Löfven, Blackstenius, Schelin, Sjögren, Hegerberg, Örgryte och Marozsan

Inlägget korrigerat i efterhand i delen om Stina Blackstenius övergång.

I gårdagens inlägg lovade jag komma med ett nyhetssvep från runtom i damfotbollsvärlden. Och här är det.

Fast jag börjar med en uppföljning av gårdagens inlägg om hur svensk fotboll har styrts under coronakrisen. Det bör ju nämligen sägas att statsminister Stefan Löfven:s sågning av Stockholms fotbollförbund även var en käftsmäll för Svenska fotbollförbundet.

Distriktsförbunden har självbestämmanderätt, men statsministerns utspel var ändå en väldigt tydlig signal till SvFF om att skaffa sig hårdare kontroll över sina distrikt. Kanske att det är ett av skälen till att SvFF den senaste tiden varit tydligare i sin kommunikation med distrikt och klubbar. Som exempel skrev man så här den 16 april:

”Distriktsförbund och föreningar ska följa Folkhälsomyndighetens föreskrifter med allmänna råd som, med ikraftträdande den 17 april 2020, anger att matcher, träningsmatcher och tävlingar kan genomföras för barn och ungdomar födda 2002 och senare, medan man avråder från tävlings- och träningsmatcher för vuxna.”

Så till den senaste tidens damfotbollsnytt. I går kunde vi se på SVT att Piteå IF tappar cirka 350 000 kronor på att Piteå Summer Games inte blir av i år.

Piteå IF

I samma inslag konstaterar Piteås ordförande Rikard Fahlman att coronakrisen dessutom sannolikt kommer att leda till dyrare reskostnader i år:

”Vi vet ju inte hur allsvenskan kommer att spelas. Där kommer vi antagligen att åka på en smäll med dyrare kostnader för resor och det är en väldigt stor del av våra kostnader. Nu har vi Umeå på 22 mils avstånd, men annars är närmsta matchen Uppsala, så varje bortamatch är med flyg. Det kostar enorma pengar.”

Klubben har redan tappat 100 000 kronor på biljetter de inte kan boka av. Nu är ordförandens förslag att det bör införas en resekostnadsfördelning i damallsvenskan.

EFD:s generalsekreterare Tomas Hoszek svarar så här på det förslaget:

”Om Piteå önskar en sådan lösning behöver den dras med övriga klubbar i damallsvenskan. EFD har inga ytterligare medel att dela ut än det vi redan gör.”

Det återstår att se om övriga damallsvenska klubbar vill släppa delar av sina intäkter för att hjälpa Piteå och Umeå.

Stina Blackstenius

Den största inhemska nyheten de senaste veckorna är ju Stina Blackstenius övergång från Linköping till Göteborg. I förra veckan presenterade GP intressant bakgrundsinfo kring övergången.

I en lång artikel presenterade tidningen utdrag ur det tävlingsärende som gjorde Blackstenius klar för Göteborg. Det visar att tvisten har hållit på sedan den 12 november. Det är nämligen det datum som Göteborg ansåg att klubbarna var överens. En linje som även förbundets skiljenämnd sedan gick på.

I november skrev Göteborg ett spelaravtal med Blackstenius, som man laddade upp i förbundets datasystem Fogis. Däremot lade man aldrig upp något övergångsärende. Och här stannade allt. Här har det tidigare felaktigt stått att Göteborg även la in en övergång i Fogis. Men det var jag som hade läst texten i GP dåligt.

Formuleringen i tidningen är: ”Det enda som saknades var Linköpings FC:s signatur, erfar GP. Den kom aldrig.” Enligt tidningen berodde det på ett par olika saker:

1) LFC fick in nya sponsorspengar, vilket förbättrade klubbens ekonomiska läge.
2) Mimmi Larsson skrev på för Rosengård, vilket gjorde att Linköpings behov av Blackstenius blev klart större.

Först i slutet av februari tog Göteborg ärendet till skiljenämnd, och den 27 mars avgjordes tvisten. Det är lätt att förstå att Blackstenius har haft svårt att hålla fokus den här vintern.

Vi har nyligen också fått veta vad Lotta Schelin har haft fokus på den senaste tiden. Ihop med sin fru Rebecca Schelin har Schelin skrivit en självbiografi som heter ”I huvudet på Lotta Schelin” och som släpps i höst. Den går redan nu att förhandsboka.

I veckan har Sofia Jakobsson fyllt 30 år. Grattis.

På en mycket lägre nivå har division IV-klubben Örgryte IS gjort ett antal fina nyförvärv. Öis är kanske det av de herrelitlag som i år startar damlag från gärdsgårdsserierna som fått minst uppmärksamhet.

Men Örgryte har skaffat sig en stomme av ett gäng tidigare Jitexprofiler. Först anslöt Sofia Skog med damallsvenska meriter från just Jitex och Göteborg FC samt flerfaldiga bandyvärldsmästaren Elin Sandgren, som spelat damallsvenskt för QBIK och Jitex. Och nyligen fick man in ytterligare ett meriterat nyförvärv i Julia Strahl, som spelat i elitettan med Kungsbacka och Jitex.

Skog och Strahl har för övrigt redan gjort mål för Örgryte.

Tillbaka till högsta nivån. Ute i Europa körs diverse hem- eller familjeutmaningar. Här är hur Linda Sembrant löste familjeutmaningen #FamilyChallenge:

I Norge ligger fotbollsträningen nere, och det är stopp för publikmatcher åtminstone till den 1 september.

Det händer ändå lite grand i vårt västra grannland. Bland annat har Martin Sjögren förlängt sitt kontrakt som norsk förbundskapten. Han blir minst kvar över det EM-slutspel som nu är flyttat till 2022.

Sjögren var för övrigt med i Olof Lundh:s podd för några veckor sedan. Då sa förbundskaptenen att han inte tror att storstjärnan Ada Hegerberg kommer tillbaka till landslaget.

Det ledde till en dispyt med båda systrarna Hegerbergs agenter Alan Naigeon och Victor Bernard. Naigeon tycker både att Sjögren hade dålig tajming med sina uttalanden samt att förbundskaptenen gått över gränsen. Agenten säger:

”Jag förstår inte vad han vill säga? Vad måste Ada göra? Måste hon ringa Martin för att få komma tillbaka? Han tar upp det här med jämna mellanrum. Jag förstår inte vad han har för problem?”

Jag har inte hört podden, men jag minns att Ada Hegerberg tog upp ämnet i magasinet Josimar just innan fjolårets VM-slutspel. Det tyckte jag var väldigt dålig tajming, eftersom det tog bort fokus från de spelare som Norge faktiskt hade med till VM. I det länkade inlägget skrev jag att: ”Så agerar inte lagspelare – bara egoister.”

Och vad jag har hört så har agent Naigeon rätt. Ada Hegerberg måste ta initiativet om hon vill tillbaka till landslaget. Och hon måste även be både spelare och ledare om ursäkt. Exakt för vad det är hon behöver be om ursäkt för har jag däremot inte hört något om.

Sjögren har alltså förlängt. En förbundskapten som däremot inte får förlängt är Englands bas, Phil Neville. Han kommer att köra vidare över OS, där det är Storbritannien som skall spela. Däremot leder inte Neville Englands lag i EM-slutspelet 2022.

För övrigt vill Svenska fotbollförbundet förlänga Peter Gerhardsson:s kontrakt att löpa över EM 2022. Gerhardsson har för övrigt gått ner i lön under den period har är korttidspermitterad.

Trots två förluster i Algarve ligger Sverige för övrigt kvar på femteplatsen på världsrankingen, även på den senaste rankinglistan.

Nu under coronatider har det diskuterats och spekulerats kring hur olika sporter, lag och idrottare kommer att klara krisen. För ett tag sedan gick det internationella spelarfacket Fifpro ut med en rapport som sa att damfotbollen som sport kan vara hotad.

Det kändes väl alarmistiskt, även om förstås det finns anledning att fråga sig hur internationella herrfotbollsklubbar kommer att hantera sina damlag nu när det blir kämpigt med ekonomin.

Här i Sverige svarade i alla fall EFD på rapporten med att säga att de trots allt ser framtiden an med optimism:

”Vi analyserar löpande fakta vi har och de signaler vi får från omvärlden. Coronakrisen kommer att övergå till något nytt, och då bygger sig svensk damelitfotboll stark igen.”

Jag är också inne på EFD:s linje. Damfotbollen har blivit så stark att den inte kommer att raseras av den här pandemin. Det är även en åsikt som stöds av svenska spelaragenten Maria Karlsson de Cecco och av en sponsorskonsult vid namn Anders Lindén. Den senare säger till SVT:

”Det genombrottet som kom 2019, med fotbolls-VM och allt som skedde, det går inte att stoppa, tror jag.”

Frågan är om Lyon kan stoppa stjärnduon Dzsenifer Marozsan och Sarah Bouhaddi från att lämna klubben. Den viktiga Lyonduon sägs vara stora prestigevärvningar av Utah Royals i NWSL. Då snackar vi inte bara prestige för klubben, utan också för hela ligan.

Marozsan har varit Lyons bästa spelare de senaste åren. Och om hon lockas från Europas största klubb till USA, då är det en jättevinst för amerikansk klubbfotboll.

