Homare Sawa klar för nytt VM

Homare Sawa på väg av

Homare Sawa

Nu på morgonen svensk tid har Norio Sasaki presenterat Japans 23 spelare stora VM-trupp. Frågan på förhand har varit om den stora guldhjältinnan från 2011, Homare Sawa skulle komma med.

Svaret blev ett tydligt JA. Visst är Sawa med.

Hon har ju spelat varje VM sedan 1995 och hon bar Japans Nadeshiko till VM-guldet 2011. Vi minns väl alla klackskarven i slutskedet av finalens förlängning, den skarv som betydde 2–2 och straffläggning:

Sawa har inte varit uttagen i Sasakis landslag på nästan ett helt år. Hennes senaste match för Nadeshiko var finalen i Asiatiska mästerskapen den 25 maj i fjol.

I vintras förklarade 36-åringen att hon inte alls funderade på att sluta utan hade sina tankar på sommarens VM-slutspel. Där och då blev jag övertygad om att bara en skada skulle kunna stoppa henne från att komma med till Kanada. För även om hon bara skulle spela några få minuter av mästerskapet blir hon viktig för Japans lag som symbol och ledare.

Men att Sasaki har låtit henne stå över Algarve och andra träningslandskamper har gjort många japanska supportrar oroliga. För en kort stund sedan släppte alltså den oron. Nu kan Sawa bli den första spelare någonsin att spela i sex raka VM-slutspel – det har varken någon man eller kvinna gjort tidigare.

Här är ett klipp från presskonferensen. Exakt sju minuter in i klippet börjar Sasaki läsa upp vilka spelare som är uttagna. Lyssna på ljudet från kamerorna i bakgrunden, och lyssna på hur det smattrar till efter 8.28 när han läser upp nummer 10 Sawa, Homare.

Det verkar förresten ha varit en rätt imponerande medienärvaro…

De tre minuter i klippet där Sasaki presenterar sin trupp kan för övrigt användas av de tv- och radiokommentatorer och -experter som skall jobba på VM för att få rätt uttal på de japanska spelarna. Klart är att vi betonar fel i nästan alla namn och jag hade exempelvis inte ens kunnat gissat hur man korrekt säger Kana Kitahara:s namn.

Här är hela Japans trupp:

Målvakter:
1. Miho Fukumoto (Okayama Yunogo Belle), 18. Ayumi Kaihori (Inac Kobe Leonessa) och 21. Erina Yamane (JEF United).

Backar:
2. Yukari Kinga och 5. Aya Sameshima (Inac Kobe Leonessa), 3. Azusa Iwashimizu och 19. Saori Ariyoshi (NTV Beleza), 4. Saki Kumagai (Lyon, Frankrike), 12. Megumi Kamionobe och 23. Kana Kitahara (Albirex Niigata) samt 20. Yuri Kawamura (Vegalta Sendai).

Mittfältare:
6. Mizuho Sakaguchi (NTV Beleza), 7. Kozue Ando (FFC Frankfurt, Tyskland), 8. Aya Miyama (Okayama Yunogo Belle), 9. Nahomi Kawasumi, 10. Homare Sawa och 14 Asuna Tanaka (Inac Kobe Leonessa), 13. Rumi Utsugi (Montpellier, Frankrike) och 22. Asano Nagasato (Turbine Potsdam, Tyskland).

Forwards:
11. Shinobu Ohno (Inac Kobe Leonessa), 15. Yuika Sugasawa (JEF United), 16. Mana Iwabuchi (Bayern München, Tyskland) och 17. Yuki Ogimi (VfL Wolfsburg, Tyskland).

Det innebär alltså en trupp med 17 hemmabaserade spelare, plus två Frankrikeproffs och en spelare vardera från de fyra stora tyska klubbarna. Det är även en mycket rutinerad och meriterad trupp. Hela 17 av de 23 spelarna ingick även i guldtruppen 2011.
Trots att Sasaki har testat rejält de senaste åren och experimenterat med en mängd yngre spelare i olika turneringar har han alltså till slut valt att satsa på de beprövade korten.

Det om Japan för nu. Men när land efter land nu presenterar sina VM-trupper känner man ju ofrånkomligen att mästerskapet börjar smyga sig riktigt nära. Ytterligare ett tecken på det är att Fifa nu presenterat den tv-signatur som skall inleda alla VM-sändningar världen över. Den ser du på det här klippet:

Visst får man sköna VM-vibbar av att titta på klippet? Det enda man funderar över är varför Josefine Öqvist är med? Borde inte Fifa ha koll på att hon har slutat och istället valt någon aktiv spelare?

2014 års utmärkelser

Det tredje och sista inlägget från underlaget till rankningen av världens 20 bästa spelare 2014 innehåller en mängd utmärkelser och allstarlag.

