansen för Louisa Necib att få en medalj med landslaget. Spelgeniet avslutar ju nämligen karriären efter spelen i Rio. Så passa på att njut av henne.
I fjolårets VM åkte ju Frankrike ut på straffar mot Tyskland i kvartsfinal – i en match där fransyskorna var det spelmässigt bättre laget. Av de 14 spelare som var med i den matchen finns 13 med i OS-truppen.
Saknas gör Gaetane Thiney, och det har Juvisylegendaren gjort hela tiden sedan VM. Min franska är svag, så det kan finnas skäl som jag missat till att hon står utanför landslaget. Men jag har inte hittat någon uppgift om att hon skulle ha dragit sig tillbaka självmant, så jag gissar att hon är petad.
Det tycker jag är lite konstigt, även om hon missade grovt när hon borde ha avgjort VM-kvartsfinalen i förlängningen:
Känslan är att Thineys grymma spelsinne trots allt hade tillfört något till den franska truppen.
Apropå spelare som missar OS har Colombia drabbats av ett tungt bakslag när före detta Rosengårdsspelaren Yoreli Rincon har en fraktur i ett ben och har tvingats ge upp hoppet om spel i Rio.
Dagens stora sportsliga nyhet är att Caroline Seger i dag presenterats som nyförvärv av Europas och sannolikt även världens bästa lag – Olympique Lyonnais. Det är på många sätt en kanonnyhet även för det svenska landslaget.
Nyheten är ingen skräll, redan i mitten av maj gick ju franska journalister ut med uppgifter om att övergången var klar. Nu 1,5 månader senare är det alltså officiellt.
För PSG är det ett tungt bakslag. Parallellt med Seger lämnar även Kenza Dali, Kheira Hamraoui och Jessica Houara d’Hommeaux Parisklubben. Man tappar alltså fyra startspelare till huvudkonkurrenten.
För svensk damfotboll är det utmärkt att få in Seger i Lyon. Hon har skrivit ett tvåårskontrakt, och på snacket i dag känns det som att hon kommer att få kämpa sig in från bänken. Sannolikt innebär det att hon kommer att tvingas höja sitt spel ytterligare, vilket även borde gynna landslaget.
Enligt de spekulationer jag sett i dag skulle Lyons förstaelva i höst att formeras så här: Sarah Bouhaddi – Houara d’Hommeaux, Wendie Renard, Griedge Mbock Bathy – Saki Kumagai – Pauline Bremer, Dzsenifer Marozsan, Camille Abily, Amel Majri – Ada Stolsmo Hegerberg, Eugénie Le Sommer.
Dali, Hamraoui och Seger kan alltså vara värvade för att bredda truppen. Nu rullar ju Lyon rätt mycket i startelvan så de kommer garanterat att få speltid, men i de viktigaste matcherna riskerar alltså trion att få sitta på bänken.
Noterbart är ju att Lyon även ryktas jobba hårt för att värva Alex Morgan. Ror man i land den värvningen är känslan att det franska superlaget kommer att ha sin starkaste trupp någonsin, trots att man tappat Amandine Henry, Louisa Necib och Lotta Schelin i sommar.
Utöver PSG-kvartetten har Lyon för övrigt i dag även officiellt presenterat norska backtalangen Andrea Norheim som jag ju skrev lite om i det här inlägget.
I dag skriver flera namnkunniga franska journalister (bland annat här) att det skall vara klart att Caroline Seger lämnar PSG och går till Lyon. Nya PSG-tränaren Patrice Lair skall ha försökt övertala Seger, men det har tydligen misslyckats.
Enligt uppgifterna får svenskan sällskap till Lyon av både Jessica Houara d’Hommeaux och Kheira Hamraoui. Samtidigt kommer uppgifter om att Lyon skall sitta ner och förhandla eventuell kontraktsförlängning med Louisa Necib under den här veckan.
Det känns som att det kan bli trångt på Lyons mittfält nästa år.
Det har ju för övrigt varit trångt redan i år. När laget i går blev cupmästarinnor för femte gången i rad via 2–1-seger mot Montpellier valde tränare Gerard Prêcheur att starta med Necib på bänken. Bänkad var även Lotta Schelin. De båda var dock inbytta när segermålet kom – det var just Necib som läckert lobbade in det.
Lyon startade för övrigt så här i cupfinalen: Sarah Bouhaddi – Pauline Bremer, Griedge Mbock Bathy, Wendie Renard, Amel Majri – Amandine Henry, Saki Kumagai (Necib, 79), Camille Abily – Elodie Thomis (Schelin, 60), Ada Stolsmo Hegerberg, Eugenie Le Sommer.
Kul med Seger i Lyon. Där kommer hon verkligen att behöva prestera på topp för att ta en plats. Det borde kunna höja hennes spel, vilket i sin tur också borde vara bra för landslaget.
Diskussionen om Rosengård rullar vidare i kommentarsfältet till det förra inlägget. Kul med ämnen som engagerar.
Något som också har alla förutsättningar att bli både kul och spännande är sommarens silly season i Frankrike och Tyskland. Det ser ut att kunna bli ganska stora förändringar i några av storklubbarna, något som även kan påverka Sverige.