Rykten säger att Bouhaddi och Marozsan kommer att ersättas av Atletico Madrids Lola Gallardo och Wolfsburgs Sverigebekanta mittfältare Sara Björk Gunnarsdottir.

Det känns ju faktiskt lite konstigt. För jag ser Gunnarsdottir som en väldigt annorlunda spelare än Marozsan. Men kanske att Lyon försöker att bygga om sitt lag och sitt spel.

Ett lag som håller på att bygga om är Bayern München. I veckan har man gjort klart med tyska landslagsbacken Marina Hegering. Därmed har Bayern på kort tid värvat både Hanna Glas och Hegering till sin backlinje.

De värvningarna antyder att Bayern kommer att tappa backar från den ännu ej avslutade säsongen. För på högerbackssidan har man ju exempelvis redan tyska landslagsspelarna Giulia Gwinn och Kathrin Hendrich. Mittbackar finns det också gott om: Amanda Ilestedt, Simone Boye-Sørensen, Carina Wenninger, Simone Laudehr och Kristin Demann.

Vid en koll på tabellen i Frauen-Bundesliga är det för övrigt inte i defensiven som Bayern har tappat mest på Wolfsburg, utan i offensiven. Wolfsburg har 74–7 i målskillnad, medan Bayern har 43–13. Men visst, backlinjen är ju också en del av offensiven. Så kanske att de nya värvningarna kan hjälpa Bayern både framåt och bakåt. Och München har ju dessutom tidigare gjort klart med Lea Schüller till offensiven för nästa säsong. Så man jobbar ju även på att spetsa till offensiven.

Slutligen noterar jag att Kinas landslag tränar på inför ett avgörande OS-playoff som vi inte vet när det kan bli av.

 

Oj vad Linköping imponerade

Jag kikade in på Valhalla i går för att se cupmötet mellan Göteborg och Linköping. När jag kom dit blev jag lite besviken när jag såg att varken Jessica Samuelsson eller Pernille Harder fanns med i LFC:s trupp.

Men det var också den enda besvikelse jag kände som var kopplad till Linköping. För oj vad laget imponerade. Jag vet inte när jag såg Göteborg bli så överkört på hemmaplan senast. Kanske att jag aldrig sett det.

Det var nämligen klasskillnad. Linköpings spelare var större, starkare och bättre bollspelare. Det kändes lite som ett seniorlag mot ett U20-lag. Och det kunde ha blivit betydligt större siffror än 0–3, även om Göteborg också kunde ha gjort något mål – man skapade faktiskt ett par heta målchanser.

Men ändå, om jag varit Göteborgsledare skulle jag varit bekymrad. Jag såg på klubbens hemsida att tränare Stefan Rehn sa så här efter matchen:

”Jag tror det var bra att få möta ett av de förmodade topplagen redan nu. Nu fick vi lära oss vad som krävs för att mäta oss med de bästa lagen i serien.”

Min tanke när jag lämnade Valhalla var att det krävs förstärkningar i Göteborg om de ens skall kunna drömma om en placering topp tre. Sannolikt behöver man både en rejäl mittback och en stabil innermittfältare – även om behovet på mittfältet känns störst.

Göteborg startade för övrigt så här: Loes GeurtsMaja Göthberg, Beata Kollmats, Freja Hellenberg, Elin LandströmElin Rubensson, Filippa Curmark, Andrine Hegerberg, Nathalie PerssonPauline Hammarlund, Sara Lindén.

Man har alltså en ny elva i år igen. När jag kom hem efter matchen roade jag mig med att kolla vilka tio spelare som spelat flest damallsvenska matcher för Göteborg varje år de senaste tre åren. Ingen av de tio från 2013 fanns med i dagens elva, och bara två från 2014 och tre från 2015.

Även om fler finns kvar i truppen kan man ändå konstatera att Göteborg har haft en makalös genomströmning i truppen de senaste 2,5 åren. Nu är det ju februari och mycket kan förändras, men just nu känns det som att årets Göteborgslag kommer att få kämpa för att bli ett lag för övre tabellhalvan.

Om någon förresten är nyfiken på vilka spelare som gjort flest damallsvenska matcher i Göteborg de senaste tre säsongerna finns listan här:

2013:
22 matcher: Marlene Sjöberg, Marie Hammarström.
21: Kristin Hammarström, Olivia Schough.
20: Catrine Johansson, Yael Averbuch, Anna Ahlstrand, Stina Segerström.
19: Anita Asante, Jessica Landström.

2014:
20: Andrine Hegerberg, Sabrina Viguier, Sjöberg, Manon Melis.
19: Loes Guerts, Kathlene Fernström.
18: Johansson, Annica Sjölund, Lieke Martens.
17: Sofia Skog.

2015:
22: Sjöberg, Hegerberg.
21: Sara Lindén, Melis.
20: Fernström.
19: Arna Asgrimsdottir.
18: Elin Rubensson, Martens.
17: Adelina Engman, Rebecka Blomqvist.

Medan Göteborg flera gånger de senaste åren har försökt bygga om sitt lag från grunden har Linköping haft ganska stor kontinuitet i sin trupp. Och så bra som LFC var i går, så bra har jag aldrig sett dem förr. Det var så stabilt, så kontrollerat.

Om jag inte hade vetat att östgötskorna i omgångar de senaste åren har drabbats av extrem måltorka skulle jag redan nu utropa dem som guldfavoriter. Visst, jag är medveten om att Rosengård har en minst lika stark trupp, men det känns som att Linköping just nu ligger före i lagbygget.

I går satt Renee Slegers, Pernille Harder och Jessica Samuelsson på bänkraden framför mig på läktaren. Ändå var det inte många Göteborgsspelare som hade platsat i Linköpings startelva. Jag hade nog bara tagit med en.

Vad var det då som imponerade så på mig? Framför allt helheten, alltså den defensiva stabiliteten och det faktum att Linköping nästan hela tiden var farligt när man anföll.

Men jag imponerade även av flera individuella spelarinsatser. Inför säsongen hade jag ett stort frågetecken för målvakten Cajsa Andersson. I går imponerade hon på mig. Hon gjorde en makalös räddning på ett närskott från Nathalie Persson vid ställningen 0–1 och hon kom ut bra och avstyrde ytterligare ett par bra Göteborgslägen.

I backlinjen spelade Alexandra Lindberg, Janni Arnth, Magdalena Ericsson och Jonna Andersson. Alla var bra. Bäst var Ericsson – hon var närmast felfri. Jag hade inte sett henne live som mittback förr. Men det jag såg gjorde mig väldigt glad, för gårdagens prestation höll definitivt landslagsnivå. Ericsson spelade sig ur situationerna och hon överglänste Göteborgs landslagsmittback Freja Hellenberg ganska rejält. Hellenberg var förresten ok, men gav mig inga landslagsvibbar.

Mittfältet ägde Claudia Neto. Hon är inte bara en fantastiskt bolltrygg och passningssäker lirare, hon är även en duktig bollvinnare. En klippa helt enkelt. Och faktiskt exakt den spelartyp Göteborg skulle behöva på sitt mittfält.
Utöver Neto spelade Emma Lennartsson och Tove Almqvist på mitten. Almqvist gjorde första målet och är intressant. Stundtals spelar hon i och för sig med väldigt små marginaler och tar på så sätt farliga risker.
Det hindrar inte att jag tycker att hon borde vara väldigt nära Pia Sundhage:s landslag. För Almqvist är en spelare som kan avgöra matcher med sina öppnande passningar. Hon känns som en sådan joker man gärna skulle vilja kunna släppa in från bänken om man hamnat i underläge.

Så till forwardstrion. Där spelade alltid lika stabila Kristine Minde ihop med Stina Blackstenius (ett mål och ett assist) och Fridolina Rolfö. Rolfö, som ser riktigt stark ut den här våren. I går var hon stundtals fullkomligt lysande. Rörlig, bollsäker, stark och smart. Det var bara målen som saknades, hon skapade sig definitivt chanser för att göra både ett, två eller tre.

För mig var Rolfö planens klart bästa forward, även om både Minde och Blackstenius också var bra. I Göteborg visade Pauline Hammarlund klass vid några tillfällen, men tyvärr minns man mest att hon gjorde självmål på hörna (0–2-målet) – även om jag på plats trodde att det var en annan göteborgare som var skyldig…

Och som sagt. Till detta Linköping kan man lägga Slegers, Harder, Samuelsson, Mariann Gajhede Knutsen och Vera Dyatel. Tränare Martin Sjögren kan få angenäma problem framöver om/när alla blir friska.

Jag bytte förresten några ord vardera med Harder och Samuelsson. Harder var spelsugen, men förklarade att hon tvingats vila till följd av en befarad hjärnskakning på fredagens träning. På den träningen gick Samuelsson för fullt för första gången sedan hon fick skadeproblem. Trots det vågade hon inte tro på en plats i OS-kvaltruppen. Samuelsson sa:

”Jag hade nog behövt spela i dag för att komma med.”

Däremot spelade alltså Elin Rubensson för Göteborg. Det syntes att hon var matchovan, men några gånger blixtrade hon till. Framför allt minns man det läckra förarbetet till Nathalie Perssons jättechans. Rubensson byttes ut efter 85 minuter. Det hindrar inte det faktum att hon borde ha övertaget i kampen om den sista backplatsen i Sundhages OS-kvaltrupp.

