Min årskrönika över 2012

Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.

Här är årets…

Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.

Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or

Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.

Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.

Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.

Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.

Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?

Hemkomst: Pia Sundhage. Vad mer behöver sägas?

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.

Jag intervjuar Alex Morgan

Jag intervjuar Alex Morgan

Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.

Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…

Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.

Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.

Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.

Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.

Sofia Lundgren

Lundgren sågade

Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågade Thomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan.
Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.

Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.

Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.

Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.

Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.

Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet.
Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.

Musikvideo: Gjordes väl av Olivia Schough? Eller var kanske USA:s lagvideo bättre? Eller någon av de andra klippen på den här länken?

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani gjorde ett av årets mål

Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars.
Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal.
Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio.
Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.

Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.

Yuki Nagasato

Yuki, när hon hette Nagasato

Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi.
Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…

Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.

Carli Lloyd trixar

Carli Lloyd

OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012.
OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.

Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.

Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS.
Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här.
Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.

Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.

Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.

Hope Solo

Skapar rubriker

Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…

Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld.
Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär.
Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.

Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.

Skott 1: Emilie Haavi mot Wolfsburg.
Skott 2: Linda Hallin mot Djurgården.

Skräll: Vittsjö GIK. Motivering känns överflödig.

Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.

Marlene Sjöberg

Marlene Sjöberg

Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.

Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…

Tyresö jublar över Martas 1-1-mål

Tyresö jublar

Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.

Sofie Andersson

Sofie Andersson på språng mot nya mål

Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid.
Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.

Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…

Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.

Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…

Caroline Seger intervjuas

Caroline Seger uttalar sig

Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.

Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.

VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.

Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.

Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.

Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.

Schelin, PSG, tysk målkavalkad och en japansk cupskräll

I går blev jag lite glad när jag i flera svenska medier kunde läsa om att Lotta Schelin gjort två mål för Lyon i årets första ligaomgång.
Nyheten fanns på text-tv, damfotboll.com, på Radiosportens hemsida och hos Aftonbladet.

Det är väldigt lovande. För då kanske den här bloggen snart är överflödig. För som ni kanske minns från det här inlägget så förlängde jag livet för bloggen eftersom svenska medier var så usla på att följa våra utlandsproffs.

I Aftonbladets artikel står det dessutom om att Schelin tackade nej till PSG i somras. Och att PSG har en budget på 40 miljoner kronor inför säsongen. Vad har Tyresö? 20 miljoner?

PSG skall tydligen nu jobba på att värva Abby Wambach och Christine Sinclair. Storstjärnorna kan behövas, för laget fick en fiaskostart på årets liga. De nådde bara 1–1 borta mot tippade mittenlaget Guingamp.

Ligan som det skrattades åt i Sverige för några år sedan är för övrigt betydligt hetare än damallsvenskan. Lyon hade en publiksiffra på 3000 i sin premiär. I damallsvenskan har vi bara haft en publiksiffra över 3000 på hela säsongen, och ytterligare två över 2800.

Och som sagt. Lotta Schelin gjorde alltså två mål i aktuell match. Se dem och alla Lyons övriga sex mot Rodez på den här länken. Mästarinnorna hade för övrigt fyra tvåmålsskyttar. Utöver svenskan även nyförvärvet Laetitia Tonazzi, Camille Abily och Ami Otaki.

Utöver Lyon och PSG är som vanligt Juvisy och Montpellier topptippade. Och båda de lagen tog klara segrar i premiäromgången.

* I Tyskland fick vi däremot se en riktig praktskräll i den andra omgången. Essen-Schönebeck vann nämligen med klara 3–1 hemma mot superlaget FFC Frankfurt efter två mål av Melanie Hoffmann och ett av Charline Hartmann. Hoffmanns första var för övrigt en högklassig frispark.

Sara Thunebro spelade från start för Frankfurt. Hon blev utbytt i minut 70. Jag såg bara andra halvlek, och under de 25 minuter hon spelade där tyckte jag att hon skötte sig. Däremot spelade Frankfurt ett högst sömnigt försvarsspel både vid 2–1 och 3–1.
Se själv på det här klippet.

Aktuellt klipp är ett tyskt målfyrverkeri. Alltså alla mål från aktuell omgång i Frauen-Bundesliga. Men eftersom det bara spelades två matcher i helgen finns bara åtta mål med. De fyra från Frankfurtmatchen, och Güterslohs fyra från nykomlingsmötet med Sindelfingen.

Här är för övrigt klippet med målen från omgång ett.

