Hedvig Lindahl klar för Chelsea

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl har skrivit på för engelska Chelsea. Den nyheten meddelar klubben på sin hemsida.

Chelsea, då med Emma Wilhelmsson i laget, missade ju snöpligt guldet i WSL tidigare i höst. De föll mot Manchester City i sista omgången samtidigt som Liverpool vann med 3–0 mot Bristol. Därmed tog Liverpool guldet på två måls bättre målskillnad.

Nu satsar Chelsea för att ta den åtråvärda titeln nästa år. Utöver Lindahl har man i höst gjort klart med Arsenals irländska landslagsback Niamh Fahey, snabba yttern Gemma Davison och mittfältaren Millie Bright.

I går blev det klart att Göteborg värvar intressanta finska forwardstalangen Adelina Engman och att Hammarby snor talangfulla mittfältaren Julia Karlenäs från nykomlingskollegan Mallbacken. Så här lagom till jul har det alltså blivit lite fart på årets damallsvenska silly season.

Om vi lämnar Sverige och kollar utomlands så presenterade Wolfsburg i dag en prestigevärvning i Potsdams kreativa mittfältare Julia Simic.

Här är målen från helgens omgång i franska ligan, där alltså bland annat hade en fullträff från Lotta Schelin:

Så till fyrnationsturneringen i Brasilien. Här är höjdpunkter från finalen, valda av USA:s fotbollsförbund:

Och här är lite bilder från prisutdelningen:

Slutligen till Australien. Här är bilder från när Canberra United vann ligafinalen och blev 2015 års mästarinnor. Australien har även tagit ut 2015 års första landslagstrupp. Med tanke på att vi har dem i VM kanske den kan vara lite intressant att kolla in.

Osäkerhet i alla toppnationer

Det svenska landslagsåret har ju i högsta grad varit ojämnt. Tur då att vi går in i VM-året 2015 utan att det känns som att något av de andra länderna i världstoppen har hittat rätt i sina lagbyggen.

Just såg jag Brasilien vinna sin egen fyrnationsturnering genom att spela 0–0 mot ett väldigt blekt USA i finalen.

Det var först under ordinarie tids sista tre minuter och de tre övertidsminuterna som USA förmådde få någon press på hemmalaget. Resten av matchen kontrollerades av ett bollskickligt braslilianskt lag, dock utan att man skapade speciellt mycket.

Den första halvleken gick på poäng till Brasilien. De största jublet från läktarna kom dock vid två läckra jongleringsuppvisningar från Andressa Alves och Formiga. Andressa Alves är en artist som egentligen är mittfältare, men när hon spelar i backlinjen som i dagens första 57 minuter är hon sannolikt världens mest tekniska vänsterback.

En jättechans skapades före paus i halvleken, den fick hemmalagets mittback Monica Hickmann efter att Abby Wambach ägnat sig åt alibimarkering vid en hörna. Monica fick gå upp ostört och nicka från nära håll. Tyvärr för Brasilien passerade dock bollen någon decimeter utanför Hope Solo:s högerstolpe.

Tobin Heath

Tobin Heath värmer upp

Så långt var USA så svagt så det närmast var förbluffande. Brasilien startade sitt försvarsspel högt och amerikanskorna hade hela tiden oerhört svårt att vårda bollen, till och med bollsäkra spelare som Tobin Heath och Lauren Holiday hamnade ofta i tidsnöd och slog felpass.
Nu hör det ju till saken att man saknade många av sina naturliga djupledshot då Sydney Leroux var avstängd, Christen Press hade åkt hem till följd av dödsfall i släkten och Alex Morgan inte är är 100-procentigt återställd från sina skador ännu.

Utan djupledshot lyckades bara USA få till ett avslut på hela den första halvleken – och det gick utanför mål – det är inte vad man är van vid.

USA:s akilleshäl för tillfället är bristen på bollskicklighet på centralt mittfält. I dag spelade Carli Lloyd och Morgan Brian där, med Holiday framför som släpande forward. De få gånger Holiday fick bollen rättvänd fanns det lite idéer i USA:s spel, men det var alltså få gånger.

I 59:e minuten hade Wambach USA:s första riktigt vassa målchans, hon nickade dock utanför. I 88:e kom den andra amerikanska målchansen och enda avslutet mot mål. Becky Sauerbrunn:s nick räddades dock via ribban av Luciana.

Becky Sauerbrunn

Becky Sauerbrunn

En kvart tidigare skulle Brasilien ha haft en straff. Om jag uppfattade det rätt var det en brasiliansk domare. Hon blåste också gärna med hemmalaget. Fast matchens kanske allra mest solklara domslut i brasiliansk favör vågade inte domaren ta. Carli Lloyd var inte nära att hänga med Andressa Alves utan amerikanskan sprang rätt in i den hypertekniska brasilianskan. Ofattbart att domaren friade.

Matchen slutade alltså mållös vilket innebar att Brasilien vann turneringen på bättre totalpoäng. Lagen ställde för övrigt så här:

Brasilien: Luciana – Poliana, Bruna Benites, Monica Hickmann, Andressa Alves (Andressinha, 90) – Thaisa Moreno, Maurine (Tamirez, 58), Formiga, Rosana (Beatriz, 57) – Marta, Debinha.

