Kryss mot USA – det var på alla sätt väldigt bra

Lördagskvällens match mot USA slutade 1–1 efter att det varit svensk ledning i paus. Jag har sett Sverige ta poäng mot amerikanskorna flera gånger tidigare.

Men frågan är om jag sett vårt landslag rakt igenom göra en så bra match mot USA. Kvitteringen kom på straff i minut 87. Sofia Jakobsson var överhet efter en amerikansk hörna och sprang ner Kelley O’Hara.

Avblåsningen var solklar – men var det innanför straffområdet? Domaren tyckte det, och jag känner inte att man kan vara upprörd över det domslutet, även om förseelsen kanske skedde utanför. Men det var alltså verkligen på gränsen, och Jakobsson får skylla sig själv som gick in med så hög fart i duellen.

Synd för Jakobsson att straffsituationen blir det bestående minnet av hennes insats. För den var ju annars väldigt bra i 85.45.

Som sagt var alltså hela den svenska insatsen väldigt bra. Peter Gerhardsson valde att ställa upp med tre mittbackar, något han inte gjort mot vasst motstånd på ett bra tag. Det innebar vissa problem med presspelet, som inte var synkat i början.

Men det innebar också större defensiv trygghet än man är vad vid mot USA. Normalt brukar amerikanskorna komma med en jätteanstormning direkt från start. Den anstormningen uteblev i dag. Dock var vi lite illa ute under tio minuter mellan minut 15 och minut 25. Där fastnade alla svenska uppspel i USA:s press.

Gästerna lyckades dock bara skapa en riktigt bra målchans under den perioden. I paus hade jag 2–2 i klara målchanser. Men det var 1–0 i mål till Sverige, och 4–2 i hörnor.

Målet var riktigt snyggt. Lina Hurtig nådde riktigt höga höjder på en vänsterhörna och nickade in bollen via bortre stolpen. Amerikanskorna verkade chockade över hur högt Hurtig kom. Målvakt Alyssa Naeher stod för en sådan där klassisk ”ut och hänga tvätt-utrusning”. Ni vet en misstajmad, där målvakten kommer ut helt snett, med armarna i luften. Se målet här.

Det var för övrigt första gången USA kom i underläge på nästan två år. Det skall ju sägas att förbundskapten Vlatko Andonovski hade placerat några av sina bästa spelare på bänken. Där fanns bland annat Sam Mewis, Megan Rapinoe och Alex Morgan. Man saknade även troliga startspelarna Abby Dahlkemper och Tobin Heath. Men det ändrar inte faktumet att Sverige gjorde en utmärkt match.

USA inledde den andra halvleken med tio bra minuter, där de skapade ett par halvchanser. Följande 25 minuter var riktigt, riktigt bra från svensk sida. Då kändes det faktiskt hur lugnt och tryggt som helst. Normalt i matcherna mot USA brukar det ändå kännas som att vi möter en mycket bättre motståndare. Men så kändes det inte i dag.

Det var först de sista tio minuterna som USA fick till en riktig anstormning där de även skapade målchanser. På så sätt var inte den sena kvitteringen ologisk. Samtidigt som det är lite tråkigt att Gerhardssons lag inte fick vinna kanske det kan ha varit bra att vårt landslag inte fick sväva i väg. Ett kryss kanske var bästa möjliga resultat med tanke på framtiden.

Och vår förbundskapten fick många bra svar. Inte minst kring sina veteraner. Det är ju många som har ifrågasatt framför allt Nilla Fischer, men även Caroline Seger. Personligen har jag haft massor av synpunkter på Segers spel i Rosengård. Men i den här typen av matcher är hon en jättetillgång med sin passnings- och bollskicklighet.

Seger var helt enkelt lysande. Och det var även Fischer. När det hettar till är båda så där härligt lugna och trygga med bollen så att det sprids en trygghet i laget.

När jag ändå är inne på veteraner så kan man inte sluta att imponeras av Linda Sembrant. Inte nog med att hon nästan aldrig sätter sina fötter på fel ställen – hon styr hela tiden sina lagkompisar. I dag hördes hennes röst hela tiden genom tv:n och in i mitt vardagsrum. En klippa.

