Etikettarkiv: Carina Holmberg

Startelva och kort semester

Publicerad den av
7

Pia Sundhage har presenterat startelvan för kvällens (avspark 17.45 på Söderstadion) möte med Brasilien. Och det är en hysteriskt offensivt balanserad elva.

Sverige startar nämligen så här: Sofia Lundgren – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Marie Hammarström, Caroline Seger, Antonia Göransson – Lotta Schelin och Kosovare Asllani.

Sofia Lundgren

Sofia Lundgren

De spelare här som har mest att bevisa är förstås Sofia Lundgren, Lina Nilsson och Josefine Öqvist, som alla tre är nya i startelvan jämfört med Norgematchen.

Framgångsrika herrlag brukar ofta vara defensivt balanserade, alltså 55–45, 60–40 eller möjligen 65–35 i defensiv favör. Det viktigaste för att nå framgång där är att hålla nollan. Inom damfotbollen är det lite lättare att göra mål, vilket gör att man kan vinna på att ha en något mer offensiv balans.
Men ju tuffare och jämnare det blir i världseliten, desto mer närmar sig damfotbollen det förhållande som gäller inom herrfotbollen.

Som jag ser det består Sundhages startelva av tre utpräglat defensiva spelare (mittbackarna och Marie Hammarström), samt sju offensivt lagda. En uppskattning är att om man sätter defensiven först blir balansen någonstans 40–60 eller kanske till och med 35–65. Alltså som sagt, hysteriskt offensivt.

Den här typen av balans är förstås väldigt bra när man anfaller. Problemet är att överoffensiva lag ofta saknar tillräckligt med utpräglade bollvinnare, vilket gör att man riskerar att få lägga mycket kraft på att jaga – och inte får så många anfall som man hoppats på.

Det skall därför bli intressant att se hur förbundskapten Sundhages uppställning faller ut. Jag såg tidigare i dag att hon önskar få längre anfall än tidigare. Jag måste säga att jag är tveksam till om hon valt rätt spelare för det. Det här känns däremot som ett riktigt vasst kontringslag.

Men jag skall inte döma ut testet i förväg. För visst vore det kul om den här ultraoffensiva uppställningen faktiskt fungerar?

Med det sagt så tänkte jag meddela att jag nu kommer att ta några dagars semester från den här bloggen. Det är väl kanske ingen klockren tajming, med landskamp i kväll och EM runt hörnet. Men ibland är det annat som drar.

Och då jag inser att jag inte kommer att hinna skriva något efter matchen i kväll, samt att jag inte kommer att ha tillgång till dator under resten av veckan, så får det här bli veckans sista inlägg.

Jag lovar att återkomma på måndag, eller allra senast på tisdag. Då presenteras EM-truppen i Göteborg, och jag kommer att vara på plats. Det blir kul.

Innan jag stänger butiken och gå på min lilla minisemester så är det ju läge att fundera ut vilka spelare som kommer att presenteras på tisdag.

Sundhage har sagt att det är sju–åtta spelare som slåss om de tre–fyra sista platserna.

De elva som startar i kväll är givna i truppen. Det är även samtliga de som spelade mot Norge senast. Alltså: Kristin Hammarström, Jessica Samuelsson, Lisa Dahlkvist, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och Sofia Jakobsson.

Därmed är vi uppe i 17 spelare. Det skall in sex till, och det borde handla om en målvakt, två mittbackar, en central mittfältare, samt två yttermittfältare/forwards.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

Som målvakt lär det bli Hedvig Lindahl. Och Amanda Ilestedt borde ligga nära till för den första mittbacksplatsen.

Den andra mittbacken tippar jag blir Stina Segerström, trots att hon för tillfället har lite skadeproblem. Andra kandidater är Marina Pettersson Engström och kanske även Malin Levenstad.

Den centrala mittfältaren borde bli Elin Magnusson. Det huvudalternativ som finns är Carina Holmberg.

Det är på de två sista positionerna som det är klart mest vidöppet. Sundhage har under året testat följande spelare för aktuella positioner: Malin Diaz, Elin Rubensson, Susanne Moberg, Julia Spetsmark, Jenny Hjolman, Lina Hurtig och Marija Banusic. Det har även spekulerats en del kring Therese Sjögran. Fast Sjögran känns inte aktuell, och hon verkar även själv ha givit upp. I varje fall skriver hon det i sin nya EM-blogg.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Personligen tycker jag att trion Rubensson, Hurtig och Banusic är de mest spännande namnen här. Fast vad jag tycker är ju inte relevant. Det enda intressanta är ju hur Sundhage resonerar kring våra unga talanger. Och här har jag svårt att känna av hur vinden blåser.

Men på tisdag får vi alltså svaret. Visst blir det väl spännande?

Därmed återstår bara för mig att önska er alla en glad midsommar. Vi hörs.

Magnusson in i landslaget

Publicerad den av
1
Linda Fransson, Sanna Talonen och Elin Magnusson.

Linda Fransson, Sanna Talonen och Elin Magnusson.

Efter en dag som i stor utsträckning tillbringats i mediaskugga surfade jag runt lite, och noterade att Kif Örebros mittfältare Elin Magnusson plötsligt kan titulera sig landslagsspelare.

Oväntat. Men Kif har ju varit stabilt hittills i damallsvenskan, och får nu skörda frukterna av det. Magnusson har fått en plats i landslagstruppen till helgens match mot Norge sedan Sunnanås Carina Holmberg tvingats lämna återbud.

* När jag surfade runt hittade även ett klipp med samtliga Tyresös sju mål mot Jitex.

* GP har för övrigt redan en recension uppe av den färska EM-låten. Orkar du inte klicka på länken kan jag meddela att den får en tvåa i betyg.

Ojdå, Sundhage bjöd på skrällar

Publicerad den av
Svara

Vid en presskonferens som förbundet har gjort så minimalt med reklam för – se föregående inlägg – att man undrar om de ville att någon skulle rapporter om den så presenterade Pia Sundhage faktiskt flera skrällar.

Efter att ha jobbat med samma 25 spelare under hela våren får plötsligt ett antal nya spelare chansen. Amanda Ilestedt och Josefine Öqvist har varit med i truppen tidigare. Men mot Norge den 1 juni får även Hedvig Lindahl, Marina Pettersson Engström och debutanten Jenny Hjolman chansen.

Jenny Hjolman

Jenny Hjolman

Kul med Hjolman som är en intressant spelartyp. Men som jag skrev i går – Umeås bästa offensiva spelare heter Lina Hurtig.

Spelare som är borta från den förra truppen är förstås skadade Emma Berglund, men även Malin Levenstad, Stina Segerström och Johanna Almgren. Almgrens petning förklaras på förbundets hemsida med hennes knäproblem. De andra två verkar vara ute i kylan.

Segerström har inte varit dålig i de matcher jag har sett henne i Göteborg i vår. Men hon har inte heller känts landslagsmässig. Angående Levenstad reagerade jag för att hon ofta vände ryggen och rumpan till i duellerna mot Örebro. Så vill inte jag att en landslagsmittback skall agera i närkamper.

Andra spelare som verkar helt iskalla är Annica Svensson och Susanne Moberg, som ju båda åkte ur truppen efter Algarve cup. Och man kan nog konstatera att sista tåget har gått för Therese Sjögran i hennes kamp för att få spela ett sista mästerskap. Hon hade definitivt behövt vara med här för att ha en rimlig chans.

För egen del tycker jag att det är synd att inte Lina Hurtig och Marija Banusic får chansen att visa upp sig i A-landslaget. Även om Sundhage tycker att de båda bör spela i F19-EM i stället, så handlar det troligen om två framtida nyckelspelare i A-landslaget. Två spelare som skulle kunna få lite extra positiv energi av att bara få vara med i truppen.

Den 25 juni 18.00 på Torslandaverken skall den definitiva EM-truppen presenteras. Fram tills dess ser landslagets schema ut så här:

* 28 maj–2 juni, läger i Linköping. Inklusive match mot Norge på Linköping Arena den 1 juni 15.30.