USA: Hope Solo – Meghan Klingenberg, Christie Rampone, Becky Sauerbrunn, Lori Chalupny (Ali Krieger, 55) – Morgan Brian, Carli Lloyd – Kelley O’Hara (Megan Rapinoe, 73), Lauren Holiday, Tobin Heath (Heather O’Reilly, 81) – Abby Wambach (Amy Rodriguez, 73).

Som sagt saknas det nu ett lag i världseliten som känns som en given finalist i nästa års VM. Tyskland är etta på rankningen och det lag som har sett starkast ut i år. De har vunnit tolv av 13 landskamper, bland annat har man besegrat toppnationer som Japan, Sverige, Kanada och England.
Ändå känns det inte som att Silvia Neid har exakt koll på hur hon skall formera sitt gäng och höstens 2–0-förlust hemma mot Frankrike visar att tyskorna inte är oslagbara.

USA är alltså inne i en riktig svacka, Japan håller på med en föryngringsprocess, Frankrike lyckas aldrig i stora mästerskap och så vidare. Det blir i högsta grad intressant att följa stornationernas lagbyggen fram mot sommaren.

Det var väl 17 också, Kina

Kina behövde ta en poäng mot ett reservbetonat Brasilien i natt för att lagen skulle mötas på nytt i finalen 21.45 på söndag.
Kinesiskorna bjöd dock USA på finalplatsen. Dels genom en grov målvaktstavla, dels genom en minst lika grov tröjmiss.

När den andra halvleken började spelade Kina nämligen med två spelare som hade nummer 17 på ryggen. Den ena fick gult kort medan den andra sprang in i omklädningsrummet och bytte till nummer 19. I minut 60 fälldes Debinha av den varnade nummer 17 – med gult kort nummer två som följd.

Målvaktstavlan bjöd Darlene på 1–0 och direkt efter utvisningen reste sig Debinha, sprang in i straffområdet och satte 3–0 på Tamires passning. Ridå ner för kinesiskorna. Tamires är för övrigt artistnamnet för Rilany Aguiar som spelade för Tyresö tidigare i år.

Den ridån föll ännu längre några minuter senare när domaren gav brasilianskorna en ganska billig straff. Andressa Alves satte den hur säkert som helst.

Det kinesiska reduceringsmålet till 4–1 i absolut sista övertidsminuten (90+3) var snyggt. Dagens allra snyggaste mål var dock frisparken från Andressinha som betydde 2–0. Det går verkligen att njuta av hur hon vrider bollen precis över muren och ut vid stolpen. Se det målet, och övriga fyra på det här klippet:

Brasilien hade alltså många reserver på planen. Däremot satt exempelvis Marta, Rosana och Formiga på bänken.
Jag såg den andra halvleken och imponerades av de unga brasilianskornas bollbehandling. Föga överraskande var Avaldsnes skyttedrottning Debinha lagets bärande spelare.

Dock testades inte Brasilien i defensiven. Ett decimerat Kina hade inte kraft att skapa något. Sannolikt kommer brasilianskorna att testas mycket hårdare i finalen. För USA accepterar inte att förlora två gånger i rad mot samma motstånd.

Amerikanskorna vann som väntat stort mot Argentina. Det blev 7–0 sedan Christen Press gjort fyra mål och Carli Lloyd de övriga tre. Alla de fyra Pressmålen bar en måltjuvs signum. Se dem här:

* Några timmar efter segern blev USA detroniserat på världsrankningen. Tyskland gick om är numera etta både på herr- och damrankningen – något som är historiskt.

Sverige är kvar på plats fem. Brasilien gör det stora fallet på topplistan när de faller från sjätte till åttonde plats. Både England och den stora klättraren Nordkorea går om. Noterbart också att Norge faller ut från tio i topp. Norskorna ligger nu tolva, en placering bakom Holland – som man ju placerade sig före i VM-kvalet.

* Historisk är även den svit Cyperns storlag Apollon Ladies har stått för. Har jag uppfattat saken rätt har de gått till kort julvila med 110 raka segrar i ligaspelet – något som ger plats i Guiness rekordbok. Även om motståndet är magert i Cyperns liga är ju 110 raka segrar en fantastisk notering. Verkligen fantastisk.

* Däremot var jag sällsynt vilsen tidigare i veckan när jag sammanfattade franska ligan inför julvilan. Det korta uppehållet i Frankrike startar ju först efter den här helgen. Således har Lotta Schelin fortfarande en liten chans att peta ner Eugenie Le Sommer från toppen i kalenderåret 2014:s skytteliga i D1 Feminine. Inför helgens matcher ser den topplistan ut så här:

24 mål: Le Sommer
22 mål: Gaetane Thiney
20 mål: Schelin
19 mål: Ada Stolsmo Hegerberg

Kring julvilan avgörs huruvida Juvisy skall hänga med i kampen om ligaguld och Champions Leagueplatser. I morgon 17.00 spelar Parislaget borta mot Lyon. Den matchen direktsänds av franska Eurosport med sändningsstart 16.45.
Och vid omstarten den 9 januari tar Juvisy emot PSG i ett glödhett derby. Gaetane Thineys klubb behöver vinna minst en av matcherna för att även fortsatt utmana de två andra storheterna.