Men som sagt, alla var bra. Inte minst visade Jennifer Falk att hon klarar sig alldeles utmärkt på högsta internationella nivå. Ett otroligt skönt besked. Man har ju varit lite fundersam över vad som skall hända när Hedvig Lindahl lägger av. Men nu känns det plötsligt väldig välbeställt på målvaktssidan.

Offensivt är det i luftrummet vårt landslag är allra bäst. Tydligen gjordes 21 av de 40 målen i EM-kvalet i samband med fasta situationer.

Men det blir bättre och bättre på marken också. I dag hade Fridolina Rolfö två kanonchanser i spelet. En chans där hon bröt en bakåtpassning från planens drottning – Lindsey Horan. En efter ett riktigt mönsteranfall som började med en läcker skarvning från Hurtig.

Det som var extra roligt var att inhopparna också var bra. Både Filippa Angeldahl och Stina Blackstenius kom in och bidrog. Angeldahl stadgade upp mittfältet och Blackstenius kom in med fart.

På tisdag 18.30 väntar Polen i en helt annan typ av match. Då skall vårt landslag driva spel mot ett lite sämre motstånd. Det blir intressant att se om man även klarar av det.

I dagens viktigaste landskamp, den som gäller en OS-plats, vann Chile med 2–1 mot Kamerun. Jag såg delar av matchen och drog slutsatsen att det var målvakterna som var skillnaden. Medan Tiane Endler gjorde ett par riktigt fina räddningar var Kameruns målvakt direkt svag. Fördel Chile inför returen alltså.

I dag var det även debut för Tony Gustavsson som förbundskapten för Australien. Det var en debut som han nog helst hade velat slippa. Ett ungt Tyskland körde fullständigt över The Matildas. Det slutade 5–2, men det kunde ha blivit större segersiffror. Båda Australiens mål var tröstmål på slutet.

I går vann Frankrike med 3–1 mot England. Här är höjdpunkter från den matchen:

21 tankar på “Kryss mot USA – det var på alla sätt väldigt bra

  1. Intressant analys som vanligt. Själv tycker jag att Fischer var direkt usel. Långsam, oteknisk, låg ständigt en meter lägre än Sembrant, gick inte in i press, några hemska chansbrytningar. Tycker också uppställningen tog bort Asllani. Hon är ju ingen gnuggare utan bör vara högre upp på planen, kanske som falsk nia. Seger kom däremot mer till sin rätt mot detta motstånd än mot t.ex. Växjö.
    Men totalt sett var det en bra insats mot ett USA som inte alls såg så dominanta ut som de brukar.

    • Håller med i analysen om att 5–2–1–2-uppställningen (kan också skrivas 3–4–1–2) tog bort Asllanis spetsegenskaper – i varje fall så länge hon spelade bredvid Seger. När Angeldahl kom in och Asllani fick flytta upp som tia blev det bättre balans. Då kändes Asllani tryggare, och det blev bättre bett på presspelet.

      Däremot tycker jag att du är helt fel ute om Fischer. Jag blev så överraskad av din sågning att jag ville dubbelkolla om jag verkligen gjort en så usel analys av hennes insats. Så jag snabbspolade mig faktiskt igenom hela matchen för att kolla hon hon skötte sig.

      Du skriver att hon är långsam. Det stämmer ju. Det har hon alltid varit. USA försökte också utnyttja det genom att låta både Christen Press och Carli Lloyd löpa in bakom henne. Men trots att Sverige kanske mötte det motstånd som är snabbast i djupled klarade man sig utmärkt. Det krävdes ett par fläkningar, men jag tycker totalt sett att Fischer klarade djupledsspelet väldigt bra.

      Att hon är oteknisk kan vi väl slå bort helt. Hennes passningsspel var faktiskt femstjärnigt. Medan jag noterade att Hanna Glas passade vita spelare mest hela tiden före paus så slog Fischer klockrena uppspel på läppen på medspelarna. Flera gånger spelade hon igenom USA:s förstapress. Vad jag noterade så missade Fischer bara en passning på hela matchen, och den gick ut till inkast, vilket ju är bättre än att slå bollen till en motspelare.