Som bekant har ju flera av de europeiska toppklubbarna ekonomi att köpa loss damallsvenskans största profiler.
Upphovet till den diskussion om Rosengård som dominerat bloggen i veckan var ju för övrigt att Sara Björk Gunnarsdottir lämnar i sommar för Wolfsburg. Så Rosengård har ju också lite jobb att göra i sommarfönstret. Inte så lite heller, för det blir inte lätt att hitta en sådan karaktärsspelare som Gunnarsdottir. Men Rosengård kanske har någon intressant lösning på det här.
I övrigt i sommar var jag tidigare rätt säker på att sydeuropeiska toppklubbar skulle rycka i Gaelle Enaganmouit redan den här sommaren. Fast hennes knäproblem gör nog att Rosengård kan räkna in henne även till hösten.
Gaelle Enganamouit
Vilka damallsvenska profiler lär det då dras i? I första hand borde det vara Stina Blackstenius och Pernille Harder som drar till sig storklubbarnas blickar. Jag kan även tänka mig att Lieke Martens skulle kunna vara intressant. I nuläget känns däremot knappast som att någon spelare utanför de två svenska toppklubbarna kommer att uppvaktas i sommar.
Här är en kort genomgång i läget i de fem storklubbarna i Frankrike och Tyskland.
Lyon:
Omges av massor av rykten. Det kan blir så att klubbens spelartrupp kommer att genomgå en rätt stor förändring.
Så många toppspelare kopplas till Lyon att jag såg att ett av de störra internationella damfotbollskontona på twitter skrev att Lyon kan få ett så starkt lag att en sjuåring kan leda det till seger.
Så kanske det kommer att se ut på pappret, men det är ingen barnlek att leda en trupp med 20 världsstjärnor och ge alla så mycket speltid att de är nöjda.
Det var ett stickspår. Vad är det då som händer i Lyon. Klart sedan länge är att Amandine Henry flyttar till Portland i USA. Hon är för övrigt en av de tre nominerade spelarna till priset för årets bästa i D1 Feminine. De båda andra är klubbkompisarna Amel Majri och Ada Stolsmo Hegerberg.
Dzsenifer Marozsan
Klart på spelarsidan för Lyon är även att Dzsenifer Marozsan har skrivit på ett tvåårskontrakt.
Utöver Henry och Marozsan vimlar det av rykten. Bland alla spelare som sägs vara på väg in finns Alex Morgan, Kelley O’Hara, Caroline Seger, Jessica Houara d’Hommeaux och Kenza Dali. Alltså tre spelare från PSG och två från USA.
Bland de spelare som sägs kunna lämna finns Louisa Necib (där har Marseille nämnts som tänkbar adress) och Lotta Schelin. När det gäller Schelin har jag svårt att se att det skulle finnas plats för henne om Morgan ansluter. Men som sagt, det blir spännande att se vad som händer. Kanske att vi har Schelin i damallsvenskan efter OS.
PSG:
Här har det varit otroligt mycket oro i leden. Halva laget har ryktats vara på väg bort. Ryktena minskade inte när det stod klart att tränaren Farid Benstiti inte fick fortsätta.
I går kväll presenterades dock en ny tränare – Patrice Lair. För andra gången i rad väljer alltså PSG att satsa på en före detta Lyontränare. Lair har ju dessutom ett brett kontaktnät med många av världens bästa spelare, så det kanske kan lugna ner stämningen en aning.
Som jag redan skrivit har trion Seger/Houara d’Hommeaux/Dali placerats i Lyon. Dessutom sägs Shirley Cruz vara på väg till Barcelona och så har Anja Mittag mer än hintat att hon vantrivs i klubben.
Anja Mittag
Att Lair tillsatts på ett tidigt stadium är förstås otroligt viktigt. Det är även en signal om att PSG tänker satsa vidare. För att närma sig Lyon kommer de säkert att leta förstärkningar utomlands. I första hand kanske de kommer att kolla mot USA, men det kan nog även bli vissa blickar mot Sverige.
Frankfurt:
De forna storlagen faller ett efter ett. Duisburg och Potsdam är redan borta från positionerna i toppen av tysk damfotboll. Nu verkar fallet nära även för den tredje klassikerklubben. För det är tunga spelartapp som rapporterats hittills under våren.
Klart är alltså att Marozsan flyttar till Lyon. Klart är också att Simone Laudehr går till Bayern München samt att Kerstin Garefrekes slutar. Även Saskia Bartusiak är osäker på sin framtid i klubben.
Det är spelare som inte är lätta att ersätta. I princip känns det omöjligt.
Kerstin Garefrekes
Utöver toppnamnen ovan har Isabelle Linden och målvakten Anke Preuss meddelat att de lämnar. I dag förlängde man kontraktet med kanadensiska mittfältaren Sophie Schmidt, vilket var viktigt. Men Frankfurts trupp behöver alltså flera starka nyförvärv om man skall kunna vara med och utmana om Champions Leagueplatser även framöver.
Wolfsburg:
Har alltså värvat Sara Björk Gunnarsdottir från Rosengård och skall enligt uppgift värva minst en spelare till. Dessutom kommer Lina Magull tillbaka efter ett framgångsrikt låneår i Freiburg. Det känns rätt lugnt och stabilt i Wolfsburg.