I morgon 14.30 är det dessutom ett kul svenskmöte mellan PSG och Montpellier. Tyvärr är ju Montpellier höstens missräkning i ligan, vilket bör innebära att Parislaget kommer att avsluta året med en ganska säker seger.

* Slutligen är det Grand Finale i Australiens W-league klockan 05.00 natten mot söndag. Suveräna ligamästarna Perth Glory tar emot tabelltrean Canberra United. Hemmalaget är storfavoriter till att ta hem titeln.

I år spelar ju inga svenskor i Australien. I finalen förekommer dock flera spelare med meriter från damallsvenskan. I Perth har vi skyttedrottningen Kate Gill och backen Carys Hawkins. Hos Canberra märks Nicole Sykes och Kendall Fletcher.

Utöver dem skulle jag lyfta fram talangfulla australiska landslagsduon Sam Kerr och Caitlin Foord som årets nyckelspelare hor Perth och amerikanska veteranen Lori Lindsey som nyckel hos gästerna. Jag tippar att Lindsey förlorar i sin karriärs sista match. Perth tar hem guldet med 3–1, trots att Kerr missar finalen till följd av en knäskada.

Tankar om Marta och om USA

I förra inlägget skrev jag om den fantastiska uppvisning Marta bjöd på i går kväll. Med ett dygns varsel har inte min beundran minskat. Jag kan helt enkelt inte minnas när jag senast såg någon spelare dominera så fullständigt mot ett lag av högsta världsklass.

Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet:

Jag har funderat över vad som gör att Marta presterade så bra i går medan hon haft svårt att nå sådana höjder i damallsvenskan de senaste åren. Det enda svar jag kan komma på är att hon har fått lägga så mycket energi i försvarsarbetet i sina svenska lag att hon inte orkat framåt. Däremot slipper hon lägga speciellt mycket kraft på att jobba hem i landslaget.

Nu är jag ju en person som tycker om lag där alla spelare deltar aktivt både i anfalls- och försvarsspel. Fast jag inser att om man kan få ut så mycket av Marta i offensiven som i går, då är det slöseri att hon skall hjälpa till nere i eget straffområde.
Som bekant hjälpte jag Torbjörn Nilsson att skriva bok om spelförståelse tidigare i år. Numera delar Torbjörn med sig av sina tankar på bokens Facebooksida. I förra veckan var han inne just på frågan om hur mycket energi forwards skall behöva lägga i defensiven. Det inlägget läser du här.

Apropå Marta och Brasilien skrev jag ju nyligen om att de knappast är medaljkandidater i nästa års VM. Fast om stjärnan fortsätter vara så bra som i går kanske jag får revidera min uppfattning…
Men sanningen är att Brasiliens försvarsspel fortsatt var virrigt och oorganiserat. Vid USA:s första mål var en back närmast pinsamt långsam upp från sin stolpe efter hörna, med följden att hon upphävde en solklar offside på Carli Lloyd.

Jämför jag Brasiliens försvarsinsats mot USA med den jag såg mot Frankrike för ett tag sedan lyckades brasilianskorna bättre i går. Hur mycket det berodde på dem själva är dock oklart. Som jag ser det gjorde USA det ganska lätt för den brasilianska backlinjen.
Med det sagt vill jag dock poängtera att som synes på klippet ovan skapade USA trots allt tillräckligt många högkaratiga chanser för att vinna matchen. Deras effektivitet var dock inte på Martanivå.

Tillbaka till jämförelsen mellan hur Frankrike och USA tog sig an Brasilien. Medan fransyskorna avslöjade Brasiliens backlinje på ett skoningslöst sätt genom smarta, avledande löpningar i sid- och djupled spelade USA väldigt rakt och förutsägbart. Det var lite som om deras forwards sprang på räls, jag såg nästan inga avledande löpningar alls.

I varje fall inte inledningsvis. Det var först när Christen Press kom in på slutet som USA:s anfallsspel fick lite avledande löpningar. Däremot var Sydney Leroux alldeles för mycket spårvagn. Leroux är ingen dålig forward, men några smarta löpningar bjöd hon inte på. Inga alls.

Cheney och Sakaguchi

Lauren Holiday (Cheney) steget före Mizuho Sakaguchi

När jag såg USA i andra halvleken mot Kina i onsdags slog det mig vilken brist på offensiv kreativitet laget led av. Jag funderade över varför man inte får ut så mycket från Lauren Holiday. Hon dominerar stundtals i NWSL, där motståndet ofta är bättre än i landskamperna. Men i landslaget lyfter sällan Holiday.

Min tanke efter Kinamatchen var om inte USA skulle vinna på att ge Holiday en fri roll bakom en ensam forward. I går fick istället Abby Wambach lite oväntat ta hand om den uppgiften. Holiday spelade istället innermittfältare ihop med Carli Lloyd. Så långt tillbaka i planen är Holiday inte alls lika bra som hon är om hon får utmana motståndarnas backlinje.