Pia Sundhage var förresten i Tyskland i går och kollade in Nilla Fischer i Wolfsburgs seriefinal mot Bayern München. Jag hann bara se kortare fragment av matchen, som slutade 1–1. Av det jag såg tyckte jag Fischer såg stabil ut, och hade ett bra passningsspel. Det var en väldigt stängd match.

Den som imponerade mest i offensiven var dock norska Caroline Graham Hansen – hon såg oroväckande kvick och pigg ut. Det var också hon som spelade fram till Tessa Wullaert:s kvittering i 90:e minuten. Se höjdpunkter från matchen här.

 

Göteborg gav Rosengård ännu bättre drömstart

Jag har precis kommit hem från en utflykt till Göteborg och Valhalla där FC Rosengårds damallsvenska drömöppning fortsatte.

Matchen mellan Göteborg och Piteå slutade nämligen 0–0 – ett logiskt resultat i en jämn match. Som jag ser det var Piteå närmast segern sett till spelet, samtidigt berövades Göteborg på minst en straff av en svag domare.

För som jag såg det från läktaren var det solklar straff när Adelina Engman hölls fast av en Piteåförsvarare (Emelie Lövgren?) i den första halvleken. Domare Annika Andric såg situationen men vinkade bort den. Det gjorde hon även i två situationer efter paus där det också osade Göteborgsstraff.

Tyvärr är domarstandarden i damallsvenskan inte alls på samma nivå som spelarna. I dag var exempelvis Andric sämst på planen.

Sett till spelet var dock inte Göteborg förtjänt av någon straff. Hemmalaget är skadedrabbat och saknade ett flertal spelare, bland annat nyförvärvet Elin Rubensson. Hemmalaget saknade tillräcklig kreativitet och löpvilja för att ta sig igenom Piteås välorganiserade lag.

Före paus var det bara Sara Lindén som hittade luckor i Piteåförsvaret. Tyvärr för hemmalaget var Lindén placerad långt ifrån spelet. Hon spelade på högerkanten och Göteborgs flesta uppspel gick mot Lieke Martens till vänster.

Men två gånger fick Lindén bollen centralt framför Piteås backlinje och hittade Engman i fina positioner. Första gången borde det ha varit straff, andra gången var finländskan fri – men sköt utanför.

Efter paus skapade Göteborg lite mer, men närmare än boll i ramen från Martens och ett skott just utanför från vikarierande vänsterbacken Sofia Skog kom man inte.

Piteå vann hörnorna med 8–2 och hade flest målchanser i båda halvlekarna. Pauline Hammarlund och Elin Johansson var hela tiden på hugget i kontringarna. Johanssons rappa steg var definitivt ett orosmoment för Göteborg.

Annars tänkte jag från början mest att jag skulle studera Piteås båda VM-aktuella spelare Hilda Carlén och Emilia Appelqvist. Carlén var inte lättbedömd. Göteborgs avslut var helt enkelt för dåliga för att sätta Pitemålvakten på några svårare prov.

När det gäller Appelqvist gjorde hon en stabil insats. Jag tycker dock att hennes mittfältskollega Josefin Johansson var bättre. Allra bäst i Piteå var Faith Ikidi – hon var grymt stabil.

Piteå visade i kväll att laget har kvalitet att slåss om den femteplats jag tippade dem på. Göteborg visade att de måste ha en skadefri trupp om de skall kunna hänga med i toppstriden.

I och med dagens resultat är Rosengård det enda av de fyra tippade topplagen som står på full poäng efter två omgångar. Risken finns att toppstriden är avgjord på ett mycket tidigt stadium. Kanske kan det här målet av Stina Blackstenius rädda damallsvenskan:

Som det känns nu är det Linköping som är det lag som möjligen skulle kunna hota Rosengård. Men då måste man få igång målskyttet på allvar.

I nuläget känns faktiskt VM som det enda riktiga hotet mot Rosengård. Malmöklubben har tunn trupp och många spelare som skall till Kanada. Tuffa spelscheman och skador skulle kunna ställa till det. Men får Rosengård vara skadefritt kommer de med mycket stor sannolikthet att vinna guldet.

Mästarlaget har spelat två matcher där de förlorat de första halvlekarna med totalt 1–0 och vunnit de andra med 9–0. Tänk hur det kommer att se ut när de börjar spela hela matcher…

Innan det är dags att sätta punkt tänkte jag rekommendera det här klippet från NWSL. Houston Dash satte en mikrofon på sin coach Randy Waldrum i premiären. Det är nytt inom fotbollen – och högst sevärt:

Bilder från damallsvenskan 2014

I går sammanfattade jag damallsvenskan 2014 i ord. I dag följer jag upp med ett gäng bilder.

Under året har jag haft med mig kameran till de damallsvenska matcher jag besökt. Framför allt är tanken att få bilder på så många spelare som möjligt för att kunna bildsätta inläggen här på bloggen.

Det tar ju dock rätt mycket tid att gå igenom och fixa till bilderna och tid har varit en bristvara tidigare under året. Men nu i helgerna har det funnits möjlighet att gå igenom materialet.

Resultatet blev att jag nu har laddat upp 175 bilder från säsongen som gått, bilder på nio av de tolv damallsvenska lagen. Om jag skulle ha namngivit någon eller några spelare på felaktigt sätt välkomnar jag rättelser, men jag tror och hoppas att jag har lyckats identifiera alla rätt.

Här är först ett bildspel:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är även alla de 175 bilderna som miniatyrer:

Marta, Press, Diaz, Kessler, Blackstenius, Angerer med fler

Det har äntligen blivit tid att sammanfatta helgens matcher. Förstås är det Tyresö som blir första anhalt.

Den svenska krisklubben var som väntat bättre än Birmingham från första till sista minut i hemmamatchen. Och jag är rätt nöjd med mitt tips att Tyresö skulle göra två–tre mål i matchen.

Det kändes tidigt att det enda som kunde skaka hemmalaget den målfrossa som laget haft på sistone – och möjligen också Marta.

För Marta höll på att ställa till det, både för sig själv och för laget. Den eftersläng hon bjöd på i den 30:e minuten är ju egentligen oförlåtlig – speciellt när man står på en varning inför matchen. Jag såg ingen repris på situationen, men Radiosportens båda kommentatorer som satt mittför tyckte att det borde ha varit ett solklart rött kort. Och visst såg det misstänkt ut?

Att Marta var ut balans märktes ju även på hennes sätt att slå straffen. Jag gissar att det var en enorm lättnad både för henne, och för lagkompisarna, att hon fick sätta 3–0-målet på övertid.
På ett sätt kan man ju förstå att Marta har det jobbigt. Hon måste ju jaga en ny klubb. För övrigt läste jag att TT skrev att bollen är inte hos världsstjärnan när det gäller Tyresös ekonomi. Men om jag har fattat rätt är det väl just det den är. För eftersom hon inte har fått ut den lön som hennes kontrakt ger henne rätt till så måste väl hon kunna sätta Tyresö Fotboll AB i konkurs vilken dag som helst?

Tyresö har ju nu andra toppspelare än Marta som kan avgöra matcher. Christen Press fortsatte att visa att hon är väl värd den höga lön hon kan kvittera ut. Vilken fantastisk målskytt Press är.
Dessutom visade återigen Malin Diaz härligt hög klass. Talangen var inblandad i många av de avgörande situationerna. Hon fixade ju straffen, och hade den läckra assisten till matchavgörande 1–0-målet och fick ju även assist till 2–0 – även om det mest var en miss. Diaz verkar ändå ha den poänggivande kreativitet som exempelvis Caroline Seger saknar. Fortsätter 20-åringen att spela så här kan hon snart ha tagit över Therese Sjögran:s tröja i landslaget för gott.

Se höjdpunkter från matchen här:

Nu blir det alltså final mot Wolfsburg i Lissabon den 22 maj. Där är tyskorna klara favoriter. Men det borde passa Tyresö utmärkt att få kontra på blixtsnabba spelare som Marta och Press.

Wolfsburg besegrade alltså till slut Turbine Potsdam med 4–2 i hemmareturen. Jag tippade rätt på att Potsdam skulle göra minst ett mål. Däremot hade jag inte räknat med att Wolfsburg skulle göra fyra.
Faktum är att varken Tyresö eller Wolfsburg någonsin har förlorat en Champions Leaguematch. Det är givetvis mest imponerande av tyskorna, som gör sin andra säsong i turneringen.

Att det blev den andra raka finalen skall man framför allt tacka Nadine Kessler för. Även om Lena Goessling och Martina Müller var de Wolfsburgspelare som lyftes fram mest i fjol tyckte jag redan då att karaktärsspelare Kessler var mästarinnornas bästa. Mot Potsdam i söndags var hon fantastisk.