Bayern München: Lugnt och stabilt är det även hos mästarinnorna. De har alltså tagit ”hem” Simone Laudehr – som ju spelade för klubben under en juniorsäsong. De har även klart med Verena Faisst, som ju gjorde klart med att hon skulle lämna Wolfsburg redan i vintras.
US WNT
Det är alltså hos PSG, Lyon och Frankfurt det kan hända mest. Vad finns det då för spelare att värva, utöver de som går mellan klubbarna?
Jo, den kommande vintern finns chansen för landslagsspelarna i USA att ge sig ut på lite äventyr. 2017 är ju ett mästerskapsfritt år, vilket gör att Alex Morgan och de andra inte är lika hårt bundna till NWSL som andra år.
Det blir nog mot USA klubbarna på kontinenten först vänder sig. Och ett antal namnkunniga amerikanskor kommer alltså säkerligen att dyka upp i Europa efter OS. Kanske att även någon av Kanadas toppspelare kan hamna i Europa. Kan någon locka över Christine Sinclair?
I Frankrike har även Montpellier flera intressanta spelare som kan tänkas prova vingarna i någon av topplagen. Riktigt glödheta känns vänsterbacken Sakina Karchaoui och målfarliga forwarden Marie-Charlotte Léger – båda födda 1996. Men det finns fler intressanta spelare i Montpellier. Brasiliens Andressa Alves är en kanonspelare och jag gillar mittfältaren Sandie Toletti. Dessutom borde nog faktiskt Linda Sembrant kunna vara aktuell för större uppgifter. Hon har varit väldigt bra det senaste året.
I Tyskland är det i Freiburg talangerna finns. Laget kommer att bli fyra i årets liga, det med massor av tonåringar i truppen. När Tyskland tidigare i kväll säkrade en finalplats i F17-EM var fyra av de tyska nyckelspelarna från just Freiburg, jag tänker på de båda målskyttarna Vanessa Ziegler och Klara Bühl, lagkaptenen Janina Minge och aktiva mittfältaren Giulia Gwinn.
16-åriga Gwinn har redan spelat tio matcher i Frauen-Bundesliga i vinter – och gjort två mål, jämnåriga Minge har spelat i fyra. Den spelare som känns allra vassast är ändå Bühl. Forwarden är född så sent som den 7 december 2000 och känns som en blivande storspelare. Hon lär debutera i Bundesliga till hösten.
Freiburg har alltså något intressant på gång – om de inte värvas sönder kommande år.
I dag har jag sett tre matcher i tre olika ligor. Finalen i amerikanska NWSL har jag redan skrivit om. Nyss vann Rosengård med 2–0 mot Umeå i en match som aldrig riktigt lyfte. Natasa Andonova gjorde båda målen, och det här var ju riktigt fint:
Malmölaget var minst ett nummer för stort för ett Umeå brandskattat av skador. Jag hade förresten missat att det var korsbandet igen för Hanna Glas. Jag såg förstås att hon lämnade återbud till förra landslagssamlingen på grund av skada, men noterade inte att det var så allvarligt. Det är hennes tredje korsbandsskada – så vansinnigt tråkigt för ytterbacken som ju hade slagit sig in i A-landslaget.
Hanna Glas
Dagens resultat innebär att Rosengård åter är i tabelltoppen. Där kommer man att stanna kvar minst till söndag kväll när Eskilstuna möter Mallbacken.
Dagens resultat innebär också att Piteås chans att ta sig till Champions League är kopplad till att passera Eskilstuna och Linköping. För jag kan inte tänka mig att Rosengård tappar poäng mot AIK i nästa omgång.
Det om damallsvenskan.
Tyvärr hamnade en svensk spelare i fokus även i den Frauen-Bundesligamatch som jag såg i kväll. Segern såg ut att vara säkrad när Wolfsburg ledde med 2–0 mot Freiburg efter 90 minuter – bland annat efter att Ramona Bachmann gjort sitt första mål i sin andra match i den tyska ligan.
Men så tog Nilla Fischer ett felbeslut och tappade bollen till Lena Petermann i 91:a minuten. Petermann blev helt fri och satte säkert 2–1-målet. Strax efter tvingades Fischer göra hörna. Den hörnan nickade en omarkerad Clara Schöne in till 2–2. Fischer hann inte ut på bollen.
Freiburg stod för en mäktig upphämtning, den kan dock bli riktigt dyrbar för Wolfsburg. Fischers lag har ju redan förlorat mot Bayern München och alltså nu tappat fem poäng på de fyra första omgångarna.
Även om Frauen-Bundesliga resultatmässigt oftast är en ganska jämn liga brukar inte topplagen ha råd att tappa speciellt många poäng. Förra säsongen gick mästarinnorna Bayern München obesegrade genom serien och man tappade bara tio poäng. Tvåan Wolfsburg tappade elva och trean Frankfurt 13.
För Nilla Fischer har säsongsupptakten verkligen varit olycklig. Det var ju Fischer som förlorade den nickduell mot Caroline Abbé som innebar Bayerns segermål mot Wolfsburg. Och i dag bjöd alltså svenskan in Freiburg i matchen. Vi får hoppas att Fischer hittar både självförtroende och toppform till EM-kvalmatchen mot Danmark i slutet av månaden.