Jag förstår att USA:s lagledning planerar för att snart ha tillbaka Alex Morgan, vilket gör att man kan luta sig mot vassa duon Wambach/Morgan. Men om inte Wambach/Morgan når samma nivå som 2012 igen måste USA ha en offensiv plan B. Och den har man inte hittat ännu.

I nuläget tycker jag att man har obalans i laget. Man har ett överoffensivt mittfält som spelar framför en ganska passiv fyrbackslinje som gärna faller. Det leder till att skickliga motståndare kan hitta ytor mellan USA:s mittfält och backlinje.
Det var från den ytan som Marta tog fart vid 2–2-målet och även därifrån hon sköt 3–2 – ett mål som nog Hope Solo borde ha tagit.

Klart är att USA:s lagledning har mycket att fundera över. Tyvärr är ju även Sveriges i samma situation. Vilket som blir det intressant att följa utvecklingen framöver hos båda lagen.
För USA:s del innebär resultaten hittills i Brasilienturneringen att man löper stor risk att missa finalen. Tar Kina poäng mot Brasilien natten mot torsdag blir det bronsmatch för amerikanskorna. Visst kan det vara bra för det offensiva självförtroendet att få spela dubbellandskamper mot svaga Argentina. Men speciellt utvecklande för laget är det inte.

Brasilien står på sex poäng och är redan klart för final. De slog Argentina med 4–0 natten mot torsdag. Höjdpunkter därifrån ser du här:

Kina står på fyra poäng efter 1–1 mot USA i onsdags. Målen därifrån ser du på det här klippet:

Sedan följde Kina upp genom att vräka in mål i den andra halvleken mot Argentina. Det var 0–0 i paus, men slutade 6–0 sedan Zhang Rui gjort de tre sista. Det handlade om ett äkta hattrick på fyra minuter. Vasst. Se Ruis hattrick och övriga kinesiska mål här:

Makalösa mål av magisk Marta

Marta Vieira da Silva

Marta Vieira da Silva

Jag erkänner – jag har tillhört den grupp som trott att Marta har tappat i kapacitet. Att hon inte längre kan utmana världsklassförsvar på egen hand.

Efter kvällens uppvisning tvivlar jag inte längre på Marta. Rosengårds brasilianska ess var så bra som hon någonsin tidigare varit. På egen hand gjorde hon tre mål mot USA – världens bästa lag.

Brasilien gick från 0–2 till seger med 3–2 och Marta låg bakom precis allt offensivt som Brasilien hade. Hon var så bra att jag inte ens skall försöka beskriva i ord. Det här klippet från 2–2-målet där hon själv utmanade hela USA:s backlinje räcker.

den här länken skall det även gå att se 1–2-målet.

Frågan man ställer sig efter dagens uppvisning är hur Rosengård skall kunna få Marta att prestera på den här nivån i klubblaget nästa år – om det nu blir förlängt kontrakt.

Det finns många anledningar att återkomma till den här matchen i något inlägg i morgon. Inte minst har jag flera funderingar kring USA:s bleka insats. Men nu är det sent, och dags för lite sömn.

Borde inte Solo vara satt i karantän?

Den 20 januari skall Hope Solo ställas inför rätta för misshandel. I kväll finns hon med i USA:s startelva i premiären av fyrnationsturneringen i Brasilien.

Expressens Mats Olsson krönikerade tidigare i höst på temat att Solo har kommit väldigt billigt undan i fotbollsvärlden. Det är bara att hålla med. Solo står ju misstänkt för att ha misshandlat en kvinna och ett barn.
Tänk om det var en man som var i Solos situation, han hade knappast kunnat spela i sitt landslag utan att det blivit extrem debatt.

Personligen tycker jag att USA:s landslagsledning har agerat svagt i den här frågan. Solo har fått spela i 18 av årets 21 landskamper. Det är väl knappast så man tar avstånd från våldsbrott?

För övrigt gjorde Kina just ett väldigt snyggt mål på Solo. Skottet från Hang Peng satt snyggt i bortre krysset. Mitt i den andra halvleken är det därmed 1–1 sedan Carli Lloyd gjort det här målet i den första halvleken.

 

Första chansen att studera USA

I morgon drar den årliga fyrnationsturneringen i Brasilien i gång. I årets upplaga ställs värdnationen mot Argentina, Kina och USA.

För svensk del blir det alltså en första chans att kolla in en av sommarens VM-motståndare även om Jill Ellis sannolikt kommer att ta chansen att testa vilt i de här fyra matcherna. Med sin uttagning har hon ju visat att det här är en testturnering. Den stora skrällen bland de uttagna är väl den före detta AIK-spelaren Lori Chalupny som gör landslagscomeback efter drygt fem års frånvaro.

Kring 22.15 i morgon spelar USA mot Kina i första matchen. 2,5 timmar senare ställs Brasilien mot Argentina. Här är en länk till matcherna.

Apropå Brasilien så vann deras mästarlag Sao Jose det inofficiella klubblagsvärldsmästerskapet i Japan. I finalen besegrades Arsenal med 2–0. Ett långt klipp från den matchen finns här:

Man noterar att det vimlar av tänkbara VM-spelare i Sao Jose. Lagets startelva i finalen såg ut så här: Andréia SuntaquePoliana, Bagé, Bruna Benites (capt), Letícia SantosFrancielle, Formiga, Andressa, Rosana, GiovaniaDebinha.