      Här kan tilläggas att två rensningar från Fischer hamnade hos motspelare. Annars hade hon faktiskt väldigt bra precision även i brytningar och rensningar.

      Att hon ständigt skulle ligga en meter lägre än Sembrant hittade jag inte heller några belägg för. En gång hamnade högerförsvaret med Fischer och Glas lägre än övriga backlinjen – vid den situation som ledde till trippelhörnorna innan USA:s straff. Resten av matchen var det Sembrant eller Magdalena Eriksson som hade lägst position.

      Jag kan köpa synpunkten att hon inte gick in i press så ofta. Men jag tycker nog att hon oftast agerade förståndigt i de situationerna. Hon mötte ju blixtsnabba Christen Press, och det är ju livsfarligt att ge henne ytor bakom egen backlinje.

  2. USA har riktigt bra mittfält och anfallare. Men sverige har riktigt bra mittfält och försvarare. Det var en rolig match att se. Kul också att Sverige spelade med ett tillslag mer än de brukar. En av de roligaste swe-usa matcherna jag har sett .

  3. Förseelsen sker solklart utanför straffområdet. Och assisterande domaren måste ju stå precis bredvid. Men domaren rådgör inte ens med sin assisterande. Det är faktiskt oerhört oprofessionellt.

    Domaren var svajig till Sveriges fördel vid flera andra tillfällen. T ex borde ju Kosovare Asllani ha varnats för några av sina nedddragningar av amerikanskor.

    USA kändes inte riktigt påkopplade, förutom i korta stunder. Bra ändå av Sverige att ta poäng.

  4. Att bli fälld utanför straffområdet men ha förmågan att ramla innanför linjen kännetecknar en skicklig fotbollsspelare. ”Tricket” gav i denna match USA en ansiktsräddande straff och möjlighet till utjämning.

    Märkligt hur olika man kan bedöma prestationer. Signaturen ”masse” här ovan tycker att Nilla Fischer var bottenusel, medan matchkommentatorerna på TV2 och andra bedömare hyllade henne för aftonens insats. Nå, man ser ofta det man vill se… Trevligt var det också att beskåda Caroline Seger i en (nästan) gammal god landslagsform igen. Jag tillhör annars den kategorin av ”experter” som kritiserar henne för ojämnheterna i spelet och den bleka framtoningen i klubblaget. Än tänker ”gumman Seger” inte kasta in handduken!

    • Jag kollar alltid fotboll utan ljud, mest för att slippa höra kommentatorernas hyllningar av gamla hjältar.
      Fischer är ett typexempel; en spelare som hållt på länge, gjort några spektakulära insatser, är ett välkänt namn, men inte längre riktigt håller klassen. Hon är nuförtiden knappt en av Sveriges tio bästa mittbackar, men hyllas tydligen för att hon lyckades alibispela sig igenom en träningsmatch utan att ställa till någon större katastrof.
      Notera att jag inte har något emot just Fischer, det är själva fenomenet jag ogillar. Kunde lika gärna gällt Messi eller Andreas Grankvist.

      • Jaha. Men formuleringen ”Själv tycker jag att Fischer var direkt usel”, antyder väl att det handlar om en enskild spelare och dennes förmåga. Var är kritiken mot kommentatorernas slentrianhyllningar där?

        • Min poäng (som kanske inte framkom speciellt tydligt) är att Fischer tas ut, och hyllas, trots att hon inte längre är landslagsmässig. Alltså ”direkt usel” i jämförelse med t.ex. Amanda Ilestedt och Emma Kullberg.

    • I ett moment jag reagerade på var när när Seger fick en passning upp från backlinjen och hon stod med ryggen mot motståndarmålet när hon tog emot passningen. Hon hade säkert 10-20 m fri yta framåt och vad gör hon jo hon passar tillbaka bollen till backlinjen ?? Där stod eller sprang Sofia J, Hurtig och Rolfö och väntade på en passning framåt från Seger. Det var bara ett moment i matchen annars var det en bra match av hela laget. Men det var tyckte jag lite USA mot Sveriges backlinje. Rose Lavell var mycket bra och tur att inte USA ville skjuta mer . Stor arbetsbörda av Hurtig och Sofia J . Sofia var t.ex nere i vänstra straffomr och slet vid straffen. Jag skulle vilja ha in Anvegård och Bennison i laget.