Det här med målkavalkader är för övrigt något jag tycker borde vara högprioriterat även för damallsvenskan. Som det är nu får vi som mest se mål från två matcher per omgång. Det tycker jag är närmast pinsamt.
Jag inser att tv-rättigheterna finns med och påverkar här. Men vem förlorar på att man hittar vägar för att öka intresset för en serie?

* Orsaken till att det bara spelades två matcher i Frauen-Bundesliga i helgen var förstås att Tyskland spelade final i F20-VM. Som ni säkert vet förlorade tyskorna mot USA med 1–0. Se Kealia Ohai:s segermål och andra höjdpunkter från matchen här:

Som jag ser det var USA:s guld ingen seger för de vackra fotbollen. Tyskland hade det klart bästa fotbollslaget, och spelade det mest iögonfallande spelet. De hade också 17–9 i skott och 12–6 i hörnor. Men USA hade ett lag av vinnare.
Och charmen med fotboll är att det inte alltid är det lag med bäst spelare som drar längsta strået. USA fick ihop sitt försvarsspel efter gruppspelet, och hade supersnabba Ohai och Maya Hayes att kontra på. Det räckte till guld. Grattis.

När det gäller de individuella priserna drog dock tyskorna längsta strået. Deras målvakt Laura Benkarth blev bästa målvakt.

Och här är tre i topp i skytteligan:
1) Kim Un Hwa, Nordkorea 7 mål (1 assist)
2) Yoko Tanaka, Japan 6 mål (2 assist)
3) Lena Lotzen, Tyskland 6 mål (0 assist)

Samt turneringens tre bästa spelare:
Guldbollen: Dzsenifer Marozsan, Tyskland
Silverbollen: Hanae Shibata, Japan
Bronsbollen: Julie Johnston, USA

* F20-VM har ju spelats i Japan. Därför har de varit uppehåll i Nadeshiko League sedan i juni. På lördag drar ligan i gång igen. Under uppehållet har det varit lite cupmatcher.

Här är bilder från ena semifinalen i ligacupen mellan Inac Kobe Leonessa och Iga Kunoichi. Inac vann med 5–1 efter mål av Megumi Takase (läckert distansskott), tre av amerikanskan Beverly Goebel och slutligen ett av Nahomi Kawasumi. Igas kvittering till 1–1 var också snygg. Den lobbades in av Hikari Nakade.

Finalen spelades i helgen inför fina 7399 åskådare. Och överraskande nog vann inte Leonessa. Utan det var Tokyobaserade NTV Beleza stod som slutsegrare med 3–2. Belezas mål gjordes av Asano Nagasato 2 och Yayoi Kobayashi. Sydkoreanska Ji So-Yun och Goebel gjorde Leonessas. En bit in i det här klippet finns bilder från den japanska ligacupfinalen.

I klippet ser man hur nära Homare Sawa var att kvittera på slutet. Men hur målvakten Miku Matsubayashi samt mittbacken Azusa Iwashimizu till slut kan avvärja – och hur den senare sedan fick höja pokalen.

* Sverige har ju som bekant spelare även i ett antal mindre ligor i Europa. En av dem kan numera titulera sig isländsk mästarinna. Det är den före detta QBIK-, Djurgården- och Dalsjöforsspelaren Rebecca Johnson. Hon flyttade till Thor/KA direkt efter att det blivit klart att Dalsjöfors skulle tvingas dra sig ur söderettan.

Johnson spelade sex matcher, gjorde två mål – och fick alltså med sig en mästerskapsmedalj hem från den blåsiga ön i Atlanten. Så här blev för övrigt sluttabellen i isländska Pepsi-deild kvenna.

* I kväll spelade Linköping och Kristianstad 1–1 i damallsvenskan, och Kosovare Asllani gjorde mål på sin gamla hemmaplan. Jag måste säga att jag har svårt att engagera mig i kampen om tredjeplatsen. Då är morgondagens möte i Örebro mer intressant. Fast är det intressant nog för att locka någon publik?

Jag är högst tveksam. För dels direktsänds matchen på Tv4sport. Dels följs den av Sveriges första VM-kvalkamp för herrlandslaget. Men den som lever får se…

Efter morgondagens match är det landslagsuppehåll i de europeiska ligorna. Sverige spelar en match som känns så där intressant. Men runt om på vår kontinent spelas klart mer intressanta matcher. För på lördag och onsdag spelas gruppspelet i EM-kvalet klart. Och vi får mer klarhet i vilka nationer som skall spela EM-slutspel här nästa år. Visst skall det bli kul?

