Äventyr i Mallbacken – och tankar inför avgörandet

Eskilstuna bygger extraläktare, Rosengård tror på fullsatt och Hammarby hoppas på publikrekord. Själv hoppas jag på laget från byn som inte finns på kartan.

I morgon söndag vid 14.30 skall damallsvenskan avgöras. Två timmar senare vet vi vilka som tar guldet och vilka som åker ut.

Under VM-uppehållet trodde jag aldrig att både guld- och bottenstriden skulle avgöras så här sent. Då hade Rosengård gått rent och var sex poäng före Eskilstuna. Mallbacken hade bara tre poäng, låg under nedflyttningsstrecket och tappade två av sina amerikanska spelare. Piteå var tolv poäng bakom Rosengård, men bara sex före Mallbacken och tre före Hammarby.

Trots att man visste att Anja Mittag skulle lämna för PSG var känslan att Rosengård skulle glida i väg till ett kassaskåpssäkert guld. Känslan var även att Mallbacken skulle få en mycket tuff höst. Rätt mycket har hänt sedan dess.

Det är fortfarande fördel Rosengård. De toppar tabellen och skall i normala fall ha goda chanser hemma mot Linköping. Men i en slutomgång där guldet står på spel finns det så många mentala inslag att det inte är någon större idé att prata om normala fall.

Det kommer självklart att vara massor av nerver inblandade även i Eskilstuna och i bottenstriden. Det finns därmed inga självklara tips i den här omgången. De stora spelinsatserna bör sparas till andra dagar.

Rosengårds vinnarvana är det som i första hand talar för Malmölaget. Mot dem talar att de möter svåra Linköping och att Eskilstuna är urstarka på sin hemmaplan.

I botten är det en mycket knapp fördel för Mallbacken. Men den är väldigt knapp. Hammarby har varit starkt på hemmaplan, men möter höstens bästa lag – Piteå. Mallbacken har lättare motstånd i Umeå, men matchen avgörs på konstgräs – ett underlag där värmländskorna bara tagit tre poäng. De poängen togs turligt mot svaga AIK.

Mallbackens största fördel i slutomgången är således att Hammarby möter formstarka Piteå som står på fem raka segrar.

Personligen hade jag gärna sett att både Hammarby och Mallbacken spelat i damallsvenskan 2016. I dagsläget är jag rätt säker på att båda lagen är bättre än Kvarnsveden och Djurgården.

Jag gillar och beundrar verkligen att Hammarby som nykomling vågat att försöka spela sig kvar. Jag hade sannolikt inte valt ett lika offensivt grundspel om jag hade tränat laget. Men det är både starkt och imponerande om Pär Lagerström och hans lag klarar kontraktet.

I normala fall hade jag hoppats på Bajen, som spelar en mycket mer positiv fotboll än Mallbacken. Men jag gillar ju sagor. Och Mallbackens IF i damallsvenskan är en riktig sannsaga. I morgon kommer jag att hålla en tumme för att den får ett 23:e kapitel.

När jag började jobba på Borås Tidning var en av mina första önskningar att få bevaka en damallsvensk match på Hagavallen i Öxabäck. Känslan var att det inte skulle bli så många fler. Jag hade sett Öxabäck massor av gånger i Borås, men aldrig på deras riktiga hemmaplan. Öxabäck är ett samhälle med cirka 300 invånare som har haft ett fotbollslag som vunnit 6,5 SM-guld och 6 cuptitlar.

Till slut hann dock verkligheten ikapp fantastiska Öxabäcks IF. Det är numera 16 år sedan damlaget lades ner.

I Mallbacken lever sagan. Laget har i och för sig inga SM-guld, men väl en elfteplats i den damallsvenska maratontabellen. Under min uppväxt vill jag minnas att jag även såg Mallbackens IF flera gånger. Men jag hade ju inte varit på omtalade Strandvallen.

Strandvallens huvudläktare

Strandvallens huvudläktare

När laget gick upp 2013 hade jag lösa planer på en roadtrip till Värmland. Det blev inte så. Tanken kom tillbaka i våras. Och i lördags var det dags. Det slog mig att det ju skulle kunna vara sista chansen, alltså Mallbackens sista damallsvenska match någonsin.

Jag visste att Mallbacken var en by och att Strandvallen var en liten plan som låg mitt i de värmländska skogarna. Men jag hade faktiskt inte en aning om att lilla Öxabäck är rena metropolen i jämförelse med Mallbacken.