* 15–20 juni, nytt läger. Troligen inklusive match den 19 juni.

I mitt förra inlägg gissade jag att en allmänt sportintresserad svensk inte kan nämna fem spelare i det svenska landslaget. När TT alldeles nyss presenterade Sundhages senaste trupp fick jag vatten på min kvarn. Där ingick nämligen Amanda Ilstedt och Olivia Scough. Kunskapen om namn och stavning i vårt landslag är verkligen begränsad.

Här är förresten hela truppen till lägret i Linköping, och matchen mot Norge:

Målvakter: Kristin Hammarström, Lindahl, Sofia Lundgren och Carola Söberg.
Backar: Nilla Fischer, Ilestedt, Lina Nilsson, Pettersson Engström, Charlotte Rohlin, Jessica Samuelsson och Sara Thunebro.
Mittfältare: Lisa Dahlkvist, Hanna Folkesson, Marie Hammarström, Antonia Göransson, Carina Holmberg, Emmelie Konradsson och Caroline Seger.
Forwards: Kosovare Asllani, Hjolman, Sofia Jakobsson, Lotta Schelin, Olivia Schough och Öqvist.

Fantastisk publiksiffra på San Mames

Publicerad den av
1

Jag hade påbörjat ett inlägg om publiksiffror, hejaklackar och publikservice tidigare i dag. Men jag känner att jag nog får hålla på det några dagar.

Det får räcka med att dra igång en debatt om dagen…

Däremot är det läge för en liten genomgång av helgens internationella händelser, samt göra en koll på den damallsvenska omgång som ju faktiskt spelas i morgon och på torsdag.

I morgon tar Göteborg emot Umeå. Då skall GFC försöka visa att den fina insatsen mot Tyresö senast inte var någon tillfällighet. Och faktum är ju att om Göteborg skall ha minsta chans att blanda sig i ett guldrace så måste man vinna den här typen av hemmamatcher.

Intressant i morgon är också Linköping–Vittsjö, ett möte mellan två lag om inlett lite sisådär. Fast efter premiärsegern i Skellefteå har Vittsjö mött de tippade topplagen Tyresö och Kristianstad, samt överraskningen Kif Örebro. Matchen på Arena Linköping blir en spännande indikation av klassen på årets Vittsjölag.
Det är också en bra chans för hemmalaget att ta sin första seger – både för året, och på nya hemmaarenan. Dessutom blir det spännande att se hur många av de 5361 åskådarna från i söndags som återvänder till den nybyggda EM-arenan när det kostar pengar.

Även morgondagens tredje match, Tyresö–Piteå, känns intressant. Eller, den hade känts intressant om inte Piteå varit så vansinnigt skadedrabbat. Läget på forwardssidan är så illa att man faktiskt har ringt och kollat om Jennifer Nobis kan tänka sig att göra comeback.
Med tanke på det, och på att Piteå ju faktiskt föll med hela 3–0 mot Mallbacken i helgen, så bör det bli en ganska klar hemmaseger här, trots allt.

Omgångens allra mest intressanta match spelas på torsdag 15.00, och tv-sänds av Tv4sport. Det handlar om toppmötet Kif Örebro–LdB FC Malmö. Det skall bli väldigt kul att få se hur Örebro står sig mot Malmö.

På torsdagskvällen är det sedan Kristianstad–Jitex och nykomlingsmötet Sunnanå–Mallbacken. I Kristianstad blir det förstås fokus på om Josefine Öqvist kan följa upp sina två mål från i helgen med ytterligare någon fullträff. Och om Hedvig Lindahl kan hålla sin första nolla för säsongen.

I nykomlingsmötet känns det som att det är upp till bevis för Sunnanå. Många experter höjde laget inför seriestart, och gav dem bättre odds att klara sig kvar än Kif Örebro. Nu måste Sunnanå visa vad det var som gjorde att de tippades på fast mark.

Jag har inte sett någon Sunnanåmatch. Men om det här klippet från lördagens förlust på Lindevi är talande för lagets kvalitet så behövs det ingen längre analys av varför Skelleftelaget ligger sist i tabellen.
Visst påverkas man säkerligen klart negativt av att ordinarie målvakten Sussie Nilsson är skadad. Men det finns gränser för hur dåligt man får uppträda.

Man får gå flera divisioner neråt för att ha råd med ett så svagt spel på egen planhalva som Sunnanå visar upp i klippet. Bland annat är Carina Holmberg:s insats vid Fridolina Rolfö:s 4–1-mål oceaner från landslagsklass.

Apropå inget så är Sunnanås sista mål (Erika Nilsson Vaara) ett talande exempel på varför jag förordar mindre mål i damfotbollen. Det är nämligen ett skott som inte går in för att det är extremt bra – utan mest för att det är högt.

Innan jag lämnar damallsvenskan konstaterar jag att skytteligan toppas av Jodie Taylor på fyra mål. På den noteringen borde även Christen Press ligga. Men hon har fortfarande varken fått tillgodoräkna sig mål eller assist vid Tyresös 1–0-mål mot Linköping.
Som jag tidigare konstaterat finns ju tv-bevis för att amerikanskan skall bokföras som målskytt. Men skulle man ändå stå fast vid att bollen inte var över linjen i förstaläget måste hon ju i stället bokföras för ett assist.

* Så en liten koll på diverse händelser utanför Sveriges gränser. Med lite hjälp har jag funnit att Linköpings fina publiksiffra bara hamnade på bronsplats om man räknar in alla förra veckans damfotbollsmatcher i världen.

Flest åskådare hade utan konkurrens den rena guldfinalen i den spanska ligan mellan Athletic Bilbao och Barcelona. Min bloggkollega Spelare12 hade en uppgift om att fantastiska 28 000 åskådare hade sökt sig till San Mames.

Enligt Barcelonas officiella hemsida var det dock ”bara” lika fantastiska 25 000. Det är förstås en otroligt bra siffra för damfotbollen vilket som.

På det här klippet kan man se alla matchens tre mål, samt att det är hysteriskt mycket folk på läktarna. Jag har försökt räkna publiken några gånger, men hamnar på 25 000 varannan gång, och på 28 000 varannan…

Skämt åsido. Barca var tabelltvåa inför matchen, och var tvunget att vinna. Det gjorde man också, med 2–1. Utöver sitt försvarade ligaguld lägger Barca därmed också beslag på Spaniens enda plats i höstens Champions League.

* Apropå matcher på stora arenor så spelar Louise Fors och hennes Liverpool just nu på Emirates mot Arsenal. Där är det dock bara 2017 åskådare.

Liverpool leder för övrigt sensationell med hela 4–0 mitt i den andra halvleken – och Fors har gjort det fjärde målet, och dessutom spelat fram till ett. Portugisiska Amanda da Costa gjorde de två första, och Natasha Dowie det tredje.

Jag har inga bilder från dagens match ännu. Men Liverpool kan man se på det här klippet från helgens 1–0-seger mot Lincoln i WSL cup. Där noteras att Fors inte slår varken frisparkar eller hörnor i laget. Det tyckte jag var lite oväntat.

Även Sofia Jakobsson spelade WSL cup – som även kallas Continental cup – i helgen. Hon blev målskytt när Chelsea föll med 2–1 mot Everton. Ett klipp med Jakobssons mål hittar du här.

* Slutligen konstateras från Frankrike att Camille Abily var tvåmålsskytt i Lyons 6–0-seger från i söndags. Det innebär att Abily bara är två mål bakom Lotta Schelin i skytteligan när två omgångar återstår att spela.
Det lär vara mellan de båda slutsegern står. För bakom Schelin (22 mål) och Abily (20) kommer sedan klubbkamraten Laetitia Tonazzi samt Montpelliers Hoda Lattaf, båda på 17.