En utmaning för SvFF

Såg att bronsmatchen i F20-VM mellan Japan och Nigeria sågs av 29427 åskådare. Det är fler än vad Svenska Fotbollförbundet har räknat med på nästa års EM-final.

För på den damallsvenska upptaktsträffen berättade förbundsfolket – jag tror att det var Sune Hellströmer – att planen var att öppna de nedre sektionerna på Friends Arena. Och hålla de övre stängda.
Minns jag rätt pratade man om man skulle släppa cirka 30000 biljetter.

Visst har Japan mer än tio gånger så stor befolkning som Sverige. Men närmare 30000 på en bronsmatch i ett flickmästerskap är en fantastisk siffra. Skall vi kunna matcha den noteringen får nog SvFF sälja ut hela Friends Arena – även de övre sektionerna – nästa år…

Vad bronsmatchen blev? Jo, Japan vann med 2–1 efter mål av Yoko Tanaka, Asuka Nishikawa och Desire Oparanozie. Finalen sparkas i gång 12.20.

Jitex värvar stjärna från F20-VM

Jitex lämnar inget åt slumpen i kampen för att behålla en rejäl marginal ner till nedflyttningsstrecket. Mölndalsklubben värvade två nya forwards precis innan transferfönstret stängde.

Dels plockade de 18-åriga talangen Mimmi Löfwenius från Göteborg FC. Dels hämtade de Nigerias bästa målskytt i det pågående F20-VM:et, 18-åriga Francisca Ordega – som därmed blir utlänning nummer 70 i årets damallsvenska.

Som bekant har Jitex tappat två forwards under sommaren. Dels har kanadensiska landslagsspelaren Christina Julien återvänt till sitt hemland. Dels drog finska landslagsspelaren Annica Sjölund av korsbandet för ungefär en vecka sedan.

Jag såg ju Jitex 3–0-seger mot Djurgården i lördags. Och visst kändes de lilaklädda något trubbiga framåt.
Samtidigt tyckte jag att Sofia Skog visade positiv inställning, och var nära att jobba fram chanser flera gånger. Och jag tänkte att hon nog kan komma att göra nytta framöver.

Men Jitexledningen har alltså gjort bedömningen att de behöver bredda sin forwardslinje.

Mimmi Löfwenius först. Henne har jag bra koll på. Den Alingsåsbördiga forwarden spelade ungefär 1,5 år för Dalsjöfors, och hann där visa att hon har såväl bollbehandling, fräckhet som fart för att bli en riktig toppspelare.
Hon är bra i djupled, och gör ofta det oväntade, vilket kan göra det svårt att hänga med – både för med- och motspelare.

Löfwenius är född 1994, och var med i Sveriges guldtrupp i F19-EM tidigare i år. Hon har väckt uppmärksamhet för sitt hysteriska målfirande i samband med landskampen mot Italien. Se det på den här länken.

Francisca Ordega är född 1993. Jag har sett henne i några matcher i pågående F20-VM. Där har hon gjort fyra mål, och visat både snabbhet och förmåga att vara på rätt ställe när det hettar till. En sådan spelare har Jitex saknat. För i nuläget leder Sjölund den interna skytteligan på fyra mål. Delad tvåa ligger lagkaptenen och mittbacken Sofia Karlsson.

Fifa skrev en text om Ordega nu under F20-VM. Den hittar du här. Och här är ett klipp från 4–0-matchen mot Italien, där Ordega gjorde Nigerias tre första mål. Hon har skrivit på för resten av säsongen, med option på förlängning även över nästa år.

* Därmed är det läge att även skriva några ord om morgondagens semifinaler i just F20-VM. Som bekant sänds matcherna i Eurosport. Kul är att matcherna rymmer fyra lag från fyra olika kontinenter. En signal om att damfotbollen är en sport med stor spridning.

Vill man se Francisca Ordega, spelar hon och hennes Nigeria i den första matchen klockan 9.00 mot USA.
Sett till spelmässiga kvaliteter hittills i mästerskapet håller jag Nigeria som favoriter i den matchen. Efter gruppspelet hade jag satt 75–25 i nigeriansk fördel.