Lagkapten Kessler gjorde själv 1–1 med högerfoten efter ett genombrott. Med vänsterfoten slog hon sedan det fantastiska inlägget till Alexandra Popp:s snygga 2–2-mål. När Popp även nickade in 3–2 var det Kessler som hade dragit upp anfallet, och vid Müllers 4–2 stod Kessler för den fina skarvnicken.
Alltså ett mål, två assist och ett andraassist för Kessler i en Champions Leaguesemifinal. Hyfsat. Se Kessler Show här:

Kessler skall tydligen ha varit nära en övergång till Linköping för några år sedan. Det hade varit en värvning det…

Till Potsdam. De var i överläge i 40 minuter. Men det var inte deras dag. Minuten innan 1–1-målet tvingades formstarka skotskan Lisa Evans lämna planen skadad. Blixtnabba Evans har varit en av världens bästa spelare den här våren, så det var förstås olyckligt för laget. Jag vet inte hur illa det är med henne, men förhoppningsvis är det ingen fara. För även om hon är motståndare till Sverige i VM-kvalet vill man ju få se de bästa spelarna i aktion så ofta som möjligt.

Apropå Potsdam så spelar de ju en gammaldags tysk försvarsfotboll. Bernd Schröder:s man-man-taktik brukar göra att tyska landslagsspelare lämnar klubben när de kommit några år över 20. Norska landslagsspelaren Maren Mjelde funderar nu också på huruvida hon behöver byta miljö för att utvecklas som spelare. Det säger hon i den här artikeln i Bergens Tidende.

Därmed är jag färdig med Champions League för nu, och hoppar över till damallsvenskan. Jag var på Valhalla i söndags och såg Göteborg–Linköping. På läktaren hade jag sällskap av flera välkända profiler. Bland annat var såväl Pia Sundhage, Hollands förbundskapten Roger Reijners och Rosengårdstränaren Jonas Eidevall på plats.

De fick se en match där båda lagen hade anledning att vara missnöjda med att de bara fick en poäng. Göteborg eftersom de totalt sett över 90 minuter var det bättre laget, och borde ha vunnit. Linköping eftersom de missade en straff på slutet.

Linköping har nog ändå störst anledning att vara nöjt med sin poäng. Laget var ju nämligen väldigt reservbetonat. Bland annat spelade norska yttern Kristine Minde mittback i Charlotte Rohlin:s frånvaro. Jag trodde att det jobbet skulle gå till danska Mariann Gajhede Knudsen, men att få in Mindes snabbhet centralt var inte så dumt tänkt. För Minde är en klasspelare, som löste den ovana uppgiften utmärkt.

Skall jag säga något mer om LFC så måste det förstås bli en hyllning av Stina Blackstenius. Det var första gången jag såg henne live, och det gav mersmak. Hon kan ibland se lite kantig ut, men oj vad stark hon är. Och oj vilken förmåga hon har att få med sig bollen. Jag hoppas att Sundhage inte väntar för länge med att ta in Blackstenius i landslagstruppen – för hon är redan redo.

Jag tyckte för övrigt även att 18-åriga inhopparen Tove Almqvist såg ut att vara en intressant spelare. Sett till teknik och smartness kändes det som att hon ligger långt fram. Men hon behöver jobba på sin fysik innan hon är redo för att ta klivet in i startelvan i ett damallsvenskt topplag.

När det gäller Göteborg så hade Manon Melis chanser nog för att göra två–tre mål. Men holländskan har missat väldigt många kanonlägen i de två matcher jag har sett henne. Flera gånger har avsluten varit rätt bleka. Det lär hon inte vara så nöjd med. Å andra sidan är det ett styrkebesked för en forward att hela tiden hamna i bra lägen. Och Melis kommer säkert att göra minst 15–20 mål i år.

Det är ganska tydligt att hon och Sara Lindén inte har lärt sig varandra helt ännu. När deras samarbete börjar bli klockrent kommer smarta Lindén att servera Melis mängder av frilägen. I övrigt i Göteborg tycker jag att Andrine Hegerberg visar klass. Hon har varit väldigt bra både mot Kristianstad och Linköping.

Jag hade som vanligt med mig kameran till Valhalla. Här är några av de bilder jag knäppte:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag var i otakt med sömnen i helgen. Så tidigt i söndags morse var jag vaken och kunde se en fantastisk fotbollsmatch i NWSL. Som ni kanske minns slutade tre lag på samma poäng i grundserien i fjol. Två av dem drabbade samman i söndags morse, nämligen regerande mästarinnorna Portland Thorns och fjolårets ligatvåor FC Kansas City.

Inramningen med drygt 14000 åskådare gav rätt fotbollsstämning. Och det var full fart framåt från båda lagen direkt. Att det bara var 1–0 i halvtid berodde mest på att målvakterna Nadine Angerer och Nicole Barnhardt var fantastiskt bra. Det krävdes straffar för att få hål på dem.
Till slut vann Portland med 3–1 – ett riktigt styrkebesked från ett lag som saknade världsspelare som Alex Morgan, Veronica Boquete, Tobin Heath, Steph Catley och Rachel van Hollebeke. Även om Jessica McDonald blev tvåmålsskytt hette matchvinnarna Angerer och Allie Long. Long är väldigt formstark för tillfället. Hon både fixade och satte straffen till 1–0, och hon stod för den lysande assisten till 2–1-målet.
Hos Kansas var Lauren Holiday lysande. Vilken gudomligt bra spelare hon är. Hade jag varit nästa amerikanska förbundskapten hade jag gjort allt för att skapa en roll åt henne i startelvan.

Höjdpunkter från matchen ser du här:

Även om det inte går att jämföra publiksiffran i Eskilstuna med den Portland har så tänkt jag passa på att hylla succénykomlingarna med några ord. Inte nog med att laget har full poäng och noll insläppta mål efter tre omgångar. Man drog större publik mot Jitex än vad Tyresö gjorde i sin Champions Leaguesemifinal. Imponerande. Och riktigt kul att det är lite damfotbollsfeber i Eskilstuna. För enligt Idrottens Affärers krönikör Åke Stolt är ju damfotboll ointressant för publiken.

Nu känner jag att hag hoppar friskt mellan Sverige och USA. Och Skottland. För jag måste även skriva några ord om skotska playmakern Kim Little. Hon gör verkligen succé i NWSL:s ledarlag Seattle Reign. Mot Houston gjorde hon matchens båda mål, vilket gör att Little leder skytteligan med fyra mål efter tre omgångar. Imponerande.

Nedan är ett klipp med Littles båda mål. I slutet av klippet gör dessutom Sydney Leroux en rätt spektakulär miss. Tur för henne att Seattle ledde med 2–0 där…

För att fortsätta hoppa över Atlanten så imponerar även Piteå IF i damallsvenskan. Med nio poäng efter tre omgångar är man ihop med Eskilstuna de stora skrällgängen. De möts i en högintressant drabbning på torsdag. Då lär inte Emilia Appelqvist vara med. Hennes knä undersöktes med magnetkamera i går. Något besked om vad bilderna visade har jag inte sett ännu. Men tummarna kramas hårt för att allt är helt i knät.

I övrigt i morgon och på torsdag är krislagsmötet mellan Jitex och Tyresö den mest intressanta matchen. Båda lagen står på noll poäng och noll mål hittills. Och båda klubbarna har problem med ekonomin. För utöver att Tyresö blev utan elitlicens igår så höjdes ett varnande finger för Jitex, Umeå IK och Kristianstads DFF. Alla tre måste visa positiva siffror i augusti för att få elitlicens.

Slutligen en liten koll på övriga toppligor i världen. Vi börjar i Norge där stora guldfavoriten Stabaek överraskande tappade poäng genom 2–2 borta mot Trondheims Örn. Utmanarna Lilleström vann däremot med 4–0 mot Grand Bodö, och Mimmi Löfwenius blev målskytt även i sin andra match i toppserien.

I England tog sig Everton, Notts County och Chelsea till semifinal i FA-cupen. De får sällskap av antingen Arsenal eller Birmingham. Vinnaren av den återstående kvartsfinalen ställs borta mot Emma Wilhelmsson:s Chelsea i semifinal.

I Tyskland blev Sofia Jakobsson målskytt när Cloppenburg tog tre livsviktiga poäng  i Frauen-Bundesliga genom att besegra jumbon Sindelfingen med 7–1. Topplaget Frankfurt vann med 3–1 hemma mot Jena, efter att alla matchens fyra mål fallit under de första 13 minuterna. Frankfurt leder ligan med tre poäng före Potsdam, som dock har spelat två matcher färre. En av dem går hemma mot Leverkusen nu på torsdag.

I Japan tog Urawa Reds sin femte raka seger. Tvåa är lite oväntat Vegalta Sendai. Än mer överraskande är att de senaste två årens båda topplag Inac Kobe Leonessa och NTV Beleza har inlett knackigt. Kobe är med fem poäng bara två över negativt kval. Beleza står på åtta poäng, och är alltså redan sju bakom Reds. Jumbolaget i ligan heter för övrigt FC Kibikokusaidaigaku Charme. Det är när man ser sådana namn som man är lycklig att man inte jobbar på radio… Kibi, som de kallas, är poänglöst efter fem omgångar.

Apropå Japan så skall landet spela Asiens VM-kval i mitten av maj. Där ställs man bland annat mot Australien, som står utan förbundskapten. Holländska Hesterine de Reus fick nyligen sparken till följd av missnöje från spelarna. Nu vikarierar Alen Stajcic som kapten. Knappast ett klockrent upplägg strax inför ett avgörande kval.