Slutligen till Australien där det blivit en del snygga mål i W-league på sistone. Det här från årets spelare i Asien, Katrina Gorry, är inte så dumt:

…Och den här volleyn från Ashleigh Sykes går inte heller av för hackor. Den blir ännu snyggare av dess betydelse, det är nämligen målet som tog Canberra United till helgens semifinalspel:

Jul, Zurrer och svenskmål

Med det här inlägget har det blivit dags att önska er alla en god jul.

Tre spelare som njuta till skinka och gröt var våra tre Frankrikeproffs. Alla tre vann, och alla blev målskyttar i helgens omgång. Bäst lyckades Josefine Öqvist som satte två fullträffar, medan Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick till varsin. Öqvist avancerar i och med målen till en delad andraplats i skytteligan. Så här ser toppen ut över jul:

1) Marie-Laure Delie  16
2) Öqvist och Gaetane Thiney 13
4) Schelin och Laetitia Tonazzi 11
22) Asllani 3

Helgens mål har förstås inte hunnit komma upp på franska förbundets youtubekanal. Men här är i alla fall målen från förra helgen, där Öqvist blev tremålsskytt:

Och här är en länk till ett klipp där Asllanis mål från helgen finns med.

* I Tyskland fick Antonia Göransson för första gången på länge spela en hel match. Hon fick dessutom jubla över tre poäng. Turbine Potsdam vann nämligen med 4–0 hemma mot Essen, ett resultat som för Potsdam förbi Wolfsburg i tabellen. Nilla Fischer:s lag har dock en match mindre spelad.

I den tyska skytteligan leder Celia Sasic överlägset på 14 fullträffar. Tvåan Martina Müller är noterad för åtta. Göransson och Sofia Jakobsson har gjort varsitt, medan Nilla Fischer är mållös enligt förbundets skytteliga. På andra ställen är hon bokförd för ett mål, men det har hon ju inte mycket för…

* I Italien har Maria Karlsson nu gjort tre mål. Mittbacken befann sig i forwardsposition när hon tryckte in Veronas 4–1-mål mot Inter. Det målet kan du se på det här klippet:

* Jessica Samuelsson och Melbourne Victory firar jul som serieledare i Australien. Lisa De Vanna blev segerskytt i helgens 1–0-seger mot Adelaide. Tabellen haltar dock, och Sydney FC är bara fem poäng bakom, och har fem matcher färre spelade.

* Väl på andra sidan jordklotet så spelas finalen av Empress cup i natt, svensk tid, i Tokyo mellan Inac Kobe Leonessa och Albirex Niigata. I Kobes semifinal sköt sydkoreanska Ji So-Yun segermålet (3–2) i minut 88.

Häromdagen skrev jag felaktigt att So-Yun är klar för Chelsea. Så är det inte. Det har däremot förekommit flera uppgifter om att övergången är nära förestående. Dessutom presenterades på sidan Women Soccer United i dag uppgifter om att Yukari Kinga skall vara på väg till Arsenal och att tre klubbar (Seattle, Sky Blue och Barcelona) jagar Nahomi Kawasumi.

* Fina 15262 åskådare i Brasilia såg Brasilien köra över Chile i finalen av fyrnationsturneringen, där Kanada slog Skottland med 1–0 i tredjeprismatchen.

Jag såg korta delar av finalen, och Marta med vänner var verkligen överlägsna under de perioder då jag kunde kolla koncentrerat. Chile hängde inte med, och deras höga försvarsspel kostade massor av öppna chanser för hemmalaget. Marta gjorde för övrigt ett av målen, det som betydde 2–0. Matchen slutade för övrigt hela 5–0.

* Apropå Kanada, och veckans följetong Jitex så har Mölndalsklubben nu presenterat ett riktigt kvalitetsförvärv. Kanadas landslagsback Emily Zurrer skall nämligen spela i damallsvenskan igen. Hon gjorde det senast hösten 2011, då för Dalsjöfors här i Borås. Zurrer gjorde ett riktigt gott intryck på mig, både på och vid sidan av planen.

Slutligen så är vårens damallsvenska tv-matcher spikade. Och det är förstås väldigt mycket Tyresö och Rosengård. Men även ett nykomlingsmöte, samt en match från Kristianstad. Kors i taket. Här är hela schemat.

Wahlberg till GFC och flyttkaos i England

Det går inte en dag för tillfället utan att det är något nytt i Jitex. Den här gången var det negativa nyheter för klubben. För nu har även Julia Wahlberg lämnat Mölndals stolthet.

Hon flyttar inte så långt, utan hennes nya klubb blir Göteborg FC. Intressant att se hur hon kan klara sig där.

Apropå Göteborg noteras att deras före detta målspotta, Jodie Taylor kommer att spela i amerikanska NWSL efter färdigspelad säsong i Australien. Dessutom får Taylor nu chansen i landslaget.