* I övrigt i helgen riktas blicken mot Vittsjö där Hammarby nog behöver ta tre poäng i morgon för att kunna hänga kvar i damallsvenskan. Blicken riktas också mot Eskilstuna och Kristianstad där United (som möter Mallbacken) och Linköping bör vinna sina matcher på söndag för att haka på Rosengård i toppstriden. Blicken riktas vidare mot Norge där LSK säkrar sitt tredje ligaguld på fyra år om man besegrar Röa i morgon.
Framför allt riktas blicken mot England på söndag klockan 19.00. Där spelas nämligen sista omgången av WSL och om Chelsea vinner mot Sunderland kan Hedvig Lindahl och Marija Banusic titulera sig engelska mästarinnor.
* Slutligen några klipp. Först Amy Rodriguez segermål från nattens NWSL-final. För förarbetet svarar Lauren Holiday och Heather O’Reilly:
Sedan ett klipp med alla mål från förra omgången i franska D1 Feminine. Där finns Ada Hegerberg:s tre mål från Lyons 5–0-seger mot PSG samt Linda Sembrant:s bredsidesvolley som innebar seger för Montpellier mot Saint-Etienne. Lyons 4–0-mål är för övrigt av det konstigare slaget. Både Jessica Houara d’Hommeaux och Lotta Schelin vänder ryggen till vid en hörna. Houara duckar sämst och styr in bollen i eget mål med ryggen:
Fifas tekniska studiegrupp har presenterat kandidaterna till priset guldbollen som går till VM:s bästa spelare. Bland de åtta kandidaterna till bästa utespelare saknas den som jag tycker har varit allra bäst, Ramona Bachmann.
Noterbart är att två högerbackar finns med, medan bara en av de åtta är utpräglad forward. Se det som en signal om att det har varit det stabila försvarsspelet som dominerat det här världsmästerskapet.
Kandidaterna är i bokstavsordning:
* Saori Ariyoshi, högerback, Japan
* Lucy Bronze, högerback, England
* Amandine Henry, mittfältare, Frankrike
* Julie Johnston, mittback, USA
* Carli Lloyd, mittfältare/forward, USA
* Aya Miyama, mittfältare, Japan
* Megan Rapinoe, mittfältare, USA
* Celia Sasic, forward, Tyskland
I kategorien bästa målvakt heter kandidaterna:
* Nadine Angerer, Tyskland
* Ayumi Kaihori, Japan
* Hope Solo, USA
Här hade jag inte haft något emot att någon av Erin McLeod och Lydia Williams hade tagit plats på Kaihoris bekostnad.
Slutligen är här de tre kandidaterna till bästa unga spelare:
* Kadeisha Buchanan, mittback, Kanada
* Ada Stolsmo Hegerberg, forward, Norge
* Jiali Tang, mittfältare, Kina
Personligen har jag börjat skissa på mitt världslag. Jag tänker inte spika det förrän de två sista matcherna är spelade. Men i nuläget är uppställningen 4–4–1–1 med de här spelarna: Solo – Bronze, Azusa Iwashimizu, Becky Sauerbrunn, Laure Boulleau – Miyama, Henry, Bachmann, Louisa Necib – Lloyd – Sasic. Det finns flera spelare som ligger på gränsen och som under helgen antingen kan ta sig in i eller ur laget.
Jag välkomnar förstås synpunkter både på Fifas uttagningar och på mitt nuvarande världslag. Inte minst på backvalen. Jag tycker alltså att Becky Sauerbrunn har varit bättre än Julie Johnston – en åsikt som tydligen inte delas av Fifa.
Den åsikten delas inte heller av Simon Bank på Aftonbladet. Han har i dag nominerat följande världslag: Angerer – Jessica Houara, Wendie Renard, Johnston, Meghan Klingenberg – Miyama, Henry, Lloyd, Elodie Thomis – Bachmann.
Det udda är att Banks lag bara består av tio spelare, det fattas en forward. Sasic? På avdelningen fiaskon är det även Ana Maria Crnogorcevic på bilden som skall föreställa Bachmann. Jag är inte heller säker på att det verkligen är Henry på Henrybilden.
Laget som sådant är inget fiasko, även om jag inte håller med om de defensiva spelarna. Bank har valt att ha Mark Sampson som förbundskapten, det känns som ett bra val. Även om jag tycker att han tar i för mycket i vissa av sina uttalanden har han gjort ett väldigt bra VM. Och hans stöd till Laura Bassett efter semifinalen var stort ledarskap.
I dag är det dags att hälsa nya läsare välkomna till bloggen. Nu ligger den nämligen uppe på bt.se där den går under namnet VM-bloggen.
Det börjar verkligen dra ihop sig till VM på alla sätt. Bland annat har min genomgång av alla de 24 VM-lagen har nått fram till den kvartett som jag anser har rimliga chanser att vinna guldet.
Känslan är ju att toppen är jämnare och öppnare än den varit i tidigare VM. Framför allt är det jämnare och öppnare mellan de fyra storheterna Frankrike, Japan, Tyskland och USA. Av dem har jag under en längre period rankat japanskorna på fjärde plats. De tre andra har jag däremot flyttat runt en hel del.