Men Australien skall ju vara bra nog att ändå kunna spela till sig en VM-plats. Och kanske kan de återta Tom Sermanni som ju blivit tillgänglig igen…

Linköping–Göteborg, Tyresö, Kristianstad och världsbacken Fischer

Linköping slog ut regerande mästarinnorna Göteborg med 3–1 i Svenska cupen, och visade att vill vara första utmanare till toppduon Rosengård och Tyresö den här säsongen. Om nu Tyresö kommer att ha råd att vara ett topplag.

Jag har följt kvällens match via Göteborgs utmärkta direktrapportering på Twitter och Facebook. Enligt den var gästerna lite bättre i spelet i den första halvleken.
I LFC startade japanska nyförvärvet Aya Noguchi. Hon byttes dock ut i halvtid, och ersattes av Stina Blackstenius. En intervju med Noguchi, gjord innan matchen finns för övrigt här:

Under matchens sista halvtimme kom målen. LFC gjorde de tre första. Det var i tur och ordning Rene Slegers, Blackstenius och Emma Lennartsson. På övertid reducerade Manon Melis.

Apropå nyförvärv så bytte Göteborg in Sofia Skog i halvtid. Hon presenterades som nyförvärv tidigare i dag, och blir den fjärde spelaren som går från Jitex till GFC inför den här säsongen.

Noterbart kring dagens cupmatch var att den bara sågs av 137 åskådare. Det är verkligen ingen rolig siffra.

* Nu har damfotboll.com vaknat i Tyresöfallet. Dagens artikel om att EFD ger Tyresö sitt fulla stöd är intressant. Fast vad säger den egentligen? För när EFD:s tillförordnade generalsekreterare Anna Nilsson säger att:

”I dagsläget är det inte aktuellt att vidta några speciella åtgärder, utan EFD ger sitt fulla stöd till Tyresö precis som till alla andra föreningar som är anslutna.”

…skall det väl sättas i det ljus att Tyresö i dagsläget inte har brutit mot reglerna på ett sätt som motiverar några speciella åtgärder. Men på torsdag är det borgenärssammanträde, och startas därefter det ackordsförfarande som man pratat om – då är plötsligt läget ett helt annat.

Det blir intressant att höra vad EFD och Nilsson säger då. Hon konstaterar ju nämligen också att:

”Vi har ett regelverk att följa.”

* Tyresö är dock inte den enda föreningen i damallsvenskan som har problem med ekonomin. Jag skrev i går om att Kristianstad gick back med drygt en halv miljon kronor i fjol. Klubben står även utan ordförande, och sportchefen Henrik Nygren har förklarat för tränare Elisabet Gunnarsdottir att köpstopp gäller. Om allt det, och en skada på Linnea Liljegärd, går att läsa här.

* Till Tyskland. I morgon eftermiddag, 15.30 spelar landets båda Champions Leaguelag Wolfsburg och Turbine Potsdam sina matcher i veckans omgång av Frauen-Bundesliga. Wolfsburg ställs mot jumbon Sindelfingen, medan Potsdam har lurigt bortamöte med Duisburg.

Redan nu vid midnatt går det att se tysk fotboll på svensk tv. Då sänder nämligen Eurosport Tyskland–Ghana från F17-VM.

* Slutligen bara en liten fundering kring en sak Pia Sundhage sa till SVT vid gårdagens presskonferens. 7.00 in i det här klippet säger vår förbundskapten så här:

Nilla Fischer – hon kommer att bli en världsback.”

Kommer att bli? Fischer var i fjol den enda backen som nominerades till Ballon d’Or – det officiella priset till världens bästa spelare. Om hon inte redan är en världsback så måste väl Fifa anse att det inte finns några sådana för tillfället…

Korsbandsskada, comeback, semiskräll, svenskmål och en makalös frispark

Vi är bara ett par veckor in i träningsmatchsäsongen, och korsbandsskadorna har redan börjat slå till.

Jitex var nederlagstippat sedan tidigare. I dag drabbades man av ett riktigt tungt avbräck när Robyn Dekker blev korsbandsskadad. Den tilltänkta lagkaptenen skadade sig i träningsmatchen mot hennes senaste klubb, Hovås/Billdal. Elitettanlaget vann dessutom med 1–0.
Enligt länkad artikel skall Mölndalsklubben leta ersättare. Det känns nog nödvändigt.

Här är ett klipp med höjdpunkter från dagens match:

Dagens mest anmärkningsvärda resultat var Linköpings 6–0-seger borta mot Kif Örebro. Även om Kif saknade ett par spelare ser LFC riktigt starkt ut. För Örebro är ju ett lag som borde kunna slåss om en plats på den övre tabellhalvan i år. Stämmer formationen på LFC:s hemsida spelade Jonna Andersson vänsterback. Det tycker jag känns som ett intressant experiment.

Kristine Minde känns som ett av de bästa nyförvärven i årets damallsvenska. Hon stod för två av LFC:s mål. Östgötalaget var ju för övrigt inte heller ordinarie. Jessica Samuelsson och Charlotte Rohlin saknades bland annat. LFC har ju redan också drabbats av en korsbandsskada i form av Linda Sällström.
Även LFC skall ha in en ersättare. Enligt den här artikeln tittar man på utländska alternativ.

Lisa Ek

Lisa Ek

Efter två negativa korsbandsrapporter kommer här en positiv. För Lisa Ek är tillbaka i spel. Mittfältaren spelade 30 minuter när FC Rosengård vann med 2–0 mot Fortuna Hjörring i dag. Rosengårds målskyttar var Anja Mittag och Nathalie Persson.

Flera allsvenska lag har i helgen ställts mot division 1-motstånd. Gissar att tanken är att få träna anfallsspel. Oavsett hade Göteborg det alldeles för lätt mot Mariebo i Huskvarna. Det var 7–0 i halvtid, och 13–0 till slut. Noterbart var att fjolårets Jitexspelare Sofia Skog ingick i Göteborgs trupp.

Fler matcher med division 1-motstånd. I går vann Vittsjö med 2–1 mot Växjö DFF efter mål av Sofie Andersson och Stattenaförvärvet Johanna Ejdelind medan Eskilstuna vann med 6–0 mot Örebro Söder efter att fjolårets skyttedrottning Felicia Karlsson gjort två av målen.

Sofie Andersson

Sofie Andersson

Slutligen vann AIK i dag mot Bollstanäs med 4–3 efter två mål från Sarah Storck.

* Så utomlands. I Australien skrällde sig Brisbane Roar i morse till den stora finalen i W-league. På bortaplan besegrade man grundseriens segrarlag Canberra United med 2–1 efter att alla tre mål kommit i samband med hörnor.
Inför 1148 åskådare i ösregn chockade Brisbane hemmalaget genom att ta ledningen på nick genom Kim Carroll redan i fjärde minuten. Caitlin Munoz nickade in kvitteringen, men i början av den andra halvleken avgjorde Elise Kellond-Knight på ett skott som målvakten borde ha räddat. Se höjdpunkter på det här klippet.
I natt avgörs om det blir Sydney FC eller Melbourne Victory med Jessica Samuelsson som får ta emot Roar i finalen nästa helg.

* Sofia Jakobsson blev första målskytt i dagens tyska svenskmöte. Hon utnyttjade ett misstag från Verena Faisst, och sköt in ledningsmålet ur halvdålig vinkel. Wolfsburg var dock som väntat en klass bättre än Cloppenburg, och Nadine Kessler kvitterade efter ett snyggt anfall tre minuter senare.

Nadine Kessler

Nadine Kessler

Matchen avgjordes i vänster utkant av Cloppenburgs straffområde under ett par minuter i den andra halvleken. Båda gångerna var det Zsanett Jakabfi som fälldes. Först fick Cloppenburgs österrikiska vänsterback Verena Aschauer sitt andra gula kort efter en fällning precis utanför straffområdet.
Strax efter trampade den tysk-turkiska inhopparen Aylin Yaren – som ju har gjort två säsonger för LdB FC Malmö – olyckligt på Jakabfis högerfot, bara centimetrar innanför straffområdet. Domaren pekade korrekt på straffpunkten, från vilken Martina Müller var hur säker som helst.

I underläge 2–1 och med decimerat manskap var Cloppenburg ett slaget lag. Wolfsburg kunde till slut vinna med 4–1. Nilla Fischer var stabil i hemmalagets backlinje. Jakobsson var pigg, och var nära att göra ett mål till. Men hennes hårda skott smet en halvmeter över ribban.  Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet.

Nästa vecka kan Frauen-Bundesliga avgöras. Då spelas toppmatcherna Frankfurt–Wolfsburg (sänds på Eurosport på lördag) och Bayern München–Turbine Potsdam. Hemmasegrar i båda matcherna, och Frankfurt är nära guldet.

* Slutligen till Spanien. Veronica Boquete har korrekt fråntagits ett av sina mål mot Makedonien, och står numera bara som tvåmålsskytt. På det här klippet ser man att hon och före detta Tyresökompisen Jennifer Hermoso gör två mål vardera.

Men huvudanledningen till att kolla in klippet är Sonia Bermudez fantastiska frispark till 2–0. Det går inte att placera bollen så mycket bättre.