England har sedan en kort tid tillbaka en ny förbundskapten – Mark Sampson som senast tränat Bristol Academy. Han ger alltså Taylor chansen att visa upp sig i landslagströjan.
Det noteras för övrigt att det är en närmast total flyttkarusell bland de engelska landslagsspelarna. Här är en lista över spelare som har fått ny klubb i det pågående övergångsfönstret:

* Anita Asante (FC Rosengård)
* Ellen White (Notts Co)
* Siobhan Chamberlain (Arsenal)
* Gemma Davison (Liverpool)
* Jill Scott, Karen Bardsley, Toni Duggan och Stephanie Houghton (alla till Manchester City)
* Laura Bassett och Rachel Williams (Chelsea)
* Taylor (Washington)

Det är överhuvud taget väldigt mycket nytt i England. Chelsea verkar exempelvis vara på gång att göra en intressant värvning eftersom de är nära att knyta upp sydkoreanska stjärnan Ji So-Yun från Inac Kobe Leonessa.

Så till helgens fotboll. Först de mest intressanta ligamatcherna. I Tyskland återstår en match i år, och den spelas i dag, lördag. Det är Turbine Potsdam som skall försöka ta sig upp på andra plats i ligan. Man tar emot SGS Essen.
I Frankrike är det full omgång i helgen. Alla de fyra topplagen har dock överkomligt motstånd, vilket bör innebära säkra segrar.

Mest intressanta i helgen är landskamperna, och då tänker jag alltså på söndagens avslutande matcher i den brasilianska fyrnationsturneringen. Har jag rätt uppgifter startar bronsmatchen Skottland–Kanada klockan 16.45 svensk tid och finalen Brasilien–Chile klockan 19.00. Länkarna som gäller är den här eller den här. Troligtvis sänds en match på vardera länk.

Här är förresten en ny länk med alla målen från Chile–Skottland. Tyvärr får man inte se hela förarbetet till det läckra 3–2-målet. Men det läckra klackavslutet är i alla fall med:

Tre nya till brandskattat Jitex

gp.se kan man nu läsa om att Jitex värvar tre nya spelare. Det handlar om Amanda Östervall (17 år, Huge), Anna Furberg (23, Hovås/Billdal) och Sofie Erlandsson (22, Torslanda).

Samtidigt tappar man i princip hela årets startelva. Fridolina Rolfö (Linköping), Annica Sjölund och Kathlene Fernström (Göteborg FC), Frida Höglund (slutar), Minna Meriluoto (Vittsjö), Mimmi Löfwenius (LSK Kvinner) och Rebecca Johnson (Bergdalen) har presenterats för nya klubbar. I dagens Borås Tidning berättar lagkaptenen Sofia Karlsson att hon kommer att varva ner i någon klubb i Göteborgsområdet. Och Emma Wilhelmsson har ju varit och provspelat med Chelsea.

Enligt bloggen Spelare 12 har även Elin Sandgren, Sofia Skog, Amanda Fredriksson och Mikaela Uthas beslutat sig för att lämna.

Julia Wahlberg

Julia Wahlberg

Stämmer det kommer klubben bara ha kvar en av de spelare som fanns med i startelvan fler än tio gånger under året, och det är 18-åriga Julia Wahlberg. Jag har hört uppgifter om att hon har haft flera anbud, men tackat nej med tanke på att hon har ett halvår kvar på gymnasiet.

Kvar är också duktiga målvakten Jennifer Falk, och finska landslagsspelaren Leena Puranen. Den nya trion kan visa sig vara tre oslipade diamanter, men de är alla helt oskrivna kort. Och i nuläget riskerar Jitex upplaga 2014 att bli tidernas damallsvenska slagpåse. För sist i serien lär man komma, om inte något dramatiskt händer. Men hur skulle det gå till? För det är inte lätt att bygga trupp utan pengar.

* I förra inlägget skrev jag om Chiles seger mot Skottland. I natt blev det klart att Chile spelar final i fyrnationsturneringen. Brasilien och Kanada spelade nämligen 0–0 i en tråkig match.

Jag såg den första halvleken, och visst var tempot betydligt högre än i matchen Chile–Skottland. Men det var så högt att inte de inblandade spelarna behärskade det. Det blev inget ordnat spel, utan mest hafsigt passningsspel och hämningslösa tacklingar.

Inställningen var det inget fel på. Båda lagens spelare kastade sig in i duellerna. Men målchanserna lyste med sin frånvaro, och i halvtid tyckte jag att jag redan hade försakat tillräckligt mycket sömn på matchen.

Det här klippet med matchens höjdpunkter får mig att tro att beslutet att hoppa den andra halvleken var smart:

För övrigt har jag hittat ett bättre klipp från Brasiliens 3–1-seger mot Skottland. På det kan man se båda Debinha:s mål, och hur otroligt känsligt Hayley Lauder placerar in Skottlands reducering i krysset. Så inlägget Vass Marta – chilensk skräll är uppdaterat.

Och alla mål från Chile–Skottland finns på den här länken.

Oj, vilken vacker fotboll Chile spelar

Jag har just sett de sista 70 minuterna av Skottland–Chile, och är mäkta imponerade av sydamerikanskorna. Vilken teknik de har. Och vilken passningssäkerhet.

Chile följde nämligen upp skrällsegern mot världssjuan Kanada med att även besegra världsrankingens nummer 20. Dagens segersiffror blev 4–3 (1–2).