Tillagt i efterhand: Liverpool vann borta mot Arsenal med förkrossande 4–0. Det var förstås en megaskräll. Arsenal gick ju genom ligan utan förlust i fjol. I år förlorar de alltså redan i sin första WSL-match. Här är en Instagrambild som Louise Fors lade upp efter matchen.

Oavgjort var dagens melodi

Publicerad den av
Svara

Jag var på plats på Valhalla och såg dagens toppmöte, där som bekant Göteborg och Tyresö spelade 2–2.

Det var en match med många ansikten. I den första halvleken kändes det som att Tyresö gick på halvfart, och att det bara var en tidsfråga innan de skulle trampa gaspedalen i botten. Trots det var det Göteborg som gick upp till en 2–0-ledning (Jodie Taylor och Anita Asante) innan Tyresö på kort tid tog sig ikapp (Kirsten vad de Ven och Christen Press).

Inför den andra halvleken trodde man att Tyresö skulle ta med sig den energin de hade precis innan pausvilan. I stället tappade mästarinnorna fart och plötsligt kändes Göteborg som minst lika bra som gästerna.

Jag tänker återkomma med lite tankar kring matchen i morgon. Tills vidare kan man se de fyra målen på det här klippet.

I övrigt i dag såg blott 179 åskådare Jitex köra över Sunnanå i Lindome. 5–2 blev slutsiffrorna som visar att de som trott att Skelleftelaget skulle vara en nykomling att räkna med verkar ha varit fel ute.
Det räckte inte att landslagspelaren Carina Holmberg var tillbaka. Det rasade in mål bakåt igen för Sunnanå. Och med 16 insläppta på fyra matcher talar det mesta för att laget kommer att få en riktigt tuff säsong i damallsvenskan.

Josefine Öqvist

Josefine Öqvist

Däremot var det kul att se att Josefine Öqvist kom i målprotokollet två gånger när Kristianstad vann derbyt mot Vittsjö med 4–1. Övriga två KDFF-mål gjordes av Margret Lara Vidarsdottir, ett på pass från Öqvist. Med de båda i gång så har Kristianstad anfallskraft nog att minst slåss om den bronsmedalj som jag tippat att de skall ta.

* Det spelades tre andra toppmatcher runtom i Europa i dag. Precis som i det svenska toppmötet var det oavgjort som gällde. Fast det var bara i Göteborg som slutsiffrorna blev 2–2. I övriga Europa slutade matcherna 1–1.

* I min genomgång av helgens höjdpunkter i går missade jag den danska seriefinalen mellan Bröndby och Fortuna Hjörring. 3F-ligan har ju nått fram till sitt slutspel, dit grundseriens fyra bästa lag kvalat in. De har dessutom tagit med sig halva poängskörden.

Bröndby vann ju grundserien helt utan poängförlust. Först i dag, i tjugonde matchen för året, kom första poängförlusten för det gulblå laget från södra Köpenhamn. För matchen mot Hjörring slutade 1–1.

* Samma siffror noterades för norska toppmötet mellan LSK Kvinner och Stabaek. Lilleström tog ledningen genom Isabell Herlovsen, och Stabaek kvitterade på slutet genom danska Katrine Pedersen.

Kristin Carlsson

Kristin Carlsson

Det var även ett svenskmöte i toppserien i dag. Vålerenga, där Kristin Carlsson byttes in i 78:e minuten, tog emot Avaldsnes, där Freja Hellenberg och Linnea Liljegärd spelade hela matchen, och Mia Jalkerud hoppade in i 57:e minuten. Matchen slutade med en historisk seger för Avaldsnes – deras första någonsin i toppserien. 2–0 slutade matchen efter att Cecilie Pedersen gjort båda målen.

* Det spelades även en tredje riktig toppmatch i Europa i dag. Den avgjordes i Italien. I mitt inlägg i går skrev jag helt felaktigt att matchen var betydelselös. Stephanie Öhrström hjälpte mig med reglerna i Italien. Där blir det nämligen en helt avgörande final om två lag hamnar på samma poäng i guldstriden.

Om Tavagnacco hade vunnit i dag hade det alltså blivit en ren guldfinal. I halvtid var det också ledning för gästerna med 1–0 efter att Torres gjort självmål. Men som jag tidigare konstaterat slutade alla europeiska toppmatcher i dag 1–1. Guldskytt för Torres blev Silvia Fuselli i 66:e minuten.

Därmed slutade Tavagnacco tvåa – trots att de gått genom serien helt utan förlust. För Torres blev det alltså guld för fjärde året i rad.

För svensklaget Verona avslutades säsongen med en 4–1-seger borta mot Pordenone. Säsongen som helhet måste vara en besvikelse för Öhrströms och Maria Karlsson:s lag. De var tvåa i fjol. I år slutade man fyra, långt bakom Torres och Tavagnacco.

Vilka är Sundhages två bubblare?

Publicerad den av
3

I morgon klockan 11.00 håller Pia Sundhage presskonferens i Växjö. På dagordningen står att presentera truppen till landskampen mot Island den 6 april.

I samband med Algarve cup meddelade Sundhage att hon tänkte byta ut två av spelarna från den truppen. Jag skulle tippa att de som får kliva av är Malin Levenstad och Olivia Schough. Men jag är långt ifrån säker. Det skulle lika väl kunna vara någon ur kvartetten Annica Svensson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och möjligen Susanne Moberg. Övriga 17 spelare upplever jag som ganska säkra på sina platser i truppen.

Vilka kan då tänkas tillkomma? I den återuppväckta bloggen damallsvenskan 2012 lanseras Charlotte Rohlin och Therese Sjögran som de två nygamla namnen i truppen. Det låter väl inte orimligt då Sundhage signalerat att hon inte är helt övertygad om en mittbacksplats samt om en av kantspelarna.

Personligen hade jag gärna sett att Sundhage plockat in några yngre spelare som Lina Hurtig och Elin Rubensson. Eller att Josefine Öqvist får chansen att visa upp sig. Som jag ser det är det rimligt att bygga en mästerskapstrupp på följande sätt:

* Grunda med de 17 bästa spelarna – fördelat på två målvakter och 15 utespelare.
* Krydda med tre jokrar – alltså spelare med specialegenskaper som kan förändra matchbilder. Det skulle kunna vara en nickspecialist, en dribbler eller en grym distansskytt.
* Till sist tar man med tre yngre talanger för att se och lära. För ett EM består av maximalt sex matcher. Sannolikt använder man inte fler än max 16–18 spelare under de matcherna. Det innebär att spelare 21–23 egentligen bara är åskådare på första parkett. På sikt har man större nytta av att ha tre talanger i de positionerna.

Namnen för Sundhages EM-trupp

Publicerad den av
4

Jag har ju lovat en mer ingående sammanfattning av Sveriges insats i Algarve cup. Jag funderade lite på hur jag skulle göra den.
Jag fick ett bra förslag av signaturen Denise, som tidigare i dag skrev en lång och väl genomtänkt kommentar kring mitt inlägg Tankar kring ett onödigt baklängesmål.

Denise bad om en längre lista över mer eller mindre landslagsaktuella spelare inför EM. Även om de 23 spelare som varit med i Algarve naturligtvis ligger klart närmast de 23 EM-platserna så kändes det som en bra idé. Inte minst då Pia Sundhage har öppnat för att ta med ett par nya spelare till mötet med Island den 6 april.

Så här sa Sundhage till TT efter gårdagens match:

”Jag funderar på att ta in två spelare utanför den här truppen. Jag vill att man ska vara på tå och inte känna sig för självsäker på en plats i truppen.”

De båda nya spelarna skall dock inte räkna med så mycket speltid, för i samma artikel konstaterar Sundhage också att:

”Vi kommer att ta ut vad vi tror är bästa laget för att börja bygga en startelva. Jag inser att vi måste börja att spela ihop ett lag. Det finns skäl till att vi inte skapar fler målchanser.”