Tre nya till brandskattat Jitex

gp.se kan man nu läsa om att Jitex värvar tre nya spelare. Det handlar om Amanda Östervall (17 år, Huge), Anna Furberg (23, Hovås/Billdal) och Sofie Erlandsson (22, Torslanda).

Samtidigt tappar man i princip hela årets startelva. Fridolina Rolfö (Linköping), Annica Sjölund och Kathlene Fernström (Göteborg FC), Frida Höglund (slutar), Minna Meriluoto (Vittsjö), Mimmi Löfwenius (LSK Kvinner) och Rebecca Johnson (Bergdalen) har presenterats för nya klubbar. I dagens Borås Tidning berättar lagkaptenen Sofia Karlsson att hon kommer att varva ner i någon klubb i Göteborgsområdet. Och Emma Wilhelmsson har ju varit och provspelat med Chelsea.

Enligt bloggen Spelare 12 har även Elin Sandgren, Sofia Skog, Amanda Fredriksson och Mikaela Uthas beslutat sig för att lämna.

Julia Wahlberg

Julia Wahlberg

Stämmer det kommer klubben bara ha kvar en av de spelare som fanns med i startelvan fler än tio gånger under året, och det är 18-åriga Julia Wahlberg. Jag har hört uppgifter om att hon har haft flera anbud, men tackat nej med tanke på att hon har ett halvår kvar på gymnasiet.

Kvar är också duktiga målvakten Jennifer Falk, och finska landslagsspelaren Leena Puranen. Den nya trion kan visa sig vara tre oslipade diamanter, men de är alla helt oskrivna kort. Och i nuläget riskerar Jitex upplaga 2014 att bli tidernas damallsvenska slagpåse. För sist i serien lär man komma, om inte något dramatiskt händer. Men hur skulle det gå till? För det är inte lätt att bygga trupp utan pengar.

* I förra inlägget skrev jag om Chiles seger mot Skottland. I natt blev det klart att Chile spelar final i fyrnationsturneringen. Brasilien och Kanada spelade nämligen 0–0 i en tråkig match.

Jag såg den första halvleken, och visst var tempot betydligt högre än i matchen Chile–Skottland. Men det var så högt att inte de inblandade spelarna behärskade det. Det blev inget ordnat spel, utan mest hafsigt passningsspel och hämningslösa tacklingar.

Inställningen var det inget fel på. Båda lagens spelare kastade sig in i duellerna. Men målchanserna lyste med sin frånvaro, och i halvtid tyckte jag att jag redan hade försakat tillräckligt mycket sömn på matchen.

Det här klippet med matchens höjdpunkter får mig att tro att beslutet att hoppa den andra halvleken var smart:

För övrigt har jag hittat ett bättre klipp från Brasiliens 3–1-seger mot Skottland. På det kan man se båda Debinha:s mål, och hur otroligt känsligt Hayley Lauder placerar in Skottlands reducering i krysset. Så inlägget Vass Marta – chilensk skräll är uppdaterat.

Och alla mål från Chile–Skottland finns på den här länken.

Tveksamma domslut sänker Mallbacken?

Mallbacken hade inte marginalerna med sig i dag. Två tveksamma situationer blev till straffar som kan visa sig kosta värmländskorna en plats i damallsvenskan 2014.

Efter diverse tvekan valde jag att köra till Mölndal för att se bottenmötet Jitex–Mallbacken i dag. Jag trodde att jag kom en kvart för sent, men eftersom Mallbacken också hade varit sena var avspark uppskjuten – och jag kom precis lagom.

I vintras såg jag just de här två lagen göra upp i en träningsmatch. Jag var skeptisk till det jag såg av Mallbacken då, och jag kände mig tveksam till hur laget skulle klara sig i högsta serien. Defensiven var darrig, och de släppte till flera rena frilägen. Däremot imponerades jag av Julia Karlenäs och Mimmi Larsson.

I dag var det ett mycket stabilare Mallbacken jag fick se. Det handlar om ett lag som utan tvekan förtjänar sin damallsvenska plats, och som är värt att få bygga vidare nästa år. Mallbacken är verkligen ett lag. Man har en skön trygghet i defensiven, och nämnda Mimmi Larsson är blixtrande snabb och därmed ett bra vapen i kontringarna. I halvtid ledde värmländskorna i kväll med 1–0 efter att amerikanska backen Blakely Mattern hade nickat in en hörna.

Trots att Jitex hade haft mest boll, och att jag räknade till 2–2 i klara målchanser före paus, kändes inte bortaledningen orättvis så långt.

Under de första 20 minuterna i den andra halvleken räknade jag in en bra målchans till för Jitex. Men Mallbacken hade fortsatt god kontroll.

Sedan kom situationen som kan avgöra den damallsvenska bottenstriden. Jag var en av de fyra–fem personer som hade bäst placering. Ändå kan jag inte avgöra om domslutet var korrekt eller inte.

Inbytta Jitexforwarden Sofia Skog utmanade en Mallbackenback, som jag tror var målskytt Mattern. Skog fälldes vid straffområdeslinjen, och både hon och Mattern föll in i straffområdet. Domaren Annika Andric från Västerhaninge befann sig nära situationen, och blåste direkt – för frispark. Andric pekade på att bollen skulle läggas upp en halvmeter utanför straffområdet, och ställde upp Mallbackens mur.

Själv stod jag nästan exakt i linje med straffområdeslinjen, fast på bortre sidan från situationen sett. Min blick i ögonblicket var inte riktad mot fällningen, så jag kan inte med säkerhet säga var den skedde. Men den spontana tanken var att ”undra om inte fällningen ändå var inne i straffområdet”. Men jag är så osäker på min sak att om jag hade varit domare så hade jag nog fegat, och trots allt valt att döma frispark någon decimeter utanför linjen.

När muren var uppställd klev assisterande domare Almir Halilovic in i handlingen. Han hade inte gjort något väsen av sig tidigare i situationen. Däremot hade han tagit några kliv in på planen. Nu ropade han till sig Andric, och de båda diskuterade en stund.

Först kom Jitex kapten Sofia Karlsson fram och undrade vad som stod på. Sedan även Mallbackens Helena Frykestam. Båda blev bortmotade. När diskussionen var över tog Andric några steg framåt och pekade på straffpunkten. Jitexspelarna jublade, medan Mallbackens inte trodde sina ögon.

Straffen satte Fridolina Rolfö hur säkert som helst. Efter kvitteringen tappade Mallbacken lite av sin stabilitet. På slutet hade Jitex ytterligare fyra riktigt bra chanser att även vinna matchen. Närmast ett segermål kom Mimmi Löfwenius, som hade ett skott i ribbans underkant, men returen gick ut i planen, och en back hann peta undan bollen framför fötterna på Sofia Skog.

Matchen slutade 1–1 – och den straff som Jitex tilldelades efter de något udda turerna kan visa sig vara den faktor som avgör vilket lag som åker ur damallsvenskan i år.

Som sagt, det känns möjligt att det blev ett korrekt domslut. Men man hade gärna velat veta vad som gick runt i domare Andrics huvud när hon stod där och diskuterade med sin assistent. Han hade ju inte vinkat spontant för straff. Men nu fick han ändå henne att ändra sitt tidigare domslut. Hur säkra kan duon egentligen ha varit på att de dömde rätt?

Från Jitex matcher dyker det ju ofta upp tv-klipp. Det skall bli intressant att se om det läggs upp något på den här straffsituationen. Och om det i så fall går att bedöma utifrån klippet om straffen var korrekt dömd eller inte.

Dagen blir extra jobbig för Mallbacken då även resultatet i dagens andra match gick emot. Och att den matchen också avgjordes på en tveksamt dömd straff. Situationen som gav Piteå straff mot Umeå finns på det här klippet. Även här valde domaren att diskutera med sin assisterande innan hon beslöt sig för om förseelsen skedde innanför eller utanför straffområdet.

Personligen tycker jag att Clara Markstedt fälls av Katrin Jonsdottir utanför linjen, och att de faller in i straffområdet. Men jag gissar att det är en sådan situation där domaren kan anses göra rätt både om hon blåser frispark och straff.

För Piteå är förstås domslutet rena jackpoten. Segern gör ju att avståndet ner till nedflyttningsstrecket numera är fem poäng. För Mallbacken kan alltså de två straffmålen bli förödande. I stället för egen seger, och avancemang till tionde plats är man kvar under strecket. Och på lördag väntar laget som ligger just ovanför – Kristianstads DFF. Räkna med att det kan bli en nervös historia…

Nervöst blir det även i morgon. Då lottas nämligen årets båda utslagsomgångar i Champions League. Det blir förstås framför allt väldigt spännande att se vilken lottning Tyresö får. För turneringens skull får vi hoppas att vårt svenska mästarlag slipper något av de fem–sex storlagen.

Tillagt i efterhand: Klippet från matchen Jitex–Mallbacken går nu att se nedan. Och det är verkligen på gränsen. Eller kanske just utanför den…

Bra statistik, men inte pålitlig

För ett tag sedan klagade jag i två raka inlägg (här och här) på den officiella statistiken i damallsvenskan.