Jag har uppdaterat och bland annat lagt till priset till bästa spelaren i Concacaf som tilldelas Abby Wambach. Det priset fick hon som en tidig julklapp den 23 december. Wambach vann närmast före Shirley Cruz Trana.

Nominerade till Ballon d’Or 2014

Finalister:
Marta Vieira da Silva, Brasilien/Tyresö/Rosengård
Abby Wambach, USA/WNY Flash
Nadine Kessler, Tyskland/Wolfsburg

Platserna 4–10
Nadine Angerer, Tyskland/Portland Thorns/Brisbane Roar
Veronica Boquete, Spanien/Tyresö/Portland Thorns/FFC Frankfurt
Nilla Fischer, Sverige/Wolfsburg
Nahomi Kawasumi, Japan/Seattle Reign
Aya Miyama, Japan/Okayama Yunogo Belle
Louisa Necib, Frankrike/Lyon
Lotta Schelin, Sverige/Lyon

Nadine Kessler

Nadine Kessler

Best Women’s Player in Europe 2013/14

1) Nadine Kessler, Tyskland/Wolfsburg
2) Nadine Angerer, Tyskland/Portland Thorns/Brisbane Roar
3) Nilla Fischer, Sverige/Wolfsburg
4) Lena Goessling, Tyskland/Wolfsburg
5) Verónica Boquete, Spanien/Tyresö/Portland Thorns/FFC Frankfurt och Lotta Schelin, Sverige/Lyon
7) Marta Vieira da Silva, Brasilien/Tyresö/Rosengård, Alexandra Popp, Tyskland/Wolfsburg och Caroline Seger, Sverige/Tyresö/PSG
10) Christen Press, USA/Tyresö/Chicago Red Stars
11) Lena Lotzen, Tyskland/Bayern München
12) Melanie Behringer, Tyskland/Frankfurt/Bayern München, Karen Carney, England/Birmingham, Louisa Necib, Frankrike/Lyon och Ramona Bachmann, Schweiz/Rosengård
16) Kim Little, Skottland/Arsenal/Seattle Reign, Anja Mittag, Tyskland/Rosengård, Wendie Renard, Frankrike/Lyon och Julia Simic, Tyskland/Potsdam
20) Patrizia Panico, Italien/Torres

Bästa spelare i Asien 2014
Katrina Gorry
, Australien/Kansas City/Brisband Roar

Övriga nominerade:
Aya Miyama, Japan/Okayama Yonugo Belle
Nahomi Kawasumi, Japan/Seattle Reign

Aya Miyama vandrar av

Aya Miyama

Bästa spelare (MVP) i Asiatiska mästerskapen 2014
Aya Miyama
, Japan/Okayama Yonugo Belle

Bästa spelare i Afrika, Caf Awards
Nominerade:
Annette Ngo Ndom, Kamerun/Amazon Grimstad
Asisat Oshoala, Nigeria/River Angels
Desire Oparanozie, Nigeria/Guingamp

Bästa spelare i Afrikanska mästerskapen 2014
Asisat Oshoala
, Nigeria/River Angels

Bästa spelare i D1 Feminine 2013/14
Gaetane Thiney
, Juvisy

Övriga nominerade
Camille Abily, Frankrike/Lyon
Lotta Schelin, Sverige/Lyon

Bästa spelare, Tyskland 2013/14 (Fussballerin des Jahres)
Alexandra Popp
, Tyskland/Wolfsburg

Concacaf, Female player of the year

1) Abby Wambach, USA/WNY Flash
2) Shirley Cruz Trana, Costa Rica/PSG
3) Charlyn Corral, Mexiko/Merilappi United

Hope Solo

Hope Solo

VM-kval, Concacaf, allstarlag

Hope Solo, USA/Seattle Reign
Diana Sáenz, Costa Rica/University of Southern Florida
Christie Rampone, USA/Sky Blue
Whitney Engen, USA/WNY Flash
Meghan Klingenberg, USA/Houston Dash
Kennya Cordner, Trinidad och Tobago/Seattle Sounders
Carli Lloyd, USA/WNY Flash
Shirley Cruz Trana, Costa Rica/PSG
Christen Press, USA/Chicago Red Stars
Abby Wambach, USA/WNY Flash
Charlyn Corral, Mexiko/Merilappi United