Det här med målchanser är verkligen det stora spelmässiga problemet efter våra fyra matcher i Algarve. Som bekant vill ju Sundhage hellre att matcherna slutar 4–3 än 1–0. Hon vill också ha ett högt och aggressivt försvarsspel.
Det är en svår väg till framgång. För ju högre upp i planen man inleder sitt försvarsarbete, ju mindre utrymme finns för misstag. Om motståndarna får tid på sig har de nämligen väldigt mycket yta att sikta in djupledsbollar på när vår backlinje står högt.

Heter man FC Barcelona (herrfotboll), och vet att man kommer att skapa minst ett tiotal feta målchanser per match är Sundhages upplägg gångbart. Men vi är Sverige, och i Algarve har vi bara lyckats skapa tillräckligt med feta målchanser mot ett ursvagt Island.
I övriga tre matcher skapade vi inte fler än två–tre chanser per halvlek. Och det är för lite.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Som jag ser det är är frågan om målchanser kopplad till Lotta Schelin. Jag ser att flera andra damfotbollsskribenter tycker att Lyonstjärnan trots allt gjort en stabil och bra insats i Algarve. Jag hade hållit med om hon hetat exempelvis Elin Rubensson eller Olivia Schough.
Men nu är Lotta Schelin inte en talang på väg uppåt. Hon är vår superstjärna. Hon har fått Diamantbollen två år i rad och skall vara damernas svar på Zlatan Ibrahimovic. Schelin skall inte spela andrafiolen bakom Kosovare Asllani – som hon gjort den senaste veckan. Det är hon som måste bära laget, precis som hon gjorde i VM 2011.

Sundhage har ju med rätta konstaterat att man inte vinner några mästerskapstitlar utan stjärnor. Vår förbundskapten måste nog ta sig en rejäl funderare över hur hon skall få Schelin att leva upp till stjärnrollen.
Personligen undrar jag lite över om vårt höga försvarsspel verkligen passar Schelin. Hon är ju som bäst när hon får djupledsbollar in bakom motståndarnas backlinje. Och när vi står högt med laget finns det inte så stor yta att lägga in de där djupledsbollarna på. I stället söker hon sig nu mest ner mot hörnflaggorna för att få yta. Och där skapar man inte några målchanser.

De var mina mer allmänna funderingar kring laget och spelet. Dags för en genomgång av hur jag ser på situationen i lagdel för lagdel.

Malin Levenstad

Malin Levenstad

Av de som varit med i Portugal så kan man något förenklat konstatera att ju fler spelminuter man fått, desto större chans att ingå i EM-truppen. Således är Olivia Schough och Malin Levenstad de två som sitter lösast när Sundhage skall byta ut två spelare till Islandsmatchen. Men inte heller Annica Svensson, Hanna Folkesson eller Carina Holmberg kan känna sig speciellt säkra.

Här är hela genomgången:

Målvakter:
Speltid i Algarve cup:
Kristin Hammarström      360
Sofia Lundgren                  –
Carola Söberg                   –
Andra målvakter som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Jessica Höglander
Andra målvakter som skulle kunna vara aktuella för EM:
Hedvig Lindahl
Susanne Nilsson
Stephanie Öhrström
Kommentar:
Hammarström har tagit ett järngrepp om platsen i startelvan. Lundgren känns dock inte helt borta ännu. Fast dels måste hon snabbt bli frisk, dels måste hon omgående visa superform, för Hammarström har visat hög klass i Algarve.

Känslan är att Lundgren och Söberg ligger väldigt bra till för att ta de övriga platserna i EM-truppen. Det verkar varken som att Sundhage tänker vänta in Lindahl, eller släppa fram någon av de yngre målvakter som drömmer om att få chansen – som Höglander, Nilsson och Öhrström.

Thunebro och Morgan

Sara Thunebro mot Alex Morgan

Backar:
Speltid i Algarve cup:
Sara Thunebro              332
Emma Berglund            304
Nilla Fischer                 298
Lina Nilsson                 234
Jessica Samuelsson      154
Annica Svensson            66
Malin Levenstad             52
Andra backar som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Amanda Ilestedt
Sara Larsson
Stina Segerström
Andra backar som skulle kunna vara aktuella för EM:
Charlotte Rohlin
Linda Sembrant
Catrine Johansson
Maja Krantz
Kommentar:
Fördelningen av speltid i Algarve säger allt om hur Sundhages EM-backlinje ser ut i dagsläget: Nilsson, Berglund, Fischer och Thunebro.
För om inte Nilsson hade spelat träningsmatch dagarna innan cupen hade nog avståndet mellan henne och Samuelsson varit ännu större.
Just Samuelsson ser också ut att ligga bra till för en plats i EM-truppen. Det gör nog trots allt även Svensson, då hon är användbar både som ytter- och innerback. Den sista platsen tror jag Sundhage håller öppen för Rohlin. Men här är jag inte alls säker.
Levenstad står närmast utanför truppen, medan Ilestedt sannolikt får vänta på sin mästerskapsdebut. Det största hoppet för de båda Malmömittbackarna är att Sundhage väljer att köra åtta backar i EM-truppen.
Jag tror inte att Sundhage ens funderar på att vänta in Sembrant. Och när det gäller Larsson och Segerström så verkar de ha gjort sitt i landslaget.
Som en parentes konstateras att jag hade matchat backlinjen helt annorlunda om jag fått chansen. Jag hade exempelvis gärna velat se både Johansson och Krantz testas som ytterbackar. Därför är de med på listan. Jag har alltså ingen indikation på att Sundhage är på gång att testa dem.

Caroline Seger

Caroline Seger

Mittfältare:
Speltid i Algarve cup:
Caroline Seger               270
Antonia Göransson         270
Lisa Dahlkvist                260
Marie Hammarström       207
Johanna Almgren           119
Susanne Moberg            108
Emmelie Konradsson        90
Hanna Folkesson              84
Carina Holmberg              61
Andra mittfältare som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Lina Hurtig
Malin Diaz Pettersson
Andra mittfältare som skulle kunna vara aktuella för EM:
Therese Sjögran
Hanna Terry
Petra Larsson
Kommentar:
Även här ser man tydligt på spelminuterna hur Sundhage tänkt sig sitt mittfält i EM. I dagslaget ger inte kvartetten Hammarström, Seger, Dahlkvist och Göransson några höga odds på start mot Danmark.
Det är Hammarström som möjligen sitter lite löst – och trion Almgren, Moberg och Konradsson som är utmanarna om den platsen. För Sundhage har indikerat att hon inte helt har spikat vilka kantspelare hon tänker använda sig av.

Alla de sju nämnda mittfältarna bör ligga bra till för att få ingå i truppen till EM – om inte Sundhage minskar ner antalet mittfältare till åtta, för då riskerar en av dem få maka på sig.
Fast Sundhage kan även välja att bara ta med tre utprägladem centrala mittfältare. För hon har ju Fischer och Hammarström som går att spela i mitten. Men i nuläget ligger både Folkesson och Holmberg bra till för att komma med i truppen.

Däremot känns det varken som att Sundhage tänker satsa på Sjögran – som tycks ha gjort sitt, eller på Diaz Pettersson – som inte känns redo ännu.
Jag hoppas att det finns en plats i truppen för superlöftet Hurtig. Hon är svensk damfotbolls framtid, och skulle lära sig mycket av att bara få ingå i truppen. När jag ändå kastar fram en massa namn så nämner jag Larsson – som ju ingick i EM-truppen för fyra år sedan. Hon verkar vara en karaktärsspelare.

Slutligen Terry. Hon nämndes (utan att namnges) av Sundhage som EM-kandidat tidigare i vinter. Det känns inte aktuellt längre. Fast å andra sidan har Sundhage överraskat i sina val av truppspelare förr.