Till slut blev det Frankrike som jag placerade som trea och därmed presenterar i det här inlägget. Det här är hur jag ser på de två som sannolikt är VM:s mest bollskickliga lag:
3) Frankrike
Världsrankning: 3 – lagets högsta rankning någonsin.
Frankrike har aldrig tagit medalj i ett stort seniormästerskap. Det borde vara dags nu. Om det inte hade varit för historiens makt skulle Frankrike ha varit min stora guldfavorit inför det här mästerskapet. Det franska laget har nämligen varit det som funkat bäst det senaste året och det är även den trupp som har störst bolltalang.
Det senaste året har man slagit Tyskland och USA för första gången och kanske framför allt visat för sig själva att det går.
Visst fick USA revansch i finalen av Algarve cup men det borde inte behöva betyda så mycket. Frankrike rullade på fler spelare i den turneringen och hade ett klart mer reservbetonat lag i finalen än USA. Dessutom var ju nyckelspelaren Louisa Necib skadad under hela Algarve cup.
För Frankrike har det alltså funnits en mental spärr i medaljmatcher. I de fyra senaste mästerskapen har man fallit i totalt sex medaljmatcher. Vi svenskar minns ju inte minst bronsmatchen i VM 2011:
Kliver bara fransyskorna över medaljtröskeln kan de mycket väl gå hela vägen. För tittar vi på den franska truppen är det möjligen målvakten Sarah Bouhaddi som är frågetecknet. Hon är spänstig och atletisk, men ibland lite opålitlig. Hon ger sig nämligen då och då ut på vådliga utflykter långt ifrån sitt målområde.
Backlinjen är däremot världens bästa. Alla spelarna är stabila defensivt, men de är även väldigt passningsskickliga. Backlinjen personifieras av Wendie Renard som är lång och nickstark och ett vasst vapen på fasta situationer. Men hon har även ett lysande passningsspel – både kort och långt. Skulle jag få välja en mittback i världen att bygga mitt lag kring hade jag tagit Renard.
Bredvid sig får hon antagligen PSG-backen Laura Georges, men alternativet Sabrina Dellanoy är på samma nivå. Båda är bolltrygga spelare. Ytterbackarna är väldigt offensiva. Både Jessica Houara d’Hommeaux och Laure Boulleau älskar att fylla på längs kanterna och slå inlägg.
På mittfältet finns massor av alternativ – alla är högklassiga. Den enda mittfältaren som känns helt självskriven är Louisa Necib som sannolikt är världens allra bästa offensiva mittfältare. Hennes passningsspel är genialt och med henne på planen kan man vara säker på att Frankrike kommer hitta sätt att skapa målchanser.
Själva målskyttet har tidigare varit ett problem. Frankrike har helt enkelt saknat en toppforward som producerat mål i stora matcher. Marie-Laure Delie har skött den rollen på ett bra sätt mot sämre motstånd, men inte räckt till mot de bästa.
Det senaste året har dock Eugenie Le Sommer tagit över som spjutspets och öst in mål. Det senaste året tycker jag att Le Sommer har varit en av världens allra bästa spelare. Kan hon konservera formen även över VM-slutspelet kommer Frankrike att gå långt. Med smarta Gaetane Thiney bredvid sig har dessutom Le Sommer chansen att slåss i toppen av VM:s skytteliga.
Lottningen är dock besvärlig, vilket är ytterligare ett skäl till att placera fransyskorna som trea på rankningen. Man möter England, Mexiko och Colombia i gruppspelet. Där kommer man att gå vidare, som etta eller möjligen tvåa. Men vare sig man kommer etta eller tvåa får man en svår väg mot finalen.
Vinnaren i Frankrikes grupp möter ställs mot vinnaren i gruppen med Tyskland och Norge i kvartsfinal. Och tvåan i den franska gruppen ställs mot tvåan i den tysk-norska gruppen redan i åttondelsfinal. Tuff lottning alltså, men spelar Frankrike som de kan behöver de inte vara rädda för något motstånd.
4) Japan Världsrankning: 4 – har som bäst varit rankade som nummer 3.
De regerande mästarinnorna kommer till spel med nästan exakt samma lag som för fyra år sedan. Där i Tyskland fick ju japansk damfotboll som bekant sitt stora lyft.
Då hade det passningsskickliga laget mycket flyt på sin väg mot VM-guldet. I OS året efter tog man sig åter till final och visade att VM-guldet inte bara var en engångsföreteelse.
Hur långt det bär i år är vansinnigt svårt att tippa. Under de senaste två åren har förbundskapten Norio Sasaki blandat vilt i sina trupper. Han har försökt matcha in nya, yngre spelare i startelvan. Bland annat har han låtit legendaren Homare Sawa vila från träningslandskamper de senaste åren.
Men när årets VM står för porten verkar det ändå som att Sasaki kommer att satsa på sina säkra, rutinerade kort. Laget i de två genrepen har nämligen varit väldigt likt VM-guldlaget från 2011. Skillnaden från då är att det finns klart större bredd på bänken.