Min kritik i första inlägget gällde det mål (1–0-målet i matchen Tyresö–Linköping) som Christen Press antingen skall stå som målskytt eller passningsläggare till – men där amerikanskan fortfarande inte fått någon poäng.
Vi som sett alla repriser vet ju att Press skott tog i ribban, och studsande innanför mållinjen. Alltså borde det vara hennes mål. Men om domarna vidhåller att de inte bedömde att bollen var inne så skall Press åtminstone ha en assist – då Kirsten van de Ven ju slog in returen.

Min andra kritik gällde ett assist i matchen Sunnanå–Göteborg (0–2-målet) som Anita Asante absolut borde bokföras för.

Innan jag fortsätter kritisera statistiken vill jag dock poängtera att vi i Sverige ligger väldigt långt framme när det gäller statistik och rapportering kring damfotbollen.

Damfakta.se och livescore på svenskfotboll.se är utmärkta verktyg, där man snabbt kan följa utvecklingen i våra två högsta serier. Vad jag vet finns det knappt någon motsvarighet i något annat land. Och om det gör det så välkomnar jag länkar till de statistikverktygen.

Eller ja, två bra direktrapporteringar känner jag till. Dels Uefas utmärkta för Womens Champions League, dels tyska liveticker för Frauen-Bundesliga. Men i England, Frankrike eller Norge hittar jag inte någon lika utförlig direktrapportering som den svenska. Inte i USA heller.

I Sverige har vi alltså även bra rapportering från våra andradivision – och det är väl unikt? Så för ambitionen utdelas en guldstjärna.

Däremot är tyvärr trovärdigheten i rapporteringen högst tveksam. I går var jag säker på att jag såg Jenny Hjolman spela fram Emmelie Konradsson till Umeås 1–1-mål mot Jitex. Assisten står dock på Elin Landström – som var den som gav Hjolman bollen.

När jag dessutom nu ser det här klippet med matchens höjdpunkter så känns det väldigt tveksamt att Sofia Skog kan få assist till Annica Sjölund:s 1–0-mål. Frågan är om Skog ens rör bollen i situationen. Och även om hon har någon lättare touch så är det definitivt inte hon som lägger fram bollen till Sjölund. Det ser ut att vara Umeås Alexandra Nilsson som inte får någon kraft i sin rensning.

En annan sak. Flera gånger under året – även i herrarnas allsvenska – har jag sett hur målvakter räddar skott eller frilägen så att bollen går ut till hörna. På livescore på svenskfotboll.se bokförs dock bara en hörna. Inte något avslut.

I halvtid på en damallsvensk match i Borås 2011 frågade jag de som skötte statistiken hur det kom sig att gästerna bara hade bokförts för ett avslut mot mål. Jag hade ju sett hur Dalsjöfors kanadensiska målvakt Erin McLeod hade gjort fyra–fem räddningar – några av dem riktigt spektakulära.

Svaret jag fick var att målvakten räddade bollen till hörna så skulle man bara fylla i hörna, och inte något avslut.
Det verkar vara fler statistiker som jobbar efter samma högst tveksamma linje. Följden av det blir ju bland annat att målvakterna bokförs för en klart mycket lägre räddningsprocent än vad de borde ha.

Man kan tycka att det inte är relevant vem som gör mål, vem som spelar fram, vem som räddar ett skott eller vem som skjuter. Och visst, det är hur många mål de olika lagen gör som är den enda riktigt relevanta statistiken.

Men har vi ändå detaljerad statistik från matcherna bör den vara så korrekt som möjligt. Och vinnare av skytteligor och assistligor är dessutom något som olika spelbolag erbjuder spel på. Om de ligorna då avgörs på högst godtyckliga – för att inte säga helt felaktiga – grunder så är det förstås riktigt illa för damfotbollen.

Jag är ingen spelare och har inte koll på exakt vad man kan satsa pengar på kring damallsvenskan. Men ju mer som är spelbart, desto bättre för intresset kring serien.

Och vinnare av skytteligan lär man ju definitivt kunna spela på. Därmed kan det där målet som Christen Press har gjort, men inte är bokförd för, kunna kosta någon ganska stora pengar framåt senhösten.

Jag hoppas verkligen att det finns klara riktlinjer för hur man skall gå till väga för att rapportera målskytt och passningsläggare så korrekt som möjligt. Samt att det finns möjlighet att korrigera fel när man ser sådana i efterhand.

Apropå det så hoppas jag att vi snart får se målkavalkader från damallsvenskans åttonde och nionde omgångar – på samma sätt som EFD tog fram från seriens sjätte och sjunde.

Är Hanna Terry Sundhages svenskamerikan?

Såg på Anders Nilssons blogg att en Hanna Terry finns med i den senaste U23-truppen. Kan det vara den svenskamerikan som Pia Sundhage nämnt som skulle kunna vara EM-aktuell?

Här är hennes profil på Northeastern Athletics hemsida. Där står det att hon drömmer om att få spela i det svenska landslaget.

Annars håller jag med Nilsson om att det spontant känns konstigt att varken Sussie Nilsson eller Lina Hurtig är med i truppen. Fast det finns kanske några naturliga förklaringar till det.

* Linköping och Jitex tog i dag varsin storseger mot småländskt elitettanmotstånd. Jitex körde över Öster med 6–1 efter mål av Fridolina Rolfö, Sofia Skog, Elin Sandgren, Amanda Fredriksson, Mimmi Löfwenius, och Frida Höglund. Däremellan hade Erika Gabrielsson gjort Östers tröstmål. Linköping slog Kalmar med 4–1 efter mål av Pernille Harder, Stina Blackstenius, Renee Slegers och Petra Larsson. Det var dock Kalmar och Sofie Persson som gjorde matchens första mål.

Piteå träningsspelade också i dag. Det blev 6–0 mot finska HJK efter två mål av June Pedersen. Övriga målskyttar: Lotta Ökvist, Victoria Forsmark, Lisa Renlund och Klara Grahn.

* I helgen drar Frauen-Bundesliga igång på allvar. Visst är redan tre av söndagens sex matcher uppskjutna.
Fast samtliga lagen på den övre tabellhalvan ser ut att få spela sina matcher. Även om topptrion Wolfsburg, Potsdam och Frankfurt är favoriter i sina matcher känns det som att de inte skall känna sig helt säkra på hårda och chansartade vinterplaner.

De matcher det handlar om är Freiburg–Turbine Potsdam (11.00), Frankfurt–Essen-Schönebeck (14.00) och så den tv-sända (DFB-TV) matchen Wolfsburg–Bayern München (14.00).

* Apropå Frauen-Bundesliga så hjälper konkurrenterna nu till i kampen för att rädda konkurshotade Duisburg. Enligt framba.de går pengarna från Turbine Potsdams pågående aktion på ebay till Duisburg.
I den auktionen kan man bland annat bjuda på en signerad svensk landslagströja, skänkt av Antonia Göransson. Just nu ligger högsta budet på 210 euro. Se auktionen här.

Bilder av Jitex och Djurgården

Det har blivit dags för ännu ett bildspel.

Den här gången kommer det från Valhalla IP, och det damallsvenska mötet Jitex–Djurgården 3–0. Den matchen har jag tidigare skrivit om här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Jitex värvar stjärna från F20-VM

Jitex lämnar inget åt slumpen i kampen för att behålla en rejäl marginal ner till nedflyttningsstrecket. Mölndalsklubben värvade två nya forwards precis innan transferfönstret stängde.

Dels plockade de 18-åriga talangen Mimmi Löfwenius från Göteborg FC. Dels hämtade de Nigerias bästa målskytt i det pågående F20-VM:et, 18-åriga Francisca Ordega – som därmed blir utlänning nummer 70 i årets damallsvenska.

Som bekant har Jitex tappat två forwards under sommaren. Dels har kanadensiska landslagsspelaren Christina Julien återvänt till sitt hemland. Dels drog finska landslagsspelaren Annica Sjölund av korsbandet för ungefär en vecka sedan.

Jag såg ju Jitex 3–0-seger mot Djurgården i lördags. Och visst kändes de lilaklädda något trubbiga framåt.
Samtidigt tyckte jag att Sofia Skog visade positiv inställning, och var nära att jobba fram chanser flera gånger. Och jag tänkte att hon nog kan komma att göra nytta framöver.

Men Jitexledningen har alltså gjort bedömningen att de behöver bredda sin forwardslinje.

Mimmi Löfwenius först. Henne har jag bra koll på. Den Alingsåsbördiga forwarden spelade ungefär 1,5 år för Dalsjöfors, och hann där visa att hon har såväl bollbehandling, fräckhet som fart för att bli en riktig toppspelare.
Hon är bra i djupled, och gör ofta det oväntade, vilket kan göra det svårt att hänga med – både för med- och motspelare.

Löfwenius är född 1994, och var med i Sveriges guldtrupp i F19-EM tidigare i år. Hon har väckt uppmärksamhet för sitt hysteriska målfirande i samband med landskampen mot Italien. Se det på den här länken.

Francisca Ordega är född 1993. Jag har sett henne i några matcher i pågående F20-VM. Där har hon gjort fyra mål, och visat både snabbhet och förmåga att vara på rätt ställe när det hettar till. En sådan spelare har Jitex saknat. För i nuläget leder Sjölund den interna skytteligan på fyra mål. Delad tvåa ligger lagkaptenen och mittbacken Sofia Karlsson.