Forwards:
Speltid i Algarve cup:
Lotta Schelin                296
Kosovare Asllani           233
Sofia Jakobsson           144
Olivia Schough               18
Andra forwards som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Elin Rubensson
Jessica Landström
Madelaine Edlund
Julia Spetsmark
Andra forwards som skulle kunna vara aktuella för EM:
Josefine Öqvist
Jenny Hjolman
Kommentar:
Här är det klart att Sundhage kommer att satsa på Schelin/Asllani som forwardspar. Lika klart är att Jakobsson har en plats i truppen. Den fjärde forwardsplatsen står sannolikt mellan Schough, Rubensson och Öqvist. Min gissning är att det till slut blir Öqvist som tar plats i truppen.

Av övriga kandidater är ju Edlund mammaledig och borta från EM, Landström känns helt avskriven, och Spetsmark har inte förekommit alls i diskussionen sedan hon var med på januarilägret.
Hjolman har jag lagt till själv. Hon är ett intressant framtidsnamn. Hon gjorde ”bara” fem mål i fjolårets damallsvenska. Men i år känns det som att hon kan få ett lyft.

Det är många namn på listan. Men som jag ser det har vi ett problem på forwardssidan. Och då menar jag inte att vi har dåliga spelare – för vi har flera högklassiga forwards. Det jag är ute efter är att nästan alla tio forwards här ovan är bäst rättvända – de är snabba och i första hand djupledsgående.
Vi har ingen spelare man kan lyfta upp bollar, eller slå inlägg mot. Det är en jättebrist om vi skulle hamna i underläge i EM.

Tankar kring ett onödigt baklängesmål

Publicerad den av
8

Ibland är det intressant att sitta och verkligen närgranska olika situationer. Visst är otroligt kul att titta närmare på positiva situationer – som Sveriges 1–0-mål i går.

Det var fotbollsgodis. Ett mål, där fem svenska spelare står för lysande prestationer. Och där egentligen ingen norska gör något större misstag i försvarsspelet. Det är helt enkelt ett mål som uppstår för att Sverige är riktigt bra.

Sånt vill man se mer av. Därför har jag njutit av det målet flera gånger i dag. Men med den kritiska läggning jag har är det ännu vanligare att jag i detalj analyserar mindre roliga situationer – som Norges andra kvittering.

Det är mål som inte får hända. En serie svenska misstag görs när vi är i en till synes betryggande ledning på övertid.

Jag har sett att förbundskapten Pia Sundhage tagit på sig det sena kvitteringsmålet, och ansåg att det inte hade inträffat om Sverige inte hade gjort så många byten i matchen. Så kan man kanske se det.

I media har framför allt Susanne Moberg och Annica Svensson fått skulden för kvitteringen. Det känns orättvist. Som jag ser det gör båda vad man kan förvänta sig av dem.

För det var ju Sara Thunebro som slog den vansinnigt svåra crossbollen som startade kontringen. Skall man slå en chansboll i det läget bör man försöka få in den bakom motståndarnas backlinje – och inte lägga den framför, mot en yta där motståndarna är fyra mot en.
Att lasta Moberg för att hon inte kunde ta emot Thunebros chansboll är inte rättvist. Och som det ser ut så gör Moberg det enda rätta, hon försöker bara skarva vidare bollen. Som jag ser det gör alltså Thunebro alltså misstag nummer ett.

Fast det hade inte behövt bli så kostsamt. För vi har ändå fem spelare på försvarssida när vi tappar bollen. Och dessutom gör Moberg ett föredömligt hemjobb.
Ändå är tre (Jessica Samuelsson, Carina Holmberg och Emma Berglund) av de fem redan överspelade några meter in på egen planhalva.
Framför allt agerar Samuelsson utan defensiv känsla. Hon borde ha fallit hem och täckt sin kant, och i stället låtit Holmberg och Moberg tagit hand om bollhållaren. Samuelsson gör alltså misstag nummer två – en grov miss.
Kanske är det så att hon lyssnat lite för mycket på snacket om det höga, aggressiva försvarsspel som Sundhage vill att vi skall spela.

Men även Berglund gör ett stort misstag när hon sätter sin press. För hon öppnar snällt åt Norge, den kant där Sverige saknar spelare. Hade hon istället pressat inåt hade hon försvårat det norska anfallet rejält. Nu säljer hon sig istället otroligt billigt. Berglund gör alltså misstag nummer tre.

Följden blir att Svensson ställs i en löpduell mot en både snabbare och starkare motståndare – Ada Stolsmo Hegerberg. Svensson gör vad hon kan, och trycker ut Hegerberg ur vinkeln. Men sådana här löpdueller, man-man mot snabba forwards, är situationer som våra mittbackar inte bör ställas inför. För jag har väldigt svårt att tro att den ordinarie spelaren på positionen, Nilla Fischer, skulle ha klarat duellen bättre. Eller vad tror ni?

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är uselt försvarsspel från flera spelare, även sådana som är högaktuella för startelvan i EM – illavarslande.

Defensivt finns det mycket för Sundhage att fundera över inför EM. Mot USA, när vi tvingades spela ett ganska lågt försvarsspel, såg det totalt sett ganska bra ut. Där var det USA som spelade sig till lägen, inte vi som bjöd på dem. Men när vi klivit upp högre, som mot Kina och Norge, har vi bjudit på för många klara målchanser.

Det känns ju som att Sundhage har sin fyrbackslinje klar i Lina Nilsson, Berglund, Fischer och Thunebro.
Jag kan ju direkt slå fast att jag inte hade satsat på den kvartetten om jag varit förbundskapten. Men vi får hoppas att Sundhage får rätt.

Jag har för övrigt noterat att hon tagit varje chans att berömma Fischer de senaste dagarna. Det känns som en metod för att dels stärka Fischers självförtroende, dels öka Linköpingsspelarens vilja att verkligen spela mittback.

Efter USA-matchen var det välförtjänt beröm som Fischer fick. Hon fick även fler positiva omnämnande efter gårdagen. Fast där måste jag säga att jag är betydligt mer tveksam. Jag saknade tryggheten i hennes agerande. Titta bara på de två första sekvenserna i det här klippet.

Tråkig halvlek – och tråkigt slut

Publicerad den av
Svara

Sverige blir fyra i Algarve cup för tredje året i rad. Vi föll mot Norge efter straffsparksläggning i matchen om tredje pris. Det var väldigt onödigt.

Om det var en bra match i den första halvleken så var den andra bara rolig i 55 sekunder. Då hade Antonia Göransson nämligen hunnit springa igenom och göra 2–1 till Sverige.

Sedan följde en lång stund då man mest satt och gäspade framför tv:n. Antalet byten var då fler än de fina passningarna. Spelet var hafsigt och intetsägande. Trots det kändes det som att svenskorna hade ganska bra kontroll.

De sista tio minuterna av ordinarie tid gjorde vårt lag en uppryckning, och började få ordning på passningarna. Därför kom Norges kvittering som ett slag i solar plexus.

Om jag hade fått välja en norsk spelare att sätta in i det svenska laget så är det tveklöst Ada Stolsmo Hegerberg. 17-åringen är en typ av forward som vi i högsta grad saknar – stark, duktig bollmottagare – och målskytt. Det var ganska typiskt att det var hon som kvitterade på övertid.

I situationen gjorde Annica Svensson ett tveksamt arbete i försvarsspelet, och tappade en meter på Hegerberg. Vart vårt högerförsvar hade tagit vägen har jag inte hunnit kolla. Men varken Jessica Samuelsson eller Emma Berglund var i alla fall i position.

Däremot var Hegerberg rätt ute. Trots att hon var uppvaktad av Svensson fick norskan till ett bra avslut mot bortre hörnet med vänsterfoten. Kristin Hammarström var nära att rädda, men kan inte klandras för att hon inte orkade styra bort bollen.

Hammarström borde ändå ha blivit matchvinnare när hon limmade Melissa Bjånesöy:s straff i den andra straffomgången. Men i den sista straffomgången missade Berglund chansen att avgöra. Hon sköt långt utanför – och blev i stället svensk syndabock.