Frågan är dock hur de elva spelarna i startelvan har utvecklats. Själv säger förbundskapten Sasaki att man är bättre:
Å andra sidan säger han att alla lag i världstoppen är bättre, vilket gör hans uttalanden svårbedömda. Klart är att Yuki Ogimi är en bättre forward nu än för fyra år sedan. Klart är också att Sawa är otroligt viktig för laget bara genom sin närvaro.
En annan viktig spelare är lagkaptenen Aya Miyama. Hon slår precisa hörnor och frisparkar med både höger och vänster fot. Faktum är att Japan gör väldigt många mål på fasta situationer trots sitt längdmässiga underläge mot de andra toppnationerna.
Orsaken är dels Miyamas precision, dels att spelare som Sawa, Ogimi, Mizuho Sakaguchi och Azusa Iwashimizu har väldigt bra tajming i sina löpningar. Sawa har skarvat in massor av hörnor vid den främre stolpen och Iwashimizu har nickat in avgörande mål vid den bakre. Bland annat avgjorde mittback Iwashimizu finalen i Asiatiska mästerskapen ifjol:
Förbundskapten Sasaki är en riktig taktiker. Både vid VM 2011 och OS 2012 valde han att vila stora delar av startelvan i sista gruppomgången. Krysset mot Sydafrika i London-OS var rejält omdiskuterat. Sasaki har alltså testat friskt de senaste åren och jag tycker att det är lite förvånande att han inte har hittat några nya talanger. Jag hade trott att han skulle matcha in smarta Potsdamspelaren Asano Nagasato – som för övrigt är lillasyster till Ogimi – i en offensiv roll.
Japan hade ett fantastiskt F17-landslag som imponerade enormt när man körde över allt motstånd och vann VM-guld i fjol. Ingen från det laget anses redo för att vara med i årets VM-trupp. Och ingen från det duktiga F20-VM-lag som tog brons i hemma-VM 2012 har slagit sig in i elvan. Men de båda lagen, inte minst guldlaget från F17-VM i fjol ger gott hopp om en fortsatt ljus framtid för japansk damfotboll även om man skulle backa ett kliv i årets VM.
Lottningen är fördelaktig. Japan ställs mot Schweiz, Kamerun och Ecuador i gruppspelet, vilket borde innebära gruppseger – eller i varje fall sämst en andraplats. Gruppsegraren har sannolikt en bra väg mot finalen. Man möter en grupptrea i åttondel samt gissningsvis Brasilien/Sverige i kvart och Kanada/England/Norge i semi. Grupptvåan har en överkomlig åttondel men kan få USA i kvarten och Tyskland/Frankrike i semi – tufft.
Det var det om de regerande mästarinnorna. Det här sjätte inlägget av sju i min VM-genomgång. De fem tidigare hittar du genom att scrolla ner, eller via följande genvägar:
Jag befann mig i internetskugga under drygt ett dygn. Under den tiden var den stora nyheten att tyska mästarinnorna Bayern München har värvat Veronica Boquete från Frankfurt. Wolfsburg och Bayern flyttar verkligen fram sina positioner.
Klubbfotboll i all ära. Det är landslag och VM som står i fokus de här dagarna. Det har spelats ett antal träningsmatcher med intressanta lag under veckan. Hur intressanta själva resultaten är kan man diskutera. Men även om det rullas på många spelare man får ändå en indikation på hur och var lagen står.
För svensk del är resultatet Kanada–Nigeria 0–0 förstås mycket intressant eftersom nigerianskorna är våra första motståndare. Från den här texten kan man läsa ut att Nigeria spelade med extrem man-man-markering. Det är intressant för att det innebär att man som motståndare med smarta löpningar kan skapa fördelaktiga en-mot-en-situationer i farliga ytor.
Intressant också att backen Kadeisha Buchananefter matchen kallade Nigeria för ett av de mest fysiska lag hon någonsin mött. Kanada brukar ju annars själva vara kända för att spela väldigt fysiskt. Det unga nigerianska laget verkar alltså inte lida av bristande fysik.
Matchen spelades bakom stängda dörrar så det lär tyvärr inte gå att hitta några klipp från den matchen. Däremot går det att se mål och en hel del mer från Schweiz–Tyskland 1–3 på det här klippet:
Jag har inte sett själva matchen, men det verkar ju som att Schweiz hängt med mycket bra så länge båda lagen spelade med sina startelvor. Det är ju ytterligare en indikation på att schweiziskorna kan bli VM:s stora överraskning. Samtidigt är ju träningsmatcher en sak och tävling en annan.
Tyskland inledde med följande elva: Nadine Angerer – Leonie Maier, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Melanie Leupolz – Simone Laudehr, Anja Mittag, Alexandra Popp – Celia Sasic.
Inhopparen Dzsenifer Marozsan gjorde de två sista målen. Hon stärkte alltså sina aktier för att finnas med i den tyska premiärelvan i Kanada.
I kväll har Frankrike vunnit med 1–0 mot Skottland efter mål av Marie-Laure Delie. Jag har sett stora delar av matchen, och det var en historia som fransyskorna dominerade stort. De skapade dock för alldeles för få målchanser sett till spelövertaget.
Den franska startelvan såg ut så här: Sarah Bouhaddi – Jessica Houara, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Kenza Dali, Camille Abily, Amandine Henry, Louisa Necib – Marie-Laure Delie och Claire Lavogez.