Efter kvartsfinalerna ser jag det här som en ren 50–50-match. Och sådana brukar ju USA vinna…

Afrikas representanter har flera intressanta spelare i Ordega, Desire Oparanozie, Esther Sunday och några till. Men de vacklade i kvartsfinalen, och behövde förlängning för att besegra Mexiko.
Samtidigt visade USA att det här laget också har den klassiska, amerikanska vinnarinstinkten. De vann också sin kvartsfinal efter förlängning. Man gjorde det mot Nordkorea, efter att ha fått bättre fart i kontringarna genom att spela blixtsnabba Kealia Ohai som forward.

* Semifinal nummer två startar 12.30 och känns som den moraliska finalen. Där möts arrangörslandet Japan och regerande mästarinnorna Tyskland.

Båda lagen vann sina kvartsfinaler rätt smärtfritt. Trots japansk hemmaplan håller jag dock tyskorna som favoriter med hela 70–30. Orsaken är defensiv.

Lagen känns ganska jämna när man pratar spets i anfallsspelet. Men medan Japan har haft stora problem med att freda sig i eget straffområde så har tyskornas målvakt Laura Benkarth ännu hållit nollan genom turneringen. Jag tror att den japanska backlinjen kommer att få stora problem med vassa Lena Lotzen – som står på fem mål hittills.
Och så har Tyskland ett sparkapital. Deras storstjärna Dzsenifer Marozsan – som var med och tog guld 2010 – har ännu inte gjort något mål. Fast hon ligger bakom väldigt mycket framåt, och det är en njutning att se hennes bollbehandling i skarvar och mottagningar.

Den enda spelare in mästerskapet som kan mäta sig med Marozsan när det gäller fotbollsestetik är Japans affischnamn, den läckra liraren Yoko Tanaka. Hon har precis som Lotzen gjort fem mål. Och Tanaka måste nog spela på toppen av sin förmåga om Japan skall kunna nå finalen.

Men jag tror att Tyskland vinner med 2–0.

Dags för kvartsfinaler i F20-VM

F20-VM har nått fram till kvartsfinaler. De två första spelas i morgon, torsdag, på förmiddagen, och de två andra spelas fredag förmiddag.

Här är mina tips, och korta analyser av lagen:

* Torsdag 9.00, svensk tid, Tokyo: Nigeria–Mexiko
Nigeria är favoriter till 90–10.

Nigeria har visat riktigt hög klass, och skall bara vinna det här. Storstjärnan Desire Oparanozie har varit lysande, på allt utan att göra mål. Men hon skapar mängder av chanser åt lagkamraterna. Inte minst åt fyramålsskytten Francisca Ordega.
Även Esther Sunday är en offensiv spelare som jag tycker om.

Defensivt finns det som vanligt brister hos nigerianskorna. Fast inte så stora som man är van vid. Framför allt är jag imponerad av målvakten Ibubeleye Whyte som gjort ett säkert intryck – och faktiskt hållit nollan i turneringen. Hon var utbytt på grund av skada när Nigerias nolla sprack.

Motståndarna Mexiko har redan överträffat alla förväntningar. De har sin A-landslagsmålvakt Cecilia Santiago att luta sig mot. Dessutom har forwarden Sofia Huerta klivit fram i avgörande ögonblick. Men nu är det slut för gamle landslagsbacken Leo Cuellar:s lag. Nigeria går till semifinal.

* Torsdag 12.30, svensk tid, Tokyo: Japan–Sydkorea
Japan är favoriter till 65–35.

Japan är tillsammans med Tyskland mina favoritlag i turneringen. Japanskorna spelar fantastisk fotboll när de får liret att stämma. Framför allt har den alltid leende teknikern Yoko Tanaka blivit en favorit. Men även bland annat Hikaru Naomoto, Hanae Shibata, Mina Tanaka och Kumi Yokoyama har imponerat.

Japan har ett riktigt fint passningsspel, och bör kunna vinna den här matchen. Fast de har svagheter i defensiven. De saknar mittbackar av högsta klass, och laget har darrat i eget straffområde. Det gjorde man bland annat mot Nya Zeeland.

Sydkorea är en sämre kopia av Japan. Fast inte jättemycket sämre. Tyvärr tvingades stjärnan Yeo Minji kliva av i första matchen. I stllet har Jeoun Eunha klivit fram och gjort tre mål. Hon måste nog fortsätta att visa effektivitet om koreanskorna skall kunna skaka Japan.