Även om många ordinarie spelare var utbytta var det intressant att se vilka svenskor som tog steget fram, och lade straffar. Det gjorde Marie Hammarström (1–0), Sara Thunebro (2–1, via målvaktens händer), Carina Holmberg (3–1), Göransson (4–2), och Berglund.

I omskjutningen klev Susanne Moberg fram, och sköt högt över. Norges tredjemålvakt Nora Gjöen behövd alltså inte rädda en enda straff.

Algarve cup är över för svensk del. Vi har fått en hel del svar, och ett gäng nya frågor. Senare i kväll, eller möjligen i morgon, återkommer jag med en längre analys av Sveriges insats i turneringen.

Mest spännande är de som inte är med

Publicerad den av
4

Jag får frågor om vilka spelare jag vill ha med i EM-truppen. Det är förstås kul att leka förbundskapten, och jag skall ta ut min trupp senare, men den är trots allt inte speciellt spännande i det stora hela.

Mer intressant är att försöka titta in i Pia Sundhage:s hjärna och räkna ut vilka 23 spelare hon tar ut i sin trupp.

I dag har Sundhage för övrigt varit hemma i Ulricehamn och spelat in ytterligare ett tv-program. Nu handlar det om ett avsnitt av Tv3:s ”Patrik möter”, där Patrik heter Sjöberg i efternamn. Bilder från inspelningen finns här.

Det var en parentes. För fotbollsmässigt är dagens aktiviteter förstås helt ovidkommande. Däremot är gårdagens hyperintressanta. Vid presskonferensen sa Sundhage så här till TT angående hur stor chans icke uttagna Algarveresenärer har att komma med till EM:

”Det finns en chans att komma med i EM, chansen att ta en plats i startelvan mot Danmark är däremot inte så stor.”

Det är ett tydligt besked. Startelvan är alltså i princip klar. Det innebär samtidigt att Charlotte Rohlin måste vara fantastisk under våren för att ta plats i mittlåset i EM. Och det är nog bara hon som skulle kunna ta sig in i startelvan.

Den andra spelaren jag möjlgien kan tänka mig skulle kunna gå rakt in i laget är Josefine Öqvist. Når hon tillbaka till sin VM-form från 2011 ser jag henne som vassare än huvudkonkurrenterna Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson.

I USA har Sundhage gjort sig känd för att göra väldigt få spelarbyten, både i själva matcherna och i trupperna. Hon har kört stenhår med en kärntrupp. Så lär det även bli i Sverige, och det ganska snart. Fast ännu så länge har hon bytt oväntat friskt när det handlar om spelarna i truppens utkant.

Hursom helst är det förstås extra intressant att gå igenom vilka spelare som inte blivit uttagna i de senaste trupperna. Vi kan nog utgå ifrån att det mesta talar för att trion Stina Segerström, Sara Larsson och Jessica Landström har gjort sitt i landslagströjan. Vad man hört verkar även Therese Sjögran få svårt att slå sig in igen.

Linda Sembrant kanske inte är avskriven för all framtid, men hon verkar inte alls ingå i EM-diskussionen. Det gör inte heller Hedvig Lindahl.

Som jag tidigare skrivit hade jag – om jag varit Sundhage – tagit med min tilltänkta EM-trupp till Algarve. Där får man gott om möjlighet att prova spelarna i matchsituationer. Och det är klockrent att trimma in fasta situationer på mellandagarnas träningspass.

Jag tycker att man bör ge plats för två eller tre framtidsnamn i en EM-trupp. Malmöduon Amanda Ilestedt och Elin Rubensson borde ligga bra till för sådana framtidsplatser. Men båda de är petade inför Algarveresan. Det förvånar mig.Det skulle kunna vara så att Sundhage genom U23-kapten Calle Barrling fått höra att Malmöduon är utmärkta turneringsspelare, och att det därför är viktigare att testa ett hur andra spelare klarar tätt matchande.

I höstas hade jag aldrig kunna ana att kvartetten Jessica Samuelsson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och Olivia Schough skulle gå före Ilestedt och Rubensson. Och så sent som när truppen till förra Bosönlägret kom trodde jag att Malin Levenstad var borta ur EM-diskussionen.

Speciellt Schough är en megaskräll. Hon är avbytare i Göteborg FC, och gjorde bara ett mål i fjolårets damallsvenska. Hon verkar i och för sig vara en riktigt skön personlighet, och är säkert underbar att ha med i gänget. Men fotbollsmässigt har jag i alla fall inte sett någon landslagskvalitet hos henne.

Men visst blir det spännande att se hur Sundhage matchar truppen i Algarve? Och det blir inte minst spännande att se hur nästa trupp formeras. För efter Portugalresan är det inte många matcher kvar innan allvaret. Och den tiden bör användas till att trimma ihop den tänkta EM-elvan.

* Slutligen gjorde Lotta Schelin ett mål när Lyon i kväll lätt avancerade till åttondelsfinal i franska cupen. Siffrorna borta mot Woippy i sextondelen blev förkrossande 16–0. Laetitia Tonazzi gjorde hela sex av målen. Tvåmålsskyttar blev Amandine Henry och Sabrina Viguier.

Folkesson skrällen i Sundhages Algarvetrupp

Publicerad den av
2

Hanna Folkesson, ny i Umeå IK, var skrällen i Pia Sundhage:s trupp till Algarve trupp. Att Folkesson skulle få den här chansen kändes verkligen inte väntat.

Att både Carina Holmberg och Olivia Schough skulle finnas med bland 23 spelare var däremot kanske inte helt oväntat. Fast det var ändå de som man har känt skulle sitta mest löst.

Vilka spelare saknades då i Algarvetruppen, jämfört med senaste lägret på Bosön? Jo, Malmös framtidsnamn Amanda Ilestedt och Elin Rubensson. Samt sent inkallade målvakten Jessica Höglander från Tyresö.
Synd på Ilestedt och Rubensson, för dem vill jag ha med till EM.

Saknades i truppen gjorde också Charlotte Rohlin, trots att Sundhage under presskonferensen pratade om att det skulle tränas fasta situationer i Portugal, och att närvarande duon Nilla Fischer och Rohlin då skulle få visa att de är värda att gå upp på hörnor och frisparkar.
Visst, Rohlin är inte spelklar ännu. Men jag hade gärna sett att hon just varit med när laget tränar fasta situationer. För där har hon kapacitet att spela en nyckelroll.

Sundhages presskonferenser är alltid intressanta. Hon flikar in saker om spelarna som gör att man förstår hur hon tänker när hon gör sina val.
Det enda negativa i dag var felstavningen på Malin Levenstad, som fick heta Malin Lewnstad under presentationen. Fast jag antar att det inte är Sundhage själv som tar fram presentationsmaterialet.

Här är hela truppen.

Nilla Fischer var alltså på plats vid presskonferensen. Så här så hon om att sannolikt blir mittback i EM:

”Det ser ju såpass illa ut.”

Även om det sades med lite skämtsam ton så var det ändå ganska tydligt att Fischer helst spelar högre upp i planen. Jag ser henne också helst på mittfältet. Men förhoppningsvis vet Sundhage vad hon gör.

Algarve cup spelas för övrigt 6–13 mars, och Sverige möter i tur och ordning Kina, Island och USA. Dessutom blir det placeringsmatch mot ett av Tyskland, Japan, Norge och Danmark.

* I dag blev det klart att Sverige spelar landskamp mot Norge i Linköping den 1 juni. Det presenterade Marika Domanski-Lyfors vid dagens presskonferens.
Domanski gick igenom uppladdningen inför EM, och sa:

”Pia har fått igenom alla sina krav, så blir det inga resultat nu så vet jag inte vad vi skall göra…”

* Pia Sundhage hade alltså ett par små skrällar i sin trupp till årets ”Lilla VM”. Det var ändå inget emot hur skrälltätt det var när Japans förbundskapten Norio Sasaki presenterade sin. Han har också ett mästerskapsslutspel i år, i form av Östasiatiska mästerskapet.
Trots det väljer Sasaki att vila flera meriterade spelare i Algarve, såsom målvakten Miho Fukumoto, samt namnkunniga toppspelarna Homare Sawa, Aya Miyama, Shinobu Ohno och Kozue Ando. I stället satsar Sasaki att prova ett gäng unga framtidsnamn.Här är hela Japans trupp.