USA:s bästa spelare 2014. Pris utdelat av US Soccer

Lauren Holiday

Övriga nominerade:
Sydney Leroux
Carli Lloyd
Christen Press
Abby Wambach

Bästa spelare (MVP) i USA:s liga NWSL

Kim Little, Seattle Reign/Skottland

Nahomi Kawasumi utbytt

Nahomi Kawasumi

Allstarlag i NWSL 2014

Alyssa Naeher, USA/Boston – årets målvakt
Kendall Fletcher, USA/Seattle Reign
Ali Krieger, USA/Washington
Christie Rampone, USA/Sky Blue
Becky Sauerbrunn, USA/Kansas City – årets back
Veronica Boquete, Spanien/Portland
Jessica Fishlock, Wales/Melbourne Victory/Seattle Reign/FFC Frankfurt
Kim Little, Skottland/Seattle Reign
Lauren Holiday, USA/Kansas City
Nahomi Kawasumi, Japan/Seattle Reign
Amy Rodriguez, USA/Kansas City

Sveriges bästa spelare 2014 – Diamantbollen

Lotta Schelin

Damallsvenskans bästa spelare 2014

Anja Mittag

Allstarlag i damallsvenskan 2014

Stephanie Labbé, Kanada/Kif Örebro
Ali Riley, Nya Zeeland/Rosengård
Anita Asante, England/Rosengård
Emma Berglund, Sverige/Umeå
Faith Ikidi, Nigeria/Piteå IF
Ramona Bachmann, Schweiz/Rosengård
Sara Björk Gunnarsdóttir, Island/Rosengård
Pernille Harder, Danmark/Linköpings FC
Lieke Martens, Holland/Göteborg FC
Anja Mittag, Tyskland/Rosengård – årets spelare
Manon Melis, Holland/Göteborg FC.

MVP i Nadeshiko League 2014

Michi Goto, Japan/Urawa Reds

Allstarlag i Nadeshiko League 2014

Miho Fukumoto, Japan/Yunogo Belle
Azusa Iwashimizu, Japan/NTV Beleza
Shiho Kohata, Japan/Urawa Reds
Ruka Norimatsu, Japan/Urawa Reds – även årets nykomling
Saori Ariyoshi, Japan/NTV Beleza
Mizuho Sakaguchi, Japan/NTV Beleza
Aya Miyama, Japan/Yunogo Belle
Hikaru Naomoto, Japan/Urawa Reds
Megumi Kamionobe, Japan/Niigata
Yuika Sugasawa, Japan/Chiba
Megumi Takase, Japan/Inac Kobe Leonessa

Bästa spelaren i Kanada 2014
Omröstning:

1) Christine Sinclair, Portland Thorns
2) Erin McLeod, Houston Dash
3) Sophie Schmidt, Sky Blue

Players Player of the Year, engelska WSL

Ji So Yun, Sydkorea/Chelsea LFC

Japan inför Algarve och utlänningar i NWSL

Årets Algarve och Cypern cup är extra viktiga för de asiatiska lagen. De skall ju nämligen spela slutspel i Asiatiska mästerskapen, vilket även räknas som VM-kval, i mitten av maj.

I fjol åkte Japans landslag Nadeshiko till Algarve med ett lite yngre, och mer orutinerat lag än de haft i de senaste VM- och OS-turneringarna. När förbundskapten Norio Sasaki häromdagen presenterade årets Algarvetrupp innehöll den däremot alla de välbekanta namnen.

I truppen, som bland annat skall möta Sverige, finns bland annat målvakterna Ayumi Kaihori och Miho Fukumoto, backarna Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai och Aya Sameshima, mittfältarna Homare Sawa, Kozue Ando, Asuna Tanaka, Aya Miyama, Nahomi Kawasumi, Mizuho Sakaguchi samt forwardsen Yuki Ogimi, Shinobu Ohno och Megumi Takase.

Det är alltså exakt de spelare som nådde final både i VM och OS. Noterbart här är att den japanska startelvan klarat sig väldigt bra ifrån skador de här senaste åren. Man frågar sig om det bara är tur, eller om vi i Sverige exempelvis kan lära oss något av japanskorna?

Dessutom frågar man sig om det inte någon av de yngre spelare som coach Sasaki släppte in i fjol är redo att att matchas in i startelvan. Den frågan fick man delvis svar på i den här artikeln från Japans fotbollsförbunds hemsida.

Sasaki och Sakaguchi

Norio Sasaki och Mizuho Sakaguchi

I den aktuella truppen är bara en ung spelare, 18-åriga backen Miyake Shiori, uttagen i A-laget. Men parallellt med Algarve cup spelas en U23-turnering i La Manga, där Japan också har ett lag. Sasaki säger sig hoppas på flera av spelarna där:

”Några av de unga spelarna visade hög klass på vårt senaste läger, och jag var nära att ta med dem i A-landslaget. Om de gör bra ifrån sig nu har de bra chans att komma med i truppen i maj.”