  5. Jag tycker att Lisa Dahlkvist var ett positivt inslag som studioexpert, ett ”genombryt” rent av för hennes del? Trevligt också med en match där man har möjlighet att se händelser och sekvenser med flera reprismöjligheter. Nästa vecka börjar säsongen med enkameraproduktioner i Allsvenskan.

    • Instämmer angående Lisa Dahlkvist. Bra stand-in för Frida Östberg när inte hon kunde/fick vara med. Ser och hör gärna mer av ”Dalasdotter” i kommande tv-sändningar!

  6. Glimerende kamp og godt at se Sverige i en mere offensiv formation 3-4-3 (3-4-1-2) som udnytter kvaliteten på ydre backs og kan effektiv begynde et forsvar højt på banen. Peter Gerhardsson eksperimentere også igen med Rolfö på den falske 9’er /10’er position, men det synes jeg ikke helt fungerede – Asllani skal vel spille her. Sverige kommer som sædvanligt langt med rå fysik, men mere taktisk finesse er kun godt for den neutrale tilskuer.

    Apropos rå fysik, var det tydligt Camerouns stil med 11 meget energifyldte men individuelle spillere kontra et mere sammenspillet og organiseret Chile manskab, som dog sled med kramper de sidste minutter. En fin vinder ved stil modsætninger, men jeg havde på forhånd alligevel Cameroun som favorit.

    Australien var en skuffelse, men jeg nød virkelig at se alle de unge Tyskere tog for sig af muligheden.for at vise sig frem. Toni G har et stort arbejde foran sig inden OS for Australien..

    Frankrig- England var også en fin kamp, hvor Englænderne igen igen må se på deres mangler. Kirby som 10’er har ikke samme succes på landsholdet som i Chelsea, og overraskende nok virker det Engelske forsvar stadig udsatte på indlæg. Lauren Hemp igen en nydelse- håber hun holder sig skadesfri.

  7. Jag skulle vilja se följande startelva mot Polen:
    Falk
    Glas – Kullberg – Eriksson – Ilestedt
    Björn – Curmark – Angeldal – Schough
    Blomqvist – Blackstenius

      • Tack! Att Björn är skadad hade jag missat. Rytting Kaneryd är ett utmärkt alternativ – en mycket kreativ spelare.
        Jag skulle vilja se ett svenskt lag som får visa vad de går för utan Seger på plan. Visst gjorde hon en bra insats senast, men alltför ofta stannar spelet upp när hon får bollen. Nu är det visserligen inte USA som står för motståndet, men det är väl ganska skapligt ändå.
        Sedan tycker jag att Kullberg är bättre alternativ än Fischer nio dagar av tio, minst.

    • Musovic
      Jessica Wik– Kullberg – Eriksson – Ilestedt
      Rytting Kanneryd – Curmark – Angeldal – Schough
      Blomqvist – Hurtig

      Tänker såhär:
      Falk är för mig redan klar på platsen efter Lindahl så ge Musovic en chans att bevisa sin talang mot ett lag som håller högre kvalité än de matcher hon hittills fått.
      Hurtig istället för Blackstenius tror jag passar bättre tillsammans med Blomqvist.
      Sen hade man ju velat se både Janogy och Bennison komma in i andra halvlek.

      • Simon;
        Sätt in Janogy och Bennison istället för Angeldal och Hurtig. Låt sedan Rybrink vara med istället för Eriksson så har du ett helt nytt lag med spelare som inte var med mot USA. De kommer garanterat att visa mod så att Gerhardsson blir nöjd.

        • Angeldal och Blackstenius är för min del självklara i OS-truppen så de kan komma in som avbytare om det behövs. De har inget mer att bevisa. Min oro gäller inte dem utan mer Hurtig och Rolfö som har en lång historia av skador. Det kan bli för mycket belastning med täta matcher i en intensiv turnering som OS ändå är. De ska naturligtvis med men måste ha gardering i truppen vid eventuella skador på dessa nyckelspelare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.