Några dagar innan resan frågade min mamma om jag ville ha resesällskap. Hon fick förstås åka med. Hon ringde dock lite förbryllat dagen innan och frågade vart vi skulle. Hette det inte Mallbacken? Hon hittade inte resmålet på sin rätt detaljerade Värmlandskarta.

Då slog jag in Mallbacken på Google Maps, bara för att inse att byn inte ens finns på kartan. Man får träffar på Mallbackens IF Fotboll, men inte på själva orten.

Jag tillhör den gammaldags typen när jag är ute på resor. GPS skall i största möjliga mån undvikas. Efter närmare fyra timmars resa med handledning av min gamla hederliga vägkarta dök skylten ”Mallbacken 6” upp. Den visade in på en grusväg.

Vägen till Mallbacken

Genvägen till Mallbacken

Eftersom huvuddelen av de bilar som passerade på vägen mellan Sunne och Lysvik under tiden jag tog fotot ovan dock körde förbi grusvägen antog jag att den grusade genvägen sannolikt var en senväg. Det visade sig även finnas en asfalterad väg till Mallbacken.

Väl i byn hann jag inte köra många meter efter skylten som visade att jag nått Mallbacken förrän jag vinkades in på en gräsmatta vid skolan. På den korta promenaden från skolan ner till Strandvallen passerade jag en busshållplats och ett hus som såg ut som en nedlagd affär. Lägg till några hus och ni har allt som finns i byn.

Jag gled in på Strandvallen 55 minuter före avspark. Byns befolkning skall ligga kring 80 personer, men det var redan närmare 1000 personer på plats. Bland annat en röststark hejaklack. En man från Hagfors som stod och hängde bakom ena målet berättade för mig att:

”Det är första gången vi har hejaklack. När jag kom hit i dag trodde jag först att de var från Hammarby.”

Bakom det andra målet satt ett antal rutinerade åskådare, som hade tagit med sig egna fäll- eller tältstolar. Vill man ha sittplats på Strandvallen finns det även några små träläktare, men de känns inte så sittvänliga under kalla oktoberdagar.

Vid en promenad runt planen noterade jag några stora hål i staketet, flera intressanta lösningar med snören samt några skyddsnät som mer gav känslan av ultima- än elitfotboll. Det var råkallt och lite regn i luften, men ändå kände jag värme. Jag var inte den enda som trivdes. På presskonferensen efteråt hyllade Hammarbys tränare Pär Lagerström inramningen:

”Redan när vi kom med bussen var det redan massor av folk på plats.”

Själva matchen var ingen estetisk höjdare. Nerver ihop med Strandvallens lilla och lätt lutande plan påverkade säkert spelkvaliteten. Men spänningen och stämningen var det inget fel på.

Hammarby var det något vassare laget i själva spelet. Mallbacken var däremot starka på fasta situationer, inte minst visade holländska USA-förvärvet Maruschka Waldus direkt att hon inte viker sig i några nickdueller. Men som sagt, själva matchen är inte det jag tar med mig från min utflykt. Jag fick många andra minnen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag valde självklart grusvägen när jag lämnade Mallbacken. Totalt tog roadtrippen drygt 14,5 timmar. Men det var det värt, jag fick ju uppleva ett stycke svensk landsbygdsromantik.

Och känslan är att verkligheten inte kommer att komma ikapp Mallbacken ännu på ett tag. Även om det skulle bli nedflyttning i morgon är engagemanget kring laget är så stort att man mycket väl kan komma tillbaka igen. Det engagemanget skrev jag för övrigt om i det här inlägget.

Så sagan om den lilla byn som inte finns på kartan men som ändå kan utmana storstäderna i den största idrotten kommer förhoppningsvis att få ytterligare många kapitel.

Göteborg är inte längre ledare av silly season

Det är knappt 3,5 månader kvar tills damallsvenskan sparkar i gång, och det har blivit dags för en andra genomgång av hur klubbarna står sig i silly season.

Vid min senaste lägeskoll såg Göteborg ut att kunna bli lågsäsongens segrarlag. Sedan dess har klubben tappat skyttedrottningen Christen Press, och GFC är tillbaka på nollnivå igen.