Fifa skrev en text om Ordega nu under F20-VM. Den hittar du här. Och här är ett klipp från 4–0-matchen mot Italien, där Ordega gjorde Nigerias tre första mål. Hon har skrivit på för resten av säsongen, med option på förlängning även över nästa år.

* Därmed är det läge att även skriva några ord om morgondagens semifinaler i just F20-VM. Som bekant sänds matcherna i Eurosport. Kul är att matcherna rymmer fyra lag från fyra olika kontinenter. En signal om att damfotbollen är en sport med stor spridning.

Vill man se Francisca Ordega, spelar hon och hennes Nigeria i den första matchen klockan 9.00 mot USA.
Sett till spelmässiga kvaliteter hittills i mästerskapet håller jag Nigeria som favoriter i den matchen. Efter gruppspelet hade jag satt 75–25 i nigeriansk fördel.

Efter kvartsfinalerna ser jag det här som en ren 50–50-match. Och sådana brukar ju USA vinna…

Afrikas representanter har flera intressanta spelare i Ordega, Desire Oparanozie, Esther Sunday och några till. Men de vacklade i kvartsfinalen, och behövde förlängning för att besegra Mexiko.
Samtidigt visade USA att det här laget också har den klassiska, amerikanska vinnarinstinkten. De vann också sin kvartsfinal efter förlängning. Man gjorde det mot Nordkorea, efter att ha fått bättre fart i kontringarna genom att spela blixtsnabba Kealia Ohai som forward.

* Semifinal nummer två startar 12.30 och känns som den moraliska finalen. Där möts arrangörslandet Japan och regerande mästarinnorna Tyskland.

Båda lagen vann sina kvartsfinaler rätt smärtfritt. Trots japansk hemmaplan håller jag dock tyskorna som favoriter med hela 70–30. Orsaken är defensiv.

Lagen känns ganska jämna när man pratar spets i anfallsspelet. Men medan Japan har haft stora problem med att freda sig i eget straffområde så har tyskornas målvakt Laura Benkarth ännu hållit nollan genom turneringen. Jag tror att den japanska backlinjen kommer att få stora problem med vassa Lena Lotzen – som står på fem mål hittills.
Och så har Tyskland ett sparkapital. Deras storstjärna Dzsenifer Marozsan – som var med och tog guld 2010 – har ännu inte gjort något mål. Fast hon ligger bakom väldigt mycket framåt, och det är en njutning att se hennes bollbehandling i skarvar och mottagningar.

Den enda spelare in mästerskapet som kan mäta sig med Marozsan när det gäller fotbollsestetik är Japans affischnamn, den läckra liraren Yoko Tanaka. Hon har precis som Lotzen gjort fem mål. Och Tanaka måste nog spela på toppen av sin förmåga om Japan skall kunna nå finalen.

Men jag tror att Tyskland vinner med 2–0.

Lång genomgång av fullspäckad helg

Dags för en genomgång av helgens matcher. Först blir det ytterligare en kommentar kring supercupen. Efter att ha sett Christen Press i två matcher känns hon hyperintressant.

Amerikanskan har verkligen en grym snabbhet. Men kommer hon att göra några mål?
Hennes förstatouch har hittills visat sig hålla betydligt högre klass än snabbheten. Fast å andra sidan, om Torbjörn Nilsson kan lära henne att springa i rätt ögonblick, och dessutom förbättre hennes bollbehandling – då finns det nog inga gränser för henne.

Här är ett klipp med höjdpunkter från supercupen. Där kan du se Lisa Ek:s läckra nickmål, samt att Kristin Hammarström inte bara stod för en tavla – hon gjorde även högklassiga ingripanden.

* Som jag berättade redan häromdagen var forwarden Danesha Adams klar för Vittsjö. Adams spelade ifjol för WPS-finalisten Philadelphia Independence. Hon hoppade in i finalen, och slog en straff i den avgörande straffläggningen med mål som resultat.
Hon var inte med när Vittsjö vann med 5–1 mot IFK Kalmar idag. Målen där gjordes i tur och ordning av Emma Sjödahl, Sandra Adolfsson, Adolfsson igen, Kirsty Yallop och Emma Unkuri.

* Kristianstad vann Norrporten cup efter 4–0 idag mot Piteå. Susanne Moberg gjorde de två sista målen. Dessförinnan hade Elin Nilsen gjort 1–0 och Katrin Omarsdottir 2–0.
Igår kryssade Kristianstad mot Umeå, 1–1. Här är ett klipp som visar lagets mål i den matchen.

Norrporten cup har för övrigt varit ett bra underlag för hur man skall tippa mittenlagen i damallsvenskan. Det enda som saknats i cupen är Jitex. Så mitt aktuella tips om en femteplats för Kristianstad känns rätt bra just nu…
I övrigt vann Kif Örebro idag med 1–0 mot Umeå efter att Marie Ståhlberg gjort målet på ett långskott i tolfte minuten. I den match från igår som jag inte rapporterat spelade Piteå 0–0 mot finska P35-Vantaa.

* Nämnda Jitex går som tåget den här försäsongen. Igår besegrades norska Sarpsborg med 2–0 efter att Sofia Skog och Leena Puranen gjort målen. Sex matcher har inneburit fem segrar och ett kryss. Gör Jitex årets lyft i tabellen?

* AIK spelade 1–1 mot Kvarnsveden igår efter mål av Therese Boström. Det är knappast ett resultat som skrämmer motståndarna i allsvenskan. Däremot är det ett resultat som bygger på tron att AIK kanske trots allt inte är starkt nog för att ha någon större chans att hänga kvar i högsta serien.

* Djurgården fick äntligen vinna, och det rejält när Vasalund igår besegrades med 7–1. Madeleine Stegius gjorde hela fyra mål. Övriga målskyttar var Matilda Rosqvist, Mia Jalkerud och Linda.

* Så utomlands. Vi börjar i Boston, där Kanada slog Brasilien med 2–1 efter två mål av Christine Sinclair. Hon har inte redovisat någon ny klubbadress. Väljer hon kanske att vänta med klubblagsspel till efter OS?
Här är höjdpunkter från matchen.
För Kanada spelade Christina Julien (Jitex) och Melissa Tancredi (Dalsjöfors) hela matchen. För Brasilien hoppade Marta in i halvtid. Reduceringsmålet gjorde Gabriella Demoiser på straff.

* Så till Tyskland, där Sara Thunebro gjorde ett viktigt mål för sitt FFC Frankfurt i bortasegern med 3–1 mot Bad Neuenahr.
För en vecka sedan kändes både Frankfurt och Wolfsburg som avhakade från guldstriden. Nu är de med igen. Wolfsburg vann nämligen toppmötet med Duisburg med 2–1 efter att Anna Blässe gjort segermålet på en retur i 78:e minuten. Se höjdpunkter från den matchen här.

Serieledande Turbine Potsdam imponerade stort i Champions League i veckan. Idag blev det däremot tung bortaförlust mot Essen-Schönebeck, 1–0. Antonia Göransson startade, men byttes ut i 62:a minuten. Potsdam har därmed tappat sju poäng efter jul, och har återigen fått se lagen bakom närma sig i tabellen.
Sara Thunebro kom in i 55:e minuten för FFC Frankfurt idag. En kvart senare satte hon 2–0-bollen. I 87:e fick även Jessica Landström hoppa in. I och med segern har Frankfurt åter lite guldvittring. Det är fyra poäng upp till Potsdam med sex omgångar kvar att spela. De lagen möts för övrigt i omgång 20, den 6 maj.

* Frankrike nästa. Där blev Lotta Schelin mållös när Lyon vann med 4–0 borta mot Rodez. Elodie Thomis gjorde däremot två mål. Lyon leder fortfarande tabellen en poäng före Juvisy.
Parislaget vann bortaderbyt mot PSG med 3–1 idag, vilket gör att de senare numera kan glömma höstens Champions League. Gaetane Thiney gjorde det matchavgörande 2–1-målet i början av andra halvlek.
För er som är intresserade av den franska ligan finns här tv-bilder från mötet Guingamp–Henin-Beaumont 1–1.

* Så Italien. Där skadade Maria Karlsson sitt knä förra veckan, och skall genomgå en meniskoperation. Hon var följaktligen inte med när Bardolino Verona vann med 1–0 borta mot Rivera de Romagna i helgen. Däremot vaktade Stephanie Öhrström som vanligt Bardolinos mål.
det här klippet ser man dock att hon hade bra hjälp av sina backar att hålla tätt. För räddningen på mållinjen av mittbacken är väl en av årets svettigaste?
I seriefinalen vann Sassari Torres med hela 4–1 hemma mot Brescia, vilket innebär att Torres nu leder med en poäng, och att Bardolino är uppe på andra plats.

* USA är i Japan för att spela Kirin cup. Och som avslutning på det här megalånga blogginlägget länkar jag till det här klippet där Abby Wambach och Hope Solo är med i en japansk tv-show.
Fast som alla andra japanska tv-shower fattar man ingenting om vad de egentligen håller på med. Och det är inte bara språkbarriärens fel…