Framför allt gladde Necib med underbar bollbehandling. Hon blir en attraktion i VM. Dagens startelva är garanterat stommen i Frankrikes VM-lag, men det skulle förvåna mig om formstarka Eugenie Le Sommer och Gaetane Thiney sitter på bänken när mästerskapet inleds.
Tidigare i dag har Japan besegrat Italien med 1–0 inför 14 453 åskådare i Nagano. Målet gjordes av Yuki Ogimi i början av den andra halvleken. Hon kastade sig fram och styrde snyggt in ett inlägg från Rumi Utsugi.
De regerande världsmästarinnorna startade så här: Ayumi Kaihori – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Utsugi – Nahomi Kawasumi, Homare Sawa, Aya Miyama, Mizuho Sakaguchi, Shinobu Ohno – Ogimi.
Tio av de elva i startelvan spelade i VM-finalen för fyra år sedan – nio var med från start. Det mesta talar alltså för att förbundskapten Norio Sasaki efter tre års testande av nya, yngre spelare ändå kommer att satsa på rutin i VM. Fast man kan aldrig vara helt säker på Sasaki och Japan.
För övrigt var det här den andra raka 1–0-segern för det japanska laget. När Nya Zeeland besegrades i förra veckan gjorde Sawa segermålet på hörna – något hon är väldigt duktig på. Höjdpunkter från den matchen finns här. Sett till klippen med höjdpunkter var dagens seger betydligt mycket mindre tursam än den mot Nya Zeeland:
Med bara några veckor kvar till VM är det lätt att lägga allt fokus på slutspelet i Kanada. Men om några timmar spelas ju faktiskt årets största klubbmatch – och vi har svensk representation i form av Kosovare Asllani.
Det kunde ju ha varit två svenska spelare på planen, men tyvärr är ju Caroline Seger som bekant avstängd.
Champions Leaguefinalen mellan Frankfurt och PSG är en match som man kan se ur väldigt många synvinklar. Här är några:
* Det är en kamp mellan Europas två bästa ligor.
* Det är en match mellan dåtiden och framtiden, mellan en klassisk damfotbollsklubb och en kapitalstark herrfotbollsklubb med damlag.
* Det är en match mellan Europas genom tiderna bästa damfotbollsklubb och en debutant.
* Det är en match mellan ett av de lag i världen med starkast offensiv mot ett av de med stabilast defensiv.
Frankfurt är den klassiska damfotbollsklubben som under lång tid byggt upp en egen supporterskara och som har med sig minst 600 supportrar till Berlin i kväll. Klubben gör sin sjätte final i Champions League. På klubbens långa meritlista finns hittills tre titlar och två finalförluster. Där finns även sju tyska ligatitlar och nio cupsegrar.
Försvarsstarka PSG är skrällaget som sett till att Europas två bästa klubbar, Wolfsburg och Lyon, har försvunnit på vägen.
PSG är också den kapitalstarka herrfotbollsklubben som häromåret började pumpa in pengar i sitt damlag och som nu enligt uppgifter har störst budget i Damfotbollsvärlden. Laget får fler och fler supportrar som huvudsakligen har hämtats från herrlaget. Det här är första gången PSG ens är i närheten av en Champions Leaguefinal. Faktum är att klubbens enda titel överhuvudtaget är segern i franska cupen från 2010.
Det är ju lite anmärkningsvärt att det inte är de bästa lagen från Tyskland och Frankrike som möts – utan två av utmanarna. Det är ju den tyska trean mot den franska tvåan.
PSG:s brist på vinnarkultur gör att jag räknar Frankfurt som knappa favoriter i den här matchen. I övrigt är det ju upplagt för PSG, som har kunnat fokusera 100 procent på Champions League sedan den 21 februari och 4–0-förlusten i seriefinalen i ligan mot Lyon. De har i 2,5 månader kunnat erbjuda mycket mer vila till spelare med skadekänningar än Frankfurt – som ju varit inblandat i den tyska guldjakten ända fram till den senaste helgen.
Just det faktum att det har varit avgjort länge i Frankrike medan den tyska ligan levde fram till sista övertidsminuten i sista omgången är nog huvudorsaken till att det inte blev en heltysk final. Det är förstås en ren spekulation, men jag tror inte att Wolfsburg hade åkt ut mot PSG om ligasituationen hade varit omvänd.
För Frankfurt är seger i kväll ett måste om laget skall få spela i Champions League till hösten medan PSG redan har kvalat in till nästa upplaga.
Det finns en hel del frågetecken kring skadesituationen i de båda lagen. Inte minst PSG har gått runt på mycket folk den senaste tiden, vilket gör att det svårt att gissa startelva. Framför allt har man många alternativ på mittbackspositionen. Laura Georges och Josephine Henning spelade i den sista ligaomgången, medan Sabrina Delannoy och Annike Krahn spelade i båda matcherna mot Wolfsburg, något som gör att jag gissar att tränare Farid Benstiti väljer de två sistnämnda i dag.