* Japan är i samma grupp som Tyskland, Danmark och Norge. Här är norskornas trupp.

* Frankrike spelar varken i Algarve eller Cypern i år. Däremot skall de möta Brasilien i två landskamper i början av mars. Förbundskapten Bruno Bini har inte heller den här gången valt att ta med Lyons lagkapten Sonia Bompastor. Här är de spelare som Bini tagit ur.

Sena trupper, återbud av Lundgren, Vittsjö, Höglander och Nilsson

Publicerad den av
Svara

Jag noterar att flera damallsvenska klubbar har tvingats låna in spelare för att kunna spela träningsmatcher. Många lag jobbar fortfarande hårt med att få ihop en slagkraftig trupp.

Det är ingen evighet sedan alla klubbyten gjordes före årsskiftet. Ville någon spelare byta klubb i januari riskerade den att stoppas, och bli så kallat ettårsfall. Under åren kring millenieskiftet hade Borås andraklubb inom herrfotbollen, Norrby IF, sällan sin trupp klar förrän i februari eller mars. Varje år hann vi på BT sätta ett gäng krisrubriker.

Nu är det inte kris om klubbarna saknar ett gäng spelare i början av februari. Fast det är inte heller något bra tecken. För det innebär ju att man får kortare tid att spela ihop sitt lag.

Vittsjö är en av de klubbar som legat sämst till med sin trupp. Ingen av deras spelare från ifjol hade kontrakt som även löpte över årets säsong. Det är förstås ett vågspel.
På sin premiärträning den 10 januari hade de elva spelare, och i de första träningsmatcherna har de fyllt ut med provspelare för att få ihop lag. Bland annat spelade Johanna Rosén mot Bröndby. Rosén var hemma på kort ledighet från den svenska Afghanistanstyrkan.

Vittsjös mittbackar

Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher

I går förbättrades dock läget för Vittsjö ganska rejält. De förlängde nämligen kontrakten med fyra spelare i Kendall Fletcher, Ifeoma Dieke, Kirsty Yallop och Johanna Andersson.

Därmed ser Vittsjö ut att kunna reparera en sent sammansatt trupp med bibehållen kontinuitet. Och som bekant leder kontinuitet allt som oftast till framgång.

Framför allt ser Vittsjö starkt ut på mittbackssidan, där man nu har Fletcher, Dieke och Mandy van den Berg, samt att man jobbar på att få in Petronella Ekroth.

Sofia Lundgren

Sofia Lundgren

* Landslaget samlas nu i eftermiddag. Carina Holmberg har lämnat återbud, och ersätts av Malin Levenstad. Dessutom skall Sofia Lundgren bara vara med i dag. Under resten av lägret ersätts hon av Jessica Höglander. Lundgren har tydligen ryggproblem av en oroande art.
Jag har inte sett Höglander så mycket att jag kan göra någon helt rättvisande bedömning av henne. Men det jag har sett har inte skvallrat om A-landslagsnivå. Inte alls.
Jag har tidigare ifrågasatt Pia Sundhage:s val på målvaktssidan. Det finns inte mycket framtid i att gång på gång ta ut Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg – som samtliga har passerat 30-årsstrecket. Och när man tar ut breda trupper är det inte fel att tänka lite framtid. Uttagningen av 19-åriga Höglander går ju inte att kritisera ur framtidsperspektivet.
Men personligen hade jag hellre sett att Susanne Nilsson fått plats på Söbergs bekostnad. Nu har Nilsson i stället valt att känna sig för med Serbiens landslag. Hoppas hon nöjer sig med att känna sig för, och inte spelar någon landskamp.

* De senaste helgerna har varit rätt fattiga på sportsliga höjdpunkter. Även den här ser tunn ut.
I Tyskland spelas en ligamatch (Leverkusen–Freiburg) och en cupkvartsfinal (Wolfsburg–Jena). I Frankrike spelas också bara en ligamatch (Arras–St Etienne). Belgien och Holland möts i en landskamp i eftermiddag, vilket förstås innebär att spelet ligger nere i BeNe League. Av de större ligorna är det bara i Italien det spelas full omgång. Hetaste matchen där går mellan femman Napoli och trean Brescia. I övrigt har topplagen matcher som de skall vinna.
Utöver Belgien–Holland är det USA–Skottland 23.00 i kväll. Vi snackar en match där USA borde vinna med minst tre måls marginal. Den skall för övrigt sändas via US Soccers hemsida.

Den match man ser fram emot de närmaste dagarna är onsdagens prestigemöte, Frankrike–Tyskland. Hade lottningen sett annorlunda ut kunde det varit en försmak på sommarens EM-final. På torsdag spelar Finland mot Ryssland i ett annat intressant möte med tanke på EM.

Ny PR-miss från förbundet

Publicerad den av
Svara

För ett år sedan var jag ofta väldigt kritisk mot Svenska Fotbollförbundet, eftersom de var genomusla på att marknadsföra sitt bästa landslag.

Sedan några månader tillbaka har jag inte behövt kritisera så mycket. Inte för att förbundet blivit så väldigt mycket bättre, utan för att Pia Sundhage har gjort hela jobbet åt dem.

Men nu undrar jag allt lite igen. Landslaget skall ha läger på Bosön den 9–14 februari. Just den 14 februari släpps biljetterna till EM-slutspelet.

Vad hade varit bättre reklam för EM-biljetterna än en tv-sänd landskamp den 13 eller 14 februari?

Men så blir de inte. Förbundet har nämligen inte lyckats fixa fram något motstånd.

Det tycker jag är uselt.

Men jag är inte odelat negativ. För samtidigt är jag positiv till att man fortsätter träningsspela mot pojklag. Där kan man nämligen få ovärderlig träning på det försvarsspel som man håller på att jobba in.

Möjligen är det så att man måste välja här. Alternativ ett är att spela mot pojkar – en match ingen kommer att se. Men man får viktig träning. Alternativ två är att spela mot ett sämre motstånd, få göra lite mål – och höja EM-temperaturen lagom till biljettsläppet.

Hade jag suttit i EM-organisationen hade jag definitivt röstat för alternativ två.

Hade jag hetat Thomas Björn och varit ny presschef för landslaget hade jag nog också lutat åt alternativ två. För är man ägare till ett PR-företag som heter Kraftfull Kommunikation AB så borde man vilja ha största genomslag i media. Och det får man genom att spela en landskamp.

Samtidigt kanske man får bästa sportsliga effekt av att möta pojklag. Det är alltså inte helt lätt.

Men helst hade jag nog sett att man spelat mot pojklaget den 10 februari, och avslutat lägret med en riktig landskamp fyra dagar senare. Då hade man fått både och.

Till februarilägret har Pia Sundhage minskat sin trupp från 28 till 23 spelare. Inga har tillkommit sedan senast.
Som jag ser det innehåller truppen ett par skrällar. För jag hade kanske inte trott att Olivia Schough och Carina Holmberg skulle vara kvar. Men de verkar i högsta grad vara med i kampen om platserna i EM-truppen.

Vid sådana här uttagningar brukar man oftast kunna dra väl så stora slutsatser av de som inte är med, som: Malin Levenstad, Jessica Landström, Madelaine Edlund, Sara Larsson, Stina Segerström och Lina Hurtig.
När det gäller Hurtig kommer hon snart att vara tillbaka. För övriga ser det däremot mörkt ut. Det är tre mittbackar i truppen – eftersom Nilla Fischer numera räknas som sådan. Dessutom väntar säkert Sundhage in minst en ur duon Charlotte Rohlin och Linda Sembrant. Alltså lär ingen av Levenstad, Larsson och Segerström bli EM-spelare.