Sasaki säger också att Japan åker till Algarve för att vinna:

”Jag vill att våra etablerade spelare visar att de är värda sina platser. Det här är förberedelse inför turneringen i maj, och där vill jag ha bästa möjliga trupp.”

Utöver unga Shiori finns ett par spelare som jag inte känner till så bra i Japans Algarvetrupp. En av dem är 24-åriga Nanase Kiryu, som i veckan blev klar för Sky Blue FC i NWSL.

Allt fler japanskor är numera utlandsproffs. Inte mindre än elva av spelarna i Algarvetruppen skall i år spela i Europa eller USA. Kiryu blev den tredje japanska spelaren efter Sameshima (Houston) och Kawasumi (Seattle) att skriva på för ett NWSL-lag i år.

I och med att den NWSL i år utökar sin kvot av så kallade utländska spelare – alltså spelare som inte är från USA, Kanada eller Mexiko – till tre per lag är det lite intressant att se varifrån utlänningarna hämtas. Utöver Japan verkar Australien ligga bra till. I veckan har exempelvis Portland Thorns kontrakterat den australiska mittbacken Stephanie Catley, som därmed blir femte australiska spelaren i ligan.

Jag gjorde en liten koll på vilka utlänningar som hittills är klara för NWSL-klubbar i år. Här är namnen:

Boston Breakers:
* Kyah Simon, Australien
* Lianne Sanderson, England
* Melissa Ortiz, Colombia

Chicago Red Stars:
* Vakant
* Vakant
* Vakant

Houston Dash:
* Rafaelle Souza, Brasilien
* Sameshima, Japan
* Vakant

Aya Sameshima i aktion

Aya Sameshima

FC Kansas City:
* Nikki Krzysik, Polen
* Vakant

Portland Thorns:
* Catley, Australien
* Nadine Angerer, Tyskland
* Vakant

Seattle Reign:
* Jessica Fishlock, Wales
* Kim Little, Skottland
* Kawasumi, Japan

Sky Blue FC:
* Lisa De Vanna, Australien
* Caitlin Foord, Australien
* Kiryu, Japan

Washington Spirit:
* Jodie Taylor, England
* Vakant
* Vakant

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Western New York Flash:
* Adriana Martin Santamaria, Spanien
* Samantha Kerr, Australien
* Vakant *
* Vakant (har bytt till sig en fjärde utlänning från Kansas)

Totalt finns det alltså plats för ytterligare tio utländska spelare. Chicago Red Stars har kvar att fylla alla sina tre lediga platser, medan Washington Spirit och Western New York Flash har två var. Några klubbar kanske väljer att inte fylla kvoten. Men Flash lär ju i alla fall göra det. För annars hade man ju inte bytt bort sitt andraval i nästa års draft för att få ha en fjärde utlänning.

Som en parentes så kan det finnas plats för elva utlänningar. För jag är lite osäker på hur Nikki Krzysik egentligen räknas. Hon är ju amerikanska med polskt pass. Men eftersom hon valt att spela landslagsspel för Polen verkar hon räknas som utlänning.

Alex Morgan skall intervjuas

Alex Morgan skall intervjuas

* Apropå USA och NWSL så har Alex Morgan återigen fotats i Sports Illustrateds klassiska baddräktsnummer. Och hon gör alltså även reklam för Coca-cola. Man kan ha en hel del invändningar mot det lämpliga i det, och jag måste säga att jag i grunden är väldigt splittrad.

Men jag väljer ändå nu att vara svagt positiv, eftersom att det ändå är väldigt bra för damfotbollen att dess stjärnor profileras och syns.

* Tillagt i efterhand: Redan samma kväll som det här inlägget skrevs presenterade Western New York Flash en av sina två sista utländska spelare. Det handlar om Nya Zeelands Emma Kete, som det senaste året spelat i Bad Neuenahr och Sydney FC.
Samtidigt presenterade Flash även före detta Rossiyankaspelaren Kristen Edmonds som nyförvärv. Hon har tidigare spelat för Stjarnan på Island.

Bättre läge får inte Göteborgslagen

I morgon får vi ett nytt stort test på Göteborgspubliken. Det är derby mellan Göteborg och Jitex på Valhalla, och det är fri entré.

Dessutom är det landslagsuppehåll i herrallsvenskan, så den ”hetaste” herrmatchen i Göteborgsområdet i morgon spelas i division 2 mellan Torslanda och Kristianstad. Dessutom är det sagt att vädret skall bli riktigt bra. Så ett bättre läge kan inte damfotbollen i Göteborg att få.

Kristianstad nämnde jag. Där spelas dagens mest intressanta match sportsligt sett. På Vilan kan Mallbacken skicka ner KDFF under nedflyttningsstrecket. Kristianstad har tagit en poäng på sina fem senaste matcher, och har således högst tveksam form. Dock har samtliga matcher varit mot lag på tabellens övre halva. Och när de båda lagen möttes i Värmland vann skånskorna med 2–1. Så KDFF får ändå räknas som ganska klara favoriter.