För fotbollens skull – och för publikintresset i turneringen – så hoppas jag att läckert spelande japanskor lirar semifinal i nästa vecka.

* Fredag 9.00, svensk tid, Saitama: Tyskland–Norge
Tyskland är favoriter till 80–20

Tyskland spelar precis som Japan en väldigt fin fotboll. De har en hel hög spelare med fullgoda offensiva kvaliteter. Jag har tidigare hyllat Dzsenifer Marozsan, men även Annabel Jäger, Melanie Leupolz, Ramona Petzelberger och Lena Lotzen har vuxit ut till personliga favoriter under turneringen.

Tyskorna höll nollan i gruppspelet, trots att de var i en tuff grupp med USA, Kina och ett duktigt Ghana. Här står Norge inför en riktigt tuff utmaning.

Inte minst då Norges defensiv har varit svag. Man har lämnat stora ytor mellan lagdelarna, och har en ganska långsam backlinje. I den här matchen måste man nog starta försvarsspelet ganska lågt. För man får inte bjuda passningsskickliga Tyskland på ytor. För då kommer det att gå fort.

När Norge kommer upp i planen finns däremot stor potential. Offensivt har Norge ett helt gäng guldkorn i det här laget. Man har hela fyra imponerande skyttar. Caroline Graham Hansen och Emilie Haavi har varsin högerkanon, och Andrine Stolsmo Hegerberg och Guro Reiten har underbar känsla i sina vänsterfötter.

Dessutom har man en nickstark forward i Melissa Bjånesöy. Och en riktigt smart straffområdesspelare i Ada Stolsmo Hegerberg. Den senare är bara 17 år, men leder ändå skytteligan i norska toppserien i stor stil. Jag har njutit av att se henne jobba i straffområdet. Hon är smart, och ser oftast till att komma in först på den yta hon tagit sikte på.

Den allra bästa norska spelaren är ändå en annan 17-åring, nämnda Graham Hansen. Hon har redan ett jättestort register. Jag hörde att Eurosports brittiska kommentatorer jämförde henne med Caroline Seger. Jag skulle säga att det är en komplimang till Seger. För den unga norskan är mer löpstark, och kan skapa mer på egen hand än vår svenska landslagsspelare. Skall Norge kunna skrälla måste Graham Hansen ha en kanondag.

Fast jag tror att Tyskland vinner med två–tre måls marginal.

* Fredag 12.30, svensk tid: Nordkorea–USA
Nordkorea är favoriter till 65–35

USA har verkligen inte imponerat på mig. De har valt att köra hårt med genomgående löpare, och lämnat de passningsskickliga bollhållarna hemma i USA. Visst, Maya Hayes är duktig, och ytterligare några spelare har potential.

Fast jag har väldigt svårt att tro att det här amerikanska laget skall kunna skaka Nordkorea. För koreanskorna är bra, riktigt bra.

Deras skyttedrottning Kim Un Hwa har redan gjort sju mål – och tagit ett järngrepp om skytteligan. Hon fick inte spela med A-landslaget i OS. Däremot bokfördes hela nio av de andra nordkoreanska spelarna för OS-matcher i somras. Det handlar om målvakten O Chang Ran samt utespelarna Kim Nam Hui, Yun Song Mi, Pong Son Hwa, Kim Su Gyong, O Hui Sun, Kim Un Hyang, Jon Myong Hwa och Yun Hyon Hi.

Inget snack om annat än att Nordkorea har det mest rutinerade laget i årets F20-VM. Och minns att USA:s A-landslag bara slog Nordkorea med 1–0 i OS.
USA:s F20-lag är väldigt mycket sämre än Pia Sundhage:s gäng. Därför får Nordkorea revansch på fredag.

Fotbollsgodis från Tanaka

Att Aya Miyama kunde, det visste jag. Men jag hade inte sett så många andra spelare – och då räknar jag både herr- och damfotboll – som har kapacitet att skruva in frisparkar med både höger och vänster fot.

Nu vet jag en till. Hon är också japanska, och heter Yoko Tanaka. Den tekniska talangen, som alltid verkar har ett leende på läpparna, har just smekt in två frisparkar – en med vardera fot – mot Schweiz i F20-VM. Två riktigt läckra mål.

De båda målen går att se här.

Det är bara för alla svenska spelare att gå hem och träna. För vi har ju knappt några spelare som smeker in frisparkar med sin bästa fot…