Edlund var lite av Thomas Dennerby:s favoritspelare. Under Sundhage verkar Tyresöforwarden inte längre ha förbundskaptenens fulla förtroende. Och Landström kommer bara längre och längre ifrån landslagselvan.

En spelare som man hade hoppats få se i någon av Sundhages trupper var den icke namngivna svenskamerikanska som hon pratade om tidigare i vinter. Det lät spännande. Men varför blev det inget?

* Sundhage presenterade sin trupp på samma presskonferens som Erik Hamrén presenterade sin trupp till herrlandslagets Argentinakamp. Klicka på länken för att se vem som drog till sig störst medieuppmärksamhet.

* För övrigt har Göteborg och Umeå spelat sina första träningsmatcher för året. Båda har mött elitettanmotstånd – och hållit nollan.
Umeå slog Sundsvall med 3–0 i helgen. Mål av Ogonna Chukwudi, Linnéa Ågren och Emma Berglund.
Göteborg krossade Hovås/Billdal med 11–0 i kväll. Mål av Marie Hammarström 3, Johanna Almgren, Amanda Edgren och Cathrine Dyngvold 2 samt Beata Kollmats och Jessica Landström ett vardera.

Apropå Göteborg så lanserade de sin nya hemsida i dag. Jag har inte hunnit analysera den speciellt noga ännu. Men spontant tycker jag att den är rätt snygg.

Årets två första svenska landslag

Publicerad den av
Svara

I morgon spelar landslaget sina två första matcher för året. Ja, det stämmer faktiskt. Pia Sundhage – grattis till kvällens utmärkelse, förresten – har delat upp två lag som skall spela varsin match mot pojklag.

Det toppade laget ställs mot AIK:s P17, medan det andra laget ställs mot Norrtäljes P19. AIK P17 känns som ett tufft motstånd. Även om pojkspelarna sannolikt är närmare 16 år i genomsnitt, så borde landslaget få svårt att vinna den matchen.
Norrtälje har jag inte koll på, men P19 låter som en fysiskt sett väldigt jobbig motståndare.

Så här ser Sundhages båda lag ut:

Mot AIK: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Emma Berglund, Malin Levenstad, Sara Thunebro – Emmelie Konradsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Antonia Göransson – Lotta Schelin, Kosovare Asllani.
Ersättare: Carola Söberg, Elin Rubensson, Julia Spetsmark.

Mot Norrtälje: Sofia Lundgren – Hanna Folkesson, Annica Svensson, Amanda Ilestedt, Jessica Samuelsson – Johanna Almgren, Lina Hurtig, Carina Holmberg, Marie Hammarström – Sofia Jakobsson, Olivia Schough.
Ersättare: Carola Söberg, Malin Diaz, Susanne Moberg.

Noterbart är att jämfört med Sundhages första startelva mot Schweiz i slutet av oktober har Lundgren, Almgren och Jakobsson fått ge plats för Hammarström, Konradsson och Göransson. Även Nilla Fischer är borta från startelvan jämfört med Schweizmatchen, men det beror på skada.

Intressant att Lundgren och Hammarström verkar få chansen att slåss om målvaktsposten. Också intressant att Sundhage ser ut att vilja balansera laget ungefär som hon ofta gjorde i USA, alltså med en mer ”sittande” kant. Jag hade gärna sett att Marie Hammarström fick den rollen, men det är ändå spännande att Emmelie Konradsson rankas så högt att hon är med i förstaelvan.

Noterar också lite förvånat att Rubensson sitter på bänken i förstalaget, medan Schough startar i det andra. Jag hade nog personligen föredragit att få starta i det ena laget.

Fler kommentarer kring lagen finns på den här länken.

I Kina spelades det riktiga landskamper i förmiddags svensk tid. Då visade Norge på nytt klass, och vann med 1–0 mot Kina. Målet lobbade 20-åriga inhopparen Melissa Bjånesöy in i slutminuterna.

Norge är enda laget med full poäng i Yongchuan Cup sedan Sydkorea vunnit med klara 3–1 mot Kanada efter bland annat ett mål av Inac Kobe Leonessas Ji So-Yun. Det målet, samt övriga höjdpunkter från den matchen ses på det här klippet.

28 i truppen – men var är Hurtig och Rolfö?

Publicerad den av
6

Pia Sundhage har just tagit ut en 28 spelare stor landslagstrupp för nästa veckas träningsläger på Bosön. Här motiverar hon sina val.

Vid en genomläsning av truppen saknar jag ett par unga talanger. För det är ju i sådana här sammanhang som Sundhage har sin stora chans att öppna dörren på glänt för de som knackar på underifrån. Och visst är Amanda Ilestedt, Olivia Schough och Malin Diaz uttagna, vilket är kul. Fast i min värld är det ett rätt, och två fel. Ilestedt känns tveklöst redo för landslaget. Den uttagningen är alltså helt korrekt.

Amanda Ilestedt

Däremot ifrågasätter jag Schough och Diaz. När det gäller Diaz är det i och för sig på svaga grunder, för jag har bara sett henne på tv mot Tyresö och Malmö under hösten. Men där visade hon ingen landslagsklass. Inte ens nära. Tvärtom skrev jag i det här inlägget om att Diaz fortfarande spelar juniorfotboll.

Schough har kvaliteter, men är i nuläget långt ifrån någon A-landslagsspelare. Hon har ju fått kämpa rejält för sin speltid i Göteborg under året, och faktum är att hon bara spelat en enda hel allsvensk match i år. I övriga har hon blivit in- eller utbytt.

Jag har skrivit det förr, men upprepar gärna att de två unga talanger som jag tycker borde stå näst på tur för en landslagschans – efter Ilestedt och Elin Rubensson – är Lina Hurtig och Fridolina Rolfö.

Men när de inte får plats bland de 33 bästa spelarna nu så känns deras chanser att slå sig in i nästa års EM-trupp försvinnande små. Synd.

Jag skriver 33, eftersom det saknas fem självskrivna spelare. Jag tänker på skadade kvartetten Hedvig Lindahl, Charlotte Rohlin, Linda Sembrant och Therese Sjögran, samt på Lotta Schelin som missar lägret för att hon skall spela inofficiella klubblags-VM i Japan.

Utöver Diaz, Schough och Ilestedt finns ett annat helt nytt namn med i truppen. Det är 29-åriga Carina Holmberg från Sunnanå, som utsågs till norrettans bästa spelare i år. Henne har jag ingen bild av, så huruvida den uttagningen är rätt eller fel får andra bedöma.

Som en markering i marginalen noteras att Nilla Fischer är uttagen som mittfältare. Det kan ju bara vara en felskrivning, men jag fick nog känslan av att Sundhage tänker att försöka spela in Fischer i mittförsvaret.

Jessica Samuelsson

Slutligen är nygamla Jessica Samuelsson också uttagen. Jag vet att många håller henne högt. Men jag är inte lika översvallande positiv. För att klara en ytterbacksuppgift på internationell nivå räcker det inte med att göra ett par offensiva framstötar. I de stora matcherna måste man göra rätt defensiva avvägningar. Där är jag tveksam till om Samuelsson är redo. Men å andra sidan är ju det här rätt sammanhang att lära sig. Så i en trupp av den här storleken förtjänar hon sin plats.

Här är hela truppen till lägret som hålls 22–26 november:
Målvakter:
Sofia Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg.

Backar:
Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Emmelie Konradsson, Sara Larsson, Malin Levenstad, Lina Nilsson, Jessica Samuelsson, Stina Segerström, Annica Svensson och Sara Thunebro.

Mittfältare och forwards:
Johanna Almgren, Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Antonia Göransson, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Malin Diaz Pettersson, Carina Holmberg, Olivia Schough, Madelaine Edlund, Jessica Landström, Susanne Moberg och Elin Rubensson.