Söndagens båda matcher – Örebro–Umeå och Sunnanå–Linköping – har inte samma sportsliga laddning som morgondagens. Jag tippar en hemma- och en bortaseger där.

* I morgon 13.00 drar Frauen-Bundesliga i gång med ett intressant toppmöte, Wolfsburg–Bayern München. Det ser ut som att matchen skall direktsändas på DFB-tv. Mer om Frauen-Bundesliga i ett separat inlägg senare.

* Den franska ligan startade förra veckan. Då blev Lotta Schelin målskytt redan efter två minuter vid 4–0-segern borta mot Henin-Beaumont. EM:s skyttedrottning byttes sedan ut i minut 68.
EM:s assistdrottning Kosovare Asllani fick däremot börja på bänken när PSG vann borta Yzeure med 2–0. Svenskan kom in i stället för Kenza Dali i 62:a minuten.

I morgon är det dags för första toppmötet. Det spelas mellan Lyon och Juvisy klockan 18.45. Lyon får se upp med Gaetane Thiney som gjorde tre mål i första omgången.

* I England har Louise Fors blivit målskytt för Liverpool i de två senaste omgångarna. Mot Birmingham satte hon en riktigt snygg frispark. Se den här:

Ligans numera enda svensklag leder WSL. Men guldstriden står mellan tre lag. De andra två är Arsenal och Bristol. Storfavoriten Arsenal tappade poäng i går, då de bara fick 0–0 hemma mot nästjumbon Lincoln. På söndag möts just tvåan Arsenal och trean Bristol. Gissa om Fors och hennes lagkompisar håller tummarna för kryss i den matchen?

* I Norge slutade förra helgens seriefinal i toppserien mellan Stabaek och LSK Kvinner 0–0. Båda lagen är obesegrade i ligan, men det är ändå klar fördel Stabaek som vunnit alla matcher utom de båda mot LSK. Det är således mycket troligt att Caroline Graham Hansen kommer att bli norsk mästarinna. Frågan är om hon också blir svensk?

I går lottades för övrigt semifinalerna i den norska cupen. I Norge är ju cupen ett mästerskap, och har nästan lika hög status som ligan. De båda storklubbarna Stabaek och LSK lottades mot varandra igen. Det innebär att det kommer att bli svensk representation i finalen. För i den andra semifinalen möts svensklagen Avaldsnes och Vålerenga.

* Slutligen återstartar japanska Nadeshiko League i natt, efter ett rekordlångt uppehåll. Under det uppehållet spelade först landslaget det Östasiatiska mästerskapet. Sedan spelades hela ligacupen. Finalen avgjordes förra helgen, och det gick som väntat.

Storlaget Inac Kobe Leonessa vände tidigt underläge mot Okayama Yunogo Belle och vann med 3–1 inför 3781 åskådare i Hiroshima.

På klippet syns hur Saori Arimachi nickskarvar in en fin fripark från Aya Miyama till 1–0. Sedan kvitterar Chiaki Minamiyama innan Beverly Goebel-Yanez utnyttjar en svag utrusning från OS-målvakten Miho Fukumoto till 2–1 för Inac. Vid ställningen 2–1 får vi även se en kanonräddning från VM-målvakten Ayumi Kaihori. Däremot är inte 3–1-målet, som Nahomi Kawasumi gjorde på övertid med på klippet.

46104 åskådare – men ingen feber

Fantastiska 46 104 åskådare var på Allianz Arena i München i går och såg Tyskland besegra Japan med 4–2. Dessutom satt 2,3 miljoner tyskar och såg matchen på tv.

Det är siffror som befäster tyskornas position som stora guldfavoriter i EM. Och som skvallrar om ett grymt stort intresse för tysk damfotboll.

Fast ibland pratar man om falsk matematik. Och frågan är om det inte är en bra beskrivning av läget i Tyskland.

För samtidigt som det förstås är fantastiskt kul att det slås nytt Europarekord när det gäller publiksiffra på en träningslandskamp, så finns det fog för att konstatera att tysk damfotboll inte lyckades bygga vidare på den hausse som fanns under VM på hemmaplan för två år sedan.

Jag har skrivit om det en gång tidigare – i det här inlägget, där jag även väckte frågan om vad Sverige har för plan för att rida vidare på en EM-vågen. Den frågan kvarstår, för jag hoppas inte att skrivbordsprodukten ”Öppet mål” är enda satsningen.

Men tillbaka till hur det ser ut i Tyskland. För exakt en vecka sedan kom jag hem från en fyra dagar lång midsommarutflykt i Danmark och Tyskland.