Chiles världsranking är 118. Det är sista plats, en plats de delar med drygt 50 andra nationer som spelat få tävlingsmatcher de senaste åren.

Men efter att ha sett chilenskorna leka fotboll kan jag direkt slå fast att de tillhör världens 30 bästa lag. Kanske att de skulle ligga ännu högre på rankingen. För det jag fick se dem prestera i dag var högst imponerande.

Jag såg ju Chile en stund mot Kanada. Fast då var sydamerikanskorna tillbakapressade av ett världslag på kvitteringsjakt, vilket gjorde att det var väldigt svårt att bilda sig någon uppfattning om spelare och lag.

Men när jag kom in i dagens match efter 20 minuter fick jag se ett härligt bolltrillande chilenskt lag, som förde spelet och läckert passade runt bollen på skotsk planhalva. De tog också ledningen, vilket var högst rättvist.
Själv satt jag och tänkte att Sveriges spelare är långt ifrån den chilenska grundtekniken. Och att vi i VM-kvalet inte kommer att vara i närheten av att kunna rulla ut Skottland på ett lika vackert sätt. Men vi har ju annat som gör att vi ändå bör vinna.

Tillbaka till Chile och Skottland. För skotskorna vände innan paus. Först styrde Vittsjöforwarden Jane Ross in kvitteringen, och strax innan paus hann Christie Murray före Chiles målvakt på ett inspel och rullade in 2–1 med en tunnel.

Då var min känsla att Skottlands bättre tyngd och fysik skulle avgöra matchen. Och att Chile i och för sig spelade vacker fotboll, men att de var naiva genom att ligga väldigt högt med nästan hela laget.

Men efter paus vände Chile tillbaka matchen. 2–2 kom på en snyggt skarvnickad inläggsfrispark. Och sedan kom 3–2-målet. Ojojoj vilket vackert mål det var. Jag skulle säga att det är det vackraste målet jag har sett inom damfotbollen i år. Kanske på flera år. Förarbetet från Yanara Aedo är läckert, och klacken från Fernanda Araya pricken över i. Hela förarbetet är inte med, men avslutet finns i alla fall med på det här klippet:

Skottlands tredje mål var förresten också snyggt, inprickat av inhopparen Sarah Crilly bara sekunder efter att hon kommit in på planen.
Till slut blev det alltså 4–3, och som jag ser det var Chiles seger helt rättmätig. De var det bästa laget, och de skapade flest målchanser.

Resultatet innebär att Chile är väldigt nära final i fyrnationsturneringen. Kanada kan i och för sig peta bort dem nu i natt. Men oavsett hur det blir har Chile visat att laget håller hög klass.

Och nämnda Yanara Aedo – hon känns som lite av årets fynd. 20-åringen från Colo Colo hade tveklöst varit en attraktion i vilken europeisk liga som helst – gärna i damallsvenskan. Hon snurrade gång på gång upp de skotska försvararna, och fick dem att framstå som rundningsmärken. Mellan dribblingsraiderna visade Aedo upp fin speluppfattning och ett precist passningsspel. Jag blev verkligen makalöst imponerad.

Vass Marta – chilensk skräll

Jag har lite uppkopplingsproblem för tillfället, vilket ställer till det. Men nu när jag har tillgång till nät en kort tid tänkte jag passar på att tipsa om morgondagens landskamper i Brasilien.

Om jag inte är helt fel ute så kommer Chile–Skottland (22.30) och Brasilien–Kanada (01.10) att sändas på den här länken eller den här.

I söndags vann Brasilien planenligt mot skotskorna med 3–1. Marta ser riktigt vass ut för tillfället. Hon gjorde ett av målen, och spelade snyggt fram till ett annat. De båda fullträffarna kan du se på det här klippet:

I den andra matchen skrällde Chile rejält och vann med 1–0 mot världsnationen Kanada. Jag såg de sista 20 minuterna, och noterade då en rejäl kanadensisk press. Laget borde ha gjort minst ett mål under den tiden. Chile var bara över mittlinjen en gång under perioden. Då fick man dock frispark, som sköts stenhårt i ribban.

På det här klippet noteras att Chiles segermål tillkom på en inläggsfrispark som Örebromålvakten Stephanie Labbé missbedömde rejält:

I morgondagens matcher avgörs det vilket lag som får möta Brasilien i finalen. Kanada måste sannolikt vinna mot Marta med vänner om det skall bli en drömfinal.

Lekfullt mål av Marta

Det märks att vi närmar oss jul. För den här helgen är det tunt på intressanta matcher. I varje fall i dag.

Tyska Frauen-Bundesliga har i princip gått på vinterlov. En uppskjuten match återstår innan det är definitivt lov, men den spelas först nästa helg. I morgon är det dock kvartsfinaldags i tyska cupen. En av matcherna, Essen–Köln, visas på DFB-tv med start 14.00.

I Frankrike återstår två omgångar att spela innan det blir en månads lov. Ett toppmöte till skall spelas innan nyår, och det avgörs i morgon 14.30. Det är trean Juvisy som tar emot ettan Lyon. Skall det kunna bli någon spänning i tabelltoppen måste Parislaget vinna matchen. Se matchen på den här länken eller på den här.