Det är alltså lång tid till avspark, så man skall inte dra för stora slutsatser av dagsläget. Men som det ser ut nu är det inget lag som ser ut att flytta fram sina positioner rejält jämfört med fjolåret.

I den ekonomiska krisens tid verkar det snarare mest handla om att inte backa för mycket. Som jag ser det nu är det bara de båda topplagen Tyresö och Malmö/Rosengård som i nuläget ser ut att få ett starkare premiärlag i år än 2012.

De stora förlorarna är som väntat de båda nedflyttade Stockholmslagen. Framför allt har Djurgården snart tappat hela sin startelva.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

En spelare som inte förekommit alls i media den senaste månaden är Sofia Jakobsson. Senast jag såg henne nämnas var när GP skrev att hon lämnat Rossiyanka. Då gjorde jag det här inlägget.
Sedan har det varit tyst. Jag började tro att GP var fel ute, och att vår landslagsforward skall vara kvar i Ryssland. För om Jakobsson letar ny klubb borde hon väl låta världen veta det?
Men i går fick uppgifterna om att hon brutit med Rossiyanka ny fyr när Anders Nilsson skrev om dem i sin blogg. Det blir intressant att se vem som rätar ut frågetecknet som finns kring Jakobsson?

Om jag rätar ut så många frågetecken här nedan kan man nog diskutera. Men här är i alla fall en genomgång av läget i silly season:

Meghan Klingenberg

Meghan Klingenberg stannar

1) Tyresö FF
In
: –
Ut: –
Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet. Inga tunga nyförvärv, men inte heller några besvärande förluster ännu. Det har ryktats om Christen Press och om Malin Diaz.
Men de tyngsta nyheterna är att man får behålla spelare som Marta, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete, Line Röddik Hansen, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger samt tränare Tony Gustavsson.
Kontinuitet är ett väl beprövat segerrecept – och med samma starka trupp ett år till blir Tyresö förstås megafavoriter till guldet även i år.

Manon Melis

Manon Melis

2) LdB FC Malmö (FC Rosengård)
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena),
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (???),
Kommentar: Malmö – eller skall vi redan kalla dem Rosengård? – visar att de tänker ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Med henne har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Som jag ser det behöver man en till högklassig back för att få en trupp som inte blir känslig för skador. Kanske också en central mittfältare till.

Magdalena Ericsson

Magdalena Ericsson

3) Linköpings FC
In: Magdalena Ericsson (Djurgården), Lina Ringshamre (Sundsvall), Stina Blackstenius (Vadstena),
Ut: Louise Fors (Liverpool FC, England), Lisa de Vanna (Melbourne Victory, Australien), Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson (Kisa), Matilda Agné (Hammarby), Emma Lundh (???) och Manon Melis (Malmö)
Kommentar: Linköping ser över utgifterna, och har därför tvingats banta truppen. Stommen finns dock kvar – och är stabil. Klarar man sig utan skador på nyckelspelare som Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder bör LFC blir svårslaget. Defensivt har det dessutom ryktats om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.
Men vem skall göra målen?
Fem av lagets sex främsta målskyttar från i fjol lämnar. Följden är att av LFC tappar 38 av sina 50 mål från 2012. Kostsamt.

Christen Press

Christen Press

4) Göteborg FC
In
: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge),
Ut: Christen Press (???), Ingrid Wells (???),
Kommentar: För en månad sedan ledde GFC silly season klart. Men sedan lyckades man inte få behålla skyttedrottningen Christen Press. Med reservation för att jag har dålig koll på Dyngvold så känns det som att klubben är tillbaka på nollnivå.
Press var ju nämligen halva GFC:s offensiv under 2012. Hon gjorde 17 av lagets 48 mål i damallsvenskan, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League. Det är inte många spelare som har kapacitet att ersätta Press.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC behöver bredda för att inte vara extremt känsliga för skador.

Susanne Moberg

Susanne Moberg

5) Kristianstads DFF
In: Marija Banusic (Sirius), Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur, Island)
Ut: Julia Molin (AIK), Moa Pettersson (Wä), Elin Nilsen (Vittsjö), Becky Edwards (???), Katrin Omarsdottir (Liverpool, England), Lisa Petersson (AIK), Anna Persson (Glimåkra) och Emelie Johnson (Boren??).
Kommentar: 2013 års upplaga känns ungefär jämnstark med 2012 års. Offensiven är vass. Margret Lara Vidarsdottir kan säkert producera ihop med danska landslagsspelaren Johanna B Rasmussen, supertalangen Marija Banusic och pålitliga Susanne Moberg.
Men känslan är att laget behöver minst en riktigt stark kraft till på centralt mittfält för att kunna utmana riktigt i kampen om platserna i Champions League. Dessutom har man just nu tunn besättning på ytterbacksplats.