Jag anlände i Tyskland dagen efter att man slog Kanada med 1–0 inför 9781 åskådare. Höjdpunkter från den matchen finns på den här länken. Det var för övrigt samma dag som förbundskapten Silvia Neid tog ut sin EM-trupp.

När jag är ute på sådana här resor brukar jag köpa tidningar samt lyssna på radio för att försöka uppfatta vad som finns på agendan i aktuella länder.

Tyska och danska tidningar

Tyska och danska tidningar

Jag förstår tyska hyfsat, och kunde ganska snabbt konstatera att det inte råder EM-feber i Tyskland. Inte alls.

Det gick knappt att läsa någonstans om Neids trupp. Däremot var det en meganyhet att spelprogrammet till herrarnas Bundesliga presenterades på midsommarafton. Det diskuterades och analyserades friskt på radionyheterna om vilka lag som hade fått bäst lottning i ligaupptakten.

Fotbollstidningen Kicker hade på sina 48 sidor ungefär en fjärdedels sida om damlandslaget – och den enda artikeln rörde alla återbud. Som jämförelse hade Kicker sex respektive fyra sidor om herrarnas andra- och tredjeligor – där ju spelet för tillfället ligger nere.

Jag hade faktiskt förväntat mig att få läsa betydligt mer om EM. Men 2,5 veckor före mästerskapet var tysk media väldigt kallsinnig.

Jag trodde förresten att jag hade hittat en damfotbollsartikel då jag såg två fotbollsklädda tjejer på förstasidan till lokaltidningen i Rostock – Ostsee Zeitung. Men det visade sig att tjejerna var flickvänner till två spelare i Rostocks herrjuniorlag, som skulle spela final i tysk juniormästerskapet under helgen. Artikeln handlade om att tjejerna önskade sina killar lycka till.

Var det tunt med uppmärksamhet i tysk media är det inget mot hur illa det var i de danska tidningarna. Trots att Danmark mötte Island i träningsmatch den ena dagen jag reste igenom landet så hittade jag inte ett ord inför matchen. Inte heller i söndagstidningarna fanns ett enda ord om EM eller damfotboll.

Dock noterade jag en annons om EM i torsdagens BT (Berlingske Tidene). Jag gissar att annonsering är enda chansen för dansk damfotboll att få utrymme. För tidningarna var späckade av cykel (Tour de France), herrfotboll och bilsport.

* Så till något annat. Jag tycker att det är lite intressant hur de olika lagen ställer upp sina startelvor i genrepen. Så här är startelvorna från de EM-lag som spelade i går, samt Japans:

Tyskland: Nadine Angerer – Jennifer Cramer, Saskia Bartusiak, Luisa Wensing, Leonie Maier – Lena Goessling, Nadine Kessler – Anja Mittag, Dzsenifer Marozsan, Lena Lotzen – Celia Okoyino Da Mbabi.

Japan: Miho Fukumoto – Asuna Tanaka, Saki Kumagai, Azusa Iwashimizu, Saori Ariyoshi – Aya Miyama, Mizuho Sakaguchi – Nahomi Kawasumi, Kozue Ando, Shinobu Ohno – Yuki Ogimi.

Frankrike: Celine Deville – Corine Franco, Laura Georges, Sabrina Delannoy, Laure Boulleau – Elise Bussaglia, Sandrine Soubeyrand – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Norge: Ingrid Hjelmseth – Toril Akerhaugen, Trine Rönning, Maren Mjelde, Kristine Hegland – Solveig Gulbrandsen, Ingvild Isaksen, Ingvild Stensland – Emilie Haavi, Ada Hegerberg, Caroline Graham Hansen.

Holland: Sari van Veenendaal – Dyanne Bito, Daphne Koster, Mandy van den Berg, Claudia van den Heiligenberg – Anouk Hoogendijk, Sherida Spitse, Danielle van de Donk – Kirsten van de Ven, Lieke Martens, Manon Melis.

* Matchen Frankrike–Norge sågs för övrigt av 11 245 åskådare, och här är ett klipp med höjdpunkter från matchen som slutade 1–0 efter mål av Gaetane Thiney.

Tyskland, USA, Australien och Japan

Jag råkade tidigare komma åt publicera-knappen i bloggprogrammet alldeles för tidigt. Därför gissar jag att ni som prenumererar på bloggen fick utkasten till de två senaste inläggen på mejl.
De var rätt stolpiga, så jag är övertygad om att ni har större utbyte av inläggen om ni läser om dem i nuvarande skepnad…

Det här inlägget skulle egentligen bara handla om damfotbollsvärldens främsta nationer utanför EM. Men som rubriken avslöjar blir det även lite Tyskland.