I övrigt i morgon spelas andra omgången av fyrnationsturneringen i Brasilien. I torsdags vann Kanada med 2–0 mot Skottland. I sin landskamp nummer 200 utnyttjade Christine Sinclair ett försvarsmisstag och gjorde sitt landslagsmål nummer 146. Dessutom kostade hon på sig att missa en straff. Matchens första mål gjorde Adriana Leon på en vänstervolley. Båda målen finns på det här klippet:

I den andra matchen vann Brasilien med 2–0 mot Chile. Det första målet gjorde en helt frispelad Marta på ett lekfullt, och lite själviskt sätt. Båda matchens mål finns på det här klippet:

I morgon kväll svensk tid (avspark 19.00 respektive 21.00) ställs Brasilien mot Skottland medan Kanada möter Chile. Matcherna skall vara tv-sända. Den här länken skall fungera.

Korpela, Van de Ven, Thunebro, Fischer, Umeå Södra och Houston Dash

Det har hänt en del kring Tyresö de senaste dagarna. I går värvade man finska landslagsmålvakten Tinja-Riikka Korpela. I dag tappade man Sara Thunebro och Kirsten Van de Ven.

De matcher jag har sett Korpela är det en högklassig målvakt. Hon släppte i och för sig fem mål mot Sverige i EM, men inget av målen var av den karaktären att man kan kräva att en målvakt skall rädda.

Tinja-Riikka Korpela

Tinja-Riikka Korpela

Dagens mest spektakulära övergång var att Van de Ven lämnar Tyresö för att spela två år med mästarlaget LdB FC Malmö – som för övrigt numera officiellt heter FC Rosengård. Holländskan blir en bra ersättare till Manon Melis och Katrine Veje.
För Tyresö borde inte tappet bli så tungt, då man redan värvat Caroline Graham Hansen, som högerforward.

Kirsten Van de Ven

Kirsten Van de Ven

Enligt Eskilstuna-Kuriren (tyvärr är artikeln stoppad av en betalvägg) tappar Tyresö även Sara Thunebro till Eskilstuna. Kul att nykomlingen visar handlingskraft, och gör en prestigevärvning. För Thunebro innebär förstås den här övergången att hon för första gången på flera år kan betrakta sig som 100 procent ordinarie i ett lag. Jag gissar att det känns väldigt skönt.

Sara Thunebro

Sara Thunebro

* Västerbottens-Kuriren har i dag ett par intressanta rubriker om att Umeå Södra med stor sannolikhet måste dra sig ur elitettan. Tyvärr är det betalvägg på V-K, så jag kan inte läsa artikeln om att Umeå IK:s klubbchef Niklas Westman rasar mot elitettan. Men jag har ju tidigare konstaterat att vår nya superetta för damer riskerar att bli en dyr historia för lagen. Inte minst för de från norr som får väldigt höga resekostnader.

* I går spelades det två hängmatcher i de båda europeiska toppligorna. I Tyskland blev Nilla Fischer målskytt för första gången i Frauen-Bundesliga. Hon gjorde det viktiga 1–1-målet i slutet av den första halvleken för Wolfsburg hemma mot Freiburg. Europamästarinnan Sara Däbritz hade givit gästerna ledningen tidigt. Efter paus gjorde Nadine Kessler två mål och Alexandra Popp ett med följden att Wolfsburg vann med 4–1 och kliver upp på andra plats i tabellen.
Tyvärr har jag inte sett något klipp med Fischers mål. Men om jag hittar något sådant kommer jag att lägga upp det här.

I Frankrike vann PSG med 1–0 borta mot Henin-Beaumont. Marie-Laure Delie gjorde målet i slutet av den första halvleken. Kosovare Asllani ingick inte i PSG:s trupp. Är det fotskadan som spökar igen?

* Marta är hemma i Brasilien och spelar den årliga fyranationsturnering som i fjol hade det korta namnet ”Torneio Internacional Cidade de São Paulo de Futebol Feminino”. Tydligen spelas den i Brasilia i år. Därifrån uttalade hon sig i går till Expressen om att hon var petad ur damallsvenskans drömelva, men är en av tre som fortfarande har chansen att bli världens bästa spelare.

Det är förstås helt sjukt att det blivit så här. Jag tycker som bekant att det borde vara tvärtom. Marta borde vara självskriven i damallsvenskans dreamteam, men inte finalist till Ballon d’Or.

I nämnd turnering spelar i år för övrigt Skottland, Kanada och Chile utöver värdnationen. Avspark mellan Skottland och Kanada var alldeles nyss, och Adriana Leon har givit Kanada ledningen med 1–0.

* Slutligen till USA, där NWSL i kväll har fått ett nionde lag. Det har ryktats ett bra tag att organisationen bakom det framgångsrika herrlaget Houston Dynamo också skulle starta damlag. I kväll blev det klart att laget heter Houston Dash och kommer in i NWSL till andra säsongen. Kul.

Den andra NWSL-säsongen kommer lagen att spela 24 matcher i grundserien, alltså tre möten med vardera motståndare. Det blir en bra test på hur stabil ekonomi de olika lagen har.