Hos Frankfurt är det förstås troligt att man ställer upp med ungefär samma spelare som i sista ligaomgången i helgen. Där bytte man mittback i halvtid när Saskia Bartusiak lämnade plats för Bianca Schmidt, vilket indikerar att Bartusiak kanske inte håller för 90 minuter. Jag tror dock att tränare Colin Bell bedömer att hon är så viktig för laget att hon skall starta.
Hos Frankfurt talar mycket för att offensiva speluppläggarna Dzsenifer Marozsan och Veronica Boquete blir kvällens nyckelspelare mot ett defensivt PSG. Fransyskorna lär även ha extra koll på Kerstin Garefrekes vid fasta situationer.
Hos PSG är polska målvakten Katarzyna Kiedrzynek och mittfältaren Shirley Cruz de stora nyckelspelarna. Cruz, tvåvägsmittfältaren från Costa Rica, är en av världens allra bästa spelare och det är hon som nu på egen hand skall bära PSG:s mittfält i Segers frånvaro. Båda ytterbackarna Jessica Houara-D’Hommeaux och Laure Bolleau är väldigt viktiga i anfallsspelet, där även smarta Asllani spelar en viktig roll.
Matchguide
FFC Frankfurt–Paris Saint-Germain Idag 18.00 på Friedrich-Ludwig-Jahn-Sportpark i Berlin
Domare: Esther Staubli, Schweiz TV: Svenska Eurosport sänder från 17.45 Odds: 51–49 – Frankfurt bär på ett mycket svagt favoritskap. Tips: Matchen blir 1–1 efter ordinarie tid. Resultatet står sig efter förlängningen över 2×30 minuter. Det avgörs på straffar. Där vinner Frankfurt med 4–2.
Vid lunchtid presenterades Frankrikes VM-trupp. Det blev rakt igenom väntade – och starka namn.
Det är definitivt Frankrikes bästa mästerskapstrupp någonsin och sannolikt även den 23-mannatrupp av alla till VM-slutspelet i Kanada där det finns störst talang.
Tidigare år har fransyskorna saknat viss spets, men med den form som Eugénie Le Sommer visat hela säsongen har man nu även en pålitlig målskytt.
Om de inte hade varit för att Frankrike drabbats av medaljfrossa i de fyra senaste stora mästerskapen skulle jag hållit truppen nedan som den självklara guldfavoriten. Nu har Frankrike en mental barriär att bestiga innan vi kan börja prata guld, vilket gör att det stora favoritskapet ändå hamnar på USA och Tyskland.
Kollar man namnen nedan så skulle jag säga att alla uttagna utespelare håller sådan klass att de nog hade gått in i en svensk startelva. Alla spelare är hemmabaserade, självfallet med tung dominans från Lyon (tio spelare) och PSG (sju). Totalt har bara fem klubbar lämnat spelare, utöver storklubbarna har Juvisy (fyra), Montpellier (en) och Guingamp (en) fått med representanter.
Här är truppen i sin helhet:
Målvakter: Sarah Bouhaddi och Méline Gérard (Lyon) samt Céline Deville (Juvisy).
Backar: Laure Boulleau, Sabrina Delannoy, Laura Georges och Jessica Houara d’Hommeaux (PSG), Wendie Renard och Amel Majri (Lyon), Griedge Mbock Bathy (Guingamp) och Annaïg Butel (Juvisy).
Mittfältare:
Camille Abily, Élise Bussaglia, Amandine Henry, Louisa Necib och Élodie Thomis (Lyon), Kenza Dali och Kheira Hamraoui (PSG) och Claire Lavogez (Montpellier).
Forwards: Marie-Laure Delie (PSG), Kadidiatou Diani och Gaëtane Thiney (Juvisy) samt Le Sommer (Lyon).
Dessutom har förbundskapten Philippe Bergerôo tagit ut sju reseverver, nämligen: Viviane Asseyi och Sandie Toletti (Montpellier), Charlotte Bilbault och Amandine Guérin (Soyaux), Aurélie Kaci (PSG), Clarisse Le Bihan (Guingamp) och Julie Soyer (Juvisy).
Frankrike vann för första gången någonsin mot USA. Sifforna blev 2–0 och att döma av de rapporter (bland annat den här och den här) jag har läst så var segern helt i sin ordning.
Jag har inte sett mer än bifogat klipp, och där kan man se att svenska domaren Pernilla Larsson tyvärr är hysteriskt snäll mot amerikanskorna och skänker dem en straff. För ur den vinkel kameran står ser jag ingen som helst anledning att blåsa. Dock räddar ju Sarah Bouhaddi snyggt straffen från Abby Wambach.
På klippet kan man även ana att USA:s problem på centralt mittfält fortsätter. För Lauren Holiday visar prov på väldigt svag defensiv speluppfattning när hon skall ge understöd till Lori Chalupny vid Eugenie Le Sommer:s 1–0-mål. Vid det turliga 2–0-målet är Holiday passiv, men framför allt undrar jag där över den amerikanska backlinjens formering, där högersidan faller onödigt långt och gör det möjligt för Jessica Houara att smyga in bakom Chalupny.
Mer än så kan jag inte bidraga med från gårdagens stormatch. Tyvärr.
Ytterligare en VM-nation var i farten i går. Nya Zeeland spelade 1–1 mot Nordkorea. Om den matchen kan man läsa här.
En blogg om internationell damfotboll 