Danesha Adams

Danesha Adams

6) Vittsjö GIK
In: Jane Ross (Glasgow City) och Elin Nilsen (Kristianstad)
Ut: Emma Kullberg (Umeå Södra) och Josefine Mårtensson (Glimåkra)
Kommentar: Vann nyligen dragkamperna om Elin Nilsen och om skotska skyttedrottningen Jane Ross. Det känns som två bra tillskott.
Många frågor återstår dock att få svar kring Vittsjös trupp. Inga av 2012 års spelare hade tvåårskontrakt, så en stor del av arbetet fram till nu har bestått av att förlänga med nyckelspelare.
Om Ross möjligen är ersättare för fjolårets bästa målskytt, Danesha Adams, har skotskan mycket att leva upp till. För amerikanskan var oerhört nyttig i offensiven med sin tyngd.
Och vad händer med Ifeoma Dieke? Hon höll ihop försvaret lysande innan hon drog av korsbandet i OS.

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

7) Umeå IK
In: Hanna Folkesson (AIK)
Ut: –
Kommentar: Här har vi ytterligare en klubb som kämpar med ekonomin. AIK:s Umebördiga lagkapten Hanna Folkesson är den enda som har skrivit på Och det är även en klubb där det varit väldigt få nyheter hittills under silly season.
Fast de har försökt. De har haft Olivia Schough på besök, men forwarden valde att stanna i Göteborg. De jagade Marija Banusic, som hamnade i Kristianstad.
På målvaktssidan spelar Caroline Jönsson våren ut. UIK har täckt upp genom att skriva tvåårskontrakt med Malin Reuterwall. Henne har jag dålig koll på. Håller hon?

8) Piteå IF
In: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi).
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson (???), Camilla Johansson (???)
Kommentar: Man har ett tungt avbräck i poängspelaren Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Men det är sportsligt viktigt att Faith Ikidi stannar. Här kommer man dock in på ekonomi. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och borde kanske hålla lite i pengarna i vinter. Trots det har man kontrakterat Ikidi utan att ha ekonomisk täckning. Riskabelt.
Jakten på Nobis ersättare är i full gång. Man förlorade kamperna om amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor, isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir – som gick till norska Kolbotn – och om skotska skyttedrottningen Jane Ross.
På minuskontot finns även Lena Blomkvist som dragit av korsbandet, och blir borta minst halva säsongen.

Katri Nokso-Koivisto

Katri Nokso-Koivisto

9) Jitex BK
In: Emma Wilhelmsson (Malmö),
Ut: Nanna Jansson (Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Caroline Lindblad (???)
Kommentar: Här verkar det också väldigt lugnt på spelarfronten. Det talar för att Stefan Rehn får ungefär samma lag att jobba med som i fjol, även om både Kristin Carlsson och Elin Carlsson ännu så länge är osäkra på framtiden.
En nyckel för Jitex blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

10) Kif Örebro
In:
Ut: Marie Hammarström (Göteborg), Edda Gardarsdottir (???), Emelie Lundberg (???), Linda Fransson (???), Nina Fellbrant (slutar) och Hanna Ågren-Åhbom (slutar).
Kommentar: Kanske kan Kif få ihop ett starkare lag än jag först trodde. För känslan var att den svaga ekonomin skulle leda till spelarflykt, och att Kif skulle få extremt svårt att kunna hänga kvar. Nu får man nog i alla fall ihop ett gäng som har chansen till nytt kontrakt.
Inga nyförvärv är ännu presenterade, men det var förstås oerhört viktigt att klubbledningen fick Sara Larsson att stanna. Stannar gör också Marina Petterson-Engström, Elin Magnusson, Sanna Talonen, Susanna Lehtinen och Linda Hallin. Klubben förlängde nyligen också med kanadensiska målvakten Stephanie Labbé och nigerianska forwarden Sarah Michael.
Man skall ha klart med en ny back. Det kan handla om Tyresös Helén Eke, som har varit i Örebro och provtränat.