För jag måste ju berömma intresset för det tyska laget. Gårdagens träningsmatch mot Skottland sågs av över en miljon tv-tittare. Och förbundet har sålt närmare 40000 biljetter till EM-genrepet mot Japan i München.

Det känns som att Sverige får svårt att locka 40000 åskådare till vårt genrep på Skarsjövallen i Ljungskile…

Därmed lämnar jag Europa. I natt spelade USA träningsmatch hemma mot Sydkorea inför 13035 åskådare på Gillette Stadium i Foxborough, Massachusetts.

Amerikanskorna vann med 4–1 och matchens behållning var Kristie Mewis leende efter att hon gjort sitt första landslagsmål någonsin. Leendet blev nog inte mindre av att hon slog till i sin hemtrakt.

Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet.

Utöver Mewis hette USA:s målskyttar Lauren Cheney, Carli Lloyd och Abby Wambach. Den sistnämnda gjorde sitt mål på straff på övertid. Hon är därmed bara två mål bakom Mia Hamm i jakten på titeln som tidernas målskytt.

Det är lätt att konstatera att förbundskapten Tom Sermanni fortsätter att testa friskt. Han lät nämligen ytterligare en U20-världsmästare debutera i den här matchen, nämligen Morgan Brian.

Sermanni bytte ju friskt även i Australien, och han har nu låtit sju olika spelare göra landslagsdebut i år. Utöver Mewis och Brian handlar det om Ashlyn Harris, Christen Press, Crystal Dunn, Julie Johnston och Lindsey Horan.

Så här spelade USA mot Sydkorea: Nicole Barnhart (Hope Solo, 46) – Christie Rampone, Rachel Buehler (Ali Krieger, 70), Becky Sauerbrunn, Mewis – Heather O’Reilly, Lloyd (Yael Averbuch, 67), Cheney (Brian, 77), Tobin HeathSydney Leroux (Wambach, 46), Alex Morgan.

Vi stannar lite i USA. Trots nattens landskamp rullar NWSL vidare. Det är i sådana här lägen man ser bredden på lagens trupper. Dessutom är det intressant att se hur stort intresset är för lagen när de saknar sina affischnamn.

En match spelades parallellt med landskampen i natt. 4630 åskådare var på plats för att se Western New York Flash bortabesegra Washington Spirit med 2–0. Det måste man väl ändå säga var ganska lovande?

* I en annan del av världen spelade Australien och Nya Zeeland sin andra inbördes landskamp på kort tid. Den här gången slutade det 1–1. Eller ja, det slutade 5–3 till Australien efter straffläggning. Fast jag tycker ändå att 1–1 är det relevanta resultatet.

Enligt referatet på det australiska förbundets hemsida var det Nya Zeelands Football Ferns som dominerade matchbilden. Det var dock the Matildas som tog ledningen i elfte minuten genom Clare Polkinghorne. 17 minuter senare kvitterade dock Tysklandsproffset Sarah Gregorious.

Kirsty Yallop

Kirsty Yallop

För Nya Zeeland spelade Malmös Ali Riley hela matchen, medan Vittsjös Kirsty Yallop byttes in de sista 24 minuterna.

I torsdags möttes lagen också. Då vann Australien med 1–0 efter segermål från Michelle Heyman. Då saknade Nya Zeeland dock sina damallsvenska spelare.

* En liga jag följde hyfsat noga i fjol var den japanska, Nadeshiko League. Eftersom japanskorna inte är med i EM, och vi inte har några svenska spelare där har jag minskat ner på Japankollarna.

Men jag konstaterar att Inac Kobe Leonessa går som tåget även i årets ligaspel. Med halva serien spelad har mästarlaget nio raka segrar och målskillnaden 37–5. Dessutom leder deras amerikanska forward Beverly Goebel-Yanez skytteligan på åtta mål, ett före klubbkompisen Nahomi Kawasumi samt Belesas Mina Tanaka.

Därför var det en skräll i går när 4456 åskådare fick se Inac Kobe Leonessa tappa poäng i ligacupen. Det blev nämligen 0–0 mot Albirex Niigata.

Ligacupen spelas inledningsvis som ett gruppspel, med fem lag i varje grupp. NTV Beleza leder den ena gruppen, medan Kobes grupp nu leds av Okayama Yunogo Belle med två poängs marginal. Men Okayama och Kobe möts i nästa omgång.

Homare Sawa på väg av

Homare Sawa

Japans landslag skall för övrigt först möta Nya Zeeland på torsdag. Sedan åker de till Europa för att möta England och Tyskland. Truppen till mötet med Nya Zeeland är uttagen, och den innehåller en mängd välbekanta namn.
Minns att förbundskapten Norio Sasaki valde att vila Miho Fukumoto, Homare Sawa, Aya Miyama, Shinobu Ohno och Kozue Ando under Algarve cup i våras. Nu är alla de fem tillbaka i truppen.