Gudbjörg Gunnarsdottir

Gudbjörg Gunnarsdottir

11) Djurgården
In:
Ut: Gudbjörg Gunnarsdottir, Mia Jalkerud och Freja Hellenberg (alla Avaldsnes, Norge), Magdalena Ericsson (Linköping), Anna Lindblom (Hammarby), Annika Kukkonen (Sunnanå), Renee Slegers (Holland), Katrin Jonsdottir (???), Katrine Petrous (???), Caroline Frånberg (???) och Natalia Rickne (???).
Kommentar: Här är det spelarflykt i den högre skolan. Och man lär tappa fler. För inte kommer väl Jessica Landström och Susan Varli spela med ett lag som riskerar att bli bottenlag i elitettan?
För där är känslan just nu. Djurgården måste stoppa utströmningen, och dessutom få in ett par etablerade spelare. För annars lär det bli ett riktigt jobbigt år i elitettan.

12) AIK
In: Julia Molin och Lisa Petersson (båda Kristianstad),
Ut: Nazanin Vasegpanah (slutar), Elin Borg (Kristianstad), Maija Saari (Mallbacken), Clara Markstedt (Piteå), Hanna Folkesson (Umeå IK), Elin Bragnum (???).
Kommentar: Har hittills klarat sig klart bättre under silly season än Djurgården. Fast flera av AIK:s talangfulla spelare är attraktiva på marknaden. Man får svårt att behålla Malin Diaz, Jennie Nordin och Sussie Nilsson.
Men stannar spelarflykten där bör AIK kunna klara sig hyfsat i elitettan. Kanske till och med bli ett topplag.

13) Sunnanå SK
In: Annika Kukkonen (Djurgården), Hanna Glas (Sundsvall),
Ut:
Anna Bodén (Morön)
Kommentar: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver garanterat ett par etablerade spelare till för att inte bli indragna i nedflyttningsstriden från omgång ett.
Har jobbat hårt för att hitta de nyförvärven, dock utan någon större framgång. Man hade exempelvis AIK-duon Elin Borg och Malin Diaz på besök, men fick nej från båda. Man hoppades på, men gick miste om Alexandra Nilsson, som stannar ett år till i Umeå.

14) Mallbackens IF
In: Hayley Lauder (Åland United), Maija Saari (AIK), Sarah Bergman (QBIK), Emmie Johansson (QBIK)
Ut: Anna Arnfeldt (slutar), Felicia Edgren (QBIK)
Kommentar: Mallbacken lär bli extremt nederlagstippade. Man hade en stabil defensiv i söderettan. Den måste man kunna luta sig mot i allsvenskan. Gissningsvis behöver man ytterligare minst två–tre rutinerade nyförvärv.

Bilder av Jitex och Djurgården

Det har blivit dags för ännu ett bildspel.

Den här gången kommer det från Valhalla IP, och det damallsvenska mötet Jitex–Djurgården 3–0. Den matchen har jag tidigare skrivit om här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Känslan har talat, Vittsjö hänger kvar

I två omgångar har jag gått igenom lagen i damallsvenskan. Först i analysform den 19 december, och sedan tippade jag serien den 16 februari utifrån hur läget var då.

Nu har det blivit dags att avge mitt definitiva tips. Och eftersom det har hänt en hel del på spelarfronten sedan mitten av februari så blir det några omkastningar från det tipset.

Jag har hela tiden haft Linköping som guldfavorit, och hade inte tänkt ändra det. Men efter Linda Sällström.s korsbandskada i torsdags har jag funderat igenom saken noggrant.
Vad jag kom fram till? Lugn, det kommer i ett senare inlägg. För här nöjer jag mig med att redovisa lag sju till och med tolv.

Och det är ganska svårtippat i år. Jag ser tre grupperingar: guldstriden, mittenlagen och bottenstriden. Grupperna innehåller fyra, fem respektive tre lag.
I bottenstriden placerar jag Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Det är inte något tips jag skulle satsa hus och hem på, utan mer en känsla. Om den känslan är rätt eller inte får vi se om sju månader.