Frågetecknen finns kvar

Så har jag till slut får se hela Sveriges 1–1-match mot Kina. Och det var väl inte någon av de roligare fotbollsupplevelserna man haft. Även om den andra halvleken var trevligare ur svensk synvinkel än den första.

Pia Sundhage

Pia Sundhage

Men de flesta av de frågetecken som fanns innan avspark finns fortfarande kvar. Vi fick exempelvis bara se det höga och aggressiva försvarsspel som Pia Sundhage har pratat om i cirka tio minuter.
Så långt skapade vi flera högkaratiga målchanser, och jag tycker nog att vi borde ha gjort något mål under den perioden.

Men sedan orkade vi inte, och när vi tappade aggressiviteten förlorade vi även det mesta av vårt spel. De sista 35 minuterna av den första halvleken var svaga.
Kina tog också ledningen under den perioden, och kunde ha gjort ytterligare något mål.
Försvarsspelet vid 0–1-målet visade på en icke samtränad backlinje. Jag tycker att både Emma Berglund och Sara Thunebro tog felaktiga beslut, och övergav Nilla Fischer centralt.

Visst kan man förvänta sig att Fischer skall vinna luftduellen, men de andra backarna får inte vara på väg bort från en medspelare som går upp i en nickduell.
Andrabollen föll ner på Thuebros yta. Fast där finns bara en kinesiska, som stod för ett fantastiskt fint avslut.

Högklassiga i det svenska laget var de båda lagkaptenerna Lotta Schelin och Caroline Seger. Schelin såg rapp och pigg ut, och var inblandad i flera farligheter under de 67 minuter hon spelade.
Tyvärr får Seger inte göra det hon är bäst på så ofta, alltså komma rättvänd mot motståndarnas backlinje. Eftersom Lisa Dahlkvist är en för dålig passningsspelare för att starta anfallen tvingas Seger i stället ofta gå ner och hämta bollen långt ner på egen planhalva. Och när hon är där nere, och felvänd, så spelar hon ibland med så små marginaler att hon blir en säkerhetsrisk.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

I den andra halvleken slog svenskorna minst sex–sju riktigt bra inlägg. Men det ledde inte till så mycket, mest eftersom att våra forwards Kosovare Asllani, Schelin och Sofia Jakobsson är alldeles för dåliga i luftrummet. Tråkigt att vi inte har någon powerforward som kan nicka.

Med det är klart. Ibland behöver man inte nicka in inläggen – de kan segla in i bortre hörnet ändå. För det var väl just ett inlägg som Thunebro slog rakt in i mål till den svenska kvitteringen?

Problemet i luftspelet märks även vid offensiva, fasta situationer, där det är våra mittbackar som skall sköta nickandet.

Trots allt är väl 1–1 ett slutresultat som Kina skall vara mest nöjt med. Sverige hade ett klart grepp om den andra halvleken.

Här är lite noteringar om andra intressanta spelare:

Kristin Hammarström: Stärkte sina aktier. Stod för ett par fina räddningar, och var chanslös på målet.
Jessica Samuelsson: Klarade sig undan debuten från start med godkänt betyg. Hade ett par fina uppspel, trots att hon var på fel kant.
Kosovare Asllani: Var väldigt blek så länge hon spelade ihop med Schelin. För så mycket spel ihop var det inte. Asllani fick större spelrum sina sista 15 minuter, då hon var inblandad i ett par fina chanser.
Hanna Folkesson: Kom in i halvtid, och gjorde ett gott jobb som bollvinnare.
Yttermittfältarna: Fyra spelare fick chansen, och jag kan inte säga att jag tycker att någon tog den mer än någon annan. Där känns det fortfarande som ett väldigt öppet race.

Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet.

* I övrigt i dag noteras att Norge skrällvann med 2–0 mot Japan. Nu har japanskorna i och för sig valt att ställa över Miho Fukumoto, Homare Sawa, Aya Miyama, Shinobu Ohno och Kozue Ando, för att i stället ge ett antal yngre spelare chansen i Algarve cup i år.
Det hindrar inte att det var en fin skalp av norskorna. Målskyttar var de båda supertalangerna Caroline Graham Hansen och Ada Stolsmo Hegerberg.

* Sveriges premiärmotståndare i EM, Danmark, stod för en ännu större skräll då de höll Tyskland på 0–0. Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet.

* USA vann mot Island med 3–0. Målen från den matchen ser du här. Målskyttar var Rachel Buehler, Shannon Boxx och Abby Wambach.