Bland mittenlagen placerades Umeå högst på den damallsvenska upptaktsträffen i tisdags. Jag placerar dem som nia, fyra placeringar sämre än majoriteten av expertisen. Vem/vilka får rätt?
Här är mina lag sju till tolv:

7) KIF Örebro
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin. Samt skadade Jennie Wecksell.
* Örebro har ett starkt försvar med Sara Larsson, ett fint mittfält med Marie Hammarström och ett vasst anfall med Sanna Talonen och Sarah Michael.
Kif kommer säkert att vara ett lika starkt och stabilt lag som ifjol.
Men eftersom konkurrensen är tuffare i år innebär det att Kif efter tre raka platser på tabellens övre hälft åter trillar ner på den sjundeplats man belade både 2007 och 2008.

8) Piteå IF
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
* Det här tipset är en liten chansning. För det är mycket nytt i Piteå, något som gör laget svårtippat.
Men under försäsongen har Hanna Pettersson visat att målsinnet är bevarat, och jag tror att hon kan lyfta laget ett par platser jämfört med ifjol. För målskyttet var en akilleshäl ifjol.
Apropå lyft är publikstödet i Piteå ett lyft både för laget och för allsvenskan som helhet. Och nu när biljettpriset har sänkts från 150 till 120 kronor kommer säkert Piteå behålla sin plats i toppen av publikligan.

9) Umeå IK
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
* Defensivt kommer Emma Berglund att hålla ihop laget. Men offensivt? Jag har tidigare konstaterat att tappet av trion Bachmann/Pettersson/Jakobsson kostar laget 29 av fjolårets 45 mål.
Även om Lina Hurtig är Sveriges bästa spelare född 1995, och säkert kommer att göra ett par mål så fyller hon knappast luckan från ens en av de tre flyktade stjärnorna. Jag tror att UIK gör årets ras i allsvenskan.
Jag tror dessutom att de gör årets ras i publikligan. Jag läste att någon i klubbledningen trodde att fjolårets uppsving berodde på att de hade tagit in fler egna, unga spelare i truppen. Jag tror att det berodde på att laget var framgångsrikt.
Men visst, kanske kan Marta:s besök på Gammliavallen (ja, jag vet att den numera heter T3 Arena, men föredrar det äldre namnet) rädda laget i publikligan. Men jag ser ingen som kan lyfta laget sportsligt. Ser jag fel?

10) Vittsjö GIK
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts, Danesha Adams, Ifeoma Dieke, Emma Kullberg och Emma Sjödahl.
Ut: Krista Pace.
* Det här är lite ett tips mot bättre vetande. Jag såg Vittsjö förra helgen, och blev inte ett dugg imponerad. Det var minst sagt virrigt bakåt. Men till det lag jag såg kommer två starka backar, Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher samt Nya Zeeländska landslagsmittfältaren Kirsty Yallop.
Och man har ju redan en duktig målvakt i Loes Geurts och en stabil back i talangfulla Emma Kullberg. Får man bara ihop det tillräckligt snabbt borde det innebära defensiv stabilitet av allsvensk klass.
Då kan man ligga lågt i planen och kontra på trion Johanna Andersson, Danesha Adams och Sofie Andersson. Den sistnämnda gjorde 34 mål i fjol och hävdade på upptaktsträffen tidigare i veckan att självförtroendet är större än någonsin förr.
Jag tycker att det är kul om någon nykomling hänger kvar, och placerar därmed Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Fast jag kan inte säga att jag känner mig säker på att sätta det här tipset…

11) Djurgårdens IF DFF
In: Annika Kukkonen, Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom. Och till sommaren, Jessica Landström.
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
* Jag tippade ut Djurgården redan i fjol. Då hade jag väldigt fel, för de var aldrig nära nedflyttning.
Nu gör jag det igen, trots att jag är medveten om att startelvan är stark. Men truppen är tunn, och jag tror att det blir Djurgårdens fall.
Risken är att läget är väldigt mörkt när Jessica Landström anländer till sommaren. Fram tills dess ligger Stockholmsklubbens hopp på Madeleine Stegius och Mia Jalkerud:s axlar. Fixar duon det?
Nej, jag tror ju inte det.

12) AIK Fotboll Damer
In: Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
* Jag tycker inte om att tippa ut nykomlingar direkt. Men AIK ger mig inget val.
Värvningarna håller helt enkelt inte tillräckligt hög klass. Den mest namnkunniga, amerikanskan Kacey White sprack som bekant.
Sussie Nilsson minns jag från tiden i Byttorp som en mycket talangfull målvakt. Jag tror att hon håller på allsvensk nivå, men hon kan inte göra underverk. Och underverk krävs om AIK skall hänga kvar med den här truppen.